(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 214/2013 (2) införde rådet slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet). De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 0 och 26,1 % (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 215/2013 (3) införde rådet även utjämningstullar på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. De utjämningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 13,7 och 44,7 %.

(3)

Nivån för de kombinerade tullarna ligger på mellan 13,7 och 58,3 %.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de gällande antidumpningsåtgärderna snart kommer att löpa ut (4), tog kommissionen den 13 december 2017 emot en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran lämnades in av European Steel Association (nedan kallad Eurofer) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 70 % av unionens sammanlagda tillverkning av vissa stålprodukter belagda med organiskt material (nedan kallad sökanden). Begäran grundades på att om de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna upphörde skulle det sannolikt leda till återkommande dumpning och skada för unionsindustrin.

(5)

Den 14 mars 2018 offentliggjorde kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning (5) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande antidumpningsåtgärderna (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning den 14 mars 2018 (6), offentliggjorde kommissionen även inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (7) av de slutgiltiga utjämningsåtgärder som är i kraft när det gäller den berörda produkten med ursprung i Kina.

(7)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 januari 2017–31 december 2017 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2014 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade officiellt följande parter om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång: sökanden, de kända tillverkarna i unionen och deras relevanta intresseorganisationer, de kända exporterande tillverkarna i Kina, de kända icke-närstående importörerna i unionen, de icke-närstående användare i unionen som den visste var berörda samt myndigheterna i det exporterande landet.

(9)

Alla berörda parter uppmanades att lämna sina synpunkter, lämna uppgifter och framlägga bevisning till stöd för dessa inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. De berörda parterna gavs också tillfälle att skriftligen begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att utföra stickprov bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den valt ut ett urval av unionstillverkare, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Före inledandet hade 21 unionstillverkare lämnat de upplysningar som begärdes för urvalet och var villiga att samarbeta med kommissionen. På grundval av detta hade kommissionen gjort ett provisoriskt urval av tre tillverkare som befanns vara representativa för unionsindustrin med avseende på produktionsvolym och försäljning av den likadana produkten i unionen. Unionstillverkarna i urvalet svarade för 28 % av den uppskattade totala tillverkningen i unionsindustrin och för 27 % av den totala försäljningsvolymen i unionsindustrin till icke närstående kunder i unionen under översynsperioden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen, och det preliminära urvalet bekräftades därmed. Detta urval ansågs vara representativt för unionsindustrin.

(12)

I begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång identifierades nio icke-närstående importörer som uppmanades att lämna upplysningar för stickprovet. Ingen av dem gav sig till känna.

(13)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(14)

Två exporterande tillverkare skickade tillbaka stickprovsformuläret, men ingen av dem tillverkade stålprodukter belagda med organiskt material enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande. En tredje exporterande tillverkare gav sig till känna sex veckor efter det att tidsfristen för att besvara stickprovsformuläret hade löpt ut. Denna exporterande tillverkare gavs status som berörd part, men ansågs vara icke-samarbetsvillig, eftersom den varken besvarade stickprovsformuläret eller gjorde någon ansats att besvara frågeformuläret till exporterande tillverkare.

(15)

Ingen exporterande tillverkare i Kina var således villig att samarbeta.

(16)

Kommissionen sände frågeformulär till de tre unionstillverkarna i urvalet, sökanden och Kinas regering. De tre unionstillverkarna i urvalet och sökanden besvarade frågeformuläret.

(17)

Kommissionen kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande berörda parter:

(18)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som tyder på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(19)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande alla tillverkare i det berörda landet att lämna de uppgifter som begärs i bilaga III till tillkännagivandet när det gäller de insatsvaror som används för att tillverka den produkt som översynen gäller. Samma två exporterande tillverkare som besvarade stickprovsformuläret lämnade även de uppgifter som begärs i bilaga III. Eftersom de inte tillverkade den produkt som översynen gäller inkom inga svar som var relevanta för produkten.

(20)

För att inhämta den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning om de påstådda betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skickade kommissionen även ett frågeformulär till Kinas regering. Inget svar mottogs från den kinesiska regeringen.

(21)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen även alla berörda parter att inom 37 dagar efter att tillkännagivandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på om det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Inga inlagor eller ytterligare bevisning i det avseendet inkom från den kinesiska regeringen eller de exporterande tillverkarna.

(22)

I tillkännagivandet om inledande förklarar kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(23)

Den 13 april 2018 offentliggjorde kommissionen en första kommentar till ärendehandlingarna (nedan kallad kommentaren av den 13 april 2018) (8) i syfte att inhämta de berörda parternas synpunkter på de relevanta källor som kommissionen kan använda sig av för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a e andra strecksatsen i grundförordningen. I kommentaren lämnar kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen även sex möjliga representativa länder: Argentina, Colombia, Malaysia, Mexiko, Thailand och Sydafrika.

(24)

Kommissionen gav alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen mottog endast synpunkter från sökanden. Varken myndigheterna i det berörda landet eller någon av de exporterande tillverkarna lämnade synpunkter.

(25)

Kommissionen bemötte de synpunkter som mottagits från sökanden om kommentaren av den 13 april 2018 i en andra kommentar om källorna till fastställandet av normalvärdet av den 3 juli 2018 (nedan kallad kommentaren av den 3 juli 2018). (9) Kommissionen fastställde även förteckningen över produktionsfaktorer och konstaterade att i det skedet var Mexiko det lämpligaste representativa landet enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Kommissionen mottog endast synpunkter från sökanden. Dessa synpunkter behandlas i denna förordning.

(26)

Den 22 februari 2019 meddelade kommissionen de väsentliga omständigheter och överväganden enligt vilka man ämnade införa antidumpningstullar (nedan kallat det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som meddelats.

(27)

Ingen av parterna lämnade synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(28)

Den produkt som berörs av denna översyn vid giltighetstidens utgång är samma produkt som den som definieras i den ursprungliga undersökningen, dvs. vissa stålprodukter belagda med organiskt material, dvs. valsade produkter av legerat och olegerat stål (med undantag för rostfritt stål) som är målade, lackerade eller plastöverdragna på åtminstone ena sidan, undantaget s.k. sandwichpaneler av en typ som används för byggändamål och bestående av två yttre metallplåtar med stabiliserande kärna av isolermaterial mellan sig, undantaget produkter med en slutbeläggning av zinkstoft (en zinkrik målarfärg innehållande minst 70 viktprocent zink), och exklusive produkter med ett substrat med en metallbeläggning av krom eller tenn, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7210 70 80, ex 7212 40 80, ex 7225 99 00, ex 7226 99 70 (Taric-nummer 7210708011, 7210708091, 7212408001, 7212408021, 7212408091, 7225990011, 7225990091, 7226997011 och 7226997091), med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten eller stålprodukter belagda med organiskt material).

(29)

Den produkt som översynen gäller erhålls genom att en organisk beläggning appliceras på valsade platta produkter av stål. Den organiska beläggningen skyddar och ger stålprodukter estetiska och funktionella egenskaper.

(30)

Stålprodukter belagda med organiskt material används främst inom byggindustrin och vidare förädling av produkter som används vid byggnadsarbeten. Andra användningsområden är vitvaror.

(31)

Inga berörda parter lämnade synpunkter på den likadana produkten. Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades i denna undersökning vid giltighetstidens utgång att den produkt som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Kina och i det representativa landet Mexiko och den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkare har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande slutanvändningar. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(32)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(33)

Som framgår av skäl 15 samarbetade ingen av de exporterande kinesiska tillverkarna i undersökningen. De exporterande tillverkarna besvarade således inte frågeformuläret, och lämnade därför inga uppgifter om exportpriser och exportkostnader, inhemska priser och kostnader, kapacitet, tillverkning, investeringar osv. Den kinesiska regeringen och de exporterande tillverkarna bemötte inte heller bevisningen i ärendet, inklusive arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People's Republic of China for the Purposes of Trade Defense Investigations (10) (nedan kallat rapporten) och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, som visar att priser och kostnader påverkades av ett betydande statligt inflytande. Kommissionen använde sig därför av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(34)

Kommissionen underrättade de kinesiska myndigheterna och den tredje exporterande tillverkare som nämns i skäl 14 om tillämpningen av artikel 18.1 i grundförordningen, och gav dem tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(35)

På denna grundval och enligt artikel 18.1 i grundförordningen baserades slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning enligt nedan på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång och i inlagorna från berörda parter samt tillgänglig statistik i databasen enligt artikel 14.6.

(36)

För översynsperioden visar de statistiska uppgifterna från databasen enligt artikel 14.6 att en liten volym stålprodukter belagda med organiskt material importerades till unionen från Kina, som uppgick till 6 338 ton och utgjorde 0,1 % av unionens samlade förbrukning. Stålprodukter belagda med organiskt material importerades dock till 16 medlemsstater, och importen var spridd under hela översynsperioden. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att den faktiska importen under översynsperioden var representativ och undersökte därför om dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(37)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel.

