EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32019H0794

Kommissionens rekommendation (EU) 2019/794 av den 15 maj 2019 om en samordnad kontrollplan för att fastställa förekomsten av vissa ämnen som migrerar från material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel [delgivet med nr C(2019) 3519] (Text av betydelse för EES.)

C/2019/3519

OJ L 129, 17.5.2019, p. 37–42 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2019/794/oj

17.5.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/37


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2019/794

av den 15 maj 2019

om en samordnad kontrollplan för att fastställa förekomsten av vissa ämnen som migrerar från material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

[delgivet med nr C(2019) 3519]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1), särskilt artikel 53,

efter samråd med den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 882/2004 får kommissionen rekommendera samordnade kontrollplaner som, om så krävs, upprättas på ad hoc-basis, främst för att fastställa förekomsten av risker i samband med foder, livsmedel och djur.

(2)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 (2) fastställs allmänna krav för säkerhet hos material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (nedan kallade material avsedda att komma i kontakt med livsmedel), särskilt när det gäller överföringen till livsmedel av beståndsdelarna i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Dessutom har särskilda åtgärder fastställts för grupper av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, i enlighet med artikel 5.1 i den förordningen. Särskilt när det gäller plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel har en förteckning över godkända ämnen fastställts i kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 (3). Vissa av dessa godkända ämnen omfattas också av begränsningar, bland annat gränsvärden för specifik migration, som begränsar deras migration till eller på livsmedel.

(3)

Information från systemet för snabb varning för livsmedel och foder (RASFF) som rapporterats i enlighet med artikel 50 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (4) visar på flera fall av bristande efterlevnad när det gäller migration av vissa ämnen från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. För närvarande finns det dock inte tillräckligt med information för att i tillräcklig utsträckning i livsmedel fastställa förekomsten av dessa ämnen som migrerar från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(4)

Primära aromatiska aminer är en grupp av föreningar, av vilka några är cancerframkallande, medan andra misstänks vara cancerframkallande. Primära aromatiska aminer kan uppstå i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel från godkända ämnen, genom förekomsten av orenheter eller från nedbrytningsprodukter, liksom från användningen av azofärger för att färga material. I bilaga II till förordning (EU) nr 10/2011 anges att sådana primära aromatiska aminer inte får migrera från material och produkter av plast till livsmedel eller livsmedelssimulatorer. Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum har också fastställt att primära aromatiska aminer förekommer i färgade pappersservetter i koncentrationer som måste övervakas.

(5)

Formaldehyd (FCM-ämnesnr 98) är ett ämne som är godkänt på unionsnivå för användning vid tillverkning av plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det omfattas dock av ett gränsvärde för specifik migration på 15 mg/kg (uttryckt som total formaldehyd och hexametylentetramin).

(6)

Kommissionens förordning (EU) nr 284/2011 (5) innehåller särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap i plast av polyamid och melamin vilka har sitt ursprung i eller har avsänts från Folkrepubliken Kina och Hongkong, inklusive obligatoriska fysiska kontroller av 10 % av sändningarna som utförs av medlemsstaterna. Förordningen infördes på grundval av ett ökat antal fall av bristande efterlevnad till följd av att höga halter av primära aromatiska aminer frigjordes från plastmaterial av polyamid avsedda att komma i kontakt med livsmedel, medan formaldehyd frigjordes från plastmaterial av melamin avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(7)

En nyligen gjord analys av uppgifterna från kontroller som genomförts vid platsen för import till EU och som rapporterats i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 284/2011 visar på en minskning av dessa produkters bristande överensstämmelse. Uppgifter från RASFF visar dock att vissa av dessa produkter fortfarande inte uppfyller kraven utgående från resultaten från analys av prover som tagits ute på marknaden. Tillgänglig information visar också att sådana produkter inte bara har sitt ursprung i Kina och Hongkong. Det är därför lämpligt att kontrollera nivåerna av PAA och formaldehyd utöver de kontroller som utförs i enlighet med förordning (EU) nr 284/2011.

