EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32018D1522

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1522 av den 11 oktober 2018 om fastställande av ett gemensamt format för nationella luftvårdsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar [delgivet med nr C(2018) 6549] (Text av betydelse för EES.)

C/2018/6549

OJ L 256, 12.10.2018, p. 87–102 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 12/10/2018

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2018/1522/oj

12.10.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 256/87


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1522

av den 11 oktober 2018

om fastställande av ett gemensamt format för nationella luftvårdsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar

[delgivet med nr C(2018) 6549]

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (1), särskilt artikel 6.10, och

av följande skäl:

(1)

Det nationella luftvårdsprogrammet är det viktigaste styrverktyg inom ramen för direktiv (EU) 2016/2284 som stöder medlemsstaterna i utformningen av nationella strategier och åtgärder för att efterleva de nationella åtaganden om utsläppsminskning som anges i det direktivet för 2020 och 2030, vilket ökar förutsebarheten för berörda parter och samtidigt stöder ett skifte mot investeringar i ren och effektiv teknik. Det bidrar till att uppnå luftkvalitetsmålen enligt artikel 1.2 i det direktivet, samt till att säkerställa samstämmighet med planer och program som upprättats inom andra relevanta politikområden, bland annat klimat, energi, jordbruk, industri och transporter.

(2)

Enligt artikel 6.5 i direktiv (EU) 2016/2284 ska samråd med allmänheten, i enlighet med artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (2), och med de behöriga myndigheter som har ansvar för luftföroreningar, kvalitet och förvaltning genomföras om utkast till nationella luftvårdsprogram och eventuella betydande uppdateringar innan dessa slutligt fastställs.

(3)

De nationella luftvårdsprogrammen bör därför också bidra till ett framgångsrikt genomförande av luftkvalitetsplaner upprättade enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (3). I det avseendet bör medlemsstaterna ta hänsyn till behovet av att minska utsläppen, i synnerhet av kväveoxider och fina partiklar, i områden och tätbebyggelser med höga luftföroreningshalter och/eller i områden och tätbebyggelser som kraftigt bidrar till luftföroreningar i andra områden och tätbebyggelser, även i angränsande länder.

(4)

Såsom påpekas i kommissionens meddelande Andra rapporten om tillståndet i energiunionen (4) bör medlemsstaterna om möjligt ta fram sina nationella energi- och klimatplaner parallellt med nationella program för att begränsa luftföroreningar, för att skapa synergi och hålla nere kostnaderna, eftersom de i stora stycken bygger på liknande åtgärder och insatser.

(5)

För att öka samstämmigheten med rapporteringen av politiska strategier och åtgärder enligt unionens klimat- och energipolitik bör det gemensamma formatet för nationella luftvårdsprogram anpassas i de fall det finns likheter med rapporteringskraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (5) och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 (6).

(6)

För att uppfylla de åtaganden om minskning av ammoniak som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/2284 bör ytterligare nationella strategier och åtgärder fastställas. Därför bör nationella luftvårdsprogram också omfatta proportionella åtgärder för jordbrukssektorn.

(7)

Fastställandet av ett gemensamt format för nationella luftvårdsprogram bör underlätta den granskning av programmen som kommissionen ska genomföra enligt artikel 10.1 tredje stycket i direktiv (EU) 2016/2284, och bör göra programmen mer jämförbara mellan medlemsstaterna.

(8)

Medlemsstaterna kan i sina nationella luftvårdsprogram, utöver det obligatoriska innehållet, ge ytterligare relevant information om de strategier och åtgärder som de planerar för att ta itu med de föroreningar som är mest skadliga för känsliga befolkningsgrupper. De kan också, i enlighet med artikel 1.2 i direktiv (EU) 2016/2284, föreskriva åtgärder för att ytterligare minska utsläppen för att uppnå luftkvalitetsnivåer i överensstämmelse med Världshälsoorganisationens riktlinjer för luftkvalitet och unionens mål vad gäller biologisk mångfald och ekosystem.

(9)

Även om, i enlighet med artikel 4.3 i direktiv (EU) 2016/2284, utsläpp från internationell sjöfart eller utsläpp från luftfartyg som inte kan hänföras till start och landning inte beaktas för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskningar kan medlemsstaterna i sina nationella luftvårdsprogram också beskriva planerade strategier och åtgärder som syftar till att minska utsläppen från dessa källor.

(10)

Medlemsstaterna diskuterade och kommenterade ett utkast till gemensamt format vid möten i expertgruppen för luftkvalitet den 4 april 2017, den 28 november 2017 och den 9 april 2018 (7).

