EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32018R0231
Regulation (EU) 2018/231 of the European Central Bank of 26 January 2018 on statistical reporting requirements for pension funds (ECB/2018/2)
Europeiska centralbankens förordning (EU) 2018/231 av den 26 januari 2018 om statistikkrav för pensionsinstitut (ECB/2018/2)
Europeiska centralbankens förordning (EU) 2018/231 av den 26 januari 2018 om statistikkrav för pensionsinstitut (ECB/2018/2)
OJ L 45, 17.2.2018, p. 3–30
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
|
17.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 45/3 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2018/231
av den 26 januari 2018
om statistikkrav för pensionsinstitut (ECB/2018/2)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att Europeiska centralbanken (ECB), för att ECB:s statistikkrav ska efterlevas, har rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna samla in statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Av artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98 följer att pensionsinstitut (PI) utgör en del av referenspopulationen för uppfyllandet av ECB:s statistikkrav bl.a. inom området för penning- och bankstatistik. Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska rapporterande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, och ECB ges en rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från sina statistikkrav. |
|
(2) |
Huvudsyftet med statistikkraven för pensionsinstitut är att förse ECB med adekvat statistik över undersektorn pensionsinstituts finansiella verksamhet i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater i euroområdet), vilka ses som ett enda ekonomiskt område. Insamling av statistiska uppgifter om pensionsinstitut är nödvändig i syfte att tillgodose återkommande och särskilda analysbehov som ska stödja ECB:s penningmängds- och finansanalys samt ECBS medverkan till det finansiella systemets stabilitet. |
|
(3) |
De nationella centralbankerna bör ges behörighet att samla in och kontrollera de begärda uppgifterna om pensionsinstitut från den faktiska rapporterande populationen som en del av ett bredare statistiskt rapporteringsunderlag, förutsatt att ECB:s statistikkrav inte riskeras. I sådana fall är det lämpligt att säkerställa transparens genom att informera uppgiftslämnarna om de olika statistiska ändamålen för vilka uppgifterna samlas in. För att minimera rapporteringsbördan för pensionsinstituten bör de nationella centralbankerna vara befogade att kombinera sina rapporteringskrav enligt den här förordningen med sina rapporteringskrav enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24) (3). |
|
(4) |
För att minimera rapporteringsbördan för pensionsinstitut bör de nationella centralbankerna även vara befogade att samla in nödvändig information om pensionsinstitut via den berörda nationella behöriga myndighet som redan samlar in uppgifter om pensionsinstitut, i enlighet med lokala samarbetsavtal. |
|
(5) |
Enligt europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen som framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (4) ska institutionella enheters tillgångar och skulder rapporteras i hemvistlandet. |
|
(6) |
De standarder om skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör gälla för insamling av information enligt denna förordning. |
|
(7) |
Även om de förordningar som ECB antar enligt artikel 34.1 i Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECSB-stadgan) inte medför några rättigheter eller skyldigheter för de medlemsstater som inte har euron som valutan (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet), är ändå artikel 5 i ECSB-stadgan tillämplig på såväl medlemsstaterna i euroområdet som medlemsstaterna utanför. Artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser lämpliga för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de ska bli medlemsstater i euroområdet. |
|
(8) |
Även om denna förordning primärt riktas till pensionsinstitut, kan fullständig information om pensionsinstitutens tillgångar eventuellt inte vara direkt tillgänglig från pensionsinstituten, och den berörda nationella centralbanken kan därför behöva inkludera pensionsförvaltare i den faktiska rapporterande populationen. |
|
(9) |
Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de statistikkrav som framgår av ECB:s förordningar eller beslut. |
|
(10) |
Senast 2022 ska ECB-rådet bedöma fördelar och kostnader för att a) tiden för uppgiftslämnarnas överföring av uppgifter om tillgångar skulle reduceras till fem veckor efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, och b) statistikkraven skulle utökas till att även omfatta rapportering av enskilda lån för pensionsinstituten, mot bakgrund av lånens ökade ekonomiska betydelse för denna sektor. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
I denna ECB-förordning gäller följande definitioner:
1. pensionsinstitut (delsektor S.129 i ENS 2010) : ett finansiellt bolag eller kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Ett pensionsinstitut ger i sin egenskap av socialt försäkringssystem en inkomst efter pensionering och kan erbjuda förmåner vid dödsfall eller invaliditet.
Följande inkluderas inte i definitionen:
|
a) |
Investeringsfonder enligt definitionen i artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) (5). |
|
b) |
Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner enligt definitionen i artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) (6). |
|
c) |
Monetära finansinstitut enligt definitionen i artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33) (7). |
|
d) |
Försäkringsbolag enligt definitionen i artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50) (8). |
|
e) |
Icke-självständiga pensionsinstitut som inte är institutionella enheter och utgör en del av den institutionella enhet som bildar dem. |
|
f) |
Sociala trygghetsfonder enligt definitionen i punkt 2.117 i ENS 2010. |
2. uppgiftslämnare : den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98.
3. som har sin hemvist : den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98. I denna förordning ska, om det saknas en fysisk dimension för en juridisk person, dess hemvist avgöras av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning den är registrerad. Om enheten inte är registrerad, ska den juridiska hemvisten användas som kriterium, dvs. det land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och dess fortsatta existens.
4. berörd nationell centralbank : den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där pensionsinstitutet och/eller pensionsförvaltaren har sin hemvist.
5. berörd nationell behörig myndighet : den nationella behöriga myndighet i den medlemsstat i euroområdet där pensionsinstitutet och/eller pensionsförvaltaren har sin hemvist.
6. pensionsförvaltare : den betydelse som framgår av punkt 5.185 i ENS 2010.
7. uppgifter värdepapper för värdepapper : uppgifter uppdelade efter enskilda värdepapper.
8. uppgifter post för post : uppgifter uppdelade efter enskilda tillgångar eller skulder.
9. aggregerade uppgifter : uppgifter som inte är uppdelade efter enskilda tillgångar eller skulder.
