EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021R1060

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik

PE/47/2021/INIT

OJ L 231, 30.6.2021, p. 159–706 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj

30.6.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/159


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/1060

av den 24 juni 2021

om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 177, 322.1 a och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

med beaktande av revisionsrättens yttrande (3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (4), och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen, för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, och särskild hänsyn ska tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. De regionerna drar särskild nytta av sammanhållningspolitiken. I enlighet med artikel 175 i EUF-fördraget ska unionen understödja strävandena att uppnå de målen genom de åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken och andra instrument. Artikel 322 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta finansiella regler som anger närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision samt om ordningen för kontrollen av finansiella aktörers ansvar.

(2)

I syfte att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionens fonder med delad förvaltning, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning (FRO) och åtgärder som finansieras inom ramen för delad förvaltning enligt Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, bör finansiella regler fastställas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget för alla dessa fonder (tillsammans kallade fonderna), med tydligt angivande av de relevanta bestämmelsernas tillämpningsområde. Dessutom bör gemensamma bestämmelser på grundval av artikel 177 i EUF-fördraget fastställas för att omfatta politikspecifika regler för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF.

(3)

På grund av varje fonds särdrag bör särskilda regler för varje enskild fond och för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom Eruf fastställas i separata förordningar (fondspecifika förordningar) som ett komplement till den här förordningen.

(4)

De yttersta randområdena bör omfattas av specifika åtgärder och erhålla ytterligare finansiering för att kompensera för deras sociala och ekonomiska strukturella förhållanden och de nackdelar som följer av de faktorer som avses i artikel 349 i EUF-fördraget.

(5)

De nordliga glesbefolkade områdena bör omfattas av särskilda åtgärder och erhålla ytterligare finansiering för att kompensera för de allvarliga naturbetingade eller demografiska nackdelar som avses i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.

(6)

De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas vid genomförandet av fonderna, med hänsyn tagen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta de skyldigheter som anges i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i den konventionen och i enlighet med unionsrätten om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. I detta sammanhang bör fonderna genomföras på ett sätt som främjar övergången från institutionsvård till familjebaserad vård och närbaserad vård. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män, integrera ett genusperspektiv och bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller utestängning, och bör, när infrastruktur finansieras, säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Fondernas mål bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med beaktande av principen att förorenaren betalar, FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (5) (Parisavtalet). I syfte att skydda den inre marknadens integritet ska insatser som gynnar företag följa unionens regler för statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. För unionen är fattigdom en särskilt viktig utmaning. Fondernas mål bör därför eftersträvas i syfte att bidra till att utrota fattigdom. Fondernas mål bör eftersträvas i syfte att ge lämpligt stöd, särskilt till lokala och regionala myndigheter i kust- och stadsområden, för att hantera de socioekonomiska utmaningar som är kopplade till integrationen av tredjelandsmedborgare, och i syfte att tillhandahålla lämpligt stöd till missgynnade områden och grupper i stadsområden.

(7)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (6) (budgetförordningen) och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser, indirekt genomförande, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget innefattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.

(8)

Om en tidsfrist fastställs för kommissionens åtgärder mot medlemsstaterna, bör kommissionen beakta alla nödvändiga uppgifter och handlingar på ett rättidigt och effektivt sätt. Om inlagor i någon form från medlemsstaterna enligt denna förordning är ofullständiga eller inte uppfyller kraven i denna förordning och i de fondspecifika förordningarna, så att kommissionen inte tillåts vidta välinformerade åtgärder, bör den tidsfristen senareläggas till dess att medlemsstaterna uppfyller de föreskrivna kraven. Eftersom kommissionen inte får göra utbetalningar för utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med genomförandet av insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda och som ingår i betalningsansökningar, bör tidsfristen för kommissionens utbetalningar inte utlösas för sådana utgifter.

(9)

I syfte att bidra till unionens prioriteringar bör fondernas stöd inriktas på ett begränsat antal politiska mål i enlighet med de fondspecifika uppdragen enligt deras fördragsbaserade mål. De politiska målen för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik bör fastställas i de respektive fondspecifika förordningarna. FRO och eventuella medel från Eruf och ESF+ som på frivillig basis överförs som kompletterande stöd till FRO, bör bidra till ett enda specifikt mål.

(10)

Med tanke på betydelsen av att motverka klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till integrering av klimatåtgärder och uppnående av det övergripande målet att 30 % av unionens budgetutgifter ska stödja klimatmål. I det sammanhanget bör fonderna stödja verksamhet som respekterar unionens normer och prioriteringar för klimatet och miljön och inte orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (7). Lämpliga mekanismer för att säkerställa klimatsäkring av infrastrukturinvesteringar som får stöd bör vara en integrerad del av programplaneringen för och genomförandet av fonderna.

(11)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa förlusten av biologisk mångfald bör fonderna bidra till integreringen av åtgärder för biologisk mångfald i unionens politik och uppnåendet av det övergripande målet att 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen ska anslås till målen för biologisk mångfald 2024 och 10 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen till målen för biologisk mångfald 2026 och 2027, samtidigt som de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald beaktas.

(12)

Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna i den mening som avses i budgetförordningen. Därför bör kommissionen och medlemsstaterna vid genomförandet av fonderna genom delad förvaltning iaktta budgetförordningens principer, såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering.

(13)

Medlemsstaterna – på lämplig territoriell nivå, i överensstämmelse med de egna institutionella, rättsliga och finansiella ramarna – och de organ som de utsett i detta syfte bör ansvara för utformningen och genomförandet av programmen. Unionen och medlemsstaterna bör avstå från att införa onödiga regler som kan leda till en alltför stor administrativ börda för stödmottagarna.

(14)

Principen om partnerskap är en viktig del i fondernas genomförande och bygger på flernivåstyre och säkerställande av delaktighet från regionala och lokala myndigheter, stadsmyndigheter och andra offentliga myndigheter, det civila samhället, näringslivets och arbetsmarknadens parter, och när så är lämpligt även forskningsorganisationer och universitet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna som inrättats genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 (8) (den europeiska uppförandekoden för partnerskap) fortsätta att gälla för fonderna.

(15)

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, inbegripet principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, ramen för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utformar egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformer. Dessa strategier bör läggas fram samtidigt med de årliga nationella reformprogrammen för att ange och samordna de prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering eller unionsfinansiering, eller både och. De bör också bidra till att unionsfinansieringen används på ett enhetligt sätt och till att maximera det ekonomiska stödets mervärde, särskilt vad gäller stödet från fonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (9) och InvestEU-programmet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (10) (InvestEU-förordningen).

(16)

Medlemsstaterna bör beakta relevanta landspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget och relevanta rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget samt kompletterande rekommendationer från kommissionen som utfärdas i enlighet med artikel 34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (11) och, för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, andra relevanta rekommendationer från unionen till medlemsstaten när programdokumenten utarbetas. Under programperioden 2021–2027 (programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet rapportera till övervakningskommittén och kommissionen om framstegen i genomförandet av programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna. Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till nya utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan programperiodens början.

(17)

Medlemsstaterna bör ta hänsyn till innehållet i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, som ska utarbetas enligt förordning (EU) 2018/1999, och resultatet av den process som leder till unionens rekommendationer om dessa planer när det gäller deras program, inklusive under halvtidsöversynen, samt de finansiella behov som anslås till koldioxidsnåla investeringar.

(18)

Partnerskapsöverenskommelsen, som utarbetas av varje medlemsstat, bör vara ett kortfattat och strategiskt dokument som ligger till grund för förhandlingarna mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om utformningen av program inom ramen för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF. För att effektivisera godkännandeförfarandet bör kommissionen i sin bedömning respektera proportionalitetsprincipen, särskilt när det gäller längden på partnerskapsöverenskommelsen och begäranden om kompletterande information. För att minska den administrativa bördan bör det inte vara nödvändigt att ändra partnerskapsöverenskommelserna under programperioden. Medlemsstaten bör emellertid om den så vill kunna lämna in en ändring av sin partnerskapsöverenskommelse till kommissionen, för att beakta resultatet av halvtidsöversynen. För att underlätta programplaneringen och undvika överlappande innehåll i programdokument kan en partnerskapsöverenskommelse ingå som en del av ett program.

(19)

För att ge medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet vid genomförandet av anslag under delad förvaltning bör det vara möjligt att överföra vissa finansieringsnivåer mellan fonderna och mellan delad förvaltning och instrument som förvaltas direkt och indirekt. Om de särskilda ekonomiska och sociala förhållandena i en medlemsstat motiverar detta bör överföringsnivån vara högre.

(20)

Varje medlemsstat bör ha flexibilitet att bidra till InvestEU-programmet för tillhandahållande av EU-garantin och InvestEU:s rådgivningscentrum för investeringar i den medlemsstaten, under vissa villkor som fastställs i denna förordning.

(21)

För att säkerställa att de nödvändiga förutsättningarna föreligger för en ändamålsenlig och effektiv användning av unionsstöd från fonderna, bör en begränsad förteckning över nödvändiga villkor samt en kortfattad och uttömmande uppsättning objektiva kriterier för bedömningen av dessa fastställas. Varje nödvändigt villkor bör vara kopplat till ett specifikt mål och bör vara automatiskt tillämpligt när det specifika målet väljs ut för stöd. Utan att det påverkar reglerna om tillbakadragande av medel bör kommissionen inte ersätta utgifter för insatser inom ramen för de berörda specifika målen om inte dessa villkor är uppfyllda. I syfte att upprätthålla en gynnsam investeringsram bör det regelbundet övervakas att de nödvändiga villkoren fortsätter att vara uppfyllda. På begäran av en medlemsstat bör EIB kunna bidra till bedömningen av om de nödvändiga villkoren är uppfyllda. Det är också viktigt att säkerställa att insatser som valts ut för stöd genomförs i överensstämmelse med de strategier och planeringsdokument som ligger till grund för de uppfyllda nödvändiga villkoren, och på så sätt säkerställa att alla medfinansierade insatser överensstämmer med unionens strategiska ram.

(22)

Stöd till nätkonnektivitet via Eruf och Sammanhållningsfonden bör syfta till att förbindelselänkar som saknas i det transeuropeiska transportnätet kompletteras samtidigt som målen avseende ekonomisk, social och territoriell sammanhållning eftersträvas.

(23)

Medlemsstaterna bör för varje program inrätta en prestationsram som omfattar alla indikatorer, delmål och mål för att övervaka, rapportera om och utvärdera programmets prestationer. Detta bör göra det möjligt att övervaka, rapportera om och utvärdera prestationerna under genomförandet och bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.

(24)

Medlemsstaterna bör genomföra en halvtidsöversyn av varje program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO. Denna översyn bör leda till en heltäckande anpassning av programmen, med utgångspunkt i programmens prestationer, och samtidigt ge tillfälle att beakta nya utmaningar och relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdas 2024, samt framstegen i genomförandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Vid halvtidsöversynen bör hänsyn tas till den socioekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten eller regionen, inbegripet eventuella betydande negativa finansiella, ekonomiska eller sociala utvecklingstendenser eller demografiska utmaningar, och även till framstegen mot att uppnå klimatbidragsmålen på nationell nivå. Kommissionen bör utarbeta en rapport om resultatet av halvtidsöversynen, som inbegriper dess bedömning av tillämpningen av förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter inom ramen för finansieringsinstrument som förvaltas av organ som väljs ut genom direkt tilldelning.

(25)

Mekanismerna för att säkerställa en koppling mellan unionens finansieringsstrategier och unionens ekonomiska styrning bör förbättras ytterligare, så att kommissionen kan lägga fram ett förslag till rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna till ett eller flera program i den berörda medlemsstaten, om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen. Kommissionens skyldighet att föreslå ett tillfälligt innehållande bör tillfälligt hävas när och så länge den så kallade allmänna undantagsklausulen enligt stabilitets- och tillväxtpakten är aktiverad. För att säkerställa ett enhetligt genomförande och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av de åtgärder som ska genomföras, bör genomförandebefogenheter tilldelas rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att underlätta antagandet av beslut som är nödvändiga för att säkerställa effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet tillämpas. Med tanke på den typ av insatser som får stöd genom ESF+ och Interregprogram bör ESF+ och dessa program undantas från tillämpningsområdet för dessa mekanismer.

(26)

För att möjliggöra en snabb reaktion på sådana exceptionella eller ovanliga omständigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten som kan uppstå under programperioden bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta tillfälliga åtgärder i syfte att göra det lättare att använda fonderna för att hantera sådana omständigheter. Kommissionen bör anta de åtgärder som är mest lämpliga mot bakgrund av de exceptionella eller ovanliga omständigheter som en medlemsstat står inför samtidigt som fondernas mål bibehålls. Kommissionen bör också övervaka genomförandet och göra en bedömning av åtgärdernas lämplighet.

(27)

Det är nödvändigt att fastställa gemensamma krav på programmens innehåll, med beaktande av varje fonds särdrag. Dessa gemensamma krav kan kompletteras av fondspecifika regler. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (12) (Interreg-förordningen) bör innehålla särskilda bestämmelser om innehållet i Interregprogram.

(28)

För att möjliggöra flexibilitet vid genomförandet av programmen och minska den administrativa bördan bör begränsade finansiella överföringar tillåtas mellan prioriteringarna i samma program, utan att det krävs ett kommissionsbeslut om ändring av programmet. De justerade finansieringstabellerna bör lämnas in till kommissionen så att det säkerställs att aktuell information om anslagen för varje prioritering finns att tillgå.

(29)

För att öka FRO:s ändamålsenlighet bör det vara möjligt att göra kompletterande medel från Eruf och ESF+ tillgängliga för FRO på frivillig basis. Dessa kompletterande medel bör tillhandahållas genom en särskild frivillig överföring från dessa fonder till FRO, med beaktande av sådana problem i samband med omställningen som anges i de territoriella planerna för en rättvis omställning och som behöver åtgärdas. De belopp som ska överföras bör tillhandahållas från medel avsedda för de regionkategorier där de territorier som anges i territoriella planer för en rättvis omställning är belägna. Med tanke på dessa särskilda arrangemang för utnyttjandet av FRO-medlen bör endast den särskilda överföringsmekanismen gälla när FRO-medel samlas. Vidare bör det klargöras att endast denna förordning och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (13) (FRO-förordningen) bör tillämpas på FRO och på de medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO, vilka också blir FRO-stöd. Varken Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (14) (förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (15) (ESF+-förordningen) bör tillämpas på det kompletterande stödet. De Eruf-medel som överförs som kompletterande stöd till FRO bör därför undantas från beräkningsunderlaget enligt de krav på tematisk koncentration som anges i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och från beräkningsunderlaget för minimianslag till hållbar urban utveckling som anges i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden. Detsamma gäller för de ESF+-medel som överförs som ett kompletterande stöd till FRO med avseende på de krav på tematisk koncentration som anges i ESF+-förordningen.

(30)

För att stärka den integrerade strategin för territoriell utveckling bör investeringar i form av territoriella verktyg, såsom integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling, kallad Leader inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), eller andra territoriella verktyg som stöder initiativ som utformats av medlemsstaten, grundas på regionala och lokala utvecklingsstrategier. Samma sak bör gälla för närliggande initiativ, såsom smarta byar. Vid tillämpning av integrerade territoriella investeringar och territoriella verktyg som utformats av medlemsstaterna bör minimikrav fastställas för de territoriella strategiernas innehåll. Dessa territoriella strategier bör utarbetas och godkännas under de berörda myndigheternas eller organens ansvar. För att säkerställa att de berörda myndigheterna eller organen är delaktiga i de territoriella strategiernas genomförande, bör dessa myndigheter eller organ vara ansvariga för urvalet av de insatser som ska få stöd, eller delta i detta urval. Territoriella strategier bör, vid främjande av hållbara turisminitiativ, säkerställa en lämplig balans mellan behoven hos både varaktigt bosatta och turister, såsom sammanlänkade cykelnät och järnvägsnät.

(31)

För att på ett effektivt sätt hantera utmaningarna i samband med utvecklingen av landsbygdsområden bör ett samordnat stöd från fonderna och Ejflu underlättas. Medlemsstaterna och regionerna bör säkerställa att de insatser som stöds genom fonderna och Ejflu kompletterar varandra och genomförs på ett samordnat sätt i syfte att skapa synergier och minska de administrativa kostnaderna och bördorna för förvaltningsorgan och stödmottagare.

(32)

För att bättre ta vara på potentialen på lokal nivå är det nödvändigt att stärka och underlätta lokalt ledd utveckling. Därvidlag bör hänsyn tas till lokala behov och lokal potential samt relevanta sociokulturella egenskaper, och strukturförändringar bör föreskrivas, lokal kapacitet bör byggas upp och innovation bör stimuleras. Det nära samarbetet och den integrerade användningen av fonderna och Ejflu för att genomföra lokala utvecklingsstrategier bör stärkas. Det är av avgörande betydelse att lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen ansvarar för utformningen och genomförandet av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. I syfte att främja ett samordnat stöd från olika fonder och Ejflu till lokalt ledda strategier för lokal utveckling och underlätta genomförandet av dem, bör modellen med en samordnande fond underlättas. När Ejflu utses till samordnande fond bör den följa de regler som fastställs för modellen med en samordnande fond.

(33)

För att minska den administrativa bördan bör det vara möjligt att på medlemsstaternas initiativ genomföra tekniskt bistånd som är kopplat till programmets genomförande enligt en schablonsats baserad på framstegen med programmets genomförande, som även kan inkludera övergripande uppgifter. Dock bör endast strategin med schablonbelopp användas för att förenkla genomförandet av Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och Interregprogram. För att förenkla den ekonomiska förvaltningen bör medlemsstaterna ha möjlighet att ange ett eller flera organ till vilka därmed sammanhängande ersättning bör utbetalas. Eftersom en schablonsats tillämpas för denna ersättning bör kontroller och revisioner endast göras för att kontrollera att de villkor som leder till ersättning genom unionsbidrag är uppfyllda, men de underliggande utgifterna bör inte omfattas av någon kontroll eller revision. En medlemsstat bör dock, om kontinuitet med perioden 2014–2020 föredras, ges möjlighet att även fortsättningsvis få ersättning för stödberättigande kostnader som stödmottagaren faktiskt ådragit sig och som betalats i samband med genomförande av insatser för tekniskt bistånd som genomförts genom ett eller flera separata program eller en eller flera prioriteringar inom programmen. Medlemsstaten bör i sin partnerskapsöverenskommelse ange sitt val av form av unionsbidrag för tekniskt bistånd för hela programperioden. Oavsett vilket alternativ som väljs bör tekniskt bistånd kunna kompletteras med riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad med hjälp av ersättningsmetoder som inte är kopplade till kostnaderna. Åtgärder och resultat samt motsvarande unionsutbetalningar bör även kunna överenskommas i en färdplan och leda till betalningar för resultat på fältet.

(34)

Om en medlemsstat föreslår för kommissionen att en prioritering i ett program eller en del därav ska få stöd genom ett finansieringssystem som inte är kopplat till kostnaderna, bör de överenskomna åtgärderna, resultaten och villkoren vara kopplade till faktiska investeringar som gjorts inom ramen för program med delad förvaltning i den medlemsstaten eller regionen. Det bör därvid säkerställas att principen om sund ekonomisk förvaltning iakttas. När det gäller lämpligheten i de belopp som är kopplade till uppfyllandet av de respektive villkoren eller uppnåendet av resultaten bör kommissionen och medlemsstaten säkerställa att de medel som tas i bruk är adekvata för de investeringar som görs. Om ett finansieringssystem som inte är kopplat till kostnaderna används i ett program, bör de underliggande kostnader som är kopplade till det systemets genomförande inte omfattas av några kontroller eller revisioner, eftersom kommissionen i programmet eller en delegerad akt ger förhandsgodkännande om de belopp som är kopplade till uppfyllandet av villkoren eller uppnåendet av resultat. Kontroller och revisioner bör i stället endast göras för att kontrollera att de villkor eller resultat som leder till ersättning genom unionsbidrag är uppfyllda.

(35)

För att granska programmens prestation bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer, vars sammansättning bör inkludera företrädare för relevanta partner. För Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF bör de årliga genomföranderapporterna ersättas med en årlig strukturerad politisk dialog baserad på den senaste information och de senaste uppgifter om genomförandet av programmet som medlemsstaten tillhandahåller. Översynsmötet bör också anordnas för program som omfattar FRO.

(36)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (16) bör fonderna utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av fondernas faktiska konsekvenser. Dessa krav bör också göra det möjligt att övervaka stödet till jämställdhet.

(37)

För att säkerställa att heltäckande och aktuell information om programmens genomförande finns att tillgå bör en effektiv och rättidig elektronisk rapportering av kvantitativa uppgifter fordras.

(38)

För att stödja utarbetandet av relaterade program och verksamheter under följande programperiod bör kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av fonderna. Vid slutet av programperioden bör kommissionen genomföra efterhandsutvärderingar av fonderna, som bör inriktas på fondernas genomslag. Resultaten av dessa utvärderingar bör offentliggöras.

(39)

Programmyndigheter, stödmottagare och berörda parter i medlemsstaterna bör öka medvetenheten om unionsfinansieringens resultat och informera allmänheten om detta. Verksamhet för öppenhet, kommunikation och synliggörande är avgörande för att unionens åtgärder ska vara synliga ute på fältet och bör baseras på riktiga, korrekta och aktuella uppgifter. För att dessa krav ska kunna genomdrivas bör programmyndigheterna och, i händelse av bristande efterlevnad, kommissionen kunna tillämpa korrigerande åtgärder.

(40)

Förvaltande myndigheter bör offentliggöra strukturerad information om utvalda insatser och stödmottagare på webbplatsen för det program som ger stöd till insatsen, under iakttagande av kraven på skydd av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (17).

(41)

För att förenkla användningen av fonderna och minska risken för fel är det lämpligt att fastställa både formerna för bidrag från unionen till medlemsstaterna och formerna för stöd från medlemsstaterna till stödmottagare. Det bör också vara möjligt för de förvaltande myndigheterna att ge bidrag i form av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna om dessa bidrag omfattas av ersättning genom unionsbidrag i samma form, för att öka erfarenheterna av sådan möjlighet till förenkling.

(42)

Vad gäller bidrag som ges till stödmottagare bör medlemsstaterna i ökad utsträckning använda sig av förenklade kostnadsalternativ. Tröskelvärdet för obligatorisk användning av förenklade kostnadsalternativ bör kopplas till insatsens totalkostnad så att det säkerställs att alla insatser under tröskelvärdet behandlas lika, oavsett om stödet är offentligt eller privat. Om en förvaltande myndighet avser att föreslå användning av ett förenklat kostnadsalternativ i en ansökningsomgång bör det vara möjligt att samråda med övervakningskommittén. De belopp och satser som fastställs av medlemsstaterna måste vara en tillförlitlig indikator på de faktiska kostnaderna. Periodiska justeringar är god praxis för att ta hänsyn till faktorer som påverkar satser och belopp vid genomförandet av fleråriga program. För att underlätta utnyttjandet av förenklade kostnadsalternativ bör denna förordning även ange metoder och satser som kan användas utan kravet att medlemsstaterna ska göra en uträkning eller fastställa en metod.

(43)

För att schablonsatser ska kunna tillämpas omedelbart bör schablonsatser som fastställts av medlemsstaterna under perioden 2014–2020 på grundval av en rättvis, skälig och verifierbar beräkningsmetod fortsätta att tillämpas för liknande insatser som får stöd enligt denna förordning utan krav på en ny beräkningsmetod.

(44)

I syfte att öka utnyttjandet av medfinansierade miljöinvesteringar bör synergier säkerställas med Life-programmet för miljö och klimatpolitik, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 (18), särskilt genom Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt samt med projekt som finansieras genom Horisont Europa, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (19) (Horisont Europa-förordningen) och andra unionsprogram.

(45)

För att skapa rättssäkerhet är det lämpligt att ange stödberättigandeperioden för utgifter eller kostnader för insatser som får stöd från fonderna enligt denna förordning och att begränsa stödet till genomförda insatser. Den dag från och med vilken utgifterna blir berättigande till stöd från fonderna om nya program antas eller befintliga program ändras bör också klargöras, inbegripet möjligheten att i undantagsfall förlänga stödberättigandeperioden till början av en naturkatastrof, om det finns ett akut behov av att mobilisera resurser för att hantera en sådan katastrof. Det bör samtidigt finnas flexibilitet i genomförandet av programmet vad gäller stödberättigande av utgifter för insatser som bidrar till programmets mål, oavsett om de genomförs utanför en medlemsstat eller utanför unionen eller i samma regionkategori inom en medlemsstat.

(46)

För att tillhandahålla nödvändig flexibilitet vid genomförandet av offentlig-privata partnerskap bör det i avtalet om det offentlig-privata partnerskapet anges när utgifter anses stödberättigande, särskilt under vilka omständigheter de belastar stödmottagaren eller den privata partnern i det offentlig-privata partnerskapet, oavsett vem som utför betalningarna vid genomförandet av insatsen inom ett offentlig-privat partnerskap.

(47)

För att säkerställa att fonderna är ändamålsenliga, rättvisa och leder till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar har en lång livslängd och förhindrar att fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De förvaltande myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att inte stödja omlokalisering när de väljer ut insatser och vid att belopp som felaktigt utbetalats till insatser som inte uppfyller kravet på varaktighet betraktas som oriktigheter.

(48)

För att öka komplementariteten och förenkla genomförandet bör det vara möjligt att kombinera stöd från Eruf, Sammanhållningsfonden och FRO med stöd från ESF+ i gemensamma program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

(49)

För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergier eftersträvas i synnerhet mellan fonderna och andra relevanta instrument, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens och brexitjusteringsreserven. Dessa synergier bör uppnås med hjälp av användarvänliga viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för en liknande insats och möjlighet att kombinera finansiering från olika unionsinstrument inom samma insats så länge som dubbelfinansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.

(50)

Finansieringsinstrument bör inte användas för att stödja refinansiering, till exempel för att ersätta befintliga låneavtal eller andra former av finansiering för investeringar som redan slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut den dag då investeringsbeslutet fattas, utan i stället för att stödja alla typer av nya investeringar i enlighet med de underliggande politiska målen.

(51)

De förvaltande myndigheternas beslut om att finansiera stödåtgärder genom finansieringsinstrument bör fattas på grundval av en förhandsbedömning. I denna förordning bör de obligatoriska delarna av förhandsbedömningarna fastställas, för vilka vägledande information som finns tillgänglig vid förhandsbedömningarnas slutförande bör tillhandahållas, och medlemsstaterna bör kunna använda de förhandsbedömningar som utfördes för perioden 2014–2020, vid behov uppdaterade, för att undvika administrativa bördor och förseningar när finansieringsinstrument inrättas.

(52)

För att underlätta genomförandet av vissa typer av finansieringsinstrument där programstöd i form av bidrag, inbegripet som kapitalrabatter, planeras, är det möjligt att tillämpa reglerna om finansieringsinstrument på en sådan kombination i en insats med ett finansieringsinstrument. Villkoren för sådant programstöd och särskilda villkor för att förebygga dubbelfinansiering bör dock fastställas.

(53)

Med fullständig respekt för de tillämpliga reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling, som har klargjorts under programperioden 2014–2020, bör förvaltande myndigheter ha möjlighet att besluta om de lämpligaste genomförandealternativen för finansieringsinstrument, för att tillgodose målregionernas särskilda behov. För att säkerställa kontinuitet med programperioden 2014–2020 bör förvaltande myndigheter dessutom ha möjlighet att genomföra finansieringsinstrument genom direkt tilldelning av kontrakt till EIB och till internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare. Förvaltande myndigheter bör även ha möjlighet att tilldela kontrakt direkt till offentligägda banker eller institut som uppfyller samma stränga villkor som föreskrivs i budgetförordningen för programperioden 2014–2020. Den här förordningen bör innehålla tydliga villkor för att säkerställa att möjligheten till direkt tilldelning förblir förenlig med principerna för den inre marknaden. I detta sammanhang bör kommissionen ge stöd till revisorer, förvaltande myndigheter och stödmottagare för att säkerställa att reglerna för statligt stöd efterlevs.

(54)

Mot bakgrund av de fortsatt låga räntenivåerna i ekonomin, och för att inte i onödan missgynna de organ som genomför finansieringsinstrument, bör det vara möjligt att använda medel som betalats tillbaka till finansieringsinstrumentet för att finansiera negativ ränta som uppkommer till följd av investeringar av medel från fonderna, förutsatt att dessa organ samtidigt bedriver en aktiv likviditetsförvaltning. De organ som genomför finansieringsinstrument bör med hjälp av en aktiv likviditetsförvaltning sträva efter att optimera avkastningen och minimera avgifterna, inom en godtagbar risknivå.

(55)

I enlighet med principen om och reglerna för delad förvaltning bör medlemsstaterna och kommissionen ha ansvaret för att förvalta och kontrollera programmen och ge en förklaring om att fonderna använts på ett lagligt och korrekt sätt. Eftersom medlemsstaterna bör ha huvudansvaret för sådan förvaltning och kontroll och bör säkerställa att insatser som stöds av fonderna följer tillämplig rätt, bör deras skyldigheter i detta avseende fastställas. Kommissionens befogenheter och skyldigheter i detta sammanhang bör också fastställas.

(56)

För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör övertagandet av genomförandeformerna från den föregående programperioden underlättas. Det datoriserade system som redan inrättats för den föregående programperioden, vid behov anpassat, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.

(57)

För att främja ändamålsenlig användning av fonderna bör EIB:s stöd vara tillgängligt för alla medlemsstater på deras begäran. Sådant stöd kan inbegripa kapacitetsuppbyggnad, stöd till identifiering, utformning och genomförande av projekt samt rådgivning om finansieringsinstrument och investeringsplattformar.

(58)

En medlemsstat bör ha möjlighet att på eget initiativ utse ett samordnande organ som ska stå i kontakt med och lämna information till kommissionen och samordna verksamhet vid programmyndigheterna i den medlemsstaten.

(59)

För att effektivisera programförvaltningen bör integrationen av redovisningsfunktionerna med den förvaltande myndighetens funktioner bibehållas för de program som stöds av Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, och bör vara ett alternativ för de andra fonderna.

(60)

Eftersom den förvaltande myndigheten har huvudansvaret för att fonderna genomförs ändamålsenligt och effektivt och därför har en rad olika funktioner, bör dess funktioner i samband med urvalet av insatser, programförvaltningen och stödet till övervakningskommittén anges närmare. Förfarandena för urvalet av insatser kan vara konkurrensutsatta eller icke-konkurrensutsatta under förutsättning att de kriterier som tillämpas och de förfaranden som används är icke-diskriminerande, inkluderande och transparenta och att de insatser som väljs ut innebär att unionsfinansieringen bidrar maximalt samt att insatserna överensstämmer med de övergripande principer som definieras i denna förordning. För att uppnå målet om en klimatneutral union senast 2050 bör medlemsstaterna säkerställa klimatsäkring av investeringar i infrastruktur och bör vid valet av sådana investeringar prioritera insatser som respekterar principen om energieffektivitet först.

(61)

Synergierna mellan fonderna och direkt förvaltade instrument bör optimeras. Tillhandahållandet av stöd bör underlättas för insatser som redan har tilldelats en spetskompetensstämpel eller som har medfinansierats genom Horisont Europa med bidrag från fonderna. Villkor som redan har bedömts på unionsnivå, innan insatser tilldelats spetskompetensstämpeln som en kvalitetsmärkning eller medfinansierats genom Horisont Europa, bör inte bedömas igen så länge insatserna uppfyller en begränsad mängd krav som fastställs i denna förordning. Detta bör också göra det lättare att följa de lämpliga regler som anges i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (20).

(62)

För att säkerställa en lämplig balans mellan det ändamålsenliga och effektiva genomförandet av fonderna och de därmed sammanhängande administrativa kostnaderna och bördorna, bör förvaltningskontrollernas frekvens, omfattning och täckning baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till faktorer såsom de genomförda insatsernas antal, typ, storlek och innehåll, stödmottagarna och den risknivå som konstaterats genom tidigare förvaltningskontroller och förvaltningsrevisioner. Förvaltningskontrollerna bör stå i proportion till de risker som den riskbedömningen visar på och revisionerna bör stå i proportion till risknivån för unionsbudgeten.

