(1)

Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska områdena eller kompetensområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

(2)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3)

I artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning där så är möjligt ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd.

(4)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna) bör därför, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samrådet med berörda parter.

(5)

Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.

(6)

Den fleråriga planen för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet (planen) upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 (2) och trädde i kraft den 16 juli 2019. Planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning.

(7)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 bör fiskemöjligheterna för bestånd som förtecknas i artikel 1 i den förordningen fastställas för att uppnå fiskeridödlighet med maximal hållbar avkastning genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025. Fiskemöjligheterna bör uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg och fastställas i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022, och högsta fångstbegränsningar för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea bör fastställas i enlighet med vetenskaplig rådgivning.

(8)

STECF har meddelat att ytterligare brådskande insatser behövs för att målen för maximal hållbar avkastning ska kunna nås för fiskbestånden i västra Medelhavet och att det krävs betydande minskningar av fiskeridödligheten för trålare. För 2022 bör därför den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare, i enlighet med artikel 7.3 b i planen, minskas med 6 % jämfört med referensvärdet för 2015–2017, vilket ska dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning som genom rådets förordning (EU) 2021/90 (3) fastställs för 2021 och den ytterligare minskning av fiskeansträngningen som fastställts av de italienska myndigheterna.

(9)

STECF har meddelat att ytterligare brådskande insatser behövs för att målen för maximal hållbar avkastning ska kunna nås för fiskbestånden i västra Medelhavet, i synnerhet för att hantera fiskeridödligheten för demersala långrevsfartyg. För 2022 är det nödvändigt att fastställa den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg, i enlighet med artikel 7.5 i planen, på grundval av fiskeansträngningen uttryckt i antalet fiskedagar mellan den 1 januari 2015 och den 31 december 2017. Denna högsta tillåtna fiskeansträngning för långrevsfartyg bör inte föregripa den högsta tillåtna fiskeansträngning som ska fastställas för 2023.

(10)

STECF meddelade 2020 att fiskeridödligheten för blåröd räka i de geografiska delområdena 1–5-6-7 och de geografiska delområdena 8–9-10-11 måste minska avsevärt för att maximalt hållbar avkastning ska kunna uppnås senast 2025. Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavets (AKFM) vetenskapliga rådgivande kommitté för fiskerinäringen utfärdade också samma råd för fiskeridödlighet för blåröd räka i geografiskt delområde 2. Enligt STECF:s uppskattningar minskade dessutom biomassan av blåröd räka. STECF meddelade 2021 att fiskeridödligheten för denna art inte har förändrats och att ytterligare förvaltningsåtgärder därför krävs. Mot bakgrund av den vetenskapliga rådgivningen och beståndens oförändrade situation är det, i enlighet med artikel 7.3 b i planen, lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstbegränsningar och fastställa en specifik högsta fångstbegränsning för blåröd räka i de geografiska delområdena 1–2-5-6-7 och en högsta fångstbegränsning för blåröd räka i de geografiska delområdena 8–9-10-11.

(11)

STECF meddelade 2020 att biomassan av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8–9-10-11 minskade. STECF meddelade 2021 att fiskeridödligheten för denna art inte har förändrats och att biomassan fortfarande minskar. Mot bakgrund av den vetenskapliga rådgivningen och beståndens oförändrade situation är det, i enlighet med artikel 7.3 b i planen, lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstbegränsningar och fastställa en specifik högsta fångstbegränsning för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8–9-10-11.

(12)