10. finansiell transaktion : transaktion som härrör från skapandet, likvideringen eller ändringen av äganderätten till finansiella tillgångar eller skulder enligt vad som framgår av del 5 i bilaga II.
11. justeringar för omvärderingar : förändringar i värderingen av tillgångar och skulder som härrör antingen från förändringar i priset på tillgångar och skulder och/eller valutakurser som påverkar värdena, uttryckta i euro, av tillgångarna och skulderna i utländsk valuta enligt vad som framgår av del 5 i bilaga II.
Artikel 2
Faktisk rapporterande population
1. Den faktiska rapporterande populationen ska bestå av de pensionsinstitut som har sin hemvist i medlemsstater i euroområdet.
2. Om inget undantag beviljats enligt artikel 7 ska pensionsinstitut i den faktiska rapporterande populationen ha full rapporteringsskyldighet.
3. För insamlingen av information om pensionsinstituts tillgångar och skulder i enlighet med bilaga I del 3 får den berörda nationella centralbanken besluta att den faktiska rapporterande populationen omfattar enskilda pensionsförvaltare med hemvist i medlemsstaten, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1. I sådana fall får den nationella centralbanken bevilja ett undantag för ett pensionsinstitut som är knutet till den pensionsförvaltare som ingår i den faktiska rapporterande populationen, förutsatt att de begärda statistiska uppgifterna i enlighet med bilaga I del 3 samlas in från respektive pensionsförvaltare eller andra tillgängliga källor. De nationella centralbankerna ska i god tid kontrollera att detta villkor uppfylls för att bevilja eller om nödvändigt återkalla ett undantag med verkan från nästkommande kalenderårs början, enligt överenskommelse med ECB.
Artikel 3
Förteckning över pensionsinstitut för statistiska ändamål
1. ECB:s direktion ska upprätta och föra en förteckning över de pensionsinstitut och pensionsförvaltare som enligt denna förordning utgör den faktiska rapporterande populationen för statistiska ändamål. Förteckningen kan baseras på förteckningar över pensionsinstitut som för närvarande upprättas av nationella myndigheter, om sådana förteckningar är tillgängliga, samt kompletteras med andra pensionsinstitut och pensionsförvaltare som faller inom definitionen av pensionsinstitut och pensionsförvaltare i artikel 1.
2. De nationella centralbankerna och ECB ska se till att denna förteckning och uppdaterade versioner därav hålls tillgängliga på lämpligt sätt, bl.a. på elektronisk väg, via internet eller – på begäran av berörda uppgiftslämnare – på papper.
3. Om den senaste elektroniska versionen av förteckningen enligt punkt 2 är felaktig, ska ECB inte besluta om sanktioner för uppgiftslämnare som underlåtit att uppfylla sitt statistikkrav om underlåtenheten beror på att uppgiftslämnaren i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.
Artikel 4
Statistikkrav
1. Uppgiftslämnare ska till den berörda nationella centralbanken, antingen direkt eller via den berörda nationella behöriga myndigheten, i enlighet med lokala samarbetsavtal, och i enlighet med bilagorna I och II, lämna
|
a) |
kvartalsvis, stockuppgifter vid kvartalets slut om pensionsinstitutens tillgångar och, i linje med artikel 5, kvartalsvisa justeringar för omvärderingar eller finansiella transaktioner avseende tillgångar, där det är tillämpligt, |
|
b) |
årsvis, stockuppgifter vid årets slut om åtminstone pensionsinstitutens skulder och, i linje med artikel 5, årliga justeringar för omvärderingar eller finansiella transaktioner avseende skulder, där det är tillämpligt, |
|
c) |
årsvis, uppgifter vid årets slut om antalet medlemmar i pensionssystemen, uppdelade efter aktiva medlemmar, medlemmar med uppskjuten pension och pensionerade medlemmar. |
2. De nationella centralbankerna ska härleda kvartalsvisa skattningar av pensionsinstitutens skulder baserat på de uppgifter som uppgiftslämnare tillhandahåller årsvis enligt artikel 4.1 b.
3. De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om de olika ändamål för vilka deras uppgifter samlas in.
4. För att minimera rapporteringsbördan för pensionsinstituten ska de nationella centralbankerna vara befogade att kombinera sina rapporteringskrav enligt den här förordningen med sina rapporteringskrav enligt förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24).
5. Om den berörda nationella centralbanken inte har beslutat att inkludera en pensionsförvaltare i den faktiska rapporterande populationen enligt artikel 2.3, ska pensionsförvaltare som innehar sådana uppgifter som ska rapporteras enligt artiklarna 4.1, 4.2 och 5.1 a överlämna dessa uppgifter till pensionsinstitutet i god tid så att det kan uppfylla sina statistikkrav i enlighet med artikel 8. Om pensionsinstitutet inte uppfyller sina rapporteringskrav på grund av att pensionsförvaltaren inte tillhandahåller uppgifterna, måste den nationella centrlbanken fatta beslut om att inkludera pensionsförvaltaren i den faktiska rapporterande populationen i enlighet med artikel 2.3.
Artikel 5
Justeringar för omvärderingar och finansiella transaktioner
1. Information om justeringar för omvärderingar och finansiella transaktioner ska inhämtas enligt följande:
|
a) |
Uppgiftslämnarna ska rapportera justeringar för omvärderingar eller finansiella transaktioner i enlighet med den berörda nationella centralbankens instruktioner för de uppgifter som rapporteras på aggregerad basis. |
|
b) |
De nationella centralbankerna ska antingen härleda skattningar av värdet på värdepapperstransaktionerna från uppgifter värdepapper för värdepapper, eller direkt samla in uppgifter om sådana transaktioner från uppgiftslämnarna värdepapper för värdepapper. De nationella centralbankerna kan även använda ett liknande tillvägagångssätt för andra tillgångar än värdepapper när de samlar in uppgifter post för post. |
|
c) |
Skattningar av värdet på finansiella transaktioner avseende pensionsrätter från pensionsinstitut ska härledas av
|
2. Ytterligare riktlinjer avseende sammanställningen av justeringar för omvärderingar och finansiella transaktioner fastställs i bilaga II.