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för luftkvalitet som inrättats genom artikel 29 i direktiv 2008/50/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Det gemensamma format för de nationella luftvårdsprogrammen som avses i artikel 6.10 i direktiv (EU) 2016/2284 fastställs i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Format

Medlemsstaterna ska använda det gemensamma format som anges i bilagan när de rapporterar om sina nationella luftvårdsprogram till kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i direktiv (EU) 2016/2284.

Artikel 3

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 11 oktober 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 344, 17.12.2016, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, 26.6.2003, s. 17).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

(4)  COM(2017) 53 final, 1 februari 2017, s. 14.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 av den 30 juni 2014 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 203, 11.7.2014, s. 23).

(7)  Se registret över kommissionens expertgrupper (grupp E02790), http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm


BILAGA

Gemensamt format för nationella luftvårdsprogram i enlighet med artikel 6 i direktiv (EU) 2016/2284

1.   FÄLTBESKRIVNINGAR

Alla fält i detta gemensamma format som är markerade med (O) är obligatoriska och de markerade med (F) är frivilliga.

2.   GEMENSAMT FORMAT

2.1   Programmets namn, kontaktuppgifter och webbplatser

2.1.1   Programmets namn, kontaktuppgifter och webbplatser (O)

Programmets namn

 

Datum

 

Medlemsstat

 

Namn på behörig myndighet som ansvarar för utformningen av programmet

 

Telefonnummer till ansvarig avdelning

 

E-postadress till ansvarig avdelning

 

Länk till webbplats där programmet offentliggörs

 

Länk(ar) till webbplats(er) om samråd om programmet

 

2.2   Sammanfattning (F)

Sammanfattningen kan också vara ett fristående dokument (helst inte mer än 10 sidor). Det bör vara en kortfattad sammanfattning av avsnitten 2.3–2.8. Om möjligt, överväg att använda grafik för att illustrera sammanfattningen.

2.2.1   Den nationella politiska ramen för luftkvalitet och luftföroreningar

Politiska prioriteringar och deras koppling till prioriteringar inom andra relevanta politikområden

 

Ansvarsområden som tilldelats nationella, regionala och lokala myndigheter

 


2.2.2   Framsteg sedan 2005 med nuvarande strategier och åtgärder för minskade utsläpp och förbättrad luftkvalitet

Uppnådda utsläppsminskningar

 

Framsteg mot luftkvalitetsmål

 

Nuvarande gränsöverskridande påverkan från nationella utsläppskällor

 


2.2.3   Prognosticerad fortsatt utveckling till 2030 om ingen ändring görs av redan antagna strategier och åtgärder

Prognosticerade utsläpp och utsläppsminskningar (scenario ”med åtgärder”)

 

Prognosticerad påverkan på förbättrad luftkvalitet (scenario ”med åtgärder”)

 

Osäkerheter

 


2.2.4   Politiska alternativ som övervägts för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning för 2020 och 2030 och intermediära utsläppsnivåer för 2025

Huvudsakliga politiska alternativ som övervägts

 


2.2.5   Sammanfattning av strategier och åtgärder som valts ut för antagande av sektorn, inklusive en tidsplan för deras antagande, genomförande och översyn samt ansvariga behöriga myndigheter

Berörd sektor

Strategier och åtgärder

Valda strategier och åtgärder

Tidsplan för genomförandet av valda strategier och åtgärder

Ansvarig(a) behörig(a) myndighet(er) för genomförandet och efterlevnaden av valda strategier och åtgärder (typ och namn)

Tidsplan för översyn av valda strategier och åtgärder

Energiförsörjning

 

 

 

 

Energiförbrukning

 

 

 

 

Transporter

 

 

 

 

Industriprocesser

 

 

 

 

Jordbruk

 

 

 

 

Avfallshantering/avfall

 

 

 

 

Övergripande

 

 

 

 

Annat (specificera)

 

 

 

 


2.2.6   Samstämmighet

En bedömning av hur valda strategier och åtgärder säkerställer samstämmighet med planer och program som upprättats inom andra relevanta politikområden

 


2.2.7   Prognosticerade sammanlagda effekter av strategier och åtgärder (”med ytterligare åtgärder”) för utsläppsminskningar, luftkvalitet i egna territorier och angränsande medlemsstater och miljön, samt osäkerheter i samband med detta

Prognosticerat uppnående av åtaganden om utsläppsminskning (med ytterligare åtgärder)

