Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32018R1845

Europeiska centralbankens förordning (EU) 2018/1845 av den 21 november 2018 om att utöva en valmöjlighet enligt artikel 178.2 d i förordning (EU) nr 575/2013 avseende tröskeln för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är (ECB/2018/26)

EUT L 299, 26.11.2018, p. 55–57 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 26/11/2018

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1845/oj

26.11.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 299/55


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2018/1845

av den 21 november 2018

om att utöva en valmöjlighet enligt artikel 178.2 d i förordning (EU) nr 575/2013 avseende tröskeln för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är (ECB/2018/26)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (1), särskilt artiklarna 4.3, 6, 9.1 och 9.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (2), särskilt artikel 178.2,

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/171 av den 19 oktober 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för väsentlighetströskeln för förfallna kreditförpliktelser (3), särskilt artiklarna 1–3 och 6,

med beaktande av det offentliga samråd och den analys som har utförts i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) nr 1024/2013,

med beaktande av det förslag från tillsynsnämnden som antagits i enlighet med artikel 26.7 i förordning (EU) nr 1024/2013, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 132 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är Europeiska centralbanken behörig att anta förordningar. Därutöver tilldelar artikel 132 i fördraget och artikel 34 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), genom att hänvisa till artikel 25.2 i ECBS-stadgan, Europeiska centralbanken (ECB) normgivningsmakt i den utsträckning som behövs för att genomföra specifika uppgifter i fråga om tillsynen över kreditinstitut.

(2)

EU-rätten om tillsynskrav för kreditinstitut innehåller bestämmelser om de alternativ och det handlingsutrymme som de behöriga myndigheterna får använda.

(3)

Inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) är ECB den behöriga myndigheten i deltagande medlemsstater som inrättats genom relevant unionsrätt för att utföra de mikrotillsynsuppgifter som framgår av förordning (EU) nr 1024/2013 avseende betydande kreditinstitut enligt artikel 6.4 i den förordningen och del IV och artikel 147.1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (4). ECB har därför alla de befogenheter och skyldigheter som de behöriga myndigheterna har enligt tillämplig unionsrätt. ECB får därför besluta att tillämpa dessa alternativ och detta handlingsutrymme enligt unionsrätten.

(4)

ECB utför sina tillsynsuppgifter inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen, som bör säkerställa att unionens politik i fråga om tillsyn över kreditinstitut genomförs på ett enhetligt och effektivt sätt, att det enhetliga regelverket för finansiella tjänster tillämpas på samma sätt med avseende på kreditinstitut i alla berörda medlemsstater och att kreditinstituten i fråga omfattas av tillsyn av högsta kvalitet. När ECB utför sina tillsynsuppgifter bör ECB ta full hänsyn till de skillnader som finns mellan kreditinstituten samt till deras storlek och affärsmodeller, liksom de systemrelaterade fördelar som mångfald inom unionens banksektor innebär.

(5)

Utifrån förordningarna (EU) nr 1024/2013 och (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) ska ECB säkerställa det specifika målet om en konsekvent tillämpning av tillsynskraven för kreditinstitut i de medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen.

(6)

I enlighet med förordning (EU) nr 1024/2013, tillämpar ECB all tillämplig unionsrätt och, när denna unionsrätt utgörs av direktiv, den nationella lagstiftning som införlivar dessa direktiv. När den tillämpliga unionsrätten utgörs av förordningar bör ECB, om dessa förordningar för närvarande uttryckligen ger medlemsstaterna alternativ och handlingsutrymme, också tillämpa den nationella lagstiftningen som utnyttjar dessa alternativ och detta handlingsutrymme. Sådan nationell lagstiftning bör inte påverka den gemensamma tillsynsmekanismens funktion, för vilken ECB ansvarar, negativt.

(7)

Dessa alternativ och detta handlingsutrymme inkluderar inte sådana som unionsrätten ger de behöriga myndigheterna, som endast ECB är behörig att tillämpa och bör tillämpa i lämplig omfattning.

(8)

När ECB tillämpar alternativ och handlingsutrymmen bör den beakta unionsrättens allmänna principer, i synnerhet de om likabehandling, proportionalitet samt de berättigade förväntningarna som kreditinstitut som står under tillsyn har.