Artikel 6
Redovisningsregler
1. Om inget annat anges i denna förordning ska de redovisningsregler som pensionsinstituten tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med denna förordning vara de som finns i respektive nationella genomföranderegler för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG (9) eller i andra nationella eller internationella standarder som gäller för pensionsinstitut baserat på anvisningar från nationella centralbanker.
2. Av- och nedskrivningar som sker enligt gällande redovisningsregler ska exkluderas från kapitalbeloppet för utestående lån och rapporteras separat.
3. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i medlemsstaterna i euroområdet ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.
Artikel 7
Undantag
1. Undantag får beviljas för mindre pensionsinstitut enligt följande:
|
a) |
De nationella centralbankerna får bevilja undantag för de pensionsinstitut som är minst räknat i totala tillgångar, förutsatt att de pensionsinstitut som bidrar till den kvartalsvisa aggregerade balansräkningen står för minst 85 % av de totala tillgångarna för pensionsinstituten med hemvist i respektive medlemsstat i euroområdet. |
|
b) |
Med beaktande av artikel 13 får de nationella centralbankerna bevilja undantag för de minsta pensionsinstituten om pensionsinstitutens kvartalsvisa aggregerade totala tillgångar understiger 25 miljoner euro eller om antalet medlemmar understiger 100, baserat på den senaste årsvisa uppgiftsöverföringen, eller, vad gäller den första rapporteringen, för uppgifter rapporterade för 2018 som är tillgängliga hos den berörda nationella centralbanken eller den nationella behöriga myndigheten. Den berörda nationella centralbanken ska säkerställa att pensionsinstitut som bidrar till den kvartalsvisa aggregerade balansräkningen står för minst 80 % av de totala tillgångarna för pensionsinstituten med hemvist i respektive medlemsstat i euroområdet. |
|
c) |
Ett pensionsinstitut som beviljats undantag enligt punkt a eller b från rapporteringskraven i artikel 4, ska ändå uppfylla rapporteringskraven i artikel 4.1 a årsvis, förutsatt att de pensionsinstitut som bidrar till den årsvisa aggregerade balansräkningen står för minst 95 % av de totala tillgångarna för pensionsinstituten med hemvist i respektive medlemsstat i euroområdet. |
|
d) |
Ett pensionsinstitut som beviljats undantag enligt punkt a eller b ska åtminstone rapportera totala tillgångar uppdelade efter skuldebrev, ägarandelar, aktier/andelar i investeringsfonder och obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter årsvis. |
|
e) |
De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkterna a–c är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från det andra påföljande kalenderårets början. |
2. Pensionsinstituten kan välja att inte utnyttja ett undantag utan i stället uppfylla de fullständiga statistikkraven enligt artikel 4. Om ett pensionsinstitut gör ett sådant val, måste den få den berörda nationella centralbankens medgivande innan undantaget utnyttjas.
Artikel 8
Tidsramar
1. Senast tio veckor efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser ska uppgiftslämnarna överföra de begärda kvartalsvisa uppgifterna till den berörda nationella centralbanken eller den berörda nationella behöriga myndigheten eller båda. Denna tidsfrist kortas därefter ned med en vecka per år och ska vara sju veckor för 2022.
2. Senast 20 veckor efter utgången av det år som uppgifterna avser ska uppgiftslämnarna överföra de begärda årsvisa uppgifterna till den berörda nationella centralbanken eller den berörda nationella behöriga myndigheten eller båda. Denna tidsfrist kortas därefter ned med två veckor per år och ska vara 14 veckor för 2022.
Artikel 9
Minimistandarder och nationella rapporteringsförfaranden
1. Uppgiftslämnarna ska följa de statistikkrav som gäller för dem i enlighet med minimistandarderna i bilaga III för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering.
2. De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska rapporterande populationen. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt bilaga III för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.
Artikel 10
Fusioner, uppdelningar och omorganisationer
Om en fusion, uppdelning eller omorganisation som kan påverka fullgörandet av dess statistikskyldigheter inträffar, ska den berörda uppgiftslämnaren – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och inom rimlig tid innan åtgärden sker – underrätta den berörda nationella centralbanken, direkt eller via den berörda nationella behöriga myndigheten, om de förfaranden som planeras för att uppfylla statistikkraven enligt den här förordningen.
Artikel 11
Kontroll och obligatorisk insamling
De nationella centralbankerna ska utöva rättigheterna att kontrollera eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Denna rätt ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett institut som ingår i den faktiska rapporterande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga III.
Artikel 12
Första rapporteringen
1. Den första rapporteringen ska börja med de kvartalsvisa uppgifterna om tillgångar som avser det tredje kvartalet 2019 och årsvisa uppgifter om skulder och medlemmar för 2019. Dessa uppgifter ska rapporteras i enlighet med artikel 8.
2. Pensionsinstitut som avses i artikel 7.1 c och d ska rapportera årsvisa uppgifter om tillgångar i enlighet med dessa bestämmelser för 2018 före utgången av 2019.
3. För att härleda kvartalsvisa skattningar för pensionsinstitutens skulder i enlighet med artikel 4.2 eller 2019, ska de nationella centralbankerna använda de årsvisa uppgifterna om skulder för 2018 som den berörda nationella centralbanken eller tillsynsmyndigheten har tillgång till.
Artikel 13
Övergångsbestämmelser
Om en nationell centralbank beviljar ett undantag enligt artikel 7.1 b ska den berörda centralbanken säkerställa att de pensionsinstitut som bidrar till den kvartalsvisa aggregerade balansräkningen står för minst 75 % av de totala tillgångarna för pensionsinstituten med hemvist i den berörda medlemsstaten i euroområdet för den första rapporteringen och längst fram till den dag då uppgiftslämnarna ska överföra kvartals- och årsvisa uppgifter för 2022 enligt artikel 8.
Artikel 14
Slutbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 januari 2018.
På ECB-rådets vägnar
Mario DRAGHI
ECB:s ordförande
(1) EUT L 318, 27.11.1998, s. 8.