 

Användning av flexibilitet (om tillämpligt)

 

Prognosticerad förbättring av luftkvalitet (med ytterligare åtgärder)

 

Prognosticerad påverkan på miljön (med ytterligare åtgärder)

 

Metoder och osäkerheter

 

2.3   Den nationella politiska ramen för luftkvalitet och luftföroreningar

2.3.1   Politiska prioriteringar och deras koppling till prioriteringar inom andra relevanta politikområden

De nationella åtagandena om utsläppsminskningar jämfört med basåret 2005 (i %) (O)

SO2

NOx

NMVOC

NH3

PM2,5

2020–2029 (O)

 

 

 

 

 

Fr.o.m. 2030 (O)

 

 

 

 

 

Luftkvalitetprioriteringar: nationella politiska prioriteringar som rör EU:s eller nationella luftkvalitetsmål (inbegripet gränsvärden och målvärden samt exponeringskoncentrationsskyldigheter) (O)

Hänvisning kan också göras till de luftkvalitetsmål som rekommenderas av WHO.

 

Relevanta klimatförändringar och energipolitiska prioriteringar (O)

 

Relevanta politiska prioriteringar inom relevanta politikområden, inkl. jordbruk, industri och transporter (O)

 


2.3.2   Ansvarsområden som tilldelats nationella, regionala och lokala myndigheter

Förteckning över de berörda myndigheterna (O)

Beskriv typen av myndighet (t.ex. nationell miljötillsynsmyndighet, regional miljömyndighet, kommun) (O)

Om tillämpligt, myndighetens namn (t.ex. departement, verk, länsstyrelse)

Beskriv de tilldelade ansvarsområdena avseende luftkvalitet och luftföroreningar (O)

Ange något av följande:

Beslutsfattande funktion

Genomförandefunktion

Tillsynsfunktion (inklusive inspektioner och tillståndsgivning i tillämpliga fall)

Rapporterings- och övervakningsfunktion

Samordningsfunktion

Andra funktioner (specificera)

Källsektorer under myndighetens ansvar (F)

Nationella myndigheter (O)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regionala myndigheter (O)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lokala myndigheter (O)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lägg till fler rader vid behov.

2.4   Framsteg som gjorts med nuvarande strategier och åtgärder för minskade utsläpp och förbättrad luftkvalitet samt i vilken grad krav på nationell nivå och unionsnivå uppfylls, jämfört med 2005

2.4.1   Framsteg som gjorts med nuvarande strategier och åtgärder för minskade utsläpp samt i vilken grad utsläppsminskningskrav på nationell nivå och unionsnivå uppfylls

Beskriv framsteg som gjorts med nuvarande strategier och åtgärder för minskade utsläpp samt i vilken grad utsläppsminskningskrav på nationell nivå och unionsnivå uppfylls (O)

 

Lämna fullständiga hänvisningar (kapitel och sida) till offentligt tillgängliga styrkande datamängder (t.ex. rapportering om historisk utsläppsinventering) (O)

 

Ta med grafik som illustrerar utsläppsminskningarna per förorenande ämne och/eller per huvudsektor (F)

 


2.4.2   Framsteg som gjorts med nuvarande strategier och åtgärder för förbättrad luftkvalitet samt i vilken grad luftkvalitetskrav på nationell nivå och unionsnivå uppfylls

Beskriv framsteg som gjorts med nuvarande strategier och åtgärder för förbättrad luftkvalitet samt i vilken grad luftkvalitetskrav på nationell nivå och unionsnivå uppfylls genom att, som ett minimum, ange antalet luftkvalitetszoner, av det totala antalet luftkvalitetszoner, som (inte) uppfyller EU:s luftkvalitetsmål för NO2, PM10, PM2,5 och O3, samt andra föroreningar för vilka nivåerna överskrids (O)

 

Lämna fullständiga hänvisningar (kapitel och sida) till offentligt tillgängliga styrkande datamängder (t.ex. luftkvalitetsplaner, källfördelning) (O)

 

Kartor eller stapeldiagram som visar nuvarande halter i luften (minst för NO2, PM10, PM2,5 och O3, och andra föroreningar som utgör ett problem) och till exempel antalet zoner, av det totala antalet luftkvalitetszoner, som (inte) uppfyller kraven under basåret och under rapporteringsåret (F)

 

Om problem identifierats i (en) luftkvalitetszon(er), beskriv hur framsteg har gjorts i fråga om att reducera de rapporterade maximala halterna (F)

 


2.4.3   Nuvarande gränsöverskridande påverkan från nationella utsläppskällor

Beskriv i tillämpliga fall den nuvarande gränsöverskridande påverkan från nationella utsläppskällor (O)

Framsteg kan rapporteras i kvantitativa eller kvalitativa termer.