(63)

Revisionsmyndigheten bör utföra revisioner och säkerställa att det revisionsuttalande som lämnas till kommissionen är tillförlitligt. Revisionsuttalandet bör ge kommissionen garantier på tre punkter, nämligen de deklarerade utgifternas laglighet och korrekthet, förvaltnings- och kontrollsystemens effektiva funktion samt räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet. Om en revision baserad på internationellt vedertagna revisionsstandarder som ger rimliga garantier har utförts av en oberoende revisor i fråga om redovisningar och rapporter där användningen av ett bidrag från unionen beskrivs, bör denna revision utgöra grundvalen för den övergripande försäkran som revisionsmyndigheten lämnar till kommissionen, förutsatt att det finns tillräckliga belägg för revisorns oberoende och kompetens i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

(64)

Kraven på kontroller och revisioner bör kunna minskas om det finns garantier för att programmet har fungerat ändamålsenligt under de senaste två på varandra följande åren, eftersom det visar att fonderna genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt under en längre tid.

(65)

För att minska den administrativa bördan för stödmottagare och de administrativa kostnaderna samt för att undvika att samma utgifter som deklarerats till kommissionen blir föremål för revisioner och förvaltningskontroller flera gånger, bör den konkreta tillämpningen av principen om samordnad granskning fastställas för fonderna.

(66)

I syfte att stärka revisionens förebyggande roll, ge rättslig insyn och sprida god praxis bör kommissionen på medlemsstaternas begäran kunna dela revisionsrapporter, med de granskade medlemsstaternas samtycke.

(67)

För att förbättra den ekonomiska förvaltningen bör ett förenklat förfinansieringssystem föreskrivas. Förfinansieringssystemet bör säkerställa att en medlemsstat har tillräckliga medel för att ge stödmottagarna stöd från början av programmens genomförande.

(68)

För att minska den administrativa bördan för både medlemsstaterna och kommissionen bör ett schema för betalningsansökningar fastställas. Kommissionens betalningar bör vara föremål för ett innehållande av 5 % fram till betalningen av det årliga saldot, då kommissionen kan konstatera att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga.

(69)

För att minska den administrativa bördan bör förfarandet för det årliga godkännandet av räkenskaperna förenklas genom enklare arrangemang för betalningar och återkrav, om det inte råder oenighet mellan kommissionen och medlemsstaten.

(70)

För att skydda unionens ekonomiska intressen och unionens budget bör proportionella åtgärder fastställas och genomföras av medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen bör kunna avbryta betalningsfrister, tillfälligt hålla inne mellanliggande betalningar och tillämpa finansiella korrigeringar när de respektive villkoren är uppfyllda. Kommissionen bör iaktta proportionalitetsprincipen genom att beakta oriktigheternas art, grad av allvar och frekvens och deras ekonomiska konsekvenser för unionens budget. Om det inte är möjligt för kommissionen att exakt fastställa de oriktiga utgifternas storlek så att finansiella korrigeringar kopplade till enskilda fall kan tillämpas bör kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en statistiskt extrapolerad finansiell korrigering. Det bör vara möjligt att hålla inne mellanliggande betalningar på grundval av ett motiverat yttrande från kommissionen enligt artikel 258 i EUF-fördraget, förutsatt att det finns ett tillräckligt direkt samband mellan den fråga som behandlas i det motiverade yttrandet och den berörda utgiften för att det ska utgöra en risk för dess laglighet och korrekthet.

(71)

Medlemsstaterna bör förebygga, upptäcka och effektivt beivra oriktigheter, inklusive bedrägerier, som ekonomiska aktörer gör sig skyldiga till. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (21) och rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (22) och (Euratom, EG) nr 2185/96 (23) har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) dessutom befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med rådets förordning (EU) 2017/1939 (24) har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra bedrägerier och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (25). Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbetar till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, beviljar kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör snabbt rapportera till kommissionen om oriktigheter som upptäckts, inklusive bedrägerier, och om uppföljningen av dem samt om uppföljningen av Olafs utredningar.

(72)

För att förstärka skyddet av unionens budget bör kommissionen tillhandahålla ett integrerat och driftskompatibelt informations- och övervakningssystem, som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg för tillgång till och analys av relevanta uppgifter, och kommissionen bör främja dess användning med avsikten att det ska tillämpas allmänt av medlemsstaterna.

(73)

I enlighet med det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 16 december 2020 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (26), bör standardiserade åtgärder införas för att för kontroll- och revisionsändamål samla in, jämföra och sammanställa information och sifferuppgifter om mottagare av unionsfinansiering, i syfte att förstärka skyddet av unionens budget och Next Generation EU mot oriktigheter, inbegripet bedrägerier. För att säkerställa ändamålsenliga kontroller och revisioner är det nödvändigt att samla in uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering inom ramen för delad förvaltning, inbegripet uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av unionsfinansiering.

(74)

För att förstärka skyddet av unionens budget mot oriktigheter, inklusive bedrägerier, är det nödvändigt att behandla personuppgifter om verkliga huvudmän som är fysiska personer. Det är särskilt, för att på ett ändamålsenligt sätt upptäcka, utreda och lagföra sådana bedrägerier eller avhjälpa oriktigheter, nödvändigt att kunna identifiera verkliga huvudmän som är fysiska personer som slutligen gynnas av oriktigheter, inklusive bedrägerier. För det ändamålet, och för enkelhetens skull, samt för att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna ha möjlighet att uppfylla sin skyldighet i fråga om information om verkliga huvudmän genom att använda de uppgifter som lagras i det register som redan används vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (27). I det avseendet är ändamålen med behandlingen av personuppgifter om de verkliga huvudmännen enligt denna förordning, dvs. att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier, förenliga med ändamålen med behandlingen av personuppgifter enligt direktiv (EU) 2015/849.

(75)

För att främja budgetdisciplin bör det fastställas hur budgetåtaganden kan dras tillbaka på programnivå.

(76)

För att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid för att till kommissionen deklarera utgifter upp till nivån av tillgängliga medel i händelse av att nya regler eller program med delad förvaltning antas efter den 1 januari 2021, bör belopp motsvarande de tilldelningar som inte utnyttjats under 2021 fördelas jämnt över åren 2022–2025 i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (28).

(77)

För att främja EUF-fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning bör målet Investering för sysselsättning och tillväxt stödja alla regioner. För att ge ett välavvägt och successivt stöd och återspegla den ekonomiska och sociala utvecklingsnivån bör medel enligt det målet anslås från Eruf och ESF+ på grundval av en fördelningsnyckel som främst bygger på bruttonationalprodukten (BNP) per capita. De medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita är mindre än 90 % av genomsnittet i unionen bör få medel inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt från Sammanhållningsfonden.

(78)

Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) bör tilldelas medlemsstaterna på grundval av en metod som särskilt tar hänsyn till befolkningstätheten i gränsområden. För att säkerställa kontinuiteten i befintliga program bör särskilda bestämmelser för att definiera programområden och avgöra huruvida regioner är stödberättigade enligt de olika delarna av Interreg dessutom anges i den tillämpliga fondspecifika förordningen.

(79)

Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (29), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2016/2066 (30).

(80)

För att fastställa en lämplig budgetram för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO, bör kommissionen fastställa den årliga fördelningen av tillgängliga anslag per medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt tillsammans med förteckningen över stödberättigade regioner samt anslagen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

(81)

Projekt inom det transeuropeiska transportnätet enligt Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (FSE-förordningen) ska fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad förvaltning och genom direkt genomförande enligt Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Som fortsättning på den framgångsrika strategin under programperioden 2014–2020 bör 10 000 000 000 EUR överföras från Sammanhållningsfonden till FSE för detta ändamål.

(82)

En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen.

(83)

För att säkerställa en lämplig fördelning mellan regionkategorierna, och av principskäl, bör de totala anslagen till medlemsstaterna för mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner inte kunna överföras mellan kategorierna. För att medlemsstaternas behov av att hantera särskilda utmaningar ska tillgodoses, bör medlemsstaterna dock kunna begära en överföring från sina anslag för mer utvecklade regioner eller övergångsregioner till mindre utvecklade regioner och från mer utvecklade regioner till övergångsregioner och de bör i ett sådant fall motivera detta. För att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för mindre utvecklade regioner bör det fastställas ett tak för överföringar till mer utvecklade regioner eller övergångsregioner. Det bör inte vara möjligt att överföra medel mellan mål, utom i fall som är noggrant definierade i denna förordning.

(84)

Om en region kategoriserades som mer utvecklad region för perioden 2014–2020 men kategoriseras som övergångsregion för perioden 2021–2027 och därför enligt tilldelningsmetoden skulle få mindre stöd för perioden 2021–2027, uppmanas den berörda medlemsstaten att beakta denna faktor när den fattar beslut om sin interna fördelning av medel.

(85)

Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på ön Irland, och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet, ska ett Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare program, Peace och Interreg, mellan de grevskap som gränsar till Irland och Nordirland. Med tanke på dess praktiska betydelse bör det programmet få stöd genom ett särskilt anslag för att fortsätta stödet till freds- och försoningsåtgärder, och en lämplig andel av Irlands anslag enligt Interreg bör också anslås till det programmet.

(86)

Det är nödvändigt att fastställa sammanhållningspolitikens högsta medfinansieringsgrader per regionkategori, i tillämpliga fall, för att säkerställa att medfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på offentligt eller privat nationellt stöd. Dessa grader bör återspegla nivån på den ekonomiska utvecklingen i regionerna i fråga om BNP per capita i förhållande till genomsnittet för EU-27, samtidigt som det säkerställs att hanteringen inte försämras på grund av att de tilldelats en ny kategori.

(87)

Inom ramen för de relevanta reglerna enligt stabilitets- och tillväxtpakten, såsom de förtydligats i den europeiska uppförandekoden för partnerskap, får medlemsstaterna lägga fram en vederbörligen motiverad begäran om ytterligare flexibilitet för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som bekostas av den offentliga förvaltningen genom medfinansiering av investeringar.

(88)

I syfte att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av innehållet i vissa bilagor till denna förordning, nämligen dimensionerna och koderna för interventionstyper, mallarna för partnerskapsöverenskommelser och program, mallarna för överföring av uppgifter, mallen för prognoser om betalningsansökningar till kommissionen, användningen av unionens emblem, inslagen i finansieringsavtal och strategidokument, det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen, mallarna för beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet, för förvaltningsförklaringen, för det årliga revisionsuttalandet, för den årliga kontrollrapporten, för den årliga revisionsrapporten för finansieringsinstrument som genomförs av EIB eller andra internationella finansinstitut, för revisionsstrategin, för betalningsansökningar, för räkenskaperna, för närmare bestämmelser och mallen för rapportering av oriktigheter samt för fastställande av nivån på finansiella korrigeringar.

(89)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende på ändring av den europeiska uppförandekoden för partnerskap i syfte att anpassa den uppförandekoden till denna förordning, definitionen på unionsnivå av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonbelopp och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna som gäller för alla medlemsstater samt fastställandet av standardiserade färdiga stickprovsmetoder.

(90)

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga, öppna samråd med alla berörda parter under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(91)

För att säkerställa enhetliga villkor för antagande av partnerskapsöverenskommelser, antagande eller ändring av program samt tillämpning av finansiella korrigeringar bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. De genomförandebefogenheter som avser upprättandet av anslagsfördelningen för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör antas utan något kommittéförfarande, eftersom de endast återspeglar tillämpningen av en på förhand fastställd beräkningsmetod. På samma sätt bör de genomförandebefogenheter som avser de tillfälliga åtgärderna för användning av fonderna för att hantera exceptionella omständigheter antas utan kommittéförfarande, eftersom tillämpningsområdet fastställs av stabilitets- och tillväxtpakten och är begränsat till de åtgärder som anges i denna förordning.

(92)

De genomförandebefogenheter som avser mallen för den slutliga prestationsrapporten bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (31). Trots att genomförandeakten är av generell karaktär bör det rådgivande förfarandet tillämpas för dess antagande, eftersom den endast fastställer tekniska aspekter, formulär och mallar.

(93)

Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (32) eller akter som gäller för programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla för program och insatser som stöds av de fonder som omfattas av programperioden 2014–2020 och eftersom genomförandeperioden för den förordningen förväntas sträcka sig över den programperiod som den här förordningen avser samt för att säkerställa kontinuitet i genomförandet av vissa insatser som godkänts enligt den förordningen, bör etappbestämmelser fastställas. Varje enskild etapp i den etappindelade insatsen, som har samma övergripande mål, bör genomföras i enlighet med reglerna för den programperiod under vilken insatsen finansieras, samtidigt som den förvaltande myndigheten får fortsätta med urvalet för den andra etappen på grundval av det urvalsförfarande som utfördes under programperioden 2014–2020 för den berörda insatsen, förutsatt att myndigheten försäkrar sig om att villkoren i den här förordningen för etappindelat genomförande är uppfyllda.

(94)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och att fastställa gemensamma finansiella regler för en del av unionens budget som genomförs genom delad förvaltning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna och de särskilda utmaningarna för de minst gynnade regionerna, de begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna samt behovet av en enhetlig genomföranderam som omfattar flera unionsfonder med delad förvaltning, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(95)

Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(96)

Med anledning av antagandet av denna förordning efter det att programperioden har inletts och med beaktande av behovet av att genomföra de unionsfonder som omfattas av denna förordning på ett samordnat och harmoniserat sätt, samt för att möjliggöra ett snabbt genomförande av förordningen, bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

Kapitel I

Innehåll, definitioner och allmänna regler

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

Artikel 2

Definitioner

Artikel 3

Beräkning av tidsfrister för kommissionens åtgärder

Artikel 4

Behandling och skydd av personuppgifter

Kapitel II

Politiska mål och principer för stöd från fonderna

Artikel 5

Politiska mål

Artikel 6

Klimatmål och klimatanpassningsmekanism

Artikel 7

Delad förvaltning

Artikel 8

Partnerskap och flernivåstyre

Artikel 9

Övergripande principer

AVDELNING II

STRATEGI

Kapitel I

Partnerskapsöverenskommelse

Artikel 10

Utarbetande och inlämning av partnerskapsöverenskommelsen

Artikel 11

Partnerskapsöverenskommelsens innehåll

Artikel 12

Godkännande av partnerskapsöverenskommelsen

Artikel 13

Ändring av partnerskapsöverenskommelsen

Artikel 14

Användning av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF genom InvestEU-programmet

Kapitel II

Nödvändiga villkor och prestationsram

Artikel 15

Nödvändiga villkor

Artikel 16

Prestationsram

Artikel 17

Metod för att fastställa prestationsramen

Artikel 18

Halvtidsöversyn och flexibilitetsbelopp

Kapitel III

Åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning och till exceptionella eller ovanliga omständigheter

Artikel 19

Åtgärder som kopplar fondernas ändamålsenlighet till en sund ekonomisk styrning

Artikel 20

Tillfälliga åtgärder för användning av fonderna för att hantera exceptionella eller ovanliga omständigheter

AVDELNING III

PROGRAMPLANERING

Kapitel I

Allmänna bestämmelser för fonderna

Artikel 21

Utarbetande och inlämnande av program

Artikel 22

Programmens innehåll

Artikel 23

Godkännande av program

Artikel 24

Ändring av program

Artikel 25

Gemensamt stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO

Artikel 26

Överföring av medel

Artikel 27

Överföring av medel från Eruf och ESF+ till FRO

Kapitel II

Territoriell utveckling

Artikel 28

Integrerad territoriell utveckling

Artikel 29

Territoriella strategier

Artikel 30

Integrerad territoriell investering

Artikel 31

Lokalt ledd utveckling

Artikel 32

Lokalt ledda utvecklingsstrategier

Artikel 33

Lokala aktionsgrupper

Artikel 34

Stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling

Kapitel III

Tekniskt bistånd

Artikel 35

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

Artikel 36

Medlemsstaternas tekniska bistånd

Artikel 37

Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för medlemsstaternas tekniska bistånd

AVDELNING IV

ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING, KOMMUNIKATION OCH SYNLIGHET 11

Kapitel I

Övervakning

Artikel 38

Övervakningskommitté

Artikel 39

Övervakningskommitténs sammansättning

Artikel 40

Övervakningskommitténs uppgifter

Artikel 41

Årlig prestationsöversyn

Artikel 42

Överföring av uppgifter

Artikel 43

Slutlig prestationsrapport

Kapitel II

Utvärdering

Artikel 44

Medlemsstatens utvärderingar

Artikel 45

Kommissionens utvärdering

Kapitel III

Synlighet, öppenhet och kommunikation

Avsnitt I

Synlighet för stödet från fonderna

Artikel 46

Synlighet

Artikel 47

Unionens emblem

Artikel 48

Kommunikationsansvariga och kommunikationsnätverk

Avsnitt II

Öppenhet i genomförandet av fonderna och kommunikation om programmen

Artikel 49

Den förvaltande myndighetens ansvar

Artikel 50

Stödmottagarnas ansvar

AVDELNING V

EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDERNA

Kapitel I

Former av bidrag från unionen

Artikel 51

Former av bidrag från unionen till programmen

Kapitel II

Former av stöd från medlemsstaterna

Artikel 52

Former av stöd

Avsnitt I

Bidragsformer

Artikel 53

Bidragsformer

Artikel 54

Finansiering till en schablonsats för indirekta kostnader avseende bidrag

Artikel 55

Direkta personalkostnader avseende bidrag

Artikel 56

Finansiering till en schablonsats för andra stödberättigande kostnader än direkta personalkostnader avseende bidrag

Artikel 57

Villkorade bidrag

Avsnitt II

Finansieringsinstrument

Artikel 58

Finansieringsinstrument

Artikel 59

Genomförande av finansieringsinstrument

Artikel 60

Ränta och andra vinster som genereras av stöd från fonderna till finansieringsinstrument

Artikel 61

Differentierad behandling av investerare

Artikel 62

Återanvändning av medel som kan härledas från stödet från fonderna

Kapitel III

Stödberättiganderegler

Artikel 63

Stödberättigande

Artikel 64

Icke stödberättigande kostnader

Artikel 65

Insatsernas varaktighet

Artikel 66

Omlokalisering

Artikel 67

Särskilda stödberättiganderegler för bidrag

Artikel 68

Särskilda stödberättiganderegler för finansieringsinstrument

AVDELNING VI

FÖRVALTNING OCH KONTROLL

Kapitel I

Allmänna bestämmelser om förvaltning och kontroll

Artikel 69

Medlemsstaternas ansvar

Artikel 70

Kommissionens befogenheter och ansvar

Artikel 71

Programmyndigheter

Kapitel II

Standardmässiga förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 72

Den förvaltande myndighetens uppgifter

Artikel 73

Den förvaltande myndighetens urval av insatser

Artikel 74

Programförvaltning vid den förvaltande myndigheten

Artikel 75

Den förvaltande myndighetens stöd till övervakningskommitténs arbete

Artikel 76

Redovisningsfunktionen

Artikel 77

Revisionsmyndighetens uppgifter

Artikel 78

Revisionsstrategi

Artikel 79

Insatsrevisioner

Artikel 80

Rutiner för samordnad granskning

Artikel 81

Förvaltningskontroller och revisioner av finansieringsinstrument

Artikel 82

Handlingars tillgänglighet

Kapitel III

Användning av nationella förvaltningssystem

Artikel 83

Förbättrade proportionella åtgärder

Artikel 84

Villkor för tillämpningen av förbättrade proportionella åtgärder

Artikel 85

Justeringar under programperioden

AVDELNING VII

EKONOMISK FÖRVALTNING, INLÄMNING OCH GRANSKNING AV RÄKENSKAPER SAMT FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Kapitel I

Ekonomisk förvaltning

Avsnitt I

Allmänna redovisningsregler

Artikel 86

Budgetåtaganden

Artikel 87

Användning av euro

Artikel 88

Återbetalning

Avsnitt II

Regler för betalningar till medlemsstater

Artikel 89

Typer av betalningar

Artikel 90

Förfinansiering

Artikel 91

Betalningsansökningar

Artikel 92

Särskilda komponenter för finansieringsinstrument i betalningsansökningar

Artikel 93

Gemensamma regler för betalningar

Artikel 94

Bidrag från unionen på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser

Artikel 95

Bidrag från unionen på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna

Avsnitt III

Avbrott och innehållanden

Artikel 96

Avbrott i betalningsfristen

Artikel 97

Innehållande av betalningar

Kapitel II

Inlämning och granskning av räkenskaper

Artikel 98

Innehåll i och inlämning av räkenskaper

Artikel 99

Granskning av räkenskaperna

Artikel 100

Beräkning av saldot

Artikel 101

Förfarande för granskning av räkenskaperna

Artikel 102

Kontradiktoriskt förfarande för granskning av räkenskaperna

Kapitel III

Finansiella korrigeringar

Artikel 103

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

Artikel 104

Kommissionens finansiella korrigeringar

Kapitel IV

Tillbakadragande

Artikel 105

Principer och regler för tillbakadragande

Artikel 106

Undantag från reglerna om tillbakadragande

Artikel 107

Tillbakadragandeförfarande

AVDELNING VIII

BUDGETRAM

Artikel 108

Geografiskt tillämpningsområde för stöd till målet Investering för sysselsättning och tillväxt

Artikel 109

Medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Artikel 110

Medel för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg)

Artikel 111

Möjligheter att föra över medel

Artikel 112

Fastställande av medfinansieringsgrader

AVDELNING IX

DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Kapitel I

Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser

Artikel 113

Delegering av befogenhet rörande vissa bilagor

Artikel 114

Utövande av delegeringen

Artikel 115

Kommittéförfarande

Kapitel II

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 116

Översyn

Artikel 117

Övergångsbestämmelser

Artikel 118

Villkor för insatser som genomförs i etapper

Artikel 119

Ikraftträdande

BILAGA I

DIMENSIONER OCH KODER FÖR INTERVENTIONSTYPER INOM Eruf, ESF+, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN OCH FRO – ARTIKEL 22.5

BILAGA II

MALL FÖR PARTNERSKAPSÖVERENSKOMMELSE – ARTIKEL 10.6

BILAGA III

ÖVERGRIPANDE NÖDVÄNDIGA VILLKOR – ARTIKEL 15.1

BILAGA IV

TEMATISKA NÖDVÄNDIGA VILLKOR SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ Eruf, ESF+ OCH SAMMANHÅLLNINGSFONDEN – ARTIKEL 15.1

BILAGA V

MALL FÖR PROGRAM SOM FÅR STÖD FRÅN Eruf (MÅLET INVESTERING FÖR SYSSELSÄTTNING OCH TILLVÄXT), ESF+, FRO, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN OCH EHFVF – ARTIKEL 21.3

BILAGA VI

MALL FÖR PROGRAM FÖR AMIF, FONDEN FÖR INRE SÄKERHET OCH INSTRUMENTET FÖR EKOMISKT STÖD FÖR GRÄNSFÖRVALTNING OCH VISERINGSPOLITIK – ARTIKEL 21.3

BILAGA VII

MALL FÖR ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER – ARTIKEL 42

BILAGA VIII

PROGNOS ÖVER DET BELOPP FÖR VILKET MEDLEMSSTATEN VÄNTAS LÄMNA IN BETALNINGSANSÖKNINGAR FÖR INNEVARANDE OCH EFTERFÖLJANDE KALENDERÅR – ARTIKEL 69.10

BILAGA IX

KOMMUNIKATION OCH SYNLIGHET – ARTIKLARNA 47, 49 OCH 50

BILAGA X

DELAR I FINANSIERINGSAVTAL OCH STRATEGIDOKUMENT – ARTIKEL 59.1 OCH 59.5

BILAGA XI

NYCKELKRAV PÅ FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM OCH KLASSIFICERING AV DESSA SYSTEM – ARTIKEL 69.1

BILAGA XII

NÄRMARE BESTÄMMELSER OCH MALL FÖR RAPPORTERING AV ORIKTIGHETER – ARTIKEL 69.2

BILAGA XIII

DELAR I VERIFIERINGSKEDJAN – ARTIKEL 69.6

BILAGA XIV

ELEKTRONISKA SYSTEM FÖR DATAUTBYTE MELLAN PROGRAMMYNDIGHETER OCH STÖDMOTTAGARE – ARTIKEL 69.8

BILAGA XV

SFC2021: ELEKTRONISKT SYSTEM FÖR DATAUTBYTE MELLAN MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN – ARTIKEL 69.9

BILAGA XVI

MALL FÖR BESKRIVNINGEN AV FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEMET – ARTIKEL 69.11

BILAGA XVII

UPPGIFTER SOM SKA REGISTRERAS OCH LAGRAS ELEKTRONISKT OM VARJE INSATS – ARTIKEL 72.1 e

BILAGA XVIII

MALL FÖR FÖRVALTNINGSFÖRKLARINGEN – ARTIKEL 74.1 f

BILAGA XIX

MALL FÖR DET ÅRLIGA REVISIONSUTTALANDET – ARTIKEL 77.3 a

BILAGA XX

MALL FÖR DEN ÅRLIGA KONTROLLRAPPORTEN – ARTIKEL 77.3 b

BILAGA XXI

MALL FÖR DEN ÅRLIGA REVISIONSRAPPORTEN – ARTIKEL 81.5

BILAGA XXII

MALL FÖR REVISIONSSTRATEGIN – ARTIKEL 78

BILAGA XXIII

MALL FÖR BETALNINGSANSÖKNINGAR – ARTIKEL 91.3

BILAGA XXIV

MALL FÖR RÄKENSKAPERNA – ARTIKEL 98.1 a

BILAGA XXV

FASTSTÄLLANDE AV NIVÅN PÅ DE FINANSIELLA KORRIGERINGARNA: SCHABLONMÄSSIGA OCH EXTRAPOLERADE FINANSIELLA KORRIGERINGAR – ARTIKEL 104.1

BILAGA XXVI

METOD FÖR FÖRDELNING AV SAMLADE MEDEL PER MEDLEMSSTAT – ARTIKEL 109.2

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

KAPITEL I

Innehåll, definitioner och allmänna regler

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs följande:

a)

Finansiella regler för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (tillsammans kallade fonderna).

b)

Gemensamma bestämmelser för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF.

2.   Denna förordning gäller inte för delen för sysselsättning och social innovation i ESF+ eller för de komponenter i EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik som genomförs med direkt eller indirekt förvaltning, utom tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.

3.   Artiklarna 5, 14, 19, 28–34 och 108–112 gäller inte för Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

4.   Artiklarna 108–112 gäller inte för EHFVF.

5.   Artiklarna 14, 15, 18, 19, 21–27, 37–42, 43.1–43.4, 44, 50, 55.1, 73, 77, 80 och 83–85 gäller inte för Interregprogram.

6.   I de fondspecifika förordningar som förtecknas nedan kan kompletterande regler till den här förordningen fastställas, och dessa får inte strida mot den här förordningen:

a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (33) (förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden).

b)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (34) (ESF+-förordningen).

c)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (35) (Interreg-förordningen).

d)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (36) (FRO-förordningen).

e)

Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 (EHFVF-förordningen).

f)

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif-förordningen).

g)

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för inre säkerhet (förordningen om Fonden för inre säkerhet).

h)

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (förordningen om instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik).

Vid tvekan om tillämpningen mellan den här förordningen och de fondspecifika förordningarna har den här förordningen företräde.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

relevanta landsspecifika rekommendationer: rådets rekommendationer om strukturella utmaningar som antas i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt kompletterande rekommendationer från kommissionen som utfärdas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, vilka bör hanteras genom fleråriga investeringar som omfattas av fondernas tillämpningsområde enligt vad som anges i de fondspecifika förordningarna.

2.

nödvändigt villkor: en förutsättning som måste föreligga för att de specifika målen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

3.

tillämplig rätt: unionsrätt och nationell rätt som avser denna förordnings tillämpning.

4.

insats:

a)

ett projekt, ett kontrakt, en åtgärd eller en grupp projekt som valts ut inom de berörda programmen,

b)

när det gäller finansieringsinstrument, ett programbidrag till ett finansieringsinstrument och det ekonomiska stöd som sedan ges till slutmottagare genom det finansieringsinstrumentet.

5.

insats av strategisk betydelse: en insats som på ett betydande sätt bidrar till att ett programs mål kan uppnås och som omfattas av särskilda övervaknings- och kommunikationsåtgärder.

6.

prioritering: ett specifikt mål när det gäller Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

7.

prioritering: ett specifikt mål när det gäller EHFVF, dock endast vid tillämpning av avdelning VII.

8.

förmedlande organ: ett offentligt eller privat organ som en förvaltande myndighet ansvarar för eller som har funktioner eller utför uppgifter för en sådan myndighets räkning.

9.

stödmottagare:

a)

ett offentligt eller privat organ, en enhet med eller utan ställning som juridisk person, eller en fysisk person, med ansvar för att inleda eller för att både inleda och genomföra insatser,

b)

när det gäller offentlig-privata partnerskap, det offentliga organ som inleder en insats inom ett offentlig-privat partnerskap eller den privata partner som valts ut för att genomföra den,

c)

när det gäller ordningar för statligt stöd, det företag som tar emot stödet,

d)

när det gäller stöd av mindre betydelse i enlighet med kommissionens förordningar (EU) nr 1407/2013 (37) eller (EU) nr 717/2014 (38) kan medlemsstaten besluta att stödmottagaren vid tillämpning av den här förordningen är det organ som beviljar stödet, om det organet ansvarar för att inleda eller både för att inleda och genomföra insatsen,

e)

när det gäller finansieringsinstrument, det organ som genomför holdingfonden eller, när det inte finns någon holdingfondstruktur, det organ som genomför den särskilda fonden eller, när den förvaltande myndigheten förvaltar finansieringsinstrumentet, den förvaltande myndigheten.

10.

småprojektsfond: en insats inom ett Interregprogram som syftar till att välja ut och genomföra projekt, inbegripet åtgärder som främjar kontakter mellan människor, av begränsad finansiell volym.

11.

mål: ett på förhand överenskommet värde som ska uppnås senast vid slutet av stödberättigandeperioden för en indikator som ingår i ett specifikt mål.

12.

delmål: ett mellanliggande värde som ska uppnås vid en viss tidpunkt under stödberättigandeperioden för en outputindikator som ingår i ett specifikt mål.

13.

outputindikator: en indikator som mäter interventionens särskilda resultat.

14.

resultatindikator: en indikator som mäter effekterna av de interventioner som stöds, med särskild hänvisning till direkta mottagare, målgrupp eller infrastrukturanvändare.

15.

insats inom ett offentlig-privat partnerskap: en insats som genomförs i partnerskap mellan offentliga organ och den privata sektorn i enlighet med ett avtal om offentlig-privat partnerskap, och som syftar till att tillhandahålla offentliga tjänster genom riskdelning via sammanförande av antingen sakkunskap från den privata sektorn eller ytterligare kapitalkällor eller både och.

16.

finansieringsinstrument: stöd som tillhandahålls via en struktur genom vilken finansiella produkter tillhandahålls till slutmottagare.

17.

finansiell produkt: kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital, lån och garantier enligt definitionen i artikel 2 i budgetförordningen.

18.

slutmottagare: en juridisk eller fysisk person som tar emot stöd från fonderna genom en mottagare av stöd från en småprojektsfond eller från ett finansieringsinstrument.

19.

programbidrag: stöd från fonderna, med eventuell nationell privat och offentlig medfinansiering till ett finansieringsinstrument.

20.

holdingfond: en fond som inrättats på en förvaltande myndighets ansvar inom ramen för ett eller flera program, för att genomföra en eller flera särskilda fonder.

21.

särskild fond: en fond genom vilken en förvaltande myndighet eller en holdingfond tillhandahåller finansiella produkter till slutmottagare.

22.

organ som genomför ett finansieringsinstrument: ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ som fungerar som holdingfond eller särskild fond.

23.

hävstångseffekt: det belopp som slutmottagare får i form ersättningsberättigande finansiering, dividerat med fondernas bidrag.

24.

multiplikatorförhållande: när det gäller garantiinstrument, förhållandet – fastställt genom en försiktig förhandsbedömning av riskerna för varje garantiprodukt som ska erbjudas – mellan värdet på de underliggande nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital som betalats ut och det programbidrag som avsatts för garantiavtal för att täcka förväntade och oförutsedda förluster från dessa nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

25.

förvaltningskostnader: direkta eller indirekta kostnader, för vilka verifierade utgifter i samband med genomförandet av finansieringsinstrument ersätts.

26.

förvaltningsavgifter: ett pris för utförda tjänster som fastställs i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten och det organ som genomför en holdingfond eller en särskild fond; och, i tillämpliga fall, mellan det organ som genomför en holdingfond och det organ som genomför en särskild fond.

