Artikel 1

Syfte

Denna förordning fastställer detaljerade tekniska krav och provningsförfaranden för funktionell säkerhet när det gäller bromsverkan för typgodkännande och marknadstillsyn över fordon och system för användning i jord- och skogsbruk samt över komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013.

Artikel 2

Definitioner

Definitionerna i förordning (EU) nr 167/2013 ska gälla. Därutöver ska följande definitioner gälla:

1.    bromssystem : den kombination av delar vilkas funktion är att steglöst minska hastigheten hos ett fordon i rörelse eller stanna det eller hålla det stillastående om det redan står stilla; systemet består av kontrollenheten, transmissionen och bromsen.

2.    färdbromssystem : ett bromssystem som låter föraren kontrollera fordonets rörelse och stanna det tryggt, snabbt och effektivt, vid alla typer av hastighet och last som fordonet är typgodkänt för, i alla typer av uppförs- eller nedförslut.

3.    reglerad inbromsning : inbromsning som, inom utrustningens normala arbetsintervall antingen under ökad eller minskad inbromsning uppfyller samtliga av följande villkor:

a)	Föraren kan vid valfri tidpunkt öka eller minska bromskraften med hjälp av kontrollenheten.

b)	Bromskraften verkar i samma riktning som kontrollenheten arbetar (monoton funktion).

c)	Det ska vara lätt att göra en tillräckligt noggrann justering av bromskraften.

4.    kontrollenhet : den utrustning som föraren direkt påverkar för att förse transmissionen med den kraft som krävs för att bromsa eller styra denna. Denna kraft kan utgöras av förarens muskelkraft eller komma från någon annan källa som föraren styr, eller kan i tillämpliga fall utgöras av släpfordonets rörelseenergi eller en kombination av dessa olika energislag.

5.    transmission : den kombination av komponenter som finns mellan kontrollenheten och bromsen, exklusive kontrolledningarna mellan traktorer och släpfordon och matarledningarna mellan traktorer och släpfordon, och som sammanlänkar dem funktionellt på mekanisk, hydraulisk, pneumatisk eller elektrisk väg eller genom en kombination av dessa; där bromskraften härrör från eller bistås av en energikälla som är fristående från föraren ska kraftreserven i systemet likaså anses vara en del av transmissionen.

6.    kontrolltransmission : kombinationen av de delar av transmissionen som styr driften av bromsarna och den nödvändiga kraftreserven.

7.    energitransmission : kombinationen av de komponenter som förser bromsarna med den kraft som krävs för att de ska fungera.

8.    friktionsbroms : en broms där kraften skapas av friktionen mellan två fordonsdelar som rör sig i förhållande till varandra.

9.    hydraulisk broms : en broms där krafter skapas genom påverkan av ett flöde som befinner sig mellan två fordonsdelar som rör sig i förhållande till varandra. Flödet utgörs av vätska i en hydraulisk broms och av luft i en pneumatisk broms.

10.    motorbroms : en broms där krafterna uppstår genom att en kontrollerad ökning av motorns bromsverkan överförs till hjulen.

11.    parkeringsbromssystem : ett system som gör att fordonet hålls stilla i ett uppförs- eller nedförslut, även när föraren är frånvarande.

12.    genomgående inbromsning : inbromsning av fordon som utgör en fordonskombination genom en installation med samtliga följande egenskaper:

a)	Den har en enda kontrollenhet som föraren påverkar steglöst från förarsätet med en enda rörelse.

b)	Den kraft som används för att bromsa fordonen i fordonskombinationen härrör från samma källa.

c)	Bromsanordningen säkerställer samtidig eller lämpligt tidsförskjuten inbromsning av vart och ett av fordonen i kombinationen, oavsett deras inbördes position.

13.    halvt genomgående inbromsning : inbromsning av fordon som utgör en fordonskombination genom en installation med samtliga följande egenskaper:

a)	Den har en enda kontrollenhet som föraren påverkar steglöst från förarsätet med en enda rörelse.

b)	Den kraft som används för att bromsa fordonen i fordonskombinationen härrör från två olika källor.

c)	Bromsanordningen säkerställer samtidig eller lämpligt tidsförskjuten inbromsning av vart och ett av fordonen i kombinationen, oavsett deras inbördes position.

