30.7.2016

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 206/1

---

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/1237

av den 18 maj 2016

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller reglerna för tillämpning av systemet med import- och exportlicenser, om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller reglerna om frisläppande och förverkande av de säkerheter som ställs för import- och exportlicenser, om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 2535/2001, (EG) nr 1342/2003, (EG) nr 2336/2003, (EG) nr 951/2006, (EG) nr 341/2007 och (EG) nr 382/2008 och om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 2390/98, (EG) nr 1345/2005, (EG) nr 376/2008 och (EG) nr 507/2008

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 177,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (2), särskilt artikel 66.3 c och e, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1308/2013 upphäver och ersätter rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (3) och innehåller regler om import- och exportlicenser för jordbruksprodukter. Förordningen ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på området. I syfte att säkerställa ett välfungerande system för import- och exportlicenser inom den nya rättsliga ramen, måste vissa regler antas genom sådana akter.

(2)

I artikel 176 i förordning (EU) nr 1308/2013 anges att det vid import för övergång till fri omsättning eller export av en eller flera produkter från de sektorer som anges i artikeln får krävas att en licens visas upp. Det bör fastställas en förteckning över de produkter som ingår i de sektorer för vilka det krävs import- eller exportlicens.

(3)

Övervakningen av handelsflödena genom licenser bör hanteras på ett flexibelt sätt. Vid fastställandet av i vilka fall det krävs licens bör hänsyn tas till andra möjliga informationskällor, som tullens övervakningssystem, och till huruvida det finns behov av licenser och den tid som behövs för att samla in uppgifter med hjälp av licenser. Det bör fastställas i vilka specifika fall ingen licens krävs.

(4)

Det är nödvändigt att föreskriva att licenser ska utfärdas på villkor att det ställts en säkerhet som garanti för att produkterna importeras eller exporteras under licensens giltighetstid. Det är också nödvändigt att fastställa när skyldigheten att importera eller exportera bör anses vara fullgjord.

(5)	En import- eller exportlicens ger rätt att importera eller exportera och för att verkställa rättigheten bör licensen visas upp när import- eller exportdeklarationen lämnas in.

(6)

Eftersom den som använder en licens inte får vara innehavaren eller licensmottagaren bör det, för rättsäkerhetens och förvaltningseffektivitetens skull, fastställas vilka personer som har rätt att använda en licens, däribland även tullombud som agerar på uppdrag av innehavaren eller licensmottagaren.

(7)	Med hänsyn till praxis i internationell handel med de berörda jordbruksprodukterna bör en viss tolererad avvikelse tillåtas i fråga om kvantiteten importerade eller exporterade produkter i förhållande till den kvantitet som anges i licensen.

(8)

Om en importlicens används för förvaltning av en tullkvot som omfattas av en förmånsordning, bör förmånsordningen även gälla för importörer inom ramen för licensen, vilken i vissa fall måste åtföljas av ett dokument från tredje land. För att undvika att kvoten överskrids ska förmånsordningen utnyttjas upp till den kvantitet för vilken licensen har utfärdats. I sådana fall bör en tolererad avvikelse tillåtas, förutsatt att den kvantitet med vilken licenskvantiteten överskrids men som omfattas av den tolererade avvikelsen inte beviljas förmånstull och att konventionell tull erläggs.

(9)	Det är lämpligt att fastställa särskilda regler för hur en licens kan överföras.

(10)	Bestämmelser bör fastställas om frisläppande och förverkande av den säkerhet som har ställts för import- och exportlicenser.

(11)	På grund av sektorns särart är det nödvändigt att fastställa ytterligare villkor för importlicenser för hampa och vitlök.

(12)

För tydlighetens skull är det lämpligt att fastställa bestämmelser för import- och exportlicenser som utfärdas för produkter för vilka import- eller exportlicensskyldigheten avskaffas genom eller påverkas av denna förordning och som fortfarande är giltiga den dag då denna förordning börjar tillämpas.