27.

omlokalisering: överföring av samma eller liknande verksamhet eller del av denna i den mening som avses i artikel 2.61a i förordning (EU) nr 651/2014.

28.

offentligt bidrag: bidrag till finansiering av insatser från nationella, regionala eller lokala myndigheters budget, från budgeten för en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 (39), från unionens budget för fonderna, från offentligrättsliga organs budget eller från budgeten för sammanslutningar av myndigheter eller offentligrättsliga organ, vilket, när det gäller att fastställa medfinansieringsgraden för ESF+-program eller ESF+-prioriteringar, kan omfatta alla ekonomiska resurser till vilka arbetsgivare och arbetstagare bidrar gemensamt.

29.

räkenskapsår: perioden 1 juli–30 juni följande år, utom programperiodens första räkenskapsår som omfattar perioden från den första dagen då utgifterna är stödberättigande till den 30 juni 2022; det sista räkenskapsåret omfattar perioden 1 juli 2029–30 juni 2030.

30.

ekonomisk aktör: fysisk eller juridisk person eller annan enhet som deltar i genomförandet av fonderna, med undantag för en medlemsstat som utövar sina befogenheter som offentlig myndighet.

31.

oriktighet: överträdelse av tillämplig rätt, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk aktör, som har lett eller skulle ha lett till en negativ ekonomisk effekt för unionens budget genom att den belastas med en oberättigad utgift.

32.

allvarlig brist: en brist i ett programs förvaltnings- och kontrollsystems effektiva funktion, som innebär att förvaltnings- och kontrollsystemen behöver förbättras avsevärt och att något eller några av nyckelkraven 2, 4, 5, 9, 12, 13 och 15 i bilaga XI eller minst två av de övriga nyckelkraven bedöms höra till kategorierna 3 och 4 i den bilagan.

33.

systembetingad oriktighet: oriktighet, som kan vara av återkommande slag, som med stor sannolikhet förekommer inom liknande typer av insatser och som är följden av allvarliga brister, inbegripet underlåtenhet att inrätta lämpliga förfaranden i enlighet med denna förordning och de fondspecifika reglerna.

34.

sammanlagda fel: summan av beräknade slumpmässiga fel och, i tillämpliga fall, avgränsade systemrelaterade fel och okorrigerade anomalier.

35.

sammanlagd felprocent: sammanlagda fel dividerat med revisionspopulationen.

36.

kvarstående felprocent: sammanlagda fel minus de finansiella korrigeringar som medlemsstaten gjort för att minska de risker som revisionsmyndigheten identifierat, dividerat med de utgifter som ska deklareras i räkenskaperna.

37.

genomförd insats: en insats som har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut, och för vilken stödmottagarna har genomfört alla relaterade betalningar och mottagit motsvarande offentliga bidrag.

38.

urvalsenhet: en av de enheter, som kan vara en insats, ett projekt inom en insats eller en betalningsansökan från en stödmottagare, som en revisionspopulation delas in i så att ett urval kan göras.

39.

spärrkonto: när det gäller en insats inom ett offentlig-privat partnerskap, ett bankkonto som omfattas av ett skriftligt avtal mellan ett offentligt organ som är stödmottagare och den privata partner som godkänts av den förvaltande myndigheten eller ett förmedlande organ och som används för betalningar under eller efter stödberättigandeperioden.

40.

deltagare: en fysisk person som drar direkt nytta av en insats utan att vara ansvarig för att inleda eller både inleda och genomföra insatsen och som, när det gäller EHFVF, inte får ekonomiskt stöd.

41.

energieffektivitet först: att inom energiplanering, samt i politiska beslut och investeringsbeslut, ta största möjliga hänsyn till alternativa kostnadseffektiva energieffektivitetsåtgärder till förmån för effektivare energiefterfrågan och energiförsörjning, särskilt med hjälp av kostnadseffektiva energibesparingar i slutanvändningsledet, initiativ till efterfrågeflexibilitet samt effektivare omvandling, överföring och distribution av energi, samtidigt som målen för dessa beslut fortfarande uppnås.

42.

klimatsäkring: en process för att förhindra att infrastruktur är sårbar för potentiella klimateffekter på lång sikt samtidigt som det säkerställs att principen om energieffektivitet först respekteras och att de växthusgasutsläpp som projektet ger upphov till är förenliga med klimatneutralitetsmålet 2050.

43.

villkorade bidrag: en kategori av bidrag som är förenade med villkor kopplade till återbetalningen av stöd.

44.

EIB: Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden eller ett dotterbolag till Europeiska investeringsbanken.

45.

spetskompetensstämpel: vid tillämpning av denna förordning, den kvalitetsmärkning som kommissionen tilldelar med avseende på ett förslag och som visar att det förslag som har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för ett unionsinstrument anses uppfylla minimikvalitetskraven för det unionsinstrumentet, men inte kan finansieras på grund av brist på budgetmedel för den ansökningsomgången och skulle kunna få stöd från andra unionsfinansieringskällor eller nationella finansieringskällor.

Artikel 3

Beräkning av tidsfrister för kommissionens åtgärder

Om en tidsfrist fastställs för en åtgärd som kommissionen vidtar ska den tidsfristen börja löpa den dag då medlemsstaten har lämnat in alla de uppgifter som krävs enligt denna förordning eller enligt de fondspecifika förordningarna.

Den tidsfristen ska tillfälligt upphöra att löpa från och med dagen efter den dag då kommissionen skickar sina synpunkter eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten till det att medlemsstaten svarar kommissionen.

Artikel 4

Behandling och skydd av personuppgifter

Medlemsstaterna och kommissionen får endast behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning, särskilt när det gäller övervakning, rapportering, kommunikation, offentliggörande, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroll och revision samt, i tillämpliga fall, fastställande av deltagarnas stödberättigande. Personuppgifterna ska behandlas i enlighet med förordning (EU) 2016/679 eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (40), beroende på vilken som är tillämplig.

KAPITEL II

Politiska mål och principer för stöd från fonderna

Artikel 5

Politiska mål

1.   Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF ska stödja följande politiska mål:

a)

Ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom främjande av innovativ och smart ekonomisk omvandling och regional IKT-konnektivitet.

b)

En grönare och koldioxidsnål övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigt Europa genom främjande av en ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande, riskhantering och hållbar mobilitet i städer.

c)

Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet.

d)

Ett mer socialt och inkluderande Europa genom genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

e)

Ett Europa närmare medborgarna genom främjande av hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ.

FRO ska stödja det specifika målet att göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, sysselsättningsrelaterade, ekonomiska och miljömässiga effekterna av omställningen i riktning mot unionens klimat- och energimål för 2030 och en klimatneutral ekonomi i unionen senast 2050, med utgångspunkt i Parisavtalet.

Punkt 1 första stycket i denna artikel ska inte tillämpas på de medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO i enlighet med artikel 27.

2.   Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO ska bidra till unionens åtgärder för att stärka dess ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, genom att eftersträva följande mål:

a)

Målet Investering för sysselsättning och tillväxt i medlemsstater och regioner, som ska stödjas av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO.

b)

Målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), som ska stödjas av Eruf.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen ska främja samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan fonderna och andra unionsinstrument och unionsfonder. De ska optimera samordningsmekanismerna för de ansvariga, för att undvika dubbelarbete under programplaneringen och vid genomförandet. Medlemsstaterna och kommissionen ska följaktligen också ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer i programplaneringen och i genomförandet av fonderna.

Artikel 6

Klimatmål och klimatanpassningsmekanism

1.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med användning av en metod som bygger på interventionstyperna för var och en av fonderna. Den metoden ska bestå i att det tillhandahållna stödet viktas på ett särskilt sätt som avspeglar i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i bilaga I. Eruf och Sammanhållningsfonden ska bidra med 30 % respektive 37 % av unionens bidrag till de utgifter som får stöd för att uppnå de klimatmål som fastställts för unionens budget.

2.   Klimatbidragsmålet för varje medlemsstat ska fastställas som en procentandel av dess totala anslag från Eruf och Sammanhållningsfonden och ingå i programmen som ett resultat av interventionstyperna och den preliminära finansiella fördelningen enligt artikel 22.3 d viii. Enligt artikel 11.1 ska det preliminära klimatbidragsmålet fastställas i partnerskapsöverenskommelsen.

3.   Medlemsstaten och kommissionen ska regelbundet övervaka efterlevnaden av klimatbidragsmålen, på grundval av de totala stödberättigande utgifter som stödmottagarna deklarerat till den förvaltande myndigheten, uppdelade efter interventionstyper i enlighet med artikel 42 och på grundval av uppgifter som lämnats in av medlemsstaten. Om övervakningen visar att det inte gjorts tillräckliga framsteg med att uppnå klimatbidragsmålet ska medlemsstaten och kommissionen komma överens om korrigerande åtgärder vid det årliga översynsmötet.

4.   Om framstegen med att uppnå klimatbidragsmålet på nationell nivå senast den 31 december 2024 är otillräckliga ska medlemsstaten beakta detta i sin halvtidsöversyn i enlighet med artikel 18.1.

Artikel 7

Delad förvaltning

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra den del av unionens budget som anslagits till fonderna inom ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen. Medlemsstaterna ska utarbeta och genomföra program på lämplig territoriell nivå i överensstämmelse med sin institutionella, rättsliga och finansiella ram.

2.   Kommissionen ska genomföra det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som förs över till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Europeiska stadsinitiativet och interregionala innovationsinvesteringar, det stödbelopp som förs över från ESF+ till transnationellt samarbete samt bidragsbeloppen till InvestEU-programmet och tekniskt bistånd på kommissionens initiativ inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 första stycket a och c i budgetförordningen.

3.   Kommissionen får, efter överenskommelse med den berörda medlemsstaten och de berörda regionerna, genomföra samarbetet mellan de yttersta randområdena inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom ramen för indirekt förvaltning.

Artikel 8

Partnerskap och flernivåstyre

1.   För partnerskapsöverenskommelsen och för varje program ska varje medlemsstat organisera och genomföra ett omfattande partnerskap i enlighet med sin institutionella och rättsliga ram och med beaktande av fondernas särdrag. Det partnerskapet ska åtminstone inkludera följande partner:

a)

Regionala och lokala myndigheter, stadsmyndigheter och andra offentliga myndigheter.

b)

Näringslivets och arbetsmarknadens parter.

c)

Relevanta organ som företräder civilsamhället, såsom miljöorganisationer, icke-statliga organisationer samt organ som ansvarar för främjande av social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.

d)

Forskningsorganisationer och universitet, i tillämpliga fall.

2.   Det partnerskap som har inrättats enligt punkt 1 i denna artikel ska verka i enlighet med principen om flernivåstyre och med en nedifrån och upp-strategi. Medlemsstaten ska samverka med de partner som avses i punkt 1 i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen och vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av program, inbegripet genom deltagande i övervakningskommittéer i enlighet med artikel 39.

I detta sammanhang ska medlemsstaterna vid behov avsätta en lämplig procentandel av medlen från fonderna för uppbyggnad av administrativ kapacitet hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.

3.   För Interregprogram ska partner från alla deltagande medlemsstater ingå i partnerskapet.

4.   Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap som fastställts genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014.

5.   Minst en gång om året ska kommissionen samråda med organisationer som företräder partner på unionsnivå om genomförandet av programmen, och rapportera om resultatet till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 9

Övergripande principer

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna vid genomförandet av fonderna.

2.   Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att jämställdhet mellan könen, jämställdhetsintegrering och integreringen av ett jämställdhetsperspektiv genomgående beaktas och främjas vid utformning, genomförande, övervakning, rapportering och utvärdering av program.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i samband med utformning, genomförande, övervakning, rapportering och utvärdering av program. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under utformningen och genomförandet av program.

4.   Fondernas mål ska eftersträvas i överensstämmelse med målet att främja en hållbar utveckling i enlighet med artikel 11 i EUF-fördraget, med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet och principen om att inte orsaka betydande skada.

Fondernas mål ska eftersträvas med full respekt för unionens miljölagstiftning.

AVDELNING II

STRATEGI

KAPITEL I

Partnerskapsöverenskommelse

Artikel 10

Utarbetande och inlämning av partnerskapsöverenskommelsen

1.   Varje medlemsstat ska utarbeta en partnerskapsöverenskommelse i vilken den strategiska inriktningen för programplaneringen och arrangemangen för hur Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska kunna användas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 fastställs.

2.   Partnerskapsöverenskommelsen ska utarbetas i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap. Om en medlemsstat redan tillhandahåller ett omfattande partnerskap under utarbetandet av sina program ska detta krav betraktas som uppfyllt.

3.   Medlemsstaten ska lämna in partnerskapsöverenskommelsen till kommissionen innan eller samtidigt som den lämnar in det första programmet.

4.   Partnerskapsöverenskommelsen får lämnas in tillsammans med relevant årligt nationellt reformprogram och den integrerade nationella energi- och klimatplanen

5.   Partnerskapsöverenskommelsen ska vara ett strategiskt och kortfattat dokument. Det ska vara högst 35 sidor långt, om inte medlemsstaten på eget initiativ beslutar att öka dokumentets längd.

6.   Medlemsstaten ska utarbeta partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med mallen i bilaga II. Partnerskapsöverenskommelsen får ingå i ett av medlemsstatens program.

7.   Interregprogram får lämnas in till kommissionen innan partnerskapsöverenskommelsen lämnas in.

8.   EIB får, på den berörda medlemsstatens begäran, delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen samt i förberedelserna av insatser, finansieringsinstrument och offentlig-privata partnerskap.

Artikel 11

Partnerskapsöverenskommelsens innehåll

1.   Partnerskapsöverenskommelsen ska innehålla följande delar:

a)

De valda politiska målen och FRO:s specifika mål, med uppgift om vilka av de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen och vilka program som ska användas för att uppnå dessa mål och en motivering för detta, med beaktande av relevanta landsspecifika rekommendationer, den integrerade nationella energi- och klimatplanen, principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och vid behov regionala utmaningar.

b)

För vart och ett av de valda politiska målen och FRO:s specifika mål,

i)

en sammanfattning av valen av politikområden och av de viktigaste resultat som förväntas för var och en av de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen,

ii)

samordning, avgränsning och komplementaritet mellan fonderna och, i förekommande fall, samordning mellan nationella och regionala program,

iii)

komplementaritet och synergier mellan de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen, Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, och andra unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt och, i tillämpliga fall, projekt som finansieras genom Horisont Europa.

c)

Det preliminära anslaget från var och en av de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen, uppdelat per politiskt mål på nationell nivå och vid behov på regional nivå, med beaktande av de fondspecifika reglerna om tematisk koncentration och det preliminära anslaget för FRO:s specifika mål, inbegripet eventuella Eruf- och ESF+-medel som ska överföras till FRO i enlighet med artikel 27.

d)

Det preliminära klimatbidragsmålet i enlighet med artikel 6.2.

e)

I tillämpliga fall, fördelningen av medel per regionkategori i enlighet med artikel 108.2 och de anslagsbelopp som det föreslås en överföring av enligt artiklarna 26 och 111, inklusive en motivering för sådana överföringar.

f)

För tekniskt bistånd, medlemsstatens val av form av unionsbidrag enligt artikel 36.3 och, i tillämpliga fall, det preliminära anslaget från var och en av de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen på nationell nivå och uppdelningen av medel per program och regionkategori.

g)

De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU-programmet, per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall.

h)

Förteckningen över planerade program inom de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen, med respektive preliminära anslag per fond och motsvarande nationella bidrag per regionkategori, i tillämpliga fall.

i)

En sammanfattning av de åtgärder som den berörda medlemsstaten planerar att vidta för att stärka sin administrativa kapacitet att genomföra de fonder som ingår i partnerskapsöverenskommelsen.

j)

Där så är relevant, ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med demografiska utmaningar eller särskilda behov i regioner och områden.

Avseende målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska partnerskapsöverenskommelsen endast innehålla en förteckning över planerade program.

2.   Partnerskapsöverenskommelsen kan också innehålla en sammanfattning av bedömningen av huruvida relevanta nödvändiga villkor enligt artikel 15 och bilagorna III och IV uppfyllts.

Artikel 12

Godkännande av partnerskapsöverenskommelsen

1.   Kommissionen ska bedöma partnerskapsöverenskommelsen och dess överensstämmelse med denna förordning och med de fondspecifika reglerna, under iakttagande av proportionalitetsprincipen och med beaktande av dokumentets strategiska karaktär, antalet program som omfattas och de medel som tilldelats den berörda medlemsstaten totalt. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta hur medlemsstaten avser att hantera relevanta landsspecifika rekommendationer, sin integrerade nationella energi- och klimatplan samt den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

2.   Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in partnerskapsöverenskommelsen.

3.   Medlemsstaten ska se över partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av partnerskapsöverenskommelsen senast fyra månader efter dagen för den berörda medlemsstatens första inlämning av den partnerskapsöverenskommelsen.

5.   Om partnerskapsöverenskommelsen ingår i ett program i enlighet med artikel 10.6 ska kommissionen genom en genomförandeakt anta ett enda beslut om godkännande av både partnerskapsöverenskommelsen och programmet senast sex månader efter dagen för den berörda medlemsstatens första inlämning av programmet.

Artikel 13

Ändring av partnerskapsöverenskommelsen

1.   Senast den 31 mars 2025 får en medlemsstat till kommissionen lämna in en ändrad partnerskapsöverenskommelse, med beaktande av resultatet av halvtidsöversynen.

2.   Kommissionen ska bedöma ändringen och får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av den ändrade partnerskapsöverenskommelsen.

3.   Medlemsstaten ska se över den ändrade partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska godkänna ändringen av en partnerskapsöverenskommelse inom sex månader efter det att den först lämnats in av medlemsstaten.

Artikel 14

Användning av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF genom InvestEU-programmet

1.   Medlemsstaterna får i partnerskapsöverenskommelsen anslå ett belopp på upp till 2 % av det ursprungliga nationella anslaget till Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden respektive EHFVF, vilket ska tillföras InvestEU-programmet och tillhandahållas genom EU-garantin och InvestEU:s rådgivningscentrum i enlighet med artikel 10 i InvestEU-förordningen. Medlemsstaterna får med den berörda förvaltande myndighetens samtycke anslå ett ytterligare belopp på upp till 3 % av det ursprungliga nationella anslaget för var och en av dessa fonder efter den 1 januari 2023 genom en eller flera begäranden om ändringar av program.

Sådana belopp ska bidra till uppnåendet av de politiska mål som valts ut i partnerskapsöverenskommelsen eller programmet, och ska huvudsakligen stödja investeringar i kategorin bidragande regioner.

Sådana bidrag ska genomföras i överensstämmelse med de regler som fastställs i InvestEU-förordningen och ska inte utgöra överföringar av medel enligt artikel 26.

2.   Medlemsstaterna ska fastställa det totala tillförda beloppet för varje år per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall. För partnerskapsöverenskommelsen får medel från innevarande och kommande kalenderår anslås. Om en medlemsstat begär en ändring av ett program får endast medel från kommande kalenderår anslås.

3.   De belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska användas för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatens avdelning och för InvestEU:s rådgivningscentrum efter det att överenskommelsen om medverkan i enlighet med artikel 10.3 i InvestEU-förordningen har ingåtts. Unionens budgetåtaganden för varje överenskommelse om medverkan får göras av kommissionen i årliga delbetalningar mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.

4.   Utan hinder av artikel 12 i budgetförordningen ska – om en överenskommelse om medverkan enligt artikel 10.2 i InvestEU-förordningen inte har ingåtts inom fyra månader från dagen för kommissionens beslut om antagande av partnerskapsöverenskommelsen, för ett belopp i enlighet med punkt 1 i den här artikeln som anslagits i partnerskapsöverenskommelsen – motsvarande belopp anslås till ett eller flera program inom den bidragande fonden och regionkategorin, i förekommande fall och efter en begäran från medlemsstaten.

Överenskommelsen om medverkan för de belopp som avses i punkt 1 som anslagits i ansökan om ändring av ett program ska ingås samtidigt som beslutet om ändring av programmet antas.

5.   I enlighet med artikel 10.4 andra stycket i InvestEU-förordningen ska, om ett garantiavtal inte har ingåtts inom nio månader efter det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, överenskommelsen om medverkan avslutas eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse.

Om en medlemsstats medverkan i InvestEU-fonden avbryts, ska de berörda belopp som betalats till den gemensamma avsättningsfonden som en avsättning återkrävas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen. Den berörda medlemsstaten ska lämna in en ansökan om en eller flera programändringar för att använda de återkrävda beloppen och de belopp som anslagits för kommande kalenderår enligt punkt 2 i den här artikeln. Avslutandet eller ändringen av överenskommelsen om medverkan ska göras samtidigt som beslutet om ändring av det eller de berörda programmen antas.

6.   I enlighet med artikel 10.4 tredje stycket i InvestEU-förordningen ska, om ett garantiavtal inte har genomförts korrekt inom fyra år efter det att det ingicks, överenskommelsen om medverkan ändras. Medlemsstaten får begära att belopp som tillförts EU-garantin enligt punkt 1 i den här artikeln och som anslagits i garantiavtalet men som inte täcker underliggande lån, kapitalinvesteringar eller andra riskbärande instrument behandlas i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

7.   Medel som genererats av eller som kan härledas från belopp som anslagits till EU-garantin ska göras tillgängliga för medlemsstaten i enlighet med artikel 10.5 a i InvestEU-förordningen och användas till stöd inom samma mål i form av finansieringsinstrument eller budgetgarantier.

8.   För de belopp som ska återanvändas i ett program i enlighet med punkterna 4, 5 och 6 i denna artikel ska den tidsfrist för tillbakadragande som fastställs i artikel 105.1 börja löpa det år då motsvarande budgetåtaganden görs.

KAPITEL II

Nödvändiga villkor och prestationsram

Artikel 15

Nödvändiga villkor

1.   I denna förordning fastställs nödvändiga villkor för de specifika målen.

Bilaga III innehåller övergripande nödvändiga villkor som gäller för alla de specifika målen samt de kriterier som behövs för att bedöma om de är uppfyllda.

Bilaga IV innehåller tematiska nödvändiga villkor för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden samt de kriterier som behövs för att bedöma om de är uppfyllda.

Det nödvändiga villkoret avseende verktyg och kapacitet för en effektiv tillämpning av reglerna för statligt stöd ska inte vara tillämpligt på program som stöds av Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

2.   När medlemsstaten utarbetar ett program eller inför ett nytt specifikt mål i samband med en ändring av ett program ska den bedöma om de nödvändiga villkor som är kopplade till det valda specifika målet är uppfyllda. Ett nödvändigt villkor är uppfyllt om alla relevanta kriterier är uppfyllda. Medlemsstaten ska i varje program eller i programändringen ange vilka nödvändiga villkor som är uppfyllda och vilka som inte är det, och ska tillhandahålla en motivering när den anser att ett nödvändigt villkor är uppfyllt.

3.   Om ett nödvändigt villkor inte är uppfyllt då programmet eller ändringen av det godkänns ska medlemsstaten informera kommissionen så snart den anser att det nödvändiga villkoret är uppfyllt och motivera uppfyllelsen.

4.   Kommissionen ska så snart som möjligt och senast tre månader efter det att den mottagit den information som avses i punkt 3 göra en bedömning och informera medlemsstaten huruvida den håller med medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt.

Om kommissionen inte håller med medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt ska den informera medlemsstaten och ange sin bedömning.

Om medlemsstaten inte håller med om kommissionens bedömning ska den lägga fram sina synpunkter inom en månad och kommissionen ska agera i enlighet med första stycket.

Om medlemsstaten godtar kommissionens bedömning ska kommissionen agera i enlighet med punkt 3.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 105 får utgifter för insatser som är kopplade till det specifika målet inkluderas i betalningsansökningar men kommissionen ska inte ersätta dem förrän den har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt i enlighet med punkt 4 första stycket i den här artikeln.

Första stycket ska inte gälla insatser som bidrar till att motsvarande nödvändigt villkor uppfylls.

6.   Medlemsstaten ska säkerställa att de nödvändiga villkoren är uppfyllda och respekteras under hela programperioden. Den ska informera kommissionen om eventuella ändringar som påverkar uppfyllandet av de nödvändiga villkoren.

Om kommissionen anser att ett nödvändigt villkor inte längre är uppfyllt ska den informera medlemsstaten med angivande av sin bedömning. Därefter ska det förfarande som anges i punkt 4 andra och tredje stycket följas.

Om kommissionen anser att det nödvändiga villkoret fortfarande inte är uppfyllt och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 105, baserat på medlemsstaternas synpunkter, får utgifter som är kopplade till det specifika målet inkluderas i betalningsansökningar men kommissionen ska inte ersätta dem förrän den har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4 första stycket i den här artikeln.

7.   Bilaga IV ska inte gälla prioriteringar som stöds av FRO eller sådana medel som överförs från Eruf och ESF+ till FRO i enlighet med artikel 27.

Artikel 16

Prestationsram

1.   Varje medlemsstat ska fastställa en prestationsram för att möjliggöra övervakning av, rapportering om och utvärdering av programprestationerna under genomförandet av programmet och för att bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.

Prestationsramen ska bestå av

a)

output- och resultatindikatorer som är kopplade till specifika mål som anges i de fondspecifika förordningar som valts för programmet,

b)

delmål som ska uppnås till slutet av 2024 för outputindikatorer, och

c)

mål som ska uppnås till slutet av 2029 för output- och resultatindikatorer.

2.   Delmål och mål ska fastställas för varje specifikt mål inom ett program, med undantag för tekniskt bistånd och för det specifika målet för materiell fattigdom som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

3.   Delmål och mål ska göra det möjligt för kommissionen och medlemsstaten att mäta framstegen med uppnåendet av de specifika målen. De ska uppfylla kraven i artikel 33.3 i budgetförordningen.

Artikel 17

Metod för att fastställa prestationsramen

1.   Följande ska ingå i metoden för att fastställa prestationsramen:

a)

Medlemsstatens kriterier för att välja indikatorer.

b)

Data eller underlag som används, datakvalitetssäkring och beräkningsmetod.

c)

Faktorer som kan påverka uppnåendet av delmålen och målen och hur de har beaktats.

2.   Medlemsstaten ska på begäran göra metoden för att fastställa prestationsramen tillgänglig för kommissionen.

Artikel 18

Halvtidsöversyn och flexibilitetsbelopp

1.   När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO ska medlemsstaten se över varje program, med beaktande av följande:

a)

De nya utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024.

b)

Framstegen med genomförandet av den integrerade nationella energi- och klimatplanen, i förekommande fall.

c)

Framstegen med genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

d)

Den socioekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten eller regionen, med särskild tonvikt på territoriella behov, med beaktande av eventuell betydande negativ utveckling på det finansiella, ekonomiska eller sociala området.

e)

De viktigaste resultaten av relevanta utvärderingar.

f)

Framstegen med att uppnå delmålen, med beaktande av större svårigheter under genomförandet av programmet.

g)

När det gäller program som stöds av FRO, kommissionens utvärdering enligt artikel 29.1 b i förordning (EU) 2018/1999.

2.   Senast den 31 mars 2025 ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en bedömning för varje program om resultatet av halvtidsöversynen, inbegripet ett förslag om slutgiltig tilldelning av det flexibilitetsbelopp som avses i artikel 86.1 andra stycket.

3.   Om så bedöms vara nödvändigt ska medlemsstaten, efter halvtidsöversynen av programmet eller om nya utmaningar identifierats enligt punkt 1 a, lämna den bedömning som avses i punkt 2 tillsammans med det ändrade programmet till kommissionen.

Revideringarna ska omfatta följande:

a)

De tilldelade medlen per prioritering.

b)

De reviderade eller nya målen.

c)

De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU-programmet per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall.

Kommissionen ska godkänna det reviderade programmet i enlighet med artikel 24, inbegripet en slutgiltig tilldelning av flexibilitetsbeloppet.

4.   Om medlemsstaten, till följd av halvtidsöversynen, anser att programmet inte behöver ändras ska kommissionen antingen

a)

inom tre månader efter det att den bedömning som avses i punkt 2 lämnats in anta ett beslut som bekräftar den slutgiltiga tilldelningen av flexibilitetsbeloppet, eller

b)

begära att medlemsstaten inom två månader efter det att den bedömning som avses i punkt 2 i denna artikel lämnats in lämnar in ett ändrat program i enlighet med artikel 24.

5.   Flexibilitetsbeloppet ska inte vara tillgängligt för val av insatser förrän kommissionens beslut som bekräftar den slutgiltiga tilldelningen av beloppet har antagits.

6.   Kommissionen ska utarbeta en rapport om resultatet av halvtidsöversynen och överlämna den till Europaparlamentet och till rådet före utgången av 2026.

KAPITEL III

Åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning och till exceptionella eller ovanliga omständigheter

Artikel 19

Åtgärder som kopplar fondernas ändamålsenlighet till en sund ekonomisk styrning

1.   Kommissionen får begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rådsrekommendationer.

En sådan begäran får göras i följande syften:

a)

För att stödja genomförandet av en relevant landsspecifik rekommendation antagen i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget och en relevant rådsrekommendation antagen i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget, som riktar sig till den berörda medlemsstaten.

b)

För att stödja genomförandet av relevanta rådsrekommendationer som riktar sig till den berörda medlemsstaten och som antagits i enlighet med artikel 7.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (41) under förutsättning att dessa ändringar anses nödvändiga för att korrigera de makroekonomiska obalanserna.

2.   En begäran från kommissionen till en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska motiveras, med hänvisning till behovet av att stödja genomförandet av de relevanta rekommendationerna, och i den ska de program eller de prioriteringar som den anser berörs samt vilken typ av ändringar som förväntas anges. En sådan begäran får inte göras före 2023 eller efter 2026, och inte heller för samma program under två på varandra följande år.

3.   Medlemsstaten ska svara på den begäran som avses i punkt 1 inom två månader efter det att den mottagit begäran och ange de ändringar som den anser är nödvändiga i de relevanta programmen, orsakerna till sådana ändringar, vilka program som berörs och vilken typ av ändringar som föreslås och hur de förväntas påverka genomförandet av rekommendationerna och av fonderna. Kommissionen ska vid behov lämna synpunkter inom en månad efter mottagandet av det svaret.

4.   Medlemsstaten ska lämna in ett förslag om ändring av de relevanta programmen inom två månader från den dag då det svar som avses i punkt 3 lämnades in.

5.   Om kommissionen inte har lämnat några synpunkter eller om den finner att eventuella inlämnade synpunkter vederbörligen har beaktats ska den anta ett beslut om godkännande av ändringarna av de relevanta programmen senast fyra månader efter det att de lämnades in av medlemsstaten.

6.   Om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder som svar på en begäran som gjorts i enlighet med punkt 1, inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 3 och 4, får kommissionen, inom tre månader efter det att den har lämnat sina synpunkter enligt punkt 3 eller efter det att medlemsstaten lämnat in sitt förslag enligt punkt 4, lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne utbetalningarna till de berörda programmen eller prioriteringarna. I sitt förslag ska kommissionen ange skälen för slutsatsen att medlemsstaten har underlåtit att vidta effektiva åtgärder. Då kommissionen lägger fram sitt förslag ska den beakta all relevant information och ta vederbörlig hänsyn till alla delar som ingår i och åsikter som uttryckts under den strukturerade dialog som avses i punkt 14.

Rådet ska besluta om det förslaget genom en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska endast tillämpas med avseende på betalningsansökningar som lämnats in efter den dag då genomförandeakten antogs.

7.   Kommissionen ska lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för ett eller flera av en medlemsstats program om rådet i enlighet med artikel 126.8 eller 126.11 i EUF-fördraget beslutar att en medlemsstat inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, om inte rådet har fastställt att euroområdet eller unionen som helhet befinner sig i en allvarlig konjunkturnedgång i den mening som avses i artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (42).

8.   Kommissionen får lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för ett eller flera av en medlemsstats program i följande fall:

a)

Rådet antar två på varandra följande rekommendationer i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 på grund av att en medlemsstat har lämnat in en otillräcklig plan för korrigerande åtgärder.

b)

Rådet antar två på varandra följande beslut i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 10.4 i förordning (EU) nr 1176/2011 som fastställer bristande efterlevnad från en medlemsstats sida på grund av att den inte har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna.

c)

Kommissionen finner att en medlemsstat inte har vidtagit sådana åtgärder som avses i rådets förordning (EG) nr 332/2002 (43) och beslutar därför att inte godkänna utbetalningen av det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaten.

d)

Rådet beslutar att en medlemsstat inte följer det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 (44) eller de åtgärder som har begärts i ett rådsbeslut antaget i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

9.   I första hand ska innehållande av åtaganden tillämpas. Utbetalningar ska hållas inne endast när omedelbara åtgärder begärs och i fall av betydande bristande efterlevnad. Innehållande av betalningar ska tillämpas för betalningsansökningar som lämnats in för de berörda programmen efter dagen för beslutet om innehållande.