Om inga problem identifierats, ange att så är fallet.

 

Om kvantitativa data används för att beskriva resultaten av bedömningen, ange vilka uppgifter och metoder som använts för att utföra ovannämnda bedömning (F)

 

2.5   Prognosticerad fortsatt utveckling om ingen ändring görs av redan antagna strategier och åtgärder

2.5.1   Prognosticerade utsläpp och utsläppsminskningar (scenario ”med åtgärder”)

Föroreningar (O)

Totala utsläpp (kt), i överensstämmelse med inventeringar för år x-2 eller x-3 (specificera år) (O)

Prognosticerad procentuell minskning av utsläppen jämfört med 2005 (O)

Nationellt åtagande om utsläppsminskning för 2020–2029 (%) (O)

Nationellt åtagande om utsläppsminskning fr.o.m. 2030 (%) (O)

2005 basår

2020

2025

2030

2020

2025

2030

SO2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOx

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NMVOC

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NH3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PM2,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Redogör för osäkerheter för prognoserna i scenariot ”med åtgärder” för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning för 2020, 2025 och 2030 och framåt (F)

 

Datum för utsläppsprognoser (O)

 

Om prognoserna visar att åtagandena om utsläppsminskning inte nås i scenariot ”med åtgärder”, ska det i avsnitt 2.6 anges vilka ytterligare strategier och åtgärder som övervägs för att uppfylla kraven.

2.5.2   Prognosticerad påverkan på förbättring av luftkvaliteten (scenario ”med åtgärder”), inbegripet den prognosticerade graden av kravuppfyllelse

2.5.2.1   Kvalitativ beskrivning av den prognosticerade förbättringen av luftkvaliteten (O)

Ge en kvalitativ beskrivning av de prognosticerade förbättringarna av luftkvaliteten och den prognosticerade fortsatta utvecklingen av graden av kravuppfyllelse (scenario ”med åtgärder”) med EU:s mål för luftkvalitet för NO2, PM10, PM2,5 och O3, och andra föroreningar som utgör ett problem för 2020, 2025 och 2030 (O)

Lämna fullständiga hänvisningar (kapitel och sida) till offentligt tillgängliga styrkande datamängder (t.ex. luftkvalitetsplaner, källfördelning) med beskrivning av prognosticerade förbättringar och fortsatt utveckling av graden av kravuppfyllelse (O)

 


2.5.2.2   Kvantitativ beskrivning av den prognosticerade förbättringen av luftkvaliteten (F)

Luftkvalitetsdirektivets värden

Prognosticerat antal luftkvalitetszoner som inte uppfyller kraven

Prognosticerat antal luftkvalitetszoner som uppfyller kraven

Totalt antal luftkvalitetszoner

Ange basår

2020

2025

2030

Ange basår

2020

2025

2030

Ange basår

2020

2025

2030

PM2,5 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NO2 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PM10 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

O3 (medelvärde max 8 tim)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annat (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.6   Politiska alternativ som övervägts för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning för 2020 och 2030 och intermediära utsläppsnivåer för 2025

Den information som krävs enligt detta avsnitt ska rapporteras med hjälp av det strategi- och åtgärdsverktyg som tillhandahålls av Europeiska miljöbyrån.

2.6.1   Uppgifter om de strategier och åtgärder som övervägs för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning (rapportering på strategi-/åtgärdsnivå)

Namn på och kort beskrivning av enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder (O)

Berörd(a) förorening(ar), välj lämpligt alternativ:

SO2, NOx, NMVOC, NH3, PM2,5, (O); sot som komponent av PM2,5, andra (t.ex. Hg, dioxiner, växthusgaser) (F), specificera

Mål för enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder (*) (O)

Typ(er) av strategier och åtgärder (^) (O)

Primära och, i tillämpliga fall, ytterligare sektor(er) som berörs (†) (O)

Genomförande (O för åtgärder som valts ut för genomförande)

Myndighet(er) som ansvarar för genomförandet (O för åtgärder som valts ut för genomförande)

Hänvisa till förteckningen i tabell 2.3.2 på lämpligt sätt

Uppgifter om de metoder som används för analys (t.ex. särskilda modeller eller metoder, underliggande data) (O)

Kvantifierade förväntade utsläppsminskningar (för enskilda strategier/åtgärder eller för paket av strategier och åtgärder) (kt, per år eller som ett intervall, jämfört med scenariot ”med åtgärder”) (O)

Kvalitativ beskrivning av osäkerheter (O, om sådana finns)

Början

Slut

Typ

Namn

2020

2025

2030

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lägg till fler rader vid behov.