(8)

Melamin (FCM-ämnesnr 239) är ett ämne som också är godkänt för tillverkning av plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel och med ett gränsvärde för specifik migration på 2,5 mg/kg. Utöver formaldehyd har även migration av melamin från köksredskap i plast av melamin rapporterats. Det är därför lämpligt att kontrollera halterna av melamin som migrerar från samma prover.

(9)

Fenol (FCM-ämnesnr 241) är ett ämne som är godkänt för användning som monomer för att tillverka plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och det kan också användas för tillverkning av andra typer av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inbegripet epoxihartser som används i lack och ytskikt. Ett gränsvärde för specifik migration på 3 mg/kg gäller för plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel och infördes genom kommissionens förordning (EU) 2015/174 (6) på grundval av en ny bedömning från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). I sitt yttrande sänkte myndigheten det tolerabla dagliga intaget (TDI) från 1,5 mg/kg kroppsvikt till 0,5 mg/kg kroppsvikt och noterade att det finns många källor till exponering för fenol utöver material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, vilket kan bidra till exponeringsnivåer vid eller över TDI. Det är därför lämpligt att kontrollera nivåerna av fenol mot bakgrund av potentiella överskridanden av TDI.

(10)

Ämnet 2,2-bis(4-hydroxifenyl)propan (FCM-ämnesnr 151), vanligen kallat bisfenol A, är ett ämne som är godkänt för användning som monomer vid tillverkning av plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel, men det används även för tillverkning av andra material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inklusive epoxihartser som används i lack och ytskikt. Nyligen infördes ett nytt gränsvärde för specifik migration på 0,05 mg/kg genom kommissionens förordning (EU) 2018/213 (7) för plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och detta gränsvärde för specifik migration gäller också lack och ytskikt, utgående från en ny bedömning där myndigheten kom fram till ett lägre tillfälligt tolerabelt dagligt intag (tTDI) jämfört med det tidigare TDI. Det är därför lämpligt att kontrollera dessa material avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att fastställa huruvida migration av bisfenol A förekommer i överensstämmelse med detta nya gränsvärde för specifik migration.

(11)

Utöver bisfenol A kan andra bisfenoler användas i eller migrera från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Särskilt 4,4′-dihydroxidifenylsulfon, vanligen kallat bisfenol S (FCM-ämnesnr 154), används som monomer för tillverkning av polyetersulfonplast och är godkänt i unionen för tillverkning av plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel med ett gränsvärde för specifik migration på 0,05 mg/kg. Det finns inte någon ny information tillgänglig om dess eventuella migration till livsmedel och informationen om dess möjliga användning eller migrationen från lackerade eller överdragna material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är ofullständig. Det är därför lämpligt att kontrollera sådana material från vilka bisfenol S eventuellt migrerar för att kontrollera förekomsten av bisfenol S som migrerar till livsmedel.

(12)

Ftalatestrar (nedan kallade ftalater) är en grupp ämnen som i stor utsträckning används som mjukgörare och tekniskt stödmedel. Fem ftalater har godkänts för användning i plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel, nämligen dibutylftalat (DBP) (FCM-ämnesnr 157), butylbensyl-ftalat (BBP) (FCM-ämnesnr 159), di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) (FCM-ämnesnr 283), diisononylftalat (DINP) (FCM-ämnesnr 728) och diisodecylftalat (DIDP) (FCM-ämnesnr 729). Dessa ftalater omfattas av en gruppbegränsning SML (T) på 60 mg/kg, tillsammans med ett antal andra ämnen. Enskilda gränsvärden för specifik migration är också tillämpliga på DBP, BBP och DEHP, medan det finns en gruppbegränsning för DINP och DIDP på 9 mg/kg. Koncentrationen av dessa fem ftalater är också begränsad i barnavårdsartiklar för matning av barn, i enlighet med bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (8). Utöver resultaten från RASFF, som visar på bristande efterlevnad vad gäller gränsvärdena för specifik migration, kan ftalater som inte är godkända för användning i plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel fortfarande finnas i plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel och migrera till livsmedel. Det är därför lämpligt att kontrollera nivåerna av ftalater mot bakgrund av eventuell bristande efterlevnad.

