EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021R2139

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (Text av betydelse för EES)

C/2021/2800

OJ L 442, 9.12.2021, p. 1–349 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2021/2139/oj

9.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 442/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/2139

av den 4 juni 2021

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (1), särskilt artiklarna 10.3 och 11.3, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2020/852 fastställs en allmän ram för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar i syfte att fastställa i vilken grad en investering är miljömässigt hållbar. Den förordningen ska tillämpas på åtgärder som antas av medlemsstater eller unionen i vilka det fastställs krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara, finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter och företag som omfattas av skyldigheten att offentliggöra en icke-finansiell rapport enligt artikel 19a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (2) eller en icke-finansiell rapport för koncernen enligt artikel 29a i det direktivet. Även ekonomiska aktörer eller offentliga myndigheter som inte omfattas av förordning (EU) 2020/852 får frivilligt tillämpa förordningen.

(2)

Enligt artiklarna 10.3 och 11.3 i förordning (EU) 2020/852 ska kommissionen anta delegerade akter för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringar respektive anpassning till klimatförändringar och för att för varje relevant miljömål enligt artikel 9 i den förordningen fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för ett eller flera av dessa.

(3)

Enligt artikel 19.1 h i förordning (EU) 2020/852 ska de tekniska granskningskriterierna ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens och den berörda sektorns art och omfattning, inbegripet huruvida den ekonomiska verksamheten är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 eller en möjliggörande verksamhet enligt artikel 16 i den förordningen. För att de tekniska granskningskriterierna ska uppfylla kraven i artikel 19 i förordning (EU) 2020/852 på ett ändamålsenligt och balanserat sätt bör de fastställas som ett kvantitativt tröskelvärde eller ett minimikrav, som en relativ förbättring, som kvalitativa prestandakrav, som process- eller verksamhetsgrundade krav eller som en exakt beskrivning av den ekonomiska verksamhetens art, om den verksamheten i sig själv kan bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna.

(4)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar eller anpassning till klimatförändringar bör säkerställa att den ekonomiska verksamheten har en positiv inverkan på klimatmålet eller minskar den negativa inverkan på klimatmålet. Dessa tekniska granskningskriterier bör därför hänvisa till tröskelvärden eller prestandanivåer som den ekonomiska verksamheten bör uppnå för att anses bidra väsentligt till något av dessa klimatmål. De tekniska granskningskriterierna för att inte orsaka betydande skada bör säkerställa att den ekonomiska verksamheten inte har någon betydande negativ miljöpåverkan. Dessa tekniska granskningskriterier bör följaktligen specificera de minimikrav som den ekonomiska verksamheten måste uppfylla för att anses vara miljömässigt hållbar.

(5)

De tekniska granskningskriterierna för att fastställa huruvida en ekonomisk verksamhet bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar eller anpassning till klimatförändringar och inte orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen bör, där så är relevant, utgå från befintlig unionslagstiftning, bästa praxis, standarder och metoder, liksom från väletablerade standarder, förfaranden och metoder som har utvecklats av internationellt erkända offentliga enheter. I situationer där det objektivt sett inte finns några fungerande alternativ för ett visst politikområde skulle de tekniska granskningskriterierna även kunna utgå från väletablerade standarder som har utvecklats av internationellt erkända privata organ.

(6)

För att säkerställa lika villkor bör samma kategorier av ekonomiska verksamhet omfattas av samma tekniska granskningskriterier för varje klimatmål. Om möjligt bör därför de tekniska granskningskriterierna följa näringsgrensindelningen Nace rev. 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (3). För att göra det lättare för företag och finansmarknadsaktörer att identifiera relevanta ekonomiska verksamheter för vilka tekniska granskningskriterier bör fastställas, bör den specifika beskrivningen av en ekonomisk verksamhet också inkludera hänvisningar till de Nace-koder som kan förknippas med den verksamheten. Dessa hänvisningar bör betraktas som vägledande och inte väga tyngre än den specifika definition som tillhandahålls i beskrivningen av verksamheten.

(7)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringar bör återspegla behovet av att undvika utsläpp av växthusgaser, att minska sådana utsläpp eller att öka upptaget av växthusgaser och långsiktig lagring av koldioxid. Det är därför lämpligt att först inrikta sig på ekonomisk verksamhet och sektorer som potentiellt kan bidra mest till dessa mål. Valet av dessa ekonomiska verksamheter och sektorer bör bygga på deras andel av de totala växthusgasutsläppen, och på belägg för deras potential att undvika utsläpp av växthusgaser, att minska sådana utsläpp eller att bidra till upptaget av växthusgaser, eller att möjliggöra att sådana utsläpp undviks, minskas, avlägsnas eller lagras långsiktigt för annan verksamhet.

(8)

Den metod som används för att beräkna växthusgasutsläpp under hela livscykeln bör vara robust och allmänt tillämplig, och på så sätt göra det lättare att jämföra beräkningarna av växthusgasutsläpp inom och mellan sektorer. Det är därför lämpligt att begära att samma beräkningsmetod ska användas för alla verksamheter där en sådan beräkning krävs, samtidigt som man lämnar tillräckligt med flexibilitet för de enheter som tillämpar förordning (EU) 2020/852. I enlighet därmed är kommissionens rekommendation 2013/179/EU användbar för beräkningen av växthusgasutsläppen under hela livscykeln, med alternativet att använda standarderna ISO 14067 eller ISO 14064-1. Om alternativa väletablerade verktyg eller standarder lämpar sig särskilt bra för att tillhandahålla exakta och jämförbara uppgifter om beräkningen av växthusgasutsläppen under hela livscykeln för en specifik sektor, såsom verktyget G-res för vattenkraftsektorn och Etsi-standarden ES 203 199 för informations- och kommunikationssektorn, är det lämpligt att inkludera sådana verktyg eller standarder som ytterligare alternativ för den sektorn.

(9)

Metoden för att beräkna växthusgasutsläppen under hela livscykeln för verksamheter inom vattenkraftsektorn bör spegla denna sektors särdrag, och inbegripa nya modelleringsmetoder, vetenskapliga rön och empiriska mätningar från vattenmagasin över hela världen. För att möjliggöra en korrekt rapportering om nettopåverkan på utsläppen av växthusgaser för vattenkraftsektorn är det därför lämpligt att tillåta användningen av verktyget G-res, som finns tillgängligt utan kostnad och har utvecklats av International Hydropower Association i samarbete med Unescos ordförande för de globala klimatförändringarna.

(10)

Metoden för att beräkna växthusgasutsläppen under hela livscykeln för verksamheter inom informations- och kommunikationssektorn bör spegla denna sektors särdrag, i synnerhet det specialiserade arbete och den vägledning som har tillhandahållits av Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) för utförandet av livscykelanalyser inom informations- och kommunikationssektorn. Det är därför lämpligt att tillåta användningen av Etsi-standard 203 199 som en metod för korrekt beräkning av denna sektors växthusgasutsläpp.

(11)

De tekniska granskningskriterierna för vissa verksamheter utgår från mycket komplexa tekniska aspekter och bedömningen av huruvida kriterierna är uppfyllda kan kräva expertkunskap, varför investerare kan ha svårt att göra denna bedömning. För att underlätta bedömningen bör efterlevnaden av de tekniska granskningskriterierna för dessa verksamheter granskas av en oberoende tredje part.

(12)

Möjliggörande ekonomiska verksamheter enligt artikel 10.1 i) i förordning (EU) 2020/852 bidrar inte väsentligt till begränsningen av klimatförändringar genom sin egen prestanda. Men sådana verksamheter spelar en avgörande roll i utfasningen av fossila bränslen ur ekonomin, då de direkt gör det möjligt att bedriva andra verksamheter med en miljöprestanda som säkerställer låga koldioxidutsläpp. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för ekonomiska verksamheter som är mycket viktiga för att målverksamheterna ska kunna bli koldioxidsnåla eller leda till minskade växthusgaser. Dessa tekniska granskningskriterier bör säkerställa att en verksamhet som uppfyller dem respekterar skyddsåtgärderna i artikel 16 i förordning (EU) 2020/852, framför allt att verksamheten inte leder till en inlåsning av tillgångar och att den har en väsentlig positiv miljöpåverkan.

(13)

De ekonomiska omställningsverksamheter som avses i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 kan ännu inte ersättas av några tekniskt och ekonomiskt genomförbara koldioxidsnåla alternativ, men de stöder omställningen till en klimatneutral ekonomi. Dessa verksamheter kan spela en avgörande roll i begränsningen av klimatförändringar genom att väsentligt minska sina i nuläget stora koldioxidavtryck, även genom att hjälpa till att fasa ut beroendet av fossila bränslen. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för sådana ekonomiska verksamheter, för vilka det ännu inte finns några lönsamma lösningar med koldioxidutsläpp nära noll, eller för vilka sådana lösningar finns men ännu inte kan användas i större skala, som har den största potentialen att uppnå betydande växthusgasminskningar. Dessa tekniska granskningskriterier bör säkerställa att en verksamhet som uppfyller dem respekterar skyddsåtgärderna i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852, framför allt att verksamheten har sådana växthusgasutsläpp som motsvarar bästa prestanda inom sektorn eller industrin, inte hindrar utvecklingen och användningen av koldioxidsnåla alternativ och inte leder till en inlåsning av tillgångar.

(14)

Med tanke på de pågående förhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken, och för att förbättra överensstämmelsen mellan de olika instrumenten för att uppnå miljö- och klimatambitionerna i den gröna given, bör de tekniska granskningskriterierna för jordbruket fastställas i ett senare skede.

(15)

Skogarna utsätts för allt större tryck till följd av klimatförändringarna, och detta förstärker andra viktiga drivkrafter som leder till påfrestningar, till exempel skadedjur, sjukdomar, extrema väderförhållanden och skogsbränder. Andra påfrestningar beror på utflyttning från landsbygden, bristande förvaltning och fragmentering på grund av förändrad markanvändning, skogsbrukets ökade intensitet på grund av ökad efterfrågan på trä, skogsprodukter och energi, infrastrukturutveckling, urbanisering och markexploatering. Samtidigt är skogarna avgörande för att uppnå unionens mål att vända förlusten av biologisk mångfald och öka ambitionerna när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringar och när det gäller att minska och begränsa katastrofrisker, särskilt på grund av översvämningar, torka eller okontrollerade skogsbränder, och främja en cirkulär bioekonomi. För att uppnå klimatneutralitet och en sund miljö måste skogsområdenas kvalitet och kvantitet förbättras, eftersom de är den största kolsänkan inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Skogsrelaterad verksamhet kan bidra till att begränsa klimatförändringen genom att öka nettoupptaget av koldioxid, genom att bevara kollagren och genom att tillhandahålla material och förnybar energi, samtidigt som sidovinster skapas för anpassningen till klimatförändringar, den biologiska mångfalden, den cirkulära ekonomin, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser samt förebyggande och begränsning av föroreningar. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för beskogning, återställande av skogar, skogsbruk och skogsbevarande verksamhet. Dessa tekniska granskningskriterier bör vara helt i linje med unionens mål för anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin.

(16)

För att mäta hur minskningarna av växthusgasutsläppen och kollagren i skogsekosystemen utvecklas bör skogsägare utföra en klimatnyttoanalys, För att spegla proportionaliteten och minimera den administrativa bördan för framför allt småskaliga skogsägare bör skogsföretag med mindre än 13 hektar inte behöva utföra en klimatnyttoanalys. För att sänka de administrativa kostnaderna ännu mer bör mindre skogsägare få utföra en gruppbedömning tillsammans med andra företag vart tionde år för att certifiera sina beräkningar. Lämpliga kostnadsfria verktyg, såsom det verktyg som tillhandahålls av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), baserat på uppgifter från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) (4), finns tillgängliga för att göra kostnadsuppskattningar och minimera kostnaderna och bördorna för småskaliga skogsbrukare. Verktyget kan särskilt anpassas efter olika analysnivåer, med specifika värden och detaljerade beräkningar för stora företag samt standardvärden och förenklade beräkningar för mindre ägare.

(17)

Som uppföljning till kommissionens meddelanden av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (5), av den 20 maj 2020EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 (6), och av den 17 september 2020Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare (7), i linje med unionens större ambitioner för biologisk mångfald och klimatneutralitet, med kommissionens meddelande av den 24 februari 2021Att bygga upp ett klimateresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (8), och med den nya skogsstrategi som planeras för 2021, bör de tekniska granskningskriterierna för skogsrelaterad verksamhet kompletteras, ses över och vid behov revideras vid tidpunkten för antagandet av den delegerade akt som avses i artikel 15.2 i förordning 2020/852. Dessa tekniska granskningskriterier bör ses över för att ta bättre hänsyn till metoder som inte skadar den biologiska mångfalden och som håller på att utvecklas, såsom naturnära skogsbruk.

(18)

Med tanke på våtmarkernas betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser och för att stärka kolsänkor i mark kan återställandet av sådana marker avsevärt bidra till att begränsa klimatförändringarna. Återställandet av våtmarker kan också främja anpassningen till klimatförändringar, bland annat genom att buffra klimatförändringarnas effekter och bidra till att vända förlusten av biologisk mångfald och bevara vattenmängden och vattenkvaliteten. För att säkerställa samstämmighet med den europeiska gröna given, med meddelandet Höjning av Europas klimatambition för 2030 och med EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, bör de tekniska granskningskriterierna också omfatta återställande av våtmarker.