(13)

Eftersom syftet med denna förordning och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1239 (4) är att förenkla och anpassa bestämmelserna om systemet med import- och exportlicenser till den nya rättsliga ram som upprättas genom förordning (EU) nr 1308/2013, bör de nu gällande bestämmelserna ersättas. Av tydlighetsskäl bör vissa bestämmelser i kommissionens förordningar (EG) nr 2535/2001 (5), (EG) nr 1342/2003 (6), (EG) nr 2336/2003 (7), (EG) nr 951/2006 (8), (EG) nr 341/2007 (9) och (EG) nr 382/2008 (10) utgå och kommissionens förordningar (EG) nr 2390/98 (11), (EG) nr 1345/2005 (12), (EG) nr 376/2008 (13) och (EG) nr 507/2008 (14) upphöra att gälla.

(14)	Övergången från de arrangemang som fastställs i de bestämmelser som utgår och i de förordningar som upphör att gälla till de bestämmelser som fastställs i denna förordning kan få vissa praktiska konsekvenser. Det är därför lämpligt att skjuta upp tillämpningen av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)    licens : ett elektroniskt dokument eller ett pappersdokument med en viss giltighetstid, i vilket rätten och skyldigheten att importera eller exportera produkter fastställs,

b)    meddelande om import- och exportlicenser för jordbruksprodukter : ett meddelande som innehåller de detaljerade bestämmelser som gäller för en importlicens eller exportlicens och information om de uppgifter som ska anges i licensansökan och i licensen för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien (15).

Artikel 2

Fall då licens krävs

1.   En importlicens ska uppvisas för följande produkter:

a)	Produkter som förtecknas i del I i bilagan och som deklareras för övergång till fri omsättning under alla förhållanden, utom inom ramen för tullkvoter, om inte annat föreskrivs i den delen.

b)

Produkter som deklareras för övergång till fri omsättning inom ramen för tullkvoter som förvaltas enligt metoden samtidig behandling eller metoden traditionella/nya mönster enligt artikel 184.2 b respektive c i förordning (EU) nr 1308/2013, eller en kombination av dessa, eller enligt en annan lämplig metod.

c)	Produkter för vilka det i del I i bilagan hänvisas till denna bestämmelse vid övergång till fri omsättning inom ramen för tullkvoter som förvaltas genom metoden först till kvarn enligt artikel 184.2 a i förordning (EU) nr 1308/2013.

d)	Produkter som avses i del I i bilagan, som deklareras för övergång till fri omsättning inom ramen för en förmånsordning som förvaltas genom licenser.

e)	Produkter som omfattas av ett förfarande för passiv förädling med användning av en exportlicens och som kommer tillbaka för övergång till fri omsättning som produkter som förtecknas i avsnitt A eller B i del I i bilagan.

f)	Produkter som deklareras för övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 185 i förordning (EU) nr 1308/2013 om en nedsättning av importtullen ska tillämpas.

2.   En exportlicens ska uppvisas för följande produkter:

a)	Produkter som förtecknas i del II i bilagan.

b)	Unionsprodukter för vilka det krävs att det visas upp en exportlicens för att produkterna ska kunna omfattas av en kvot som förvaltas av unionen eller av ett tredjeland och som öppnats i det landet för dessa produkter.

c)

Följande unionsprodukter som avses i del II i bilagan och som ska exporteras: i) Produkter som omfattas av tullförfarandet för aktiv förädling. ii) Produkter som är basprodukter av det slag som förtecknas i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 (16) och som omfattas av tullförfarandet för passiv förädling. iii) Produkter som är föremål för återbetalning eller eftergift av import- eller exporttullar enligt avdelning III kapitel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (17), avseende vilka inget slutligt beslut ännu har fattats.

Artikel 3

Fall då ingen licens krävs

1.   Ingen licens ska krävas och får inte utfärdas eller läggs fram i följande fall:

a)	I de fall varor av icke-kommersiell karaktär i enlighet med del 1 avsnitt II.D.2 i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (18) övergår till fri omsättning eller exporteras.

b)	I de fall då det på grundval av rådets förordning (EG) nr 1186/2009 (19) beviljas befrielse från import- eller exporttullar och åtgärder som antagits på grundval av artikel 207 i fördraget.

c)	I de fall då de produktkvantiteter som ska övergå till fri omsättning eller exporteras inte överskrider de produktkvantiteter som anges i bilagan.

d)	I de fall då produkter ska övergå till fri omsättning som returvaror i enlighet med avdelning VI kapitel 2 avsnitt 1 i förordning (EU) nr 952/2013.

e)

I de fall då deklaranten vid tidpunkten för godtagandet av deklarationen för återexport kan uppvisa bevis för att det har fattats ett positivt beslut om återbetalning av eller befrielse från importtull för varorna i fråga i enlighet med avdelning III kapitel 3 avsnitt 3 i förordning (EU) nr 952/2013.