(2) Yttrandet avgavs den 26 september 2017.
(3) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 av den 17 oktober 2012 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2012/24) (EUT L 305, 1.11.2012, s. 6).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(5) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2013/38) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 73).
(6) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 107).
(7) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2013/33) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 1).
(8) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1374/2014 av den 28 november 2014 om kvartalsvisa statistikrapporteringskrav för försäkringsbolag (ECB/2014/50) (EUT L 366, 20.12.2014, s. 36).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, 23.9.2003, s. 10).
BILAGA I
STATISTIKKRAV
DEL 1
Allmänna statistikkrav
|
1. |
Den faktiska rapporterande populationen ska kvartalsvis tillhandahålla följande statistik:
|
|
2. |
De aggregerade uppgifterna ska tillhandahållas som stockar och, i enlighet med den berörda nationella centralbankens instruktioner, som antingen: a) omvärderingar på grund av pris- och valutakursförändringar, eller b) finansiella transaktioner. |
|
3. |
Pensionsinstitut med hemvist i en medlemsstat i euroområdet ska dessutom årsvis tillhandahålla uppgifter om skulder i enlighet med bilaga II. |
|
4. |
De uppgifter som ska lämnas till den berörda nationella centralbanken värdepapper för värdepapper anges i tabell 2.1 för värdepapper med ISIN-kod och i tabell 2.2 för värdepapper utan ISIN-kod. De aggregerade kvartalsvisa statistikkraven för stockar och för omvärderingar på grund av pris- och valutakursförändringar eller finansiella transaktioner specificeras i tabellerna 1a och 1c. De aggregerade årsvisa statistikkraven för stockar och för omvärderingar på grund av pris- och valutakursförändringar eller finansiella transaktioner specificeras i tabell 1b. De årsvisa uppgifter som ska lämnas avseende antalet medlemmar i pensionssystem specificeras i tabell 3. |
DEL 2
Pensionsinstitutens avsättningar
|
1. |
Vad gäller pensionsinstitutens avsättningar ska uppgiftslämnarna, för de årsvisa rapporteringskraven som framgår nedan, härleda skattningar om uppgifterna inte kan identifieras direkt i enlighet med den berörda nationella centralbankens riktlinjer baserat på gemensam bästa praxis definierad på euroområdesnivå:
|
|
2. |
De nationella centralbankerna ska härleda kvartalsvisa skattningar baserat på de uppgifter som uppgiftslämnare tillhandahåller årsvis. |
DEL 3
Rapporteringstabeller
Tabell 1a
TILLGÅNGAR
Stockar och justeringar för omvärderingar (inkl. växelkursförändringar) eller finansiella transaktioner
Uppgifter som ska lämnas varje kvartal
|
|
Totalt |
Inhemska/Euroområdets medlemsstater andra än inhemska (totalt) |
Utlandet (totalt) |
|||||||||||||
|
|
Monetära finansinstitut (MFI) (S.121 + 122) |
Icke-MFI - totalt |
||||||||||||||
|
|
Offentlig förvaltning (S.13) |
Övriga inhemska |
||||||||||||||
|
Totalt |
Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124) |
Andra finansförmedlare (S.125), finasiella servicebolag (S.126), koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) |
Försäkringsbolag (S.128) |
Pensionsinstitut (S.129) |
Icke-finansiella bolag (S.11) |
Hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15) |
||||||||||
|
TILLGÅNGAR (totalt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
varav: överförbar inlåning (ENS 2010: F.22) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
över 1 år och upp till 2 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
över 2 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
över 1 år och upp till 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
över 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Aktier/andelar i penningmarknadsfonder (ENS 2010: F.521) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Aktier/andelar i investeringsfonder utom penningmarknadsfonder (ENS 2010: F.522) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
varav: obligationsfonder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
varav: aktiefonder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
varav: blandfonder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
varav: fastighetsfonder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
varav: hedgefonder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
varav: övriga fonder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
varav: pensionsinstituts fordringar på pensionsförvaltare (ENS 2010: F.64) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
varav: fordringar enligt återförsäkringsavtal (F.61) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Tabell 1b
SKULDER
Stockar och justeringar för omvärderingar (inkl. ränteförändringar) eller finansiella transaktioner
Uppgifter som ska lämnas årsvis (1)
|
|
Totalt |
Inhemska/Euroområdets medlemsstater andra än inhemska (totalt) |
Utlandet (totalt) |
||||||||||||
|
|
Monetära finansinstitut (MFI) (S.121 + 122) |
Icke-MFI - totalt |
|||||||||||||
|
|
Offentlig förvaltning (S.13) |
Övriga inhemska |
|||||||||||||
|
Totalt |
Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124) |
Andra finansförmedlare (S.125), finasiella servicebolag (S.126), koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) |
Försäkringsbolag (S.128) |
Pensionsinstitut (S.129) |
Icke-finansiella bolag (S.11) |
Hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15) (4) |
|||||||||
|
SKULDER (totalt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
över 1 år och upp till 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
över 5 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
varav avgiftsbestämda system |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
varav förmånsbestämda system (3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Tabell 1c
UPPDELNING EFTER LAND
Stockar och justeringar för omvärderingar (inkl. ränteförändringar) eller finansiella transaktioner
Uppgifter om tillgångar som ska lämnas kvartalsvis och uppgifter om skulder som ska lämnas årsvis (5)
|
|
Andra med hemvist i euroområdet (utöver inhemska) |
|||||||||||||||||||
|
|
BE |
DE |
EE |
IE |
EL |
ES |
FR |
IT |
CY |
LV |
LT |
LU |
MT |
NL |
AT |
PT |
SI |
SK |
FI |
|
|
TILLGÅNGAR (totalt) |
||||||||||||||||||||
|
Sedlar, mynt och inlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skuldebrev (ENS 2010: F.3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
över 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av icke-MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentlig förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