(19)

Tillverkningssektorn står för ungefär 21 % av de direkta växthusgasutsläppen i unionen (9). Det är den tredje största källan till dessa utsläpp i unionen och kan därför vara avgörande för att begränsa klimatförändringarna. Samtidigt kan tillverkningssektorn också vara viktig för att undvika växthusgasutsläpp och möjliggöra minskningar inom andra sektorer av ekonomin genom att framställa de produkter och den teknik som dessa andra sektorer behöver för att bli eller förbli koldioxidsnåla. De tekniska granskningskriterierna för tillverkningssektorn bör därför fastställas både för tillverkningsverksamhet som ger upphov till de största växthusgasutsläppen och för tillverkning av koldioxidsnåla produkter och tekniker.

(20)

Tillverkningsverksamheter utan tekniskt och ekonomiskt genomförbara koldioxidsnåla alternativ, men som främjar omställningen till en klimatneutral ekonomi bör betraktas som ekonomiska omställningsverksamheter i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852. För att främja minskningen av växthusgasutsläppen bör tröskelvärdena för dessa verksamheters tekniska granskningskriterier fastställas till en nivå som endast kommer att kunna uppnås av dem som har de bästa resultaten inom varje sektor, i de flesta fall baserat på växthusgasutsläpp per producerad enhet.

(21)

För att säkerställa att tillverkningsrelaterade omställningsverksamheter i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 fortsätter att följa en trovärdig bana mot utfasning av fossila bränslen och i enlighet med artikel 19.5 i den förordningen bör de tekniska granskningskriterierna för dessa ekonomiska verksamheter ses över åtminstone vart tredje år. Översynen bör inkludera en analys av huruvida de tekniska granskningskriterierna baseras på de mest relevanta standarderna och huruvida livscykelutsläppen från dess verksamheter beaktas i tillräcklig utsträckning. Översynen bör också bedöma den potentiella användningen av lagrad koldioxid, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen. För tillverkningen av järn och stål bör nya uppgifter och belägg från pilotprocesser för koldioxidsnål stålproduktion med väte beaktas ytterligare, och användningen av EU:s utsläppshandelssystem och av andra möjliga riktmärken i de tekniska granskningskriterierna bör bedömas ytterligare.

(22)

När det gäller tillverkningsverksamhet som anses vara möjliggörande verksamhet enligt vad som avses i artikel 10.1 i i förordning (EU) 2020/852 bör de tekniska granskningskriterierna i första hand baseras på de tillverkade produkternas art, i förekommande fall kombinerat med ytterligare kvantitativa tröskelvärden för att säkerställa att dessa produkter kan bidra väsentligt till att växthusgasutsläppen inom andra sektorer undviks eller minskas. För att återspegla att man prioriterar verksamheter som har störst potential att undvika utsläpp av växthusgaser, att minska sådana utsläpp eller att öka upptaget av växthusgaser och långsiktig lagring av koldioxid, bör den möjliggörande tillverkningsverksamheten inriktas på tillverkning av produkter som är nödvändiga för dessa ekonomiska verksamheter.

(23)

Tillverkningen av elektrisk utrustning för el spelar en viktig roll för uppgradering, användning och kompensation för fluktuationer i den el som tillhandahålls av förnybara energikällor i unionens elnät, laddning av utsläppsfria fordon och användning av smarta, gröna hustillämpningar. Samtidigt kan tillverkningen av elektrisk utrustning för el göra det möjligt att utveckla konceptet smarta hus, i syfte att förbättra användningen av förnybara energikällor och en god förvaltning av utrustning i hemmet. Det kan därför bli nödvändigt att komplettera de tekniska granskningskriterierna inom tillverkningssektorn och att bedöma potentialen hos tillverkningen av elektrisk utrustning att lämna ett väsentligt bidrag till begränsningen av klimatförändringar och klimatanpassningen.

(24)

Energieffektivitetsåtgärder och andra åtgärder för begränsning av klimatförändringar, såsom användningen av anläggningsspecifik teknik med förnybara energikällor, och befintliga moderna tekniker, kan leda till väsentliga minskningar av växthusgasutsläppen inom tillverkningssektorn. Sådana åtgärder kan därför vara viktiga för att hjälpa ekonomiska verksamheter inom tillverkningssektorn för vilken tekniska granskningskriterier bör fastställas, så att de kan uppnå sina respektive prestandastandarder och tröskelvärden för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar.

(25)

Energisektorn står för ungefär 22 % av de direkta växthusgasutsläppen i unionen och för ungefär 75 % av dessa utsläpp när man beaktar energiförbrukningen inom andra sektorer. Den spelar därmed en viktig roll för begränsningen av klimatförändringarna. Energisektorn har en betydande potential att minska utsläppen av växthusgaser, och flera verksamheter inom denna sektor fungerar som en möjliggörande verksamhet som underlättar energisektorns omställning till förnybar eller koldioxidsnål elektricitet eller värme. Det är därför lämpligt att fastställa tekniska granskningskriterier för en lång rad verksamheter med anknytning till energiförsörjningskedjan, från el- eller värmeproduktion från olika källor, via överförings- och distributionsnät till lagring, samt värmepumpar och produktion av biogas och biodrivmedel.

(26)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra huruvida el- eller värmeproduktion, inbegripet kraftvärmeproduktion, väsentligt bidrar till begränsningen av klimatförändringarna bör säkerställa att utsläppen av växthusgaser minskas eller undviks. Tekniska granskningskriterier baserade på växthusgasutsläpp bör leda vägen till utfasning av fossila bränslen för dessa verksamheter. De tekniska granskningskriterierna för möjliggörande verksamheter som underlättar långsiktig utfasning av fossila bränslen bör främst baseras på verksamhetens art eller på bästa tillgängliga teknik.

(27)

I förordning (EU) 2020/852 erkänns vikten av klimatneutral energi och det fastställs att kommissionen ska bedöma alla relevanta befintliga teknikers potentiella bidrag och genomförbarhet. När det gäller kärnenergi pågår fortfarande denna bedömning och så snart den särskilda processen är slutförd kommer kommissionen att följa upp resultaten inom ramen för denna förordning.

(28)

De rättsliga avgränsningarna för övergångsverksamheter som fastställs i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 sätter gränserna för växthusgasintensiva verksamheter med stor potential för utsläppsminskningar. Sådana övergångsverksamheter bör bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna där det inte finns något tekniskt och ekonomiskt genomförbart koldioxidsnålt alternativ, förutsatt att de är förenliga med en bana för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, återspeglar bästa prestanda, inte hindrar utvecklingen och användningen av koldioxidsnåla alternativ och inte leder till inlåsning av koldioxidintensiva tillgångar. I artikel 19 i samma förordning föreskrivs dessutom särskilt att de tekniska granskningskriterierna ska vara baserade på entydiga vetenskapliga bevis. Om naturgasverksamhet uppfyller dessa krav kommer den att ingå i en framtida delegerad akt. För dessa verksamheter kommer de tekniska granskningskriterierna för bedömningen av väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och av att inte orsaka betydande skada för andra miljömål att specificeras i den framtida delegerade akten. Verksamheter som inte uppfyller dessa krav kan inte godkännas enligt förordning (EU) 2020/852. För att erkänna naturgasens roll som en viktig teknik för att minska utsläppen av växthusgaser kommer kommissionen att överväga särskild lagstiftning för att säkerställa att verksamheter som bidrar till utsläppsminskningar inte står utan lämplig finansiering.

(29)

De tekniska granskningskriterierna för el- eller värmeproduktion samt för överförings- och distributionsnät bör säkerställa samstämmighet med kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (10). Det kan därför vara nödvändigt att se över, komplettera och vid behov revidera dessa tekniska granskningskriterier för att återspegla framtida mått och krav som fastställts som uppföljning av den strategin.

(30)

De tekniska granskningskriterierna för produktion av värme, kyla och el från bioenergi och produktion av biodrivmedel och biogas för transport bör överensstämma med den övergripande hållbarhetsramen för dessa sektorer i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (11), med krav för hållbar skörd, koldioxidredovisning och minskade växthusgasutsläpp.

(31)

Som en uppföljning till den europeiska gröna given, förslaget om den europeiska klimatlagen (12) och EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, och i enlighet med unionens ambitioner för biologisk mångfald och klimatneutralitet, bör de tekniska granskningskriterierna för bioenergiverksamhet kompletteras, ses över och vid behov revideras för att ta hänsyn till den senaste faktabasen och politiska utvecklingen i samband med antagandet av den delegerade akt som avses i artikel 15.2 i förordning 2020/852 och med hänsyn tagen till relevant unionsrätt, inklusive direktiv (EU) 2018/2001 och de framtida översynerna av detta.

(32)

Växthusgasutsläppen från vatten-, avlopps-, avfalls- och saneringssektorn i unionen är relativt små. Denna sektor har dock stor potential att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser inom andra sektorer, särskilt genom att tillhandahålla sekundära råvaror som ersätter nya råvaror, genom att ersätta fossilbaserade produkter, gödselmedel och energi och genom att transportera och permanent lagra avskild koldioxid. Dessutom är verksamhet som omfattar anaerob nedbrytning samt kompostering av separat insamlat biologiskt avfall, vilket undviker deponering av biologiskt avfall, särskilt viktig för att minska metanutsläppen. I de tekniska granskningskriterierna för avfallsverksamhet bör det därför erkännas att dessa verksamheter bidrar väsentligt till att begränsa klimatförändringarna, förutsatt att dessa verksamheter tillämpar viss bästa praxis för den sektorn. Dessa tekniska granskningskriterier bör också säkerställa att avfallshanteringsalternativen överensstämmer med högre nivåer i avfallshierarkin. De tekniska granskningskriterierna bör erkänna att sådana verksamheter där man bearbetar en enhetligt fastställd minimiandel separat insamlat och sorterat icke-farligt avfall till sekundära råmaterial väsentligt bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Det är i nuläget dock inte möjligt för tekniska granskningskriterier som är baserade på ett enhetligt fastställt mål för upparbetning av avfall att till fullo ta upp klimatbegränsningspotentialen hos individuella materialströmmar. Det kan därför vara nödvändigt att ytterligare bedöma och se över dessa tekniska granskningskriterier. Det enhetligt fastställda målet bör inte påverka de avfallshanteringsmål som riktar sig mot medlemsstaterna i unionens avfallslagstiftning. För verksamheter som rör vatteninsamling, vattenrening och vattenförsörjning liksom centraliserade avloppsreningssystem bör dessa tekniska granskningskriterier ta hänsyn till mål för förbättring av absolut prestanda och relativ prestanda i förhållande till energiförbrukningen samt alternativa mått, i förekommande fall, såsom läckagenivåer i vattenförsörjningssystem.

(33)

Transporterna förbrukar en tredjedel av all energi i unionen och svarar för ungefär 23 % av unionens totala direkta växthusgasutsläpp. Att minska koldioxidutsläppen från fordonsparken och infrastrukturen kan därför vara avgörande för att begränsa klimatförändringarna. De tekniska granskningskriterierna för transportsektorn bör inriktas på att minska de viktigaste utsläppskällorna från den sektorn, samtidigt som man tar hänsyn till behovet av transportsätt med lägre utsläpp för person- och varutransporter och av en infrastruktur som möjliggör ren mobilitet. De tekniska granskningskriterierna för transportsektorn bör därför inriktas på prestanda inom ett och samma transportsätt, samtidigt som man tar hänsyn till detta transportsätts prestanda jämfört med andra transportsätt.

(34)

Med tanke på sjöfartens och luftfartens potential att minska sina utsläpp av växthusgaser och därmed bidra till en miljöanpassning av transportsektorn är dessa transportsätt viktiga för omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Enligt kommissionens meddelande av den 9 december 2020Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (13), förväntas utsläppsfria fartyg kunna släppas ut på marknaden senast 2030. Enligt den strategin förväntas utsläppsfria luftfartyg kunna släppas ut på marknaden senast 2035 för korta distanser, medan utfasningen av fossila bränslen förväntas baseras på förnybara och koldioxidsnåla bränslen för längre distanser. Separata undersökningar har också utförts om kriterier för hållbar finansiering för dessa sektorer. Sjöfart bör därför betraktas som en omställningsverksamhet i den mening som avses i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852. Sjöfart är ett av de minst koldioxidintensiva godstransportsätten. För att säkerställa att sjöfarten behandlas på samma sätt som andra transportsätt bör tekniska granskningskriterier för sjötransporter fastställas och vara tillämpliga fram till slutet av 2025. Sjötransporter kommer dock att behöva bedömas närmare och, i förekommande fall, behöver tekniska granskningskriterier för sjötransporter som är tillämpliga efter 2026 fastställas. Det kommer också att bli nödvändigt att utföra en närmare bedömning av luftfarten och att, i förekommande fall, fastställa relevanta tekniska granskningskriterier. Dessutom bör tekniska granskningskriterier fastställas för koldioxidsnål transportinfrastruktur för vissa transportsätt. Mot bakgrund av transportinfrastrukturens potential att bidra till trafikomställningen kommer man att behöva bedöma och om lämpligt fastställa relevanta tekniska granskningskriterier för övergripande infrastruktur som är viktig för koldioxidsnåla transportsätt, framför allt inre vattenvägar. Beroende på resultatet av den tekniska bedömningen bör relevanta tekniska granskningskriterier också fastställas för de ekonomiska verksamheter som avses i detta skäl i samband med antagandet av den delegerade akt som avses i artiklarna 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i förordning (EU) 2020/852.

