EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021R0025

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/25 av den 13 januari 2021 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller International Accounting Standard (IAS) 39 samt International Financial Reporting Standard (IFRS) 4, 7, 9 och 16 (Text av betydelse för EES)

C/2021/16

OJ L 11, 14.1.2021, p. 7–18 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 15/10/2023; tyst upphävande genom 32023R1803

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/25/oj

14.1.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 11/7


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/25

av den 13 januari 2021

om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller International Accounting Standard (IAS) 39 samt International Financial Reporting Standard (IFRS) 4, 7, 9 och 16

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 22 juli 2014 offentliggjorde rådet för finansiell stabilitet rapporten Reforming Major Interest Rate Benchmarks, som innehöll rekommendationer för att stärka befintliga referensvärden och andra potentiella referensräntor som baseras på interbankmarknader och för att utveckla alternativa nästan riskfria referensräntor (RFR).

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 (3) infördes en gemensam ram för att säkerställa att de index som används som referensvärden i finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat i unionen är rättvisande och inte utsätts för otillbörlig påverkan.

(4)

Kommissionens förordning (EU) 2020/34 (4) innehåller tillfälliga och snäva undantag för villkoren för säkringsredovisning i International Accounting Standard (IAS) 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering samt International Financial Reporting Standard (IFRS) 9 Finansiella instrument för att hantera konsekvenserna för den finansiella rapporteringen av referensräntereformen under perioden innan en befintlig referensränta ersätts.

(5)

Den 27 augusti 2020 offentliggjorde International Accounting Standards Board Referensräntereform – fas 2 – Ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 för att hantera konsekvenserna för den finansiella rapporteringen av att befintliga referensräntor faktiskt ersätts med alternativa referensräntor.

(6)

Genom dessa ändringar införs en särskild redovisningsbehandling för att över tiden fördela värdeförändringar av finansiella instrument eller leasingavtal som beror på att referensräntan ersätts, för att undvika en plötslig inverkan på resultatet och onödigt upphörande av säkringsförhållanden till följd av att referensräntan ersätts.

(7)

Efter samråd med European Financial Reporting Advisory Group konstaterar kommissionen att ändringarna av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, IFRS 4 Försäkringsavtal, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 16 Leasingavtal uppfyller de kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002.

(8)

Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från Föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:

a)

International Accounting Standard (IAS) 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

b)

International Financial Reporting Standard (IFRS) 4 Försäkringsavtal ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

c)

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

d)

IFRS 9 Finansiella instrument ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

e)

IFRS 16 Leasingavtal ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Alla företag ska tillämpa de ändringar som avses i artikel 1 senast från och med den första dagen av deras första räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 januari 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 av den 3 november 2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (EUT L 320, 29.11.2008, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

(4)  Kommissionens förordning (EU) 2020/34 av den 15 januari 2020 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller International Accounting Standard (IAS) 39 samt International Financial Reporting Standard (IFRS) 7 och 9 (EUT L 12, 16.1.2020, s. 5).


BILAGA

Referensräntereform – fas 2

Ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16

Ändringar av IFRS 9 Finansiella instrument

Punkterna 5.4.5–5.4.9, punkterna 6.8.13, 6.9.1–6.9.13, punkterna 7.1.9 och 7.2.43–7.2.46 läggs till. En rubrik läggs till före punkt 6.9.1 och underrubriker läggs till före punkterna 5.4.5, 6.9.7, 6.9.9, 6.9.11 och 7.2.43.

5.4   VÄRDERING TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

...

Ändringar i grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena till följd av en referensräntereform

5.4.5

Ett företag ska tillämpa punkterna 5.4.6–5.4.9 på en finansiell tillgång eller finansiell skuld endast om grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden ändras till följd av en referensräntereform. I detta syfte avser termen referensräntereform den marknadsomfattande reform av referensränta som beskrivs i punkt 6.8.2.

5.4.6

Grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för en finansiell tillgång eller finansiell skuld kan ändras

a)

genom en ändring av de avtalsvillkor som angavs vid det första redovisningstillfället för det finansiella instrumentet (t.ex. att avtalsvillkoren ändras för att byta ut referensräntan mot en alternativ referensränta),

b)

på ett sätt som inte beaktades – eller övervägdes – i avtalsvillkoren vid den första redovisningen av det finansiella instrumentet, utan att avtalsvillkoren ändras (t.ex. att metoden som används för beräkning av referensräntan ändras utan att avtalsvillkoren ändras), och/eller

c)

på grund av aktivering av ett befintligt avtalsvillkor (t.ex. att en befintlig reservklausul utlöses).