över 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inhemska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
över 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ägarandelar (ENS 2010: F.51) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av icke-MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentlig förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inhemska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aktier/andelar i investeringsfonder (ENS 2010: F.52) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SKULDER (totalt) |
||||||||||||||||||||
|
Pensionsrätter (ENS 2010: F.63) (6) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Icke-deltagande medlemsstater |
|||||||||
|
|
BG |
CZ |
DK |
HR |
HU |
PL |
RO |
SE |
UK |
|
|
TILLGÅNGAR (totalt) |
||||||||||
|
Sedlar, mynt och inlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skuldebrev (ENS 2010: F.3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
över 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av icke-MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentlig förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
över 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inhemska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
över 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ägarandelar (ENS 2010: F.51) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emitterade av icke-MFI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Offentlig förvaltning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga inhemska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aktier/andelar i investeringsfonder (ENS 2010: F.52) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SKULDER (totalt) |
||||||||||
|
Pensionsrätter (ENS 2010: F.63) (7) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Huvudsakliga motparter utanför EU |
||||||||||||
|
|
Brasilien |
Kanada |
Kina |
Hongkong |
Indien |
Japan |
Ryssland |
Schweiz |
US |
EU-institutioner |
Andra internationella organisationer |
Offshore-finanscentrum (som en grupp) |
|
|
TILLGÅNGAR (totalt) |
|||||||||||||
|
Sedlar, mynt och inlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skuldebrev (ENS 2010: F.3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upp till 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
över 1 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ägarandelar (ENS 2010: F.51) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: noterade aktier (ENS 2010: F.511) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: onoterade aktier (ENS 2010: F.512) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav: andra ägarandelar (ENS 2010: F.519) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aktier/andelar i investeringsfonder (ENS 2010: F.52) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SKULDER (totalt) |
|||||||||||||
|
Pensionsrätter (ENS 2010: F.63) (8) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 2
Begärda uppgifter avseende värdepapper för värdepapper
Uppgifter för rutorna i tabell 2.1 och tabell 2.2 måste rapporteras för varje värdepapper som anges under kategorierna ”skuldebrev”, ”ägarandelar” samt ”aktier/andelar i investeringsfonder” (enligt definitionen i tabell A, del 1 i bilaga II). Tabell 2.1 avser värdepapper med ISIN-kod medan tabell 2.2 avser värdepapper utan ISIN-kod.
Tabell 2.1: Innehav av värdepapper med ISIN-kod
Uppgifter för rutorna ska rapporteras för varje värdepapper med beaktande av följande regler:
|
1. |
Uppgifter för ruta 1 måste rapporteras. |
|
2. |
Om den berörda nationella centralbanken inte direkt samlar in uppgifter värdepapper för värdepapper om transaktionerna, måste uppgifter för två av de tre rutorna 2, 3 och 4 rapporteras (dvs. rutorna 2 och 3, rutorna 2 och 4, eller rutorna 3 och 4). Om uppgifter samlas in för ruta 3, måste även uppgifter för ruta 3b samlas in. |
|
3. |
Om den berörda nationella centralbanken direkt samlar in uppgifter om värdepapper för värdepapper om transaktionerna, måste uppgifter också rapporteras för
|
|
4. |
Den berörda nationella centralbanken får också kräva att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter för rutorna 8, 9, 10 och 11. |
|
5. |
Den berörda nationella centralbanken ska säkerställa att täckningen på grundval av de lämnade uppgifterna kommer att vara 95 procent av värdepapperen med ISIN-kod, men den nationella centralbanken behöver inte öka den rapporterande populationen med totala tillgångar om undantag har beviljats enligt artikel 7.
|
Tabell 2.2: Innehav av värdepapper utan ISIN-kod
Uppgifterna för rutorna måste rapporteras antingen a) för varje värdepapper, eller b) genom att aggregera ett antal värdepapper till en enskild post.
I fall a gäller följande regler:
|
1. |
Uppgifter måste lämnas för rutorna 1, 12, 13, 14, 15 och 17. |
|
2. |
Om den berörda nationella centralbanken inte direkt samlar in uppgifter värdepapper för värdepapper om transaktionerna, måste uppgifter för två av de tre rutorna 2, 3 och 4 rapporteras (dvs. rutorna 2 och 3, rutorna 2 och 4, eller rutorna 3 och 4). |
|
3. |
Om den berörda nationella centralbanken direkt insamlar uppgifter om värdepapper för värdepapper om transaktionerna, måste uppgifter för följande rutor också rapporteras:
|
|
4. |
Om uppgifter samlas in för ruta 3, måste även uppgifter för ruta 3b samlas in. |
|
5. |
Den berörda nationella centralbanken får också kräva att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter för rutorna 3b, 8, 9, 10 och 11. |
I fall b gäller följande regler:
|
1. |
Uppgifter måste lämnas för rutorna 4, 12, 13, 14 och 15. |
|
2. |
Uppgifter måste lämnas antingen för ruta 5 eller också för de båda rutorna 10 och 16. |
|
3. |
Den berörda nationella centralbanken får också kräva att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter för rutorna 8, 9 och 11.
|
Tabell 3
Antal medlemmar i pensionssystem
Uppgifter som ska lämnas årsvis – uppgifter vid årets slut
|
|
Totalt |
|||
|
|
varav: aktiva medlemmar |
varav: medlemmar med uppskjuten pension |
varav: pensionerade medlemmar |
|
|
Antal medlemmar |
|
|
|
|
(1) Kvartalsvisa skattningar tillhandahålls av de nationella centralbankerna.
(2) Försäkringstekniska avsättningar (totalt) får inkludera livförsäkring.
(3) Avgiftsbestämda system med fiktiv pensionsbehållning och hybridsystem tillhör gruppen förmånsbestämda system.
(4) Anspråk relevanta endast för hushåll (S.14).
(5) Kvartalsvisa skattningar tillhandahålls av de nationella centralbankerna.
(6) Kvartalsvisa skattningar tillhandahålls av de nationella centralbankerna.
(7) Kvartalsvisa skattningar tillhandahålls av de nationella centralbankerna.
(8) Kvartalsvisa skattningar tillhandahålls av de nationella centralbankerna.
