(1)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fåglar, inklusive fjäderfä. Infektioner med aviära influensavirus hos tamfjäderfä orsakar två huvudformer av denna sjukdom som har olika virulens. Den lågpatogena formen orsakar vanligen endast milda symtom, medan den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos de flesta fjäderfäarter. Sjukdomen kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan hos tama och vilda fåglar och lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen.

(2)

I direktiv 2005/94/EG fastställs de minimiåtgärder för bekämpning som ska vidtas vid ett utbrott av sjukdomen hos fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap och även vissa förebyggande åtgärder för övervakning och tidig upptäckt av aviär influensa.

(3)

Det är allmänt känt att vilda fåglar, särskilt flyttande vattenfåglar, är naturliga värdar för lågpatogena aviära influensavirus som de vanligtvis bär utan att visa tecken på sjukdomen, under säsongsförflyttningar. Sedan 2005 finns det dock belägg för att högpatogen aviär influensa (nedan kallad HPAI) av subtyp H5 kan infektera flyttfåglar och spridas över långa avstånd och mellan kontinenter genom dem.

(4)

Förekomsten av aviära influensavirus och särskilt HPAI-virus hos vilda fåglar fortsätter att utgöra ett hot om direkt eller indirekt introduktion av dessa virus till anläggningar där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap hålls, i synnerhet under flyttfåglars säsongsförflyttningar, vilket innebär en risk för att viruset därefter sprids från en smittad anläggning till andra anläggningar och orsakar betydande ekonomiska förluster.

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) antog den 14 september 2017 ett omfattande vetenskapligt yttrande om aviär influensa (2), som bekräftar att en strikt tillämpning av åtgärder för biosäkerhet spelar en viktig roll för att förhindra spridningen av HPAI-virus från vilda fåglar till fjäderfä och andra fåglar i fångenskap (nedan kallat Efsas yttrande från 2017).

(6)

Efsas yttrande från 2017 innehåller en förteckning över de mest relevanta åtgärder för biosäkerhet som bör vidtas fortlöpande hos olika uppfödningssystem, inklusive små jordbruksföretag. I yttrandet anges också att vissa allmänna principer för biosäkerhet gäller generellt för fjäderfäanläggningar, medan varje anläggnings unika egenskaper måste beaktas för ett optimalt skydd baserat på expertråd.

(7)

I Efsas yttrande från 2017 bedöms och identifieras risker för introduktion av HPAI-virus på fjäderfäanläggningar, t.ex. hållandet av tamankor och tamgäss tillsammans med andra fjäderfäarter, och riskerna i samband med vissa verksamheter, till exempel frigivning av fjäderfä för vidmakthållande av stammen av fjädervilt, och det föreslås åtgärder för att minska dessa risker.

(8)

I Efsas yttrande från 2017 drogs slutsatsen att den passiva övervakning av vilda fåglar är det effektivaste sättet att tidigt upptäcka förekomst av HPAI-virus hos vilda fåglar, om infektioner med HPAI-virus är förknippade med dödlighet, och Efsa rekommenderar provtagning och laboratorieundersökning av målarter av vilda fåglar. Därefter offentliggjorde Efsa en förteckning över målarter av vilda fåglar i sin vetenskapliga rapport om aviär influensa som godkändes den 18 december 2017 (3).

(9)

I en vetenskaplig rapport om aviär influensa som godkändes den 22 mars 2018 (4), angav Efsa att det inte förekommit några rapporterade fall av infektion av människor på grund av A(H5N8) eller de nya A(H5N5) och A(H5N6)-virusen som utgör en omsortering av virus av typen A(H5) klad 2.3.4.4 med N5- eller N6-gen som härstammar från lokala europeiska virus. A(H5N8), A(H5N5) och A(H5N6)-virusen anses främst vara anpassade till fågelarter.

(10)

I Efsas yttrande från 2017 konstateras också att det under vissa epidemiologiska förhållanden kan vara lämpligt att medlemsstaterna tillfälligt intensifierar vissa förebyggande åtgärder runt den plats där HPAI-virusinfektion har bekräftats hos en vild fågel eller i dess avföring, särskilt för att bedöma om överföringen till fjäderfäanläggningar har ägt rum och om åtgärder för biosäkerhet tillämpas effektivt för att förhindra att viruset sprids.

(11)

För att kunna fokusera på fågelpopulationer som löper störst risk att infekteras av aviär influensa och säkerställa att åtgärderna i detta beslut genomförs effektivt bör därför vissa förebyggande åtgärder vara inriktade på fjäderfäanläggningar.

(12)

I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/263 (5) föreskrivs riskreducerande åtgärder och skärpta åtgärder för biosäkerhet för att minska risken för överföring av HPAI-virus från vilda fåglar till fjäderfä genom att förhindra direkt och indirekt kontakt mellan dessa populationer, och krävs att medlemsstaterna identifierar områden på sitt territorium med särskild risk för spridning av HPAI-virus till anläggningar där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap hålls (nedan kallade högriskområden), med hänsyn till bland annat den epidemiologiska situationen och särskilda riskfaktorer. Det genomförandebeslutet gällde till och med den 30 juni 2018.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i genomförandebeslut (EU) 2017/263 bör därför ses över för att ta hänsyn till den aktuella epidemiologiska situationen hos fjäderfä, andra fåglar i fångenskap och hos vilda fåglar i unionen och i riskrelevanta tredjeländer, Efsas yttrande från 2017 och senare vetenskapliga rapporter om aviär influensa och medlemsstaternas erfarenheter av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i det genomförandebeslutet.

(14)

Mot bakgrund av det fortlöpande hotet om överföring av HPAI-virus från smittade vilda fåglar, och risken för utbrott på anläggningar där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap hålls bör uppdaterade åtgärder, med beaktande av resultatet av översynen av genomförandebeslut (EU) 2017/263, därför fastställas i detta beslut.

(15)

Erfarenheterna av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i beslut (EU) 2017/263 visar att vissa undantag från riskreducerande åtgärder och skärpta åtgärder för biosäkerhet är nödvändiga för att enskilda medlemsstater ska kunna anpassa dessa åtgärder till de ändrade epidemiologiska situationen.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.