(1)

Bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 innehåller verksamma ämnen som har en mer gynnsam profil vad gäller människors eller djurs hälsa eller miljön. Produkter som innehåller dessa verksamma ämnen kan därför godkännas genom ett förenklat förfarande. Kväve finns upptaget i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 med begränsningen att det endast får användas i begränsade mängder i behållare som är färdiga för användning.

(2)

I enlighet med artikel 86 i förordning (EU) nr 528/2012 är kväve godkänt som verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyp 18, insekticider (2). Biocidprodukter som består av kväve enligt godkännandet är godkända i flera medlemsstater, inklusive Danmark, och levereras i gasbehållare (3).

(3)

Kväve kan också genereras på plats från omgivningsluft. Kväve som genereras på plats är för närvarande inte godkänt för användning i unionen och är varken förtecknat i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 eller infört i förteckningen över verksamma ämnen i granskningsprogrammet för existerande verksamma ämnen i biocidprodukter i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (4).

(4)

I enlighet med artikel 55.3 i förordning (EU) nr 528/2012 lämnade Danmark den 29 april 2020 in en ansökan till kommissionen om undantag från artikel 19.1 a i den förordningen, i vilken Danmark begär att få godkänna biocidprodukter som består av kväve som genereras på plats från omgivningsluft för skydd av kulturarv (nedan kallad ansökan).

(5)

Kulturarv kan skadas av ett stort antal skadliga organismer, från insekter till mikroorganismer. Förekomsten av dessa organismer kan inte bara leda till att själva kulturföremålet går förlorat, utan medför även en risk för att dessa skadliga organismer sprids till andra närliggande föremål. Utan lämplig behandling kan föremålen skadas ohjälpligt, vilket innebär en allvarlig risk för kulturarvet.

(6)

Kväve som genereras på plats används för att skapa en kontrollerad atmosfär med en mycket låg syrekoncentration (anoxi) i permanenta eller tillfälliga tätade behandlingstält eller behandlingskamrar för att bekämpa skadliga organismer på kulturarvsföremål. Kvävet avskiljs från omgivningsluften och pumpas in i behandlingstältet eller behandlingskammaren där kvävehalten ökas till ungefär 99 %, och luften blir följaktligen nästan helt syrefri. Fuktigheten hos det kväve som pumpas in i behandlingsområdet bestäms utifrån vilket föremål som ska behandlas. Skadliga organismer kan inte överleva under de förhållanden som skapas i behandlingstältet eller behandlingskammaren.

(7)

Enligt de uppgifter som lämnats i ansökan verkar användningen av kväve som genereras på plats vara den enda effektiva metoden för att bekämpa skadliga organismer som kan användas på alla typer av material och kombinationer av material som finns på kulturinstitutioner. Enligt Danmark är det den metod med minst kända negativa och potentiellt skadliga effekter på de material och kombinationer av material som kulturarvsföremål är gjorda av.

(8)

Metoden med anoxi, eller modifierad eller kontrollerad atmosfär, förtecknas i standarden EN 16790:2016 ”Bevarande av kulturarvet – Samordnad skadedjurskontroll för skydd av kulturarvet”, och där uppges att kväve är vanligast för att skapa anoxi.

(9)

Det finns även andra metoder för att bekämpa skadliga organismer, t.ex. termochock (höga eller låga temperaturer) och användning av biocidprodukter som innehåller andra verksamma ämnen. Enligt Danmark har dock var och en av dessa metoder begränsningar i fråga om de material som de kan användas på.

(10)

Enligt ansökan används sällan några andra verksamma ämnen på kulturinstitutioner på grund av ämnenas faroprofil. Efter behandling med dessa ämnen kan resthalterna på de behandlade föremålen successivt komma att släppas ut i miljön, vilket innebär en risk för människors hälsa och miljön. Detta gäller särskilt för kulturinstitutioner som är öppna för besökare och för de personer som arbetar med att hantera kulturarvsföremål. Användningen av vissa verksamma ämnen kan dessutom orsaka förändringar i kulturarvsföremålens färg och utseende.