(35)

För att säkerställa att transportverksamheter som anses vara hållbara inte främjar användningen av fossila bränslen bör de tekniska granskningskriterierna för de relevanta verksamheterna inte inbegripa tillgångar, transaktioner och infrastruktur som används för att transportera fossila bränslen. Vid tillämpningen av detta kriterium är det nödvändigt att erkänna att det finns många användningsområden, olika ägare, användningsformer och bränsleblandningar, i linje med relevant befintlig marknadspraxis. Plattformen för hållbar finansiering bör bedöma om detta kriterium användbart inom ramen för sitt uppdrag.

(36)

Byggnader i alla sektorer i unionen står för 40 % av energiförbrukningen och 36 % av koldioxidutsläppen. Byggnader kan därför spela en viktig roll i begränsningen av klimatförändringarna. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för uppförande av nya byggnader, renovering av byggnader, installation av energieffektiv utrustning, förnybar energi på plats, tillhandahållande av energitjänster samt förvärv och ägande av byggnader. Dessa tekniska granskningskriterier bör baseras på den potentiella effekten av dessa verksamheter, på byggnaders energiprestanda och på därmed sammanhängande utsläpp av växthusgaser och inbyggd koldioxid. För nya byggnader kan man behöva se över de tekniska granskningskriterierna för att se till att de fortfarande är i linje med unionens klimat- och energimål.

(37)

Uppförande av en tillgång eller anläggning som är en väsentlig del av en verksamhet för vilken det bör fastställas tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor verksamheten ska anses bidra väsentligt till begränsningen av klimatförändringar, kan utgöra en viktig förutsättning för den ekonomiska verksamheten. Uppförande av sådana tillgångar eller anläggningar bör därför tas med som en del av den verksamhet som detta uppförande har koppling till, särskilt för verksamhet inom energisektorn, vatten-, avlopps-, avfalls- och saneringssektorn samt transportsektorn.

(38)

Informations- och kommunikationssektorn är en ständigt växande sektor som står för en ökande andel av växthusgasutsläppen. Samtidigt kan informations- och kommunikationstekniken bidra till att begränsa klimatförändringarna och minska utsläppen av växthusgaser inom andra sektorer, exempelvis genom att underlätta beslut som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för databehandlings- och värdtjänstverksamhet som släpper ut stora mängder växthusgaser och för datadrivna lösningar som möjliggör minskade växthusgasutsläpp inom andra sektorer. De tekniska granskningskriterierna för dessa verksamheter bör baseras på bästa praxis och standarder inom den sektorn. De kan behöva ses över och uppdateras i framtiden med tanke på att växthusgasutsläppen kan minskas tack vare de informations- och kommunikationstekniska maskinvarulösningarnas ökade hållbarhet och att digital teknik kan användas direkt inom varje sektor för att möjliggöra minskade utsläpp av växthusgaser. Dessutom förbrukar användningen och driften av elektroniska kommunikationsnät betydande mängder energi och kan bidra till väsentliga minskningar av växthusgasutsläppen. Det kan därför vara nödvändigt att bedöma de verksamheterna och att fastställa relevanta tekniska granskningskriterier, där så är lämpligt.

(39)

Dessutom kan informations- och kommunikationslösningar som är centrala för de ekonomiska verksamheter för vilka det bör fastställas tekniska granskningskriterier för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar för deras egen respektive prestanda också vara av särskild betydelse för att hjälpa dessa verksamheter att uppnå de standarder och tröskelvärden som fastställts enligt dessa kriterier.

(40)

Forskning, utveckling och innovation kan göra det möjligt för andra sektorer att uppnå sina respektive mål för begränsning av klimatförändringar. De tekniska granskningskriterierna för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet bör därför inriktas på lösningarnas, processernas, teknikens och övriga produkters möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser. Forskning inom möjliggörande verksamheter enligt artikel 10.1 i) i förordning EU 2020/852 kan också spela en viktig roll för att göra det möjligt för dessa ekonomiska verksamheter och deras målverksamheter att minska deras växthusgasutsläpp väsentligt eller förbättra deras tekniska och ekonomiska genomförbarhet och i slutändan främja en uppskalning av dessa. Forskning kan också spela en viktig roll för en fortsatt utfasning av fossila bränslen ur de omställningsverksamheter som avses i artikel 10.2 i förordning EU 2020/852 genom att göra det möjligt för dessa verksamheter att bedrivas med betydligt lägre nivåer av växthusgasutsläpp jämfört med de tröskelvärden som specificeras i de tekniska granskningskriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar från dessa verksamheter.

(41)

Dessutom kan forskning, utveckling och innovation som är nödvändig för de ekonomiska verksamheter för vilka det bör fastställas tekniska granskningskriterier för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar för deras egen respektive prestanda också vara av särskild betydelse för att hjälpa dessa verksamheter att uppnå de standarder och tröskelvärden som fastställts enligt dessa kriterier.

(42)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringar bör återspegla det faktum att klimatförändringarna sannolikt kommer att påverka alla ekonomiska sektorer. Därför kommer alla sektorer att behöva anpassa sig till de negativa följderna av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet. Det måste dock säkerställas att en ekonomisk verksamhet som bidrar väsentligt till anpassningen till klimatförändringar inte heller orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852. Det är därför lämpligt att först fastställa tekniska granskningskriterier för anpassning till klimatförändringar för de sektorer och ekonomiska verksamheter som omfattas av de tekniska granskningskriterierna för begränsning av klimatförändringar, inbegripet relevanta kriterier för att inte orsaka betydande skada för miljömålen. Beskrivningen av de ekonomiska verksamheter som anses bidra väsentligt till klimatanpassningen bör motsvara den omfattning av verksamheter för vilka det var möjligt att fastställa lämpliga kriterier för att inte orsaka betydande skada. Mot bakgrund av behovet av att öka ekonomins övergripande klimatresiliens bör tekniska granskningskriterier, inklusive relevanta kriterier om att inte orsaka betydande skada, utvecklas i framtiden för fler ekonomiska verksamheter.

(43)

De tekniska granskningskriterierna bör säkerställa att den bredaste möjliga uppsättningen kritiska infrastrukturer, vilket framför allt inbegriper energiöverföring eller energilagringsinfrastruktur, eller transportinfrastruktur, anpassas efter det nuvarande klimatets och det förväntade framtida klimatets negativa inverkan, för att på så sätt förhindra allvarliga negativa konsekvenser för medborgarnas hälsa, säkerhet, ekonomiska välmående eller medlemsstaternas offentliga förvaltning. Det kan emellertid bli nödvändigt att se över dessa tekniska granskningskriterier för att ta bättre hänsyn till särdragen hos den infrastruktur som används som skydd mot översvämningar.

(44)

Dessutom bör tekniska granskningskriterier fastställas för utbildning, folkhälsa, socialt arbete, konst, underhållning och rekreation. Dessa verksamheter tillhandahåller viktiga tjänster och lösningar för att öka den kollektiva motståndskraften i hela samhället och kan öka klimatkunskapen och medvetenheten.

(45)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet bidrar väsentligt till anpassningen till klimatförändringarna i enlighet med artikel 11.1 a i förordning (EU) 2020/852 bör syfta till att öka de ekonomiska verksamheternas motståndskraft mot identifierade klimatrisker som är av avgörande betydelse för dessa verksamheter. De tekniska granskningskriterierna bör kräva att de berörda ekonomiska aktörerna genomför en klimatriskbedömning och genomför anpassningslösningar som minskar de viktigaste risker som identifierats i bedömningen. De tekniska granskningskriterierna bör också ta hänsyn till anpassningsbehovens och anpassningslösningarnas plats- och sammanhangsspecifika karaktär. Dessutom bör de tekniska granskningskriterierna säkerställa miljö- och klimatmålens integritet och bör inte vara oproportionerligt normativa när det gäller vilken typ av lösningar som genomförs. Dessa tekniska granskningskriterier bör ta hänsyn till behovet av att förebygga klimat- och väderrelaterade katastrofer och hantera risken för sådana katastrofer samt säkerställa den kritiska infrastrukturens motståndskraft, i enlighet med tillämplig unionslagstiftning om bedömning av risken för och begränsning av effekterna av sådana katastrofer.

(46)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet anses bidra väsentligt till klimatanpassningen genom att tillhandahålla anpassningslösningar i enlighet med artikel 11.1 b i förordning (EU) 2020/852 bör fastställas för tekniska verksamheter och teknisk konsultverksamhet för klimatanpassning, forskning, utveckling och innovation, skadeförsäkring som består av försäkringsverksamhet för klimatrelaterade faror, liksom återförsäkring. Dessa verksamheter har potential att tillhandahålla anpassningslösningar som bidrar väsentligt till att förebygga eller minska risken för de negativa konsekvenserna av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet för människor, natur eller tillgångar utan att risken för negativa konsekvenser ökar.

(47)

De tekniska granskningskriterierna bör erkänna att vissa ekonomiska verksamheter kan bidra väsentligt till klimatanpassningen genom att tillhandahålla anpassningslösningar i enlighet med artikel 11.1 b i förordning (EU) 2020/852, eller genom att inkludera anpassningslösningar i enlighet med artikel 11.1 a i den förordningen. De tekniska granskningskriterierna för skogsbruksverksamhet, liksom för verksamhet som omfattar återställande av våtmarker, planering och sändning av program, utbildning, konst och underhållning, bör erkänna denna möjlighet. Även om de bör anpassas till de negativa konsekvenserna av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet har också dessa verksamheter potential att tillhandahålla anpassningslösningar som bidrar väsentligt till att förebygga eller minska risken för dessa negativa konsekvenser för människor, natur eller tillgångar.

(48)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till klimatanpassningen bör säkerställa att den ekonomiska verksamheten görs klimatresilient eller tillhandahåller lösningar så att andra verksamheter kan bli klimatresilienta. Om en ekonomisk verksamhet görs klimatresilient står genomförandet av fysiska och icke-fysiska lösningar som avsevärt minskar de största fysiska klimatriskerna som är centrala för den verksamheten, denna verksamhets väsentliga bidrag till klimatanpassningen. Det är därför lämpligt att endast kapitalutgifter som uppstår för alla steg som är nödvändiga för att göra verksamheten klimatresilient betraktas som den kapitalutgifts- och rörelsekostnadsandel som har koppling till tillgångar eller processer som hör ihop med ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara, och att omsättning från den ekonomiska verksamhet vars motståndskraft har säkerställts inte räknas som att den härrör från produkter eller tjänster som hör ihop med ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara. När kärnverksamheten för en ekonomisk verksamhet som möjliggör anpassning i enlighet med artikel 11.1 b i förordning (EU) 2020/852 består i att tillhandahålla tekniker, produkter, tjänster, information eller metoder som har som mål att öka motståndskraften mot fysiska klimatrisker som riskerar att drabba andra människor, natur, kulturarv, tillgångar eller andra ekonomiska verksamheter bör, utöver kapitalutgifterna, den omsättning som härrör från produkter eller tjänster som hör ihop med dessa ekonomiska verksamheter betraktas som en omsättningsandel som härrör från produkter eller tjänster som hör ihop med ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara.

(49)

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra huruvida de ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar eller anpassning till klimatförändringar inte orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen bör syfta till att säkerställa att bidraget till ett av miljömålen inte görs på bekostnad av andra miljömål. Kriterierna för att inte orsaka betydande skada spelar därför en viktig roll för att säkerställa miljöintegriteten hos klassifikationen av miljömässigt hållbara verksamheter. Kriterierna för att inte orsaka betydande skada för ett visst miljömål bör specificeras för de verksamheter som kan orsaka betydande skada för det målet. Kriterierna för att inte orsaka betydande skada bör ta hänsyn till och utgå från de relevanta kraven i befintlig unionsrätt.

(50)

Tekniska granskningskriterier för att säkerställa att verksamheter som avsevärt bidrar till anpassningen till klimatförändringarna inte orsakar betydande skada för begränsningen av klimatförändringarna bör fastställas för de verksamheter som kan ge upphov till betydande utsläpp av växthusgaser, samtidigt som de kan bidra väsentligt till anpassningen till klimatförändringarna.

(51)

Klimatförändringarna kommer sannolikt att påverka alla sektorer inom ekonomin. Tekniska granskningskriterier för att säkerställa att ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till begränsningen av klimatförändringarna inte orsakar betydande skada för anpassningen till klimatförändringarna bör därför tillämpas på alla dessa ekonomiska verksamheter. Dessa kriterier bör säkerställa att befintliga och framtida risker som är av avgörande betydelse för verksamheten identifieras och att anpassningslösningar genomförs för att minimera eller undvika eventuella förluster eller konsekvenser för verksamhetskontinuiteten.