Fält markerade med (*), (^) och (†) ska fyllas i med förbestämda svarsalternativ som överensstämmer med rapporteringskraven enligt förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och genomförandeförordning (EU) nr 749/2014.

Fältet markerat med (*) ska fyllas i med följande förbestämda svarsalternativ, beroende på vad som är lämpligt (mer än ett mål kan väljas, ytterligare mål kan läggas till och specificeras under ”Annat”) (O)

1.

Energiförsörjning:

ökning av förnybar energi

övergång till mindre koldioxidintensiva bränslen

förbättrad icke-förnybar elproduktion med låga koldioxidutsläpp (kärnkraft)

minskning av förluster

effektivitetsförbättring inom energi- och transformationssektorn

installation av reningsteknik

övrig energiförsörjning

2.

Energiförbrukning:

effektivitetsförbättring av byggnader

effektivitetsförbättring av apparater

effektivitetsförbättring inom tjänstesektorn

effektivitetsförbättring inom industriella slutanvändarsektorer

efterfrågestyrning/minskning

övrig energiförbrukning

3.

Transporter:

införande av reningsteknik på fordon, fartyg och luftfartyg

effektivitetsförbättring av fordon, fartyg och luftfartyg

övergång till kollektivtrafik eller icke-motordriven trafik

alternativa bränslen för fordon, fartyg och luftfartyg (inbegripet el)

efterfrågestyrning/minskning

förbättrat beteende

förbättrad transportinfrastruktur

övriga transporter

4.

Industriprocesser:

installation av reningsteknik

förbättrad begränsning av flyktiga utsläpp från industriprocesser

övriga industriprocesser

5.

Avfallshantering/avfall:

efterfrågestyrning/minskning

förbättrad materialåtervinning

förbättrad reningsteknik

förbättrad skötsel av deponier

avfallsförbränning med energiåtervinning

förbättrade system för hantering av avloppsvatten

minskad deponering

övrigt avfall

6.

Jordbruk

utsläppssnål användning av gödselmedel/stallgödsel på åkermark och gräsmark

övriga åtgärder för förbättrad skötsel av åkermark

förbättringar inom djurskötsel och uppfödningsanläggningar

förbättrade system för hantering av animaliskt avfall

övrigt jordbruk

7.

Övergripande:

rampolitik

sektorsövergripande politik

övrigt övergripande

8.

Annat:

Medlemsstaterna måste ge en kort beskrivning av målet.

Fältet markerat med (^) ska fyllas i med följande förbestämda svarsalternativ, beroende på vad som är lämpligt (mer än en typ av strategier/åtgärder kan väljas, ytterligare typer av strategier och åtgärder kan läggas till och specificeras under ”Annat”) (O)

Begränsning av föroreningar vid källan

Ekonomiska styrmedel

Skatteinstrument

Frivilliga/förhandlade överenskommelser

Information

Reglering

Utbildning

Forskning

Planering

Annat, specificera

Fältet markerat med (†) ska fyllas i med följande förbestämda svarsalternativ, beroende på vad som är lämpligt (mer än en sektor kan väljas, ytterligare sektorer kan läggas till och specificeras under ”andra sektorer”) (O)

energiförsörjning (utvinning, överföring, distribution och lagring av bränslen samt produktion av energi och el)

energiförbrukning (förbrukning av bränslen och el av slutanvändare som hushåll, tjänster, industri och jordbruk)

transporter

industriprocesser (industriverksamhet som kemiskt eller fysikaliskt omvandlar material och ger upphov till växthusgasutsläpp, användning av växthusgaser i produkter och annan användning av fossilt kol än för energiändamål)

jordbruk

avfallshantering/avfall

övergripande

andra sektorer, specificera


2.6.2   Påverkan på luftkvaliteten och miljön av enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder som övervägs i syfte att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning (O, i förekommande fall)

I förekommande fall, påverkan på luftkvalitet (hänvisning kan också göras till de luftkvalitetsmål som rekommenderas av WHO) och miljö

 


2.6.3   Uppskattning av kostnader och nytta med enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder som övervägs i syfte att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning (F)

Namn på och kort beskrivning av enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder

Kostnader i euro per ton renad förorening

Absoluta kostnader per år i euro

Absolut nytta per år

Kostnads-nyttoförhållande

Prisår

Kvalitativ beskrivning av kostnads- och nyttouppskattningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lägg till fler rader vid behov.