(9)

Vad gäller sådana berättigade förväntningar som kreditinstitut som står under tillsyn har, är ECB medveten om att det behövs övergångsperioder under vilka ECB:s tillämpning av handlingsutrymmen i betydande utsträckning avviker från det sätt på vilket de nationella behöriga myndigheterna agerat innan denna förordning trädde i kraft. Mot denna bakgrund bör både kreditinstitut som tillämpar schablonmetoden och internmetoden ges en rimlig övergångsperiod. Kreditinstitut ska därför tillämpa tröskeln för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är enligt denna förordning senast den 31 december 2020 och är skyldiga att meddela ECB före den 1 juni 2019 om exakt vilken dag de avser att börja tillämpa denna tröskel.

(10)

Enligt artikel 178.2 d i förordning (EU) nr 575/2013 får de behöriga myndigheterna fastställa en tröskel för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse som avses i artikel 178.1 b är. Genom att sätta en sådan tröskel skulle ECB beakta de kriterier som framgår av delegerad förordning (EU) 2018/171.

(11)

ECB anser att tröskeln i denna förordning för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är enligt vad som avses i artikel 178.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 avspeglar en rimlig risknivå och att dess tillämpning kommer att öka jämförbarheten av kapitalkraven mellan kreditinstitut som står under tillsyn.

(12)

Enligt artikel 143.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (5) måste de behöriga myndigheterna offentliggöra upplysningar om hur de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten har utnyttjats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

ECB utövar härmed det handlingsutrymme som tilldelas behöriga myndigheter enligt artikel 178.2 d i förordning (EU) nr 575/2013 avseende tröskeln för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är. Denna förordning ska tillämpas uteslutande på kreditinstitut som klassats som betydande enligt artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1024/2013, och del IV och artikel 147.1 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17), och oavsett vilken metod som används för att beräkna deras riskvägda exponeringsbelopp.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 575/2013, artikel 2 i förordning (EU) nr 1024/2013 samt artikel 2 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) gälla.

Artikel 3

Artikel 178.2 d i förordning (EU) nr 575/2013: tröskel för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är

1.   I enlighet med artikel 178.2 d i förordning (EU) nr 575/2013, ska kreditinstitut bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är i förhållande till följande tröskel, som består av två komponenter:

a)

En gräns för alla till betalning förfallna belopp som en gäldenär har gentemot kreditinstitutet, kreditinstitutets moderföretag eller till något av dess dotterföretag (nedan kallade förfallen kreditförpliktelse) som motsvarar

i)

100 euro för hushållsexponeringar,

ii)

500 euro för andra exponeringar än hushållsexponeringar, och

b)

en gräns för alla förfallna kreditförpliktelser i relation till den samlade exponeringen inom balansräkningen mot en gäldenär för kreditinstitutet, kreditinstitutets moderföretag eller till något av dess dotterföretag, med undantag av aktieexponeringar, som motsvarar 1 procent.

2.   För kreditinstitut som tillämpar den definition av fallissemang som framgår av artikel 178.1 första stycket leden a och b i förordning (EU) nr 575/2013 för hushållsexponeringar på nivån av en enskild kreditfacilitet, ska den tröskel som framgår av punkt 1 tillämpas på nivån av den enskilda kreditfaciliteten som beviljats gäldenären av kreditinstitutet, kreditinstitutets moderföretag eller något av dess dotterföretag.

3.   Fallissemang ska anses föreligga när båda de gränser som framgår av punkt 1 a och 1 b har överskridits oavbrutet under 90 dagar.

Artikel 4

Datum för tillämpning av väsentlighetströskeln

Kreditinstitut ska tillämpa den tröskel som framgår av denna förordning för att bedöma hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är senast den 31 december 2020. De ska senast den 1 juni 2019 informera ECB om det datum då de avser börja tillämpa tröskeln.

Artikel 5

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 21 november 2018.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.

(2)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(3)  EUT L 32, 6.2.2018, s. 1.

(4)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM)) (ECB/2014/17) (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).


Top