(52)

Tekniska granskningskriterier för att inte orsaka betydande skada för hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser bör specificeras för all verksamhet som kan utgöra en risk för en sådan hållbar användning och ett sådant skydd. Dessa kriterier bör syfta till att undvika att verksamheten skadar vattenförekomsters, inbegripet yt- och grundvattens, goda status eller goda ekologiska potential, eller marina vattens goda miljöstatus, genom att kräva att risker för miljöförstöring identifieras och åtgärdas i enlighet med en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten.

(53)

Tekniska granskningskriterier för att inte orsaka betydande skada för omställningen till en cirkulär ekonomi bör anpassas till de specifika sektorerna för att säkerställa att ekonomisk verksamhet inte leder till en ineffektiv användning av resurser eller inlåsning i linjära produktionsmodeller, samt att avfall undviks och minskas och, där det är oundvikligt, hanteras i enlighet med avfallshierarkin. Dessa kriterier bör också säkerställa att ekonomisk verksamhet inte undergräver målet om omställning till en cirkulär ekonomi.

(54)

De tekniska granskningskriterierna för att inte orsaka betydande skada för förebyggande och begränsning av föroreningar bör återspegla sektorns särdrag för att ta itu med de relevanta källorna och typerna av föroreningar till luft, vatten eller mark, i förekommande fall med hänvisning till de slutsatser om bästa tillgängliga teknik som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (14).

(55)

Kriterierna för att inte orsaka betydande skada för skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem bör specificeras för all verksamhet som kan utgöra en risk för livsmiljöers, arters eller ekosystems status eller tillstånd och bör, i förekommande fall, kräva att miljökonsekvensbedömningar eller lämpliga bedömningar genomförs och att slutsatserna från sådana bedömningar genomförs. Dessa kriterier bör säkerställa att verksamheten, även om det inte finns något krav på att genomföra en miljökonsekvensbedömning eller någon annan relevant bedömning, inte leder till att rättsligt skyddade arter störs, fångas eller dödas eller till en försämring av rättsligt skyddade livsmiljöer.

(56)

De tekniska granskningskriterierna bör inte påverka kravet på att följa bestämmelserna om miljö, hälsa, säkerhet och social hållbarhet som fastställs i unionsrätt och nationell rätt, och antagandet av lämpliga begränsningsåtgärder i det avseendet, beroende på vad som är lämpligt.

(57)

Bestämmelserna i denna förordning är nära kopplade till varandra, eftersom de avser kriterier för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar respektive till anpassning till klimatförändringar, och huruvida sådan ekonomisk verksamhet inte orsakar betydande skada för ett eller flera av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852. För att säkerställa att dessa bestämmelser, som bör träda i kraft samtidigt, överensstämmer sinsemellan och för att göra det lättare för berörda parter att få en heltäckande överblick över den rättsliga ramen, samt för att underlätta tillämpningen av förordning (EU) 2020/852, är det nödvändigt att dessa bestämmelser samlas i en enda förordning.

(58)

För att säkerställa att tillämpningen av förordning (EU) 2020/852 utvecklas i takt med den tekniska, marknadsrelaterade och politiska utvecklingen bör denna förordning regelbundet ses över och vid behov ändras vad gäller de verksamheter som ska anses bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringar eller anpassning till klimatförändringar samt de motsvarande tekniska granskningskriterierna.

(59)

För att följa artiklarna 10.6 och 11.6 i förordning (EU) 2020/852 bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2022.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringar och för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 anges i bilaga I till denna förordning.

Artikel 2

De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringar och för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 anges i bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 juni 2021.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Mairead McGUINNESS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(4)  Verktyget EX-Ante Carbon-balance Tool (EX-ACT) (version från den 4 juni 2021: http://www.fao.org/in-action/epic/ex-act-tool/suite-of-tools/ex-act/en/).

(5)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(6)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

(7)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare (COM(2020) 562 final).

(8)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Att bygga upp ett klimateresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021) 82 final).

(9)  Utsläppsandelarna per sektor representerar direkta utsläpp och är baserade på uppgifter från Eurostat från 2018 och 2019 (Nace nivå 2), förutom för byggsektorn som inte har något tilldelad Nace-kod och vars utsläpp därför beaktas över flera sektorer (version från den 4 juni 2021: https://ec.europa.eu/info/news/new-rules-greener-and-smarter-buildings-will-increase-quality-life-all-europeans-2019-apr-15_e_sv).

(10)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020) 663 final).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(12)  Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) (COM(2020) 563 final).

(13)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020) 789 final).

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).


BILAGA I

Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Skogsbruk 16

1.1

Beskogning 16

1.2

Återställande av skogar, inklusive återbeskogning och naturlig skogsföryngring efter en extrem händelse 21

1.3

Skogsförvaltning 27

1.4

Bevarande av skog 32

2.

Miljöskydds- och återställandeverksamhet 37

2.1

Återställande av våtmarker 37

3.

Tillverkning 40

3.1

Tillverkning av teknik för förnybar energi 40

3.2

Tillverkning av utrustning för produktion och användning av vätgas 41

3.3

Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik 42

3.4

Tillverkning av batterier 45

3.5

Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader 46

3.6

Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik 48

3.7

Tillverkning av cement 49

3.8

Aluminiumtillverkning 50

3.9

Järn- och ståltillverkning 51

3.10

Tillverkning av vätgas 53

3.11

Tillverkning av kimrök 54

3.12

Tillverkning av natriumkarbonat 55

3.13

Tillverkning av klor 56

3.14

Tillverkning av organiska baskemikalier 57

3.15

Tillverkning av vattenfri ammoniak 59

3.16

Tillverkning av salpetersyra 60

3.17

Basplastframställning 61

4.

Energi 62

4.1

Elproduktion med hjälp av solcellsteknik 62

4.2

Elproduktion med hjälp av teknik för koncentrerad solenergi 63

4.3

Elproduktion från vindkraft 63

4.4

Elproduktion från havsenergiteknik 64

4.5

Elproduktion från vattenkraft 65

4.6

Elproduktion från geotermisk energi 68

4.7

Elproduktion från förnybara och icke-fossila gasformiga och flytande bränslen 69

4.8

Elproduktion från bioenergi 70

4.9

Överföring och distribution av el 72

4.10

Lagring av el 75

4.11

Lagring av geotermisk energi 76

4.12

Lagring av vätgas 77

4.13

Framställning av biogas och biobränslen för transportändamål samt av flytande biobränslen 77

4.14

Överförings- och distributionsnät för förnybara och koldioxidsnåla gaser 79

4.15

Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla 79

4.16

Installation och drift av elektriska värmepumpar 80

4.17

Kombinerad produktion av värme/kyla och elektricitet från solenergi 81

4.18

Kombinerad produktion av värme/kyla och elektricitet från geotermisk energi 82

4.19

Kombinerad produktion av värme/kyla och el av förnybara och icke-fossila gasformiga och flytande bränslen 83

4.20

Kombinerad produktion av värme/kyla och el från bioenergi 84

4.21

Produktion av värme/kyla från solvärme 85

4.22

Produktion av värme/kyla från geotermisk energi 86

4.23

Produktion av värme/kyla av förnybara och icke-fossila gasformiga och flytande bränslen 87

4.24

Produktion av värme/kyla från bioenergi 88

4.25

Produktion av värme/kyla med hjälp av restvärme 89

5.

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 90

5.1

Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem 90

5.2

Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem 91

5.3

Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten 92

5.4

Förnyelse av uppsamling och rening av avloppsvatten 93

5.5

Insamling och transport av ofarligt avfall i källsorterade fraktioner 95

5.6

Anaerob nedbrytning av avloppsslam 95

5.7

Anaerob nedbrytning av biologiskt avfall 96

5.8

Kompostering av biologiskt avfall 97

5.9

Materialåtervinning av ofarligt avfall 98

5.10

Uppsamling och användning av deponigas 99

5.11

Transport av koldioxid 100

5.12

Underjordisk permanent lagring av koldioxid 100

6.

Transporter 101

6.1

Persontransport mellan städer på järnväg 101

6.2

Järnvägstransport, godstrafik 102

6.3

Persontransport på väg i städer och förorter 103

6.4

Framförande av enpersonsfordon, cykellogistik 104

6.5

Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon 105

6.6

Tjänster avseende vägtransport av gods 107

6.7

Sjöfart på inre vattenvägar, passagerartrafik 108

6.8

Sjöfart på inre vattenvägar, godstrafik 109

6.9

Retroaktiv anpassning av fartyg för passagerar- och godstransport på inre vattenvägar 110

6.10

Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet 111

6.11

Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 114

6.12

Retroaktiv anpassning av gods- och passagerartransport till havs och i kustvatten 116

6.13

Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik 117

6.14

Infrastruktur för järnvägstransport 119

6.15

Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrafik 120

6.16

Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart 121

6.17

Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur 123

7.

Bygg- och fastighetsverksamhet 124

7.1

Uppförande av nya byggnader 124

7.2

Renovering av befintliga byggnader 126

7.3.

Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning 128

7.4

Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader (och parkeringsplatser i anslutning till byggnader) 129

7.5

Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda 130

7.6

Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi 131

7.7

Förvärv och ägande av byggnader 132

8.

Information och kommunikation 132

8.1

Databehandling, värdtjänster o.d. 132

8.2

Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp 134

9.

Högspecialiserad, vetenskaplig och teknisk verksamhet 135

9.1

Forskning, utveckling och innovation nära marknaden 135

9.2

Forskning, utveckling och innovation för direkt luftavskiljning av koldioxid 137

9.3

Yrkestjänster i samband med byggnaders energiprestanda 138

Tillägg A:

Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på klimatanpassningsåtgärder 140

Tillägg B:

Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser 142

Tillägg C:

Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på förebyggande och begränsning av föroreningar avseende användning och förekomst av kemikalier 143

Tillägg D:

Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem 144

Tillägg E:

Tekniska specifikationer för vattenanordningar 145

1.   SKOGSBRUK

1.1   Beskogning

Beskrivning av verksamheten

Upprättande av skog genom plantering, avsiktlig sådd eller naturlig föryngring på mark som fram till dess utnyttjats på annat sätt eller inte utnyttjats. Beskogning innebär en omvandling av markanvändningen från icke-skog till skog, i enlighet med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) definition av beskogning (1), där skog avser ett markområde som motsvarar den definition av skog som används i nationell lagstiftning eller, om en sådan inte finns, som överensstämmer med FAO:s definition av skog (2). Beskogning kan omfatta tidigare beskogning, så länge den sker under perioden mellan planteringen av träden och den tidpunkt markanvändningen erkänns som skog.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod A2 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006. De ekonomiska verksamheterna i denna kategori är begränsade till Nace II 02.10, dvs. skogshushållning och skogsskötsel, 02.20, dvs. drivning, 02.30, dvs. insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä och 02.40, dvs. service till skogsbruk.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.   Beskogningsplan och skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1

Det område där verksamheten äger rum omfattas av en beskogningsplan för minst fem år, eller den minimiperiod som föreskrivs i nationell lagstiftning, vilken utarbetats innan verksamheten inleddes och som löpande uppdateras, tills detta område motsvarar den definition av skog som används i nationell lagstiftning eller, om en sådan inte finns, överensstämmer med FAO:s definition av skog.

Beskogningsplanen innehåller alla delar som krävs enligt nationell lagstiftning för miljökonsekvensbedömning av beskogningen.

1.2

Företrädesvis i beskogningsplanen eller, om information saknas, i något annat dokument, lämnas följande detaljerade uppgifter:

a)

Beskrivning av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

b)

Markberedning och inverkan av denna på befintliga kollager, jordar och biomassa ovan jord, i syfte att skydda mark med stora kollager (3).

c)

Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren.

d)

Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

e)

Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

f)

Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

g)

Åtgärder som vidtagits för att uppnå och bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

h)

Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

i)

Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

j)

Bedömning av inverkan på livsmedelstryggheten.

k)

Alla beskogningsrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3

När området blir en skog följs beskogningsplanen av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (4). Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.4

Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)

Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren (5).

b)

Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)

Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

d)

Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)

Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)

Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)

Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)

Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)

Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.5

Verksamheten följer bästa praxis inom beskogning som fastställs i nationell lagstiftning eller, om ingen sådan bästa praxis har fastställts i nationell lagstiftning, uppfyller ett av följande kriterier:

a)

Verksamheten är förenlig med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (6).

b)

Verksamheten följer de alleuropeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning med särskilt fokus på bestämmelserna i UNFCCC (7).

1.6

Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (8).

1.7

Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 (9).

