Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32017D0864

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/864 av den 17 maj 2017 om ett Europaår för kulturarv (2018)

OJ L 131, 20.5.2017, p. 1–9 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2017/864/oj

20.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 131/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT (EU) 2017/864

av den 17 maj 2017

om ett Europaår för kulturarv (2018)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I Europas kulturarv ingår ideal, principer och värden som utgör en gemensam europeisk källa till hågkomst, förståelse, identitet, dialog, samarbete och kreativitet. Kulturarvet spelar en roll för Europeiska unionen och i ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) anges att signatärstaterna inspirerades av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv.

(2)

I artikel 3.3 i EU-fördraget anges att unionen ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

(3)

I artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ges unionen i uppdrag att bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet. Unionens insatser ska syfta till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet när det gäller bland annat att förbättra kunskaperna om och sprida de europeiska folkens kultur och historia samt att bevara och skydda kulturarv som har europeisk betydelse.

(4)

Som kommissionen lyfte fram i sitt meddelande av den 22 juli 2014 med titeln En integrerad kulturarvsstrategi för Europa bör kulturarvet ses som en gemensam resurs till nytta för alla, som vi bevarar för kommande generationer. Det är därför ett gemensamt ansvar för samtliga intressenter att bevara kulturarvet.

(5)

Kulturarvet är värdefullt för Europas samhällen ur kulturell, miljömässig, social och ekonomisk synvinkel. Det innebär att en hållbar förvaltning av kulturarvet utgör ett strategiskt val för 2000-talet, vilket rådet understryker i sina slutsatser av den 21 maj 2014 (3). Kulturarvets bidrag i form av mervärde, kompetens och sysselsättning samt livskvalitet är underskattat.

(6)

Kulturarvet är en central del av den europeiska kulturagendan (4) och bidrar till dess mål, nämligen främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog, främjande av kultur som en drivkraft för kreativitet samt främjande av kultur som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser. Det är också ett av fyra prioriterade områden för det europeiska kultursamarbetet 2015–2018, som fastställs i den nuvarande arbetsplanen för kultur, antagen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 25 november 2014 (5).

(7)

Kulturarvet omfattar, enligt rådets slutsatser av den 21 maj 2014, ett brett fält av resurser som ärvts från det förflutna i alla former och aspekter – materiella, immateriella och digitala (ursprungligen digitala eller digitaliserade), däribland monument, platser, landskap, färdigheter, seder och bruk, kunskap och uttryck för mänsklig kreativitet såväl som samlingar som förvaras i och förvaltas av offentliga och privata organ som museer, bibliotek eller arkiv. Kulturarvet inbegriper även filmarvet.

(8)

Kulturarvet har formats under århundraden genom växelverkan mellan kulturella uttryck från de civilisationer som har funnits i Europa. Ett Europaår för kulturarv kan uppmuntra till att förstå varför det är viktigt att skydda och främja kulturyttringarnas mångfald. Ett sätt att uppnå detta är utbildning och program ämnade att sprida mer kunskap till allmänheten, i linje med de skyldigheter som anges i Unescokonventionen från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som unionen och medlemsstaterna är part i.

(9)

I enlighet med artikel 30 i Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som unionen och de flesta medlemsstater är parter i, erkänner parterna i konventionen rätten för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i kulturlivet och de ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning bland annat bereds tillgång till platser för kulturella föreställningar eller tjänster, såsom teatrar, museer, biografer, bibliotek och turistservice och så långt som möjligt till minnesmärken och platser av nationell kulturell betydelse.

(10)

Det europeiska Access City-priset har visat att det både är möjligt och god praxis att göra städers kulturarv tillgängligt, på sätt som respekterar kulturarvet och dess värde, för personer med funktionsnedsättning, äldre personer och personer med nedsatt rörlighet eller andra typer av tillfälliga funktionsnedsättningar.

(11)

Kulturarvet spelar en viktig roll för sammanhållningen i ett samhälle i en tid när den kulturella mångfalden ökar i Europa. Platser som tilldelats det europeiska kulturarvsmärket har en stark europeisk dimension och har valts på grund av den roll de spelat i Europas historia. Tillsammans med de europeiska kulturhuvudstäderna ökar dessa platser känslan av att tillhöra ett gemensamt europeiskt rum. Därför bör komplementaritet med Europaåret för kulturarv eftersträvas. Nya arbetssätt kring kulturarv, med deltagarperspektiv och interkulturellt perspektiv, samt utbildningsinitiativ som erkänner alla former av kulturarv som lika viktiga, kan öka förtroende, ömsesidigt erkännande och social sammanhållning, vilket även visats av det internationella samarbetet inom ramen för Europarådet.