(13)

Utöver användningen av ftalater används även andra icke-ftalatbaserade ämnen som mjukgörare i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Epoxiderad sojabönsolja (FCM-ämnesnr 532) och 1,2-cyklohexandikarboxylsyra, diisononylester (FCM-ämnesnr 775) och tereftalsyra, bis(2-etylhexyl)ester (FCM-ämnesnr 798) godkänns för användning vid tillverkning av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och ingår i SML (T)-gruppen på 60 mg/kg. Både tereftalsyra, bis(2-etylhexyl)ester och epoxiderad sojabönsolja har enskilda gränsvärden för specifik migration på 60 mg/kg, utom när det gäller PVC-packningar som används för att tillsluta glasburkar med spädbarns- och småbarnsmat, där gränsvärdet för specifik migration för epoxiderad sojabönsolja är 30 mg/kg. Tidigare arbete som utförts av medlemsstaterna och Schweiz har visat på problem med efterlevnaden i samband med migrationen av epoxiderad sojabönsolja från burklock. Eftersom det också finns en indikation på att 1,2-cyklohexandikarboxylsyra, diisononylester och tereftalsyra, bis(2-etylhexyl)ester kan användas som ersättning för ftalater och det finns få eller inga tillgängliga uppgifter om deras migration till livsmedel, är det lämpligt att kontrollera förekomsten av dessa ämnen som migrerar till livsmedel.

(14)

Per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) är en grupp av föreningar som även omfattar perfluoroktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonat (PFOS). På grund av sina amfifila egenskaper används dessa fluorerade föreningar vid framställning av vatten- och fettavstötande beläggningar, t.ex. sådana som används på papper och kartong för livsmedelsförpackningar. Information från vissa medlemsstater visar att det finns eventuella farhågor när det gäller halterna av dessa ämnen i förpackningsmaterial av bestruket papper och bestruken kartong. Dessutom begränsas användningen av PFOA till produktion och utsläppande på marknaden av varor, inklusive material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, från och med den 4 juli 2020, i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2017/1000 (9). Det är därför lämpligt att ytterligare undersöka förekomsten av dessa ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(15)

Metaller och legeringar används i material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inbegripet köks- och bordsartiklar samt utrustning för livsmedelsbearbetning. Ett antal gränsvärden för specifik migration har fastställts på unionsnivå för metaller som migrerar från plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Uppgifter från RASFF visar emellertid ett antal fall av bristande efterlevnad vad gäller köks- och bordsartiklar av metall, på grundval av riskbedömningar eller nationell lagstiftning. Eftersom farorna med vissa metaller såsom bly och kadmium är väl kända, är det lämpligt att utföra kontroller av metallers migration till livsmedel och att öka förståelsen för förekomsten av migration av metaller, särskilt från importerade material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, liksom i traditionella och hantverksmässiga produkter.

(16)

För att säkerställa hur inerta och säkra plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel är totalt fastställs ett gränsvärde för total migration för att begränsa utsläppen av icke-flyktiga beståndsdelar till livsmedel, inklusive partiklar som t.ex. mikrofibrer. Eftersom det på grund av miljöhänsyn förekommer påtryckningar för att ersätta konventionella material och produkter av plast, används tillsatser från naturliga källor som fyllmedel i kombination med plast för att minska miljöpåverkan. För att kontrollera att god tillverkningssed har följts och att dessa material och produkter av plast är tillräckligt inerta är det lämpligt att kontrollera den totala migrationen.

(17)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna rekommendation och för att åstadkomma tillförlitliga och jämförbara kontrollresultat bör EU:s referenslaboratorium för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel vid behov hjälpa medlemsstaterna att genomföra denna rekommendation.