5.4.7

Som en praktisk lösning ska ett företag tillämpa punkt B5.4.5 för att redovisa en ändring i grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för en finansiell tillgång eller finansiell skuld som krävs till följd av en referensräntereform. Denna praktiska lösning gäller endast sådana ändringar och i den mån ändringen krävs till följd av en referensränteform (se även punkt 5.4.9). I detta syfte krävs en ändring i grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena till följd av en referensräntereform endast om båda följande villkor är uppfyllda:

a)

Ändringen är nödvändig som en direkt konsekvens av en referensräntereform.

b)

Den nya grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena är ekonomiskt likvärdig med den föregående grunden (dvs. den grund som användes omedelbart före ändringen).

5.4.8

Exempel på ändringar som leder till en ny grund för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena som är ekonomiskt likvärdig med den föregående grunden (dvs. den grund som användes omedelbart före ändringen):

a)

Utbyte av en befintlig referensränta som använts för att fastställa de avtalsenliga kassaflöden för en finansiell tillgång eller finansiell skuld mot en alternativ referensränta – eller genomförande av en sådan referensräntereform genom ändring av den metod som används för att beräkna referensräntan – med tillägg av en fast spread som krävs för att kompensera för skillnaden i grund mellan den befintliga referensräntan och den alternativa referensräntan.

b)

Ändringar av återställningsperiod, återställningsdatum eller antalet dagar mellan kupongbetalningsdatum för att genomföra en referensräntereform.

c)

Tillägg av ett reservvillkor till avtalsvillkoren för en finansiell tillgång eller en finansiell skuld så att förändringar enligt a och b ovan kan genomföras.

5.4.9

Om det görs ändringar av en finansiell tillgång eller finansiell skuld utöver de ändringar i grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflöden som krävs enligt en referensräntereform ska företaget först tillämpa den praktiska lösningen i punkt 5.4.7 på de ändringar som krävs på grund av referensräntereformen. Därefter ska företaget tillämpa de tillämpliga kraven i denna standard på alla ytterligare ändringar på vilka den praktiska lösningen inte är tillämplig. Om den ytterligare ändringen inte leder till att den finansiella tillgången eller finansiella skulden tas bort från rapporten över finansiell ställning ska företaget tillämpa punkt 5.4.3 eller punkt B5.4.6, enligt vad som är tillämpligt, för att redovisa denna ytterligare ändring. Om den ytterligare ändringen leder till att den finansiella tillgången eller finansiella skulden tas bort från rapporten över finansiell ställning ska företaget tillämpa kraven för borttagande från rapporten över finansiell ställning.

...

6.8   TILLFÄLLIGA UNDANTAG FRÅN TILLÄMPNING AV SÄRSKILDA VILLKOR FÖR SÄKRINGSREDOVISNING

Tillämpningens upphörande

...

6.8.13

Ett företag ska framåtriktat upphöra att tillämpa punkterna 6.8.7 och 6.8.8 vid det som infaller tidigast av

a)

datumet när ändringar som krävs till följd av en referensräntereform görs av den icke avtalsmässigt specificerade riskkomponenten genom tillämpning av punkt 6.9.1, eller

b)

datumet när det säkringsförhållande i vilket den icke avtalsenliga riskkomponenten är identifierad upphör.

6.9   YTTERLIGARE TILLFÄLLIGA UNDANTAG TILL FÖLJD AV EN REFERENSRÄNTEREFORM

6.9.1

När kraven i punkterna 6.8.4–6.8.8 upphör att gälla för ett säkringsförhållande (se punkterna 6.8.9–6.8.13) ska ett företag ändra den formella identifieringen av det säkringsförhållandet enligt tidigare dokumentation för att återspegla de ändringar som krävs till följd av referensräntereformen, dvs. ändringarna är förenliga med kraven i punkterna 5.4.6–5.4.8. I detta sammanhang ska identifieringen av säkringen endast ändras för att genomföra en eller flera av följande ändringar:

a)

Identifiering av en alternativ referensränta (avtalsenligt eller icke-avtalsenligt angiven) som en säkrad risk.

b)

Ändring av beskrivningen av den säkrade posten, inbegripet beskrivningen av den identifierade delen av de kassaflöden eller det verkliga värde som säkras.

c)

Ändring av beskrivningen av säkringsinstrumentet.