(38)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ”ska omfatta ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från den kinesiska regeringen och de exporterande tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(39)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(40)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(41)

Berörda parter uppmanades att motbevisa, yttra sig om eller komplettera bevisningen i undersökningsakten vid inledandet. I detta avseende utarbetade kommissionen rapporten, som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Rapporten infogades i undersökningsakten i det inledande skedet. Begäran innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(42)

I punkt 71 och bilaga 18 till begäran hänvisar sökanden till ett dokument från Förenta staternas handelsministerium (nedan kallat US DOC) (11). Enligt US DOC klassificeras stålsektorn i kategorin ”grundläggande nyckelindustrier”, inom vilken staten måste ”upprätthålla en relativt stark kontrollbefogenhet”. US DOC-dokumentet innehåller en hänvisning till ”Sasac-dokumentet” (12), enligt vilket de ekonomiska sektorerna delas in i tre kategorier och relaterade delkategorier, enligt det uppfattade behovet av statlig kontroll, nämligen 1) strategiska industrier som ”påverkar den nationella säkerheten och livsnerven i ekonomin”, där staten måste ”upprätthålla absolut kontrollbefogenhet”, 2) ”bas- och nyckelindustrier”, där staten måste ”upprätthålla relativt stark kontrollbefogenhet”, eller 3) andra industrier, där staten måste ”upprätthålla inflytande”. I Sasac-dokumentet fastställs även ett allmänt mål att till 2010 ha en grupp av viktiga nyckelföretag som har ett relativt starkt inflytande och fungerar som en drivkraft för utvecklingen av sina respektive industrier. Det handlar om att upprätta en stark grund för viktiga nyckelföretag som ska bli globalt förstklassiga företag dels inom den petrokemiska industrin samt telekom-, el, transport- och byggindustrierna, och dels inom bil-, maskin- och it-industrierna.

(43)

När det gäller kostnaderna för det varmvalsade och kallvalsade stål som krävs för omvalsning, hänvisade sökanden till tidigare EU-förordningar om införande av utjämningstullar (13), där kommissionen fastställer att både varmvalsade och kallvalsade platta produkter är subventionerade. Enligt sökanden ledde detta till ett konstgjort lågt självkostnadspris för slutprodukterna. Sökanden citerade även en rapport från ThinkDesk (14) och hävdade att denna rapport även ger bevisning för att många kinesiska tillverkare kunde erbjuda varmvalsade platta produkter på den kinesiska marknaden till snedvridna priser.

(44)

Sökanden hävdade också att de rådande inhemska priserna på varmvalsat och kallvalsat stål i Kina fortfarande är lägre än de internationella priserna enligt uppgifter från Global Platts (15).

(45)

När det gäller zink och statsägda företags dominans inom gruvindustrin lämnade sökanden förutom bevisningen i rapporten även bevisning för att Kina för närvarande har en exportskatt på 30 % för zink (se punkterna 87–89 och bilaga 18 till begäran).

(46)

Sökanden hävdade dessutom att det förekommer betydande snedvridningar för kemiska komponenter, vilket i sin tur leder till betydande snedvridningar för färg och andra kemiska beläggningsprodukter som används i tillverkningen av stålprodukter belagda med organiskt material. Dessa påståenden grundades på bevisningen i rapporten (kapitel 16 i rapporten, ”Kemikaliesektorn”). I rapporten nämns att enligt China Chemical Enterprise Management Association är de största kemikalieföretagen (under 2015, baserat på försäljningsintäkter) statsägda företag, inklusive åtta av de tio största kemikalieföretagen (16). Sökanden hänvisade även till den KPMG-rapport som bifogas i bilaga 18 till begäran, som visar att de tio största kinesiska kemikalieföretagen är statsägda.

(47)

När det gäller el hävdade sökanden, förutom att hänvisa till rapporten, att tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material gynnas av förmånliga eltaxor (17), och uppgav att Chongquing Wanda Steel Strip hade en lägre eltaxa än vad som generellt tas ut av stora industriföretag (18). Sökanden lämnade även allmänt tillgänglig information, enligt vilken Shougang Group och Inner Mongolia Baotou Steel Union har gynnats av elprissubventioner (19).

(48)

Beträffande förmånliga lån och annat ekonomiskt stöd hänvisade sökanden, förutom till rapporten, till en färsk pressrapport där det påstås att den kinesiska regeringens kontroll över lokala banker har förstärkts ytterligare genom utveckling av lagstiftningen 2017 (20). Sökanden citerade också slutsatserna i US DOC om att sektorn ”fortfarande är snedvriden i grunden, både när det gäller prissättning av risker och resursfördelning. (…) En analys av räntedynamiken tyder dessutom på att räntorna fortfarande är nära knutna till regeringens offentliggjorda ’referensräntor’, och således ännu inte fastställs marknadsmässigt. Mjuka budgetbegränsningar, ej marknadsmässiga priser, implicita statliga garantier och politiska direktiv från regeringen snedvrider direkt eller indirekt den formella banksektorn, interbankmarknaden, obligationsmarknaden och det parallella banksystemet”. Dessa snedvridningar kan direkt kopplas till statligt ägande och kontroll och till statens genomgripande och inkräktande roll i Kinas banksystem (21).

(49)

Sökanden påminde om att kommissionen i sina tidigare undersökningar har fastställt att stora tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material tog emot subventioner i form av förmånliga lån, utbyte av skulder mot aktier, kapitaltillskott och befrielse från betalning av utdelningar till den kinesiska regeringen som huvudsaklig aktieägare (22). Sökanden angav dessutom ett antal andra tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material som hade gynnats av förmånliga lån enligt deras årsredovisningar (23).

(50)

Sökanden citerade även en rapport som utarbetats av ThinkDesk, där man identifierade minst sex tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material som hade gynnats av statliga stödåtgärder i form av skuldreducering och utbyte av skulder mot aktier i den kinesiska stålindustrin under åren 2016–2017. Dessa åtgärder identifierades som subventioner av ThinkDesk (24).

(51)

I begäran anges ett antal påstådda ytterligare snedvridningar i form av skattestöd och låga miljöstandarder i Kina, som redan anges i rapporten. Sökanden hänvisade särskilt till kommissionens tidigare undersökningsresultat avseende flera program för befrielse från och nedsättning av direkta skatter som konstgjort minskade ståltillverkarnas beskattningsbara inkomst, program för indirekta skatter (moms) och importtullar samt flera (ad hoc) bidragsprogram (25). Sökanden hävdade dessutom att dessa program fortfarande är aktiva och finns tillgängliga i dag.

(52)

Beträffande miljöstandarder citerade sökanden en OECD-rapport som bifogas i bilaga 18 till begäran (26), som visar att den kinesiska regeringen indirekt stöder ståltillverkarna genom att underlåta att genomdriva grundläggande miljöstandarder, i motsats till unionstillverkarna som är föremål för mycket strängare miljöstandarder, särskilt med tanke på det nya förbudet i Reachförordningen mot pågående användning av kromat i förbehandlingsskedet i tillverkningen av stålprodukter belagda med organiskt material (detta diskuteras även i punkterna 12–16 i begäran).

(53)

Kommissionen kommer att undersöka om det är lämpligt eller ej att använda inhemska priser och kostnader i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen kommer att göra detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen kommer att omfatta en undersökning av det betydliga statliga ingripandet i ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den produkt som översynen gäller. Såsom anges i skälen 16–20 lämnade varken den kinesiska regeringen eller de exporterande tillverkarna synpunkter på eller motbevisade den befintliga bevisningen i ärendet, inklusive rapporten, samt den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(54)

Själva grunden för Kinas ekonomiska system, nämligen begreppet socialistisk marknadsekonomi, strider mot de fria marknadskrafterna. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör den ekonomiska styrningen av Kina. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin anses vara den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (27). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt ingripande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att göra sådana ingripanden. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (28).

(55)

Enligt den relevanta kinesiska lagstiftningen utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig, institutionell, personlig), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Genom en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 gavs det kinesiska kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina” infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (29). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets obestridda och alltmer ökande kontroll över Kinas ekonomiska system. Denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där regeringarna utövar bred makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna får spela.

(56)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (30). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt olika aspekter av lagstiftningen.

(57)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomin av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå tenderar att vara relativt detaljerade, medan de nationella planerna brukar innehålla något bredare mål. Planerna anger också den uppsättning verktyg som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt (positiva eller negativa) ut som prioriteringar i linje med regeringens prioriteringar, och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna formellt sett är bindande. De berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer således systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.2.5) (31).

(58)

För det andra, och vad gäller fördelningen av finansiella resurser, domineras Kinas finansiella system av de statsägda affärsbankerna. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.2.8) (32). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även om dessa delar av finanssektorn är av mindre betydelse än banksektorn, är de institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (33).

(59)

För det tredje, och när det gäller lagstiftningen, ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (34). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja politiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av nyckelsektorer eller stödja den inhemska industrin (35).

(60)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (36).

(61)

Med tanke på statens ingripande och det dominerande statliga ägandet i den kinesiska ekonomiska modellen utgör statsägda företag en väsentlig del av den kinesiska ekonomin. Regeringen och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över de statsägda företagen. Det statliga partiet utformar och övervakar inte bara genomförandet av de enskilda statsägda företagens allmänna ekonomiska policyer, utan hävdar dessutom sin rätt att delta i det operativa beslutsfattandet i statsägda företag. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen (se även avsnitt 3.2.2.4) samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag (37). I utbyte åtnjuter statsägda företag en särskild status i den kinesiska ekonomin som medför ett antal ekonomiska fördelar, särskilt skydd mot konkurrens och förmånlig tillgång till relevanta insatsvaror, inklusive finanser (38).