Genom undantag från leden b och c i första stycket ska licens uppvisas om övergången till fri omsättning eller exporten sker inom ramen för en förmånsordning som beviljats genom utfärdande av en licens.

Vid tillämpning av led c i första stycket ska den kvantitet som licensen ska omfatta beräknas på ett sådant sätt att den omfattar alla de kvantiteter som ska övergå till fri omsättning eller exporteras inom ramen för en och samma logistikåtgärd.

2.   Exportlicens ska inte krävas och får inte utfärdas eller uppvisas för produkter som sänds av privatpersoner eller grupper av privatpersoner för gratis utdelning för humanitära hjälpändamål i tredje länder på villkor att försändelserna är av tillfällig karaktär och består av varierande produkter och att kvantiteterna inte överstiger sammanlagt 30 000 kg per transportmedel. För livsmedelsbiståndsinsatser som inte uppfyller dessa villkor ska det visas upp en licens i enlighet med denna förordning och genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

Artikel 4

Säkerhet

1.   En säkerhet ska ställas för licenserna, utom i de fall som anges i bilagan.

2.   I samband med att licensansökan lämnas in ska den sökande ställa en säkerhet, vilken ska stå till den licensutfärdande myndighetens förfogande senast kl. 13.00 (lokal tid Bryssel) den dag då ansökan lämnas in.

3.   Ingen säkerhet ska ställas om säkerheten understiger ett tröskelvärde på 100 euro.

För detta ändamål ska säkerhetsbeloppet vid beräkningen anses omfatta alla de kvantiteter som följer av skyldigheter som omfattas av samma logistiska operation.

4.   Ingen säkerhet behöver ställas om den sökande är antingen

a)	ett offentligt organ som ansvarar för att utföra en offentlig myndighets uppgifter, eller

b)	ett privat organ som utför sådana uppgifter som avses i led a under en medlemsstats tillsyn.

5.   En säkerhet som har ställts avseende en kvantitet för vilken ingen licens utfärdats ska omedelbart frisläppas.

Artikel 5

Rättigheter, skyldigheter och tolererad avvikelse

1.   Import- eller exportlicensen ska utgöra en rättighet och medföra skyldighet att under licensens giltighetstid låta de kvantiteter som licensen omfattar övergå till fri omsättning eller att exportera dessa i enlighet med artikel 7.1 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

2.   Tulldeklarationen för övergång till fri omsättning eller för export ska inges av

a)	licensinnehavaren som anges i fält 4 i den licens för vilken en förlaga återfinns i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2016/1239 (nedan kallad licensinnehavaren),

b)	licensmottagaren som anges i fält 6 i den licens som avses i a, eller

c)

ett tullombud som handlar på uppdrag av licensinnehavaren eller licensmottagaren i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 952/2013, och det ska anges i tulldeklarationen om det är licensinnehavaren eller licensmottagaren som är den person för vars räkning den skyldighet som nämns i punkt 1 fullgörs.

3.   Om så föreskrivs i specifik unionslagstiftning kan skyldigheten att låta varor övergå till fri omsättning eller att exportera inbegripa skyldigheten att låta varorna övergå till fri omsättning i eller att exportera dem till det land eller den grupp av länder som anges i licensen.

4.   Skyldigheten att låta varorna övergå till fri omsättning och att exportera dem ska anses vara uppfylld om den totala kvantitet som anges i licensen har tullklarerats enligt det relevanta förfarandet. För detta ändamål ska en positiv eller negativ avvikelse tolereras för den kvantitet som anges i licensen i enlighet med artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

5.   En positiv tolererad avvikelse ska inte tillämpas om den kvantitet som anges i importlicensen motsvarar den kvantitet som anges i ett exportdokument, vilket bevisar att produkten kan komma i fråga för förmånsbehandling på grund av kvalitet, sort eller egenskaper, i enlighet med relevant internationellt avtal.