6.9.2

Ett företag ska också tillämpa kravet i punkt 6.9.1 c om följande tre villkor är uppfyllda:

a)

Företaget gör en ändring som krävs till följd av en referensräntereform genom att använda en annan metod än att ändra grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för säkringsinstrumentet (enligt beskrivningen i punkt 5.4.6).

b)

Det ursprungliga säkringsinstrumentet tas inte bort från rapporten över finansiell ställning.

c)

Den valda metoden är ekonomiskt likvärdig med en ändring av grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för det ursprungliga säkringsinstrumentet (enligt beskrivningen i punkterna 5.4.7 och 5.4.8).

6.9.3

Kraven i punkterna 6.8.4–6.8.8 kan komma att upphöra att gälla vid olika tidpunkter. Vid tillämpning av punkt 6.9.1 kan ett företag därför bli skyldigt att ändra den formella identifieringen av sina säkringsförhållanden vid olika tidpunkter, eller kan bli skyldigt att ändra den formella identifieringen av ett säkringsförhållande mer än en gång. Endast när en sådan ändring görs av identifieringen av säkringen ska företaget tillämpa punkterna 6.9.7–6.9.12 enligt vad som är tillämpligt. Företaget ska också tillämpa punkt 6.5.8 (för en säkring av verkligt värde) eller punkt 6.5.11 (för en kassaflödessäkring) för att redovisa förändringar i det verkliga värdet för den säkrade posten eller säkringsinstrumentet.

6.9.4

Ett företag ska ändra ett säkringsförhållande enligt kraven i punkt 6.9.1 senast vid slutet av den rapportperiod under vilken en ändring som krävs till följd av en referensräntereform görs av den säkrade risken, den säkrade posten eller säkringsinstrumentet. För att undvika tvivel innebär en sådan ändring av den formella identifieringen av ett säkringsförhållande varken att säkringsförhållandet upphör eller att ett nytt säkringsförhållande identifieras.

6.9.5

Om ändringar görs utöver de ändringar som krävs till följd av en referensräntereform av den finansiella tillgång eller finansiella skuld som är identifierad i ett säkringsförhållande (enligt beskrivningen i punkterna 5.4.6–5.4.8) eller av identifieringen av säkringsförhållandet (enligt kraven i punkt 6.9.1) ska ett företag först tillämpa de tillämpliga kraven i denna standard för att avgöra om dessa ytterligare ändringar leder till att säkringsredovisningen upphör. Om de ytterligare ändringarna inte leder till att säkringsredovisningen upphör ska företaget ändra den formella identifieringen av säkringsförhållandet enligt vad som anges i punkt 6.9.1.

6.9.6

Punkterna 6.9.7–6.9.13 anger undantag endast från de villkor som anges i de punkterna. Ett företag ska tillämpa alla andra krav för säkringsredovisning i denna standard, inbegripet villkoren i punkt 6.4.1, på säkringsförhållanden som påverkades direkt av referensräntereformen.

Redovisning av godkända säkringsförhållanden

Kassaflödessäkringar

6.9.7

Vid tillämpning av punkt 6.5.11 ska, när ett företag ändrar beskrivningen av en säkrad post enligt kraven i punkt 6.9.1 b, det belopp som ackumulerats i kassaflödessäkringsreserven antas vara baserat på den alternativa referensränta som använts för att fastställa de säkrade framtida kassaflödena.

6.9.8

För ett säkringsförhållande som upphört ska, när den referensränta på vilken de säkrade framtida kassaflödena är baserade ändras till följd av en referensräntereform, vid tillämpning av punkt 6.5.12 för att fastställa om de säkrade framtida kassaflödena förväntas inträffa, det belopp som ackumulerats i kassaflödessäkringsreserven för det säkringsförhållandet antas vara baserat på den alternativa referensränta som kommer att användas för att fastställa de säkrade framtida kassaflödena.

Grupper av poster

6.9.9

När ett företag tillämpar punkt 6.9.1 på grupper av poster som identifieras som säkrade poster i en säkring av verkligt värde eller en kassaflödessäkring ska företaget fördela de säkrade posterna på undergrupper baserat på den referensränta som säkras och identifiera referensräntan som den säkrade risken för varje undergrupp. I t.ex. ett säkringsförhållande i vilket en grupp av poster säkras mot ändringar i en referensränta som omfattas av en referensräntereform kan de säkrade kassaflödena eller det säkrade verkliga värdet för vissa poster i gruppen ändras så att de hänvisar till en alternativ referensränta innan andra poster i gruppen ändras. I det här exemplet identifierar företaget vid tillämpning av punkt 6.9.1 den alternativa referensräntan som den säkrade risken för den berörda undergruppen av säkrade poster. Företaget fortsätter att identifiera den befintliga referensräntan som den säkrade risken för den andra undergruppen av säkrade poster fram till att de säkrade kassaflödena eller det säkrade verkliga värdet för dessa poster ändras så att de hänvisar till den alternativa referensräntan eller posterna löper ut och ersätts av säkrade poster som hänvisar till den alternativa referensräntan.