(62)

Den kinesiska regeringen utövar fortfarande ett betydande ägarskap inom stålsektorn. Nominellt sett uppskattas antalet statsägda företag och antalet privatägda företag vara nästan jämnt fördelat, men fyra av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största ståltillverkare är statsägda (39). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins totala produktion 2016, siktar den kinesiska regeringen på att konsolidera 60–70 % av järn- och ståltillverkningen kring tio storskaliga företag till 2025 (40). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (41).

(63)

Till följd av de omfattande statliga ingripandena i stålindustrin och den stora andelen statsägda företag inom sektorn, förhindras även privatägda ståltillverkare att verka under marknadsförhållanden. Både offentlig- och privatägda företag inom stålsektorn är i själva verket föremål för politisk övervakning och vägledning såsom anges i avsnitt 3.2.2.5.

(64)

Stålprodukter belagda med organiskt material är inget undantag från den allmänna ram som beskrivs när det gäller kontroll och ingripanden från statens sida. Många av de stora tillverkarna av stålprodukter belagda med organiskt material är statsägda. Den tillgängliga bevisningen tyder således på att tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material i Kina är föremål för samma ägande, kontroll eller politisk övervakning eller vägledning från den kinesiska regeringens sida, vilket i sin tur innebär att de inte verkar under marknadsförhållanden (42).

(65)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg är den kinesiska staten i stånd att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen, som kan anses motsvara en äganderätt (43) och kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag, och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Sedan åtminstone 2016 har kommunistpartiet dock förstärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (44). År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen, och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (45). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin, inklusive tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material och leverantörer av deras insatsvaror.

(66)

Inom stålsektorn i synnerhet (inklusive den produkt som översynen gäller och leverantörerna av de viktigaste insatsvarorna) ägs många av de stora ståltillverkarna av staten (inklusive tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material). Några av dem anges uttryckligen i ”planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020” (46) som exempel på resultaten av den tolfte femåriga planeringsperioden (Baosteel, Anshan Iron and Steel, Wuhan Iron and Steel osv.). I de offentliga handlingarna för statsägda tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material framhålls ibland kopplingen till den kinesiska staten. I sin halvårsrapport 2016 uppger exempelvis Baoshan Iron & Steel (eller Baosteel) att ”företaget förband sig att följa den regionala planeringen enligt den trettonde femårsplanen och nådde brett samförstånd med regionala myndigheter om att dela resurser, koppla ihop industrier i städer och skapa en ekologisk miljö” (47). I den nyligen genomförda antisubventionsundersökningen om vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina (48) fastställde kommissionen att tre av de fyra grupper av exporterande tillverkare som ingick i stickprovet var statsägda företag. I samtliga tre grupper agerade styrelseordföranden eller ordföranden även som partikommittésekreterare för gruppens kommunistpartiorganisation.

(67)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.2.8) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en snedvridande effekt på marknaden (49). Statens närvaro i företag, inbegripet statsägda företag, inom stålsektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för den kinesiska regeringen att påverka priser och kostnader.

(68)

Styrningen av den kinesiska ekonomin avgörs i avsevärd utsträckning av ett komplicerat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som de centrala och lokala myndigheterna ska inrikta sig på. Planerna finns på alla myndighetsnivåer och täcker praktiskt taget alla ekonomiska sektorer, de mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (50).

(69)

Den kinesiska regeringen anser att stålindustrin, inbegripet tillverkning av stålprodukter belagda med organiskt material som en produkt i det högre marknadssegmentet, är en nyckelindustri (51). Detta bekräftas i många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom ”planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020”. I denna plan anges att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten” (52). De viktigaste uppgifter och mål som stakas ut i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (53).

(70)

I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (54) anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas (55). Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom att stödja företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (56).

(71)

I ”den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring)” (57) (nedan kallad katalogen) anges järn och stål som främjade industrier. I katalogen främjas i synnerhet ”utveckling och tillämpning av tekniker för högre prestanda och högre kvalitet samt uppgradering av stålprodukter, inklusive men inte begränsat till, höghållfasta bilplåtar på minst 600 MPa, högpresterande stål för olje- och gasledningar, höghållfasta breda och tjocka plattor för fartyg, stål för marinteknik, plattor med måttlig tjocklek på minst 420 MPa för byggnader, broar och andra strukturer, stål för höghastighetsjärnvägar och järnvägar för tung godstransport, kiselstål med låg järnhalt och högmagnetisk induktion, korrosions- och slitbeständigt stål, legerat resurssparande rostfritt stål (modernt ferritiskt rostfritt stål, duplex rostfritt stål och rostfritt nitrogenstål), speciella stålstavar och valstrådar för högpresterande grundläggande delar (högpresterande kugghjul och bultar med grad 12.9 eller högre, höghållfasta fjädringar och lager med lång hållbarhet) samt smidda material av specialstål av hög kvalitet (bland annat stål för verktyg och gjutning, rostfritt stål och stål för maskiner)”. Katalogens tillämplighet bekräftades av den nyligen genomförda antisubventionsundersökningen om vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina (58).

(72)

Den kinesiska regeringen vägleder dessutom sektorns utveckling med hjälp av en bred uppsättning politiska verktyg och direktiv, bland annat avseende marknadens sammansättning och omstrukturering, råvaror (59), investeringar, kapacitetseliminering, produktsortiment, omlokalisering, uppgradering osv. Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar den kinesiska regeringen praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion (60). Det rådande problemet med överkapacitet är otvivelaktigt det tydligaste exemplet på följderna av den kinesiska regeringens politik och de snedvridningar som blir resultatet av denna.

(73)

Sammanfattningsvis har den kinesiska regeringen infört åtgärder för att förmå aktörer att följa de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, däribland tillverkning av stålprodukter belagda med organiskt material som en produkt i det högre marknadssegmentet samt de råvaror som används för att tillverka sådana produkter. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att fungera normalt.

(74)

Det kinesiska konkurssystemet förefaller olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta förfaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på samma principer som motsvarande lagar i andra länder, men kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (61).

(75)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (62). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivägd jordbruksmark och statsägd mark i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (63). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (64), bland annat genomförandet av ekonomiska planer.

(76)

Den kinesiska konkurs- och egendomsrätten verkar därför inte fungera ordentligt, vilket leder till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i tillhandahållande och förvärv av mark i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in på stålsektorn och mer specifikt på stålprodukter belagda med organiskt material. Kommissionen har i synnerhet fastställt att stålprodukter belagda med organiskt material (65) och dess råvara varmvalsat stål (66) gynnades av tillhandahållande av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning.

(77)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat konventionerna om föreningsfrihet och om kollektivavtal (67). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna, och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (68). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (69). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(78)

Ingen bevisning har lämnats in om att stålsektorn, inklusive stålprodukter belagda med organiskt material, inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn för stålprodukter belagda med organiskt material påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(79)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(80)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (70), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. Liksom icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (71), och precis som icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av regeringen. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (72). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (73).

(81)

Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(82)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för den kinesiska regeringen och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg.

(83)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (74). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången och kapitalkostnaden inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(84)

För det andra har utlåningskostnaderna hållits konstgjort låga för att stimulera ökade investeringar, vilket har lett till överanvändning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte agerar enligt kommersiell praxis.

(85)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning, och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat eftersom den trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015. Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(86)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har den kinesiska regeringen valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har således hanterats genom förlängningar av lån, vilket i sin tur skapar ”zombie”-företag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(87)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande systemproblem och snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(88)

Ingen bevisning har lämnats om att stålsektorn, inklusive stålprodukter belagda med organiskt material, skulle undantas från de statliga ingripanden i finanssystemet som beskrivs ovan. Tvärtom, en rapport från ThinkDesk som lämnats av sökanden visar att många kinesiska tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material har gynnats av finanstransaktioner som inte överensstämmer med marknadsprinciperna. Kommissionen har även fastställt att stålprodukter belagda med organiskt material (75) samt deras råvara varmvalsat stål (76) gynnades av förmånlig utlåning, vilket motsvarar subventioner. Statens betydande inflytande över finanssystemet innebär därför att marknadsförhållandena påverkas allvarligt på alla nivåer.

(89)

Kommissionen konstaterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten inte är begränsade till stålsektorn i allmänhet eller sektorn för stålprodukter belagda med organiskt material i synnerhet. Den tillgängliga bevisningen visar tvärtom att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.2.1–3.2.2.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.2.6–3.2.2.8 och i del B i rapporten.

(90)

Det krävs ett antal olika insatsvaror för att tillverka stålprodukter belagda med organiskt material. Det finns ingen bevisning i ärendet om att dessa insatsvaror inte köps in i Kina. När tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(91)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för stålprodukter belagda med organiskt material som inte kan användas, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) färgas eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i del A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för tillverkningen av insatsvarorna och så vidare. Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(92)

Analysen i avsnitten 3.2.2.2–3.2.2.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonom i allmänhet och i stålsektorn i synnerhet (inklusive den berörda produkten), visar att priser eller kostnader, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens och de exporterande tillverkarnas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(93)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet. Kommissionen påminde om att ingen exporterande tillverkare samarbetade i undersökningen och att ingen har anfört att vissa inhemska kostnader skulle vara icke-snedvridna enligt artikel 2.6a a tredje strecksatsen i grundförordningen.