14.    automatisk inbromsning : inbromsning av ett eller flera dragna fordon vilken sker automatiskt om något fordon som ingår i fordonskombinationen kopplas ifrån eller avskiljs, inklusive genom brott på kopplingsanordningen, utan att bromsverkan för resten av kombinationen påverkas.

15.    påskjutsbromsning : inbromsning genom utnyttjande av de krafter som skapas då det dragna fordonet rör sig fram mot traktorn.

16.    icke-urkopplingsbar transmission : transmission för vilken antingen tryck eller kraft eller vridmoment överförs kontinuerligt under hela fordonets resa i transmissionen mellan fordonets motor och hjulen och i bromssystemet mellan bromsens kontrollenhet och hjulen.

17.    lastat fordon : ett fordon som lastats med sin högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

18.    hjultryck : den vertikala statiska kraften från vägbanan i kontaktytan mot hjulet.

19.    axeltryck : summan av de vertikala statiska krafterna från vägbanan i kontaktytan mot axelns hjul.

20.    maximalt stillastående hjultryck : det stillastående hjultryck som uppnås vid fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

21.    maximalt stillastående axeltryck : den stillastående axeltryck som uppnås vid fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

22.    släpfordon : släpfordon enligt definitionen i artikel 3.9 i förordning (EU) nr 167/2013 eller utbytbar dragen utrustning enligt definitionen i artikel 3.10 i denna förordning.

23.    släpfordon med dragbalk : ett släpfordon i kategori R eller S med minst två axlar av vilka minst en är en styraxel, utrustat med en draganordning som kan röra sig vertikalt i förhållande till släpfordonet och som inte utsätter traktorn för någon märkbar statisk belastning.

24.    släpkärra : ett släpfordon i kategori R eller S där en eller flera axlar är placerade nära fordonets tyngdpunkt när fordonet är jämnt lastat så att endast en liten statisk vertikal belastning, som inte utgör mer än 10 % av släpfordonets maximala tyngd eller en last på 1 000 daN, beroende på vilket som är mindre, överförs på traktorn.

25.    släpfordon med styv dragbalk : ett släpfordon i kategori R eller S med en axel eller en axelgrupp försedd med en dragbalk som på grund av konstruktionen utsätter traktorn för betydande statisk belastning och som inte uppfyller definitionen för släpkärra; kopplingen som ska användas för en fordonskombination ska inte bestå av en pivåtapp och ett femte hjul; en liten vertikal rörelse kan uppstå på en stel dragbalk; en hydrauliskt justerbar ledad dragbalk anses vara en styv dragbalk.

26.    tillsatsbromssystem : ett ytterligare bromssystem med förmågan att tillhandahålla och upprätthålla en bromsverkan under en lång tid utan betydande minskning i prestanda, inklusive kontrollenheten som kan bestå av en enda enhet eller en kombination av flera enheter som alla kan ha egen styrning.

27.    elektroniskt styrt bromssystem (EBS) : ett bromssystem där styrningen genereras och behandlas som en elektrisk signal i kontrolltransmissionen och som elektriska utgångssignaler till enheter som skapar manöverkraft som produceras av lagrad eller genererad energi.

28.    automatiskt styrd inbromsning : en funktion inom ett komplext elektroniskt kontrollsystem där styrning av bromssystem eller bromsar på vissa axlar sker i syfte att skapa retardation av fordon med eller utan direkt föraråtgärd, som en följd av automatisk behandling av information som alstras ombord på fordonet.

29.    selektiv inbromsning : en funktion inom ett komplext elektroniskt kontrollsystem där styrning av enskilda bromsar sker automatiskt, varvid fordonets retardation är av sekundär betydelse i förhållande till ändringen av fordonets beteende.

30.    elektrisk kontrolledning : den elektriska anslutningen mellan två fordon som styr bromsfunktionen av ett släpfordon i en fordonskombination; det består av de elektriska ledningarna och kontakten samt inkluderar delarna för datakommunikation och elektrisk kraftöverföring för släpfordonets kontrolltransmission.

31.    fjäderkompressionskammare : den kammare där den tryckförändring som åstadkommer kompressionen av fjädern rent faktiskt uppstår.