6.9.10

Ett företag ska separat bedöma om varje undergrupp uppfyller kraven i punkt 6.6.1 för att vara möjlig för säkringsredovisning. Om en undergrupp inte uppfyller kraven i punkt 6.6.1 ska företaget framåtriktat upphöra med säkringsredovisning för säkringsförhållandet i sin helhet. Företaget ska också tillämpa kraven i punkt 6.5.8 och 6.5.11 för att redovisa ineffektivitet avseende säkringsförhållandet i sin helhet.

Identifiering av riskkomponenter

6.9.11

En alternativ referensränta som identifieras som en icke avtalsenligt angiven riskkomponent som inte är separat identifierbar (se punkterna 6.3.7 a och B6.3.8) per det datum den identifieras ska antas ha uppfyllt kravet per det datumet endast om företaget rimligen kan förvänta sig att den alternativa referensräntan kommer att vara separat identifierbar inom 24 månader. Denna 24-månadersperiod gäller varje alternativ referensränta separat och börjar gälla från och med det datum företaget första gången identifierar den alternativa referensräntan som en icke avtalsenligt angiven riskkomponent (dvs. 24-månadersperioden gäller separat för varje räntesats).

6.9.12

Om ett företag därefter rimligen kan förvänta sig att den alternativa referensräntan inte kommer att vara separat identifierbar inom 24 månader från det datum när företaget för första gången identifierade den som en icke avtalsenligt angiven riskkomponent ska företaget upphöra att tillämpa kravet i punkt 6.9.11 på denna alternativa referensränta och framåtriktat upphöra med säkringsredovisning från datumet för denna nya bedömning för alla säkringsförhållanden där den alternativa referensräntan har identifierats som en icke avtalsenligt angiven riskkomponent.

6.9.13

Utöver de säkringsförhållanden som är angivna i punkt 6.9.1 ska ett företag tillämpa kraven i punkterna 6.9.11 och 6.9.12 på nya säkringsförhållanden i vilka en alternativ referensränta har identifierats som en icke avtalsenligt angiven riskkomponent (se punkterna 6.3.7 a och B6.3.8) när, på grund av referensräntereformen, den riskkomponenten inte är separat identifierbar per det datum den identifieras.

7.1   IKRAFTTRÄDANDE

...

7.1.9

Referensräntereform – fas 2, som ändrade IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16, utfärdad i augusti 2020, lade till punkterna 5.4.5–5.4.9, punkt 6.8.13, avsnitt 6.9 och punkterna 7.2.43–7.2.46. Företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 eller senare. Tidigare tillämpning medges. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

7.2   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

...

Övergångsbestämmelser för Referensräntereform – fas 2

7.2.43

Ett företag ska tillämpa Referensräntereform – fas 2 retroaktivt i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkterna 7.2.44–7.2.46.

7.2.44

Ett företag ska endast identifiera ett nytt säkringsförhållande (t.ex. enligt beskrivningen i punkt 6.9.13) framåtriktat (dvs. företaget får inte identifiera ett nytt säkringsförhållande för tidigare perioder). Ett företag ska dock endast återställa ett säkringsförhållande som upphört om nedanstående villkor är uppfyllda:

a)

Säkringsförhållandet upphörde enbart på grund av ändringar som krävdes till följd av en referensräntereform och företaget hade inte behövt upphöra med säkringsförhållandet om dessa ändringar hade tillämpats per den tidpunkten.

b)

Per början av den rapportperiod för vilken företaget för första gången tillämpar dessa ändringar (datumet för den första tillämpningen av ändringarna) uppfyller det säkringsförhållande som upphört villkoren för säkringsredovisning (efter beaktande av dessa ändringar)

7.2.45

Om, vid tillämpning av punkt 7.2.44, ett företag återställer ett säkringsförhållande som har upphört ska företaget tolka hänvisningar i punkterna 6.9.11 och 6.9.12 till det datum den alternativa referensräntan för första gången identifieras som en icke avtalsenligt angiven riskkomponent som en hänvisning till datumet för den första tillämpningen av dessa ändringar (dvs. 24-månadersperioden för den alternativa referensränta som identifieras som en icke avtalsenligt angiven riskkomponent börjar från datumet för den första tillämpningen av dessa ändringar).