(94)

Valet av representativt land grundades på följande kriterier:

(95)

Såsom förklaras i skälen 24–25 i kommentaren av den 13 april 2018, informerade kommissionen de berörda parterna om att den hade identifierat sex möjliga representativa länder: Argentina, Colombia, Malaysia, Mexiko, Sydafrika och Thailand, och uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och föreslå andra länder.

(96)

Världsbanken anser att Argentina, Colombia, Malaysia, Mexiko, Sydafrika och Thailand är länder med en nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas, dvs. de klassificeras alla som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst (nedan kallad BNI).

(97)

Sökanden hävdade att Mexikos medlemskap i Nafta innebär att landet integreras i det nordamerikanska frihandelsområdet, vars ekonomiska utvecklingsnivå är mycket högre än Kinas, vilket eventuellt kan påverka kostnaderna i Mexiko. Kommissionen baserade sin analys av de möjliga representativa ländernas lämplighet på Världsbankens BNI-databas. Enligt BNI-databasen hör Mexiko till de övre medelinkomstländerna, vilket innebär att landets utvecklingsnivå är jämförbar med Kinas. Denna kategori av länder omfattar länder med en BNI per capita på 3 896–12 055 US-dollar 2017, som är det år som de senaste handelsuppgifterna finns tillgängliga för. Rangordningen görs av enskilda länder och inte av grupper av länder som tillhör samma frihandelsområden, tullunioner osv. Kommissionen ansåg att alla de sex möjliga representativa länder som identifierats hade en nivå av ekonomisk utveckling som var jämförbar med Kinas. Detta argument avvisades således.

(98)

I kommentaren av den 13 april 2018 uppger kommissionen att det var känt att den produkt som översynen gäller tillverkas i Argentina, Colombia, Malaysia, Mexiko, Sydafrika och Thailand.

(99)

Kommissionen konstaterade att det för tre av länderna, nämligen Argentina, Colombia och Thailand, var nödvändigt att ytterligare kontrollera tillgången till de offentliga uppgifter som behövs avseende offentliga finansiella uppgifter från en tillverkare av den produkt som översynen gäller.

(100)

För Colombia och Thailand fann kommissionen inga allmänt tillgängliga finansiella uppgifter från en tillverkare av den produkt som översynen gäller. Beträffande Argentina rörde de allmänt tillgängliga finansiella uppgifter som identifierades Ternium-gruppen, som tillverkade den produkt som översynen gäller i det landet. Av de finansiella uppgifter som fanns tillgängliga för den gruppen framgick det dock inte tydligt vilka uppgifter som rörde gruppens verksamheter i Argentina, eftersom gruppen rapporterade sina uppgifter för Argentina tillsammans med uppgifter för andra länder, såsom Bolivia, Chile, Paraguay och Uruguay. Uppgifterna var därför inte tillräckligt exakta för att kunna användas som lämpliga referensvärden.

(101)

I sina synpunkter på kommentaren av den 13 april 2018 hänvisade sökanden återigen till begäran, där det anges att Sydafrika skulle vara det lämpligaste representativa landet. Där fanns två tillverkare av den produkt som översynen gäller. För en tillverkare, Safal Steel (Pty) Ltd, fanns inga allmänt tillgängliga finansiella uppgifter. Finansiella uppgifter fanns visserligen tillgängliga för den andra tillverkaren, ArcelorMittal South Africa, men företaget gick med förlust under undersökningsperioden och även under hela skadeundersökningsperioden. Detta innebar att företaget inte var lämpligt att väljas ut, eftersom de finansiella uppgifterna för ett förlustbringande företag saknar det vinstelement som ska ersättas. Eftersom kommissionen inte fann några andra tillverkare av den produkt som översynen gäller med allmänt tillgängliga finansiella uppgifter i Sydafrika ansåg den inte att landet var lämpligt som representativt land.

(102)

I sina synpunkter på kommentaren av den 13 april 2018 gjorde sökanden gällande att kommissionen felaktigt avvisade Sydafrika som ett representativt land, eftersom det faktum att tillverkaren av den produkt som översynen gäller gick med förlust ett år inte kunde vara en avgörande faktor för valet av representativt land.

(103)

Eftersom kommissionen hade ett brett urval för valet av representativt land beslutade den att välja ett land där ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst kunde hämtas från allmänt tillgängliga uppgifter för ett företag i det landet i enlighet med sista meningen i artikel 2.6a a i grundförordningen.

(104)

Det faktum att ArcelorMittal South Africa var förlustbringande var således en avgörande faktor i kommissionens bedömning av valet av representativt land, och sökandens argument avvisades därför.

(105)

För Malaysia fanns finansiella uppgifter allmänt tillgängliga för CSC Steel Holdings Berhad, ett dotterbolag till det taiwanesiska företaget China Steel Corporation. CSC Steel Holdings Berhad tillverkade den produkt som översynen gäller och gick med vinst under översynsperioden.

(106)

Sökanden hävdade att användningen av allmänt tillgängliga uppgifter från utlandsägda företag kan leda till att uppgifterna inte blir tillförlitliga. Kommissionen ansåg att tillförlitligheten hos allmänt tillgängliga uppgifter måste analyseras från fall till fall. I det aktuella ärendet hade kommissionen inte tillgång till någon bevisning, och sökanden lämnade inte heller in någon bevisning som motiverade att kommissionen skulle bortse från de finansiella uppgifterna från SCS Steel Holdings Berhad. Påståendet avvisades därför.

(107)

För Mexiko fann kommissionen allmänt tillgängliga uppgifter för Ternium-gruppen, särskilt i företagets årsredovisning för 2017. Denna grupp tillverkar den produkt som översynen gäller i Mexiko, och Mexiko svarar för 55 % när det gäller gruppens konsoliderade försäljning som redovisas separat från andra geografiska regioner. Ternium-gruppen gick med vinst under översynsperioden.

(108)

Kommissionen ansåg följaktligen att det slutliga valet av representativt land stod mellan Malaysia och Mexiko.

(109)

I sina synpunkter hänvisade sökanden till Förenta staternas praxis att använda en uppsättning länder som är ”aktiva inom metallsektorn”, såsom aluminiumtillverkare. Kommissionen föredrar dock att när så är möjligt använda allmänt tillgängliga uppgifter för företag som faktiskt tillverkar den produkt som översynen gäller. Kommissionen överväger endast andra alternativ när ingen sådan tillverkning förekommer eller när andra faktorer gör det olämpligt att använda företag som tillverkar den produkt som översynen gäller i ett land med en jämförbar nivå av ekonomisk utveckling. I det aktuella ärendet var detta inte nödvändigt eftersom det finns tillverkare som faktiskt tillverkar stålprodukter belagda med organiskt material med allmänt tillgängliga uppgifter. Påståendet avvisades därför.

(110)

När kommissionen fastställt att det fanns två lämpliga länder som kunde väljas som representativa, Mexiko och Malaysia, bedömde den ländernas nivå av social trygghet och miljöskydd för att se vilket land som borde ges företräde i enlighet med sista meningen i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(111)

Kommissionen fastställde att Malaysia ligger efter när det gäller att uppfylla relevanta internationella arbetsstandarder och ratificera de ILO-konventioner som avses i bilaga Ia till grundförordningen. Malaysia har i synnerhet inte ratificerat tre av de åtta grundläggande ILO-konventionerna (om föreningsfrihet, avskaffande av tvångsarbete och icke-diskriminering). Malaysia har vidare undertecknat men inte ratificerat ett av de viktigaste miljöavtalen (79).

(112)

Mexiko har däremot en högre efterlevnadsnivå av ILO:s arbetsstandarder eftersom landet har ratificerat samtliga grundläggande konventioner, förutom konventionen angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Landet har dessutom undertecknat och ratificerat alla viktiga miljökonventioner.

(113)

Mot bakgrund av ovanstående analys uppfyllde Mexiko alla kriterier som fastställs i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att anses vara ett lämpligt representativt land. Mexiko har i synnerhet betydande tillverkning av den produkt som översynen gäller, och det finns en fullständig datauppsättning för samtliga produktionsfaktorer, produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Mexiko har dessutom en högre nivå av social trygghet och miljöskydd.

(114)

I kommentaren av den 3 juli 2018 informerade kommissionen de berörda parterna om att den i enlighet med artikel 2.6a a fjärde stycket i grundförordningen skulle använda försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för företaget Ternium SA Mexiko för att konstruera normalvärdet. Kommissionen kommer även att inbegripa att värde för produktionsomkostnader från samma företag för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan.

(115)

I sina synpunkter på kommentaren av den 3 juli 2018 hävdade sökanden att det skulle vara bättre att använda de icke-konsoliderade uppgifterna för ArcelorMittal South Africa (ett lokalt företag) i stället för de konsoliderade uppgifterna för Ternium-gruppen (en global grupp), vars tillverkning i Mexiko utgör mer än 55 % av den konsoliderade försäljningen. Detta argument baserades på att icke-konsoliderade uppgifter utgör resultaten för det lokala företaget, inte den globala gruppens, och dessa uppgifter således påstått bättre avspeglar fasta produktionsomkostnader, administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för det representativa landet. Eftersom uppgifterna från ArcelorMittal South Africa inte kunde användas då företaget är förlustbringande saknade påståendet dock grund och avvisades därför.