2.6.4   Ytterligare detaljer om de åtgärder från del 2 i bilaga III till direktiv (EU) 2016/2284 som inriktas på jordbrukssektorn i syfte att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning

 

Ingår strategierna och åtgärderna i det nationella luftvårdsprogrammet?

Ja/Nej (O)

Om ja,

ange avsnitt/sida i programmet

(O)

Har strategierna och åtgärderna tillämpats exakt? Ja/Nej (O)

Om nej, beskriv de ändringar som har gjorts (O)

A.   Åtgärder för att begränsa ammoniakutsläpp (O)

1.

Medlemsstaterna ska fastställa nationella riktlinjer för god lantbrukspraxis för att begränsa ammoniakutsläpp, med beaktande av Uneces kodex för god jordbrukspraxis för att minska ammoniakutsläppen (Framework Code for Good Agricultural Practice for Reducing Ammonia Emissions) från 2014, omfattande minst följande faktorer:

a)

Kvävehushållning, med beaktande av kvävets hela kretslopp.

b)

Utfodringsstrategier vid animalieproduktion.

c)

Teknik för gödselspridning som ger låga utsläpp.

d)

System för gödsellagring som ger låga utsläpp.

e)

Stallbyggnadssystem som ger låga utsläpp.

f)

Möjligheter till begränsning av ammoniakutsläpp från användningen av mineralgödsel.

 

 

 

2.

Medlemsstaterna får fastställa en nationell kvävebudget för att övervaka förändringar av totala förluster av reaktivt kväve från jordbruket, inklusive ammoniak, dikväveoxid, ammonium, nitrater och nitriter, på grundval av de principer som anges i Uneces riktlinjedokument för kvävebudgetar.

 

 

 

3.

Medlemsstaterna ska förbjuda användning av gödselmedel innehållande ammoniumkarbonat och får minska ammoniakutsläppen från oorganiska gödselmedel med hjälp av följande metoder:

a)

Ersättande av ureabaserade gödselmedel med ammoniumnitratbaserade gödselmedel.

b)

Om spridning av ureabaserade gödselmedel fortsätter, användning av metoder som har visat sig minska ammoniakutsläppen med minst 30 % jämfört med den referensmetod som beskrivs i riktlinjedokumentet för ammoniak.

c)

Främjande av ersättning av oorganiska gödselmedel med organiska gödselmedel och, om användningen av oorganiska gödselmedel fortsätter, spridning av dessa i enlighet med den mottagande grödans eller vallens förutsebara behov av kväve och fosfor, och med beaktande av markens befintliga näringsinnehåll och näringsämnen från andra gödselmedel.

 

 

 

4.

Medlemsstaterna får minska ammoniakutsläppen från stallgödsel med hjälp av följande metoder:

a)

Minskning av utsläppen från spridning av flytgödsel och fastgödsel på åkermark och vall, med hjälp av metoder som minskar utsläppen med minst 30 % jämfört med den referensmetod som beskrivs i riktlinjedokumentet för ammoniak, varvid följande villkor ska gälla:

i.

Gödsel och flytgödsel ska endast spridas i enlighet med den mottagande grödans eller vallens förutsebara behov av kväve och fosfor, och med beaktande av markens befintliga näringsinnehåll och näringsämnen från andra gödselmedel.

ii.

Gödsel och flytgödsel får inte spridas när den mottagande marken är vattenmättad, översvämmad, frusen eller snötäckt.

iii.

Flytgödsel som sprids på vall ska anbringas med hjälp av en släpslang, släpfot eller genom yt- eller djupmyllning.

iv.

Gödsel och flytgödsel som sprids på åkermark ska nedbrukas i marken inom fyra timmar efter spridningen.

b)

Minskning av utsläppen från gödsellagring utanför djurstallar genom att

i.

för flytgödsellager anlagda efter den 1 januari 2022, använda lagringssystem eller lagringsmetoder som ger låga utsläpp och som har visat sig minska ammoniakutsläppen med minst 60 % jämfört med den referensmetod som beskrivs i riktlinjedokumentet för ammoniak, och för befintliga flytgödsellager med minst 40 %,

ii.

täcka fastgödsellager,

iii.

säkerställa att gårdarna har tillräcklig lagringskapacitet för gödsel för att kunna sprida gödsel endast under perioder som är lämpliga för grödornas tillväxt,

c)

minska utsläpp från stallbyggnader genom att använda system som har visat sig minska ammoniakutsläppen med minst 20 % jämfört med den referensmetod som beskrivs i riktlinjedokumentet för ammoniak,

d)

minska utsläpp från gödsel genom att använda utfodringsstrategier med lågproteinfoder som har visat sig minska ammoniakutsläppen med minst 10 % jämfört med den referensmetod som beskrivs i riktlinjedokumentet för ammoniak.