7.2.46

Företag behöver inte räkna om tidigare perioder för att ta hänsyn till tillämpningen av dessa ändringar. Företaget kan räkna om tidigare perioder endast om det är möjligt utan användning av i efterhand erhållen information. Om ett företag inte räknar om tidigare perioder ska företaget redovisa varje skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det redovisade värdet vid början av det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar i ingående balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital enligt vad som är lämpligt) för det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar.

Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering

Punkt 102M ändras.

Punkterna 102O–102Z3 och 108H–108K läggs till. En rubrik läggs till före punkt 102P och underrubriker läggs till före punkterna 102P, 102V, 102Y och 102Z1.

Tillfälliga undantag från tillämpning av särskilda villkor för säkringsredovisning

...

Tillämpningens upphörande

102M

Ett företag ska framåtriktat upphöra att tillämpa punkt 102G på en säkrad post vid det som infaller tidigast av

a)

datumet när den osäkerhet som uppstår till följd av en referensräntereform inte längre föreligger med avseende på den säkrade risken och tidpunkten och beloppet för den säkrade postens och säkringsinstrumentets referensräntebaserade kassaflöden, och

b)

datumet när det säkringsförhållande som undantaget tillämpas på upphör.

...

102O

Ett företag ska framåtriktat upphöra att tillämpa punkterna 102H och 102I vid det som infaller tidigast av

a)

datumet när ändringar som krävs till följd av en referensräntereform görs av den icke avtalsmässigt angivna riskandelen genom tillämpning av punkt 102P, eller

b)

datumet när det säkringsförhållande i vilket den icke avtalsenligt angivna riskandelen är identifierad upphör.

Ytterligare tillfälliga undantag till följd av referensräntereform

Säkringsredovisning

102P

När kraven i punkterna 102D–102I upphör att gälla för ett säkringsförhållande (se punkterna 102J–102O) ska ett företag ändra den formella identifieringen av det säkringsförhållandet enligt tidigare dokumentation för att återspegla de ändringar som krävs till följd av referensräntereformen, dvs. ändringarna är förenliga med kraven i punkterna 5.4.6–5.4.8 i IFRS 9. I detta sammanhang ska identifieringen av säkringen endast ändras för att genomföra en eller flera av följande ändringar:

a)

Identifiering av en alternativ referensränta (avtalsenligt eller icke-avtalsenligt angiven) som en säkrad risk.

b)

Ändring av beskrivningen av den säkrade posten, inbegripet beskrivningen av den identifierade delen av de kassaflöden eller det verkliga värde som säkras.

c)

Ändring av beskrivningen av säkringsinstrumentet.

d)

Ändring av beskrivningen av hur företaget kommer att bedöma säkringens effektivitet.

102Q

Ett företag ska också tillämpa kravet i punkt 102P c om följande tre villkor är uppfyllda:

a)

Företaget gör en ändring som krävs till följd av en referensräntereform genom att använda en annan metod än att ändra grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för säkringsinstrumentet (enligt beskrivningen i punkt 5.4.6 i IFRS 9).

b)

Det ursprungliga säkringsinstrumentet tas inte bort från rapporten över finansiell ställning.

c)

Den valda metoden är ekonomiskt likvärdig med en ändring av grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för det ursprungliga säkringsinstrumentet (enligt beskrivningen i punkterna 5.4.7 och 5.4.8 i IFRS 9).

102R

Kraven i punkterna 102D–102I kan komma att upphöra att gälla vid olika tidpunkter. Vid tillämpning av punkt 102P kan ett företag därför bli skyldigt att ändra den formella identifieringen av sina säkringsförhållanden vid olika tidpunkter, eller kan bli skyldigt att ändra den formella identifieringen av ett säkringsförhållande mer än en gång. Endast när en sådan ändring görs av identifieringen av säkringen ska företaget tillämpa punkterna 102V–102Z2 enligt vad som är tillämpligt. Företaget ska också tillämpa punkt 89 (för en säkring av verkligt värde) eller punkt 96 (för en kassaflödessäkring) för att redovisa förändringar i det verkliga värdet för den säkrade posten eller säkringsinstrumentet.

102S

Ett företag ska ändra ett säkringsförhållande enligt kraven i punkt 102P senast vid slutet av den rapportperiod under vilken en ändring som krävs till följd av en referensräntereform görs av den säkrade risken, den säkrade posten eller säkringsinstrumentet. För att undvika tvivel innebär en sådan ändring av den formella identifieringen av ett säkringsförhållande varken att säkringsförhållandet upphör eller att ett nytt säkringsförhållande identifieras.