(9) Berörd nationell centralbank kan kräva att de faktiska uppgiftslämnarna ska särredovisa delsektorerna ”hushåll” (S.14) och ”hushållens icke-vinstdrivande organisationer” (S.15).
(10) Splitdatum är det datum då den senaste aktiespliten eller omvända spliten ägde rum. Aktiesplit är en transaktion där de befintliga aktierna delas upp så att aktiekursen sänks och antalet aktier som är tillgängliga på marknaden ökar i motsvarande utsträckning. Vid en omvänd split höjs aktiekursen och antalet aktier som är tillgängliga på marknaden minskar i motsvarande utsträckning.
(11) Splitfaktorn beräknas som antalet aktier efter spliten delat med antalet aktier före spliten.
BILAGA II
BESKRIVNINGAR
DEL 1
Beskrivningar av instrumentkategorier
|
1. |
Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna (NCB) i enlighet med denna förordning ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Varken förteckning över individuella finansiella instrument i tabellen eller respektive beskrivningar ska vara fullständiga. Beskrivningarna hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet som fastställs genom förordning (EU) nr 549/2013 (nedan kallat ENS 2010). |
|
2. |
För vissa instrumentkategorier krävs uppdelning efter löptid. Dessa avser ursprunglig löptid, dvs. löptid vid emission, som är den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan lösas in (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). |
|
3. |
Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en enhet till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet. |
Tabell A
Beskrivning av instrumentkategorier i pensionsinstituts tillgångar och skulder
TILLGÅNGAR
|
Instrumentkategori |
Viktiga egenskaper |
||||||||||||||
|
Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel och medel som pensionsinstitut placerat hos monetära finansinstitut (MFI). De kan omfatta inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid och inlåningsavtal med uppsägningstid samt fordringar enligt omvända repor eller lån av värdepapper mot kontant säkerhet (gäller endast om motparten är ett monetärt finansinstitut som tar emot inlåning (ENS 2010, punkt 5.130)). |
||||||||||||||
|
Överförbar inlåning är inlåning som på begäran kan överföras utan uppsägningstid för att betala andra ekonomiska aktörer via ett gemensamt betalningsmedel som t.ex. banköverföring och direktdebitering, eventuellt även via kredit- eller betalkort, transaktioner med elektroniska pengar, check eller liknande medel, utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgifter. Inlåning som endast kan användas för kontantuttag och/eller inlåning från vilken medel endast kan tas ut eller transfereras via ett annat konto med samma innehavare, ska inte tas upp som överförbar inlåning. |
||||||||||||||
|
Skuldebrev är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis och normalt handlas på sekundärmarknaderna. De kan också avräknas på marknaden och ger inte innehavaren någon äganderätt i det emitterande institutet. Denna kategori omfattar:
Värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka och inte endast en option att låta det återgå. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska denna försäljning ses som en direkt värdepapperstransaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i värdepappersportföljen. |
||||||||||||||
|
I rapporteringsordningen omfattar denna kategori medel som pensionsinstituten har lånat till låntagare eller lån som har anskaffats av pensionsinstitut och som antingen är styrkta med icke-överlåtbara dokument eller också inte styrkta med dokument. Följande poster ingår:
Denna kategori exkluderar tillgångar i form av inlåning placerad hos pensionsinstitut (som ingår i kategori 1). |
||||||||||||||
|
Finansiella tillgångar som medför äganderätt till företag eller kvasibolag. Dessa finansiella tillgångar berättigar vanligtvis innehavarna till en andel av bolagens eller kvasibolagens vinster och till en andel av deras nettotillgångar vid en eventuell likvidation. Denna kategori omfattar noterade och onoterade aktier och andra ägarandelar. Ägarandelar som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska redovisas i enlighet med kategori 2 ”skuldebrev”. |
||||||||||||||
|
Aktier noterade på en börs. Börsen kan vara en erkänd aktiebörs eller någon annan form av andrahandsmarknad. Noterade aktier kallas även marknadsaktier. |
||||||||||||||
|
Onoterade aktier är aktierelaterade värdepapper som inte är börsnoterade. |
||||||||||||||
|
Andra ägarandelar är alla former av ägarandelar som inte är noterade aktier och onoterade aktier. |
||||||||||||||
|
Denna kategori omfattar innehav av aktier eller andelar som emitterats av penningmarknadsfonder och investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder. |
||||||||||||||
|
Innehav av aktier eller andelar som emitterats av penningmarknadsfonder enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). |
||||||||||||||
|
Innehav av aktier eller andelar som har emitterats av andra investeringsfonder än penningmarknadsfonder enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). |
||||||||||||||
|
Denna kategori omfattar:
|
||||||||||||||
|
Finansiella derivat är finansiella instrument knutna till ett angivet finansiellt instrument, en angiven indikator eller en angiven vara genom vilka det går att handla med specifika finansiella risker separat på finansiella marknader. Denna kategori omfattar:
Finansiella derivat ska tas upp till marknadsvärde i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positivt marknadsvärde ska tas upp på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativa marknadsvärden på skuldsidan. Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal ska inte tas upp som poster i balansräkningen. Finansiella derivat kan bokföras netto i enlighet med olika värderingsmetoder. Om endast nettopositionerna är tillgängliga eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärdet, ska dessa positioner rapporteras i stället. Denna kategori omfattar inte finansiellt derivat som enligt nationella regler inte behöver tas upp i balansräkningen. |
||||||||||||||
|
Detta är restposten på balansräkningens tillgångssida och definieras som tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori. De nationella centralbankerna kan kräva rapportering av specifika underpositioner inom denna kategori, såsom:
|
||||||||||||||
|
Andra materiella och immateriella tillgångar än finansiella tillgångar. Denna kategori omfattar bostäder, övriga byggnader och anläggningar, maskiner och inventarier, värdeföremål samt produkter som skyddas av immateriell äganderätt, som datorprogram och databaser |
SKULDER
|
Instrumentkategori |
Viktiga egenskaper |
||||||||||||
|