10.   Ett förslag från kommissionen till beslut om att hålla inne åtaganden ska anses vara antaget av rådet om inte rådet genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad från det att kommissionen lagt fram sitt förslag.

Innehållandet av åtaganden ska tillämpas på åtaganden från fonderna för den berörda medlemsstaten från och med den 1 januari året efter antagande av beslutet om innehållande.

Rådet ska, genom en genomförandeakt, på det förslag från kommissionen som avses i punkterna 7 och 8, anta ett beslut avseende innehållandet av betalningar.

11.   Omfattningen av och nivån på det innehållande av åtaganden eller betalningar som ska göras ska vara proportionella, respektera principen om likabehandling av medlemsstater samt ta hänsyn till de ekonomiska och sociala förhållandena i den berörda medlemsstaten, särskilt nivån av arbetslöshet, fattigdom eller social utestängning i den berörda medlemsstaten jämfört med unionens genomsnitt och konsekvenserna av innehållandet för den berörda medlemsstatens ekonomi. Särskild hänsyn ska tas till konsekvenserna av innehållandet för program som är mycket viktiga för att åtgärda negativa ekonomiska eller sociala förhållanden.

12.   Innehållandet av åtaganden ska begränsas till högst 25 % av åtagandena för följande kalenderår för fonderna eller 0,25 % av nominell BNP, beroende på vilket som är lägst, i vart och ett av följande fall:

a)

Vid det första fallet av bristande efterlevnad av ett förfarande vid alltför stora underskott enligt vad som avses i punkt 7.

b)

Vid det första fallet av bristande efterlevnad av en plan för korrigerande åtgärder inom ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt vad som avses i punkt 8 a.

c)

Vid bristande efterlevnad av den rekommenderade korrigerande åtgärden inom ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt vad som avses i punkt 8 b.

d)

Vid det första fallet av bristande efterlevnad enligt vad som avses i punkt 8 c och d.

Vid fortsatt bristande efterlevnad får innehållandet av åtaganden överskrida de maximala procentsatser som anges i första stycket.

13.   Rådet ska häva innehållandet av åtaganden på förslag från kommissionen i följande fall:

a)

Om förfarandet vid alltför stora underskott lämnas vilande i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1467/97 eller om rådet i enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget har beslutat att upphäva beslutet om att ett alltför stort överskott föreligger.

b)

Om rådet har godkänt den plan för korrigerande åtgärder som den berörda medlemsstaten har lämnat in i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1176/2011, eller om förfarandet vid alltför stora obalanser lämnas vilande i enlighet med artikel 10.5 i den förordningen, eller om rådet har avslutat förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 11 i den förordningen.

c)

Om kommissionen finner att den berörda medlemsstaten har vidtagit lämpliga åtgärder enligt vad som avses i rådets förordning (EG) nr 332/2002.

d)

Om kommissionen finner att den berörda medlemsstaten har vidtagit lämpliga åtgärder för att genomföra det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013 eller de åtgärder som har begärts i ett rådsbeslut antaget i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

Efter att rådet har upphävt innehållandet av åtaganden ska kommissionen ombudgetera de innehållna åtagandena i enlighet med artikel 6 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093.

Innehållna åtaganden får inte ombudgeteras efter år 2027.

Tidsfristen för tillbakadragande av det ombudgeterade beloppet i enlighet med artikel 105 ska börja löpa från och med det år då det innehållna åtagandet har ombudgeterats.

Ett beslut om upphävande av innehållandet av utbetalningar ska fattas av rådet på förslag från kommissionen, om de tillämpliga villkoren i första stycket är uppfyllda. Ett förslag från kommissionen till beslut om att upphäva innehållandet av åtaganden ska anses vara antaget av rådet om inte rådet genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad från det att kommissionen lagt fram sitt förslag.

14.   Kommissionen ska hålla Europaparlamentet informerat om genomförandet av denna artikel. I synnerhet ska kommissionen, om ett av villkoren i punkt 6, 7 eller 8 är uppfyllt för en medlemsstat, omedelbart informera Europaparlamentet och lämna uppgifter om de fonder och program som skulle kunna bli föremål för innehållande.

Europaparlamentet får inbjuda kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel, med beaktande av överföringen av den information som avses i första stycket.

Kommissionen ska översända förslaget om innehållande eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europaparlamentet och rådet utan dröjsmål efter det att det har antagits. Europaparlamentet får uppmana kommissionen att redogöra för skälen till förslaget.

15.   Senast den 31 december 2025 ska kommissionen göra en översyn av tillämpningen av denna artikel. Kommissionen ska i det syftet utarbeta en rapport som den ska översända till Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

16.   Vid större ändringar i unionens sociala och ekonomiska situation får kommissionen lägga fram ett förslag om översyn av tillämpningen av denna artikel, eller så får Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 225 respektive artikel 241 i EUF-fördraget, anmoda kommissionen att lägga fram ett sådant förslag.

17.   Denna artikel ska inte gälla för ESF+, Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik eller för Interregprogram.

Artikel 20

Tillfälliga åtgärder för användning av fonderna för att hantera exceptionella eller ovanliga omständigheter

1.   Om rådet efter den 1 juli 2021 har konstaterat att det har inträffat en ovanlig händelse utanför en eller flera medlemsstaters kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning eller en allvarlig konjunkturnedgång för euroområdet eller unionen som helhet enligt vad som avses i artikel 5.1 tionde stycket, artikel 6.3 fjärde stycket, artikel 9.1 tionde stycket och artikel 10.3 fjärde stycket i förordning (EG) nr 1466/97 (45) eller att det har inträffat oförutsedda negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna enligt vad som avses i artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, får kommissionen, genom ett genomförandebeslut och för en period på högst 18 månader, anta en eller flera av följande åtgärder, under förutsättning att de är absolut nödvändiga för att hantera sådana exceptionella eller ovanliga omständigheter:

a)

På begäran av en eller flera berörda medlemsstater, öka de mellanliggande betalningarna med tio procentenheter över den tillämpliga medfinansieringsgraden, till högst 100 %, genom undantag från artikel 112.3 och 112.4 i denna förordning samt från artikel 40 i EHFVF-förordningen, artikel 15 i Amif-förordningen, artikel 12 i förordningen om Fonden för inre säkerhet och artikel 12 i förordningen om instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

b)

Genom undantag från artikel 63.6, tillåta att insatser som har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut innan ansökan om finansiering inom programmet lämnades in i vederbörlig ordning till den förvaltande myndigheten väljs ut för stöd av en medlemsstats myndigheter, under förutsättning att insatsen föranleds av de exceptionella omständigheterna.

c)

Föreskriva att utgifterna för insatser till följd av sådana omständigheter får vara stödberättigande från och med den dag då rådet godkände att omständigheterna föreligger, genom undantag från artikel 63.7.

d)

Senarelägga fristerna för inlämning av handlingar och uppgifter till kommissionen med upp till tre månader, genom undantag från artiklarna 41.6, 42.1, 44.2 och artikel 49.3 första stycket.

2.   Kommissionen ska hålla Europaparlamentet och rådet informerade om genomförandet av denna artikel. När ett av villkoren i punkt 1 är uppfyllt ska kommissionen omedelbart informera Europaparlamentet och rådet om sin bedömning av situationen och om den planerade uppföljningen.

3.   Europaparlamentet eller rådet får bjuda in kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel. När kommissionen bedömer situationen och planerar en uppföljning ska den ta vederbörlig hänsyn till de ståndpunkter som intagits och de åsikter som uttryckts under den strukturerade dialogen.

4.   Om de särskilda omständigheter som ledde till antagandet av dessa tillfälliga åtgärder kvarstår efter den period på högst 18 månader som avses i punkt 1 ska kommissionen på nytt bedöma situationen och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning som ger den flexibilitet som krävs för att hantera dessa omständigheter.

5.   Kommissionen ska utan dröjsmål och senast inom två arbetsdagar efter antagandet informera Europaparlamentet och rådet om det genomförandebeslut som antagits enligt punkt 1.

AVDELNING III

PROGRAMPLANERING

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser för fonderna

Artikel 21

Utarbetande och inlämnande av program

1.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med de partner som avses i artikel 8.1, utarbeta program för genomförande av fonderna för perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

2.   Medlemsstaterna ska lämna in program till kommissionen senast tre månader efter det att de lämnat in partnerskapsöverenskommelsen. För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska medlemsstaterna lämna in program till kommissionen senast tre månader efter det att denna förordning eller den tillämpliga fondspecifika förordningen trätt i kraft, beroende på vilket som inträffar sist.

3.   Medlemsstaterna ska utarbeta program i enlighet med mallen för program i bilaga V.

För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska medlemsstaterna utarbeta program i enlighet med mallen för program i bilaga VI.

4.   Om en miljörapport utarbetas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (46) ska den offentliggöras på den webbplats för programmet som avses i artikel 49.1 i denna förordning.

Artikel 22

Programmens innehåll

1.   Varje program ska innehålla en strategi för hur programmet ska bidra till de politiska målen eller till FRO:s specifika mål och hur information ska tillhandahållas om dess resultat.

2.   Ett program ska bestå av en eller flera prioriteringar. Varje prioritering ska motsvara ett enda politiskt mål, FRO:s specifika mål, eller tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4 eller 37. En prioritering får nyttja stöd från en eller flera fonder såvida den inte får stöd från FRO eller avser tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4 eller 37. En prioritering som motsvarar ett politiskt mål ska bestå av ett eller flera specifika mål. Flera prioriteringar får motsvara samma politiska mål eller FRO:s specifika mål.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska ett program nyttja stöd från en fond och bestå av specifika mål och specifika mål för tekniskt bistånd.

3.   Varje program ska innehålla följande:

a)

En sammanfattning av de viktigaste utmaningarna, med beaktande av

i)

ekonomiska, sociala och territoriella skillnader samt ojämlikheter, utom för program som får stöd från EHFVF,

ii)

marknadsmisslyckanden,

iii)

investeringsbehov, komplementaritet och synergier med andra former av stöd,

iv)

utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer, relevanta nationella eller regionala strategier i den medlemsstaten, inbegripet dess integrerade nationella energi- och klimatplan och vad avser principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och, för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, andra relevanta rekommendationer från unionen till medlemsstaten,

v)

utmaningar i fråga om administrativ kapacitet och styrning samt förenklingsåtgärder,

vi)

en integrerad strategi för att vid behov ta itu med demografiska utmaningar,

vii)

lärdomar från tidigare erfarenheter,

viii)

makroregionala strategier och havsområdesstrategier, i de fall medlemsstaterna och regionerna deltar i sådana strategier,

ix)

för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, framstegen i genomförandet av relevanta delar av unionens regelverk och åtgärdsplaner och en motivering till valet av specifika mål,

x)

för program som stöds av FRO, omställningsproblem som identifierats i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

Leden i, ii och viii ska inte gälla för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

b)

En motivering för de valda politiska målen, motsvarande prioriteringar, specifika mål och formerna av stöd.

c)

För varje prioritering, utom för tekniskt bistånd, specifika mål.

d)

För varje specifikt mål

i)

relaterade typer av åtgärder och deras förväntade bidrag till dessa specifika mål, de makroregionala strategierna, havsområdesstrategierna och de territoriella planer för en rättvis omställning som får stöd från FRO, i förekommande fall,

ii)

output- och resultatindikatorer med motsvarande delmål och mål,

iii)

huvudsakliga målgrupper,

iv)

åtgärder för säkerställande av jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering,

v)

angivande av särskilda målterritorier, inklusive planerad användning av integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling eller andra territoriella verktyg,

vi)

interregionala, gränsöverskridande och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i minst en annan medlemsstat eller utanför unionen, om så är relevant,

vii)

planerad användning av finansieringsinstrument,

viii)

interventionstyper och en preliminär fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp,

ix)

för FRO:s specifika mål, en motivering av eventuella belopp som överförs från Eruf-medel och ESF+-medel i enlighet med artikel 27 samt fördelningen per regionkategori, med hänsyn tagen till de interventionstyper som planeras i enlighet med de territoriella planerna för en rättvis omställning.

e)

För varje prioritering avseende tekniskt bistånd som genomförs i enlighet med artikel 36.4

i)

relaterade typer av åtgärder,

ii)

outputindikatorer med motsvarande delmål och mål,

iii)

huvudsakliga målgrupper,

iv)

interventionstyper och en preliminär fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp.

f)

Planerad användning av tekniskt bistånd enligt artikel 37, i förekommande fall, och relevanta interventionstyper.

g)

En finansieringsplan som innehåller

i)

en tabell med de totala anslagen för var och en av fonderna och, i förekommande fall, för varje regionkategori, för hela programperioden och per år, inklusive eventuella belopp som förs över enligt artikel 26 eller 27,

ii)

för program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO, en tabell med de totala anslagen för varje prioritering per fond och regionkategori, i tillämpliga fall, samt det nationella bidraget med uppgift om huruvida det består av offentliga eller privata medel, eller både och,

iii)

för program som får stöd från EHFVF, en tabell som för varje specifikt mål anger de totala anslagen från fonden och det nationella bidraget,

iv)

för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, en tabell som för varje specifikt mål anger de totala anslagen per typ av åtgärd samt det nationella bidraget med uppgift om huruvida det består av offentliga eller privata medel, eller både och.

h)

De åtgärder som vidtas för att involvera de relevanta partner som avses i artikel 8.1 i utformningen av programmet och dessa partner roll i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmet.

i)

För varje nödvändigt villkor som är kopplat till det valda specifika målet och som fastställs i enlighet med artikel 15 samt bilagorna III och IV, en bedömning av huruvida det nödvändiga villkoret är uppfyllt den dag då programmet lämnas in.

j)

Det tillvägagångssätt som planeras för att informera om och göra programmet synligt genom att fastställa programmets mål, målgrupper, kommunikationskanaler, inbegripet användning av sociala medier när så är lämpligt, planerad budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering.

k)

Programmyndigheterna och det organ eller, om det gäller tekniskt bistånd enligt artikel 36.5, i förekommande fall, de organ som tar emot betalningar från kommissionen.

Leden a i, ii och viii i denna punkt ska inte gälla för program som är begränsade till att stödja det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen. Led d i den här punkten ska inte gälla för det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

För Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+, FRO och EHFVF ska programmet i informationssyfte åtföljas av en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse, med en tidplan.

Om fler än ett organ fastställs i enlighet med led k för att ta emot betalningar från kommissionen ska medlemsstaten ange hur stor del av de ersatta beloppen som varje organ får.

4.   Genom undantag från punkt 3 b–e ska följande finnas med för varje specifikt mål för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik:

a)

En beskrivning av den ursprungliga situationen samt de utmaningar och åtgärder som fonden stöder.

b)

Uppgifter om genomförandeåtgärderna.

c)

En vägledande förteckning över åtgärder och hur åtgärderna förväntas bidra till de specifika målen.

d)

I tillämpliga fall, en motivering till driftsstödet, de särskilda åtgärderna, nödhjälpen och de åtgärder som avses i artiklarna 19 och 20 i Amif-förordningen.

e)

Output- och resultatindikatorer med motsvarande delmål och mål.

f)

En preliminär fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp.

5.   Interventionstyperna ska bygga på en nomenklatur som anges i bilaga I. För program som får stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska interventionstyperna bygga på en nomenklatur som anges i de fondspecifika förordningarna.

6.   För Eruf-, ESF+-, Sammanhållningsfonds- och FRO-program ska den tabell som avses i punkt 3 g ii innehålla beloppen för åren 2021–2027, inklusive flexibilitetsbeloppet.

7.   Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar av den information som avses i punkt 3 första stycket k, utan att detta kräver en programändring.

8.   För program som får stöd från FRO ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna de territoriella planerna för en rättvis omställning som en del av programmet eller programmen, eller av en begäran om ändring.

Artikel 23

Godkännande av program

1.   Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med denna förordning och med de fondspecifika förordningarna, samt, för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF, samstämmigheten med relevant partnerskapsöverenskommelse. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer, relevanta utmaningar som identifierats i den integrerade nationella energi- och klimatplanen samt principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och hur dessa har hanterats.

2.   Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter den dag då programmet lämnades in av medlemsstaten.

3.   Medlemsstaten ska se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av programmet senast fem månader efter den dag då programmet först lämnades in av medlemsstaten.

Artikel 24

Ändring av program

1.   Medlemsstaten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett program tillsammans med det ändrade programmet och med uppgift om hur ändringen förväntas påverka uppnåendet av målen.

2.   Kommissionen ska bedöma ändringen och dess överensstämmelse med denna förordning och de fondspecifika förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och får lämna synpunkter inom två månader från inlämningen av det ändrade programmet.

3.   Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska anta ett beslut om godkännande av ändringen av programmet inom fyra månader efter det att den lämnats in av medlemsstaten.

5.   För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och ESF+ får medlemsstaten under programperioden föra över ett belopp på upp till 8 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering och högst 4 % av programbudgeten till en annan prioritering för samma fond inom samma program. För program som får stöd från Eruf, ESF+ och FRO får överföringen endast avse anslag för samma regionkategori.

För program som får stöd från EHFVF får medlemsstaten under programperioden föra över ett belopp på upp till 8 % av det ursprungliga anslaget för ett specifikt mål till ett annat specifikt mål, inbegripet tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får medlemsstaten under programperioden föra över anslag mellan olika typer av åtgärder inom samma prioritering och dessutom ett belopp på upp till 15 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering till en annan prioritering inom samma fond.

Sådana överföringar ska inte påverka föregående år. Överföringarna och de därmed förknippade ändringarna ska anses vara av mindre betydelse och ska inte kräva något beslut av kommissionen om godkännande av ändringen av programmet. De ska dock uppfylla alla rättsliga krav och ska godkännas på förhand av övervakningskommittén enligt artikel 40.2 d. Medlemsstaten ska till kommissionen lämna in den ändrade tabell som avses i artikel 22.3 g ii, iii eller iv, beroende på vad som är tillämpligt, tillsammans med eventuella därmed förknippade ändringar av programmet.

6.   Kommissionens godkännande ska inte krävas för rättelser som är rena skrivfel eller redaktionella och som inte påverkar programmets genomförande. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.

7.   För program som får stöd från EHFVF ska ändringar av programmen som rör införandet av indikatorer inte kräva kommissionens godkännande.

Artikel 25

Gemensamt stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO

1.   Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO får gemensamt stödja program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

2.   Eruf och ESF+ får, på ett kompletterande sätt och inom en gräns på 15 % av stödet från de fonderna för varje prioritering inom ett program, finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden enligt de stödberättiganderegler som gäller för den fonden, under förutsättning att sådana kostnader är nödvändiga för genomförandet. Denna möjlighet får inte tillämpas på medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO i enlighet med artikel 27.

Artikel 26

Överföring av medel

1.   Medlemsstaterna får, i partnerskapsöverenskommelsen eller i en begäran om ändring av ett program om övervakningskommittén för programmet har godkänt detta enligt artikel 40.2 d, begära en överföring av upp till 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag till ett annat instrument med direkt eller indirekt förvaltning, om en sådan möjlighet föreskrivs i den grundläggande rättsakten för ett sådant instrument.

Summan av de överföringar som avses i första stycket i denna punkt och bidragen i enlighet med artikel 14.1 första stycket får inte överstiga 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag.

Medlemsstaterna får också, i partnerskapsöverenskommelsen eller i begäran om ändring av ett program, begära en överföring av upp till 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag till en eller flera andra fonder, med undantag för sådana överföringar som avses i fjärde stycket.

Medlemsstaterna får också, i partnerskapsöverenskommelsen eller i begäran om ändring av ett program, begära en ytterligare överföring på upp till 20 % av det ursprungliga nationella anslaget per fond mellan Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden inom ramen för medlemsstatens samlade medel inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt. De medlemsstater vars genomsnittliga totala arbetslöshet under perioden 2017–2019 är lägre än 3 % får begära en sådan ytterligare överföring på upp till 25 % av det ursprungliga nationella anslaget.

2.   Överförda medel ska användas i enlighet med reglerna för den fond eller det instrument som medlen överförs till, och när det gäller överföringar till instrument inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning ska de användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

3.   Begäranden om ändring av ett program ska ange det totala belopp som överförs för varje år per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall, vara vederbörligen motiverad med avseende på komplementaritet och den verkan som ska uppnås och åtföljas av det eller de ändrade programmen i enlighet med artikel 24.

4.   Kommissionen ska, efter samråd med den berörda medlemsstaten, invända mot en begäran om överföring i den relaterade ändringen av programmet om en sådan överföring skulle innebära en risk att målen för det program som medlen skulle överföras från inte längre kan uppnås.

Kommissionen ska också invända mot en begäran om den anser att medlemsstaten inte har gett en tillräcklig motivering för överföringen med avseende på de resultat som ska uppnås eller det bidrag som ska ges till målen för den mottagande fonden eller det mottagande instrumentet med direkt eller indirekt förvaltning.

5.   Om begäran om överföring gäller en ändring av ett program får endast medel för kommande kalenderår överföras.

6.   FRO-medel, inbegripet eventuella medel som överförs från Eruf och ESF+ i enlighet med artikel 27, får inte överföras till andra fonder eller instrument enligt punkterna 1–5 i den här artikeln.

FRO får inte ta emot överföringar enligt punkterna 1–5.

7.   Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för medel som överförs i enlighet med punkt 1 får de motsvarande outnyttjade medlen föras tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett eller flera program.

För detta ändamål ska medlemsstaten lämna in en begäran om ändring av ett program i enlighet med artikel 24.1 senast fyra månader före den tidsfrist för åtaganden som fastställs i artikel 114.2 första stycket i budgetförordningen.

8.   Medel som förs tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett eller flera program ska genomföras i enlighet med reglerna i denna förordning och de fondspecifika förordningarna från och med den dag då begäran om ändring av ett program lämnas in.

9.   För de medel som förs tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett program i enlighet med punkt 7 i denna artikel ska tidsfristen för tillbakadragande enligt artikel 105.1 börja löpa det år då motsvarande budgetåtaganden görs.

Artikel 27

Överföring av medel från Eruf och ESF+ till FRO

1.   Medlemsstaterna får på frivillig basis begära att de tillgängliga medlen för FRO inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt i enlighet med artikel 3 i FRO-förordningen kompletteras med medel från Eruf, ESF+ eller en kombination av dessa, för den regionkategori där det berörda territoriet är beläget. Summan av de Eruf-medel och de ESF+-medel som överförs till FRO får inte vara mer än tre gånger högre än beloppet för det FRO-anslag som avses i artikel 110.1 g. De medel som överförs från antingen Eruf eller ESF+ får inte överstiga 15 % av Eruf-anslaget respektive ESF+-anslaget till den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna ska i dessa begäranden ange det totala belopp som överförts för varje år per regionkategori.

2.   Överföringarna av medel från Eruf respektive ESF+ till den eller de prioriteringar som stöds av FRO ska återspegla interventionstyperna i överensstämmelse med den information som anges i programmet enligt artikel 22.3 d ix. Sådana överföringar ska betraktas som slutgiltiga.

3.   FRO-medlen, inbegripet de medel som överförs från Eruf och ESF+, ska genomföras i enlighet med reglerna i denna förordning och i FRO-förordningen. Reglerna i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och i ESF+-förordningen ska inte tillämpas på de Eruf-medel och ESF+-medel som överförs i enlighet med punkt 1.

KAPITEL II

Territoriell utveckling

Artikel 28

Integrerad territoriell utveckling

Om medlemsstaten stödjer integrerad territoriell utveckling ska den göra det genom strategier för territoriell eller lokal utveckling i någon av följande former:

a)

Integrerade territoriella investeringar.

b)

Lokalt ledd utveckling.

c)

Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar.

Vid genomförandet av territoriella eller lokala utvecklingsstrategier som omfattas av flera fonder ska medlemsstaterna säkerställa samstämmighet och samordning mellan de berörda fonderna.

Artikel 29

Territoriella strategier

1.   Territoriella strategier som genomförs enligt artikel 28 a eller c ska innehålla följande:

a)

Det geografiska område som omfattas av strategin.

b)

En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter, inbegripet kopplingar av ekonomisk, social och miljömässig karaktär.

c)

En beskrivning av en integrerad strategi för att hantera områdets konstaterade utvecklingsbehov och möjligheter.

d)

En beskrivning av partnernas deltagande i enlighet med artikel 8 vid utarbetandet och genomförandet av strategin.

De får också innehålla en förteckning över insatser som ska stödjas.

2.   De berörda myndigheterna eller organen på territoriell nivå ska ansvara för de territoriella strategierna. Befintliga strategidokument som rör de berörda områdena får användas som territoriella strategier.

3.   Om den territoriella strategin inte innehåller någon förteckning över insatser som ska stödjas ska de berörda myndigheterna eller organen på territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.

4.   När de territoriella strategierna utarbetas ska de myndigheter eller organ som avses i punkt 2 samarbeta med berörda förvaltande myndigheter, för att fastställa omfattningen av de insatser som ska stödjas inom det berörda programmet.

De utvalda insatserna ska överensstämma med den territoriella strategin.

5.   Om en myndighet eller ett organ på territoriell nivå utför andra uppgifter som faller under den förvaltande myndighetens ansvar utöver urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande organ.

6.   Stöd får ges till utarbetandet och utformningen av territoriella strategier.

Artikel 30

Integrerad territoriell investering

Om en territoriell strategi som avses i artikel 29 omfattar investeringar som får stöd från en eller flera fonder, från fler än ett program eller från fler än en prioritering inom samma program får åtgärderna genomföras i form av en integrerad territoriell investering.

Artikel 31

Lokalt ledd utveckling

1.   Om en medlemsstat anser att det är lämpligt enligt artikel 28 ska Eruf, ESF+, FRO och EHFVF stödja lokalt ledd utveckling.

2.   Medlemsstaten ska säkerställa att lokalt ledd utveckling

a)

inriktas på subregionala områden,

b)

leds av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressen och där ingen enskild intressegrupp styr beslutsfattandet,

c)

genomförs genom strategier i enlighet med artikel 32,

d)

stöder nätverksarbete, tillgänglighet, innovativa inslag i det lokala sammanhanget och, när så är lämpligt, samarbete med andra territoriella aktörer.

3.   Om stöd till de strategier som avses i punkt 2 c är tillgängligt från mer än en fond ska de berörda förvaltande myndigheterna genomföra ett gemensamt urvalsförfarande för dessa strategier samt inrätta en gemensam kommitté för alla berörda fonder för att övervaka genomförandet av dessa strategier. De berörda förvaltande myndigheterna får välja en av de berörda fonderna som ska stå för alla de kostnader för förberedelser, förvaltning och ledning som avses i artikel 34.1 a och c i samband med de strategierna.

4.   Om genomförandet av en sådan strategi omfattar stöd från mer än en fond får de berörda förvaltande myndigheterna utse en av fonderna till samordnande fond.

5.   Den samordnande fondens bestämmelser ska gälla för strategin, med respekt för tillämpningsområdet och stödberättigandereglerna för varje fond som strategin omfattas av. Myndigheterna för de andra fonderna ska förlita sig på beslut och förvaltningskontroller som genomförs av den behöriga myndigheten för den samordnande fonden.

6.   Myndigheten för den samordnande fonden ska förse myndigheterna för de andra fonderna med den information som behövs för att de ska kunna övervaka och göra betalningar i enlighet med reglerna i de fondspecifika förordningarna.

Artikel 32

Lokalt ledda utvecklingsstrategier

1.   De berörda förvaltande myndigheterna ska säkerställa att varje strategi som avses i artikel 31.2 c innehåller följande:

a)

Det geografiska område och den befolkning som omfattas av strategin.

b)

Lokalsamhällets delaktighet i utvecklingen av strategin.

c)

En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter.

d)

Strategins mål, inklusive mätbara mål för resultat och relaterade planerade åtgärder.

e)

Förvaltnings-, övervaknings- och utvärderingsarrangemang, som visar den lokala aktionsgruppens kapacitet att genomföra strategin.

f)

En finansieringsplan, inklusive det planerade anslaget från varje fond, och i förekommande fall det planerade anslaget från Ejflu och varje program som berörs.

Den kan även innehålla typer av åtgärder och insatser som ska finansieras av respektive berörd fond.

2.   De berörda förvaltande myndigheterna ska fastställa kriterier för urvalet av strategierna, inrätta en kommitté som ska göra urvalet och godkänna de strategier som kommittén valt ut.

3.   De berörda förvaltande myndigheterna ska färdigställa den första omgången av urvalet av strategier och säkerställa att de lokala aktionsgrupper som valts ut kan fullgöra sina uppgifter i enlighet med artikel 33.3 inom tolv månader från beslutet om godkännande av programmet eller, när det gäller strategier som får stöd från mer än en fond, inom tolv månader från beslutet om godkännande av det sista berörda programmet.

4.   Beslutet om godkännande av en strategi ska fastställa tilldelningen för varje fond och program som berörs samt ansvarsfördelningen för förvaltning och kontroll inom programmet eller programmen.

Artikel 33

Lokala aktionsgrupper

1.   Lokala aktionsgrupper ska utforma och genomföra de strategier som avses i artikel 31.2 c.

2.   De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna är inkluderande och att de antingen väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor eller att de tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.

3.   Det är uteslutande de lokala aktionsgrupperna som ska utföra följande uppgifter:

a)

Bygga upp de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser.

b)

Införa ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande och kriterier som inte leder till intressekonflikter och som säkerställer att ingen enskild intressegrupp styr besluten om urval.

c)

Förbereda och offentliggöra ansökningsomgångar.

d)

Välja ut insatser och fastställa stödbeloppet samt lägga fram förslagen för det organ som är ansvarigt för slutkontrollen av stödberättigande innan de godkänns.

e)

Övervaka framstegen med att uppnå strategins mål.

f)

Utvärdera genomförandet av strategin.

4.   Om lokala aktionsgrupper utför uppgifter som inte omfattas av punkt 3 och som faller inom ansvarsområdet för den förvaltande myndigheten eller det utbetalande organet om Ejflu har utsetts till samordnande fond, ska den förvaltande myndigheten utse de lokala aktionsgrupperna till förmedlande organ i enlighet med de fondspecifika reglerna.

5.   Den lokala aktionsgruppen får vara stödmottagare och genomföra insatser i enlighet med strategin, förutsatt att den lokala aktionsgruppen säkerställer att principen om åtskillnad av funktioner respekteras.

Artikel 34

Stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling

1.   Medlemsstaten ska säkerställa att stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling omfattar följande:

a)

Kapacitetsuppbyggnad och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av strategin.

b)

Genomförande av insatser, inklusive samarbetsverksamhet och förberedelser av den, som väljs ut inom strategin.

c)

Förvaltning, övervakning och utvärdering av strategin och ledning av den, inbegripet underlättande av utbyte mellan berörda parter.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 a ska vara stödberättigande oavsett om strategin senare väljs ut för finansiering.

Det stöd som avses i punkt 1 c får inte överstiga 25 % av det totala offentliga bidraget till strategin.

KAPITEL III

Tekniskt bistånd

Artikel 35

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

1.   På kommissionens initiativ får fonderna stödja åtgärder för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering, kommunikation, inklusive strategisk kommunikation om unionens politiska prioriteringar, synlighet och alla andra åtgärder för administrativt och tekniskt bistånd som krävs för att genomföra denna förordning, när så är lämpligt tillsammans med tredjeländer.