1.8

I beskogningsplanen och skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.   Klimatnyttoanalys

2.1

Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2

Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3

Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (10). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)

De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, kan vara en av följande:

i)

I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)

De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)

Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

(c)

Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)

Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4

Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.   Garanti för permanens

3.1

I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)

Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (11).

b)

Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)

Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2

I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av beskogningsplanen och skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.   Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)

Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)

En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.   Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)

på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (12) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)

på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 k omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minskas och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (13), med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 (14) eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (15)  (16), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel (17), Minamatakonventionen om kvicksilver (18) och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (19) samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (20). Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

De detaljerade uppgifter som avses i punkt 1.2 k (beskogningsplan) och 1.4 i (skogsbruksplan eller motsvarande system) innehåller bestämmelser för bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)

Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)

Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)

Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)

användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)

de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)

Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)

Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)

Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)

Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)

Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

1.2   Återställande av skogar, inklusive återbeskogning och naturlig skogsföryngring efter en extrem händelse

Beskrivning av verksamheten

Återställande av skogar enligt definitionen i nationell lagstiftning. Om nationell lagstiftning inte innehåller en sådan definition motsvarar återställande en definition som det råder bred enighet om i den fackgranskade vetenskapliga litteraturen för bestämda länder eller en definition som är i linje med FAO:s begrepp återställande av skog (21) eller en definition som är i linje med en av definitionerna av ekologisk återuppbyggnad (22) för skog, eller återställande av skog (23) enligt konventionen om biologisk mångfald (24). De ekonomiska verksamheterna i denna kategori omfattar även skogsverksamhet i linje med FAO:s definition av ”återbeskogning” (25) och ”naturligt föryngrad skog” (26) efter en extrem händelse, om extrem händelse definieras i nationell lagstiftning, och om nationell lagstiftning inte innehåller en sådan definition, är i linje med IPCC:s definition av en extrem väderhändelse (27); eller efter en okontrollerad skogsbrand, om okontrollerad skogsbrand definieras i nationell lagstiftning, och om nationell lagstiftning inte innehåller en sådan definition, enligt definitionen i European Glossary for wildfires and forest fires (28).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori innebär inte någon förändring av markanvändningen och sker på skadad mark som motsvarar den definition av skog som används i nationell lagstiftning eller, om en sådan inte finns tillgänglig, som överensstämmer med FAO:s definition av skog (29).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod A2 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006. De ekonomiska verksamheterna i denna kategori är begränsade till Nace II 02.10, dvs. skogshushållning och skogsskötsel, 02.20, dvs. drivning, 02.30, dvs. insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä och 02.40, dvs. service till skogsbruk.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.   Skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1

Verksamheten bedrivs i ett område som omfattas av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (30).

Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.2

Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)

Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren (31).

b)

Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)

Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

d)

Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)

Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)

Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)

Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)

Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)

Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3

Skogsbrukssystemens hållbarhet, såsom den beskrivs i den plan som avses i punkt 1.1, säkerställs genom att välja det mest ambitiösa av följande alternativ:

a)

Skogsbruket överensstämmer med den tillämpliga nationella definitionen av hållbart skogsbruk.

b)

Skogsbruket överensstämmer med Forest Europes definition (32) av hållbart skogsbruk, och är förenligt med de pan-europeiska riktlinjerna på operativ nivå för hållbart skogsbruk (33).

c)

Det befintliga förvaltningssystemet uppfyller de hållbarhetskriterier för skog som fastställs i artikel 29.6 i direktiv (EU) 2018/2001 och, från och med dagen för systemens tillämpning, den genomförandeakt om operativ vägledning för energi från skogsbiomassa som antagits i enlighet med artikel 29.8 i det direktivet.

1.4

Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (34).

1.5

Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i förordning (EU) nr 995/2010.

1.6

I skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.   Klimatnyttoanalys

2.1

Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2

Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3

Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (35). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)

De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, är en av följande:

i)

I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)

De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)

Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

c)

Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)

Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4

Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.   Garanti för permanens

3.1

I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)

Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (36).

b)

Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)

Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2

I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.   Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)

Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)

En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.   Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)

på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (37) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)

på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Den skogsförändring som verksamheten orsakar i det område som berörs av verksamheten leder sannolikt inte till någon betydande minskning i den hållbara försörjningen av primär skogsbiomassa för tillverkning av träprodukter med långsiktig cirkularitetspotential. Detta kriterium kan uppvisas genom den klimatnyttoanalys som avses i punkt 2.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minskas och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med förordning (EU) 2019/1009 eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till förordning (EU) 2019/1021 (38), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel. Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)

Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)

Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)

Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)

användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)

de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)

Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)

Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)

Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)

Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)

Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

1.3   Skogsförvaltning

Beskrivning av verksamheten

Skogsförvaltning enligt definitionen i nationell lagstiftning. Om det saknas en sådan definition i nationell lagstiftning motsvarar skogsförvaltning all ekonomisk verksamhet i ett system som kan tillämpas på en skog, vilken påverkar skogens ekologiska, ekonomiska eller sociala funktioner. Skogsförvaltning innebär inte någon förändring av markanvändningen och sker på mark som motsvarar den definition av skog som fastställs i nationell lagstiftning eller, om en sådan inte finns, som överensstämmer med FAO:s definition av skog (39).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod A2 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006. De ekonomiska verksamheterna i denna kategori är begränsade till Nace II 02.10, dvs. skogshushållning och skogsskötsel, 02.20, dvs. drivning, 02.30, dvs. insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä och 02.40, dvs. service till skogsbruk.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.   Skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1

Verksamheten bedrivs i ett område som omfattas av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (40).

Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.2

Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)

Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren (41).

b)

Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)

Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning.

d)

Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)

Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)

Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)

Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)

Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)

Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3

Skogsbrukssystemens hållbarhet, såsom den beskrivs i den plan som avses i punkt 1.1, säkerställs genom att välja det mest ambitiösa av följande alternativ:

a)

Skogsbruket överensstämmer med den tillämpliga nationella definitionen av hållbart skogsbruk.

b)

Skogsbruket överensstämmer med Forest Europes definition (42) av hållbart skogsbruk, och är förenligt med de pan-europeiska riktlinjerna på operativ nivå för hållbart skogsbruk (43).

c)

Det befintliga förvaltningssystemet uppfyller de hållbarhetskriterier för skog som anges i artikel 29.6 i direktiv (EU) 2018/2001 och, från och med dagen för systemens tillämpning, den genomförandeakt om operativ vägledning för energi från skogsbiomassa som antagits i enlighet med artikel 29.8 i det direktivet.

1.4

Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (44).

1.5

Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i förordning (EU) nr 995/2010.

1.6

I skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.   Klimatnyttoanalys

2.1

Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2

Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3

Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (45). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)

De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, är en av följande:

i)

I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)

De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)

Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

c)

Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)

Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4.

Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.   Garanti för permanens

3.1

I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)

Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (46).

b)

Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)

Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2

I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.   Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)

Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)

En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.   Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)

på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (47) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)

på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Den skogsförändring som verksamheten orsakar i det område som berörs av verksamheten leder sannolikt inte till någon betydande minskning i den hållbara försörjningen av primär skogsbiomassa för tillverkning av träprodukter med långsiktig cirkularitetspotential. Detta kriterium kan uppvisas genom den klimatnyttoanalys som avses i punkt 2.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minskas och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med förordning (EU) 2019/1009 eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (48), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (49). Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)

Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)

Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)

Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)

användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)

de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)

Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)

Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)

Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)

Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)

Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

1.4   Bevarande av skog

Beskrivning av verksamheten

Skogsbruksverksamhet som avser att bevara en eller flera livsmiljöer eller arter. Bevarande av skog innebär inte någon förändring av markkategorin och sker på mark som motsvarar den skogsdefinition som fastställs i nationell lagstiftning eller, om en sådan inte finns, som överensstämmer med FAO:s definition av skog (50).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod A2 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006. De ekonomiska verksamheterna i denna kategori är begränsade till Nace II 02.10, dvs. skogshushållning och skogsskötsel, 02.20, dvs. drivning, 02.30, dvs. insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä och 02.40, dvs. service till skogsbruk.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.   Skogsbruksplan eller motsvarande instrument

1.1

Verksamheten sker i ett område som omfattas av en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument enligt nationell lagstiftning eller, om en skogsbruksplan inte definieras i nationell lagstiftning, enligt FAO:s definition av ”skogsområde med en långsiktig skogsbruksplan” (51).

Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet omfattar en period på tio år eller mer och uppdateras löpande.

1.2

Information lämnas om följande punkter som inte redan är dokumenterade i skogsbruksplanen eller motsvarande system:

a)

Förvaltningsmål, inbegripet de största hindren.

b)

Allmänna strategier och verksamheter som planeras för att uppnå förvaltningsmålen, inbegripet förväntad verksamhet under hela skogscykeln.

c)

Definition av skogens livsmiljö, inbegripet de främsta befintliga och planerade trädarterna samt deras omfattning och utbredning, i enlighet med det lokala skogsekosystemet.

d)

Definition av området i enlighet med dess offentliggörande i fastighetsregistret.

e)

Avdelningar, vägar, vägrätter och annan allmän tillgång, fysiska förhållanden inklusive vattenvägar, områden som omfattas av rättsliga och andra begränsningar.

f)

Åtgärder som vidtagits för att bevara skogsekosystemens goda tillstånd.

g)

Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).

h)

Bedömning av skogsrelaterade risker, inbegripet skogsbränder, skadegörare och sjukdomsutbrott, i syfte att förebygga, minska och kontrollera risker och åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd mot och anpassning till kvarstående risker.

i)

Alla skogsbruksrelaterade kriterier för att inte orsaka betydande skada.

1.3

Skogsbruksplanen eller det motsvarande instrumentet

a)

har ett primärt förvaltningsmål (52) som består av skydd av mark och vatten (53), bevarande av biologisk mångfald (54) eller sociala tjänster (55) på grundval av FAO:s definitioner,

b)

främjar metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer,

c)

innehåller en analys av

i)

effekter och påfrestningar på bevarandet av livsmiljöer och mångfalden av tillhörande livsmiljöer,

ii)

villkor för avverkning som minimerar markpåverkan,

iii)

annan verksamhet som påverkar bevarandemålen, såsom jakt och fiske, jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk, industri, gruvdrift och kommersiell verksamhet.

1.4

Skogsbrukssystemens hållbarhet, såsom den beskrivs i den plan som avses i punkt 1.1, säkerställs genom att välja det mest ambitiösa av följande alternativ:

a)

Skogsbruket överensstämmer med den nationella definitionen av hållbart skogsbruk, om en sådan finns.

b)

Skogsbruket överensstämmer med Forest Europes definition (56) av hållbart skogsbruk och är förenligt med de pan-europeiska riktlinjerna på operativ nivå för hållbart skogsbruk (57).

c)

Det befintliga förvaltningssystemet uppfyller de hållbarhetskriterier för skog som anges i artikel 29.6 i direktiv (EU) 2018/2001 och, från och med dagen för systemens tillämpning, den genomförandeakt om operativ vägledning för energi från skogsbiomassa som antagits i enlighet med artikel 29.8 i det direktivet.

1.5

Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (58).

1.6

Det förvaltningssystem som är förknippat med den pågående verksamheten uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet och laglighetskraven i förordning (EU) nr 995/2010.

1.7

I skogsbruksplanen eller motsvarande instrument föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.   Klimatnyttoanalys

2.1

Vad gäller områden som uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Långsiktig klimatnytta anses uppvisad genom bevis på anpassning till artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

2.2

Vad gäller områden som inte uppfyller kraven på nivå för ursprungsområdet för skogsråvara för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller förbättras på lång sikt i enlighet med artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar den längre varaktigheten mellan 100 år och en hel skogscykel.

2.3

Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (59). Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage.

b)

De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, kan vara en av följande:

i)

I förekommande fall, de förvaltningsmetoder som dokumenterats i den senaste versionen av skogsförvaltningsplanen eller ett motsvarande instrument innan verksamheten inleds.

ii)

De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

iii)

Metoder som motsvarar ett förvaltningssystem för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogsområdet bibehålls eller förbättras på lång sikt enligt artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

c)

Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)

Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, skogsbränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av kriterierna i förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

2.4

Skogsbruk på mindre än 13 hektar måste inte göra en klimatnyttoanalys.

3.   Garanti för permanens

3.1

I enlighet med nationell lagstiftning garanteras skogens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)

Området klassificeras som permanent skog enligt FAO:s definition (60).

b)

Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)

Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli en skog.

3.2

I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av skogsbruksplanen eller motsvarande instrument, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de skogsbruksverksamheter som definieras i denna förordning.

4.   Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)

Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)

En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

5.   Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras

a)

på nivån för ursprungsområdet för skogsråvara (61) enligt definitionen i artikel 2.30 i direktiv (EU) 2018/2001,

b)

på nivån för en grupp av skogsbruksföretag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i omfattar bestämmelser för att uppfylla de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Den skogsförändring som verksamheten orsakar i det område som berörs av verksamheten leder sannolikt inte till någon betydande minskning i den hållbara försörjningen av primär skogsbiomassa för tillverkning av träprodukter med långsiktig cirkularitetspotential. Detta kriterium kan uppvisas genom den klimatnyttoanalys som avses i punkt 2.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Bekämpningsmedel eller gödselmedel används inte i verksamheten.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till förordning (EU) 2019/1021 (62), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (63). Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den detaljerade information som avses i punkt 1.2 i innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

a)

Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

b)

Uteslutande av användning eller utsättning av invasiva främmande arter.

c)

Uteslutande av användning av främmande arter, såvida det inte kan visas att

i)

användningen av skogsodlingsmaterialet leder till gynnsamma och lämpliga ekosystemförhållanden (t.ex. klimat, markkriterier, vegetationszon, motståndskraft mot skogsbränder),

ii)

de inhemska arter som för närvarande finns på området inte längre är anpassade till de förväntade klimatförhållandena och markrelaterade hydrologiska förhållandena.

d)

Bevarande och förbättring av markens fysiska, kemiska och biologiska kvalitet.

e)

Främjande av metoder som gynnar biologisk mångfald och förbättrar skogens naturliga processer.

f)

Uteslutande av omställning av ekosystem med stor biologisk mångfald till ekosystem med mindre biologisk mångfald.

g)

Säkerställande av en mångfald av associerade livsmiljöer och arter som är kopplade till skogen.

h)

Säkerställande av en mångfald av beståndsstrukturer och underhåll eller förbättring av mogna bestånd och död ved.