102T

Om ändringar görs utöver de ändringar som krävs till följd av en referensräntereform av den finansiella tillgång eller finansiella skuld som är identifierad i ett säkringsförhållande (enligt beskrivningen i punkterna 5.4.6–5.4.8 i IFRS 9) eller av identifieringen av säkringsförhållandet (enligt kraven i punkt 102P) ska ett företag först tillämpa de tillämpliga kraven i denna standard för att avgöra om dessa ytterligare ändringar leder till att säkringsredovisningen upphör. Om de ytterligare ändringarna inte leder till att säkringsredovisningen upphör ska företaget ändra den formella identifieringen av säkringsförhållandet enligt vad som anges i punkt 102P.

102U

Punkterna 102V–102Z3 anger undantag endast för de villkor som anges i de punkterna. Ett företag ska tillämpa alla andra villkor för säkringsredovisning i denna standard, inbegripet villkoren i punkt 88, på säkringsförhållanden som påverkades direkt av referensräntereformen.

Redovisning av godkända säkringsförhållanden

Retroaktiv bedömning av effektivitet

102V

Endast i syfte att retroaktivt bedöma effektiviteten i ett säkringsförhållande ackumulerat vid tillämpning av punkt 88 e får ett företag välja att återställa de ackumulerade förändringarna i verkligt värde för den säkrade posten och säkringsinstrumentet till noll när det upphör att tillämpa punkt 102G enligt kraven i punkt 102M. Detta val görs separat för varje säkringsförhållande (dvs. enskilt för varje säkringsförhållande).

Kassaflödessäkringar

102W

Vid tillämpning av punkt 97 ska, när ett företag ändrar beskrivningen av en säkrad post enligt kraven i punkt 102P b, den ackumulerade vinsten eller förlusten i övrigt totalresultat antas vara baserad på den alternativa referensränta som använts för att fastställa de säkrade framtida kassaflödena.

102X

För ett säkringsförhållande som upphört ska, när den referensränta på vilken de säkrade framtida kassaflödena är baserade ändras till följd av en referensräntereform, vid tillämpning av punkt 101 c för att fastställa om de säkrade framtida kassaflödena förväntas inträffa, det belopp som ackumulerats i övrigt totalresultat för det säkringsförhållandet antas vara baserat på den alternativa referensränta som kommer att användas för att fastställa de säkrade framtida kassaflödena.

Grupper av poster

102Y

När ett företag tillämpar punkt 102P på grupper av poster som identifieras som säkrade poster i en säkring av verkligt värde eller en kassaflödessäkring ska företaget fördela de säkrade posterna på undergrupper baserat på den referensränta som säkras och identifiera referensräntan som den säkrade risken för varje undergrupp. I t.ex. ett säkringsförhållande i vilket en grupp av poster säkras mot ändringar i en referensränta som omfattas av en referensräntereform kan de säkrade kassaflödena eller det säkrade verkliga värdet för vissa poster i gruppen ändras så att de hänvisar till en alternativ referensränta innan andra poster i gruppen ändras. I det här exemplet identifierar företaget vid tillämpning av punkt 102P den alternativa referensräntan som den säkrade risken för den berörda undergruppen av säkrade poster. Företaget fortsätter att identifiera den befintliga referensräntan som den säkrade risken för den andra undergruppen av säkrade poster fram till att de säkrade kassaflödena eller det säkrade verkliga värdet för dessa poster ändras så att de hänvisar till den alternativa referensräntan eller posterna löper ut och ersätts av säkrade poster som hänvisar till den alternativa referensräntan.

102Z

Ett företag ska separat bedöma om varje undergrupp uppfyller kraven i punkterna 78 och 83 för att vara möjlig för säkringsredovisning. Om en undergrupp inte uppfyller kraven i punkterna 78 och 83 ska företaget framåtriktat upphöra med säkringsredovisning för säkringsförhållandet i sin helhet. Företaget ska också tillämpa kraven i punkterna 89 eller 96 för att redovisa ineffektivitet avseende säkringsförhållandet i sin helhet.

Identifiering av finansiella poster som säkrade poster

102Z1

En alternativ referensränta som identifieras som en icke avtalsenligt angiven riskandel som är separat identifierbar (se punkterna 81 och VT99F) per det datum den identifieras ska antas ha uppfyllt kravet per det datumet endast om företaget rimligen kan förvänta sig att den alternativa referensräntan kommer att vara separat identifierbar inom 24 månader. Denna 24-månadersperiod gäller varje alternativ referensränta separat och börjar gälla från och med det datum företaget första gången identifierar den alternativa referensräntan som en icke avtalsenligt angiven riskandel (dvs. 24-månadersperioden gäller separat för varje räntesats).