Om importlicens krävs inom en tullkvot, ska den kvantitet som överskrider den kvantitet som anges i importlicensen inom den positiva tolererade avvikelsen övergå till fri omsättning inom ramen för licensen med konventionell tullsats.

Artikel 6

Överlåtelse

1.   De skyldigheter som följer av en licens ska inte kunna överlåtas. Om inte annat föreskrivs ska de rättigheter som följer av en licens få överlåtas av licensinnehavaren under licensens giltighetstid.

2.   En överlåtelse av rättigheter som följer av en licens eller en dellicens kan göras till en enda licensmottagare och överföringen ska omfatta de kvantiteter som ännu inte avskrivits från licensen eller dellicensen.

3.   Det är licensinnehavaren som ska begära överföringen hos den licensutfärdande myndighet som utfärdade originallicensen.

4.   Licensmottagaren får inte överlåta sina rättigheter, men får återlämna dem till licensinnehavaren. Återlämnandet till licensinnehavaren ska avse de kvantiteter som ännu inte avskrivits från licensen eller dellicensen. Den licensutfärdande myndigheten ska notera återlämnandet i enlighet med meddelandet om import- och exportlicenser för jordbruksprodukter.

5.   Överlåtelsen eller återlämnandet till licensinnehavaren gäller från den dag då den licensutfärdande myndigheten validerar detta.

Artikel 7

Frisläppande och förverkande av garantier

1.   Frisläppandet av säkerheten i enlighet med artikel 24.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 (20) kan ske partiellt i proportion till de produktkvantiteter för vilka det läggs fram bevis för att skyldigheten att importera eller exportera har fullgjorts. En sådan produktkvantitet får inte vara mindre än 5 % av den totala kvantitet som anges i licensen.

Om den importerade eller exporterade kvantiteten uppgår till mindre än 5 % av den kvantitet som anges i licensen ska hela säkerheten förverkas.

2.   Vid beräkningen av vilken del av säkerheten som ska förverkas, om tillämpligt, ska den licensutfärdande myndigheten göra avdrag för ett belopp som motsvarar den kvantitativa tolererade avvikelsen enligt artikel 5.4.

3.   Om den licensutfärdande myndigheten avstår från kravet på säkerhet, i de fall då värdet av det belopp som ska garanteras är mindre än 500 euro, enligt artikel 18.2 i den delegerade förordningen (EU) nr 907/2014, ska ett belopp som motsvarar den säkerhet som förverkas betalas av den berörda parten vid utgången av 60 dagar efter den dag då licensen upphör att gälla.

4.   Om det totala säkerhetsbelopp som skulle förverkas är på 100 euro eller mindre för en viss licens, ska den licensutfärdande myndigheten frisläppa hela säkerheten.

Artikel 8

Meddelanden

I enlighet med de närmare villkor som fastställs i den genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 223.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska medlemsstaterna meddela följande till kommissionen:

a)	De ersättningslicenser enligt artikel 15.5 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239 som har utfärdats.

b)	De fall av force majeur som avses i artikel 16.3 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

c)	När det gäller hampa, de antagna bestämmelserna, de ålagda sanktionerna och de myndigheter som har behörighet att utföra kontroller i enlighet med artikel 17.2 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

d)	När det gäller vitlök, de kvantiteter som omfattas av ”B”-licenser i enlighet med artikel 18 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

e)	När det gäller etylalkohol, de importlicenser enligt artikel 19 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239 som har utfärdats

f)	De oriktigheter som avses i artikel 20.2 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

g)	De myndigheter som är behöriga att ta emot ansökningar om licenser och utfärda de licenser eller ersättningslicenser som avses i artikel 20.3 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

h)	Officiella stämplar och, om sådana används, relieftryck i enlighet med artikel 20.4 i genomförandeförordning (EU) 2016/1239.