(116)

I sina synpunkter på kommentaren av den 3 juli 2018 hävdade sökanden dessutom att även om Mexiko är ett lämpligt representativt land ingår Ternium SA Mexiko i ett internationellt företag, Ternium-gruppen, vars finansiella uppgifter avspeglar verksamheter i länder med en annorlunda nivå av ekonomisk utveckling.

(117)

Oavsett det faktum att Ternium-gruppen är ett internationellt företag konstaterade kommissionen att de allmänt tillgängliga uppgifterna för Ternium SA Mexiko var tillräckligt detaljerade när det gällde tillverkningen av den produkt som översynen gäller i Mexiko, och avvisade därför det påståendet. Mot bakgrund av analysen i avsnitt 3.2.3 beslutade kommissionen att använda de finansiella uppgifterna från Ternium SA Mexiko som finns tillgängliga för 2017 och därför omfattar hela översynsperioden.

(118)

I kommentaren av den 3 juli 2018 uppgav kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle använda Global Trade Atlas (nedan kallad GTA) för att fastställa icke-snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna. Kommissionen använde Doing Business 2018 för elkostnader, nationell statistik för naturgas, skattelagen för det federala distriktet för vattenkostnader samt finansiella uppgifter från Ternium SA Mexiko för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst samt produktionsomkostnader.

(119)

Såsom redan anges i skäl 23 meddelade kommissionen i kommentaren av den 13 april 2018 att den skulle fastställa en inledande förteckning över produktionsfaktorer och källor som den avsåg att använda för alla produktionsfaktorer, såsom de material, den energi och den arbetskraft som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren använde i tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(120)

I brist på samarbete från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida förlitade sig kommissionen till sökanden för att ange de produktionsfaktorer som används i tillverkningen av stålprodukter belagda med organiskt material. På grundval av den information som finns allmänt tillgänglig på webbplatsen för kinesiska tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material förefaller deras tillverkningsprocess och de material de använder vara identiska med de uppgifter som sökanden lämnat.

(121)

Den valda utgångspunkten i tillverkningsprocessen var substrat eller basrullar, eftersom sökandens tillverkningsprocess utgick från den grunden. På grundval av den information som inhämtats under den ursprungliga undersökningen som bästa tillgängliga bevisning fastställde kommissionen dessutom att även de exporterande tillverkarna använde substrat som utgångspunkt för tillverkningen av stålprodukter belagda med organiskt material. Precis som under den ursprungliga undersökningen samarbetade inga integrerade tillverkare.

(122)

I brist på samarbete hade kommissionen inga mer detaljerade tullnummer än de sexsiffriga HS-nummer som lämnats av sökanden. HS-numren motsvarade fullständigt de mexikanska tullnumren.

(123)

Mot bakgrund av alla upplysningar som lämnats av sökanden har följande produktionsfaktorer och HS-nummer, i förekommande fall, identifierats:

Tabell 1

(124)

Sökanden bekräftade att varmvalsgalvaniserade stålrullar främst används som substrat för den mest representativa typen av den produkt som översynen gäller. I brist på samarbete från de exporterande tillverkarna och synpunkter från berörda parter samlade kommissionen därför inte in uppgifter om andra möjliga substrat, såsom varm- eller kallvalsade stålrullar.

(125)

Med avseende på metallbeläggningar bekräftade sökanden att det är vanligast att zinkbeläggningar används. I brist på samarbete från de exporterande tillverkarna och synpunkter från berörda parter ansåg kommissionen därför inte att det var nödvändigt att samla in uppgifter om metallbeläggningar med aluminium.

(126)

Det bör noteras att substratet varmvalsgalvaniserade stålrullar redan innehåller metallbeläggningar med antingen zink eller zinklegeringar. Uppgifterna om användning av metallbeläggningar samlades endast in för att möjliggöra justeringar i beräkningen av normalvärdet baserat på olika mängder av zink eller zinklegeringar som används som metallbeläggningar för de olika produkttyperna.

(127)

Det var inte möjligt att fastställa förbrukningen av hjälputrustning per enhet av den produkt som översynen gäller med utgångspunkt i sökandens uppgifter. Sökanden behandlade hjälputrustning som produktionsomkostnader. I avsaknad av denna information kunde kommissionen inte fastställa användningsfrekvens och icke-snedvridna värden för den använda hjälputrustningen. Kommissionen fastställde dock att all hjälputrustning sammanlagt uppgick till en försumbar del av tillverkningskostnaderna per ton av en färdig produkt. För att ta vederbörlig hänsyn till dessa kostnader i beräkningen av det konstruerade normalvärdet ökade kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna (vilka omfattar material, arbetskraft, energi och vatten) från Mexiko med en procentandel som motsvarade hjälputrustningens andel av tillverkningskostnaderna enligt de uppgifter som lämnats av sökanden. Kommissionen ansåg att denna metod adekvat avspeglade hjälputrustningens andel av de sammanlagda tillverkningskostnaderna i det konstruerade normalvärdet.

(128)

Sökanden rapporterade ingen användning av motorgas, väte eller kväve. Dessa ursprungligen identifierade produktionsfaktorer användes därför inte för att konstruera normalvärdet.

(129)

Sökanden påpekade dessutom att det skrot som produceras i tillverkningsprocessen för stålprodukter belagda med organiskt material bör beaktas. För att göra detta måste typen av skrot och motsvarande HS-nummer fastställas. I detta fall identifierades skrot av galvaniserat stål (se tabellen i skäl 123).

(130)

I avsaknad av information om den mexikanska marknaden förlitade sig kommissionen till importpriser för allt material och skräp. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 92 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina i det aktuella ärendet. På grundval av tillgänglig bevisning och eftersom ingen av de berörda parterna motbevisade bevisningen ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Importen från andra tredjeländer förblev representativ trots att Kina inte räknades med, och uppgick till 94–100 % av de totala volymer som importerades till Mexiko.

(131)

För att fastställa icke-snedvridna priser på material levererade på plats vid den exporterande tillverkarens fabrik i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen tillämpade kommissionen importtullen för det representativa landet Mexiko på importpriset och lade till inhemska transportkostnader. I brist på samarbete från de exporterande tillverkarnas sida förlitade sig kommissionen till de uppgifter om inhemska transportkostnader som lämnats av sökanden.

(132)

ILO-statistiken gav information om månadslöner i tillverkningssektorn och veckoarbetstiden i Mexiko för översynsperioden. Sökanden hävdade att de uppgifter som fanns tillgängliga för Sydafrika kunde justeras för inflation med hjälp av konsumentprisindex eller index för arbetskraftskostnader i tillverkningssektorn som offentliggjorts av South African Reserve Bank. Eftersom kommissionen beslutade att använda Mexiko som lämpligt representativt land för vilket dessa uppgifter finns tillgängliga, var detta påstående diskutabelt.

(133)

Elpriserna fanns lätt tillgängliga i rapporten Doing business 2018. Denna rapport använder en standardiserad metod för att fastställa kWh-priset i Mexiko.

(134)

Alternativt övervägde kommissionen att använda de eltaxor som offentliggjordes av elproducenterna och eldistributörerna i Mexiko. I Mexiko är CFE (Comisión Federal de Electricidad), ett statsägt företag, den dominerande elleverantören.

(135)

Sökanden hävdade att de elkostnader som citeras i Doing Business 2018 förefaller vara konstgjort låga jämfört med de flesta länder, och föreslog därför att taxorna i de områden där den produkt som översynen gäller tillverkades skulle användas, med hänsyn till eventuella justeringar för leveranskanal, specifika avgifter och moms.

(136)

Sökanden lämnade dock inte tillräcklig bevisning som visade att sådana justeringar för moms, specifika avgifter och leveranskanaler verkligen är nödvändiga och tillämpliga på de kinesiska exporterande tillverkarna. Kommissionen avvisade följaktligen detta påstående och beslutade att använda de mest omfattande och otvetydiga uppgifterna från rapporten Doing business 2018.

(137)

Priset på naturgas i Mexiko finns tillgängligt i den statistiska databas som drivs av energiregleringskommissionen (Comisión Reguladora de Energía). De uppgifter som lämnats omfattar månaderna juli–december 2017.

(138)

Sökanden hävdade att för Sydafrika kunde importpriset per ton flytande naturgas (HS-nummer 2711 11) som hämtats från GTA-databasen användas och därefter omvandlas till pris per gigajoule. Eftersom kommissionen beslutade att använda Mexiko som lämpligt representativt land för vilket dessa uppgifter finns tillgängliga avvisades detta påstående.

(139)

Förutom de produktionsfaktorer som fastställs i kommentaren av den 13 april 2018 informerade sökanden kommissionen om att tryckluft används i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Tryckluft köps i form av flytande luft.