(18)

För att maximera den tillgängliga informationen om förekomsten av ämnen som migrerar från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel bör medlemsstaterna också uppmuntras att lämna in relevanta uppgifter som nyligen tagits fram, innan denna rekommendation börjar tillämpas. För att säkerställa att dessa resultat är tillförlitliga och överensstämmer med dem som framkommer inom ramen för detta kontrollprogram bör endast de resultat rapporteras som har framtagits enligt relevanta bestämmelser om provtagning och analys av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och enligt lagstiftningen om offentlig kontroll.

(19)

Det främsta syftet med denna rekommendation är att fastställa förekomsten av ämnen som migrerar till livsmedel från material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel eller förekomsten av ämnen i material eller produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Rekommendationens syfte är inte att bidra till förståelsen av exponeringsnivåerna. Uppgifterna bör därför lämnas in i ett gemensamt format för att säkerställa att de samordnas och sammanställs på ett enhetligt sätt.

(20)

I förekommande fall bör medlemsstaternas behöriga myndigheter överväga verkställighetsåtgärder i enlighet med tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.

(21)

Den information om förekomsten av dessa ämnen som framkommit genom denna rekommendation bör användas för att fastställa om eventuella framtida åtgärder är nödvändiga, särskilt för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor och konsumenternas intressen. I dessa framtida åtgärder kan exempelvis ingå ytterligare kontrollåtgärder för ämnen från plastmaterial för vilka det finns särskilda EU-åtgärder. Resultaten kan också bidra till att skapa ett informationsunderlag som kan ligga till grund för framtida prioriteringar i samband med utvärderingen av lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, särskilt när det gäller material för vilka det inte finns några särskilda EU-åtgärder.

(22)

Denna samordnade kontrollplan ska genomföras utan att det påverkar tillämpningen av annan offentlig kontroll som medlemsstaterna genomför inom ramen för sina nationella kontrollprogram enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Medlemsstaterna bör genomföra den samordnade kontrollplanen för material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel i enlighet med bilagan till denna rekommendation. Det minsta totala antalet prover som rekommenderas i bilagan bör följas så långt det är möjligt.

2.

Medlemsstaterna bör rapportera resultaten av de offentliga kontroller som utförts i enlighet med bilagan.

3.

Medlemsstaterna bör också rapportera resultat som framkommit som en del av eventuella tidigare kontroller som genomförts under de fem år som föregick den 1 januari 2019. Dessa kontroller bör vara relevanta för de ämnen som ingår i eller migrerar från material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och omfattas av denna rekommendation och bör genomföras i enlighet med relevant lagstiftning om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om offentlig kontroll. Resultaten ska rapporteras i enlighet med bilagan.

4.

Vid bristande efterlevnad bör medlemsstaterna överväga ytterligare verkställighetsåtgärder i enlighet med artikel 54 i förordning (EG) nr 882/2004. Utan att det påverkar andra rapporteringskrav bör sådana verkställighetsåtgärder inte rapporteras till kommissionen inom ramen för denna rekommendation.

5.

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 15 maj 2019.

På kommissionens vägnar

Vytenis ANDRIUKAITIS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4).

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 12, 15.1.2011, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(5)  Kommissionens förordning (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap i plast av polyamid och melamin vilka har sitt ursprung i eller har avsänts från Folkrepubliken Kina och den särskilda administrativa regionen Hongkong i Folkrepubliken Kina (EUT L 77, 23.3.2011, s. 25).

(6)  Kommissionens förordning (EU) 2015/174 av den 5 februari 2015 om ändring och rättelse av förordning (EU) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 30, 6.2.2015, s. 2).

(7)  Kommissionens förordning (EU) 2018/213 av den 12 februari 2018 om användning av bisfenol A i lack och ytskikt avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om ändring av förordning (EU) nr 10/2011 vad gäller användningen av det ämnet i plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EUT L 41, 14.2.2018, s. 6).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(9)  Kommissionens förordning (EU) 2017/1000 av den 13 juni 2017 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller perfluoroktansyra (PFOA), PFOA-salter och PFOA-besläktade ämnen (EUT L 150, 14.6.2017, s. 14).