32.    hydrostatisk drift : en typ av framdrivning av fordon som använder en hydrostatisk transmission, med öppen eller sluten krets, i vilken vätska cirkulerar som kraftförmedling mellan en eller flera hydrauliska pumpar och en eller flera hydrauliska motorer.

33.    komplexa elektroniska fordonskontrollsystem : ett elektroniskt kontrollsystem som omfattas av en kontrollhierarki i vilken en kontrollerad funktion kan åsidosättas genom en elektronisk kontrollfunktion på högre nivå eller en funktion som åstadkoms av ett elektroniskt kontrollsystem på högre nivå.

34.    låsningsfria bromssystem : den del av ett färdbromssystem som automatiskt reglerar slirningsgraden i hjulens rotationsriktning på ett eller flera av fordonshjulen under inbromsning.

35.    direktstyrt hjul : ett hjul vars bromskraft anpassas efter den information det erhåller åtminstone från sin egen sensor.

36.    hydraulisk koppling av typen med enkel ledning : kopplingen av bromsarna mellan traktorn och släpfordonet genom en enda ledning för hydraulvätska.

Artikel 3

Monterings- och redovisningskrav vad avser bromsverkan

Artikel 4

Krav för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar

Provningsförfarandena och kraven för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga I.

Artikel 5

Krav för provning av och prestanda för bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och prestandakraven för bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga II.

Artikel 6

Krav för mätning av svarstiden

Provningsförfarandena och prestandakraven för svarstiden för bromsenheter och släpfordons bromskopplingar ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga III.

Artikel 7

Krav för kraftkällor och kraftlagringsenheter i bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt för fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och prestandakraven för kraftkällor och kraftlagringsenheter i bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga IV.

Artikel 8

Krav för fjäderbromsar och för fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och prestandakraven för fjäderbromsar och för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga V.

Artikel 9

Krav för parkeringsbromssystem utrustade med mekanisk låsanordning för bromscylinder

Prestandakraven för parkeringsbromssystem utrustade med mekanisk låsanordning för bromscylinder ska bekräftas i enlighet med bilaga VI.

Artikel 10

Alternativa provningskrav för fordon för vilka typ I-, typ II- eller typ III-provningar inte är obligatoriska

Artikel 11

Krav för provning av inbromsning vad gäller påskjutsbromssystem, bromsenheter och släpvagnsbromskopplingar samt fordon utrustade med sådana

Förfarandena och kraven för provning av inbromsning vad gäller påskjutsbromssystem, bromsenheter och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga VIII.

Artikel 12

Krav för fordon med hydrostatisk drift samt deras bromsenheter och bromssystem

Provningsförfarandena och prestandakraven för fordon med hydrostatisk drift samt deras bromsenheter och bromssystem ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga IX.

Artikel 13

Krav på säkerhetsaspekter för fordons komplexa elektroniska kontrollsystem

Provningsförfarandena och prestandakraven för säkerhetsaspekterna av fordons komplexa elektroniska kontrollsystem ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga X.

Artikel 14

Krav och provningsförfaranden för låsningsfria bromssystem och för fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och kraven för låsningsfria bromssystem och för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga XI.

Artikel 15

Krav för EBS i fordon med tryckluftsdrivna bromssystem eller fordon med datakommunikation via kontaktdonets kontaktstift 6 och 7 enligt ISO 7638 och för fordon utrustade med sådan EBS

Provningsförfarandena och prestandakraven för EBS i fordon med tryckluftsdrivna bromssystem eller fordon med datakommunikation via kontaktdonets kontaktstift 6 och 7 enligt ISO 7638 och för fordon utrustade med sådan EBS ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga XII.

Artikel 16

Krav för hydraulisk koppling av typen med enkel ledning och för fordon utrustade med sådan

Artikel 17

Typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter

I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 167/2013, tillämplig från och med den 1 januari 2016, får godkännandemyndigheterna inte vägra att bevilja EU-typgodkännande till jordbruks- och skogsbruksfordonstyper som uppfyller kraven i denna förordning med hänvisning till funktionssäkerhet vad avser inbromsningsprestandan.