(140)

Kommissionen fastställde att det lämpliga HS-numret för flytande luft är 2853 90. Det HS-numret omfattar dock ett antal andra kemikalier. Mexikos nationella tullsystem tyder på att det inte finns någon mer detaljerad klassificering. Uppgifter från GTA-databasen skulle därför omfatta import av andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsvarande renhetsgrad) och amalgamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller.

(141)

Kommissionen ansåg inte att det var lämpligt att använda GTA-databasen av de anledningar som beskrivs i föregående skäl. Det bör dock noteras att tryckluft uppgick till en försumbar del av tillverkningskostnaderna per ton av en färdig produkt. För att ta hänsyn till dessa kostnader i beräkningen av det icke-snedvridna normalvärdet ökade kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna (vilka omfattar material, arbetskraft, energi och vatten) med en procentandel som motsvarade tryckluftens andel av tillverkningskostnaderna enligt de uppgifter som lämnats av sökanden. Kommissionen ansåg att denna metod adekvat avspeglade tryckluftens andel av de sammanlagda tillverkningskostnaderna i det konstruerade normalvärdet.

(142)

I Mexiko beslutas vattentaxorna på kommunal nivå. Dessutom offentliggör Conagua (Comisión Nacional del Agua), den statliga myndigheten för vattenreglering i Mexiko, statistik över vatten i Mexiko och tillhandahåller även en översikt av vattenpriserna för industriell användning i utvalda kommuner. Den senaste utgåvan är dock från 2016 och täcker år 2015.

(143)

För att använda de priser som gällde under översynsperioden använde kommissionen därför vattentaxorna för Mexiko City. De fanns lätt tillgängliga i skattelagen för det federala distriktet i dess ändrade lydelse från december 2016 och var tillämpliga från den 1 januari 2017.

(144)

Kommissionen fastställde det konstruerade normalvärdet genom följande två steg.

(145)

Först fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. I brist på samarbete från de exporterande tillverkarnas sida multiplicerade kommissionen därför de förbrukningsfaktorer som observerats i sökandens tillverkningsprocess för material, arbetskraft, energi och vatten med de icke-snedvridna kostnader per enhet som observerats i det representativa landet Mexiko. När det gällde de produktionsfaktorer för vilka sökanden inte lämnade uppgifter om exakta förbrukningsfaktorer (särskilt hjälputrustning och tryckluft) tillämpade kommissionen en procentenhet som motsvarade dessa faktorers andel av produktionen i de tillverkningskostnader som rapporterats av sökanden på de icke-snedvridna direkta tillverkningskostnaderna.

(146)

Därefter tillämpade kommissionen Ternium SA Mexicos tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på de tillverkningskostnader som fastställs ovan. De fastställdes på grundval av Ternium SA Mexicos årsredovisning för 2017 och uttrycktes i följande procentenheter:

(147)

Tillverkningsomkostnader (80) på 14,12 % tillämpades på tillverkningskostnaderna (som omfattade förbrukning av material, arbetskraft, energi och vatten).

(148)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (81) på 12,56 % tillämpades på summan av tillverkningskostnader och tillverkningsomkostnader.

(149)

En vinst (82) på 15,09 % tillämpades på summan av tillverkningskostnader, tillverkningsomkostnader och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(150)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna var samarbetsvillig fastställdes normalvärdet för hela landet, inte separat för varje exportör och tillverkare.

(151)

I brist på samarbete från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida fastställdes exportpriset på grundval av uppgifter på cif-nivå från Eurostat, korrigerade till nivån pris från fabrik.

(152)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med exportpriset från fabrik.

(153)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 134 %.

(154)

Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(155)

Såsom fastställs ovan konstaterades importen av stålprodukter belagda med organiskt material ske till dumpade priser under översynsperioden, men importen var förhållandevis begränsad. För fullständighetens skull undersökte kommissionen även sannolikheten för återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphävas. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, de kinesiska exporterande tillverkarnas prisbeteende på andra marknader, tillgång till andra marknader och unionsindustrins attraktionskraft.

(156)

Under översynsperioden var importvolymen av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina till unionen relativt liten, trots att den ansågs vara representativ vilket konstateras i skäl 36 (omkring 0,1 % av unionens sammanlagda förbrukning). Kommissionen beslutade därför att även analysera uppgifter om försäljning av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina till tredjeländer för att bekräfta sin slutsats om fortsatt dumpning. Dumpningsberäkningarna gjordes med hjälp av försäljningspriser till tredjeländer baserat på kinesisk exportstatistik.

(157)

Normalvärdet för att bedöma dumpning från Kina till tredjeländer följde skälen 37–150

(158)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte var samarbetsvilliga grundades exportpriset till tredjeländer på uppgifter från den kinesiska exportdatabasen som lämnats av sökanden. Från dessa uppgifter, som anges på fob-nivå i databasen, drog kommissionen av hanteringskostnader i hamnar och inhemska transportkostnader i Kina enligt sökandens uppskattningar för att beräkna exportpriset på nivån pris från fabrik.

(159)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet och exportpriset till andra länder än unionen på grundval av priset från fabrik.

(160)

Den ovan nämnda jämförelsen visade en landsomfattande dumpningsmarginal för export till alla tredjeländer (exklusive unionen) på 118 %, där den landsomfattande dumpningsmarginalen för exporten till de fem viktigaste exportmarknaderna (Indien, Filippinerna, Ryssland, Sydkorea och Vietnam) låg på mellan 112 och 160 %. Detta bekräftade att den dumpningsmarginal som fastställts för export till unionen var rimlig trots de mycket låga försäljningsvolymerna.

(161)

Med tanke på den bristande samarbetsviljan fastställdes produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt de uppgifter som lämnats av sökanden.

(162)

Produktionskapaciteten i Kina var betydligt större än de rådande produktionsvolymerna. Enligt China Iron and Steel Association (Cisa) uppgick produktionskapaciteten för färgbelagt stål till 40 miljoner ton 2013. Produktionsvolymerna låg på 7,5 miljoner ton, medan kapacitetsutnyttjandet endast uppgick till omkring 20 %. Om åtgärderna skulle upphävas har de kinesiska tillverkarna tillräcklig outnyttjad kapacitet på uppskattningsvis 32,5 miljoner ton för att översvämma unionsmarknaden, där förbrukningen uppgår till 4,5 miljoner ton, med dumpade stålprodukter belagda med organiskt material.

(163)

På basis av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna hade betydande outnyttjad kapacitet som de kunde använda för tillverkning av stålprodukter belagda med organiskt material för export till unionen om åtgärderna skulle upphävas.

(164)

Handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk export av stålprodukter belagda med organiskt material har införts i Indien, Malaysia, Pakistan, Turkiet och Vietnam, vilket visar på samma prisbeteende som har observerats för den kinesiska exporten till unionen.

(165)

Kommissionen drog slutsatsen att om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle omdirigera sin export till unionen till dumpade priser.

(166)

Under översynsperioden låg unionens försäljningspriser på 194–338 euro per ton stålprodukter belagda med organiskt material (eller 28–59 %) högre än det kinesiska exportpriset på cif-nivå till de fem största exportmarknaderna, vilket beskrivs i skäl 160. Det var också 211–226 euro per ton stålprodukter belagda med organiskt material (eller 31–33 %) högre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset på cif-nivå till alla tredjeländer (inklusive unionen). Kinas export till de fem viktigaste importmarknaderna uppgick till 48 % av unionens förbrukning under översynsperioden.

(167)

Om åtgärderna skulle upphävas skulle de kinesiska exporterande tillverkarna eventuellt kunna omdirigera betydande exportvolymer av stålprodukter belagda med organiskt material från tredjeländer till unionsmarknaden.

(168)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen även slutsatsen att det, oavsett om dumpning skedde under översynsperioden, är mycket sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(169)

Undersökningen visade att den kinesiska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden. Trots de låga importvolymerna motsvarar de konstaterade dumpningsmarginalerna de dumpningsmarginaler som observerades i undersökningen av Kinas export till tredjeländer. Mot bakgrund av de faktorer som undersöks i avsnitten 3.3.2–3.3.4 drog kommissionen slutsatsen att det är ytterst sannolikt att kinesiska tillverkare skulle exportera betydande mängder stålprodukter belagda med organiskt material till unionen till dumpade priser om åtgärderna skulle upphävas. Det finns således bevis för sannolikheten för fortsatt dumpning.

(170)

Alternativt konstaterade kommissionen även att det finns bevis för att dumpningen sannolikt kommer att återkomma om åtgärderna skulle upphävas. Kinas outnyttjade kapacitet var mycket stor jämfört med unionens förbrukning under översynsperioden. Dessutom har andra marknader infört antidumpningsåtgärder för import från Kina av den produkt som översynen gäller. Detta prisbeteende från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida på tredjeländers marknader visar att det är sannolikt att dumpningen till unionen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Slutligen visade unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, och det faktum att andra marknader fortfarande är stängda på grund av antidumpningsåtgärder att det är troligt att den kinesiska exporten och outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att det rådde stor sannolikhet för att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna skulle leda till ökad export av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina till unionen till dumpade priser.

(171)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt och i alla händelser återkommande dumpning.

(172)

Under översynsperioden tillverkades stålprodukter belagda med organiskt material av fler än 20 kända tillverkare i unionen, varav några var närstående till varandra. Flera av dessa tillverkare hör till ståltillverkningsgrupper.