Belopp som pensionsinstitut är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som hänför sig till emission av överlåtbara värdepapper. I denna kategori ingår:
|
||||||||||||
|
Värdepapper – utom ägarandelar – som emitterats av ett pensionsinstitut och som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt gentemot emittentinstitutet. |
||||||||||||
|
Se kategori 4. |
||||||||||||
|
Det kapitalbelopp som pensionsinstitutet innehar för att betala pensionsrättsinnehavarnas framtida pensionskrav. |
||||||||||||
|
Det kapitalbelopp som pensionsinstitutet innehar för att betala pensionsrättsinnehavarnas framtida krav avseende pensionsrätter. |
||||||||||||
|
Pensionsrätter varav avgiftsbestämda pensionssystem |
Det kapitalbelopp som pensionsinstitutet innehar för att betala pensionsrättsinnehavarnas framtida krav avseende avgiftsbestämda system. I ett avgiftsbestämt system beror de förmåner som utbetalas på utvecklingen för de tillgångar som pensionssystemet förvärvat. Skulden för ett avgiftsbestämt system är det aktuella marknadsvärdet av fondens tillgångar. |
||||||||||||
|
Pensionsrätter varav förmånsbestämda pensionssystem |
Det kapitalbelopp som pensionsinstitutet innehar för att betala pensionsrättsinnehavarnas framtida krav avseende förmånsbestämda system. I ett förmånsbestämt pensionssystem avgörs nivån på utlovade pensionsförmåner till deltagande löntagare av en i förväg bestämd formel. Skulden för ett förmånsbestämt pensionssystem är lika med nuvärdet av de utlovade förmånerna. Avgiftsbestämda system med fiktiv pensionsbehållning och hybridsystem tillhör gruppen förmånsbestämda system (ENS 2010, punkt 17.59). Avgiftsbestämda system med fiktiv pensionsbehållning liknar ett avgiftsbestämt system men med ett garanterat minimibelopp som betalas ut. Hybridsystem är system som har inslag från både förmåns- och avgiftsbestämda system. Ett system klassificeras som hybridsystem om det har bestämmelser om både förmåns- och avgiftsbestämning eller om det omfattar ett avgiftsbestämt system med fiktiv pensionsbehållning och samtidigt har en bestämmelse om en bestämd förmån eller bestämd avgift. |
||||||||||||
|
Se kategori 6. |
||||||||||||
|
Detta är överskottet av nettobidrag utöver förmåner representerar en ökning i försäkringssystemets skuld gentemot förmånstagarna (enligt definitionen i ENS 2010, punkt 5.187). |
||||||||||||
|
Se kategori 7. |
||||||||||||
|
Detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”. De nationella centralbankerna kan kräva rapportering av specifika underpositioner inom denna kategori, såsom:
|
||||||||||||
|
Detta är saldoposten i en balansräkning (B.90) (ENS 2010, punkt 7.02). Stocken av tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen värderas till lämpliga priser, vilket i allmänhet är de marknadspriser som råder vid den tidpunkt som balansräkningen avser. I ett förmånsbestämt pensionssystem avgörs dock nivån på utlovade pensionsförmåner till deltagande löntagare av en i förväg bestämd formel. Skulden för ett förmånsbestämt pensionssystem är lika med nuvärdet av de utlovade förmånerna, och nettovärdet för ett förmånsbestämt pensionssystem kan därför avvika från noll. I ett avgiftsbestämt system beror de förmåner som utbetalas på utvecklingen för de tillgångar som pensionssystemet förvärvat. Skulden för ett avgiftsbestämt system är det aktuella marknadsvärdet av fondens tillgångar. Fondens nettoförmögenhet är alltid noll. |
DEL 2
Beskrivningar av attribut för värdepapper för värdepapper
Tabell B
Beskrivningar av attribut för värdepapper för värdepapper
|
Ruta |
Beskrivning |
|
Identifieringskod för värdepapper |
En kod som unikt identifierar ett värdepapper, med beaktande av den nationella centralbankens instruktioner (t.ex. den nationella centralbankens identifikationsnummer, CUSIP, SEDOL). Denna kod ska användas konsekvent över tid. |
|
Antal enheter eller aggregerat nominellt belopp |
Antal enheter som ett värdepapper har eller aggregerat nominellt belopp för det fall att värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter, exklusive upplupen ränta. |
|
Pris |
Marknadspris per enhet som ett värdepapper har, eller procent av ett aggregerat nominellt belopp om värdepapperet handlas i belopp snarare än enheter. De nationella centralbankerna kan också begära att upplupen ränta rapporteras inom denna post. |
|
Prisangivelse |
Anger om värdepapperet är noterat i procent eller i enheter. |
|
Totalt belopp |
Totala marknadsvärdet för ett värdepapper. För värdepapper som handlas med i enheter motsvarar detta belopp antalet värdepapper multiplicerat med priset per enhet. Då värdepapper handlas med i belopp snarare än enheter motsvarar detta belopp det aggregerade nominella beloppet multiplicerat med priset uttryckt som en procent av det nominella beloppet. De nationella centralbankerna ska i princip begära att upplupen ränta ska bokföras antingen under denna post eller också separat. De nationella centralbankerna kan också begära att få in uppgifter exklusive upplupen ränta. |
|
Finansiella transaktioner |
Summan av köp minus försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner minus inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet i euro. |
|
Värdepapper som köpts (tillgångar) eller emitterats (skulder) |
Summan av köp (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som bokförs till transaktionsvärdet. |
|
Värdepapper som sålts (tillgångar) eller inlösts (skulder) |
Summan av försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som bokförs till transaktionsvärdet. |
|
Valuta som värdepapperet registrerats i |
ISO-kod eller motsvarande av den valuta som används för att ange priset och/eller det utestående beloppet för värdepapperet |
|
Andra volymförändringar i nominellt värde |
Andra volymförändringar av det innehavda värdepapperet, till nominellt värde i nominell valuta/enhet eller euro. |
|
Andra volymförändringar i marknadsvärde |
Andra volymförändringar av det innehavda värdepapperet, till marknadsvärde i euro. |
|
Portföljinvestering eller direktinvestering |
Investeringens funktion enligt klassificeringen av betalningsbalansstatistik (1). |
|
Emittentland |
Emittentens hemvist. När det gäller aktier/andelar i investeringsfonder, avser emittentlandet den ort där investeringsfonden har sin hemvist och inte förvaltarens hemvist. |
DEL 3
Beskrivningar av antalet medlemmar i pensionssystem
Tabell C
Beskrivningar av antalet medlemmar i pensionssystem
|
Kategori |
Beskrivning |
||
|
Det totala antalet medlemmar i pensionssystem. Detta motsvarar summan av aktiva medlemmar, medlemmar med uppskjuten pension och pensionerade medlemmar. Se kategorierna 2, 3 och 4. |
||
|