2.   De åtgärder som avses i punkt 1 får i synnerhet omfatta följande:

a)

Bistånd till projektens utformning och bedömning.

b)

Stöd till institutionell förstärkning och uppbyggnad av administrativ kapacitet för en effektiv förvaltning av fonderna.

c)

Studier kopplade till kommissionens rapporter om fonderna och sammanhållningsrapporten.

d)

Åtgärder som rör analys, förvaltning, övervakning, informationsutbyte och genomförande av fonderna, samt åtgärder rörande genomförandet av kontrollsystem och tekniskt och administrativt bistånd.

e)

Utvärderingar, expertutlåtanden, statistik och studier, även av allmän art, som hänför sig till fondernas nuvarande och framtida verksamhet.

f)

Åtgärder för att sprida information, stödja nätverksarbete när så är lämpligt, utföra kommunikationsverksamhet och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt resultaten och mervärdet av stödet från fonderna, och för att öka medvetenheten och främja samarbete och erfarenhetsutbyte, även med tredjeländer.

g)

Inrättande, drift och sammanlänkning av datasystem för förvaltning, övervakning, revision, kontroll och utvärdering.

h)

Åtgärder för att förbättra utvärderingsmetoderna och informationsutbytet om utvärderingspraxis.

i)

Åtgärder rörande revision.

j)

Förstärkning av nationell och regional kapacitet avseende investeringsplanering, finansieringsbehov, förberedelser inför och utformning och genomförande av finansieringsinstrument, gemensamma handlingsplaner och större projekt.

k)

Spridning av god praxis för att hjälpa medlemsstaterna att stärka kapaciteten hos de relevanta partner som avses i artikel 8.1 och deras paraplyorganisationer.

3.   Kommissionen ska avsätta minst 15 % av medlen för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ till att göra kommunikationen med allmänheten effektivare och stärka synergierna mellan de kommunikationsverksamheter som sker på kommissionens initiativ, genom att öka kunskapen om resultat, i synnerhet med hjälp av effektivare datainsamling och dataspridning, utvärderingar och rapporter, och särskilt genom att lyfta fram hur fonderna bidrar till att förbättra medborgarnas liv och göra stödet från fonderna synligare samt öka medvetenheten om stödets resultat och mervärde. Informations-, kommunikations- och synlighetsåtgärder avseende resultaten och mervärdet av stödet från fonderna, med särskilt fokus på insatser, ska när så är lämpligt fortsätta efter det att programmen avslutats. Sådana åtgärder ska också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar i den mån de har anknytning till de allmänna målen i denna förordning.

4.   De åtgärder som avses i punkt 1 får omfatta tidigare och framtida programperioder.

5.   Kommissionen ska lägga fram sina planer när ett bidrag från fonderna planeras i enlighet med artikel 110 i budgetförordningen.

6.   Beroende på syftet får de åtgärder som avses i denna artikel finansieras antingen som driftsutgifter eller administrativa utgifter.

7.   I enlighet med artikel 193.2 andra stycket a i budgetförordningen får åtgärder för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ som stöds inom ramen för den här förordningen med direkt förvaltning och de underliggande kostnaderna, i vederbörligen motiverade fall som anges i finansieringsbeslutet och för en begränsad tidsperiod, anses vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021 även om dessa åtgärder genomfördes och kostnaderna ådrogs innan bidragsansökan lämnades in.

Artikel 36

Medlemsstaternas tekniska bistånd

1.   På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder, som kan omfatta tidigare och framtida programperioder, som är nödvändiga för att fonderna ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt, inbegripet för den kapacitetsuppbyggnad för partnerna som avses i artikel 8.1, samt för att tillhandahålla finansiering för utförandet av, bland annat, funktioner såsom förberedelse, utbildning, förvaltning, övervakning, utvärdering, synlighet och kommunikation.

Beloppen för tekniskt bistånd enligt denna artikel och artikel 37 ska inte beaktas vid tematisk koncentration i enlighet med de fondspecifika reglerna.

2.   Varje fond får bidra till åtgärder för tekniskt bistånd som är stödberättigande inom någon av de andra fonderna.

3.   Unionens bidrag för tekniskt bistånd i en medlemsstat ska ges antingen enligt artikel 51 b eller e.

Medlemsstaten ska ange sitt val av form av unionsbidrag för tekniskt bistånd i partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med bilaga II. Det valet ska gälla alla program i den berörda medlemsstaten under hela programperioden och får inte ändras senare.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och för Interregprogram ska unionens bidrag för tekniskt bistånd endast ges enligt artikel 51 e.

4.   Om unionens bidrag för tekniskt bistånd i en medlemsstat ersätts enligt artikel 51 b ska följande gälla:

a)

Tekniskt bistånd ges i form av en prioritering som avser en enda fond i ett eller flera program, eller ett särskilt program eller en kombination av dessa.

b)

Det belopp från fonderna som anslås för tekniskt bistånd begränsas till följande:

i)

För stöd från Eruf inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt: 3,5 %.

ii)

För stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 %.

iii)

För stöd från ESF+: 4 % och för program enligt artikel 4.1 m i ESF+-förordningen: 5 %.

iv)

För stöd från FRO: 4 %.

v)

För stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, om det totala belopp som tilldelats en medlemsstat inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt inte överstiger 1 miljard EUR totalt: 6 %.

vi)

För stöd från EHFVF: 6 %.

vii)

För program inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt som endast avser de yttersta randområdena ska procentsatsen ökas med en procentenhet.

5.   Om unionens bidrag för tekniskt bistånd ersätts enligt artikel 51 e ska följande gälla:

a)

Det belopp från fonderna som anslås för tekniskt bistånd fastställs som en del av anslagen för varje prioritering inom programmet i enlighet med artikel 22.3 g ii och, för EHFVF, för varje specifikt mål i enlighet med led g iii i den punkten; det utgör inte en separat prioritering eller ett särskilt program utom för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, för vilka det utgörs av ett specifikt mål.

b)

Ersättning ges genom att de procentsatser som anges i leden i–vii tillämpas på de stödberättigande utgifter som ingår i varje betalningsansökan enligt artikel 91.3 a eller c, beroende på vad som är tillämpligt, och från samma fond som den stödberättigade utgiften ersätts genom, till ett eller flera organ som tar emot betalningar från kommissionen i enlighet med artikel 22.3 k.

i)

För stöd från Eruf inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt: 3,5 %.

ii)

För stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 %.

iii)

För stöd från ESF+: 4 % och för program enligt artikel 4.1 m i ESF+-förordningen: 5 %.

iv)

För stöd från FRO: 4 %.

v)

För stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, om det totala belopp som tilldelats en medlemsstat inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt inte överstiger 1 miljard EUR totalt, den procentsats som ersätts för tekniskt bistånd: 6 %.

vi)

För stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik: 6 %.

vii)

För program inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt som endast avser de yttersta randområdena ska procentsatsen ökas med en procentenhet.

c)

De belopp som anslås för tekniskt bistånd i enlighet med programmet motsvarar de procentsatser som anges i led b i–vi för varje prioritering och fond.

6.   Särskilda regler för tekniskt bistånd för Interregprogram ska fastställas i Interreg-förordningen.

Artikel 37

Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för medlemsstaternas tekniska bistånd

Utöver vad som anges i artikel 36 får medlemsstaten föreslå att ytterligare åtgärder för tekniskt bistånd vidtas för att stärka kapaciteten och effektiviteten hos offentliga myndigheter och organ, stödmottagare och relevanta partner som behövs för att fonderna ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt.

Stöd till sådana åtgärder ska genomföras med finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i enlighet med artikel 95. Sådant stöd får också utgöras av ett särskilt program.

AVDELNING IV

ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING, KOMMUNIKATION OCH SYNLIGHET

KAPITEL I

Övervakning

Artikel 38

Övervakningskommitté

1.   Varje medlemsstat ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (övervakningskommittén), efter samråd med förvaltningsmyndigheten, inom tre månader efter det att den berörda medlemsstaten underrättats om beslutet om godkännande av programmet.

Medlemsstaten får inrätta en enda övervakningskommitté som ska omfatta fler än ett program.

2.   Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning, inbegripet bestämmelser om förebyggande av intressekonflikter och tillämpning av principen om öppenhet.

3.   Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska alla frågor som påverkar programmets framsteg med uppnåendet av dess mål.

4.   Övervakningskommitténs arbetsordning och de uppgifter och den information som delats med övervakningskommittén ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 69.5.

5.   Punkterna 1–4 i denna artikel ska inte gälla för program som är begränsade till det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen och därmed sammanhängande tekniskt bistånd.

Artikel 39

Övervakningskommitténs sammansättning

1.   Varje medlemsstat ska fastställa övervakningskommitténs sammansättning och ska genom en öppen process säkerställa en balanserad representation av medlemsstatens berörda myndigheter och förmedlande organ och av företrädare för de partner som avses i artikel 8.1.

Varje medlem av övervakningskommittén ska ha en röst. Arbetsordningen ska reglera utövandet av rösträtten och de närmare bestämmelserna om förfarandet i övervakningskommittén, i enlighet med den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ram.

Arbetsordningen får ge möjlighet för icke-medlemmar, däribland EIB, att delta i övervakningskommitténs arbete.

Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten.

Förteckningen över övervakningskommitténs medlemmar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1.

2.   Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av övervakare och rådgivare.

3.   För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får relevanta decentraliserade byråer delta i övervakningskommitténs arbete.

Artikel 40

Övervakningskommitténs uppgifter

1.   Övervakningskommittén ska granska

a)

framstegen med att genomföra programmet och uppnå delmålen och målen,

b)

eventuella problem som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem,

c)

i förekommande fall, programmets bidrag till hanteringen av de utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer som är kopplade till programmets genomförande,

d)

de aspekter av förhandsbedömningen som förtecknas i artikel 58.3 och det strategidokument som avses i artikel 59.1,

e)

framstegen med att genomföra utvärderingar, sammanfatta utvärderingarna och följa upp resultaten,

f)

genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,

g)

i tillämpliga fall, framstegen med att genomföra insatser av strategisk betydelse,

h)

uppfyllandet av nödvändiga villkor och tillämpningen av dem under hela programperioden,

i)

framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner, partner och stödmottagare, om det är relevant,

j)

information om genomförandet av programmets bidrag till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 14 eller, i förekommande fall, av de medel som överförts i enlighet med artikel 26.

När det gäller program som får stöd från EHFVF ska övervakningskommittén rådfrågas och ska, om den anser att det är lämpligt, avge ett yttrande om eventuella ändringar av programmet som föreslås av den förvaltande myndigheten.

2.   Övervakningskommittén ska godkänna

a)

de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive eventuella ändringar av dessa, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 33.3 b, c och d; på kommissionens begäran ska de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive eventuella ändringar av dessa, överlämnas till kommissionen senast 15 arbetsdagar innan de överlämnas till övervakningskommittén.

b)

de årliga prestationsrapporterna för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik samt den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF,

c)

utvärderingsplanen och eventuella ändringar av den,

d)

eventuella förslag från den förvaltande myndigheten om ändring av ett program, inklusive om överföringar i enlighet med artiklarna 24.5 och 26, med undantag för program som får stöd genom EHFVF.

3.   Övervakningskommittén får ge den förvaltande myndigheten rekommendationer, inbegripet om åtgärder för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

Artikel 41

Årlig prestationsöversyn

1.   Översynsmöten ska en gång om året anordnas mellan kommissionen och varje medlemsstat, för att granska prestationen för varje program. Berörda förvaltande myndigheter ska delta i översynsmötena.

Översynsmötet får omfatta fler än ett program.

Kommissionen eller, om medlemsstaten begär detta, medlemsstaten och kommissionen ska vara ordförande vid översynsmötet.

2.   Genom undantag från punkt 1 första stycket ska översynsmötet anordnas minst två gånger under programperioden, för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

3.   För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska medlemsstaten senast en månad före översynsmötet förse kommissionen med kortfattad information om de aspekter som förtecknas i artikel 40.1. Den informationen ska vara baserad på de mest aktuella uppgifter som är tillgängliga för medlemsstaten.

För program som begränsas till det specifika mål som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen ska den information som ska lämnas på grundval av de mest aktuella uppgifter som är tillgängliga begränsas till artikel 40.1 a, b, e, f och h i den här förordningen.

4.   Medlemsstaten och kommissionen får komma överens om att inte anordna något översynsmöte. I så fall får översynen äga rum skriftligen.

5.   Resultaten av översynsmötet ska dokumenteras i godkända protokoll.

6.   Medlemsstaten ska följa upp de frågor som tagits upp under översynsmötet och som påverkar genomförandet av programmet och inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits.

7.   För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska medlemsstaten lämna in en årlig prestationsrapport i enlighet med de fondspecifika förordningarna.

Artikel 42

Överföring av uppgifter

1.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska senast den 31 januari, 30 april, 31 juli, 30 september och 30 november varje år på elektronisk väg överföra kumulativa uppgifter för varje program till kommissionen, med undantag för de uppgifter som krävs i punkterna 2 b och 3, som ska överföras på elektronisk väg senast den 31 januari och den 31 juli varje år, i enlighet med mallen i bilaga VII.

Den första överföringen ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen senast den 31 januari 2030.

För prioriteringar som stöder det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje år senast den 31 januari.

ESF+-förordningen får innehålla särskilda regler för hur ofta de mer långsiktiga resultatindikatorerna ska samlas in och överföras.

2.   Uppgifterna ska för varje prioritering delas upp per specifikt mål och, i tillämpliga fall, per regionkategori, och ska avse

a)

antalet utvalda insatser, insatsernas totala stödberättigande kostnad, bidraget från fonderna och de totala stödberättigande utgifter som stödmottagarna deklarerat för den förvaltande myndigheten, allt uppdelat per interventionstyp,

b)

värdena för output- och resultatindikatorerna för de utvalda insatserna och de värden som uppnåtts genom insatserna.

3.   För finansieringsinstrument ska uppgifter även lämnas om följande:

a)

Stödberättigande utgifter per typ av finansiell produkt.

b)

Belopp för de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som deklarerats som stödberättigande utgifter.

c)

Belopp, per typ av finansiell produkt, för de privata och offentliga medel som utnyttjats utöver fonderna.

d)

Ränta och andra vinster som genererats genom stödet från fonderna till de finansieringsinstrument som avses i artikel 60 och återförda medel som hänför sig till det stöd från fonderna som avses i artikel 62.

e)

Totalt värde av lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital i slutmottagare som garanterats genom programresurser och som faktiskt betalats ut till slutmottagare.

4.   De uppgifter som lämnas in i enlighet med denna artikel ska vara tillförlitliga och återspegla de uppgifter som lagrats elektroniskt i enlighet med artikel 72.1 e vid slutet av den månad som föregår inlämningsmånaden.

5.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska offentliggöra eller tillhandahålla en länk till alla uppgifter som överförs till kommissionen på den webbportal som avses i artikel 46 b eller på den webbplats som avses i artikel 49.1.

Artikel 43

Slutlig prestationsrapport

1.   För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska varje förvaltande myndighet senast den 15 februari 2031 lämna in en slutlig prestationsrapport för programmet till kommissionen.

2.   Den slutliga prestationsrapporten ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning programmålen har uppnåtts på grundval av de aspekter som förtecknas i artikel 40.1, med undantag av den information som lämnas i enlighet med led d i den punkten.

3.   Kommissionen ska granska den slutliga prestationsrapporten och informera den förvaltande myndigheten om eventuella synpunkter inom fem månader efter det att den har mottagit den slutliga prestationsrapporten. Om sådana synpunkter lämnas ska den förvaltande myndigheten lämna alla de uppgifter som behövs med avseende på dessa synpunkter och, vid behov, inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits. Kommissionen ska inom två månader efter det att den har mottagit all nödvändig information underrätta den förvaltande myndigheten om godtagandet av rapporten. Om kommissionen inte underrättar den förvaltande myndigheten inom dessa tidsfrister, ska rapporten anses ha godtagits.

4.   Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra de slutliga prestationsrapporterna på den webbplats som avses i artikel 49.1.

5.   För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel ska kommissionen anta en genomförandeakt med avseende på fastställande av mallen för den slutliga prestationsrapporten. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 115.2.

KAPITEL II

Utvärdering

Artikel 44

Medlemsstatens utvärderingar

1.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska utvärdera programmen mot ett eller flera av följande kriterier: ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde för unionen, i syfte att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av program. Utvärderingarna får också omfatta andra relevanta kriterier, såsom inkludering, icke-diskriminering och synlighet, och får omfatta fler än ett program.

2.   En utvärdering av varje program för att bedöma dess genomslag ska dessutom göras senast den 30 juni 2029.

3.   Utvärderingarna ska utföras av interna eller externa experter som är funktionellt oberoende.

4.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska säkerställa att nödvändiga förfaranden har inrättats för att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.

5.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska upprätta en utvärderingsplan som kan omfatta fler än ett program. För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska planen inbegripa en halvtidsutvärdering som ska vara genomförd senast den 31 mars 2024.

6.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska lägga fram utvärderingsplanen för övervakningskommittén senast ett år efter beslutet om godkännande av programmet.

7.   Alla utvärderingar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1.

Artikel 45

Kommissionens utvärdering

1.   Kommissionen ska genomföra en halvtidsutvärdering för att granska ändamålsenligheten, effektiviteten, relevansen, samstämmigheten och mervärdet för unionen för varje fond senast i slutet av 2024. Kommissionen får använda all relevant information som redan finns tillgänglig i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen.

2.   Kommissionen ska genomföra en efterhandsutvärdering för att granska ändamålsenligheten, effektiviteten, relevansen, samstämmigheten och mervärdet för unionen för varje fond senast den 31 december 2031. När det gäller Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF ska denna utvärdering särskilt inriktas på de sociala, ekonomiska och territoriella konsekvenserna av dessa fonder i förhållande till de politiska mål som avses i artikel 5.1.

3.   Kommissionen ska offentliggöra resultaten från dessa efterhandsutvärderingar på sin webbplats och överlämna dessa resultat till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

KAPITEL III

Synlighet, öppenhet och kommunikation

Avsnitt I

Synlighet för stödet från fonderna

Artikel 46

Synlighet

Varje medlemsstat ska säkerställa följande:

a)

Synlighet för stödet i all verksamhet som rör insatser som får stöd från fonderna och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt insatser av strategisk betydelse.

b)

Kommunikation till unionsmedborgarna om den roll fonderna spelar och resultatet av dem, genom en gemensam webbportal som ger åtkomst till alla program där medlemsstaten deltar.

Artikel 47

Unionens emblem

Medlemsstaterna, de förvaltande myndigheterna och stödmottagarna ska använda unionens emblem i enlighet med bilaga IX när de genomför synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet.

Artikel 48

Kommunikationsansvariga och kommunikationsnätverk

1.   Varje medlemsstat ska utse en kommunikationssamordnare med ansvar för synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet i samband med stödet från fonderna, inklusive programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), om den förvaltande myndigheten finns i den medlemsstaten. Kommunikationssamordnaren får utses av det organ som avses i artikel 71.6 och ska samordna kommunikations- och synlighetsåtgärderna mellan programmen.

Kommunikationssamordnaren ska delta i synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet i följande organ:

a)

Europeiska kommissionens representationskontor och Europaparlamentets förbindelsekontor i medlemsstaterna samt Europa direkt-kontor och andra relevanta nätverk och utbildnings- och forskningsorganisationer.

b)

Andra relevanta partner som avses i artikel 8.1.

2.   Varje förvaltande myndighet ska utse en kommunikationsansvarig för varje program. En kommunikationsansvarig kan vara ansvarig för fler än ett program.

3.   Kommissionen ska upprätthålla nätverket bestående av kommunikationssamordnarna, de kommunikationsansvariga och kommissionens företrädare, för att utbyta information om synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet.

Avsnitt II

Öppenhet i genomförandet av fonderna och kommunikation om programmen

Artikel 49

Den förvaltande myndighetens ansvar

1.   Den förvaltande myndigheten ska inom sex månader från beslutet om godkännande av programmet säkerställa att det finns en webbplats med information om mål, verksamhet, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat för de program som den ansvarar för.

2.   Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att en tidsplan över planerade ansökningsomgångar offentliggörs på den webbplats som avses i punkt 1 eller den gemensamma webbportal som avses i artikel 46 b, som uppdateras minst tre gånger per år och innehåller följande vägledande uppgifter:

a)

Det geografiska område som ansökningsomgången omfattar.

b)

Det politiska eller specifika mål som berörs.

c)

Typ av stödberättigade sökande.

d)

Totalt stödbelopp för ansökningsomgången.

e)

Start- och slutdatum för ansökningsomgången.

3.   Den förvaltande myndigheten ska på webbplatsen offentliggöra en förteckning över de insatser som valts ut för att få stöd från fonderna på minst ett av unionens institutioners officiella språk och ska uppdatera den förteckningen åtminstone var fjärde månad. Varje insats ska ha en unik beteckning. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter:

a)

För rättsliga enheter, stödmottagarens namn, och, när det gäller offentlig upphandling, uppdragstagarens namn.

b)

Om stödmottagaren är en fysisk person, förnamn och efternamn.

c)

För EHFVF-insatser kopplade till ett fiskefartyg, numret i registret över unionens fiskeflotta enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/218 (47).

d)

Namnet på insatsen.

e)

Insatsens syfte och vad som förväntas uppnås eller faktiska resultat.

f)

Startdatum för insatsen.

g)

Förväntat eller faktiskt datum för insatsens slutförande.

h)

Total kostnad för insatsen.

i)

Berörd fond.

j)

Det specifika mål som berörs.

k)

Unionens medfinansieringsgrad.

l)

Platsindikator eller geolokalisering för den insats och det land som berörs.

m)

För mobila insatser eller insatser som omfattar flera platser, stödmottagarens plats om stödmottagaren är en rättslig enhet; eller regionen på Nuts 2-nivå om stödmottagaren är en fysisk person.

n)

Interventionstyp för insatsen i enlighet med artikel 73.2 g.

För de uppgifter som avses i första stycket b och c ska uppgifterna tas bort två år efter den dag då de först offentliggjordes på webbplatsen.

4.   De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska offentliggöras på den webbplats som avses i punkt 1, eller på den gemensamma webbplats som avses i artikel 46 b i denna förordning, i ett öppet maskinläsbart format i enlighet med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (48), som gör det möjligt att sortera, söka i, extrahera, jämföra och vidareutnyttja uppgifterna.

5.   Den förvaltande myndigheten ska informera stödmottagarna om att uppgifterna kommer att offentliggöras innan offentliggörandet äger rum i enlighet med denna artikel.

6.   Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att kommunikations- och synlighetsmaterial, även på stödmottagarnivå, görs tillgängligt på begäran av unionens institutioner, organ eller byråer, och att det finns ett icke-exklusivt, oåterkalleligt och avgiftsfritt tillstånd att använda sådant material samt att eventuella befintliga rättigheter till materialet ges till unionen i enlighet med bilaga IX. Detta får inte medföra några betydande ytterligare kostnader eller någon betydande administrativ börda vare sig för stödmottagarna eller för den förvaltande myndigheten.

Artikel 50

Stödmottagarnas ansvar

1.   Stödmottagarna och de organ som genomför finansieringsinstrumenten ska informera om stöd från fonderna, inklusive medel som återanvänds i enlighet med artikel 62, till insatsen genom att

a)

på stödmottagarens officiella webbplats, om sådan finns, och på sidor på sociala medier tillhandahålla en kort beskrivning av insatsen, i proportion till stödnivån, inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd framhävs,

b)

på ett synligt sätt redogöra för stödet från unionen i de dokument och i det kommunikationsmaterial som rör genomförandet av insatsen och som är avsett för allmänheten eller deltagarna,

c)

sätta upp hållbara skyltar eller anslagstavlor som är tydligt synbara för allmänheten och som visar unionens emblem i enlighet med de tekniska egenskaper som fastställs i bilaga IX, så snart det fysiska genomförandet av insatserna, vilket omfattar fysiska investeringar, inleds eller inköpt utrustning installeras för

i)

insatser som får stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden om den totala kostnaden överstiger 500 000 EUR,

ii)

insatser som får stöd från ESF+, FRO, EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik om den totala kostnaden överstiger 100 000 EUR,

d)

för insatser som inte omfattas av led c, på en plats som är tydligt synbar för allmänheten sätta upp minst en affisch i minst A3-format eller en motsvarande elektronisk bildskärm med information om insatsen, där stödet från fonderna framhävs; om stödmottagaren är en fysisk person ska stödmottagaren i möjligaste mån säkerställa att det finns lämplig information där stödet från fonderna framhävs, på en plats som är synbar för allmänheten eller genom en elektronisk bildskärm,

e)

för insatser av strategisk betydelse och insatser för vilka den totala kostnaden överstiger 10 000 000 EUR, anordna ett kommunikationsevenemang eller en kommunikationsverksamhet, beroende på vad som är lämpligt, och i god tid involvera kommissionen och den ansvariga förvaltande myndigheten.

Det krav som fastställs i första stycket d ska inte gälla om en ESF+-bidragsmottagare är en fysisk person eller för insatser som får stöd inom det specifika mål som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

För insatser som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får det dokument som anger villkoren för stödet, genom undantag från punkt 1 c och d, fastställa särskilda krav för den offentliga visningen av information om stödet från fonderna, om detta är motiverat av skäl som rör säkerhet och allmän ordning i enlighet med artikel 69.5.

2.   För småprojektsfonder ska stödmottagaren fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 36.5 i Interreg-förordningen.

För finansieringsinstrument ska stödmottagaren genom kontraktsvillkoren säkerställa att slutmottagarna uppfyller kraven i punkt 1 c.

3.   Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 47 eller punkterna 1 och 2 i den här artikeln och om korrigerande åtgärder inte har införts ska den förvaltande myndigheten vidta åtgärder med beaktande av proportionalitetsprincipen genom att dra tillbaka högst 3 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.

AVDELNING V

EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDERNA

KAPITEL I

Former av bidrag från unionen

Artikel 51

Former av bidrag från unionen till programmen

Unionens bidrag kan utgöras av något av följande:

a)

Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för relevanta insatser i enlighet med artikel 95 och som baseras på antingen

i)

att villkoren är uppfyllda, eller

ii)

att resultaten uppnåtts.

b)

Ersättning för stöd som stödmottagare har fått i enlighet med kapitlen II och III i denna avdelning.

c)

Enhetskostnader i enlighet med artikel 94, som täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av stödberättigande kostnader, som tydligt identifieras i förväg, på grundval av ett belopp per enhet.

d)

Enhetsbelopp i enlighet med artikel 94, som på ett övergripande sätt täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av stödberättigande kostnader, som tydligt identifieras i förväg.

e)

Finansiering till en schablonsats i enlighet med artikel 94 eller 36.5, som täcker vissa specifika kategorier av stödberättigande kostnader, som tydligt identifieras i förväg, genom tillämpning av en viss procentsats.

f)

En kombination av de former som avses i leden a–e.

KAPITEL II

Former av stöd från medlemsstaterna

Artikel 52

Former av stöd

Medlemsstaterna ska använda bidraget från fonderna för att tillhandahålla stöd till stödmottagarna i form av bidrag, finansieringsinstrument eller priser eller en kombination därav.

Avsnitt I

Bidragsformer

Artikel 53

Bidragsformer

1.   Bidrag som medlemsstaterna ger till stödmottagarna får utgöras av något av följande:

a)

Ersättning av stödberättigande kostnader som faktiskt ådragits av en stödmottagare eller den privata partnern för insatser inom ett offentlig-privat partnerskap och som betalats i samband med genomförandet av insatser, naturabidrag och avskrivningar.

b)

Enhetskostnader.

c)

Enhetsbelopp.

d)

Finansiering till en schablonsats.

e)

En kombination av de former som avses i leden a–d, under förutsättning att varje form omfattar olika kostnadskategorier eller att de används för olika projekt som ingår i en insats eller för på varandra följande etapper i en insats.

f)

Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, under förutsättning att sådana bidrag omfattas av ersättning genom unionsbidrag enligt artikel 95.

2.   Om den totala kostnaden för en insats inte överstiger 200 000 EUR ska bidraget till stödmottagaren från Eruf, ESF+, FRO, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ges i form av enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser, utom för insatser som får stöd i form av statligt stöd. När finansiering till en schablonsats används ska endast de kostnadskategorier för vilka schablonsatserna gäller ersättas i enlighet med punkt 1 a.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får den förvaltande myndigheten samtycka till att undanta vissa insatser på området forskning och innovation från den skyldighet som avses i det stycket, förutsatt att övervakningskommittén i förväg har godkänt ett sådant undantag. Dessutom får tillägg och löner till deltagarna ersättas i enlighet med punkt 1 a.

3.   Beloppen för de former av bidrag som avses i punkt 1 b, c och d ska fastställas på något av följande sätt:

a)

En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på

i)

statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,

ii)

kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagare,

iii)

tillämpning av sedvanlig praxis för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagare.

b)

Budgetförslag som fastställs från fall till fall och som godkänns på förhand av det organ som väljer ut insatsen, om den totala kostnaden för insatsen inte överskrider 200 000 EUR.

c)

I enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för en liknande insatstyp.

d)

I enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för en liknande insatstyp.

e)

Schablonsatser och särskilda metoder som inrättas genom eller på grundval av denna förordning eller de fondspecifika förordningarna.

Artikel 54

Finansiering till en schablonsats för indirekta kostnader avseende bidrag

Om en schablonsats används för att täcka indirekta kostnader för en insats får den grunda sig på något av följande:

a)

Upp till 7 % av de stödberättigande direkta kostnaderna, i vilket fall medlemsstaten inte ska vara skyldig att göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

b)

Upp till 15 % av de stödberättigande direkta personalkostnaderna, i vilket fall medlemsstaten inte ska vara skyldig att göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

c)

Upp till 25 % av de stödberättigande direkta kostnaderna, förutsatt att satsen beräknas i enlighet med artikel 53.3 a.

Om en medlemsstat har beräknat en schablonsats i enlighet med artikel 67.5 a i förordning (EU) nr 1303/2013 får den schablonsatsen användas för en liknande insats vid tillämpning av led c i den här artikeln.

Artikel 55

Direkta personalkostnader avseende bidrag

1.   De direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas utifrån en schablonsats på upp till 20 % av insatsens andra direkta kostnader än personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska göra en beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen, förutsatt att insatsens direkta kostnader inte inbegriper offentliga byggentreprenadkontrakt eller varu- eller tjänstekontrakt som i värde överstiger de tröskelvärden som fastställs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (49) eller i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (50).

Om en schablonsats tillämpas i enlighet med första stycket för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska den schablonsatsen endast tillämpas på de direkta kostnader för insatsen som inte omfattas av offentlig upphandling.

2.   För att fastställa de direkta personalkostnaderna får en timsats beräknas på något av följande sätt:

a)

Genom att de senaste dokumenterade årliga bruttopersonalkostnaderna divideras med 1 720 timmar för personer som arbetar heltid eller med motsvarande proportionell andel av 1 720 timmar för personer som arbetar deltid.

b)

Genom att de senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med den genomsnittliga arbetstiden per månad för den berörda personen i enlighet med de tillämpliga nationella regler som det hänvisas till i anställningsavtalet eller utnämningsbeslutet (båda benämns anställningshandling).

3.   När den timsats som beräknas i enlighet med punkt 2 tillämpas får det totala antalet timmar som deklareras per person för ett visst år eller en viss månad inte överstiga det antal timmar som används för beräkningen av den timsatsen.

4.   Om de årliga bruttopersonalkostnaderna inte är tillgängliga får de härledas från de tillgängliga dokumenterade bruttopersonalkostnaderna eller från anställningshandlingen, efter vederbörlig anpassning till en tolvmånadersperiod.

5.   Personalkostnaderna för personer som arbetar med insatsen på deltid får beräknas som en fast procentandel av bruttopersonalkostnaderna motsvarande en fast procentandel av den arbetstid som ägnas åt insatsen per månad, utan skyldighet att införa ett separat tidsregistreringssystem. Arbetsgivaren ska utfärda ett dokument för anställda och i det ange denna fasta procentandel.

Artikel 56

Finansiering till en schablonsats för andra stödberättigande kostnader än direkta personalkostnader avseende bidrag

1.   En schablonsats på upp till 40 % av de stödberättigande direkta personalkostnaderna får användas för att täcka de återstående stödberättigande kostnaderna för en insats. Medlemsstaten ska inte vara skyldig att göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

2.   För insatser som stöds av Eruf, ESF+, FRO, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska löner och tillägg till deltagarna betraktas som ytterligare stödberättigande kostnader som inte omfattas av schablonsatsen.

3.   Den schablonsats som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på personalkostnader som har beräknats på grundval av en schablonsats enligt vad som avses i artikel 55.1.

Artikel 57

Villkorade bidrag

1.   Medlemsstaterna får ge stödmottagare villkorade bidrag som är helt eller delvis återbetalningspliktiga i enlighet med vad som anges i det dokument som fastställer stödvillkoren.

2.   Stödmottagaren ska göra återbetalningar i enlighet med de villkor som den förvaltande myndigheten och stödmottagaren enas om.