KAPITEL II

SÄRSKILDA SEKTORSBESTÄMMELSER

Artikel 9

Hampa

1.   Vid övergång till fri omsättning av de produkter av hampa som förtecknas i avsnitten C, D och G i del I i bilagan till denna förordning ska det krävas en importlicens i enlighet med den förlaga som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2016/1239 (importlicens AGRIM).

Licensen ska endast utfärdas om det har visats på ett sätt som tillfredsställer den medlemsstat, i vilken hampaprodukterna ska övergå till fri omsättning, att alla de villkor som anges i artikel 189.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 och i denna förordning och de krav som fastställts av den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 189.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 har uppfyllts.

2.   Licensansökan ska innehålla den information som krävs enligt instruktionerna för hampaprodukter i meddelandet om import- och exportlicenser för jordbruksprodukter.

Medlemsstaterna får fastställa ytterligare krav avseende licensansökan och utfärdande och användning av licenser, i enlighet med artikel 189.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

3.   För tillämpningen av artikel 189.1 c i förordning (EU) nr 1308/2013 ska de berörda medlemsstaterna inrätta egna system för ackreditering av importörer som importerar andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde. För ackrediteringssystemen ska det fastställas på vilka villkor godkännande kan beviljas, vilka kontroller som ska göras och vilka sanktioner som ska vidtas vid oriktigheter.

4.   Vid övergång till fri omsättning för andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde enligt del I avsnitt G i bilagan ska importlicens endast utfärdas på villkor att den godkända importören förbinder sig att, inom de tidsfrister och på de villkor som medlemsstaten fastställt, lämna in handlingar till de behöriga myndigheter som ansvarar för kontroller av den aktuella importen i den medlemsstaten där importören är godkänd, som styrker att de hampfrön som licensen avser har genomgått en av följande moment inom högst tolv månader räknat från den dag då licensen utfärdades:

a)	Behandling som gör att hampfröna inte kan användas som utsäde.

b)	Uppblandning med andra frön än hampa för användning i foderblandningar, där andelen hampfrön får utgöra högst 15 % eller, i särskilda fall och på motiverad begäran av den godkände importören, högst 25 %.

c)	Export till tredjeland.

Om en del av de hampfrön som omfattas av intyget inte har genomgått en av de behandlingar som anges i första stycket inom den föreskrivna perioden på tolv månader får medlemsstaten emellertid på begäran från den godkända importören och i motiverade fall förlänga denna period med en eller två perioder på sex månader.

De handlingar som avses i första stycket ska utfärdas av de aktörer som genomför de olika behandlingarna och minst innehålla uppgift om

a)	aktörens namn, fullständiga adress, medlemsstat och underskrift,

b)	en beskrivning av den behandling som gjorts i enlighet med villkor som fastställs i första stycket, samt datum för behandlingen,

c)	hur många kilo hampfrön som har behandlats.

På grundval av en riskanalys ska var och en av de berörda medlemsstaterna kontrollera riktigheten i de handlingar om behandlingar som har gjorts på deras territorium, som utfärdas i enlighet med första stycket

5.   Genom undantag från artikel 6.1 får de rättigheter som följer av importlicenser för hampprodukter inte överlåtas.

Artikel 10

Vitlök

1.   Importlicenser för vitlök i enlighet med förteckningarna i avsnitten E och F i del I i bilagan ska kallas för ”B”-licenser.

2.   Sökande får endast lämna in ansökningar om ”B”-licenser till den myndighet som utfärdar licenser i den medlemsstat där de är etablerade och där de är momsregistrerade.

3.   Genom undantag från artikel 6.1 får de rättigheter som följer av ”B”-licenser inte överlåtas.

KAPITEL III

ÄNDRINGAR, UPPHÄVANDEN, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 11

Ändring av förordningarna (EG) nr 2535/2001, (EG) nr 1342/2003, (EG) nr 2336/2003, (EG) nr 951/2006, (EG) nr 341/2007 och (EG) nr 382/2008

1.   Följande bestämmelser ska utgå:

a)	I förordning (EG) nr 2535/2001, artiklarna 20, 21 och 22.

b)	I förordning (EG) nr 1342/2003, artiklarna 6.1 a, 8.2, 9.1, 9.2, 12 a och 16.

c)	I förordning (EG) nr 2336/2003, artiklarna 5 och 7.

d)	I förordning (EG) nr 951/2006, artiklarna 4c, 4d, 4e, 5.1, 7–7f, 8a, 9, 10, 11.1 a, 11.2, 12a, 17.1 och 18.1.

e)	I förordning (EG) nr 341/2007, artikel 5.1, 5.2 andra stycket och artiklarna 13 och 14.

f)	I förordning (EG) nr 382/2008, artiklarna 2, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 7 samt 8.1 och 8.2.