(11)

Enligt uppgifterna i ansökan har termiska processer (frys- eller värmebehandlingar) oönskade effekter på flera material. Efter värmebehandlingar kan olja från impregneringsbehandlingen av föremål i trä tränga igenom till ytan och lämna fläckar, och därmed ändra föremålens utseende. Vaxer och hartser kan smälta under värmebehandling. På liknande sätt kan behandling med låga temperaturer påverka målade ytor och material som innehåller shellack, alkyd och akryl. Metoden med behandling med låga temperaturer anses vara opraktisk och mindre hållbar eftersom alla föremål måste vara tätt förpackade i plastfolie för att undvika kondensering efter behandlingen.

(12)

Enligt uppgifterna i ansökan är användning av kväve i gasbehållare inte ett lämpligt alternativ för kulturinstitutioner eftersom det medför praktiska nackdelar. De begränsade mängderna i gasbehållare kräver frekventa transporter och en separat lagringsanläggning. Dessutom utgör lagringen av gasbehållarna en säkerhetsrisk. Behandling med kväve i gasbehållare skulle också ge höga kostnader för kulturinstitutionerna.

(13)

Om man skulle kräva att kulturinstitutioner använder olika metoder för att bekämpa skadliga organismer (som var och en lämpar sig för specifika material och föremål) i stället för en redan beprövad metod som är lämplig för alla material, skulle det medföra extra kostnader för dem och göra det mer komplicerat för dem att uppnå målet att sluta använda farligare verksamma ämnen i sin integrerade skadedjursbekämpning. Dessutom skulle tidigare investeringar gå förlorade om man slutar använda utrymmen och utrustning som förvärvats för anoxibehandling med användning av kväve som genereras på plats.

(14)

Ett eventuellt undantag enligt artikel 55.3 i förordning (EU) nr 528/2012 för kväve som genereras på plats diskuterades under 2019 vid flera möten (5) i kommissionens expertgrupp för behöriga myndigheter för biocidprodukter.

(15)

Efter den första liknande ansökan från Österrike om undantag för produkter som består av kväve som genereras på plats genomförde Europeiska kemikaliemyndigheten, på kommissionens begäran, ett offentligt samråd om Österrikes ansökan där alla berörda parter kunde lämna synpunkter. De allra flesta av de 1 487 synpunkter som mottogs var positiva till undantaget. Många av dem som svarade redogjorde för nackdelarna med de tillgängliga alternativa metoderna: termiska behandlingar kan skada vissa material, användningen av andra verksamma ämnen lämnar toxiska resthalter på artefakter som successivt släpps ut i miljön, och användningen av kväve i gasbehållare gör det omöjligt att kontrollera den relativa fuktigheten i behandlingsområdet, vilket krävs för behandling av vissa material.

(16)

Två internationella organisationer som företräder museer och kulturarvsplatser (internationella museirådet och International Council on Monuments and Sites) har uttryckt sin avsikt att lämna in en ansökan om upptagande av kväve som genereras på plats i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012, vilket skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att godkänna produkter som består av kväve som genereras på plats utan att det behövs ett undantag i enlighet med artikel 55.3 i den förordningen. Dock är det tidskrävande att utvärdera en sådan ansökan, ta upp ämnet i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 och erhålla produktgodkännanden.

(17)

Det framgår av ansökan att det för närvarande inte finns några lämpliga alternativ i Danmark, eftersom alla de alternativa metoder som för närvarande finns tillgängliga antingen är olämpliga för behandling av alla material eller medför praktiska nackdelar.

(18)

På grundval av alla dessa argument kan man dra slutsatsen att kväve som genereras på plats är avgörande för skydd av kulturarv i Danmark och att det inte finns några lämpliga alternativ. Danmark bör därför tillåtas att godkänna tillhandahållandet på marknaden och användningen av biocidprodukter som består av kväve som genereras på plats för skydd av kulturarv.

(19)

Det eventuella upptagandet av kväve som genereras på plats i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 och medlemsstaternas efterföljande godkännande av produkter som består av kväve som genereras på plats är tidskrävande. Ett undantag bör därför medges för en tidsperiod som skulle göra det möjligt att slutföra de underliggande förfarandena.