(12)

Kulturarvets betydelse erkänns även i FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling (nedan kallad 2030-agendan), där det anges att världsmedborgarskap, kulturell mångfald och interkulturella dialoger är övergripande förutsättningar för en hållbar utveckling. 2030-agendan visar även att alla kulturer och samhällen kan bidra till, och på ett viktigt sätt möjliggöra, hållbar utveckling. Kultur nämns specifikt under flera mål för hållbar utveckling i 2030-agendan, i synnerhet i mål 11 (städer och arv) samt i mål 4 (utbildning) och, i fråga om turism, i mål 8 (hållbar tillväxt) och mål 12 (konsumtionsmönster).

(13)

Det växande erkännandet på internationell nivå av behovet att ställa människan och mänskliga värden i centrum av ett större kulturarvskoncept som löper över flera sektorer gör det viktigare att bredda tillgången till kulturarv, bland annat mot bakgrund av dess positiva inverkan på livskvaliteten. En sådan bredare tillgång kan uppnås genom att man vänder sig till olika målgrupper och förbättrar tillgängligheten hos platser, byggnader, produkter och tjänster, med hänsyn till särskilda behov och konsekvenser av demografiska förändringar.

(14)

Ansvaret för politiken i fråga om underhåll, restaurering, konservering, återanvändning, tillgänglighet och marknadsföring av kulturarv och relaterade tjänster är i första hand nationellt, regionalt eller lokalt. Trots detta har kulturarvet en tydlig europeisk dimension, som utöver kulturpolitiken ingår i andra politikområden inom unionen, såsom utbildning, jordbruk och landsbygdsutveckling, regional utveckling, social sammanhållning, havsfrågor, miljö, turism, den digitala agendan, forskning och innovation samt kommunikation.

(15)

År 2018 har en symbolisk och historisk betydelse för Europa och dess kulturarv, eftersom det markerar ett antal avgörande händelser, såsom 100-årsminnet av första världskrigets slut och självständigheten för flera medlemsstater, liksom 400-årsminnet av trettioåriga krigets början. Europaåret för kulturarv kan därför ge möjlighet att förstå vår samtid bättre, genom en fördjupad och gemensam förståelse av det förgångna.

(16)

För att fullt ut utnyttja kulturarvets potential för europeiska samhällen och ekonomier kräver bevarande, stärkande och förvaltning av kulturarvet en effektiv förvaltning baserad på delaktighet (dvs. på flera nivåer och med flera aktörer) och ett förstärkt samarbete mellan olika sektorer, såsom anges i rådets slutsatser av den 25 november 2014 (6). Sådan förvaltning och sådant samarbete inbegriper alla intressenter, inklusive myndigheter, kulturarvssektorn, privata aktörer och organisationer i det civila samhället, såsom icke-statliga organisationer och frivilligorganisationer.

(17)

Dessutom uppmanade rådet i sina slutsatser av den 25 november 2014 kommissionen att överväga möjligheten att lägga fram ett förslag om ett Europaår för kulturarv.

(18)

I sin resolution av den 8 september 2015 rekommenderade Europaparlamentet kommissionen att utnämna ett Europaår för kulturarv, företrädesvis år 2018.

(19)

I sitt yttrande av den 16 april 2015 (7) välkomnar Regionkommittén rådets slutsatser om att man bör överväga ett europeiskt kulturarvsår och framhåller att detta skulle bidra till att man uppnår de gemensamma målen på europeisk nivå.

(20)

Att utnämna ett Europaår för kulturarv är ett effektivt sätt att öka den allmänna medvetenheten, sprida information om god praxis, främja den politiska debatten, forskning och innovation samt förbättra insamlandet och analysen av kvalitativa belägg för och kvantitativa data, däribland statistik, om kulturarvets sociala och ekonomiska konsekvenser. Genom att skapa en miljö som främjar dessa syften samtidigt på unionsnivå, regional och lokal nivå kan starkare synergieffekter och effektivare resursanvändning uppnås. I det avseendet bör kommissionen i tid informera och föra ett nära samarbete med Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna, Regionkommittén och de organ och sammanslutningar som är verksamma på kulturarvsområdet på unionsnivå. I syfte att säkerställa att de aktiviteter som utarbetats för Europaåret för kulturarv har en europeisk dimension uppmuntras även medlemsstaterna att samarbeta med varandra.

