(1)

Toppdomänen .eu inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 733/2002 (3) och kommissionens förordning (EG) nr 874/2004 (4). Sedan dessa förordningar antogs har den politiska och rättsliga situationen i unionen, onlinemiljön och onlinemarknaden förändrats avsevärt.

(2)

Den snabba utvecklingen på toppdomänmarknaden och det dynamiska digitala landskapet kräver en framtidssäker och flexibel lagstiftning. Toppdomänen .eu är en av de största landskodstoppdomänerna. Toppdomänen .eu används av unionens alla institutioner, byråer och organ, bland annat för EU-projekt och EU-initiativ. Syftet med toppdomänen .eu är att genom god förvaltning bidra till att stärka unionens identitet och främja unionens värden online, till exempel flerspråkighet, respekt för användarnas integritet och säkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna, samt särskilda online-prioriteringar.

(3)

Toppdomänerna är en viktig del av den hierarkiska strukturen i domännamnssystemet (DNS) som säkerställer ett interoperabelt system av unika identifierare, som är tillgängliga i hela världen, för varje tillämpning och varje nät.

(4)

Toppdomänen .eu bör främja användningen av och tillgången till internet i enlighet med artiklarna 170 och 171 i EUF-fördraget, genom att erbjuda registrering som kompletterar de befintliga landskodstoppdomänerna och den globala registreringen av generiska toppdomäner.

(5)

Toppdomänen .eu, som är en tydlig och lättigenkännlig beteckning, bör fungera som en lättidentifierad länk till unionen och den europeiska marknadsplatsen. Den bör göra det möjligt för företag, organisationer och fysiska personer i unionen att registrera ett domännamn under toppdomänen .eu. Det är viktigt att det finns ett sådant domännamn för att stärka unionens identitet online. Förordning (EG) nr 733/2002 bör därför ändras för att göra det möjligt för unionens medborgare att registrera ett .eu-toppdomännamn, oberoende av sin hemvist, från och med den 19 oktober 2019.

(6)

Domännamn i toppdomänen .eu bör tilldelas behöriga parter i mån av tillgång.

(7)

Kommissionen bör främja samarbete mellan registreringsenheten, Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och andra unionsorgan i syfte att bekämpa spekulativ och oegentlig registrering av domännamn, inbegripet domänregistrering i ond tro, och tillhandahålla enkla administrativa förfaranden, särskilt för små och medelstora företag.

(8)

För att säkerställa ett bättre skydd av parternas rätt att ingå avtal med registreringsenheten respektive ombuden bör tvister om registrering av domännamn i toppdomänen .eu lösas av organ som är belägna inom unionen och som tillämpar relevant nationell rätt, utan att detta påverkar de rättigheter och skyldigheter som erkänns av medlemsstaterna eller av unionen och som följer av internationella instrument.

(9)

Kommissionen bör, på grundval av ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande, med hänsyn tagen till kostnadseffektivitet och förenklad administration, utse en registreringsenhet för toppdomänen .eu. I syfte att stödja den digitala inre marknaden, bygga en europeisk identitet online och främja gränsöverskridande online-verksamhet bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på behörighets- och urvalskriterierna samt förfarandet för att utse registreringsenheten. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (5). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(10)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta förteckningarna över de domännamn som reserverats och spärrats av medlemsstaterna, att fastställa de principer som ska ingå i avtalet mellan kommissionen och registreringsenheten och att utse registreringsenheten när det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet, i synnerhet för att säkra driftskontinuitet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (6). Sådana förteckningar bör sammanställas beroende på tillgången till domännamn och med beaktande av de domännamn på huvuddomännivå som redan reserverats eller registrerats av medlemsstaterna.

(11)

Kommissionen bör ingå ett avtal med den utsedda registreringsenheten, vilket bör innehålla en detaljerad beskrivning av principer och förfaranden som är tillämpliga på registreringsenheten när det gäller organisationen, administrationen och förvaltningen av toppdomänen .eu. Avtalet bör vara tidsbegränsat och bör kunna förlängas en gång utan ett nytt urvalsförfarande.

(12)

Principerna och förfarandena för driften av toppdomänen .eu bör bifogas avtalet mellan kommissionen och den utsedda registreringsenheten.

(13)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av konkurrensreglerna enligt artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget.

(14)

Registreringsenheten bör följa principerna om icke-diskriminering och öppenhet och bör vidta åtgärder för att säkerställa sund konkurrens, vilka ska förhandsgodkännas av kommissionen, i synnerhet när registreringsenheten tillhandahåller tjänster åt företag med vilka den konkurrerar på marknader i senare led.

(15)

Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) har i dag ansvaret för samordningen av delegeringen av koder för landskodstoppdomäner till registreringsenheterna. Registreringsenheten bör ingå erforderliga avtal med ICANN om delegering av koden för landskodstoppdomänen .eu, med beaktande av de relevanta principer som antagits av den mellanstatliga rådgivande kommittén (GAC).

(16)

Registreringsenheten bör ingå ett lämpligt depositionsavtal för att säkra driftskontinuitet och, i synnerhet, se till att man kan fortsätta att erbjuda det lokala internetsamhället tjänster med minimala störningar vid en eventuell vidaredelegering eller andra oförutsedda omständigheter. Registreringsenheten bör dagligen lämna en elektronisk kopia av det aktuella innehållet i toppdomänen .eu:s databas till depositarie.

(17)

De förfaranden för alternativ tvistlösning som ska antas bör uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU (7) och beakta bästa internationella praxis på detta område och i synnerhet tillämpliga rekommendationer från Världsorganisationen för immateriell äganderätt (Wipo), för att i möjligaste mån förhindra spekulativ och oegentlig registrering. Dessa förfaranden för alternativ tvistlösning bör följa enhetliga procedurregler som är i linje med de regler som anges i ICANN:s enhetliga tvistlösningsriktlinjer för domännamn.