3.   Medlemsstaterna ska återanvända de medel som stödmottagaren har återbetalat för samma syfte eller i enlighet med det berörda programmets mål senast den 31 december 2030, i form av villkorade bidrag eller finansieringsinstrument eller annan form av stöd. De belopp som återbetalas och uppgifter om deras återanvändning ska ingå i den slutliga prestationsrapporten.

4.   Medlemsstaterna ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det förs separata räkenskaper för medlen eller att de placeras under lämpliga redovisningskoder.

5.   Unionsmedel som återbetalats av stödmottagarna vid någon tidpunkt, men som inte återanvänds senast den 31 december 2030, ska återbetalas till unionens budget i enlighet med artikel 88.

Avsnitt II

Finansieringsinstrument

Artikel 58

Finansieringsinstrument

1.   De förvaltande myndigheterna får tillhandahålla ett programbidrag, från ett eller flera program, till befintliga eller nyligen inrättade finansieringsinstrument som inrättas på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå och genomförs direkt av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar och som bidrar till att uppnå specifika mål.

2.   Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagare endast för investeringar i såväl materiella som immateriella tillgångar samt rörelsekapital som förväntas ha ekonomisk bärkraft och som inte får tillräcklig finansiering från marknadskällor. Sådant stöd ska vara förenligt med unionens tillämpliga regler för statligt stöd.

Sådant stöd ska endast ges för de delar av investeringarna som inte har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut då investeringsbeslutet fattas.

3.   Lämpligt stöd från fonderna genom finansieringsinstrument ska bygga på en förhandsbedömning som ska göras på den förvaltande myndighetens ansvar. Förhandsbedömningen ska slutföras innan den förvaltande myndigheten ger programbidrag till finansieringsinstrument.

Förhandsbedömningen ska omfatta åtminstone följande delar:

a)

Det belopp som finansieringsinstrumentet enligt förslaget ska få i programbidrag och den uppskattade hävstångseffekten med en kort motivering.

b)

De finansiella produkter som ska erbjudas enligt förslaget, inklusive det eventuella behovet av differentierad behandling av investerare.

c)

Slutmottagarna i den föreslagna målgruppen.

d)

Finansieringsinstrumentets förväntade bidrag till uppnåendet av specifika mål.

Förhandsbedömningen får ses över eller uppdateras, omfatta hela eller delar av medlemsstatens territorium och bygga på befintliga eller uppdaterade förhandsbedömningar.

4.   Stöd till slutmottagare får kombineras med stöd från någon fond eller något annat unionsinstrument, och får omfatta samma utgiftspost. I ett sådant fall ska fondens stöd genom finansieringsinstrumentet, som ingår i en insats med finansieringsinstrument, inte redovisas till kommissionen för stöd i någon annan form, inom någon annan fond eller inom något annat unionsinstrument.

5.   Finansieringsinstrument får kombineras med programstöd i form av bidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument, inom ett enda finansieringsavtal, där de båda separata formerna av stöd ska ges av det organ som genomför finansieringsinstrumentet. I ett sådant fall ska de regler som gäller för finansieringsinstrument tillämpas på den insatsen med ett enda finansieringsinstrument. Programstödet i form av bidrag ska vara direkt kopplat till och nödvändigt för finansieringsinstrumentet och får inte överstiga värdet på de investeringar som får stöd av den finansiella produkten.

6.   Om stöd enligt punkterna 4 och 5 kombineras ska varje stödkälla bokföras separat.

7.   Summan av alla former av kombinerat stöd får inte överstiga det totala beloppet för utgiftsposten i fråga. Bidrag får inte användas som ersättning för stöd från finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument får inte användas för att förfinansiera bidrag.

Artikel 59

Genomförande av finansieringsinstrument

1.   Finansieringsinstrument som genomförs direkt av den förvaltande myndigheten får endast ge lån eller garantier. Den förvaltande myndigheten ska fastställa villkoren för programbidraget till finansieringsinstrumentet i ett strategidokument som ska omfatta alla de delar som anges i bilaga X.

2.   Finansieringsinstrument som genomförs på den förvaltande myndighetens ansvar får vara något av följande:

a)

En investering av programmedel i en rättslig enhets kapital.

b)

Separata ekonomiska enheter eller förvaltningskonton.

Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrument.

3.   Den förvaltande myndigheten får direkt tilldela ett kontrakt för genomförandet av ett finansieringsinstrument till följande enheter:

a)

EIB.

b)

Internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

c)

En statligt ägd bank eller ett statligt ägt institut, som etablerats som en rättslig enhet som bedriver finansiell verksamhet på yrkesmässig basis och som uppfyller samtliga följande villkor:

i)

Det finns inga direkta privata kapitalandelar, med undantag för icke-kontrollerande och icke-blockerande former av privata kapitalandelar som krävs enligt bestämmelser i nationell lagstiftning, i överensstämmelse med fördragen, och som inte utövar ett avgörande inflytande över banken eller institutet i fråga och med undantag för former av privata kapitalandelar som inte ger något inflytande på beslut som avser den löpande förvaltningen av de finansieringsinstrument som får stöd från fonderna.

ii)

Den är verksam inom ramen för ett offentligrättsligt mandat som den fått av en medlemsstats behöriga myndighet på nationell eller regional nivå, vilket omfattar bedrivande, som all eller en del av dess verksamhet, av verksamhet för ekonomisk utveckling som bidrar till fondernas mål.

iii)

Den bedriver, som all eller en del av sin verksamhet, verksamhet för ekonomisk utveckling som bidrar till fondernas mål i regioner, inom politikområden eller sektorer för vilka tillgång till finansiering från marknadskällor inte är allmänt tillgänglig eller tillräcklig.

iv)

Den är verksam utan att i första hand vara inriktad på vinstmaximering men säkerställer långsiktig finansiell hållbarhet för sin verksamhet.

v)

Den säkerställer att den direkta kontraktstilldelning som avses i led b inte ger någon direkt eller indirekt fördel för kommersiell verksamhet genom lämpliga åtgärder i enlighet med tillämplig rätt.

vi)

Den är föremål för tillsyn av en oberoende myndighet i enlighet med tillämplig rätt.

d)

Andra organ som också omfattas av artikel 12 i direktiv 2014/24/EU.

4.   När det organ som valts ut av den förvaltande myndigheten genomför en holdingfond får det organet välja ut andra organ som ska genomföra särskilda fonder.

5.   Villkoren för programbidrag till finansieringsinstrument som genomförs i enlighet med punkt 2 ska fastställas i finansieringsavtal mellan

a)

den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare och det organ som genomför en holdingfond, i tillämpliga fall,

b)

den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare eller, i tillämpliga fall, det organ som genomför en holdingfond och det organ som genomför en särskild fond.

Finansieringsavtalen ska omfatta alla de delar som anges i bilaga X.

6.   Den förvaltande myndighetens ekonomiska ansvar ska inte överstiga det belopp som den förvaltande myndigheten har anslagit till finansieringsinstrumentet enligt de relevanta finansieringsavtalen.

7.   De organ som genomför finansieringsinstrumenten i fråga eller, när det gäller garantier, det organ som tillhandahåller de underliggande lånen ska ge stöd till slutmottagare, med vederbörligt beaktande av programmålen och investeringens potentiella ekonomiska bärkraft, enligt motiveringen i affärsplanen eller en motsvarande handling. Urvalet av slutmottagare ska ske transparent och får inte ge upphov till en intressekonflikt.

8.   Nationell medfinansiering av ett program får tillhandahållas antingen av den förvaltande myndigheten eller genom holdingfonder eller särskilda fonder eller i form av investeringar i slutmottagare, i enlighet med de fondspecifika reglerna. Om den nationella medfinansieringen tillhandahålls i form av investeringar i slutmottagare ska det organ som genomför finansieringsinstrument bevara styrkande dokument som visar att de underliggande utgifterna är stödberättigande.

9.   Den förvaltande myndigheten, när den genomför finansieringsinstrumentet direkt enligt punkt 1 i denna artikel, eller det organ som genomför finansieringsinstrumentet enligt punkt 2 i denna artikel, ska föra separata räkenskaper eller använda en redovisningskod för varje prioritering eller, för EHFVF, för varje specifikt mål och, i förekommande fall, varje regionkategori för varje programbidrag, och separat för de medel som avses i artikel 60 respektive artikel 62.

Artikel 60

Ränta och andra vinster som genereras av stöd från fonderna till finansieringsinstrument

1.   Stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrument ska sättas in på konton i finansinstitut som har sitt säte i medlemsstaterna och förvaltas enligt principerna om aktiv likviditetsförvaltning och principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.   Ränta och andra vinster som kan härledas från stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrument ska användas inom samma mål som det ursprungliga stödet från fonderna, inklusive för betalningar av förvaltningsavgifter och ersättning av förvaltningskostnader som uppkommit för de organ som genomför finansieringsinstrumentet i enlighet med artikel 68.1 d, antingen inom samma finansieringsinstrument; eller, om finansieringsinstrumentet har avvecklats, i andra finansieringsinstrument eller andra former av stöd för ytterligare investeringar i slutmottagare, fram till stödberättigandeperiodens slut.

3.   Ränta och andra vinster som avses i punkt 2 och som inte används i enlighet med den bestämmelsen ska dras av från de räkenskaper som lämnats in för det sista räkenskapsåret.

Artikel 61

Differentierad behandling av investerare

1.   Stöd från fonderna till finansieringsinstrument som investerats i slutmottagare och andra inkomster från dessa investeringar, inbegripet återbetalade medel, som kan härledas från stöd från fonderna, får användas för differentierad behandling av investerare som verkar enligt principen om marknadsekonomi genom lämplig risk- och vinstdelning, med beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.   Nivån på sådan differentierad behandling får inte överstiga vad som är nödvändigt för att skapa incitament för att attrahera privata medel, och den ska fastställas genom antingen ett konkurrensutsatt förfarande eller en oberoende bedömning.

Artikel 62

Återanvändning av medel som kan härledas från stödet från fonderna

1.   Medel som före stödberättigandeperiodens slut betalas tillbaka till finansieringsinstrument från investeringar i slutmottagare eller från frisläppta medel som avsatts för garantiavtal, inklusive återbetalningar av kapital och andra typer av genererade inkomster som kan härledas från stödet från fonderna, ska återanvändas inom samma eller andra finansieringsinstrument för ytterligare investeringar i slutmottagare, för att täcka förlusterna i det nominella beloppet för fondernas bidrag till finansieringsinstrumentet till följd av negativ ränta, om sådana förluster uppstår trots aktiv likviditetsförvaltning, eller för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i samband med sådana ytterligare investeringar, med beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.   Medlemsstaterna ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de medel som avses i punkt 1 och som återbetalas till finansieringsinstrument under en period på minst åtta år efter stödberättigandeperiodens slut, återanvänds i enlighet med de politiska målen för det eller de program inom vilka de inrättades, antingen inom samma finansieringsinstrument eller, efter det att dessa medel tagits ut från finansieringsinstrumentet, i andra finansieringsinstrument eller former av stöd.

KAPITEL III

Stödberättiganderegler

Artikel 63

Stödberättigande

1.   Utgifters stödberättigande ska fastställas utifrån nationella regler, utom när särskilda regler har fastställts i eller på grundval av denna förordning eller de fondspecifika förordningarna.

2.   Utgifter ska berättiga till bidrag från fonderna om de har belastat en stödmottagare eller en privat partner i en insats inom ett offentlig-privat partnerskap och betalats i samband med genomförandet av insatser mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.

När det gäller kostnader som ersätts enligt artikel 53.1 b, c och f ska de åtgärder som ligger till grund för ersättningen genomföras mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.

3.   För Eruf ska utgifter som rör insatser som omfattar fler än en regionkategori enligt artikel 108.2 inom en medlemsstat anslås till de berörda regionkategorierna proportionellt på grundval av objektiva kriterier.

För ESF+ får utgifter som rör insatser anslås till alla regionkategorier inom programmet på villkor att insatsen bidrar till programmets specifika mål.

För FRO ska utgifter som rör insatser bidra till genomförandet av den relevanta territoriella planen för en rättvis omställning.

4.   Hela eller delar av en insats får genomföras utanför en medlemsstat, inbegripet utanför unionen, förutsatt att insatsen bidrar till programmets mål.

5.   För bidrag i de former som avses i artikel 53.1 b, c och d ska utgifter som berättigar till bidrag från fonderna motsvara de belopp som beräknas i enlighet med artikel 53.3.

6.   Insatser får inte väljas ut för stöd från fonderna om de har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut innan ansökan om finansiering inom programmet lämnats in, oavsett om alla relaterade betalningar har gjorts. Denna punkt ska inte gälla för ersättning från EHFVF för extrakostnader i de yttersta randområdena enligt artikel 24 i EHFVF-förordningen och för stöd från tilläggsfinansieringen för de yttersta randområdena enligt artikel 110.1 e i den här förordningen.

7.   Utgifter som blir stödberättigande till följd av en ändring av ett program ska berättiga till stöd från och med den dag då motsvarande begäran lämnas in till kommissionen.

För Eruf, Sammanhållningsfonden och FRO blir utgifter stödberättigande till följd av en ändring av ett program när en ny interventionstyp som anges i tabell 1 i bilaga I eller, för EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, i de fondspecifika förordningarna, läggs till i programmet.

Om ett program ändras för att möjliggöra insatser vid naturkatastrofer får det föreskrivas i programmet att utgifterna som rör en sådan ändring berättigar till stöd från och med den dag då naturkatastrofen inträffade.

8.   Om ett nytt program godkänns ska utgifterna berättiga till stöd från och med den dag då motsvarande ansökan lämnas in till kommissionen.

9.   En insats får erhålla stöd från en eller flera fonder eller från ett eller flera program och från andra unionsinstrument. I sådana fall ska utgifter som deklareras i en betalningsansökan för en av fonderna inte deklareras för något av följande:

a)

Stöd från en annan fond eller ett annat unionsinstrument.

b)

Stöd från samma fond inom ett annat program.

Det utgiftsbelopp som ska föras in i en betalningsansökan för en fond får beräknas proportionellt för varje fond och för det eller de program som berörs i enlighet med det dokument som fastställer stödvillkoren.

Artikel 64

Icke stödberättigande kostnader

1.   Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från fonderna:

a)

Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.

b)

Förvärv av mark till ett belopp som överstiger 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen; för övergivna tomter och tomter som tidigare använts för industriellt bruk där det finns byggnader ska denna gräns höjas till 15 %; för finansieringsinstrument ska procentsatserna gälla det programbidrag som betalats ut till slutmottagaren eller, för garantier, det underliggande lånets belopp.

c)

Mervärdesskatt (moms) utom

i)

för insatser vars totala kostnad understiger 5 000 000 EUR (inklusive moms),

ii)

för insatser vars totala kostnad uppgår till minst 5 000 000 EUR (inklusive moms) när den inte kan återkrävas enligt nationell momslagstiftning,

iii)

för investeringar som görs av slutmottagare inom ramen för finansieringsinstrument; om dessa investeringar stöds av finansieringsinstrument i kombination med programstöd i form av ett bidrag enligt artikel 58.5, ska momsen inte vara stödberättigande för den del av investeringskostnaden som motsvarar programstödet i form av ett bidrag, såvida inte momsen för investeringskostnaden inte kan återkrävas enligt nationell momslagstiftning eller om den del av investeringskostnaden som motsvarar programstödet i form av bidraget understiger 5 000 000 EUR (inklusive moms),

iv)

för småprojektsfonder och investeringar som görs av slutmottagare i samband med småprojektsfonder inom ramen för Interreg.

Första stycket b ska inte gälla för miljöbevarande insatser.

2.   I de fondspecifika förordningarna får ytterligare kostnader som inte berättigar till bidrag från varje fond identifieras.

Artikel 65

Insatsernas varaktighet

1.   Medlemsstaten ska återbetala bidraget från fonderna till en insats som omfattar en investering i infrastruktur eller en produktiv investering, om insatsen inom fem år efter slutbetalningen till stödmottagaren eller inom den tidsfrist som föreskrivs i reglerna för statligt stöd, i tillämpliga fall, blir föremål för något av följande:

a)

Ett upphörande eller en omlokalisering av en produktionsverksamhet utanför den Nuts 2-region där den fått stöd.

b)

En förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur som innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig fördel.

c)

En väsentlig förändring som påverkar dess karaktär, mål eller villkoren för dess genomförande och som skulle resultera i att dess ursprungliga mål undermineras.

Medlemsstaten får förkorta tidsfristen i första stycket till tre år när det gäller upprätthållande av små och medelstora företags investeringar eller bevarande av arbetstillfällen som dessa företag skapat.

Medlemsstatens återbetalning på grund av att den inte uppfyllt kraven i denna artikel ska stå i proportion till den period under vilken medlemsstaten inte uppfyllt kraven.

2.   Insatser som får stöd från ESF+ eller från FRO i enlighet med artikel 8.2 k, l och m i FRO-förordningen ska återbetala det stödet om de är skyldiga att upprätthålla investeringarna enligt reglerna för statligt stöd.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte gälla programbidrag till eller från finansieringsinstrument eller till en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.

Artikel 66

Omlokalisering

1.   Utgifter för stöd till omlokalisering ska inte berättiga till bidrag från fonderna.

2.   Om ett bidrag från fonderna utgör statligt stöd ska den förvaltande myndigheten försäkra sig om att bidraget inte stöder omlokalisering i enlighet med artikel 14.16 i förordning (EU) nr 651/2014.

Artikel 67

Särskilda stödberättiganderegler för bidrag

1.   Naturabidrag i form av tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbeten, varor, tjänster, mark och fastigheter för vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor eller andra dokument med motsvarande tillförlitlighet, får vara stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

a)

Det offentliga stöd som betalas till insatsen och som omfattar naturabidrag överskrider inte de totala stödberättigande utgifterna, exklusive naturabidragen, när insatsen avslutas.

b)

Det värde som tillskrivs naturabidragen överskrider inte de kostnader som vanligtvis godtas på marknaden i fråga.

c)

Värdet på och genomförandet av naturabidraget kan bli föremål för oberoende bedömning och kontroll.

d)

När det gäller tillhandahållande av mark eller fastigheter kan en betalning ske i enlighet med ett leasingavtal med ett nominellt årligt belopp som inte överstiger en enhet av medlemsstatens valuta.

e)

När det gäller naturabidrag i form av oavlönat arbete, ska värdet av det arbetet bestämmas med beaktande av den kontrollerade nedlagda tiden och lönenivån för likvärdigt arbete.

Värdet av mark eller fastigheter som avses i första stycket d i denna punkt ska intygas av en oberoende kvalificerad expert eller ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ, och får inte överskrida den gräns som anges i artikel 64.1 b.

2.   Kostnader för värdeminskning för vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor får anses vara stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

a)

Programmets stödberättiganderegler tillåter det.

b)

Utgiftsbeloppet har vederbörligen styrkts med verifikationer vars tillförlitlighet motsvarar fakturor för stödberättigande kostnader om kostnaderna ersattes i den form som avses i artikel 53.1 a.

c)

Kostnaderna hänför sig enbart till den period under vilken insatsen får stöd.

d)

Offentliga bidrag har inte bidragit till förvärvet av de värdeminskade tillgångarna.

Artikel 68

Särskilda stödberättiganderegler för finansieringsinstrument

1.   Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala beloppet av programbidrag som betalats ut eller, när det gäller garantier, avsatts för garantiavtal av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden, om beloppet motsvarar följande:

a)

Betalningar till slutmottagare när det gäller lån, kapitalinvesteringar och investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

b)

Medel som avsatts för garantiavtal, vare sig de är utestående eller redan förfallna, för att uppfylla eventuella åberopanden av garantier vid förluster, beräknade utifrån ett multiplikatorförhållande som fastställts för respektive underliggande utbetalade nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital i slutmottagare.

c)

Betalningar till eller till förmån för slutmottagare, om finansieringsinstrumenten kombineras med andra unionsbidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument i enlighet med artikel 58.5.

d)

Betalningar av förvaltningsavgifter och ersättningar för förvaltningskostnader som uppkommit för de organ som genomför finansieringsinstrumentet.

2.   Om ett finansieringsinstrument genomförs under flera på varandra följande programperioder får stöd tillhandahållas till eller till förmån för slutmottagare, inklusive för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter, på grundval av överenskommelser som gjorts under föregående programperiod, under förutsättning att sådant stöd uppfyller stödberättigandereglerna för följande programperiod. I sådana fall ska stödberättigande för utgifter som lämnats in i betalningsansökningar fastställas i enlighet med reglerna för respektive programperiod.

3.   För punkt 1 b ska de stödberättigande utgifterna minskas proportionellt om den enhet som omfattas av garantierna inte har betalat ut det planerade beloppet för nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital till slutmottagare i enlighet med multiplikatorförhållandet. Multiplikatorförhållandet kan ses över om det är motiverat på grund av senare förändringar i marknadsförhållandena. En sådan översyn ska inte ha retroaktiv verkan.

4.   För punkt 1 d ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade.

Om organ som genomför en holdingfond väljs ut genom direkt kontraktstilldelning enligt artikel 59.3 ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande utgifter omfattas av ett tröskelvärde på upp till 5 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av lån eller som avsätts för garantiavtal, och upp till 7 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av kapitalinvesteringar och investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

Om organ som genomför en särskild fond väljs ut genom direkt kontraktstilldelning enligt artikel 59.3 ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande utgifter omfattas av ett tröskelvärde på upp till 7 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av lån eller som avsätts enligt garantiavtal, och upp till 15 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

Om organ som genomför en holdingfond eller särskilda fonder, eller både och, väljs ut genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig rätt, ska beloppet för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter fastställas i finansieringsavtalet och avspegla resultatet av den konkurrensutsatta upphandlingen.

5.   När arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagare ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.

6.   De stödberättigande utgifter som deklareras i enlighet med punkt 1 får inte överstiga summan av det totala stödbelopp från fonderna som betalats ut vid tillämpning av den punkten och motsvarande nationell medfinansiering.

AVDELNING VI

FÖRVALTNING OCH KONTROLL

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser om förvaltning och kontroll

Artikel 69

Medlemsstaternas ansvar

1.   Medlemsstaterna ska ha förvaltnings- och kontrollsystem för sina program i enlighet med denna avdelning och säkerställa att de fungerar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och de nyckelkrav som förtecknas i bilaga XI.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa lagligheten och korrektheten för utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas in till kommissionen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier. Till dessa åtgärder hör insamlingen av uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av unionsfinansiering i enlighet med bilaga XVII. Reglerna för insamling och behandling av sådana uppgifter ska vara förenliga med gällande dataskyddsregler. Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och revisionsrätten ska ha nödvändig åtkomst till denna information.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska skyldigheterna avseende insamlingen av uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av unionsfinansiering i enlighet med bilaga XVII enligt första stycket gälla från och med den 1 januari 2023.

3.   Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt och att de utgifter som lämnats in till kommissionen är lagliga och korrekta. Om en sådan åtgärd är en revision får kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare delta.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorerna är tillförlitliga, exakta och av god kvalitet.

5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att information offentliggörs i enlighet med kraven i denna förordning och i de fondspecifika förordningarna, förutom när unionsrätten eller nationell rätt utesluter sådant offentliggörande av skäl som rör säkerhet, allmän ordning, brottsutredningar eller skydd av personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

6.   Medlemsstaterna ska ha system och förfaranden för att säkerställa att alla dokument som behövs för verifieringskedjan enligt vad som anges i bilaga XIII bevaras i enlighet med de krav som fastställs i artikel 82.

7.   Medlemsstaterna ska införa rutiner för att säkerställa att klagomål som rör fonderna granskas effektivt. Omfattningen av samt reglerna och förfarandena för dessa rutiner ska vara medlemsstaternas ansvar i enlighet med deras institutionella och rättsliga ramar. Detta ska inte påverka den allmänna möjligheten för medborgare och berörda parter att rikta klagomål till kommissionen. Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran granska de klagomål som lämnats in till kommissionen och som faller inom tillämpningsområdet för deras program samt informera kommissionen om resultaten av dessa granskningar.

Vid tillämpning av denna artikel ska klagomål omfatta eventuella tvister mellan potentiella och utvalda stödmottagare när det gäller föreslagna eller utvalda insatser och eventuella tvister med tredje parter rörande genomförandet av programmet eller insatser inom programmet, oberoende av de möjligheter till rättslig prövning som finns enligt nationell rätt.

8.   Medlemsstaterna ska säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker genom elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XIV.

Medlemsstaterna ska lyfta fram fördelarna med elektroniskt datautbyte och tillhandahålla allt nödvändigt stöd till stödmottagarna i detta avseende.

Genom undantag från första stycket får förvaltningsmyndigheten, på uttrycklig begäran av en stödmottagare, undantagsvis godta informationsutbyte i pappersformat, utan att det påverkar skyldigheten att registrera och lagra uppgifter i enlighet med artikel 72.1 e.

För program som får stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska första stycket tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Första stycket ska inte gälla för program eller prioriteringar enligt artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

9.   Medlemsstaterna ska säkerställa att allt officiellt informationsutbyte med kommissionen sker genom ett elektroniskt system för datautbyte i enlighet med bilaga XV.

10.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla, eller säkerställa att de förvaltande myndigheterna tillhandahåller, prognoser över beloppet för betalningsansökningar som ska lämnas in senast den 31 januari och den 31 juli för innevarande och efterföljande kalenderår, i enlighet med bilaga VIII.

11.   Varje medlemsstat ska, när den slutliga betalningsansökan för det första räkenskapsåret lämnats in och senast den 30 juni 2023, ha upprättat en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet i enlighet med mallen i bilaga XVI. Medlemsstaten ska hålla beskrivningen uppdaterad, så att senare ändringar avspeglas i dokumentet.

12.   Medlemsstaterna ska rapportera oriktigheter i enlighet med kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, de uppgifter som ska lämnas och det format för rapporteringen som anges i bilaga XII.

Artikel 70

Kommissionens befogenheter och ansvar

1.   Kommissionen ska försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med denna förordning och att dessa system fungerar ändamålsenligt och effektivt under genomförandet av programmen. Kommissionen ska, för sitt eget revisionsarbete, upprätta en revisionsstrategi och en revisionsplan som ska bygga på en riskbedömning.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska samordna sina revisionsplaner.

2.   Kommissionen ska genomföra revisioner inom tre kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda utgifterna har godtagits. Den tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier.

3.   För sina revisioner ska kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare ha tillgång till alla nödvändiga register, handlingar och metadata, oberoende av vilket lagringsmedium som används, avseende insatser som får stöd från fonderna eller förvaltnings- och kontrollsystem, och de ska erhålla kopior i det format som de begär.

4.   För revisioner på plats ska även följande gälla:

a)

Kommissionen ska informera den behöriga programmyndigheten om revisionen minst 15 arbetsdagar i förväg, utom i brådskande fall; tjänstemän eller bemyndigade företrädare från medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

b)

Om tillämpningen av nationella bestämmelser reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning ska kommissionens tjänstemän och bemyndigade företrädare ha åtkomst till den information som erhålls på det sättet, utan att det påverkar de nationella domstolarnas behörighet och med full respekt för de berörda rättssubjektens grundläggande rättigheter.

c)

Kommissionen ska överlämna de preliminära revisionsresultaten till medlemsstatens behöriga myndighet inom tre månader efter revisionens sista dag.

d)

Kommissionen ska överlämna revisionsrapporten inom tre månader efter det att den har tagit emot ett fullständigt svar från medlemsstatens behöriga myndighet angående de preliminära revisionsresultaten; medlemsstatens svar ska anses vara fullständigt om kommissionen inom två månader efter det att medlemsstatens svar har mottagits inte har begärt ytterligare information eller att ett reviderat dokument ska lämnas in.

För att följa tidsfristerna i första stycket c och d i denna punkt ska kommissionen tillhandahålla de preliminära revisionsresultaten och revisionsrapporten på minst ett av unionsinstitutionernas officiella språk.

De tidsfrister som avses i först stycket c och d i denna punkt får vid behov förlängas efter överenskommelse mellan kommissionen och medlemsstatens behöriga myndighet.

Om en tidsfrist fastställts för ett svar från medlemsstaten avseende de preliminära revisionsresultat eller den revisionsrapport som avses i första stycket c och d i denna punkt ska den tidsfristen börja löpa när medlemsstatens behöriga myndighet mottar dem på minst ett av den berörda medlemsstatens officiella språk.

Artikel 71

Programmyndigheter

1.   Vid tillämpning av artikel 63.3 i budgetförordningen ska medlemsstaten för varje program ange en förvaltande myndighet och en revisionsmyndighet. Om en medlemsstat anförtror redovisningsfunktionen till ett annat organ än den förvaltande myndigheten i enlighet med artikel 72.2 i den här förordningen ska det berörda organet också anges som programmyndighet. Dessa myndigheter får vara ansvariga för fler än ett program.

2.   Revisionsmyndigheten ska vara en offentlig myndighet. Revisionsarbete får på revisionsmyndighetens ansvar utföras av ett annat offentligt eller privat organ. Revisionsmyndigheten och varje sådant organ som utför revisionsarbete på revisionsmyndighetens ansvar ska vara funktionellt oberoende av revisionsobjekten.

3.   Den förvaltande myndigheten får ange ett eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa uppgifter under myndighetens ansvar. Överenskommelser mellan den förvaltande myndigheten och de förmedlande organen ska dokumenteras skriftligen.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom programmyndigheterna respekteras.

5.   Om ett program, i överensstämmelse med sina mål, tillhandahåller stöd från Eruf eller ESF+ till ett program som medfinansieras genom Horisont Europa, i enlighet med artikel 10.1 b i Horisont Europa-förordningen ska det organ som genomför det program som medfinansieras genom Horisont Europa anges som förmedlande organ av det berörda programmets förvaltande myndighet, i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

6.   Medlemsstaten får på eget initiativ inrätta ett samordnande organ som ska stå i nära kontakt med och lämna information till kommissionen och samordna verksamheter vid programmyndigheterna i den medlemsstaten.

KAPITEL II

Standardmässiga förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 72

Den förvaltande myndighetens uppgifter

1.   Den förvaltande myndigheten ska ansvara för förvaltningen av programmet, med syftet att programmets mål ska uppnås. Den ska särskilt ha följande uppgifter:

a)

Välja ut insatser i enlighet med artikel 73, med undantag för insatser som avses i artikel 33.3 d.

b)

Utföra programförvaltningsuppgifter i enlighet med artikel 74.

c)

Stödja övervakningskommitténs arbete i enlighet med artikel 75.

d)

Övervaka förmedlande organ.

e)

Elektroniskt registrera och lagra de uppgifter om varje insats som behövs för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner i enlighet med bilaga XVII samt säkerställa uppgifternas säkerhet, integritet och konfidentialitet och autentisering av användare.

2.   Medlemsstaten får anförtro den redovisningsfunktion som avses i artikel 76 till den förvaltande myndigheten eller till ett annat organ.

3.   För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska redovisningsfunktionen utföras av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar.

Artikel 73

Den förvaltande myndighetens urval av insatser

1.   För urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten fastställa och tillämpa icke-diskriminerande och transparenta kriterier och förfaranden som säkerställer såväl tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som jämställdhet och beaktar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om hållbar utveckling och unionens miljöpolitik i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget.

Kriterierna och förfarandena ska säkerställa att de insatser som ska väljas ut prioriteras så att unionsfinansieringen bidrar maximalt till att programmets mål uppnås.

2.   När den förvaltande myndigheten väljer ut insatser ska den

a)

säkerställa att de utvalda insatserna är förenliga med programmet, inbegripet deras överensstämmelse med relevanta underliggande strategier för programmet, och att de faktiskt bidrar till att programmets specifika mål uppnås,

b)

säkerställa att utvalda insatser som omfattas av ett nödvändigt villkor överensstämmer med motsvarande strategier och planeringsdokument som utarbetats för att uppfylla det nödvändiga villkoret,

c)

säkerställa att de utvalda insatserna innebär det bästa förhållandet mellan stödbeloppet, den verksamhet som genomförs och förverkligandet av målen,

d)

kontrollera att stödmottagaren har de ekonomiska resurser och de mekanismer som krävs för att kunna täcka drifts- och underhållskostnaderna för insatser som innebär investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar, i syfte att säkerställa deras finansiella hållbarhet,

e)

säkerställa att utvalda insatser som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (51) är föremål för en miljökonsekvensbedömning eller ett screeningförfarande och att bedömningen av alternativa lösningar vederbörligen har beaktats på grundval av kraven i det direktivet,

f)

kontrollera att tillämplig rätt har följs, om insatserna har påbörjats innan en ansökan om finansiering har lämnats in till den förvaltande myndigheten,

g)

säkerställa att de utvalda insatserna omfattas av den berörda fondens tillämpningsområde och kan hänföras till en interventionstyp,

h)

säkerställa att insatserna inte omfattar verksamhet som ingick i en insats som omlokaliserats i enlighet med artikel 66 eller som skulle innebära en överföring av produktiv verksamhet i enlighet med artikel 65.1 a,

i)

säkerställa att de utvalda insatserna inte påverkas direkt av något motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av insatserna,

j)

säkerställa klimatsäkring av investeringar i infrastruktur som har en förväntad livslängd på minst fem år.