Från och med den 1 januari 2020 och i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 167/2013 och artikel 16 i denna förordning ska typgodkännandemyndigheterna vägra att bevilja typgodkännande för fordonstyper inom kategorierna T och C utrustade med hydraulisk koppling av typen med enkel ledning.

Från och med den 1 januari 2018 ska nationella myndigheter förbjuda att nya fordon görs tillgängliga på marknaden, registreras eller tas i bruk om de inte uppfyller kraven i förordning (EU) nr 167/2013 samt bestämmelserna i denna förordning om funktionell säkerhet vad gäller bromsverkan.

Från och med den 1 januari 2021 ska nationella myndigheter förbjuda att nya fordon inom kategorierna T och C görs tillgängliga på marknaden, registreras eller tas i bruk om de är utrustade med hydraulisk koppling av typen med enkel ledning som anges i artikel 16.

Artikel 18

Nationellt typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter

Nationella myndigheter får inte vägra att bevilja nationellt typgodkännande för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet med hänvisning till den funktionella säkerheten vad avser bromsverkan om fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfyller de krav som fastställs i denna förordning, med undantag av kraven för hydrauliska kopplingar av typen med enkel ledning.

Artikel 19

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Bilagans nummer	Bilagans titel	Sida
I	Krav för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar	10
II	Krav för provning och prestanda av bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana	27
III	Krav för mätning av svarstiden	49
IV	Krav för kraftkällor och enheter för lagring av kraft i bromssystem och släpfordons bromskopplingar och i fordon utrustade med sådana	60
V	Krav på fjäderbromsar och på fordon utrustade med sådana	67
VI	Krav för parkeringsbromssystem utrustade med mekanisk låsanordning för bromscylinder	70
VII	Alternativa krav på provningen för fordon för vilka typ I-, typ II- eller typ III-provningarna inte är obligatoriska	71
VIII	Krav för provning gällande inbromsning av påskjutsbromssystem, bromsenheter och släpvagns bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana	83
IX	Krav för fordon med hydrostatisk drift och deras bromsenheter och bromssystem	98
X	Krav på säkerhetsaspekter för fordons komplexa elektroniska kontrollsystem	104
XI	Krav och provförfaranden för låsningsfria bromssystem och för fordon utrustade med sådana	105
XII	Krav på EBS i fordon med tryckluftsdrivna bromssystem eller fordon med datakommunikation via kontaktdonets kontaktstift 6 och 7 enligt ISO 7638 och för fordon utrustade med sådan EBS	121
XIII	Krav för enkel typ av hydraulisk koppling och för fordon utrustade med sådan	136

BILAGA I

Krav för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar

1.   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1.1    kopplad styrkraft : ett system eller en funktion för att automatiskt balansera bromsningsgraden för traktor och släpfordon.

1.2    nominellt fordrat värde : en egenskap hos den kopplade styrkraften som anger förhållandet mellan signalen från kopplingshuvudet och bromsverkan och som kan påvisas vid typgodkännande, inom gränserna för kompatibilitetsområdena i tillägg 1 till bilaga II.

1.3    bandrullar : det system som överför fordonets och larvbandsunderredets vikt till marken via larvbandet, överför vridmomentet från fordonets drivsystem till larvbandet och som kan skapa en ändring av riktningen av det rörliga bältet.

1.4    larvbandsunderrede : ett system bestående av minst två bandrullar som är placerade på ett specifikt avstånd från varandra i ett plan (parallellt) och med ett kontinuerligt larvband av metall eller gummi som går runt dem.

1.5    larvband : ett obrutet flexibelt bälte som kan absorbera längsgående dragkraft.

2.   Konstruktions- och monteringskrav

2.1   Allmänt

Den högsta konstruktiva hastigheten anses i hela denna bilaga vara i fordonets framlänges färdriktning, om inte annat uttryckligen anges.

2.1.1   Bromsningskomponenter, separata tekniska enheter och delar.

2.1.1.1   Bromssystemets komponenter, separata tekniska enheter och delar ska vara så utformade, konstruerade och monterade att fordonet vid normal användning, trots de vibrationer som det kan utsättas för, uppfyller de nedan nämnda kraven.

2.1.1.2   I synnerhet ska bromssystemets komponenter, separata tekniska enheter och delar vara så utformade, konstruerade och monterade att de kan motstå korrosion och det åldrande de utsätts för.