(21)

Kulturarvet har en viktig roll i flera program på området för yttre förbindelser, framför allt, men inte uteslutande, i Mellanöstern. Att lyfta fram kulturarvets värde blir även en motreaktion på den avsiktliga förstörelsen av kulturskatter i konfliktområden, som tas upp i det gemensamma meddelandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen av den 8 juni 2016 med titeln Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Det är viktigt att säkerställa att Europaåret för kulturarv kompletterar initiativ med anknytning till yttre förbindelser som utvecklats inom lämpliga ramar. Åtgärder för att skydda och främja kulturarvet inom relevanta instrument för yttre förbindelser bör, bland annat, återspegla det ömsesidiga intresse som hänger samman med utbytet av erfarenheter och värderingar med tredjeländer. Europaåret för kulturarv kommer att främja ömsesidig kunskap, respekt och förståelse för våra respektive kulturer.

(22)

Kandidatländer och potentiella kandidatländer bör göras delaktiga i de aktiviteter som genomförs under Europaåret för kulturarv. Man bör även sträva efter att engagera länderna inom den europeiska grannskapspolitiken och andra partnerländer i de fall detta är lämpligt. Detta engagemang kan eftersträvas inom de relevanta ramarna för samarbete och dialog, särskilt dialogen om det civila samhället mellan unionen och dessa länder.

(23)

Att skydda, bevara och stärka Europas kulturarv ingår i målen för befintliga unionsprogram. Därför kan Europaåret för kulturarv genomföras med hjälp av dessa program, i enlighet med befintliga bestämmelser och genom att fastställa prioriteringar för årlig eller flerårig finansiering. Program och politik inom t.ex. kultur, utbildning, jordbruk och landsbygdsutveckling, regional utveckling, social sammanhållning, havsfrågor, miljö, turism, strategin för den digitala inre marknaden, forskning och innovation samt kommunikation bidrar direkt och indirekt till att skydda, stärka och på innovativa sätt återanvända och främja Europas kulturarv, och kan stödja Europaåret för kulturarvet i enlighet med varje områdes respektive rättsliga ramar. Nationella bidrag utöver medfinansiering på unionsnivå kan övervägas, inte minst genom flexibla finansieringsmekanismer såsom offentlig–privata partnerskap eller gräsrotsfinansiering, i syfte att stödja målen för Europaåret för kulturarv.

(24)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.

(25)

I detta beslut fastställs en finansieringsram för hela löptiden för Europaåret för kulturarv, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (8), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(26)

Eftersom målen för detta beslut, nämligen att uppmuntra till att dela och sätta värde på Europas kulturarv, öka medvetenheten om en gemensam historia och gemensamma värderingar och stärka känslan av att höra till ett gemensamt europeiskt rum inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom det finns ett behov av gränsöverskridande utbyte av information och spridning av god praxis över hela unionen, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   År 2018 ska utses till Europaåret för kulturarv (nedan kallat Europaåret).

2.   Syftet med Europaåret ska vara att uppmuntra till att dela och sätta värde på Europas kulturarv som en delad resurs, öka medvetenheten om en gemensam historia och gemensamma värderingar och stärka känslan av att höra till ett gemensamt europeiskt rum.

Artikel 2

Mål

1.   De övergripande målen med Europaåret ska vara att främja och stödja unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser, i samarbete med kulturarvssektorn och det bredare civila samhället, för att skydda, bevara, återanvända, stärka, värdesätta och främja Europas kulturarv. Europaåret ska särskilt

a)

bidra till att främja den roll som Europas kulturarv har som en av hörnstenarna för den kulturella mångfalden och interkulturell dialog; det ska, med full respekt för medlemsstaternas behörighet, lyfta fram de bästa sätten att säkerställa att Europas kulturarv bevaras och skyddas och att det kan åtnjutas av en bredare och mer blandad publik, inbegripet genom metoder för publikutveckling och utbildning i kulturarvsfrågor, för att på så sätt främja social inkludering och integration,

b)

stärka bidraget från Europas kulturarv till vårt samhälle och vår ekonomi, genom sin direkta och indirekta ekonomiska potential, vilket omfattar förmågan att stödja de kulturella och kreativa sektorerna, däribland små och medelstora företag, att inspirera till kreativitet och innovation, att främja hållbar utveckling och turism, att förbättra social sammanhållning och att skapa långsiktig sysselsättning,

c)

lyfta fram kulturarvet som en viktig del av förbindelserna mellan unionen och tredjeländer genom att bygga på partnerländernas intresse och behov samt på Europas kulturarvsexpertis.

