(1)

Den 22 juni 2018 beslutade rådet i enlighet med artikel 121.4 i fördraget att en betydande avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet på - 1,5 %av bruttonationalprodukten (BNP) kunde konstateras i Ungern. Med anledning av den betydande avvikelse som konstaterats, utfärdade rådet den 22 juni 2018 en rekommendation (2), i vilken det rekommenderades att Ungern skulle vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den nominella ökningen i primära offentliga nettoutgifter (3) inte överstiger 2,8 % under 2018, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 1 % av BNP.

(2)

Den 4 december 2018 slog rådet fast att Ungern inte vidtagit några effektiva åtgärder till följd av dess rekommendation av den 22 juni 2018. På denna grundval utfärdade rådet den 4 december 2018 en reviderad rekommendation (4) till Ungern om att landet skulle vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den nominella ökningen i primära offentliga nettoutgifter inte överstiger 3,3 % under 2019, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 1 % av BNP. Ungern rekommenderades även att använda alla oförutsedda inkomster till att minska sitt underskott, och angav att budgetkonsolideringsåtgärder borde syfta till att varaktigt förbättra det strukturella saldot i de offentliga finanserna på ett tillväxtfrämjande sätt. Rådet fastställde en tidsfrist fram till den 15 april 2019 för Ungern att rapportera om vilka åtgärder som vidtagits till följd av rekommendationen av den 4 december 2018.

(3)

Den 20 mars 2019 utförde kommissionen ett utökat övervakningsuppdrag på plats i Ungern enligt artikel - 11.2 i förordning (EG) nr 1466/97. Efter att ha översänt sina preliminära resultat till de ungerska myndigheterna för synpunkter lade kommissionen fram resultaten för rådet den 5 juni 2019. Dessa resultat har därefter offentliggjorts. I kommissionens rapport fastställs att de ungerska myndigheterna inte planerar att följa rådets rekommendation av den 4 december 2018. Myndigheterna bekräftade under övervakningsuppdraget att deras finanspolitiska mål för 2019 var ett samlat underskott på 1,8 % i enlighet med den budget för 2019 som antogs i juli 2018, trots ett mer gynnsamt makroekonomiskt scenario och ett bättre än väntat offentligfinansiellt utfall för 2018.

(4)

Den 15 april 2019 lämnade de ungerska myndigheterna in en rapport om vilka åtgärder som vidtagits till följd av rådets rekommendation av den 4 december 2018. I rapporten upprepade myndigheterna att deras mål för 2019 var ett samlat underskott på 1,8 % av BNP för 2019, en minskning med 0,4 % av BNP jämfört med utfallet för 2018. Rapporten innehåller inga planer på att genomföra den finanspolitiska anpassning som rekommenderats av rådet. Vidare är den breda uppsättning av ekonomiska program med offentligfinansiella effekter som förtecknas i rapporten till stor del inte underbyggd med kvantifierade beräkningar, och rapporten innehåller inte några budgetberäkningar för 2019. Rapporten efterlever således inte rådets rapporteringskrav. Förbättringen av det underliggande strukturella underskottet är klart sämre än vad som krävs enligt rekommendationen av den 4 december 2018.

(5)

Utgående från kommissionens vårprognos 2019, publicerad den 7 maj 2019, beräknas de primära offentliga nettoutgifterna öka med 6,5 % under 2019, långt över den rekommenderade takten på 3,3 %. Det strukturella saldot kommer jämfört med 2018 att förbättras med 0,4 % av BNP, vilket inte når upp till den rekommenderade anpassningen på 1 % av BNP. Båda indikatorerna tyder således på en avvikelse från den rekommenderade anpassningen. Utgiftsriktmärket pekar på en avvikelse på 1,2 % av BNP. Storleken på den avvikelse som det strukturella saldot antyder är något mindre och uppgår till 0,6 % av BNP. Det strukturella saldot påverkas negativt av vissa inkomstbortfall. Avläsningen av utgiftsriktmärket påverkas i betydande mån negativt av den potentiella BNP-tillväxt på medellång sikt som används i dess beräkning, utgående från en mycket låg potentiell BNP-tillväxt efter krisen. Den BNP-deflator som ligger till grund för utgiftsriktmärket verkar vidare inte i tillbörlig mån beakta den ökade kostnadsbörda som inverkar på de offentliga utgifterna. Efter justering för dessa faktorer förefaller utgiftsriktmärket ge en korrekt bild av budgetansträngningen, men tyder fortfarande på en avvikelse från den rekommenderade anpassningen.

(6)

Sedan kommissionens höstprognos 2018, som låg till grund för rådets rekommendation av den 4 december 2018, har de ungerska myndigheterna tillkännagett nya expansiva åtgärder på utgiftssidan. Efter det att de offentliganställdas löner ökat mer än väntat under 2018, har nya lönehöjningar för vissa kategorier också tillkännagetts sedan hösten 2018. Slutligen har större reserver i budgeten, tillsammans med regeringens uttryckliga avsikt att helt uttömma dem vid utgången av året, höjt utgiftsprognoserna för 2019. Avvikelsen från utgiftsriktmärket väntas följaktligen bli betydligt större än den avvikelse som konstaterades i bedömningen under hösten 2018.

(7)

Slutsatsen blir därför att Ungerns åtgärder för att följa rådets rekommendation av den 4 december 2018 har varit otillräckliga. Budgetansträngningen är inte tillräcklig för att säkerställa att den nominella ökningen i primära offentliga nettoutgifter inte överstiger 3,3 % 2019, vilket skulle motsvara en årlig strukturell anpassning på 1 % av BNP.