(173)

Unionens sammanlagda produktion uppskattades till 4 752 003 ton under översynsperioden på grundval av de svar på frågeformuläret som lämnats in av de unionstillverkare som ingår i urvalet samt uppgifter från sökanden. De unionstillverkare som står för unionens totala tillverkning utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(174)

Undersökningen visade att en del av unionsindustrin använder sin produktion inom samma företagsgrupp, dvs. att den ofta helt enkelt överförs (utan faktura) och/eller levereras till internpris inom samma företag eller grupp av företag för vidare förädling i senare led. För att ge en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrins situation inhämtades och analyserades uppgifter beträffande all verksamhet som rör stålprodukter belagda med organiskt material.

(175)

Precis som i den ursprungliga undersökningen (skälen 68–69) ansågs ekonomiska indikatorer såsom tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga bero på hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är för företagsinternt bruk eller säljs på den fria marknaden. Försäljningsvolymen och försäljningspriserna på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolym och priser inriktas dock på situationen på den fria marknaden (dvs. exklusive företagsintern verksamhet). Skadeindikatorerna korrigerades således för den kända företagsinterna användningen och försäljningen inom unionsindustrin, och företagsintern användning och försäljning analyserades separat.

(176)

Unionens förbrukning fastställdes på grundval av i) importstatistik på Taric-nivå med hjälp av uppgifter som samlats in på grundval av artikel 14.6 i grundförordningen, och ii) unionsindustrins försäljningsvolymer (inklusive företagsinterna transaktioner) i unionen enligt uppgifter från sökanden. Dessa försäljningsvolymer dubbelkontrollerades och uppdaterades vid behov för de unionstillverkare som ingick i urvalet till följd av kontrollbesök på plats hos tillverkarna.

(177)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 2

(178)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 18 %.

(179)

Kommissionen fastställde importvolymen och priserna på grundval av importstatistik på Taric-nivå med hjälp av uppgifter som samlats in i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen.

(180)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades importen från Kina till unionen på följande sätt:

Tabell 3

(181)

Under skadeundersökningsperioden var importvolymen från Kina liten. Den kinesiska marknadsandelen varierade något under skadeundersökningsperioden och uppgick till 0,1 % under översynsperioden.

(182)

Importen har legat på en låg nivå sedan införandet av de provisoriska antidumpningsåtgärderna (tidigare kallade preliminära antidumpningsåtgärder) i september 2012. Den låga nivån antas bero på de gällande antidumpningsåtgärderna.

(183)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades priset på importen från Kina till unionen på följande sätt:

Tabell 4

(184)

Under skadeundersökningsperioden ökade priserna på den kinesiska importen med 87 %. Det kan rimligen antas att denna trend åtminstone delvis beror på stigande råvarupriser.

(185)

De samarbetsvilliga unionstillverkarnas genomsnittliga priser till icke-närstående kunder på unionsmarknaden jämfördes med genomsnittspriserna på importen från Kina. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga kunde inga tillförlitliga jämförelser mellan produkttyper göras, och därför användes importstatistiken för hela den produkt som översynen gäller för att fastställa det genomsnittliga kinesiska importpriset. På grund av den bristande samarbetsviljan från de icke-närstående importörernas sida i denna översyn vid giltighetstidens utgång användes uppskattningarna i begäran om nivån för justeringen för kostnader efter import.

(186)

Enligt denna metod visade jämförelsen att importen av den produkt som översynen gäller underskred unionsindustrins priser med 27,8 % under översynsperioden (dvs. mycket likt det prisunderskridande som konstaterades under den ursprungliga undersökningen).

(187)

Analysen av kinesiska exportpriser till tredje marknader visade dessutom att Kina sålde på några av sina största exportmarknader till priser som liknade eller ibland till och med var lägre än de till unionen, vilket förstärkte slutsatsen att den nuvarande nivån för kinesiska priser skulle underskrida unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden.

(188)

Tabell 5 visar utvecklingen för importen från tredjeländer till unionen under skadeundersökningsperioden i fråga om volym och marknadsandel liksom genomsnittspris.

Tabell 5

(189)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från tredjeländer och nådde en marknadsandel på 14,8 %. Den största delen av importen kom från Indien och Korea, följt av Turkiet och Taiwan.

(190)

Generellt var genomsnittspriserna på importen från tredjeländer högre än genomsnittspriserna på den kinesiska importen till unionen. Beroende på år var det genomsnittliga priset på importen från tredjeländer antingen högre eller lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser i unionen.

(191)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden.

(192)

De makroekonomiska indikatorerna (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, tillväxt, dumpningsmarginaler och återhämtning från verkningarna av tidigare dumpning) bedömdes för unionsindustrin som helhet. Bedömningen grundades på uppgifter från sökanden, som dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet.

(193)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (lager, försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga och löner) gjordes på företagsnivå för unionstillverkarna i urvalet. Bedömningen grundades på deras uppgifter som kontrollerats vid ett kontrollbesök på plats.

(194)

Med tanke på att ett av de tre företag som ingick i urvalet inte företräddes av sökanden anges uppgifterna i tabellerna 9–14 i intervall enligt artikel 19 i grundförordningen för att skydda känsliga konfidentiella affärsuppgifter.

(195)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionsindustrins produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande enligt följande:

Tabell 6

(196)

Under skadeundersökningsperioden skedde en blygsam ökning av produktionsvolymen (+ 8 %) och kapaciteten (+ 5 %), medan kapacitetsutnyttjandet ökade med 2 % och nådde 89 %.

(197)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionsindustrins försäljning i unionen (inklusive företagsinterna transaktioner) på följande sätt:

Tabell 7

(198)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden.

(199)

Unionsindustrins marknadsandel minskade till 84,9 % under skadeundersökningsperioden.

(200)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades sysselsättningsnivån och produktionen inom unionsindustrin på följande sätt:

Tabell 8

(201)

Under skadeundersökningsperioden ökade såväl sysselsättningen som produktiviteten hos unionstillverkarnas personalstyrka, mätt som tillverkning (ton) per anställd per år. Dessa ökningar avspeglar den generella ökningen i produktion och försäljningsvolym.

(202)

Unionsindustrin lyckades dra nytta av tillväxten på unionsmarknaden, även om anläggningar som påverkades mer av det lägre kapacitetsutnyttjande som observerades under den ursprungliga undersökningen fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas. Unionsindustrin behöll betydande marknadsandelar under hela skadeundersökningsperioden.

(203)

Dumpningen fortsatte i en betydande grad under översynsperioden, vilket förklaras i avsnitt 3. Det bör påpekas att de kinesiska tillverkarna underskred unionsindustrins försäljningspriser i betydande utsträckning och att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en känslig situation.

(204)

Eftersom volymerna av dumpad import från Kina var mycket lägre än under undersökningsperioden drog kommissionen slutsatsen att verkningarna för unionsindustrin av dumpningsmarginalen var betydligt mindre uttalad än under den ursprungliga undersökningen.

(205)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades lagernivåerna för de unionstillverkare som ingick i urvalet på följande sätt:

Tabell 9

(206)

Unionstillverkarna ökade sina lager under skadeundersökningsperioden. Denna indikator anses dock inte vara så relevant för att bedöma unionstillverkarnas ekonomiska situation. Stålprodukter belagda med organiskt material tillverkas huvudsakligen på beställning. I alla händelser utgjorde lagren endast omkring 2 % av den totala försäljningen under översynsperioden.

(207)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet till icke-närstående kunder i unionen och den genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet för unionstillverkarna i urvalet på följande sätt:

Tabell 10

(208)

Under skadeundersökningsperioden lyckades unionsindustrin öka sina försäljningspriser med 11 %. Efter prissänkningar mellan 2014 och 2015 och återigen mellan 2015 och 2016, steg priserna igen mellan 2016 och 2017. Både minskningarna och ökningen är nära förknippade med förändringarna i råvarupriserna.

(209)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet.

(210)

Under skadeundersökningsperioden slutade unionsindustrin att gå med förlust. Förbättringen av lönsamheten hängde tydligt samman med att unionsindustrin lyckades öka sin försäljning, sin produktionsvolym och sina försäljningspriser under åren efter införandet av de ursprungliga åtgärderna. Lönsamheten låg dock kvar under det lönsamhetsmål som ansågs sunt och hållbart i den ursprungliga undersökningen (dvs. 6,7 %).

Tabell 12

(211)

Under skadeundersökningsperioden avspeglar utvecklingen av kassaflödet i stort sett utvecklingen av unionsindustrins övergripande lönsamhet.

(212)

Under skadeundersökningsperioden gjorde den mycket kapitalintensiva unionsindustrin regelbundna investeringar för att optimera och uppgradera befintliga tillverkningsmaskiner. Dessutom gjordes betydande investeringar för att uppfylla rättsliga miljöskyddskrav och öka säkerheten. Beroende på företag gjordes investeringar för kostnadsminskningar och energioptimering, och/eller även för modernisering av anläggningar som hade påverkats negativt av det lägre kapacitetsutnyttjande som observerades under skadeundersökningsperioden.