2.   De bestämmelser som avses i punkt 1 ska fortsätta att gälla för licenser som utfärdats enligt de berörda förordningarna.

Artikel 12

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 2390/98, (EG) nr 1345/2005, (EG) nr 376/2008 och (EG) nr 507/2008 ska upphöra att gälla.

Emellertid gäller följande:

—	Dessa förordningar ska fortsätta att gälla för licenser som utfärdats enligt dessa förordningar.

—	Artikel 34.10 i förordning (EG) nr 376/2008 ska fortsätta att gälla till dess att de relevanta reglerna i fråga om tullkvoter, som antas på grundval av artiklarna 186 och 187 i förordning (EU) nr 1308/2013, blir tillämpliga.

Artikel 13

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning påverkar inte giltighetstiden och motsvarande säkerhetsbelopp som ställts för licenser som inte har löpt ut den 6 november 2016.

2.   På begäran av licensinnehavaren ska den säkerhet som ställts för en licens frisläppas när samtliga villkor enligt följande är uppfyllda:

a)	Licensens giltighet inte har löpt ut den dag som avses i punkt 1.

b)	Det krävs inte längre någon licens för de aktuella produkterna från och med den dag som avses i punkt 1.

c)	Licensen har bara utnyttjats delvis eller inte alls den dag som avses i punkt 1.

Artikel 14

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 6 november 2016.

Artikel 11.1 d ska dock tillämpas från och med den 1 oktober 2017.

---

(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1239 av den 18 maj 2016 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller systemet med import- och exportlicenser (se sidan 44 i detta nummer av EUT).

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (EGT L 341, 22.12.2001, s. 29).

(6)  Kommissionens förordning (EG) nr 1342/2003 av den 28 juli 2003 om särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser för spannmål och ris (EUT L 189, 29.7.2003, s. 12).

(7)  Kommissionens förordning (EG) nr 2336/2003 av den 30 december 2003 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter (EUT L 346, 31.12.2003, s. 19).

(8)  Kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av den 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (EUT L 178, 1.7.2006, s. 24).

(9)  Kommissionens förordning (EG) nr 341/2007 av den 29 mars 2007 om öppnande och förvaltning av tullkvoter och om införande av ett system med importlicenser och ursprungsintyg för vitlök och vissa andra jordbruksprodukter som importeras från tredjeländer (EUT L 90, 30.3.2007, s. 12).

(10)  Kommissionens förordning (EG) nr 382/2008 av den 21 april 2008 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn (EUT L 115, 29.4.2008, s. 10).

(11)  Kommissionens förordning (EG) nr 2390/98 av den 5 november 1998 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1706/98 om den importordning för vissa ersättningsprodukter för spannmål och bearbetade produkter baserade på spannmål och ris med ursprung i stater i Afrika, Västindien eller Stillahavsområdet (AVS) eller i de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) och om upphävande av förordning (EEG) nr 2245/90 (EGT L 297, 6.11.1998, s. 7).

(12)  Kommissionens förordning (EG) nr 1345/2005 av den 16 augusti 2005 om fastställande av särskilda genomförandebestämmelser för systemet med importlicenser inom sektorn för olivolja (EUT L 212, 17.8.2005, s. 13).

(13)  Kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (EUT L 114, 26.4.2008, s. 3).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 507/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1673/2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion (EUT L 149, 7.6.2008, s. 38).

(15)  Meddelande om import- och exportlicenser (EUT C 278, 30.7.2016).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 av den 16 april 2014 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 1216/2009 och (EG) nr 614/2009 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 1).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(18)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(19)  Rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (EUT L 324, 10.12.2009, s. 23).

(20)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron (EUT L 255, 28.8.2014, s. 18).

---

---