BILAGA

ÅTGÄRDER OCH OMFATTNINGEN AV DEN SAMORDNADE KONTROLLPLANEN

1.   Syfte

Det allmänna syftet med kontrollplanen är att fastställa förekomsten av ämnen som migrerar från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel eller ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör därför utföra offentliga kontroller för att fastställa förekomsten på EU-marknaden när det gäller

migrationen av specifika ämnen från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel,

berörda ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel,

den totala migrationen från plastmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

2.   Provbeskrivningar och metoder

I tabellen nedan anges de typer av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som bör provtas tillsammans med de ämnen för vilka migration från dessa material bör analyseras, utom när det gäller fluorerade föreningar vars mängd i materialet bör analyseras.

Provtagningen bör omfatta importstället för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som kommer från tredjeländer, även om medlemsstaterna bör ta hänsyn till de kontroller som redan görs i enlighet med förordning (EU) nr 284/2011. Medlemsstaterna bör också genomföra marknadskontroller, inbegripet provtagning i grossist- och distributionsleden, för att möjliggöra tillgång till ett tillräckligt stort urval av ett visst parti eller en viss sats och vid behov underlätta uppföljningsåtgärder.

De laboratorier som används för analys av proverna bör vara de laboratorier som utsetts i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 882/2004 och som stöds av nationella referenslaboratorier i enlighet med artikel 33.2 e i den förordningen. EU:s referenslaboratorium bör stödja denna rekommendation i enlighet med artikel 94.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (1), om de nationella referenslaboratorierna begär det.

Om det inte är praktiskt möjligt att fastställa migrationen med hjälp av ett livsmedel eller en livsmedelssimulator bör förekomsten fastställas i materialet och beräkning eller modellering bör användas för att uppskatta den maximala migrationen till livsmedlet.

Ämnen som ska testas

Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som ska provtas

Primära aromatiska aminer (PAA)

Bords- och köksartiklar av plast samt tryckta material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inbegripet papper och kartong

Formaldehyd och melamin

Bords- och köksartiklar av plast, inklusive köks- och bordsartiklar av icke-konventionell plast, såsom återanvändbara kaffekoppar tillverkade med användning av tillsatser i plastmaterialet från naturliga källor, t.ex. bambu

Fenol

Köks- och bordsartiklar av plast, lackerade eller överdragna material, förpackningsmaterial av tryckt plast, papper och kartong

Bisfenoler, inklusive BPA och BPS

Polykarbonatplast (BPA) och polyetersulfonplast (BPS), belagda metallförpackningar (t.ex. burkar, lock)

Ftalater och andra mjukgörare än ftalater

Material och produkter av plast, särskilt sådana som är tillverkade med polyvinylklorid (PVC) såsom varmformade skivor, förpackningar och slangar av flexibelt material, förslutningar och lock

Fluorerade föreningar

Material och produkter baserade på papper och kartong, även sådana som används för att slå in snabbmats- och bakprodukter samt påsar för mikropopcorn

Metaller

Bords- och köksartiklar av keramiskt material, liksom emalj, glas och metall, inbegripet hantverksmässiga och traditionellt framställda material och produkter

Total migration

Bords- och köksartiklar av icke-konventionell plast, såsom återanvändbara kaffekoppar tillverkade med användning av tillsatser i plast från naturliga källor, t.ex. bambu

3.   Antal prover

I tabellen nedan anges det rekommenderade totala antalet prover som ska testas i varje medlemsstat för de medlemsstater som deltar i den samordnade kontrollplanen.

Medlemsstat

Rekommenderat minsta antal prover

Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Förenade kungariket

100

Tjeckien, Cypern, Ungern, Nederländerna, Polen och Rumänien

75

Danmark, Irland, Grekland, Kroatien, Litauen, Österrike, Portugal och Sverige

50

Bulgarien, Estland, Lettland, Luxemburg, Malta, Slovenien, Slovakien och Finland

25

4.   Tidsram för kontrollerna

Kontrollerna bör genomföras från och med den 1 juni 2019 till och med den 31 december 2019.

5.   Rapportering

Resultaten bör rapporteras till kommissionen i ett gemensamt format senast den 29 februari 2020.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).


Top