 

 

 

B.   Utsläppsminskande åtgärder för att begränsa utsläpp av partiklar (PM2,5) och sot (O)

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av bilaga II om tvärvillkor i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (1) får medlemsstaterna förbjuda förbränning av skörderester, skördeavfall och skogsavfall på öppen mark. Medlemsstaterna ska övervaka genomförandet av eventuella förbud i enlighet med första stycket och se till att de efterlevs. Eventuella undantag från förbudet ska begränsas till förebyggande program för att undvika okontrollerade terrängbränder, bekämpa skadegörare eller skydda biologisk mångfald.

 

 

 

2.

Medlemsstaterna får fastställa nationella riktlinjer för god lantbrukspraxis för en lämplig hantering av skörderester, på grundval av följande metoder:

a)

Förbättring av markstrukturen genom nedbrukning av skörderester.

b)

Förbättrade metoder för nedbrukning av skörderester.

c)

Alternativ användning av skörderester.

d)

Förbättring av näringsstatus och markstruktur genom nedbrukning av gödsel som krävs för optimal tillväxt och därigenom undvika förbränning av gödsel (stallgödsel, djupströbädd).

 

 

 

C.   Förhindra påverkan på små jordbruksföretag (O)

I samband med de åtgärder som beskrivs i avsnitten A och B ska medlemsstaterna säkerställa att påverkan på små- och mikrojordbruk beaktas till fullo. Medlemsstaterna får exempelvis undanta små- och mikrojordbruk från dessa åtgärder när det är möjligt och lämpligt mot bakgrund av tillämpliga minskningsåtaganden (O)

 

 

 

2.7   Strategier som valts ut för antagande av sektorn, inklusive en tidsplan för deras antagande, genomförande och översyn samt ansvariga behöriga myndigheter

2.7.1   Enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder som valts ut för antagande och ansvariga behöriga myndigheter

Namn på och kort beskrivning av enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder (O)

Hänvisa till förteckningen i tabell 2.6.1 på lämpligt sätt.

Nuvarande planerat år för antagande (O)

Relevanta synpunkter från samråd om enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder (F)

Nuvarande tidsplan för genomförandet (O)

Delmål och indikatorer som valts ut för att övervaka framstegen i genomförandet av valda strategier och åtgärder (F)

Nuvarande tidsplan för översyn (om den skiljer sig från allmän uppdatering av det nationella luftvårdsprogrammet vart fjärde år) (O)

Behöriga myndigheter som är ansvariga för enskilda strategier/åtgärder eller paket av strategier och åtgärder (O)

Hänvisa till förteckningen i tabell 2.3.2 på lämpligt sätt.

Startår

Slutår

Halvtid Mål

Indikatorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lägg till fler rader vid behov.


2.7.2   Förklaring av valet av strategier och åtgärder och en bedömning av hur valda strategier och åtgärder säkerställer samstämmighet med planer och program som upprättats inom andra relevanta politikområden

En förklaring av det val som gjorts bland de åtgärder som övervägts enligt 2.6.1 för att fastställa den slutliga uppsättningen valda åtgärder (F)

 

Valda strategiers och åtgärders samstämmighet med luftkvalitetsmål på nationell nivå och, i tillämpliga fall, i angränsande medlemsstater (O)

 

Valda strategiers och åtgärders samstämmighet med andra relevanta planer och program som upprättats i enlighet med krav i nationell lagstiftning eller unionslagstiftning (t.ex. nationella energi- och klimatplaner) (O)

 

2.8   Prognosticerad sammanlagd påverkan av strategier och åtgärder (med ytterligare åtgärder) på utsläppsminskningar, luftkvalitet och miljön, samt osäkerheter i samband med detta (i tillämpliga fall)

2.8.1   Prognosticerat uppnående av åtaganden om utsläppsminskning (med ytterligare åtgärder)

Föroreningar (O)

Totala utsläpp (kt), i överensstämmelse med inventeringar för år x-2 eller x-3, specificera år (O)