102Z2

Om ett företag därefter rimligen kan förvänta sig att den alternativa referensräntan inte kommer att vara separat identifierbar inom 24 månader från det datum när företaget för första gången identifierade den som en icke avtalsenligt angiven riskandel ska företaget upphöra att tillämpa kravet i punkt 102Z1 på denna alternativa referensränta och framåtriktat upphöra med säkringsredovisning från datumet för denna nya bedömning av alla säkringsförhållanden där den alternativa referensräntan har identifierats som en icke avtalsenligt angiven riskandel.

102Z3

Utöver de säkringsförhållanden som är angivna i punkt 102P ska ett företag tillämpa kraven i punkterna 102Z1 och 102Z2 på nya säkringsförhållanden i vilka en alternativ referensränta har identifierats som en icke avtalsenligt angiven riskandel (se punkterna 81 och VT99F) när, på grund av referensräntereformen, den riskandelen inte är separat identifierbar per det datum den identifieras.

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

...

108H

Referensräntereform – fas 2, som ändrade IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16, utfärdad i augusti 2020, lade till punkterna 102O–102Z3 och 108I–108K samt ändrade punkt 102M. Företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 eller senare. Tidigare tillämpning medges. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkterna 108I–108K.

108I

Ett företag får endast identifiera ett nytt säkringsförhållande (t.ex. enligt beskrivningen i punkt 102Z3) framåtriktat (dvs. företaget får inte identifiera ett nytt säkringsförhållande för tidigare perioder). Ett företag ska dock endast återställa ett säkringsförhållande som upphört om nedanstående villkor är uppfyllda:

a)

Säkringsförhållandet upphörde enbart på grund av ändringar som krävdes till följd av en referensräntereform och företaget hade inte behövt upphöra med säkringsförhållandet om dessa ändringar hade tillämpats per den tidpunkten.

b)

Per början av den rapportperiod för vilken företaget för första gången tillämpar dessa ändringar (datumet för den första tillämpningen av ändringarna) uppfyller det säkringsförhållande som upphört villkoren för säkringsredovisning (efter beaktande av dessa ändringar)

108J

Om, vid tillämpning av punkt 108I, ett företag återställer ett säkringsförhållande som har upphört ska företaget tolka hänvisningar i punkterna 102Z1 och 102Z2 till det datum den alternativa referensräntan för första gången identifieras som en icke avtalsenligt angiven riskandel som hänvisningar till datumet för den första tillämpningen av dessa ändringar (dvs. 24-månadersperioden för den alternativa referensränta som identifieras som en icke avtalsenligt angiven riskandel börjar datumet för den första tillämpningen av dessa ändringar).

108K

Företag behöver inte räkna om tidigare perioder för att ta hänsyn till tillämpningen av dessa ändringar. Företaget kan räkna om tidigare perioder endast om det är möjligt utan användning av i efterhand erhållen information. Om ett företag inte räknar om tidigare perioder ska företaget redovisa varje skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det redovisade värdet vid början av det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar i ingående balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital enligt vad som är lämpligt) för det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar.

Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Punkterna 24I–24J och 44GG–44HH läggs till och en underrubrik läggs till före punkt 24I.

Övriga upplysningar

...

Ytterligare upplysningar avseende en referensräntereform

24I

För att ge användare av finansiella rapporter möjlighet att förstå effekten av en referensräntereform på ett företags finansiella instrument och riskhanteringsstrategi ska företaget lämna uppgifter om

a)

karaktären på och omfattningen av risker för vilka företaget exponeras som uppkommer till följd av finansiella instrument som omfattas av en referensräntereform och hur företaget hanterar dessa risker, och

b)

företagets framsteg i att slutföra övergången till alternativa referensräntor och hur företaget hanterar övergången.

24J

För att uppfylla syftena i punkt 24I ska företaget lämna upplysningar om följande:

a)

Hur företaget hanterar övergången till alternativa referensräntor, dess framsteg per rapportdagen och de risker det exponeras för från finansiella instrument på grund av övergången.

b)

Uppdelat per signifikant referensränta som omfattas av en referensräntereform, kvantitativa uppgifter om finansiella instrument för vilka det ännu inte har skett någon övergång till en alternativ referensräntesats per slutet av rapportperioden, med separat angivande av

i)

finansiella tillgångar som inte är derivat,

ii)

finansiella skulder som inte är derivat, och

iii)

derivat.

c)

Om de risker som identifieras i punkt 24J a har lett till ändringar i ett företags riskhanteringsstrategi (se punkt 22A), en beskrivning av dessa ändringar.

...

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

...

44GG

Referensräntereform – fas 2, som ändrade IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16, utfärdad i augusti 2020, lade till punkterna 24I–24J och 44HH. Företag ska tillämpa dessa ändringar när de tillämpar IFRS 9, IAS 39, IFRS 4 eller IAS 16.