2.   MILJÖSKYDDS- OCH ÅTERSTÄLLANDEVERKSAMHET

2.1   Återställande av våtmarker

Beskrivning av verksamheten

Återställande av våtmarker avser ekonomisk verksamhet som främjar en återgång till våtmarkernas ursprungliga tillstånd och ekonomisk verksamhet som förbättrar våtmarkernas funktioner utan att nödvändigtvis främja en återgång till ett tillstånd som föregick störningarna, där våtmarker motsvarar den internationella definitionen av våtmarker (64) eller av torvmossar (65) i konventionen om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar (Ramsarkonventionen) (66). Det berörda området motsvarar unionens definition av våtmarker, i enlighet med kommissionens meddelande om förnuftigt nyttjande och bevarande av våtmarker (67).

Den ekonomiska verksamheten i denna kategori har ingen särskild Nace-kod enligt den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006, men omfattas av klass 6 i den statistiska klassifikationen av miljöskyddsaktiviteter (CEPA) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 (68).

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.   Återställningsplan

1.1

Området omfattas av en återställningsplan som överensstämmer med Ramsarkonventionens principer och riktlinjer för återställande av våtmarker (69), till dess att området klassificeras som våtmark och omfattas av förvaltningsplanen för våtmarker enligt Ramsarkonventionens riktlinjer för förvaltningsplanering för Ramsarområden och andra våtmarker (70). För torvmarker följer återställningsplanen rekommendationerna i Ramsarkonventionens relevanta resolutioner, bland annat resolution XIII/13.

1.2

Lokala hydrologiska och pedologiska förhållanden övervägs noggrant i återställningsplanen, bland annat markmättnadens dynamik och förändringar i aeroba och anaeroba förhållanden.

1.3

Alla kriterier för att inte orsaka betydande skada som är relevanta för förvaltning av våtmarker tas upp i återställningsplanen.

1.4

I återställningsplanen föreskrivs övervakning som säkerställer att informationen i planen är korrekt, särskilt när det gäller uppgifterna om det berörda området.

2.   Klimatnyttoanalys

2.1

Verksamheten uppfyller följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen visar att nettobalansen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som verksamheten ger upphov till under en period av 30 år efter det att verksamheten inleds är lägre än ett referensscenario som motsvarar balansen mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i det berörda området vid oförändrade förhållanden (business-as-usual), dvs. utan verksamheten, under en period av 30 år som börjar löpa när verksamheten inleds.

b)

Den beräknade genomsnittliga nettobalansen av växthusgaser från verksamheten på lång sikt är lägre än den genomsnittliga balansen av växthusgaser på lång sikt som beräknas för det referensscenario som avses i punkt 2.2, varvid lång sikt motsvarar 100 år.

2.2

Beräkningen av klimatnytta uppfyller samtliga följande kriterier:

a)

Klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser (71). Om den definition av våtmarker som används i analysen skiljer sig från den definition som används i den nationella inventeringen av växthusgaser anges de olika markkategorier som omfattas av det berörda området i analysen. Klimatnyttoanalysen bygger på transparenta, korrekta, enhetliga, fullständiga och jämförbara uppgifter, omfattar alla kolpooler som påverkas av verksamheten, däribland biomassa ovan jord, biomassa under jord, död ved, förna och humus, baseras på de mest konservativa antagandena för beräkningar och innehåller lämpliga överväganden avseende riskerna för bristande permanens, omkastningar av koldioxidbindning, risk för mättnad och risk för läckage. För kustvåtmarker beaktar klimatnyttoanalysen prognoser för förväntade relativa höjningar av havsnivån och i vilken utsträckning våtmarkerna förväntas migrera.

b)

De metoder som används vid oförändrade förhållanden, däribland avverkningsmetoder, är en av följande:

i)

De förvaltningsmetoder som dokumenterats innan verksamheten inleddes, i förekommande fall.

ii)

De senaste metoderna som tillämpades innan verksamheten inleddes.

c)

Analysens upplösning står i proportion till det berörda områdets storlek och värden som är utmärkande för det berörda området används.

d)

Utsläpp och upptag som uppstår till följd av naturliga störningar, såsom angrepp av skadegörare och sjukdomar, bränder, blåst eller stormskador som påverkar området och försämrar produktionen, utgör inte bristande efterlevnad av kriterierna i förordning (EU) 2020/852, förutsatt att klimatnyttoanalysen överensstämmer med 2019 års finjustering av 2006 års IPCC-riktlinjer för nationell inventering av växthusgaser i fråga om utsläpp och upptag till följd av naturliga störningar.

4.   Garanti för permanens

4.1

I enlighet med nationell lagstiftning garanteras våtmarkens status i det område där verksamheten äger rum genom en av följande åtgärder:

a)

Det har fastställts att området ska förbli våtmark och inte får omvandlas till annan markanvändning.

b)

Området klassificeras som ett skyddsområde.

c)

Området är föremål för en rättslig eller avtalsmässig garanti för att det kommer att förbli våtmark.

4.2

I enlighet med nationell lagstiftning ansvarar verksamhetsutövaren för att framtida uppdateringar av återställningsplanen, utöver den finansierade verksamheten, fortsätter sträva efter klimatnytta i enlighet med punkt 2. Verksamhetsutövaren ansvarar dessutom för att kompensera eventuellt minskad klimatnytta enligt punkt 2 med en motsvarande klimatnytta från en verksamhet som motsvarar en av de miljöskydds- och återställandeverksamheter som definieras i denna förordning.

5.   Revision

Inom två år efter att verksamheten inleds och vart tionde år därefter ska verksamhetens förenlighet med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada kontrolleras av någon av följande:

a)

Berörda nationella behöriga myndigheter.

b)

En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.

För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, klimatcertifiering eller annan revision.

Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.

6.   Gruppbedömning

Förenligheten med kriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar samt kriterierna för att inte orsaka betydande skada får kontrolleras på nivån för en grupp av företag som är tillräckligt homogena för att riskerna i fråga om verksamhetens hållbarhet ska kunna bedömas, förutsatt att samtliga dessa företag har ett varaktigt inbördes förhållande och deltar i verksamheten och gruppen av dessa företag förblir densamma för alla efterföljande revisioner.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Torvutvinningen minimeras.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minimeras och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.

Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel. Verksamheten är förenlig med förordning (EU) 2019/1009 eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.

Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva substanser som förtecknas i bilaga I, del A till förordning (EU) 2019/1021 (72), Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva substanser som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel (73). Verksamheten är förenlig med relevant nationell genomförandelagstiftning om aktiva substanser.

Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

I områden som den nationella behöriga myndigheten har utsett för bevarande eller i skyddade livsmiljöer är verksamheten förenlig med bevarandemålen för dessa områden.

Ingen omställning sker av livsmiljöer som är särskilt känsliga för förlust av biologisk mångfald eller har högt bevarandevärde, eller av områden som avsatts för återställande av sådana livsmiljöer i enlighet med nationell lagstiftning.

Den plan som avses i punkt 1 (återställningsplanen) i detta avsnitt innehåller bestämmelser om bevarande och eventuellt förbättring av den biologiska mångfalden i enlighet med nationella och lokala bestämmelser, inbegripet följande:

(a)

Säkerställande av en god bevarandestatus för livsmiljöer och arter, bevarande av typiska arter för livsmiljön.

(b)

Ingen användning eller utsättning av invasiva arter.

3.   TILLVERKNING

3.1   Tillverkning av teknik för förnybar energi

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av teknik för förnybar energi, där förnybar energi definieras i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2018/2001.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C25, C27 och C28, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 10.1 i i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten omfattar produktion av tekniker för förnybar energi.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)

återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)

konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)

avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)

information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.2   Tillverkning av utrustning för produktion och användning av vätgas

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av utrustning för produktion och användning av vätgas.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C25, C27 och C28, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 10.1 i i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten tillverkar utrustning för produktion av vätgas som överensstämmer med de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitt 3.10 i denna bilaga samt utrustning för användning av vätgas.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)

återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)

konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)

avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)

information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.3   Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning, reparation, underhåll, retroaktiv anpassning, användning för andra ändamål och uppgradering av koldioxidsnåla transportfordon, rullande materiel och fartyg.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C29.1, C30.1, C30.2, C30.9, C33.15 och C33.17, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 10.1 i i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten avser tillverkning, reparation, underhåll, retroaktiv anpassning (74), användning för andra ändamål eller uppgradering av följande:

a)

Tåg, personvagnar och vagnar som har noll direkta koldioxidutsläpp (i form av avgaser).

b)

Tåg, personvagnar och vagnar som har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser när de framförs på ett spår med nödvändig infrastruktur och som använder en konventionell motor där sådan infrastruktur inte finns tillgänglig (bimodal).

c)

Anordningar för persontransport i stads-, förorts- och vägtrafik, där fordonens direkta koldioxidutsläpp är noll.

d)

Fram till den 31 december 2025, fordon i kategorierna M2 och M3 (75) med en typ av karosseri som klassificeras som ”CA” (envåningsfordon), ”CB” (tvåvåningsfordon), ”CC” (ledat envåningsfordon) eller ”CD” (ledat tvåvåningsfordon) (76), som överensstämmer med den senaste EURO VI-standarden, dvs. både med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 (77) och, från det att ändringar av den förordningen träder i kraft, i ändringsakterna, även innan de blir tillämpbara, samt med det senaste steget i Euro VI-standarden som anges i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (78), om bestämmelserna för det steget har trätt i kraft men ännu inte har blivit tillämpbara för denna typ av fordon (79). Om en sådan standard saknas har fordonen noll direkta koldioxidutsläpp.

e)

Enpersonsfordon där framdrivningen kommer från användarens fysiska aktivitet, från en motor med nollutsläpp eller en blandning av motorer med nollutsläpp och fysisk aktivitet.

f)

Fordon i kategorierna M1 och N1 som klassificeras som lätta nyttofordon (80) med

i)

till och med den 31 december 2025: specifika koldioxidutsläpp, enligt definitionen i artikel 3.1 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 (81), som är lägre än 50 g CO2/km (utsläppsfria och utsläppssnåla lätta fordon,

ii)

från och med den 1 januari 2026: specifika koldioxidutsläpp, enligt definitionen i artikel 3.1 h i förordning (EU) 2019/631, som är noll.

g)

Fordon i kategori L (82) med koldioxidutsläpp i form av avgaser motsvarande 0 g koldioxidekvivalenter per km beräknat i enlighet med utsläppstestet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 (83).

h)

Fordon i kategorierna N2 och N3, samt N1 som klassificeras som tunga fordon, som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som inte överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 (84).

i)

Fordon i kategorierna N2 och N3 som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242 eller ”utsläppssnåla tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.12 i den förordningen.

j)

Fartyg för passagerartransport på inre vattenvägar som

i)

har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,

ii)

till och med den 31 december 2025, är hybridfartyg eller fartyg med dubbelbränslemotor som för normal drift får minst 50 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft.

k)

Godstransportfartyg på inre vattenvägar som inte är avsedda för transport av fossila bränslen och som

i)

har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,

ii)

till och med den 31 december 2025 har direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser per tonkilometer (g CO2/tkm), beräknat (eller uppskattat för nya fartyg) med hjälp av den operativa indikatorn för energieffektivitet (85), som är 50 % lägre än det genomsnittliga referensvärde för koldioxidutsläpp som fastställs för tunga fordon (undergrupp av fordon 5-LH) i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/1242.

l)

Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet, som inte är avsedda för transport av fossila bränslen och som

i)

har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,

ii)

till och med den 31 december 2025, är hybridfartyg eller fartyg med dubbelbränslemotor som för normal drift till havs och i hamn får minst 25 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft,

iii)

till och med den 31 december 2025, och endast om det kan bevisas att fartygen uteslutande används för kust- och närsjöfartstjänster som är utformade för att möjliggöra en trafikomställning av gods som för närvarande transporteras landvägen till sjöss, är fartyg med direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser, beräknat enligt Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) energieffektivitetsindex (EEDI) (86), som är 50 % lägre än det genomsnittliga referensvärde för koldioxidutsläpp som fastställs för tunga fordon (undergrupp av fordon 5-LH) i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2019/1242,

iv)

till och med den 31 december 2025 har ett värde i energieffektivitetsindex (EEDI) som är 10 % lägre än gällande EEDI-krav den 1 april 2022 (87) om fartygen kan drivas med bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller med bränsle från förnybara energikällor (88).

m)

Havs- och kustfartyg för passagerartransport som inte är avsedda för transport av fossila bränslen och som

i)

har noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser,

ii)

till och med den 31 december 2025, är hybridfartyg eller fartyg med dubbelbränslemotor som för normal drift till havs och i hamn får minst 25 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft,

iii)

till och med den 31 december 2025 har ett värde i energieffektivitetsindex (EEDI) som är 10 % lägre än gällande EEDI-krav den 1 april 2022 om fartygen kan drivas med bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller med bränsle från förnybara energikällor (89).

