(1)

Enligt artikel 11.1 i förordning (EU) 2016/1011 ska dataunderlaget för ett referensvärde vara tillräckligt för att ge en rättvisande och tillförlitlig bild av den marknad eller ekonomiska verklighet som referensvärdet är avsett att mäta och uppgifterna måste även kunna verifieras. Om dataunderlaget rapporteras från en front office-funktion krävs enligt artikel 11.3 b i den förordningen vidare att administratören säkerställer att rapportören har inrättat tillfredsställande interna övervaknings- och verifieringsförfaranden.

(2)

En korrekt beräkning av ett referensvärde förutsätter inte bara att dataunderlaget innehåller exakta värden, utan även att de anges i de underliggande tillgångarnas måttenhet och tar hänsyn till deras relevanta egenskaper.

(3)

Att dataunderlaget är verifierbart är av betydelse för dess exakthet, som i sin tur är starkt avhängigt av den typ av dataunderlag som används. Dataunderlag som varken är transaktionsuppgifter eller kommer från en källa till reglerade uppgifter som förtecknas i artikel 3.1 24 i förordning (EU) 2016/1011 kan ändå uppfylla kravet på verifierbarhet om administratören har tillräcklig information för att göra tillräckliga kontroller av uppgifterna. Det bör därför krävas att administratören ska säkerställa att denne har tillgång till den information som är nödvändig för att utföra lämpliga kontroller.

(4)

För att säkerställa att dataunderlaget är lämpligt och verifierbart bör det krävas att administratören regelbundet kontrollerar dataunderlaget i en utsträckning som tar hänsyn till det berörda dataunderlagets sårbarhet. När det gäller reglerade uppgifter säkerställer befintlig reglering och tillsyn av den berörda datarapportören redan de reglerade uppgifternas integritet. För denna typ av uppgifter bör kontrollkraven därför inte vara lika omfattande. Andra typer av dataunderlag kräver mer verifiering och bör vara föremål för mer utförliga kontroller, i synnerhet dataunderlag som inte är transaktionsuppgifter och framför allt om det rapporteras från en front office-funktion.

(5)

När dataunderlag rapporteras är en viktig övervakningskontroll att säkerställa att rapporteringen tillhandahålls inom en av administratören fastställd tidsfrist. Syftet med detta är att säkerställa enhetlighet avseende olika rapportörers rapportering. När dataunderlag inte rapporteras måste den tidpunkt när dataunderlaget beaktas också kontrolleras för att säkerställa samstämmighet mellan olika dataunderlag. Det bör därför krävas att administratören kontrollerar att dataunderlaget rapporteras, eller väljs från en angiven källa, inom den av administratören fastställda tidsfristen.

(6)

Det är särskilt viktigt att grundläggande uppgifter som den underliggande tillgångens valuta, löptid och tid till förfall eller typer av motparter, vilka anges i referensvärdesmetoden, kontrolleras noggrant.

(7)

En effektiv intern övervakning av rapporteringen av dataunderlag från en front office-funktion förutsätter att lämpliga strukturer inrättas och upprätthålls inom rapportörens organisation. Dessa strukturer bör i regel omfatta tre kontrollnivåer, såvida inte storleken på rapportörens organisation inte rimligen tillåter ett sådant antal. Den första kontrollnivån bör omfatta processer för att säkerställa en effektiv kontroll av dataunderlag.

(8)

Rapportering från en front office-funktion utgör en särskild risk till följd av de inneboende intressekonflikter som finns mellan front office-funktionens kommersiella roll och dess roll som rapportör av dataunderlag till ett referensvärde. Det är därför viktigt att rapportören inom ramen för sin andra kontrollnivå inrättar, upprätthåller och följer en intressekonfliktspolicy och regelbundet kontrollerar de dataunderlag som används. Ett viktigt verktyg som kan vara användbart för att uppmärksamma och informera överordnade om eventuella fel som begåtts eller för att upptäcka aktiviteter som potentiellt påverkar referensvärdets integritet är inrättandet av ett visselblåsarförfarande som gör det möjligt för personal att rapportera eventuella fel som begåtts till den relevanta funktionen för regelefterlevnad eller någon annan lämplig intern funktion. Administratören bör därför förvissa sig om att en rapportörs interna övervaknings- och verifieringsförfaranden inkluderar inrättande, upprätthållande och efterlevnad av en intressekonfliktspolicy och inrättande och upprätthållande av ett visselblåsarförfarande.

(9)

Denna förordning ska tillämpas på administratörer av kritiska och signifikanta referensvärden. I enlighet med proportionalitetsprincipen undviker denna förordning att lägga en alltför stor börda för administratörer av signifikanta referensvärden eftersom dessa administratörer får välja att tillämpa kraven gällande intressekonflikter endast för faktiska eller potentiella intressekonflikter som är eller kan bli väsentliga. Dessutom bör administratörerna själva få bestämma hur de ska säkerställa att rapportörerna har interna övervaknings- och verifieringsförfaranden. De bör i synnerhet få sänka vissa krav som gäller dessa förfaranden av hänsyn till art, omfattning och komplexitet hos rapportörens organisation.

(10)

Administratörer bör ges tillräckligt med tid för att säkerställa att kraven i denna förordning efterlevs. Denna förordning bör därför börja tillämpas två månader efter det att den trätt i kraft.

(11)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(12)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundas på, gjort en analys av kostnader och fördelar och begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).