Antal aktiva medlemmar i pensionssystemet. En aktiv medlem är en medlem i pensionssystemet som betalar avgifter (och/eller för vars räkning avgifter betalas), som ackumulerar tillgångar eller tidigare har förvärvat tillgångar och som ännu inte har gått i pension. |
||
|
Antal medlemmar med uppskjuten pension i pensionssystemet. En medlem med uppskjuten pension är en medlem i pensionssystemet som inte längre bidrar till eller förvärvar förmåner från systemet, men ännu inte har börjat få pensionsförmåner från samma system. |
||
|
Antal pensionerade medlemmar i ett pensionssystem. En pensionerad medlem är en medlem i pensionssystemet som inte längre bidrar till eller förvärvar förmåner från systemet och har börjat få pensionsförmåner från samma system. |
DEL 4
Beskrivning efter sektor
ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Tabell D ger en detaljerad beskrivning av de sektorer som de nationella centralbankerna ska införliva i sina nationella klassificeringar i enlighet med denna förordning. Motparter med hemvist i medlemsstater i euroområdet identifieras efter sin sektor i enlighet med de förteckningar som ECB sammanställer för statistikändamål och vägledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s handbok för statistiksektorn för monetära finansinstitut och marknader (Monetary financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers).
Tabell D
Beskrivning efter sektor
|
Sektor |
Beskrivning |
||
|
MFI enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Denna sektor består av nationella centralbanker (S.121), kreditinstitut enligt unionsrättens definition, penningmarknadsfonder och andra finansinstitut som tar emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI samt beviljar krediter eller investerar i värdepapper för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) samt institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansiell förmedling i form av utgivning av elektroniska pengar (S.122). |
||
|
Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113). |
||
|
Delsektorn andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter. Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. FVC) enligt definitionen i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) omfattas av den här delsektorn (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94). Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag helt eller till övervägande del består av finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97). Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av antingen deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98 och 2.99). |
||
|
Investeringsfonder enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). Denna delsektor består av alla företag för kollektiva investeringar utom penningsmarknadsfonder som investerar i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar, i den mån som syftet är att företa investeringar med kapital från allmänheten (S.124). |
||
|
Försäkringsbolag (S.128) enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1374/2014 (ECB/2014/50). |
||
|
Pensionsinstitut enligt definitionen i artikel 1 i denna förordning (S.129). |
||
|
Pensionsförvaltare enligt definitionen i artikel 1 i denna förordning. |
||
|
Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.50). |
||
|
Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer som producerar varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning. Hushållssektorn inkluderar enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status – andra än de som behandlas som kvasibolag – som är marknadsproducenter (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128). Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129 och 2.130). |
DEL 5
Beskrivningar av finansiella transaktioner och justeringar för omvärderingar
|
1. |
”Finansiella transaktioner” avser de transaktioner som härrör från skapandet, likvideringen eller ändringen av äganderätten till finansiella tillgångar eller skulder. Dessa transaktioner mäts i form av skillnaden mellan stockuppgifterna vid rapporteringsperiodens slut, från vilken effekterna av sådana förändringar som beror på ”justeringar för omvärderingar” (till följd av pris- och valutakursförändringar) och ”omklassificeringar och andra justeringar” tas bort. ECB behöver statistiska uppgifter för att sammanställa uppgifter om finansiella transaktioner i form av justeringar som omfattar ”omklassificeringar och andra justeringar” samt ”pris- och valutakursomvärderingar”. |
|
2. |
”Justeringar för omvärderingar” avser förändringar i värderingen av tillgångar och skulder som härrör antingen från förändringar i priset på tillgångar och skulder och/eller valutakurser som påverkar värdena, uttryckta i euro, av tillgångarna och skulderna i utländsk valuta. Justeringar avseende prisomvärderingar av tillgångar/skulder avser värderingsförändringar av tillgångar/skulder som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket tillgångar/skulder registreras eller handlas. I prisomvärderingarna ingår förändringar som uppkommer över tiden i värdet av stockuppgifter vid periodens slut på grund av förändringar i det referensvärde till vilket de registreras, dvs. kapitalvinster/kapitalförluster. Förändringar i valutakursen mot euron som uppstår mellan rapporteringstillfällen vid periodens slut ger upphov till ändringar i värdet av tillgångar/skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa ändringar representerar kapitalvinster/kapitalförluster och inte härrör från finansiella transaktioner, ska dessa effekter tas bort från transaktionsuppgifterna. I princip innefattar ”justeringar för omvärderingar” också värderingsförändringar som härrör från transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade förluster/vinster. Det finns dock olika nationell praxis i detta hänseende. |
|
3. |
”Av- och nedskrivningar” avser värdeminskningar för ett lån som redovisas i balansräkningen där lånet anses utgöra en värdelös tillgång (avskrivning) eller där lånet inte anses kunna återfås fullt ut (nedskrivning). Av- och nedskrivningar som noteras när lån säljs eller överförs till tredje man ska också tas upp om de är kända. |
(1) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2011/23 av den 9 december 2011 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik (EUT L 65, 3.3.2012, s. 1).
BILAGA III
MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA RAPPORTERANDE POPULATIONEN
Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) statistikkrav.
|
1. |
Minimistandarder för uppgiftsöverföring:
|
|
2. |
Minimistandarder för noggrannhet:
|
|
3. |
Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:
|
|
4. |
Minimistandarder för revidering: De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter. |