2.   Europaåret ska ha följande specifika mål:

a)

Uppmuntra till strategier för kulturarvet som utgår från människan, som är inkluderande, framåtblickande, bättre integrerade, hållbara och sektorsövergripande.

b)

Främja innovativa modeller för delaktighetsbaserad styrning och förvaltning av kulturarvet som inkluderar samtliga aktörer, inklusive myndigheter, kulturarvssektorn, privata aktörer och det civila samhällets organisationer.

c)

Främja debatt, forskning och utbyte av god praxis gällande kvaliteten på bevarande, skydd, innovativ återanvändning och stärkande av kulturarvet och nutida ingrepp i den historiska miljön.

d)

Främja lösningar som gör kulturarvet tillgängligt för alla, inbegripet via digitala medier, genom att undanröja sociala, kulturella och fysiska hinder, med beaktande av personer med särskilda behov.

e)

Lyfta fram och förbättra det positiva bidrag som kulturarvet utgör för samhället och ekonomin genom forskning och innovation, bland annat genom att stärka detta bidrags evidensbas på unionsnivå.

f)

Uppmuntra till synergier mellan kulturarvs- och miljöpolitik genom integrering av kulturarvet i miljö-, arkitektur- och planeringspolitik samt genom främjande av energieffektivitet.

g)

Uppmuntra till regionala och lokala utvecklingsstrategier som nyttjar kulturarvets potential, t.ex. genom att främja hållbar turism.

h)

Stödja utvecklingen av specialiserade färdigheter och förbättra förvaltningen och överföringen av kunskap inom kulturarvssektorn, samtidigt som den digitala utvecklingen och konsekvenserna av detta beaktas.

i)

Lyfta fram kulturarvet som en inspirationskälla för nutida skapande och innovation och understryka potentialen för korsbefruktning och större interaktion mellan kulturarvssektorn och andra kulturella och kreativa sektorer.

j)

Öka medvetenheten om hur viktigt Europas kulturarv är genom utbildning och livslångt lärande, särskilt genom fokus på barn, ungdomar och äldre, lokala samhällen och grupper som är svåra att nå.

k)

Lyfta fram potentialen med samarbete i kulturarvsfrågor för att utveckla starkare band inom unionen och till länder utanför unionen och för att uppmuntra till interkulturell dialog, försoning efter konflikter och förebyggande av konflikter.

l)

Främja forskning och innovation med avseende på kulturarv, och underlätta användning och tillämpning av forskningsresultat för samtliga intressenter, särskilt myndigheter och den privata sektorn, samt underlätta spridningen av forskningsresultat till en bredare publik.

m)

Uppmuntra till synergier mellan unionen och medlemsstaterna, bland annat genom att stärka insatser för att stoppa den olagliga handeln med kulturföremål.

n)

Uppmärksamma, under 2018, viktiga händelser av symbolisk betydelse för Europas historia och kulturarv.

Artikel 3

Åtgärdernas innehåll

1.   De åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen i artikel 2 ska omfatta följande verksamhet på unionsnivå, på nationell, regional eller lokal nivå med anknytning till Europaårets mål:

a)

Initiativ och evenemang för att främja debatten och öka medvetenheten om hur viktigt kulturarvet är och vilket värde det har samt för att underlätta för medborgare och aktörer att engagera sig.

b)

Information, utställningar, utbildning och medvetandegörande kampanjer i syfte att förmedla värden såsom mångfald och interkulturell dialog med hjälp av evidens från Europas rika kulturarv och stimulera allmänhetens bidrag till att skydda och förvalta kulturarvet samt mer allmänt till att uppnå Europaårets mål.

c)

Dela erfarenheter och god praxis mellan nationella, regionala och lokala förvaltningar och andra organisationer och sprida information om kulturarvet, inklusive via Europeana.

d)

Genomföra studier och aktiviteter inom forskning och innovation samt sprida resultaten från dessa på europeisk eller nationell nivå.

e)

Främja projekt och nätverk med anknytning till Europaåret, inklusive via media och sociala nätverk.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna får på unionsnivå respektive på nationell nivå ta fram andra aktiviteter än de som avses i punkt 1, under förutsättning att de bidrar till att de mål för Europaåret som anges i artikel 2 uppnås.

3.   Unionens institutioner och organ samt medlemsstaterna får på unionsnivå respektive på nationell nivå hänvisa till Europaåret och dess logotyp vid marknadsföring av sådana aktiviteter som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 4

Samordning på medlemsstatsnivå

Medlemsstaterna ska ha ansvar för organisationen av deltagandet i Europaåret på nationell nivå. Medlemsstaterna ska för detta ändamål utse nationella samordningsorgan. De nationella samordningsorganen ska ansvara för att de relevanta aktiviteterna samordnas på nationell nivå.