När det gäller led b i denna punkt, för politiskt mål 1, enligt artikel 3.1 a i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden, gäller att endast insatser som motsvarar de specifika mål som avses i led a i och iv i den punkten ska överensstämma med motsvarande strategier för smart specialisering.

3.   Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att stödmottagaren förses med ett dokument med en beskrivning av alla stödvillkor för varje insats, inklusive de särskilda krav som gäller för de produkter eller tjänster som ska levereras, finansieringsplanen, tidsfristen för genomförandet och, i förekommande fall, den metod som ska tillämpas för att fastställa kostnaderna för insatsen och villkoren för utbetalningen av stödet.

4.   För insatser som har tilldelats en spetskompetensstämpel, eller valts ut inom ramen för ett program som medfinansieras genom Horisont Europa, får den förvaltande myndigheten besluta att bevilja stöd direkt från Eruf eller ESF+, förutsatt att sådana insatser uppfyller kraven i punkt 2 a, b och g.

För de insatser som avses i första stycket får de förvaltande myndigheterna dessutom tillämpa de kategorier, högsta belopp och metoder för beräkning av stödberättigande kostnader som fastställs i det relevanta unionsinstrumentet. Dessa inslag ska anges i det dokument som avses i punkt 3.

5.   När den förvaltande myndigheten väljer ut en insats av strategisk betydelse ska den inom en månad underrätta kommissionen och förse kommissionen med all relevant information om den insatsen.

Artikel 74

Programförvaltning vid den förvaltande myndigheten

1.   Den förvaltande myndigheten ska

a)

genomföra förvaltningskontroller för att kontrollera att de medfinansierade varorna och tjänsterna har levererats, att insatsen överensstämmer med tillämplig rätt, med programmet och med stödvillkoren samt

i)

om kostnader ska ersättas enligt artikel 53.1 a, att det utgiftsbelopp som stödmottagarna ansökt om ersättning för beträffande dessa kostnader har betalats och att stödmottagarna för separata räkenskaper eller använder lämpliga redovisningskoder för alla transaktioner som rör insatsen,

ii)

om kostnader ska ersättas enligt artikel 53.1 b, c och d, att villkoren för ersättning av utgifter till stödmottagaren har uppfyllts,

b)

säkerställa, om medel finns tillgängliga, att stödmottagaren får hela det belopp som ska betalas inom 80 dagar från den dag då stödmottagaren lämnar in sin betalningsansökan; tidsfristen får avbrytas om den förvaltande myndigheten inte kan fastställa huruvida beloppet ska betalas på grundval av den information som lämnats av stödmottagaren,

c)

ha infört effektiva och proportionella åtgärder och förfaranden för bedrägeribekämpning, med beaktande av de risker som identifierats,

d)

förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter,

e)

bekräfta att de bokförda utgifterna är lagliga och korrekta,

f)

utarbeta förvaltningsförklaringen i enlighet med mallen i bilaga XVIII.

För första stycket b får inga belopp dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som skulle minska beloppet till stödmottagarna tas ut.

För insatser inom offentlig-privata partnerskap ska den förvaltande myndigheten göra betalningar till ett spärrkonto som inrättats för det syftet i stödmottagarens namn, för användning i enlighet med avtalet om offentlig-privat partnerskap.

2.   De förvaltningskontroller som avses i punkt 1 första stycket a ska vara riskbaserade och stå i proportion till de på förhand och skriftligen fastställda riskerna.

Förvaltningskontrollerna ska omfatta administrativa kontroller av stödmottagarnas betalningsansökningar och kontroller på plats av insatserna. Dessa kontroller ska genomföras före inlämningen av räkenskaperna i enlighet med artikel 98.

3.   Om den förvaltande myndigheten också är stödmottagare inom programmet ska arrangemangen för förvaltningskontroller säkerställa att funktionerna hålls isär.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får det i Interreg-förordningen fastställas särskilda regler om förvaltningskontroller för Interregprogram. I förordningarna om Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får särskilda regler fastställas för förvaltningskontroller som är tillämpliga när en internationell organisation är stödmottagare.

Artikel 75

Den förvaltande myndighetens stöd till övervakningskommitténs arbete

Den förvaltande myndigheten ska

a)

i god tid förse övervakningskommittén med all den information som den behöver för att fullgöra sina uppgifter,

b)

säkerställa att övervakningskommitténs beslut och rekommendationer följs upp.

Artikel 76

Redovisningsfunktionen

1.   Redovisningsfunktionen ska omfatta följande uppgifter:

a)

Utarbetande och inlämning av betalningsansökningar till kommissionen i enlighet med artiklarna 91 och 92.

b)

Upprättande och inlämning av räkenskaperna och kontroll av räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet i enlighet med artikel 98, och elektronisk registrering av alla delar av räkenskaperna, inbegripet betalningsansökningar.

c)

Omräkning till euro av utgifter som ådragits i en annan valuta, med användning av kommissionens månatliga växelkurs för den månad då utgiften registrerades i redovisningssystemen hos det organ som ansvarar för att utföra de uppgifter som fastställs i denna artikel.

2.   Redovisningsfunktionen ska inte omfatta kontroller på stödmottagarnivå.

3.   Genom undantag från punkt 1 c får det i Interreg-förordningen fastställas en annan metod för omräkning till euro av utgifter som ådragits i en annan valuta.

Artikel 77

Revisionsmyndighetens uppgifter

1.   Revisionsmyndigheten ska ha ansvaret för att utföra systemrevisioner, insatsrevisioner och räkenskapsrevisioner i syfte att ge kommissionen en oberoende försäkran om att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt och att utgifterna i de räkenskaper som lämnas till kommissionen är lagliga och korrekta.

2.   Revisionsarbetet ska utföras i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder.

3.   Revisionsmyndigheten ska upprätta och överlämna följande till kommissionen:

a)

Ett årligt revisionsuttalande i enlighet med artikel 63.7 i budgetförordningen och mallen i bilaga XIX till den här förordningen, som bygger på allt revisionsarbete som utförts och som omfattar följande separata komponenter:

i)

Räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet.

ii)

Lagligheten och korrektheten hos de utgifter som redovisats i de räkenskaper som lämnats till kommissionen.

iii)

Förvaltnings- och kontrollsystemets effektiva funktion.

b)

En årlig kontrollrapport som uppfyller kraven i artikel 63.5 b i budgetförordningen, i enlighet med mallen i bilaga XX till den här förordningen, som stöder det årliga revisionsuttalande som avses i led a i den här punkten och som innehåller en sammanfattning av resultaten, inklusive en analys av systemfelens och systembristernas karaktär och omfattning, de korrigerande åtgärder som föreslagits och genomförts samt den resulterande sammanlagda felprocenten och den kvarstående felprocenten för de utgifter som tagits upp i de räkenskaper som lämnats till kommissionen.

4.   Om program har grupperats för insatsrevision enligt artikel 79.2 andra stycket får den information som krävs enligt punkt 3 b i den här artikeln grupperas i en enda rapport.

5.   Revisionsmyndigheten ska överlämna rapporterna om systemrevisioner till kommissionen så snart det kontradiktoriska förfarandet med berörda revisionsobjekt har avslutats.

6.   Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska sammanträda regelbundet och, om de inte kommit överens om något annat, minst en gång om året för att granska revisionsstrategin, den årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet, samordna sina revisionsplaner och revisionsmetoder och diskutera hur förvaltnings- och kontrollsystemen kan förbättras.

Artikel 78

Revisionsstrategi

1.   Revisionsmyndigheten ska, efter samråd med den förvaltande myndigheten, utarbeta en revisionsstrategi som bygger på en riskbedömning, med beaktande av beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemen enligt artikel 69.11, och som omfattar systemrevisioner och insatsrevisioner. Revisionsstrategin ska omfatta systemrevisioner av nyligen utsedda förvaltande myndigheter och myndigheter som sköter redovisningsfunktionen. Sådana revisioner ska genomföras inom 21 månader efter beslutet att godkänna det program eller den ändring av programmet som utser en sådan myndighet. Revisionsstrategin ska utarbetas i enlighet med mallen i bilaga XXII och uppdateras årligen efter den första årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet, som lämnats till kommissionen. Den får omfatta ett eller flera program.

2.   Revisionsstrategin ska lämnas till kommissionen på begäran.

Artikel 79

Insatsrevisioner

1.   Insatsrevisionerna ska omfatta utgifter som deklarerats till kommissionen under räkenskapsåret och bygga på ett urval. Det urvalet ska vara representativt och bygga på statistiska urvalsmetoder.

2.   Om populationen består av färre än 300 urvalsenheter får en icke-statistisk urvalsmetod användas, efter en yrkesmässig bedömning av revisionsmyndigheten. I sådana fall ska urvalets storlek vara tillräckligt för att revisionsmyndigheten ska kunna utarbeta ett giltigt revisionsuttalande. Den icke-statistiska urvalsmetoden ska omfatta minst 10 % av urvalsenheterna i populationen för räkenskapsåret, vilka väljs ut slumpmässigt.

Det statistiska urvalet får omfatta ett eller flera program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO och, efter stratifiering när så är lämpligt, en eller flera programperioder enligt revisionsmyndighetens yrkesmässiga bedömning.

Urvalet av insatser som får stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska omfatta insatser som får stöd från varje fond separat.

3.   Insatsrevisionerna ska endast omfatta kontroller på plats av insatsens fysiska genomförande om så krävs för den typ av insats som berörs.

I ESF+-förordningen får särskilda bestämmelser fastställas för program eller prioriteringar enligt artikel 4.1 m i den förordningen. I förordningarna om Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får särskilda bestämmelser fastställas för insatsrevision när en internationell organisation är stödmottagare. Interreg-förordningen får fastställa särskilda regler om insatsrevisioner som gäller för Interregprogram.

Revisionerna ska genomföras på grundval av de regler som gällde vid den tidpunkt då verksamheterna inom ramen för insatsen utfördes.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 114 med avseende på att komplettera den här artikeln genom att fastställa standardiserade urvalsmetoder och villkor som ska omfatta en eller flera programperioder.

Artikel 80

Rutiner för samordnad granskning

1.   När kommissionen och revisionsmyndigheterna genomför revisioner ska de vederbörligen beakta principen om samordnad granskning och proportionalitetsprincipen i förhållande till risknivån för unionsbudgeten. Detta är i synnerhet för att undvika att samma utgifter som deklarerats till kommissionen blir föremål för revisioner och förvaltningskontroller flera gånger i syfte att minimera kostnaderna för förvaltningskontroller och revisioner och den administrativa bördan för stödmottagare.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska först använda all den information och alla de register som avses i artikel 72.1 e, inklusive resultaten av förvaltningskontrollerna, och de ska enbart begära och erhålla ytterligare handlingar och revisionsbevis från de berörda stödmottagarna om de efter en yrkesmässig bedömning anser att så krävs för att dra välgrundade revisionsslutsatser.

2.   För program där kommissionen konstaterar att revisionsmyndighetens yttrande är tillförlitligt och där den berörda medlemsstaten deltar i det fördjupade samarbetet om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten ska kommissionens egna revisioner begränsas till en granskning av revisionsmyndighetens arbete.

3.   Före inlämningen av räkenskaperna för det räkenskapsår då insatsen slutförs ska kommissionen eller revisionsmyndigheten inte utföra mer än en revision avseende insatser för vilka de totala stödberättigande utgifterna inte överstiger 400 000 EUR för Eruf eller Sammanhållningsfonden, 350 000 EUR för FRO, 300 000 EUR för ESF+ eller 200 000 EUR för EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

Andra insatser ska inte omfattas av mer än en revision per räkenskapsår, av antingen revisionsmyndigheten eller kommissionen, före inlämningen av räkenskaperna för det räkenskapsår då insatsen slutförs. Insatserna ska inte omfattas av revision av kommissionen eller revisionsmyndigheten under ett visst år om revisionsrätten redan har genomfört en revision det året, förutsatt att resultaten av revisionsrättens revision av sådana insatser kan användas av revisionsmyndigheten eller kommissionen för fullgörandet av deras respektive uppgifter.

4.   Utan hinder av punkt 3 får en insats omfattas av mer än en revision, om revisionsmyndigheten gör den yrkesmässiga bedömningen att det inte är möjligt att utarbeta ett giltigt revisionsuttalande.

5.   Punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas om

a)

det finns en särskild risk för oriktigheter eller en misstanke om bedrägeri,

b)

det finns ett behov av att göra om revisionsmyndighetens arbete för att få garantier för att det fungerar effektivt,

c)

det finns bevis på allvarliga brister i revisionsmyndighetens arbete.

Artikel 81

Förvaltningskontroller och revisioner av finansieringsinstrument

1.   Den förvaltande myndigheten ska endast göra förvaltningskontroller på plats i enlighet med artikel 74.1 hos organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som beviljar de underliggande nya lånen. Den förvaltande myndigheten får förlita sig på kontroller som utförs av externa organ och inte göra förvaltningskontroller på plats, förutsatt att myndigheten kan styrka de externa organens kvalifikationer.

2.   Den förvaltande myndigheten ska inte göra kontroller på plats hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska dock lämna kontrollrapporter som stöder betalningsansökningarna till den förvaltande myndigheten.

3.   Revisionsmyndigheten ska genomföra systemrevisioner och insatsrevisioner i enlighet med artikel 77, 79 eller 83, beroende på vad som är tillämpligt, hos organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som beviljar de underliggande nya lånen. Revisionsmyndigheten får vad avser en övergripande försäkran beakta resultaten av externa revisorers revision av organ som genomför finansieringsinstrumentet, och får på grundval av dessa besluta att begränsa sitt eget revisionsarbete.

4.   När det gäller garantifonder får de organ som ansvarar för programrevisionen endast utföra revision av de organ som tillhandahåller nya underliggande lån när en eller flera av följande situationer uppstår:

a)

Verifikationer avseende stöd från finansieringsinstrumentet till slutmottagare finns inte tillgängliga hos den förvaltande myndigheten eller hos de organ som genomför finansieringsinstrumentet.

b)

Det finns bevis för att de handlingar som finns tillgängliga hos den förvaltande myndigheten eller de organ som genomför finansieringsinstrumentet inte ger en sanningsenlig och korrekt bild av stödet.

5.   Revisionsmyndigheten ska inte utföra revisioner hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare för finansieringsinstrument som genomförs av dem.

EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska dock förse kommissionen och revisionsmyndigheten med en årlig revisionsrapport som upprättats av deras externa revisorer vid slutet av varje kalenderår. Rapporten ska omfatta de delar som ingår i bilaga XXI och utgöra grunden för revisionsmyndighetens arbete.

6.   EIB eller andra internationella finansinstitut ska förse programmyndigheterna med alla de handlingar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Artikel 82

Handlingars tillgänglighet

1.   Utan att det påverkar reglerna för statligt stöd ska den förvaltande myndigheten säkerställa att alla verifikationer som rör en insats som får stöd av fonderna bevaras på lämplig nivå under fem år räknat från den 31 december det år då den förvaltande myndigheten gjorde den sista utbetalningen till stödmottagaren.

2.   Den tidsperiod som avses i punkt 1 ska avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på begäran av kommissionen.

KAPITEL III

Användning av nationella förvaltningssystem

Artikel 83

Förbättrade proportionella åtgärder

Om villkoren i artikel 84 är uppfyllda får medlemsstaten tillämpa följande förbättrade proportionella åtgärder för ett programs förvaltnings- och kontrollsystem:

a)

Genom undantag från artikel 74.1 a och 74.2 får den förvaltande myndigheten tillämpa endast nationella förfaranden för förvaltningskontroller.

b)

Genom undantag från artikel 77.1 när det gäller systemrevisioner och artikel 79.1 och 79.3 när det gäller insatsrevisioner får revisionsmyndigheten begränsa sin revisionsverksamhet till insatsrevisioner som omfattar ett urval baserat på ett statistiskt val av 30 urvalsenheter för det berörda programmet eller den berörda programgruppen.

När det gäller de förvaltningskontroller som avses i första stycket a får den förvaltande myndigheten förlita sig på kontroller som utförs av externa organ, förutsatt att den kan styrka organens kvalifikationer.

För första stycket b får revisionsmyndigheten, när populationen består av färre än 300 urvalsenheter, tillämpa en icke-statistisk urvalsmetod i enlighet med artikel 79.2.

Kommissionen ska begränsa sina egna revisioner till en granskning av revisionsmyndighetens arbete genom att arbetet görs om endast på dess nivå, om inte tillgänglig information visar på allvarliga brister i revisionsmyndighetens arbete.

Artikel 84

Villkor för tillämpningen av förbättrade proportionella åtgärder

1.   Medlemsstaten får tillämpa de förbättrade proportionella åtgärder som avses i artikel 83 när som helst under programperioden, om kommissionen i sina offentliggjorda årliga verksamhetsrapporter för de två år som föregår ett sådant beslut av medlemsstaten har bekräftat att programmets förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt och att den sammanlagda felprocenten för varje år är högst 2 %. När kommissionen bedömer om programmets förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt ska den beakta den berörda medlemsstatens deltagande i det fördjupade samarbetet om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

Om en medlemsstat beslutar att tillämpa de förbättrade proportionella åtgärder som avses i artikel 83 ska den underrätta kommissionen om tillämpningen av sådana arrangemang. I ett sådant fall ska arrangemangen tillämpas från följande räkenskapsårs början.

2.   Medlemsstaten får tillämpa de förbättrade proportionella åtgärder som avses i artikel 83 i början av programperioden, om de villkor som fastställs i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllda med avseende på ett liknande program som genomfördes 2014–2020 och om de förvaltnings- och kontrollarrangemang som inrättats för programperioden 2021–2027 i stor utsträckning bygger på arrangemangen från det tidigare programmet. I ett sådant fall ska åtgärderna tillämpas från programmets början.

3.   Medlemsstaten ska utarbeta eller uppdatera beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet och revisionsstrategin i artiklarna 69.11 och 78 i enlighet med detta.

Artikel 85

Justeringar under programperioden

1.   Om kommissionen eller revisionsmyndigheten, på grundval av de genomförda revisionerna och den årliga kontrollrapporten, konstaterar att villkoren i artikel 84 inte längre är uppfyllda ska kommissionen begära att revisionsmyndigheten utför ytterligare revisionsarbete i enlighet med artikel 69.3 samt försäkra sig om att korrigerande åtgärder vidtas.

2.   Om det i den följande årliga kontrollrapporten bekräftas att villkoren fortfarande inte är uppfyllda, och kommissionen därmed bara får en begränsad försäkran om att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt och att utgifterna är lagliga och korrekta, ska kommissionen begära att revisionsmyndigheten genomför systemrevisioner.

3.   Kommissionen får, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att framföra sina synpunkter, informera medlemsstaten om att de förbättrade proportionella åtgärderna enligt artikel 83 inte längre ska tillämpas från och med efterföljande räkenskapsårs början.

AVDELNING VII

EKONOMISK FÖRVALTNING, INLÄMNING OCH GRANSKNING AV RÄKENSKAPER SAMT FINANSIELLA KORRIGERINGAR

KAPITEL I

Ekonomisk förvaltning

Avsnitt I

Allmänna redovisningsregler

Artikel 86

Budgetåtaganden

1.   Beslutet om godkännande av programmet i enlighet med artikel 23 ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110.1 i budgetförordningen och när beslutet anmälts till den berörda medlemsstaten ska det utgöra ett rättsligt åtagande.

I det beslutet ska unionens totala bidrag per fond och per år anges. För program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska dock ett belopp som motsvarar 50 % av bidraget för åren 2026 och 2027 (flexibilitetsbelopp) per program i varje medlemsstat behållas och ska inte slutgiltigt tilldelas programmet förrän efter antagandet av kommissionsbeslutet efter halvtidsöversynen i enlighet med artikel 18.

2.   Unionens budgetåtaganden för varje program ska göras av kommissionen i årliga delbetalningar för varje fond mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.

3.   Genom undantag från artikel 111.2 i budgetförordningen ska budgetåtagandena för den första delbetalningen göras när kommissionen har antagit programmet.

Artikel 87

Användning av euro

Belopp som fastställs i program eller som rapporteras eller deklareras till kommissionen av medlemsstaterna ska anges i euro.

Artikel 88

Återbetalning

1.   Återbetalningar till unionens budget ska göras före den förfallodag som anges i det betalningskrav som upprättats i enlighet med artikel 98 i budgetförordningen. Förfallodagen ska vara den sista dagen i den andra månaden efter det att betalningskravet utfärdades.

2.   Varje försening av en återbetalning ska leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalningen sker. Räntesatsen ska vara en och en halv procentenhet högre än den ränta som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

Avsnitt II

Regler för betalningar till medlemsstater

Artikel 89

Typer av betalningar

Betalningar ska ske i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar av saldot för räkenskapsåret.

Artikel 90

Förfinansiering

1.   Kommissionens förfinansiering ska baseras på det totala stödet från fonderna som fastställs i beslutet om godkännande av programmet.

2.   Förfinansieringen för varje fond ska, om medel finns tillgängliga, betalas i årliga delbetalningar före den 1 juli varje år enligt följande:

a)

2021: 0,5 %.

b)

2022: 0,5 %.

c)

2023: 0,5 %.

d)

2024: 0,5 %.

e)

2025: 0,5 %.

f)

2026: 0,5 %.

Om ett program antas efter den 1 juli 2021 ska de första delbetalningarna utbetalas det år då programmet antas.

3.   Genom undantag från punkt 2 ska särskilda regler om förfinansiering för Interregprogram fastställas i Interreg-förordningen.

4.   Genom undantag från punkt 2 ska särskilda regler om förfinansiering för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik fastställas i de fondspecifika förordningarna.

5.   Det belopp som betalats ut som förfinansiering för åren 2021 och 2022 ska räknas av i kommissionens räkenskaper varje år, och för åren 2023–2026 senast under det sista räkenskapsåret, i enlighet med artikel 100.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska det belopp som betalats ut som förfinansiering räknas av i kommissionens räkenskaper senast under det sista räkenskapsåret.

6.   Om förfinansieringen genererar ränta ska denna användas för det berörda programmet på samma sätt som fondmedlen och tas med i redovisningen för det sista räkenskapsåret.

Artikel 91

Betalningsansökningar

1.   Medlemsstaten ska lämna in högst sex betalningsansökningar per program, per fond och per räkenskapsår. Varje år får en betalningsansökan lämnas in när som helst under varje tidsperiod mellan följande datum: 28 februari, 31 maj, 31 juli, 31 oktober, 30 november och 31 december.

Den sista betalningsansökan som lämnas in senast den 31 juli ska anses vara den sista betalningsansökan för det räkenskapsår som avslutades den 30 juni.

Första stycket ska inte gälla för Interregprogram.

2.   Betalningsansökningarna ska endast godtas om det senaste garantipaketet, enligt vad som avses i artikel 98, vederbörligen har lämnats in.

3.   Betalningsansökningarna ska lämnas in till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga XXIII och ska för varje prioritering och, i tillämpliga fall, för varje regionkategori omfatta följande:

a)

Det totala beloppet av stödberättigande utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med genomförandet av insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor är uppfyllda och insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda men som bidrar till att nödvändiga villkor uppfylls, enligt vad som bokförts i systemet hos det organ som sköter redovisningsfunktionen.

b)

Beloppet för tekniskt bistånd, beräknat i enlighet med artikel 36.5 b, i tillämpliga fall.

c)

Det totala beloppet av offentliga bidrag som lämnats eller ska lämnas och som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor är uppfyllda och insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda men som bidrar till att nödvändiga villkor uppfylls, enligt vad som bokförts i systemet hos det organ som sköter redovisningsfunktionen.

d)

Det totala beloppet av stödberättigande utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med genomförandet av insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda, med undantag av insatser som bidrar till att de nödvändiga villkoren uppfylls, enligt vad som bokförts i systemet hos det organ som sköter redovisningsfunktionen.

4.   Genom undantag från punkt 3 a ska följande gälla:

a)

Om unionens bidrag ges enligt artikel 51 a är beloppen i betalningsansökan de belopp som motiveras av framstegen när det gäller att uppfylla villkoren eller att uppnå resultat, i enlighet med det beslut som avses i artikel 95.2 eller den delegerade akt som avses i artikel 95.4.

b)

Om unionens bidrag ges enligt artikel 51 c, d och e är beloppen i en betalningsansökan de belopp som fastställs i enlighet med det beslut som avses i artikel 94.3 eller den delegerade akt som avses i artikel 94.4.

c)

För de former av bidrag som förtecknas i artikel 53.1 första stycket b, c och d är beloppen i en betalningsansökan de kostnader som beräknas på tillämpliga grunder.

5.   Genom undantag från punkt 3 får betalningsansökan, om det är fråga om statligt stöd, omfatta förskott som det organ som beviljar stödet betalar ut till stödmottagarna om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a)

Förskotten omfattas av en garanti som tillhandahålls av en bank eller något annat finansinstitut som är etablerat i medlemsstaten eller av ett system som tillhandahålls som en garanti av en offentlig enhet eller medlemsstaten.

b)

Förskotten överstiger inte 40 % av det totala stödbelopp som ska beviljas en stödmottagare för en viss insats.

c)

Förskotten täcks av utgifter som stödmottagarna betalat i samband med genomförandet av insatsen och styrks med kvitterade fakturor eller bokföringsunderlag med motsvarande tillförlitlighet senast inom tre år från det år förskottet betalats ut eller den 31 december 2029, beroende på vilket som infaller först, och om detta inte sker ska nästa betalningsansökan korrigeras i enlighet därmed.

I varje betalningsansökan som innefattar förskott av denna typ ska det totala belopp som betalats ut från programmet i form av förskott, det belopp som täckts med utgifter som stödmottagarna betalat inom en period på tre år från det att förskottet betalades ut i enlighet med led c samt det belopp som inte har täckts med utgifter som stödmottagarna betalat under en period på tre år som ännu inte löpt ut redovisas separat.

6.   Genom undantag från punkt 3 c i denna artikel, när det gäller stödsystem enligt artikel 107 i EUF-fördraget, ska det offentliga bidrag som motsvarar utgifterna i en betalningsansökan ha betalats ut till stödmottagarna av det organ som beviljar stödet.

Artikel 92

Särskilda komponenter för finansieringsinstrument i betalningsansökningar

1.   Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.1 ska betalningsansökningar som lämnas in i enlighet med bilaga XXIII omfatta de totala belopp som har betalats ut eller, när det gäller garantier, de belopp som avsatts för garantiavtal av den förvaltande myndigheten till slutmottagare i enlighet med artikel 68.1 a, b och c.

2.   Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.2 ska betalningsansökningar som omfattar utgifter för finansieringsinstrument lämnas in i enlighet med följande villkor:

a)

Det belopp som ingår i den första betalningsansökan ska ha betalats ut till finansieringsinstrumenten och får vara upp till 30 % av de totala programbidrag som anslagits för finansieringsinstrumenten enligt finansieringsavtalet i fråga, i enlighet med relevant prioritering och regionkategori, om tillämpligt.

b)

Det belopp som ingår i de följande betalningsansökningar som lämnas in under stödberättigandeperioden ska omfatta de stödberättigande utgifterna enligt artikel 68.1.

3.   Det belopp som ingår i den första betalningsansökan i enlighet med punkt 2 a ska räknas av i kommissionens räkenskaper senast under det sista räkenskapsåret.

Det ska anges separat i betalningsansökningarna.

Artikel 93

Gemensamma regler för betalningar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15.5 och 15.6 och under förutsättning att det finns medel tillgängliga ska kommissionen göra mellanliggande betalningar inom 60 dagar från den dag då den tagit emot en betalningsansökan.

2.   Varje betalning ska hänföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet för den berörda fonden och regionkategorin. Kommissionen ska med mellanliggande betalningar ersätta 95 % av de belopp som ingår i betalningsansökan, vilket blir resultatet av att medfinansieringsgraden för varje prioritering tillämpas på de totala stödberättigande utgifterna eller på det offentliga bidraget, beroende på vad som är tillämpligt. Kommissionen ska fastställa de återstående belopp som ska ersättas eller återkrävas när kontonas saldo beräknas i enlighet med artikel 100.

3.   Stödet från fonderna till en prioritering i form av mellanliggande betalningar ska inte överstiga stödbeloppet från fonderna till den prioritering som fastställs i beslutet om godkännande av programmet.

4.   Om unionsbidrag ges i någon av de former som förtecknas i artikel 51 ska kommissionen inte betala mer än det belopp som medlemsstaten begär.

5.   Stödet från fonderna till en prioritering i form av slutbetalning för det sista räkenskapsåret får inte överstiga något av följande belopp:

a)

Det offentliga bidrag som deklarerats i betalningsansökningarna.

b)

Det stöd från fonderna som betalats ut eller ska betalas ut till stödmottagarna.

c)

Det belopp som medlemsstaten begär.

Belopp som ersätts enligt artikel 36.5 ska inte beaktas vid beräkningen av det tak som anges i första stycket b i den här artikeln.

6.   På begäran av en medlemsstat får de mellanliggande betalningarna ökas med 10 % över den medfinansieringsgrad som gäller för varje prioritering för fonderna, om medlemsstaten uppfyller något av följande villkor efter den 1 juli 2021.

a)

Medlemsstaten får ett lån från unionen enligt rådets förordning (EU) nr 407/2010 (52).

b)

Medlemsstaten får medelfristigt ekonomiskt stöd genom Europeiska stabilitetsmekanismen, i enlighet med fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen av den 2 februari 2012 eller förordning (EG) nr 332/2002, på villkor att ett makroekonomiskt anpassningsprogram genomförs.

c)

Medlemsstaten får ekonomiskt stöd på villkor att den genomför ett makroekonomiskt anpassningsprogram enligt förordning (EU) nr 472/2013.

Den höjda medfinansieringsgraden, som inte får överstiga 100 %, ska tillämpas för betalningsansökningar fram till slutet av det kalenderår då det ekonomiska stödet upphör.

7.   Punkt 6 ska inte gälla Interregprogram.

Artikel 94

Bidrag från unionen på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser

1.   Kommissionen får betala ut unionens bidrag till ett program på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser i enlighet med artikel 51, på grundval av de belopp och satser som godkänts genom ett beslut i enlighet med punkt 3 i den här artikeln eller fastställts i den delegerade akt som avses i punkt 4 i den här artikeln.

2.   För att använda ett unionsbidrag till programmet på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser ska medlemsstaterna lämna in ett förslag till kommissionen i enlighet med mallarna i bilagorna V och VI, som en del av inlämningen av programmet eller av en begäran om ändring av programmet.

De belopp och satser som medlemsstaten föreslår ska fastställas på grundval av följande och bedömas av revisionsmyndigheten:

a)

En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på något av följande:

i)

statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,

ii)

Kontrollerade historiska uppgifter.

iii)

Tillämpning av sedvanlig praxis för kostnadsredovisning.

b)

Budgetförslag.

c)

De regler om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för en liknande insatstyp.

d)

De regler om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för en liknande insatstyp.

3.   I beslutet om godkännande av programmet eller av en ändring av det ska det fastställas vilka typer av insatser som omfattas av ersättningen på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser, vad och vilka belopp som ska omfattas av dessa enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser samt vilka metoder som ska användas för att justera beloppen.

Medlemsstaterna ska ersätta stödmottagarna i enlighet med denna artikel. Ersättningen får utgöras av vilken form av stöd som helst.

Kommissionens och medlemsstaternas revisioner, och förvaltningskontroller som utförs av medlemsstaterna, ska enbart syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning från kommissionen är uppfyllda.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 114 med avseende på att komplettera den här artikeln genom att på unionsnivå fastställa enhetskostnaderna, enhetsbeloppen, schablonsatserna, beloppen för dem och metoderna för att justera dem på de sätt som avses i punkt 2 andra stycket a–d i den här artikeln.