2.1.1.3   Bromsbelägg får inte innehålla asbest.

2.1.1.4   Det är inte tillåtet att installera några komponenter, separata tekniska enheter och delar (såsom ventiler) som skulle göra det möjligt för användaren att ändra bromssystemets prestanda så att det vid användning inte längre omfattas av kraven i denna förordning. En komponent, separat teknisk enhet och del som endast kan användas av tillverkaren med hjälp av ett speciellt verktyg eller tillhandahållande av en garantiförslutning, eller båda, ska tillåtas under förutsättning att användaren av fordonet inte kan ändra komponenten, den separata tekniska enheten eller delen eller att användarens ändringar lätt kan identifieras av tillsynsmyndigheter.

2.1.1.5   Ett släpfordon ska utrustas med en automatisk lastavkänningsenhet, med undantag för följande fall:

2.1.1.5.1

Om ett släpfordon vars högsta konstruktiva hastighet inte överstiger 30 km/tim av tekniska skäl inte kan utrustas med en automatisk lastavkänningsenhet, får det utrustas med en anordning som har minst tre skilda inställningar för kontroll av bromskrafterna.

2.1.1.5.2

I det särskilda fall då ett släpfordons design gör att endast två skilda lastinställningar, ”olastat” och ”lastat”, kan genomföras får fordonet ha endast två skilda inställningar för kontroll av bromskrafterna.

2.1.1.5.3

Fordon i kategori S vars maskineri inte innehåller någon annan last inklusive förbrukningsmaterial.

2.1.2   Bromssystemets funktioner

Bromssystemet ska uppfylla följande funktioner:

2.1.2.1   Färdbromssystem

Det ska vara möjligt att reglera färdbromssystemets bromsverkan. Föraren ska ha möjlighet att utföra inbromsningen från förarsätet utan att behöva flytta sina händer från styrkontrollenheten.

2.1.2.2   Reservbromssystem

Reservbromssystemet ska göra det möjligt att stanna fordonet inom en rimlig sträcka vid fel på färdbromssystemet. Det ska vara möjligt att reglera denna bromsverkan på traktorer. Föraren ska ha möjlighet att åstadkomma bromsverkan från förarsätet och samtidigt behålla minst en hand på styrkontrollenheten. Vid tillämpning av dessa krav förutsätts att högst ett fel i taget kan uppstå på färdbromssystemet.

2.1.2.3   Parkeringsbromssystem

Parkeringsbromssystemet ska möjliggöra att fordonet hålls stilla i ett uppförs- eller nedförslut även då föraren är frånvarande, genom att bromssystemets verksamma delar hålls låsta av en helt mekanisk enhet. Föraren måste kunna åstadkomma denna bromsverkan från förarsätet, och, i fråga om släpvagnar, i enlighet med kraven i punkt 2.2.2.11.

Släpfordonets färdbromssystem (pneumatiskt eller hydrauliskt) och traktorns parkeringsbromssystem får manövreras samtidigt, förutsatt att föraren hela tiden kan kontrollera att fordonskombinationens parkeringsbromsverkan, som erhålls enbart genom mekanisk påverkan av parkeringsbromsen, är tillräcklig.

2.1.3   De relevanta kraven i tillägg 1 till bilaga II ska tillämpas på fordon och deras bromssystem.

2.1.4   Anslutningar för tryckluftsdrivna bromssystem, mellan traktorer och släpfordon

2.1.4.1   Anslutningarna av tryckluftsdrivna bromssystem mellan traktorer och släpfordon ska tillhandahållas enligt följande punkterna 2.1.4.1.1, 2.1.4.1.2 eller 2.1.4.1.3:

2.1.4.1.1

En pneumatisk matarledning och en pneumatisk kontrolledning.

2.1.4.1.2

En pneumatisk matarledning, en pneumatisk kontrolledning och en elektrisk kontrolledning.

2.1.4.1.3

En pneumatisk matarledning och en elektrisk kontrolledning. Till dess att enhetliga tekniska standarder har överenskommits och säkerställer kompatibilitet och säkerhet ska kopplingar mellan traktorer och släpvagnar som överensstämmer med bestämmelserna i denna punkt inte tillåtas.