44HH

Ett företag måste inte lämna de uppgifter som annars krävs enligt punkt 28 f i IAS 8 för den rapportperiod då det för första gången tillämpar Referensräntereform – fas 2.

Ändringar i IFRS 4 Försäkringsavtal

Punkterna 20R–20S och punkterna 50–51 läggs till. En underrubrik läggs till före punkt 20R.

REDOVISNING OCH VÄRDERING

...

Ändringar i grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena till följd av en referensräntereform

20R

En försäkringsgivare som tillämpar det tillfälliga undantaget från IFRS 9 ska endast tillämpa kraven i punkterna 5.4.6–5.4.9 i IFRS 9 på en finansiell tillgång eller finansiell skuld om grunden för fastställande av de avtalsenliga kassaflödena för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden ändras till följd av en referensräntereform. I detta syfte avser termen referensräntereform den marknadsomfattande reform av en referensränta som beskrivs i punkt 102B i IAS 39

20S

Vid tillämpningen av punkterna 5.4.6–5.4.9 i ändringarna av IFRS 9 ska hänvisningarna till punkt B5.4.5 i IFRS 9 tolkas som hänvisningar till punkt VT7 i IAS 39. Hänvisningarna till punkterna 5.4.3 och B5.4.6 i IFRS 9 ska tolkas som hänvisningar till punkt VT8 i IAS 39.

...

IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

...

50

Referensräntereform – fas 2, som ändrade IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16, utfärdad i augusti 2020, lade till punkterna 20R–20S och punkt 51. Företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 eller senare. Tidigare tillämpning medges. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkt 51.

51

Företag behöver inte räkna om tidigare perioder för att ta hänsyn till tillämpningen av dessa ändringar. Företaget kan räkna om tidigare perioder endast om det är möjligt utan användning av i efterhand erhållen information. Om ett företag inte räknar om tidigare perioder ska företaget redovisa varje skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det redovisade värdet vid början av det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar i ingående balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital enligt vad som är lämpligt) för det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar.

Ändringar av IFRS 16 Leasingavtal

Punkterna 104–106 och punkterna C1B och C20C–C20D läggs till. En rubrik läggs till före punkt 104 och en underrubrik läggs till före punkt C20C.

TILLFÄLLIGT UNDANTAG TILL FÖLJD AV EN REFERENSRÄNTEREFORM

104

En leasetagare ska tillämpa punkterna 105–106 på alla ändringar av leasingavtal som ändrar grunden för fastställande av framtida leasingavgifter till följd av en referensräntereform (se punkterna 5.4.6 och 5.4.8 i IFRS 9). Dessa punkter gäller endast sådana ändringar av leasingavtal. I detta syfte avser termen referensräntereform den marknadsomfattande reform av en referensränta som beskrivs i punkt 6.8.2 i IFRS 9.

105

Som en praktisk lösning ska en leasetagare tillämpa punkt 42 för att redovisa en ändring av ett leasingavtal till följd av en referensräntereform. Denna praktiska lösning gäller endast sådana ändringar. I detta syfte krävs en ändring av ett leasingavtal till följd av en referensräntereform endast om båda följande villkor är uppfyllda:

a)

Ändringen är nödvändig som en direkt konsekvens av en referensräntereform.

b)

Den nya grunden för fastställande av leasingavgifter är ekonomiskt likvärdig med den föregående grunden (dvs. den grund som användes omedelbart före ändringen).

106

Men om det görs ändringar av leasingavtalet utöver de ändringar som krävs till följd av en referensräntereform ska leasetagaren tillämpa de tillämpliga kraven i denna standard för att redovisa de ändringar av leasingavtalet som gjordes vid samma tidpunkt, inbegripet dem som krävdes till följd av referensräntereformen.

...

IKRAFTTRÄDANDE

...

C1B

Referensräntereform – fas 2, som ändrade IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16, utfärdad i augusti 2020, lade till punkterna 104–106 och C20C–C20D. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 eller senare. Tidigare tillämpning medges. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

...

Referensräntereform – fas 2

C20C

Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkt C20D.

C20D

Företag behöver inte räkna om tidigare perioder för att ta hänsyn till tillämpningen av dessa ändringar. Företaget kan räkna om tidigare perioder endast om det är möjligt utan användning av i efterhand erhållen information. Om ett företag inte räknar om tidigare perioder ska företaget redovisa varje skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det redovisade värdet vid början av det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar i ingående balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital enligt vad som är lämpligt) för det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar.

Top