5.   Denna artikel ska inte gälla för bidrag från unionen för tekniskt bistånd som ersätts enligt artikel 51 e.

Artikel 95

Bidrag från unionen på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna

1.   Kommissionen får betala ut unionens bidrag till hela eller delar av en prioritering i programmen på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i enlighet med artikel 51, på grundval av de belopp som godkänts genom det beslut som avses i punkt 2 i den här artikeln eller som fastställts i den delegerade akt som avses i punkt 4 i den här artikeln. För att använda ett unionsbidrag till programmet på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna ska medlemsstaterna lämna in ett förslag till kommissionen i enlighet med mallarna i bilagorna V och VI, som en del av programmet eller av en begäran om ändring av programmet. Förslaget ska innehålla följande uppgifter:

a)

Den prioritering som berörs och det totala belopp som täcks av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.

b)

En beskrivning av den del av programmet och den typ av insatser som täcks av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.

c)

En beskrivning av de villkor som ska vara uppfyllda eller de resultat som ska uppnås, med en tidsplan.

d)

Mellanliggande resultat som leder till ersättning från kommissionen.

e)

Måttenheter.

f)

Schemat för kommissionens ersättning och relaterade belopp som är kopplade till framstegen när det gäller att uppfylla villkoren eller att uppnå resultat.

g)

Arrangemangen för kontroll av de mellanliggande resultaten och av att villkoren har uppfyllts eller att resultaten har uppnåtts.

h)

Metoderna för justering av beloppen, i tillämpliga fall.

i)

Arrangemangen för att säkerställa en verifieringskedja i enlighet med bilaga XIII, som visar att villkoren har uppfyllts eller att resultaten har uppnåtts.

j)

Den planerade typ av ersättningsmetod som används för att ersätta stödmottagaren eller stödmottagarna inom den prioritering eller de delar av en prioritering i programmen som berörs av den här artikeln.

2.   Beslutet om godkännande av programmet eller ansökan om ändring av det ska innehålla alla de delar som förtecknas i punkt 1.

3.   Medlemsstaterna ska ersätta stödmottagarna i enlighet med denna artikel. Ersättningen får utgöras av vilken form av stöd som helst.

Kommissionens och medlemsstaternas revisioner, och förvaltningskontroller som utförs av medlemsstaterna, ska enbart syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning från kommissionen är uppfyllda eller att resultaten har uppnåtts.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 114 med avseende på att komplettera den här artikeln genom att fastställa beloppen för finansiering på unionsnivå som inte är kopplad till kostnaderna per typ av insats, metoderna för justering av beloppen och de villkor som ska uppfyllas eller de resultat som ska uppnås.

Avsnitt III

Avbrott och innehållanden

Artikel 96

Avbrott i betalningsfristen

1.   Kommissionen får avbryta betalningsfristen, utom för förfinansiering, i högst sex månader om något av följande villkor är uppfyllt:

a)

Det finns bevis som tyder på en allvarlig brist för vilken inga korrigerande åtgärder har vidtagits.

b)

Kommissionen måste genomföra ytterligare kontroller efter att ha fått information om att utgifter i en betalningsansökan kan vara kopplade till en oriktighet.

2.   Medlemsstaten får samtycka till att avbrottsperioden förlängs med tre månader.

3.   Kommissionen ska begränsa avbrottet till att gälla den del av utgifterna som påverkas av de omständigheter som avses i punkt 1, om det inte är omöjligt att identifiera den del av utgifterna som påverkas. Kommissionen ska skriftligen informera medlemsstaten och den förvaltande myndigheten om anledningen till avbrottet och begära att de åtgärdar situationen. Kommissionen ska avsluta avbrottet så snart åtgärder som korrigerar de omständigheter som avses i punkt 1 har vidtagits.

4.   I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för att avbryta betalningar som är kopplade till bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

Artikel 97

Innehållande av betalningar

1.   Kommissionen får besluta att hålla inne alla eller delar av betalningarna, utom för förfinansiering, efter det att medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter, om något av följande villkor är uppfyllt:

a)

Medlemsstaten har underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda den situation som har lett till ett avbrott enligt artikel 96.

b)

Det finns en allvarlig brist.

c)

Utgifterna i betalningsansökan är kopplade till en oriktighet som inte har korrigerats.

d)

Det finns ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på ett överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-fördraget som rör en fråga som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet.

2.   Kommissionen ska häva innehållandet av alla eller delar av betalningarna om medlemsstaten har vidtagit åtgärder för att korrigera de omständigheter som avses i punkt 1.

3.   I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för att hålla inne betalningar som är kopplade till bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

KAPITEL II

Inlämning och granskning av räkenskaper

Artikel 98

Innehåll i och inlämning av räkenskaper

1.   För varje räkenskapsår för vilket betalningsansökningar har lämnats in ska medlemsstaten senast den 15 februari lämna in följande handlingar till kommissionen (garantipaketet) som ska omfatta det föregående räkenskapsåret:

a)

Räkenskaperna i enlighet med mallen i bilaga XXIV.

b)

Den förvaltningsförklaring som avses i artikel 74.1 f, i enlighet med mallen i bilaga XVIII.

c)

Det årliga revisionsuttalande som avses i artikel 77.3 a, i enlighet med mallen i bilaga XIX.

d)

Den årliga kontrollrapport som avses i artikel 77.3 b, i enlighet med mallen i bilaga XX.

2.   Den tidsfrist som avses i punkt 1 får i undantagsfall förlängas av kommissionen till den 1 mars, efter ett meddelande från den berörda medlemsstaten.

3.   Räkenskaperna ska för varje prioritering och, i förekommande fall, för varje fond och för varje regionkategori omfatta följande:

a)

Det totala beloppet av stödberättigande utgifter som bokförts i redovisningssystemet hos det organ som sköter redovisningsfunktionen och som har tagits med i den slutliga betalningsansökningen för räkenskapsåret och det totala beloppet för motsvarande offentliga bidrag som lämnats eller ska lämnas, kopplat till specifika mål för vilka nödvändiga villkor är uppfyllda och insatser som är kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda men som bidrar till att nödvändiga villkor uppfylls.

b)

De belopp som dragits tillbaka under räkenskapsåret.

c)

De belopp av offentliga bidrag som betalats till finansieringsinstrument.

d)

För varje prioritering, en förklaring av eventuella skillnader mellan de belopp som deklarerats enligt led a och de belopp som deklarerats i betalningsansökningar för samma räkenskapsår.

4.   Garantipaketet ska inte avse det totala beloppet av stödberättigande utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med genomförandet av insatserna eller motsvarande offentliga bidrag som gjorts eller kommer att göras, kopplade till specifika mål för vilka nödvändiga villkor inte är uppfyllda, med undantag för insatser som bidrar till uppfyllandet av nödvändiga villkor.

5.   Räkenskaperna ska inte godtas om inte medlemsstaterna har gjort nödvändiga korrigeringar för att minska den kvarstående felprocenten i fråga om lagligheten och korrektheten för de utgifter som ingår i räkenskaperna till högst 2 %.

6.   Medlemsstaterna ska särskilt dra av följande i räkenskaperna:

a)

De oriktiga utgifter som har varit föremål för finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 103.

b)

Utgifter som är föremål för en pågående bedömning avseende laglighet och korrekthet.

c)

Andra belopp enligt vad som krävs för att minska den kvarstående felprocenten för de utgifter som ingår i räkenskaperna till högst 2 %.

Medlemsstaten får låta utgifter enligt första stycket b ingå i en betalningsansökan under följande räkenskapsår när deras laglighet och korrekthet har bekräftats.

7.   Medlemsstaten får korrigera oriktiga belopp som den har upptäckt efter det att de räkenskaper där beloppen ingick har lämnats in, genom att göra motsvarande justeringar för det räkenskapsår då oriktigheten upptäcktes, utan att det påverkar artikel 104.

8.   Som en del i garantipaketet ska medlemsstaten för det sista räkenskapsåret lämna in den slutliga prestationsrapport som avses i artikel 43 eller den sista årliga prestationsrapporten för Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

Artikel 99

Granskning av räkenskaperna

Kommissionen ska försäkra sig om att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga senast den 31 maj året efter räkenskapsårets slut, om inte artikel 102 är tillämplig.

Artikel 100

Beräkning av saldot

1.   När kommissionen fastställer det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret och de därav följande justeringarna av betalningarna till medlemsstaten ska den beakta följande:

a)

De belopp i räkenskaperna som avses i artikel 98.3 a och som medfinansieringsgraden för varje prioritering ska tillämpas på.

b)

Det totala belopp som kommissionen betalat ut i form av mellanliggande betalningar under det räkenskapsåret.

c)

För Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF, förfinansieringsbeloppet för åren 2021 och 2022.

2.   Om ett belopp kan återkrävas från medlemsstaten ska det omfattas av ett betalningskrav som utfärdas av kommissionen och som om möjligt ska verkställas genom avräkning från de belopp som ska betalas ut till medlemsstaten i senare utbetalningar till samma program. Ett sådant återkrav ska inte utgöra en finansiell korrigering och ska inte minska stödet från fonderna till programmet. Det återkrävda beloppet ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 i budgetförordningen.

Artikel 101

Förfarande för granskning av räkenskaperna

1.   Det förfarande som fastställs i artikel 102 ska tillämpas i något av följande fall:

a)

Om revisionsmyndigheten har lämnat ett revisionsuttalande med reservation eller med avvikande mening, av anledningar som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet.

b)

Om kommissionen har bevis som gör att tillförlitligheten hos ett revisionsuttalande utan reservation kan ifrågasättas.

2.   I alla övriga fall ska kommissionen beräkna de belopp som ska belasta fonderna i enlighet med artikel 100 och göra motsvarande betalningar eller återkrav senast den 1 juli. Betalningen eller återkravet ska utgöra ett godkännande av räkenskaperna.

Artikel 102

Kontradiktoriskt förfarande för granskning av räkenskaperna

1.   Om revisionsmyndigheten lämnar ett revisionsuttalande med reservation eller med avvikande mening av anledningar som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet ska kommissionen begära att medlemsstaten reviderar räkenskaperna och att den inom en månad på nytt lämnar in de handlingar som avses i artikel 98.1.

Följande gäller vid den tidsfrist som anges i första stycket:

a)

Om ett revisionsuttalande utan reservation lämnas ska artikel 100 tillämpas och kommissionen ska betala eventuella utestående belopp eller göra återkrav inom två månader.

b)

Om revisionsuttalandet alltjämt lämnas med reservation eller om handlingarna inte lämnats in på nytt av medlemsstaten ska punkterna 2, 3 och 4 tillämpas.

2.   Om revisionsuttalandet alltjämt lämnas med reservation av anledningar som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet eller om revisionsuttalandet fortfarande är otillförlitligt ska kommissionen informera medlemsstaten om det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret.

3.   Om medlemsstaten godkänner det belopp som avses i punkt 2 i denna artikel inom en månad ska kommissionen inom två månader betala eventuella utestående belopp eller göra återkrav i enlighet med artikel 100.

4.   Om medlemsstaten inte godtar det belopp som avses i punkt 2 i denna artikel ska kommissionen fastställa det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret. En sådan akt ska inte utgöra en finansiell korrigering och ska inte minska stödet från fonderna till programmet. Kommissionen ska inom två månader betala eventuella utestående belopp eller göra återkrav i enlighet med artikel 100.

5.   När det gäller det sista räkenskapsåret ska kommissionen betala eller återkräva årssaldot för program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF senast två månader efter det att den slutliga prestationsrapporten godtogs i enlighet med artikel 43.

KAPITEL III

Finansiella korrigeringar

Artikel 103

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.   Medlemsstaterna ska skydda unionens budget och tillämpa finansiella korrigeringar genom att dra tillbaka hela eller delar av stödet från fonderna till en insats eller ett program, om det visar sig att utgifter som deklarerats till kommissionen är oriktiga.

2.   Finansiella korrigeringar ska bokföras för det räkenskapsår då beslutet om tillbakadragandet fattas.

3.   Det stöd från fonderna som dragits tillbaka får återanvändas av medlemsstaten inom det berörda programmet, utom för en insats som omfattades av korrigeringen eller, om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet, för en insats som påverkades av den systembetingade oriktigheten.

4.   I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för medlemsstaternas finansiella korrigeringar som är kopplade till bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

5.   För insatser som omfattar finansieringsinstrument får, genom undantag från punkterna 1, 2 och 3, ett bidrag som dragits tillbaka i enlighet med denna artikel på grund av en enskild oriktighet återanvändas inom samma insats på följande villkor:

a)

Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos slutmottagaren får det endast återanvändas för andra slutmottagare inom samma finansieringsinstrument.

b)

Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos det organ som genomför en särskild fond, om ett finansieringsinstrument genomförs genom en holdingfondstruktur, får det endast återanvändas för andra organ som genomför särskilda fonder.

Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos det organ som genomför holdingfonden, eller hos det organ som genomför den särskilda fonden om ett finansieringsinstrument genomförs genom en struktur utan holdingfond, får det tillbakadragna bidraget inte återanvändas inom samma insats.

Om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet får det tillbakadragna bidraget inte återanvändas för insatser som påverkas av den systembetingade oriktigheten.

6.   De organ som genomför finansieringsinstrument ska till medlemsstaterna återbetala programbidrag som påverkas av oriktigheter, tillsammans med ränta och eventuella andra vinster som dessa bidrag gett upphov till.

De organ som genomför finansieringsinstrument ska inte återbetala de belopp som avses i första stycket till medlemsstaterna, om de organen för en viss oriktighet visar att följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a)

Oriktigheten förekom hos slutmottagarna eller, om det gäller en holdingfond, hos de organ som genomför särskilda fonder eller slutmottagarna.

b)

De organ som genomför finansieringsinstrumenten fullgjorde sina skyldigheter när det gäller de programbidrag som påverkas av oriktigheten i enlighet med tillämplig rätt och de agerade så yrkesmässigt, öppet och skyndsamt som kan förväntas av ett organ med yrkesmässig erfarenhet av att genomföra finansieringsinstrument.

c)

De belopp som påverkades av oriktigheten kunde inte återkrävas trots att de organ som genomför finansieringsinstrument vidtog alla tillämpliga avtalsmässiga och rättsliga åtgärder med vederbörlig omsorg.

Artikel 104

Kommissionens finansiella korrigeringar

1.   Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar genom att minska stödet från fonderna till ett program om den konstaterar följande:

a)

Att det finns en allvarlig brist som hotar det stöd från fonderna som redan betalats ut till programmet.

b)

Att utgifter som ingår i godtagna räkenskaper är oriktiga och att medlemsstaten inte har upptäckt och rapporterat detta.

c)

Att medlemsstaten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 97 innan kommissionen inledde sitt finansiella korrigeringsförfarande.

Om kommissionen gör schablonmässiga eller extrapolerade finansiella korrigeringar ska detta ske i enlighet med bilaga XXV.

2.   Innan kommissionen fattar ett beslut om en finansiell korrigering, ska den underrätta medlemsstaten om sina slutsatser och ge medlemsstaten möjlighet att inom två månader lämna synpunkter och visa att oriktighetens faktiska omfattning är mindre än vad kommissionen bedömt. Tidsfristen kan förlängas efter överenskommelse.

3.   Om medlemsstaten inte godtar kommissionens slutsatser ska medlemsstaten inbjudas till en utfrågning hos kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter finns tillgängliga så att de kan ligga till grund för kommissionens slutsatser om tillämpningen av den finansiella korrigeringen.

4.   Kommissionen ska, genom en genomförandeakt och med beaktande av oriktigheternas eller de allvarliga bristernas omfattning, frekvens och ekonomiska konsekvenser, besluta om en finansiell korrigering inom tio månader efter det att utfrågningen har ägt rum eller kompletterande uppgifter som kommissionen begärt har lämnats in.

När kommissionen beslutar om en finansiell korrigering ska den beakta alla uppgifter och synpunkter som lämnats in.

Om medlemsstaten godtar den finansiella korrigeringen i de fall som avses i punkt 1 första stycket a och c innan det beslut som avses i första stycket i den här punkten antas får medlemsstaten återanvända de berörda beloppen. Den möjligheten gäller inte finansiella korrigeringar enligt punkt 1 första stycket b.

5.   I de fondspecifika reglerna för EHFVF får särskilda grunder för kommissionens finansiella korrigeringar som är kopplade till bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna inom den gemensamma fiskeripolitiken fastställas.

6.   I de fondspecifika reglerna för FRO får särskilda grunder för kommissionens finansiella korrigeringar som är kopplade till att de mål som fastställts för FRO inte uppnås fastställas.

KAPITEL IV

Tillbakadragande

Artikel 105

Principer och regler för tillbakadragande

1.   Kommissionen ska dra tillbaka alla belopp i ett program som inte har använts för förfinansiering i enlighet med artikel 90 eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artiklarna 91 och 92 senast den 31 december det tredje kalenderåret efter det år då budgetåtagandena gjordes för åren 2021–2026.

2.   Den del av åtagandena som fortfarande är öppen den 31 december 2029 ska dras tillbaka om garantipaketet och den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF inte har lämnats in till kommissionen inom den tidsfrist som fastställs i artikel 43.1.

Artikel 106

Undantag från reglerna om tillbakadragande

1.   Det belopp som berörs av tillbakadragandet ska minskas med de belopp som motsvarar den del av budgetåtagandet

a)

som berör insatser som ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med suspensiv verkan, eller

b)

för vilken det inte har varit möjligt att göra en betalningsansökan på grund av force majeure som allvarligt påverkar genomförandet av hela eller delar av programmet.

De nationella myndigheter som åberopar force majeure ska påvisa dess direkta följder för genomförandet av hela eller delar av programmet.

2.   Senast den 31 januari ska medlemsstaten ge kommissionen information om de undantag som avses i punkt 1 första stycket a och b, för det belopp som ska deklareras senast den 31 december föregående år.

Artikel 107

Tillbakadragandeförfarande

1.   På grundval av den information som kommissionen mottagit till och med den 31 januari ska den informera medlemsstaten om beloppet för det tillbakadragande som görs på grund av den informationen.

2.   Medlemsstaten ska inom två månader godta det belopp som ska dras tillbaka eller lämna sina synpunkter.

3.   Senast den 30 juni ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en ändrad finansieringsplan som för det berörda kalenderåret avspeglar det minskade stödbeloppet för en eller flera av programmets prioriteringar. För program som får stöd från fler än en fond ska stödbeloppet per fond minska i proportion till de belopp som berörs av tillbakadragandet och som inte använts under det berörda kalenderåret.

Om ingen sådan ändrad finansieringsplan lämnas in ska kommissionen ändra finansieringsplanen genom att minska bidraget från fonderna för det berörda kalenderåret. Den minskningen ska fördelas mellan de olika prioriteringarna i proportion till de belopp som berörs av tillbakadragandet och som inte använts under det berörda kalenderåret.

4.   Kommissionen ska ändra beslutet om godkännande av programmet senast den 31 oktober.

AVDELNING VIII

BUDGETRAM

Artikel 108

Geografiskt tillämpningsområde för stöd till målet Investering för sysselsättning och tillväxt

1.   Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska stödja målet Investering för sysselsättning och tillväxt i alla regioner som motsvarar nivå 2 i den gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts 2-regioner) som inrättats genom förordning (EG) nr 1059/2003, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2016/2066.

2.   Medlen från Eruf och ESF+ för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska fördelas mellan följande tre kategorier av Nuts 2-regioner:

a)

Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27 (mindre utvecklade regioner).

b)

Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 100 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27 (övergångsregioner).

c)

Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är mer än 100 % av genomsnittlig BNP per capita i EU-27 (mer utvecklade regioner).

Klassificeringen av regioner i en av de tre regionkategorierna ska fastställas utifrån hur varje regions BNP per capita, mätt i köpkraftsstandarder och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017, förhåller sig till genomsnittlig BNP per capita i EU-27 för samma referensperiod.

3.   Sammanhållningsfonden ska stödja de medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkraftsstandarder och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017, är lägre än 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 för samma referensperiod.

4.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut med en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna för en av de tre regionkategorierna och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 3. Den förteckningen ska gälla under perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

Artikel 109

Medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

1.   De medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som är tillgängliga för budgetåtaganden för perioden 2021–2027 inom ramen för den fleråriga budgetramen ska uppgå till 330 234 776 621 EUR i 2018 års priser för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden och 7 500 000 000 EUR i 2018 års priser för FRO.

De medel som avses i första stycket ska kompletteras med ett belopp på 10 000 000 000 EUR i 2018 års priser för de åtgärder som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EU) 2020/2094 (53) vid tillämpning av FRO-förordningen. Detta belopp ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål vid tillämpning av artikel 21.5 i budgetförordningen.

De belopp som avses i första och andra stycket ska indexregleras med 2 % per år för programplanering och senare upptagande i unionens budget.

2.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om den årliga fördelningen per medlemsstat av de samlade medlen för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt och, i tillämpliga fall, per regionkategori, i enlighet med de metoder som anges i bilaga XXVI.

I det beslutet ska även den årliga fördelningen per medlemsstat av de samlade medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) fastställas.

3.   Av de medel som avses i punkt 1 första och andra stycket efter det avdrag för stödet till FSE som avses i artikel 110.3 ska 0,35 % anslås för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.

Artikel 110

Medel för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg)

1.   Medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt inom ramen för den fleråriga budgetramen ska uppgå till 97,6 % av de samlade medlen (dvs. totalt 329 684 776 621 EUR) och ska fördelas på följande sätt:

a)

61,3 % (dvs. totalt 202 226 984 629 EUR) till mindre utvecklade regioner.

b)

14,5 % (dvs. totalt 47 771 802 082 EUR) till övergångsregioner.

c)

8,3 % (dvs. totalt 27 202 682 372 EUR) till mer utvecklade regioner.

d)

12,9 % (dvs. totalt 42 555 570 217 EUR) till medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden.

e)

0,6 % (dvs. totalt 1 927 737 321 EUR) som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.

f)

0,2 % (dvs. totalt 500 000 000 EUR) för interregionala investeringar i innovation.

g)

2,3 % (dvs. totalt 7 500 000 000 EUR) till Fonden för en rättvis omställning.

2.   Beloppet tillgängliga medel för ESF+ inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska vara 87 319 331 844 EUR.

Den tilläggsfinansiering för de regioner som avses i punkt 1 e och som tilldelats ESF+ ska uppgå till 472 980 447 EUR.

3.   Det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som ska överföras till FSE ska uppgå till 10 000 000 000 EUR. Det ska, med hänsyn till medlemsstaternas och regionernas behov av infrastrukturinvesteringar, användas till transportinfrastrukturprojekt som genomförs genom särskilda ansökningsomgångar i enlighet med FSE-förordningen i enbart de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt där den fastställer det belopp som ska överföras från varje medlemsstats anslag från Sammanhållningsfonden till FSE och som beräknas proportionellt för hela perioden.

Sammanhållningsfondens anslag för varje medlemsstat ska minskas i motsvarande grad.

De årliga anslag som motsvarar det stöd från Sammanhållningsfonden som avses i första stycket ska föras in i de relevanta budgetposterna för FSE från och med 2021 års budgetförfarande.

30 % av de medel som överförts till FSE ska vara tillgängliga omedelbart efter överföringen för alla medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med FSE-förordningen.

De regler som gäller för transportsektorn enligt FSE-förordningen ska tillämpas i de särskilda ansökningsomgångar som avses i första stycket. Fram till den 31 december 2023 ska urvalet av de projekt som är berättigade till finansiering respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden när det gäller 70 % av de medel som förts över till FSE.

Från och med den 1 januari 2024 ska medel som förts över till FSE och som inte har anslagits för ett transportinfrastrukturprojekt göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med FSE-förordningen.

För att stödja medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden och som kan ha svårt att utforma projekt med tillräcklig mognad, kvalitet, eller både och, och med tillräckligt mervärde för unionen ska särskild uppmärksamhet ägnas åt tekniskt bistånd som syftar till att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster i samband med utveckling och genomförande av sådana projekt som förtecknas i FSE-förordningen. Kommissionen ska göra sitt yttersta för att ge de medlemsstater som är berättigade till finansiering från Sammanhållningsfonden möjlighet att före utgången av perioden

2021–2027 uppnå högsta möjliga utnyttjande av det belopp som överförts till FSE, bland annat genom att anordna ytterligare ansökningsomgångar.

Särskild uppmärksamhet och särskilt stöd enligt åttonde och nionde stycket ska ges till de medlemsstater vilkas BNI per capita, mätt i köpkraftsstandard för perioden 2015–2017, är lägre än 60 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27. Vad gäller medlemsstater vars BNI per capita, mätt i köpkraftsstandard för perioden

2015–2017, är lägre än 60 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 ska 70 % av 70 % av det belopp som dessa medlemsstater har överfört till FSE garanteras till och med den 31 december 2024.

4.   Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 400 000 000 EUR anslås till Europeiska stadsinitiativet, under kommissionens direkta eller indirekta förvaltning.

5.   Av ESF+-medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 175 000 000 EUR anslås till transnationellt samarbete som stöder innovativa lösningar med direkt eller indirekt förvaltning.

6.   Det belopp som avses i punkt 1 f ska tilldelas från Eruf-medlen inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt till interregionala investeringar i innovation med direkt eller indirekt förvaltning.

7.   Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 2,4 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna för åren 2021–2027 (dvs. totalt 8 050 000 000 EUR).

8.   Det belopp som avses i artikel 109.1 andra stycket ska ingå i medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

Artikel 111

Möjligheter att föra över medel

1.   Kommissionen får godta ett förslag från en medlemsstat vid inlämningen av partnerskapsöverenskommelsen eller vid halvtidsöversynen om att göra en överföring

a)

motsvarande högst 5 % av de ursprungliga anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller till mer utvecklade regioner samt från övergångsregioner till mer utvecklade regioner,

b)

från anslagen för mer utvecklade regioner eller övergångsregioner till mindre utvecklade regioner och från mer utvecklade regioner till övergångsregioner.

Genom undantag från första stycket a får kommissionen godta en ytterligare överföring på upp till 10 % av de totala anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller mer utvecklade regioner inom de medlemsstater vars BNI per capita, mätt i köpkraftsstandard för perioden 2015–2017, är lägre än 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27. Medel från ytterligare överföringar ska användas för att bidra till de politiska mål som avses i artikel 5.1 a och b.

2.   De totala anslagen för varje medlemsstat för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) får inte föras över mellan dessa mål.

3.   I syfte att upprätthålla effektiva bidrag från fonderna till de åtgärder som avses i artikel 5.2, och genom undantag från punkt 2 i den här artikeln, får kommissionen, i vederbörligen motiverade fall, och med förbehåll för villkoren i punkt 4 i den här artikeln, genom en genomförandeakt godta ett förslag från en medlemsstat när den först lämnar in partnerskapsöverenskommelsen om att överföra en del av dess anslag för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) till målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

4.   Andelen av målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i den medlemsstat som lägger fram det förslag som avses i punkt 3 ska utgöra minst 35 % av de samlade anslagen till den medlemsstaten för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), och den ska efter överföringen utgöra minst 25 % av de samlade anslagen.

Artikel 112

Fastställande av medfinansieringsgrader

1.   I beslutet om godkännande av ett program ska medfinansieringsgraden och det maximala stödbeloppet från fonderna fastställas för varje prioritering.

2.   För varje prioritering ska det i kommissionens beslut fastställas om medfinansieringsgraden för prioriteringen ska tillämpas på

a)

det totala bidraget, inklusive offentliga och privata bidrag, eller

b)

det offentliga bidraget.

3.   Medfinansieringsgraden för målet Investering för sysselsättning och tillväxt får för varje prioritering inte överskrida

a)

85 % för mindre utvecklade regioner,

b)

70 % för övergångsregioner som klassificerades som mindre utvecklade regioner för perioden 2014–2020,

c)

60 % för övergångsregioner,

d)

50 % för mer utvecklade regioner, som klassificerades som övergångsregioner eller hade en BNP per capita som var lägre än 100 % under perioden 2014–2020,

e)

40 % för mindre utvecklade regioner,

De medfinansieringsgrader som fastställs i första stycket a ska även gälla för de yttersta randområdena, inbegripet tilläggsanslaget för de yttersta randområdena.

Medfinansieringsgraden för Sammanhållningsfonden får för varje prioritering inte överskrida 85 %.

I ESF+-förordningen får en högre medfinansieringsgrad fastställas i enlighet med artiklarna 10 och 14 i den förordningen.

Den medfinansieringsgrad som är tillämplig på den region där det territorium eller de territorier som anges i de territoriella planerna för en rättvis omställning är belägna, för den prioritering som får stöd från FRO får inte överstiga

a)

85 % för mindre utvecklade regioner,

b)

70 % för övergångsregioner,

c)

50 % för mer utvecklade regioner.

4.   Medfinansieringsgraden för Interregprogram får inte överstiga 80 %, utom i fall där Interreg-förordningen fastställer högre medfinansieringsgrader för del D av Interreg och för programmen för externt gränsöverskridande samarbete.

5.   De högsta medfinansieringsgrader som förtecknas i punkterna 3 och 4 ska höjas med tio procentenheter för prioriteringar som genomförs helt och hållet genom lokalt ledd utveckling.

6.   Tekniska biståndsåtgärder som genomförs på kommissionens initiativ, eller på dess vägnar, får finansieras till 100 %.

AVDELNING IX

DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I

Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser

Artikel 113

Delegering av befogenhet rörande vissa bilagor

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 114 med avseende på att ändra bilagorna till denna förordning, utom bilagorna III, IV, XI, XIII, XIV, XVII och XXVI, i syfte att anpassa dem till förändringar som sker under programperioden.

Artikel 114

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 79.4, 94.4, 95.4 och 113 ges till kommissionen tills vidare från och med den 1 juli 2021.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 79.4, 94.4, 95.4, 113 och 117.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 79.4, 94.4, 95.4, 113 och 117.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 115

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL II

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 116

Översyn

Europaparlamentet och rådet ska se över denna förordning senast den 31 december 2027 i enlighet med artikel 177 i EUF-fördraget.

Artikel 117

Övergångsbestämmelser

1.   Förordning (EU) nr 1303/2013 eller varje annan akt som är tillämplig på programperioden 2014–2020 ska fortsätta att tillämpas endast på operativa program och insatser som får stöd från Eruf, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden under den perioden.

2.   Den befogenhet som enligt artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 ges kommissionen att anta en delegerad akt för att föreskriva en europeisk uppförandekod för partnerskap ska fortsätta att gälla för programperioden 2021–2027. Delegeringen av befogenhet ska utövas i enlighet med artikel 114 i den här förordningen.

Artikel 118

Villkor för insatser som genomförs i etapper

1.   Den förvaltande myndigheten får välja ut en insats som utgör den andra etappen av en insats som valts ut för stöd och inletts enligt förordning (EU) nr 1303/2013, om följande kumulativa villkor är uppfyllda:

a)

Den insats som valts ut för stöd enligt förordning (EU) nr 1303/2013 omfattar två etapper som går att identifiera ur ekonomisk synvinkel med separata verifieringskedjor.

b)

Den totala kostnaden för den insats som avses i led a överstiger 5 000 000 EUR.

c)

Utgifter som ingår i en betalningsansökan som gäller den första etappen ingår inte i någon betalningsansökan som gäller den andra etappen.

d)

Insatsens andra etapp överensstämmer med tillämplig rätt och berättigar till stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden eller EHFVF enligt bestämmelserna i denna förordning eller de fondspecifika förordningarna.

e)

Medlemsstaten förbinder sig att under programperioden slutföra och göra den andra och slutliga etappen operativ i den slutliga genomföranderapporten, eller när det gäller Europeiska havs- och fiskerifonden, i den sista årliga genomföranderapporten, som lämnas in i enlighet med artikel 141 i förordning (EU) nr 1303/2013.

2.   Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas på insatsens andra etapp.

Artikel 119

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel 24 juni 2021.

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 83.

(2)  EUT C 86, 7.3.2019, s. 41.

(3)  EUT C 17, 14.1.2019, s. 1.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 mars 2019 (EUT C 108, 26.3.2021, s. 638) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 27 maj 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 juni 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT).

(5)  EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(8)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder (se sidan 159 i detta nummer av EUT).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (se sidan 159 i detta nummer av EUT).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (se sidan 159 i detta nummer av EUT).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (se sidan 159 i detta nummer av EUT).