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)

återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)

konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)

avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)

information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

I tillämpliga fall innehåller fordonen inte bly, kvicksilver, sexvärt krom och kadmium, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG (90).

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.4   Tillverkning av batterier

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av laddningsbara batterier, batteripaket och ackumulatorer för transport, stationär energilagring och energilagring utanför nätet samt andra industriella användningsområden. Tillverkning av tillhörande komponenter (aktivt material, battericeller, batterihus och elektroniska komponenter).

Återvinning av förbrukade batterier.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C27.2 och E38.32 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 10.1 i i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten avser tillverkning av laddningsbara batterier, batteripaket och ackumulatorer (och tillhörande komponenter), även från returråvaror, som leder till betydande minskningar av växthusgasutsläppen inom transport, stationär energilagring och energilagring utanför nätet samt andra industriella användningsområden.

I den ekonomiska verksamheten återvinns förbrukade batterier.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för tillverkningen av nya batterier, komponenter och material bedömer man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)

återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)

konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)

information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

Återvinningsprocesserna uppfyller villkoren i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG (91) samt i bilaga III, del B, i det direktivet, bland annat när det gäller användning av den senaste tillämpliga bästa tillgängliga tekniken samt specificerad verkningsgrad för blyackumulatorer, nickel-kadmiumbatterier och för andra kemiska ämnen. Dessa processer säkerställer att metallinnehållet återvinns så långt det är tekniskt möjligt utan att kostnaderna blir för höga.

Återvinningsanläggningarna uppfyller i tillämpliga fall kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (92).

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Batterierna är förenliga med tillämpliga hållbarhetsregler för utsläppande av batterier på marknaden i unionen, bland annat när det gäller begränsningar av användningen av farliga ämnen i batterier, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (93) och direktiv 2006/66/EG.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.5   Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C16.23, C23.11, C23.20, C23.31, C23.32, C23.43, C.23.61, C25.11, C25.12, C25.21, C25.29, C25.93, C27.31, C27.32, C27.33, C27.40, C27.51, C28.11, C28.12, C28.13 och C28.14, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 10.1 i i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten omfattar tillverkning av en eller flera av följande produkter och deras viktiga komponenter (94):

a)

Fönster med ett U-värde som är lägre än eller lika med 1,0 W/m2K.

b)

Dörrar med ett U-värde som är lägre än eller lika med 1,2 W/m2K.

c)

Ytterväggsystem med ett U-värde som är lägre än eller lika med 0,5 W/m2K.

d)

Taksystem med ett U-värde som är lägre än eller lika med 0,3 W/m2K.

e)

Isoleringsprodukter med ett lambdavärde som är lägre än eller lika med 0,06 W/mK.

f)

Hushållsapparater som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 (95) och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

g)

Ljuskällor som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt förordning (EU) 2017/1369 och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

h)

Rumsuppvärmningssystem och varmvattensystem för hushåll som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt förordning (EU) 2017/1369 och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

i)

Kylnings- och ventilationssystem som tillhör de högsta två utnyttjade energieffektivitetsklasserna enligt förordning (EU) 2017/1369 och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

j)

Närvaro- och dagsljusstyrning för belysningssystem.

k)

Värmepumpar som överensstämmer med de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitt 4.16 i denna bilaga.

l)

Fasad- och takelement med skuggning eller solstyrning, inbegripet sådana som stöder vegetationsuppbyggnad.

m)

Energieffektiva system för fastighetsautomation och driftutrustning för bostadshus och byggnader som inte är bostäder.

n)

Zontermostater och anordningar för smart övervakning av de största elektriska belastningarna eller kylbehoven i byggnader samt sensorutrustning.

o)

Produkter för värmemätning och termostatstyrning för enskilda bostäder som är anslutna till fjärrvärmesystem, för enskilda lägenheter som är anslutna till centralvärmesystem för en hel byggnad och för centralvärmesystem.

p)

Fjärrvärmeväxlare och fjärrvärmecentraler som överensstämmer med den distribution av fjärrvärme/fjärrkyla som anges i avsnitt 4.15 i denna bilaga.

q)

Produkter för smart övervakning och reglering av värmesystem samt sensorutrustning.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)

återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)

konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)

avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)

information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.6   Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av teknik för betydande minskningar av växthusgasutsläppen i andra sektorer av ekonomin, då denna teknik inte omfattas av avsnitten 3.1 till 3.5 i denna bilaga.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C22, C25, C26, C27 och C28, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 10.1 i i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Den ekonomiska verksamheten omfattar tillverkning av teknik som syftar till och ger betydande minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln jämfört med den alternativa teknik/produkt/lösning med bäst prestanda som finns tillgänglig på marknaden.

Livscykelbegränsningarna av växthusgasutsläpp beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU (96) eller ISO 14067:2018 (97) eller ISO 14064-1:2018 (98).

Kvantifierade minskningar av växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)

återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)

konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)

avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)

information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.7   Tillverkning av cement

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av cementklinker, cement eller alternativa bindemedel.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C23.51 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

I verksamheten tillverkas något av följande:

a)

Grå cementklinker där de specifika växthusgasutsläppen (99) är lägre än 0,722 (100) ton koldioxidekvivalenter per ton grå cementklinker.

b)

Cement från grå klinker eller ett alternativt hydrauliskt bindemedel, där de specifika växthusgasutsläppen (101) från klinker och cement eller ett alternativt bindemedel är lägre än 0,469 (102) ton koldioxidekvivalenter per ton tillverkad cement eller alternativt bindemedel.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från tillverkningsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna gällande produktion av cement, kalk och magnesiumoxid (103).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår (104).

För tillverkning av cement där farligt avfall används som alternativa bränslen har åtgärder vidtagits för att säkerställa säker hantering av avfall.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.8   Aluminiumtillverkning

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av aluminium genom bearbetning av primäraluminium (bauxit) eller återvinning av sekundäraluminium.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C24.42 och C24.53, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

I verksamheten tillverkas något av följande:

a)

Primäraluminium då den ekonomiska verksamheten uppfyller två av följande kriterier fram till 2025 och samtliga följande kriterier (105) efter 2025:

i)

Växthusgasutsläppen (106) överstiger inte 1,484 (107) ton koldioxid per ton tillverkat aluminium (108).

ii)

Den genomsnittliga koldioxidintensiteten för de indirekta växthusgasutsläppen (109) överstiger inte 100 g koldioxidekvivalenter/kWh.

iii)

Elförbrukningen för tillverkningsprocessen överstiger inte 15,5 MWh/t Al.

b)

Sekundäraluminium.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna gällande icke-järnmetallindustrin (110). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.9   Järn- och ståltillverkning

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av järn och stål.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C24.10, C24.20, C24.31, C24.32, C24.33, C24.34, C24.51 och C24.52, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

I verksamheten tillverkas något av följande:

a)

Järn och stål då växthusgasutsläppen (111), minskade med den mängd utsläpp som tilldelas produktionen av avgaser i enlighet med punkt 10.1.5 a i bilaga VII till förordning (EU) 2019/331, inte överstiger följande värden för de olika stegen i tillverkningsprocessen:

i)

Råjärn = 1,331 (112) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

ii)

Sintrad järnmalm = 0,163 (113) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

iii)

Koks (utom brunkolskoks) = 0,144 (114) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

iv)

Gjutjärn = 0,299 (115) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

v)

Höglegerat stål i ljusbågsugn = 0,266 (116) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

vi)

Kolstål i ljusbågsugn = 0,209 (117) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

b)

Stål i ljusbågsugn för tillverkning av EAF-kolstål eller höglegerat EAF-stål, enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 och då tillförseln av stålskrot i förhållande till tillverkad produkt inte är lägre än

i)

70 % för tillverkning av höglegerat stål,

ii)

90 % för tillverkning av kolstål.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från tillverkningsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna gällande tillverkning av järn och stål (118).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.10   Tillverkning av vätgas

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av vätgas och vätgasbaserade syntetiska bränslen.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.11 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen med 73,4 % under hela livscykeln för vätgas [vilket ger mindre än 3 ton koldioxidekvivalenter per ton H2 under hela livscykeln] och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g koldioxidekvivalenter per MJ i enlighet med den metod som anges i artikel 25.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 och bilaga V till det direktivet.

Minskningen av växthusgasutsläpp under hela livscykeln beräknas med hjälp av den metod som avses i artikel 28.5 i direktiv (EU) 2018/2001 eller alternativt med hjälp av ISO 14067:2018 (119) eller ISO 14064-1:2018 (120).

Kvantifierade minskningar av växthusgasutsläpp under hela livscykeln kontrolleras i tillämpliga fall enligt artikel 30 i direktiv (EU) 2018/2001 eller av en oberoende tredje part.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från tillverkningsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 respektive 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

(a)

BAT-slutsatserna för klor-alkaliproduktion (121) och BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (122),

(b)

BAT-slutsatserna för raffinering av olja och gas (123).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.11   Tillverkning av kimrök

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av kimrök.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.13 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (124) från produktionen av kimrök är lägre än 1,141 (125) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)

referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (126),

b)

BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (127).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.12   Tillverkning av natriumkarbonat

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av natriumkarbonat (soda).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.13 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (128) från produktionen av natriumkarbonat är lägre än 0,789 (129) ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

(a)

referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (130),

(b)

BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (131).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.13   Tillverkning av klor

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av klor.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.13 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Elförbrukningen för elektrolys och klorbehandling är lika med eller lägre än 2,45 MWh per ton klor.

De genomsnittliga växthusgasutsläppen under hela livscykeln från den el som används för klorproduktion är högst 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (132) eller ISO 14064-1:2018 (133).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)

BAT-slutsatserna för klor-alkaliproduktion (134),

b)

BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (135).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.14   Tillverkning av organiska baskemikalier

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av följande:

a)

Högvärdiga kemikalier (HPV-kemikalier):

i)

Acetylen.

ii)

Etylen.

iii)

Propylen.

iv)

Butadien.

b)

Aromatiska föreningar:

i)

Blandningar av alkylbensener och blandningar av alkylnaftalener, andra än i HS 2707 eller 2902.

ii)

Cyklohexan.

iii)

Bensen.

iv)

Toluen.

v)

o-Xylen.

vi)

p-Xylen.

vii)

m-Xylen och blandade xylenisomerer.

viii)

Etylbensen.

ix)

Kumen.

x)

Bifenyl, terfenyler, vinyltoluener, andra cykliska kolväten utom cyklaner, cyklener, cykloterpener, bensen, toluen, xylener, styren, etylbensen, kumen, naftalen, antracen.

xi)

Bensen (bensol), toluen (toluol) och xylener (xylol).

xii)

Naftalen och aromatiska kolväten, ej bensen, toluen och xylen.

c)

Vinylklorid.

d)

Styren.

e)

Etylenoxid.

f)

Monoetylenglykol.

g)

Adipinsyra.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.14 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (136) från produktionen av organiska baskemikalier är lägre än

a)

för HPV-kemikalier: 0,693 ton (137) koldioxidekvivalenter per ton HPV-kemikalier,

b)

för aromatiska föreningar: 0,0072 (138) ton koldioxidekvivalenter per ton komplexitetsviktat genomflöde,

c)

för vinylklorid: 0,171 (139) ton koldioxidekvivalenter per ton vinylklorid,

d)

för styren: 0,419 (140) ton koldioxidekvivalenter per ton styren,

e)

för etylenoxid och etylenglykoler: 0,314 (141) ton koldioxidekvivalenter per ton etylenoxid/etylenglykol,

f)

för adipinsyra: 0,32 (142) ton koldioxidekvivalenter per ton adipinsyra.