Procentuell minskning av utsläppen jämfört med 2005 (O)

Nationellt åtagande om utsläppsminskning för 2020–2029 (%) (O)

Nationellt åtagande om utsläppsminskning fr.o.m. 2030 (%) (O)

2005 basår

2020

2025

2030

2020

2025

2030

 

 

SO2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NOx

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NMVOC

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NH3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PM2,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Datum för utsläppsprognoser (O)

 


2.8.2   Icke-linjär utsläppsminskningsbana

Om en icke-linjär utsläppsminskningsbana följs, visa att det är tekniskt eller ekonomiskt effektivare (alternativa åtgärder skulle innebära oproportionerliga kostnader), inte kommer att äventyra uppnåendet av något åtagande till 2030 och att banan kommer att sammanfalla med den linjära utvecklingen från och med 2025 (O, i tillämpliga fall)

Hänvisa till kostnader i förteckningen i tabell 2.6.3 på lämpligt sätt.

 


2.8.3   Flexibilitetsbestämmelser

Om flexibilitetsbestämmelser tillämpas, redogör för deras användning (O)

 


2.8.4   Prognosticerad förbättring av luftkvalitet (med ytterligare åtgärder)

A.   Prognosticerat antal luftkvalitetszoner som inte uppfyller respektive uppfyller kraven (F)

Luftkvalitetsdirektivets värden:

Prognosticerat antal luftkvalitetszoner som inte uppfyller kraven

Prognosticerat antal luftkvalitetszoner som uppfyller kraven

Totalt antal luftkvalitetszoner

Ange basår

2020

2025

2030

Ange basår

2020

2025

2030

Ange basår

2020

2025

2030

PM2,5 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NO2 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PM10 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

O3 (medelvärde max 8 tim)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annat (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.   Högsta överskridanden av gränsvärden för luftkvalitet och indikatorer för genomsnittlig exponering (F)

Luftkvalitetsdirektivets värden

Prognosticerade högsta överskridanden av gränsvärdena för luftkvaliteten i alla zoner

Prognosticerad indikator för genomsnittlig exponering (endast för PM2,5 (1 år)

Ange basår

2020

2025

2030

Ange basår

2020

2025

2030

PM2,5 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

NO2 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

NO2 (1 tim)

 

 

 

 

 

 

 

 

PM10 (1 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

PM10 (24 tim)

 

 

 

 

 

 

 

 

O3 (medelvärde max 8 tim)

 

 

 

 

 

 

 

 

Annat (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

C.   Illustrationer som visar den prognosticerade förbättringen av luftkvaliteten och graden av kravuppfyllelse (F)

Kartor eller stapeldiagram som visar den prognosticerade utvecklingen av halter i luften (minst för NO2, PM10, PM2,5 och O3, och andra föroreningar som utgör ett problem) och till exempel antalet zoner, av det totala antalet luftkvalitetszoner, som kommer (och inte kommer) att uppfylla kraven 2020, 2025 och 2030, prognosticerade högsta nationella överskridanden samt prognosticerad indikator för genomsnittlig exponering.

 

D.   Prognosticerad kvalitativ förbättring av luftkvaliteten och graden av kravuppfyllelse (med ytterligare åtgärder) (om inga kvantitativa data anges i tabellerna ovan) (F)

Prognosticerad kvalitativ förbättring av luftkvaliteten och graden av kravuppfyllelse (med ytterligare åtgärder)

 

För årliga gränsvärden bör prognoser rapporteras mot de högsta halterna inom alla zoner. För dygns- och timgränsvärden bör prognoser rapporteras mot det högsta antalet registrerade överskridanden inom alla zoner.

2.8.5   Prognosticerad påverkan på miljön (med ytterligare åtgärder) (F)

 

Basår som används för att bedöma miljöpåverkan (ange)

2020

2025

2030

Beskrivning

Andel av medlemsstatens territorium som exponeras för försurning över den kritiska belastningsgränsen (%)

 

 

 

 

 

Andel av medlemsstatens territorium som exponeras för övergödning över den kritiska belastningsgränsen (%)

 

 

 

 

 

Andel av medlemsstatens territorium som exponeras för ozon över den kritiska belastningsgränsen (%)

 

 

 

 

 

Indikatorerna bör anpassas till dem som används inom ramen för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar för ekosystems exponering för försurning, eutrofiering och ozon (https://www.rivm.nl/media/documenten/cce/manual/Manual_UBA_Texte.pdf).


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).


Top