Vid sitt 42:a årsmöte, 2018, antog AKFM rekommendation GFCM/42/2018/1 om fastställande av förvaltningsåtgärder för ål (Anguilla anguilla) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). Dessa åtgärder omfattar fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen och en årlig tre månader lång sammanhängande fredningstid som fastställs av varje medlemsstat i enlighet med bevarandemålen i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 (4), den eller de nationella förvaltningsplanerna för ål och ålens tidsmässiga vandringsmönster i medlemsstaten. I fall där nationella förvaltningsplaner som innebär begränsningar av fiskeansträngningen eller fångstbegränsningar på minst 30 % har införts före den rekommendationens ikraftträdande bör de redan fastställda och genomförda begränsningarna inte överskridas. Fredningstiden bör tillämpas i alla marina vatten i Medelhavet och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, laguner och vatten i övergångszoner, i enlighet med den rekommendationen. Fredningstiden är funktionellt knuten till fiskemöjligheterna, eftersom fångstnivån eller fiskeansträngningen, utan denna, bör minskas för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(13)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av små pelagiska bestånd i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom en högsta fångstnivå och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten infördes för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar efter små pelagiska arter. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(14)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart trålfiske efter djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön och om ändring av rekommendation GFCM/42/2018/3 (AKFM:s geografiska delområden 24, 25, 26 och 27), varigenom en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg, infördes. Genom den rekommendationen förlängdes de gällande åtgärderna med ett år. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(15)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/8 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart trålfiske efter djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet och om ändring av rekommendation GFCM/42/2018/4 (AKFM:s geografiska delområden 19, 20 och 21), varigenom en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg, infördes. Genom den rekommendationen förlängdes de gällande åtgärderna med ett år. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(16)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/7 om förvaltningsåtgärder för hållbart trålfiske efter djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Siciliensundet och om ändring av rekommendation GFCM/43/2019/6 (AKFM:s geografiska delområden 12, 13, 14, 15 och 16), varigenom en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg, infördes. Genom den rekommendationen förlängdes de gällande åtgärderna med ett år. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(17)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom en fiskeansträngningsordning och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten infördes för vissa demersala bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(18)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/1 om inrättande av en fiskeansträngningsordning för viktiga demersala bestånd i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom ett högsta antal tillåtna fiskedagar, efter typ av trålfiske och flottsegment, infördes för vissa demersala bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(19)

Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och deras marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter och demersala arter, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta ansträngningskvot för demersala arter.

(20)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM även rekommendation GFCM/43/2019/4 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av ädelkorall (Corallium rubrum) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27), varigenom en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt i ett högsta antal fisketillstånd, och begränsningar för skörd av ädelkorall infördes. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(21)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/4 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av fläckpagell i Alboránsjön och om ändring av rekommendation GFCM/43/2019/2 (AKFM:s geografiska delområden 1, 2 och 3), varigenom en fångstbegränsning och en begränsning av fiskeansträngningen infördes, baserat på den genomsnittliga tillåtna och uppnådda nivån under perioden 2010–2015. Genom den rekommendationen förlängdes de gällande åtgärderna med ett år. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(22)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/11 om förvaltningsåtgärder för användning av förankrade anordningar som samlar fisk i fiske efter guldmakrill i Medelhavet och om ändring av rekommendation GFCM/43/2019/1 (AKFM:s geografiska delområden 1–27), varigenom en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt i ett högsta antal fiskefartyg som fiskar efter guldmakrill, infördes. Genom den rekommendationen förlängdes de gällande åtgärderna med ett år. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(23)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/3 om ändring av rekommendation GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom den rekommendationen infördes en aktualiserad regional total tillåten fångstmängd (TAC) och ett kvotfördelningssystem för piggvar samt ytterligare bevarandeåtgärder, i synnerhet en fredningstid på två månader och en begränsning av antalet fiskedagar till 180 dagar per år. Dessa ytterligare åtgärder är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, eftersom TAC-nivån för piggvar, utan dessa åtgärder, bör sänkas för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(24)

I enlighet med den vetenskapliga rådgivningen från AKFM är det nödvändigt att bevara den nuvarande fiskeridödlighetsnivån för att säkerställa hållbarhet för beståndet av skarpsill i Svarta havet. Det är därför lämpligt att fortsätta att fastställa en autonom kvot för det beståndet.

(25)

Fiskemöjligheterna bör fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samrådet med berörda parter.

(26)

Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (5), särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda när de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(27)

Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i denna förordning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 (6) om genomförande av vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde.

(28)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (7) infördes ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 i den förordningen inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 mekanismen för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall där den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(29)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2022. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(30)

Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.