(18)

Riktlinjerna i fråga om oegentlig registrering av .eu-domännamn bör föreskriva att registreringsenheten verifierar de data som inkommer till den, i synnerhet data avseende de sökandes identitet, och återkallar och från framtida registrering spärrar domännamn som i en lagakraftvunnen dom från en domstol i en medlemsstat förklarats vara kränkande eller rasistiska eller på annat sätt strida mot medlemsstatens rätt. Registreringsenheten bör göra sitt yttersta för att säkerställa att de data som den tar emot och innehar är korrekta. Innehavaren av domännamnet bör inom ramen för förfarandet för återkallande ges rimlig möjlighet att korrigera eventuella överträdelser av behörighetskriterierna, registreringskraven eller utestående skulder innan återkallandet träder i kraft.

(19)

Ett domännamn som är identiskt med eller lätt kan sammanblandas med ett namn för vilket en rättighet fastställts i unionsrätten eller nationell rätt och som har registrerats utan rättigheter eller legitimt intresse i namnet, bör i princip återkallas och, när så är nödvändigt, överföras till den rättmätiga innehavaren. Om det konstaterats att ett sådant domännamn har använts i ond tro bör det alltid återkallas.

(20)

Registreringsenheten bör anta tydliga riktlinjer för att se till att oegentlig registrering av domännamn identifieras i rätt tid och bör vid behov samarbeta med behöriga myndigheter och andra offentliga organ verksamma inom cybersäkerhet och informationssäkerhet och som är särskilt delaktiga i kampen mot sådana registreringar, såsom nationella it-incidenthanteringsorganisationer (Computer Emergency Response Teams, CERT).

(21)

Registreringsenheten bör stödja de rättsvårdande myndigheterna i kampen mot brottslighet genom att vidta tekniska och organisatoriska åtgärder som syftar till att ge de behöriga myndigheterna åtkomst till data hos registreringsenheten i syfte att förebygga, avslöja, utreda och lagföra brott, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

(22)

Denna förordning bör genomföras i överensstämmelse med principerna om personlig integritet och skydd av personuppgifter. Registreringsenheten bör också följa unionens tillämpliga regler, principer och riktlinjer för dataskydd, i synnerhet relevanta säkerhetskrav samt principerna om nödvändighet, proportionalitet, ändamålsbegränsning och proportionerlig lagringstid för data. Likaså bör inbyggt skydd av personuppgifter och dataskydd som standard finnas i alla databehandlingssystem och databaser som utvecklas och drivs.

(23)

För att säkerställa effektiv periodisk tillsyn bör registreringsenheten på egen bekostnad minst vartannat år granskas av ett oberoende organ som, i en rapport om bedömning av överensstämmelse, ska fastställa om registreringsenheten uppfyller de krav som fastställs i denna förordning. Registreringsenheten bör lämna den rapporten till kommissionen i enlighet med sitt avtal med kommissionen.

(24)

Det avtal som ingås mellan kommissionen och registreringsenheten bör omfatta förfaranden för att förbättra registreringsenhetens organisation, administration och förvaltning av toppdomänen .eu, i enlighet med kommissionens anvisningar till följd av kommissionens tillsynsverksamhet enligt denna förordning.

(25)

I sina slutsatser av den 27 november 2014 om förvaltning av internet bekräftade rådet unionens engagemang för att främja förvaltningsstrukturer enligt en flerpartsmodell som baseras på en sammanhängande uppsättning globala principer för förvaltningen av internet. Inkluderande internetförvaltning avser utveckling och tillämpning av gemensamma principer, normer, regler, beslutsförfaranden och program som formar internets utveckling och användning av myndigheterna, den privata sektorn, det civila samhället, internationella organisationer och det tekniska samfundet, alla inom ramen för sina respektive roller.

(26)

Det bör inrättas en rådgivande .eu-flerpartsgrupp med uppgift att ge kommissionen råd i syfte att stärka och bredda underlaget för goda styrelseformer för registreringsenheten. Gruppen bör återspegla flerpartsmodellen för förvaltning av internet, och dess medlemmar – med undantag för de som kommer från medlemsstaternas myndigheter och internationella organisationer – bör utses av kommissionen genom ett öppet, icke-diskriminerande och transparent förfarande. Företrädare som kommer från medlemsstaternas myndigheter bör utses på grundval av ett rotationssystem som säkerställer tillräcklig kontinuitet i deltagandet i gruppen.

(27)

Kommissionen bör utvärdera toppdomänen .eu:s ändamålsenlighet och drift. Denna utvärdering bör beakta den utsedda registreringsenhetens arbetsmetoder och relevansen i registreringsenhetens uppgifter. Kommissionen ska även lämna regelbundna rapporter till Europaparlamentet och rådet om driften av toppdomänen .eu.

(28)

Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) i enlighet med fördragen, särskilt skyddet av personuppgifter, yttrandefriheten och informationsfriheten samt konsumentskyddet. Lämpliga unionsförfaranden bör iakttas vid säkerställande av att bestämmelser i nationell rätt som påverkar denna förordning är förenliga med unionsrätten och särskilt med stadgan. Registreringsenheten bör begära vägledning från kommissionen om det råder tvivel avseende efterlevnaden av unionsrätten.

(29)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att genomföra en europeisk toppdomän som kompletterar de nationella toppdomänerna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkan, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(30)

För att begränsa risken för störning av toppdomänen .eu:s tjänster under genomförandet av det nya regelverket omfattar denna förordning övergångsbestämmelser.

(31)

Förordning (EG) nr 733/2002 bör därför ändras och upphävas och förordning (EG) nr 874/2004 bör upphävas.