Om de organiska kemikalier som omfattas produceras helt eller delvis av förnybara råvaror är växthusgasutsläppen under hela livscykeln för kemikalier som tillverkas helt eller delvis av förnybara råvaror lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för en motsvarande kemikalie som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (143) eller ISO 14064-1:2018 (144).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Agrobiomassa som används för tillverkning av organiska baskemikalier uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används för tillverkning av organiska baskemikalier uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)

BAT-slutsatserna för produktion av organiska högvolymkemikalier (145),

b)

BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (146).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.15   Tillverkning av vattenfri ammoniak

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av vattenfri ammoniak.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.15 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:

a)

Ammoniak tillverkas av vätgas som uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i avsnitt 3.10 i denna bilaga (Tillverkning av vätgas).

b)

Ammoniak återvinns från avloppsvatten.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)

referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (147),

b)

BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (148).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.16   Tillverkning av salpetersyra

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av salpetersyra.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.15 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen (149) från tillverkningen av salpetersyra är lägre än 0,038 (150) ton koldioxidekvivalenter per ton salpetersyra.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)

referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (151),

b)

BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (152).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.17   Basplastframställning

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av hartser, plastmaterial och icke vulkaniserbar termoplastisk elastomer, blandning eller sammansmältning av hartser på beställning samt tillverkning av standardtyper av syntetiska hartser.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C20.16 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:

a)

Basplasten är helt tillverkad genom mekanisk återvinning av plastavfall.

b)

Om mekanisk återvinning inte är tekniskt möjlig eller ekonomiskt bärkraftig, är basplasten helt tillverkad genom kemisk återvinning av plastavfall och växthusgasutsläppen under hela livscykeln för den tillverkade plasten, exklusive eventuella beräknade krediter från produktionen av bränslen, är lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande basplast som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (153) eller ISO 14064-1:2018 (154). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

c)

Basplasten härrör helt eller delvis från förnybara råvaror (155) och växthusgasutsläppen under hela livscykeln är lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande basplast som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Agrobiomassa som används för basplastframställning uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används för basplastframställning uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Utsläppen överstiger inte de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt de tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland

a)

referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) för produktion av polymerer (156),

b)

BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (157).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

4.   ENERGI

4.1   Elproduktion med hjälp av solcellsteknik

Beskrivning av verksamheten

Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av solcellsteknik.

Om en ekonomisk verksamhet är ett viktigt inslag i ”Installation, underhåll och reparation av teknik för förnybar energi” i enlighet med avsnitt 7.6 i denna bilaga gäller de tekniska granskningskriterierna i avsnitt 7.6.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt D35.11 och F42.22, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el med användning av solcellsteknik.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Ej tillämpligt

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

4.2   Elproduktion med hjälp av teknik för koncentrerad solenergi

Beskrivning av verksamheten

Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av teknik för koncentrerad solenergi.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt D35.11 och F42.22, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el med användning av teknik för koncentrerad solenergi.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

4.3   Elproduktion från vindkraft

Beskrivning av verksamheten

Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el från vindkraft.

Om en ekonomisk verksamhet är ett viktigt inslag i ”Installation, underhåll och reparation av teknik för förnybar energi” i enlighet med avsnitt 7.6 i denna bilaga gäller de tekniska granskningskriterierna i avsnitt 7.6.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt D35.11 och F42.22, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el från vindkraft.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Vid anläggning av havsbaserade vindkraftverk hindrar inte verksamheten uppnåendet av god miljöstatus enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (158), vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptor 11 (buller/energi), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt kommissionens beslut (EU) 2017/848 (159) när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för deskriptorn.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga (160).

Havsbaserade vindkraftverk hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG, vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptorerna 1 (biologisk mångfald) och 6 (havsbottnens integritet), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för dessa deskriptorer.

4.4   Elproduktion från havsenergiteknik

Beskrivning av verksamheten

Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el från havsenergi.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt D35.11 och F42.22, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten genererar el från havsenergi.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG, vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptor 11 (buller/energi), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för dessa deskriptorer.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

I samband med verksamheten undersöks tillgängligheten till och, om så är genomförbart, används mycket slitstark och återvinningsbar utrustning och tillhörande komponenter som är lätta att montera isär och laga.

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Åtgärder har vidtagits för att minimera toxiciteten hos påväxthindrande skeppsbottenfärg i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (161), som införlivar den internationella konventionen om kontroll av skadliga påväxthindrande system på fartyg, antagen den 5 oktober 2001, i unionslagstiftningen.

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Verksamheten hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG, vilket kräver att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra eller minska effekterna med avseende på deskriptor 1 (biologisk mångfald), som fastställs i bilaga I till det direktivet, och enligt beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för denna deskriptor.

4.5   Elproduktion från vattenkraft

Beskrivning av verksamheten

Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el från vattenkraft.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt D35.11 och F42.22, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)

Elproduktionsanläggningen är ett strömkraftverk och saknar konstgjort vattenmagasin.

b)

Elproduktionsanläggningens effekttäthet är högre än 5 W/m2.

c)

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av el från vattenkraft är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (162), ISO 14064-1:2018 (163) eller G-res-verktyget (164). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

1.

Verksamheten är förenlig med bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG, särskilt med samtliga krav i artikel 4 i direktivet.

2.

För drift av befintliga vattenkraftverk, inbegripet renoveringsarbeten för att öka potentialen för förnybar energi eller energilagring, uppfyller verksamheten följande kriterier:

2.1.

I enlighet med direktiv 2000/60/EG, särskilt artiklarna 4 och 11, har alla tekniskt genomförbara och ekologiskt relevanta riskbegränsningsåtgärder genomförts för att minska de negativa effekterna på vatten samt på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten.

2.2.

Åtgärderna omfattar, då det är relevant och beroende på de ekosystem som finns naturligt i de berörda vattenförekomsterna,

a)

åtgärder för att säkerställa fiskvandring både med strömmen och mot strömmen (såsom fiskvänliga turbiner, fiskledningskonstruktioner, avancerade och fullt fungerande fisktrappor, åtgärder för att stoppa eller minimera driften och utsläppen under vandring eller lek),

b)

åtgärder för att säkerställa ett minsta ekologiska flöde (däribland begränsning av snabba, kortvariga flödesvariationer eller korttidsreglering) och sedimentflöde,

c)

åtgärder för att skydda eller förbättra livsmiljöerna.

2.3.

Åtgärdernas effektivitet övervakas i samband med godkännandet eller tillståndet, som anger de villkor som syftar till att god status eller potential uppnås för den berörda vattenförekomsten.

3.

För uppförande av nya vattenkraftverk uppfyller verksamheten följande kriterier:

3.1

I enlighet med artikel 4 i direktiv 2000/60/EG, särskilt punkt 7, ska en konsekvensbedömning av projektet genomföras före uppförandet för att bedöma alla potentiella effekter på vattenstatusen inom samma avrinningsdistrikt och på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten, med särskild hänsyn till flyttkorridorer, fritt strömmande vattendrag eller ekosystem som ligger nära ostörda förhållanden.

Bedömningen bygger på aktuella, heltäckande och korrekta uppgifter, inklusive övervakningsdata om biologiska kvalitetsfaktorer som är särskilt känsliga för hydromorfologiska förändringar, och på vattenförekomstens förväntade status till följd av de nya verksamheterna, jämfört med den nuvarande statusen.

Bedömningen avser särskilt de kumulativa effekterna av detta nya projekt och annan befintlig eller planerad infrastruktur i avrinningsdistriktet.

3.2

På grundval av konsekvensbedömningen har det fastställts att anläggningen, genom sin utformning och placering samt genom riskbegränsningsåtgärder, planeras så att den uppfyller minst ett av följande krav:

a)

Anläggningen medför ingen försämring och äventyrar inte uppnåendet av god status eller potential för den specifika vattenförekomst den avser.

b)

Om anläggningen riskerar att försämra eller äventyra uppnåendet av god status/potential för den specifika vattenförekomst den avser, är en sådan försämring inte stor, och motiveras genom en detaljerad kostnads-nyttoanalys som visar följande:

i)

Att det föreligger tvingande hänsyn till allmänintresset eller att de förväntade fördelarna med det planerade vattenkraftverket uppväger kostnaderna för försämrad vattenstatus för miljön och samhället.

ii)

Att allmänintresset eller de förväntade fördelarna med vattenkraftverket, på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerliga kostnader, inte kan uppnås på alternativa sätt som skulle leda till ett bättre miljöresultat (såsom renovering av befintliga vattenkraftverk eller användning av teknik som inte stör flodens kontinuitet).

3.3

Alla tekniskt genomförbara och ekologiskt relevanta riskbegränsningsåtgärder genomförs för att minska de negativa effekterna på vatten samt på skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten.

Riskbegränsningsåtgärderna omfattar, då det är relevant och beroende på de ekosystem som finns naturligt i de berörda vattenförekomsterna,

a)

åtgärder för att säkerställa fiskvandring både med strömmen och mot strömmen (såsom fiskvänliga turbiner, fiskledningskonstruktioner, avancerade och fullt fungerande fisktrappor, åtgärder för att stoppa eller minimera driften och utsläppen under vandring eller lek),

b)

åtgärder för att säkerställa ett minsta ekologiska flöde (däribland begränsning av snabba, kortvariga flödesvariationer eller korttidsreglering) och sedimentflöde,

c)

åtgärder för att skydda eller förbättra livsmiljöerna.

Åtgärdernas effektivitet övervakas i samband med godkännandet eller tillståndet, som anger de villkor som syftar till att god status eller potential uppnås för den berörda vattenförekomsten.

3.4

Anläggningen äventyrar inte varaktigt uppnåendet av god status/potential för någon av vattenförekomsterna i samma avrinningsdistrikt.

3.5

Utöver ovanstående begränsningsåtgärder vidtas i tillämpliga fall kompensationsåtgärder för att säkerställa att projektet inte ökar fragmenteringen av vattenförekomster i samma avrinningsdistrikt. Detta uppnås genom att kontinuiteten inom samma avrinningsdistrikt återställs i en omfattning som kompenserar för det avbrott i kontinuiteten som det planerade vattenkraftverket kan orsaka. Kompensationen börjar innan projektet genomförs.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga (165).

4.6   Elproduktion från geotermisk energi

Beskrivning av verksamheten

Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el från geotermisk energi.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt D35.11 och F42.22, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av el från geotermisk energi är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh. Livscykelbegränsningarna av växthusgasutsläpp beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU alternativt med hjälp av ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

För driften av system för geotermisk energi med hög entalpi finns lämpliga reningssystem på plats för att minska utsläppsnivåerna så att man inte överskrider gränsvärdena för luftkvalitet i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG (166) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (167).

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

4.7   Elproduktion från förnybara och icke-fossila gasformiga och flytande bränslen

Beskrivning av verksamheten

Uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av förnybara gasformiga och flytande bränslen. Verksamheten omfattar inte elproduktion endast med användning av biogas och flytande biobränslen (se avsnitt 4.8 i denna bilaga).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt D35.11 och F42.22, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från elproduktion med användning av förnybara gasformiga och flytande bränslen är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas baserat på projektspecifika uppgifter om sådana finns tillgängliga och med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (168) eller ISO 14064-1:2018 (169).

Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.

Om anläggningen har ett utsläppsminskningssystem (inklusive koldioxidavskiljning eller användning av koldioxidsnåla bränslen) uppfyller utsläppsminskningsåtgärderna kriterierna i det relevanta avsnittet i denna bilaga, i förekommande fall.

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från elproduktionsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

3.

Verksamheten uppfyller minst ett av följande kriterier:

a)

När anläggningen uppförs installerar man antingen mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation.

b)

När anläggningen är i drift rapporteras fysiska metanutsläppsmätningar och läckor elimineras.

4.

Om verksamheten kombinerar förnybara gasformiga eller flytande bränslen med biogas eller flytande biobränslen uppfyller den agrobiomassa som används för produktionen av biogas eller flytande biobränsle kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001, medan skogsbiomassa uppfyller kriterierna i artikel 29.6–29.7 i det direktivet.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.

Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.

Förebyggande och bekämpning av föroreningar

Utsläppen ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (170). Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

För förbränningsanläggningar med en tillförd värmeeffekt på mer än 1 MW men under tröskelvärdena ska utsläppen för tillämpning av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar understiga de utsläppsgränser som anges i bilaga II del 2 till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 (171).

6.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

4.8   Elproduktion från bioenergi

Beskrivning av verksamheten

Uppförande och drift av elproduktionsanläggningar som uteslutande producerar el med hjälp av biomassa, biogas eller flytande biobränslen, med undantag av elproduktion genom blandning av förnybara bränslen och biogas eller flytande biobränslen (se avsnitt 4.7 i denna bilaga).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod D35.11 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar

1.

Agrobiomassa som används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbiomassa som används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001.

2.

Minskningar av växthusgasutsläpp till följd av användning av biomassa är minst 80 % enligt den metod för minskning av växthusgasutsläpp och den relativa fossila motsvarighet som anges i bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001.

3.

Om anläggningen tillämpar anaerob nedbrytning av organiskt material uppfyller produktionen av rötrester kriterierna i avsnitt 5.6 och kriterierna 1 och 2 i avsnitt 5.7 i denna bilaga, i förekommande fall.

4.

Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga på elproduktionsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt under 2 MW som använder gasformiga biomassabränslen.

5.

För elproduktionsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt från 50 till 100 MW tillämpas högeffektiv kraftvärmeteknik i verksamheten eller, för anläggningar som enbart producerar el, uppfyller verksamheten verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar (172).

6.

För elproduktionsanläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt över 100 MW uppfyller verksamheten ett eller flera av följande kriterier:

a)

Anläggningen når en elektrisk effektivitet på minst 36 %.

b)

I anläggningen tillämpas teknik för högeffektiv kraftvärme enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (173).

c)

I anläggningen används teknik för avskiljning och lagring av koldioxid. Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från elproduktionsprocessen avskiljs för underjordisk lagring transporteras koldioxiden och lagras under jord enligt de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 respektive 5.12 i denna bilaga.

Orsakar inte betydande skada

2.

Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.