(213)

Räntabiliteten är vinsten som procentandel av investeringarnas bokförda nettovärde. Räntabiliteten följde under skadeundersökningsperioden lönsamhetsutvecklingen tätt.

(214)

Kapitalanskaffningsförmågan har förbättrats sedan införandet av åtgärder.

(215)

De genomsnittliga lönenivåerna ökade något under skadeundersökningsperioden, men mindre än tillverkningskostnaden per enhet.

(216)

Skadeanalysen visar att unionsindustrins situation förbättrades betydligt under skadeundersökningsperioden. Tack vare införandet av de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna i mars 2013 kunde unionsindustrin långsamt men säkert återhämta sig från de skadevållande verkningarna av dumpningen. Det faktum att unionsindustrin gagnades avsevärt av åtgärderna framgår bland annat av ökningarna i unionens tillverkning och försäljningsvolymer, positivt kassaflöde och positiv räntabilitet, försäljningspriser som i allmänhet är högre än tillverkningskostnaden per enhet, minimala ökningar av arbetskraftskostnaderna och väsentligt förbättrad lönsamhet.

(217)

Även om unionsindustrin till stor del har återhämtat sig från den skada den tidigare vållats och förefaller vara på rätt väg för att ytterligare förbättra förhållandena på lång sikt, befinner den sig fortfarande i en känslig situation på grund av den begränsade lönsamheten, som fortfarande ligger under lönsamhetsmålet.

(218)

Såsom visas i avsnitt 4.6 har unionsindustrin till stor del återhämtat sig från den tidigare skada som den vållats av den kinesiska dumpade importen. I detta avsnitt undersöker kommissionen dock huruvida unionsindustrins prekära situation kommer att försämras ytterligare och att den åter skulle vållas väsentlig skada om åtgärderna upphör att gälla.

(219)

Importvolymen från Kina förväntas öka dramatiskt om åtgärderna skulle upphävas. Kommissionen påminner om att importen uppgick till mer än 702 000 ton under den ursprungliga undersökningsperioden, medan importvolymen under översynsperioden var 6 338 ton.

(220)

Kinas överkapacitet inom ståltillverkningen har tydligt fastställts. (83) Sökanden lämnade uppgifter från Plantfacts, som visade att Kinas kapacitet för stålprodukter belagda med organiskt material uppgår till 7 miljoner ton (dvs. mer än fyra gånger Kinas synbara förbrukning av stålprodukter belagda med organiskt material). Detta förefaller vara en försiktig uppskattning. Sökanden lämnade också detaljerade uppgifter från 2013, enligt vilka China Iron and Steel Association offentligt uppgav att Kinas tillverkning av färgbelagt stål uppgick till nästan 40 miljoner ton det året.

(221)

Även om de kinesiska importvolymerna till unionen sjönk efter införandet av de ursprungliga åtgärderna producerar kinesiska tillverkare betydliga volymer av den produkt som översynen gäller och exporterar mer än 80 % av produktionen. Enligt uppgifter som har offentliggjorts av World Steel Association producerade Kina mer än 8 miljoner ton stålprodukter belagda med organiskt material under åren 2013–2014. Ett av de företag som stödde klagomålet lämnade siffror ur nyhetsbrevet ”China Metallurgical Newsletter” från China Metallurgical Information and Standardization Research Institute & the Metallurgical Council of the China Council for the Promotion of International Trade, som tyder på att Kina tillverkade omkring 8 miljoner ton stålprodukter belagda med organiskt material under åren 2015–2017. Enligt samma inlaga från den sökanden uppskattas att Kinas synbara förbrukning under perioden 2015–2017 låg på 1–1,8 miljoner ton per år.

(222)

Exportmarknaderna är dock mycket viktiga för den kinesiska industrin, och det blir allt svårare för Kina att få tillträde till dem. Mellan 2016 och 2018 införde länder som Indien, Malaysia, Vietnam, Pakistan och Turkiet handelspolitiska skyddsåtgärder som påverkar stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. När det gäller Förenta staterna är stål (inklusive stålprodukter belagda med organiskt material) från många ursprungsländer, även Kina, sedan januari 2018 föremål för en tull på 25 % (84).

(223)

Efter den asiatiska och den nord-/centralamerikanska marknaden är unionen den största marknaden för stålprodukter belagda med organiskt material.

(224)

Den kinesiska databasen visar att Kina den senaste tiden har exporterat stora volymer till låga priser till länder utanför unionen. Under 2017 var de kinesiska fob-priserna till unionen 10,5 % högre än exempelvis till Korea, som är Kinas största exportmarknad för denna produkt. Under översynsperioden var de volymer som exporterades till länder utanför unionen större än unionsindustrins sammanlagda tillverkning och den synbara förbrukningen i unionen. Eftersom unionsindustrin är attraktiv när det gäller prissättning och öppenhet (inga tullar tas ut för den här produkten) och den synbara förbrukningen har ökat, anser kommissionen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla kommer de kinesiska exportörerna sannolikt att omdirigera avsevärda volymer av stålprodukter belagda med organiskt material till den mer lukrativa unionsmarknaden. Det faktum att unionen nyligen antog skyddsåtgärder för vissa stålprodukter, inklusive stålprodukter belagda med organiskt material, ändrar inte denna slutsats. Importvolymerna enligt tullkvoterna fastställs till nivåer som kan göra det möjligt för Kina att exportera avsevärda volymer av stålprodukter belagda med organiskt material.

(225)

Såsom beskrivs i avsnitt 4.3.2 underskred den kinesiska importen på unionsmarknaden väsentligt unionstillverkarnas priser under översynsperioden, särskilt om effekten av antidumpningstullarna räknas bort.

(226)

Marknaden för stålprodukter belagda med organiskt material är mycket konkurrenskraftig prismässigt sett, eftersom priset är den viktigaste konkurrensfaktorn. Den potentiella pressen på unionsindustrins priser förvärras ytterligare av att den kinesiska försäljningen enligt begäran vanligtvis gäller förhållandevis stora mängder. Om billig och dumpad import säljs i betydande mängder på unionsmarknaden kommer unionstillverkarna att förlora stora försäljningsvolymer. Kapitalanskaffnings- och investeringsförmågan kan hindras om unionstillverkarnas lönsamhet försämras ytterligare eller blir negativ.

(227)

Kommissionen drog därför slutsatsen att skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna mot importen från Kina upphävs.

(228)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om det skulle strida mot unionens intresse som helhet att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. å ena sidan unionsindustrins intresse och å andra sidan importörernas och användarnas intresse.

(229)

Det erinras om att i den ursprungliga undersökningen ansågs införandet av åtgärder inte strida mot unionens intresse. Eftersom den aktuella undersökningen är en översyn, och därmed består av en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan har varit i kraft, är det möjligt att bedöma de gällande antidumpningsåtgärdernas eventuella negativa, oönskade effekter för de berörda parterna.

(230)

Mot denna bakgrund undersöktes det huruvida man, trots slutsatserna beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning och skada, klart kunde sluta sig till att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(231)

Undersökningen visade också att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ påverkan på unionsindustrin. Unionsindustrins situation skulle snabbt försämras i form av lägre försäljningsvolymer och lägre försäljningspriser, vilket i sin tur skulle leda till kraftigt försämrad lönsamhet. Fortsatta åtgärder skulle ge unionsindustrin möjlighet att ytterligare utnyttja sin potential på en unionsmarknad där det råder lika villkor.

(232)

Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla gällande antidumpningsåtgärder.

(233)

Såsom nämns i skäl 12 kontaktades nio kända importörer i denna undersökning och inbjöds att samarbeta. Ingen av importörerna gav till sig känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen.

(234)

Kommissionen erinrar om att den i den ursprungliga undersökningen konstaterade att med tanke på importörernas vinster och försörjningskällor skulle införandet av åtgärder inte få oproportionerliga negativa verkningar för importörerna, om några alls.

(235)

I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på motsatsen, och det kan således bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på importörernas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning.

(236)

Omkring sextio kända användare kontaktades i denna undersökning och bjöds in att samarbeta. Ingen av användarna gav till sig känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen.

(237)

Det erinras om att tio användare lämnade svar på frågeformuläret i den ursprungliga undersökningen. Vid den tidpunkten konstaterade kommissionen att med tanke på användarnas vinster och försörjningskällor skulle införandet av åtgärder inte få oproportionerliga verkningar för användarna, om några alls.

(238)

I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på att de gällande åtgärderna påverkade dem på något negativt sätt. Sökanden lämnade i själva verket bevisning för att de viktigaste användarna förbättrade sin lönsamhet under översynsperioden. Enligt begäran har de gällande åtgärderna ingen större effekt på användare och konsumenter, eftersom stålprodukter belagda med organiskt material utgör en försumbar del av kostnaden för förädlade produkter (exempelvis 0,42 euro av kostnaden för att tillverka en tvättmaskin, eller 0,4 % av investeringen i en tom fabriksbyggnad).

(239)

Mot denna bakgrund bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på användarnas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning.

(240)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla slutgiltiga antidumpningsåtgärder i fråga om import av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina.

(241)

Av ovanstående följer att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina bibehållas.

(242)

Ett företag får begära att individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (85). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget bör ett meddelande om namnändringen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(243)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol eller till följd av en uppgörelse i godo ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (86) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(244)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.