Artikel 5

Samordning på unionsnivå

1.   Kommissionen ska regelbundet sammankalla möten för de nationella samordningsorganen för att samordna genomförandet av Europaåret. Mötena ska även tjäna till att utbyta information om genomförandet av Europaåret på nationell nivå och unionsnivå; företrädare för Europaparlamentet får delta i dessa möten som observatörer.

2.   Samordningen av Europaåret på unionsnivå ska präglas av ett övergripande förhållningssätt med målet att skapa synergier mellan olika unionsprogram och unionsinitiativ som finansierar projekt på kulturarvsområdet.

3.   Kommissionen ska sammankalla till regelbundna möten med aktörer och företrädare för organisationer eller organ som är verksamma inom kulturarvsområdet, däribland befintliga transnationella kulturella nätverk och relevanta icke-statliga organisationer samt ungdomsorganisationer, som ska bistå kommissionen i genomförandet av Europaåret på unionsnivå.

Artikel 6

Internationellt samarbete

Kommissionen ska inom ramen för Europaåret samarbeta med lämpliga internationella organisationer, framför allt Europarådet och Unesco, och se till att unionens deltagande framgår tydligt.

Artikel 7

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.   När åtgärder som finansieras enligt detta beslut genomförs, ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och inspektioner och, om oriktigheter uppdagas, med återkrävande av felaktigt utbetalda belopp och om lämpligt med effektiva, proportionella och avskräckande administrativa eller ekonomiska sanktioner.

2.   Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller och inspektioner på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering inom ramen för detta beslut.

3.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får genomföra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (9) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (10) i syfte att fastställa huruvida det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett avtal eller beslut om bidrag eller ett kontrakt som finansieras genom detta beslut.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som följer av genomförandet av det här beslutet innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

Artikel 8

Finansiering

Medfinansiering på unionsnivå av aktiviteter för genomförande av Europaåret ska följa de tillämpliga reglerna och, inom de befintliga möjligheterna för fastställande av prioriteringar på årlig eller flerårig grund, överensstämma med de befintliga programmen, däribland programmet Kreativa Europa. När så är lämpligt kan även andra program och politiska åtgärder, enligt deras befintliga juridiska och finansiella bestämmelser, stödja Europaåret.

Artikel 9

Budget

Finansieringsramen för genomförandet av detta beslut under perioden 1 januari 2017–31 december 2018 ska vara 8 miljoner EUR.

De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen.

Artikel 10

Övervakning och utvärdering

Senast den 31 december 2019 ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som avses i detta beslut. Rapporten ska inkludera idéer om ytterligare gemensamma initiativ på kulturarvsområdet.

Artikel 11

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 17 maj 2017.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

C. ABELA

Ordförande


(1)  EUT C 88, 21.3.2017, s. 7.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 april 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 maj 2017.

(3)  Rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (EUT C 183, 14.6.2014, s. 36).

(4)  Rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (EUT C 287, 29.11.2007, s. 1).

(5)  Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur (2015–2018) (EUT C 463, 23.12.2014, s. 4).

(6)  Rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet (EUT C 463, 23.12.2014, s. 1).

(7)  Yttrande från Regionkommittén – En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (EUT C 195, 12.6.2015, s. 22).

(8)  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(10)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).


GEMENSAMT UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

I enlighet med artikel 9 i detta beslut är finansieringsramen för genomförandet av Europaåret för kulturarv (2018) fastställd till 8 miljoner EUR. För att täcka förberedelserna inför Europaåret för kulturarv kommer 1 miljon EUR att finansieras av befintliga budgetanslag i 2017 års budget. Vad avser 2018 års budget kommer 7 miljoner EUR att reserveras för Europaåret för kulturarv och synliggöras i en budgetpost. Av den summan kommer 3 miljoner EUR att tas från medel som för närvarande är avsedda för programmet Kreativa Europa och 4 miljoner EUR att omprioriteras från andra befintliga resurser, utan att befintliga marginaler används, och utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter.

UTTALANDE AV KOMMISSIONEN

Kommissionen noterar överenskommelsen mellan medlagstiftarna om att införa en finansieringsram på 8 miljoner EUR i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kulturarv (2018). Kommissionen erinrar om att det är budgetmyndighetens befogenhet att godkänna anslagsbelopp i den årliga budgeten, i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget.


Top