2.1.5   Anslutningar mellan traktorer och släpfordon med hydrauliska bromssystem.

2.1.5.1   Typ av anslutningar

2.1.5.1.1   Hydraulisk kontrolledning: detta är den anslutande ledningen med hankontakten på traktorn och honkontakten på släpfordonet. Anslutningsdonen ska överensstämma med ISO 5676:1983.

2.1.5.1.2   Hydraulisk kompletteringsledning: detta är den anslutande ledningen med hankontakten på traktorn och honkontakten på släpfordonet. Anslutningsdonen ska överensstämma med ISO 16028:2006, storlek 10.

2.1.5.1.3   Anslutningsdon enligt ISO 7638:2003 (valfritt). Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 får användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt.

Placering av anslutningsdonen på det sätt som anges i punkterna 2.1.5.1.1 och 2.1.5.1.2 ska göras på traktorn enligt illustrationen i figur 1.

Figur 1

Hydrauliska anslutningsledningar

Text av bilden

2.1.5.2   Med motorn igång och traktorns parkeringsbromssystem fullt inkopplat

2.1.5.2.1

har kompletteringsledningen ett tryck på 0+100 kPa och/eller

2.1.5.2.2

genereras ett tryck mellan 11 500 kPa och 15 000 kPa i kontrolledningen.

2.1.5.3   Med motorn igång och traktorns parkeringsbromssystem helt urkopplat ska kompletteringsledningen ha ett tryck mellan de värden som anges i punkt 2.2.1.18.3

2.1.5.4   Med motorn igång och ingen bromskontroll på traktorn aktiverad (körnings- eller stand by-läge), ska trycket på kopplingshuvudet på manöverledningen vara som föreskrivs i punkt 2.2.1.18.2.

2.1.5.5   Med motorn igång och kontrollenheten för traktorns färdbroms fullt aktiverad ska ett tryck på mellan 11 500 kPa och 15 000 kPa genereras i kontrolledningen. För att tryckutsätta kontrolledningen under färdbromsansättningen ska traktorn uppfylla kravet i punkt 3.6 i bilaga III.

2.1.6   De flexibla slangar och kablar som sammankopplar traktorer och släpfordon ska utgöra en del av släpfordonet.

2.1.7   Avstängningsanordningar som inte aktiveras automatiskt ska inte tillåtas.

2.1.8   Anslutningar för tryckprovning

2.1.8.1   För att kunna fastställa de verksamma bromskrafterna för varje axel på fordonet med ett tryckluftsdrivet bromssystem krävs följande anslutningar för lufttrycksprovning:

2.1.8.1.1

På varje separat krets av bromssystemet, på närmast lätt åtkomliga ställe intill den bromscylinder som är mest ogynnsamt placerad med avseende på den svarstid som beskrivs i bilaga III.

2.1.8.1.2

I ett bromssystem som innefattar en enhet som modulerar lufttryck eller hydrauliskt tryck i bromstransmissionen enligt vad som avses i punkt 6.2 i tillägg I till bilaga II, placerad i tryckledningen uppströms och nedströms om enheten i närmast åtkomliga läge. Om enheten är pneumatiskt styrd krävs en extra anslutning för tryckprovning för att simulera lastat tillstånd. När ingen sådan enhet är monterad ska en enda anslutning för tryckprovning motsvarande den anslutning nedströms som nämns ovan tillhandahållas. Dessa anslutningar för tryckprovning ska vara så placerade att de lätt kan nås från marken eller inifrån fordonet.

2.1.8.1.3

På det närmast lätt åtkomliga ställe intill den mest ogynnsamt placerade kraftlagringsenheten enligt vad som anges i del A punkt 2.4 i bilaga IV.

2.1.8.1.4

I varje separat krets av bromssystemet så att det är möjligt att kontrollera ingångs- och utgångstrycket i hela transmissionsledningen.

2.1.8.1.5

Anslutningarna för tryckprovning ska överensstämma med punkt 4 i ISO-standarden 3583:1984.

2.2   Krav på bromssystem

2.2.1   Fordon i kategorierna T och C

2.2.1.1   De bromssystem som ett fordon är utrustat med ska uppfylla de krav som angivits för färdbroms-, reservbroms- och parkeringsbromssystemen.

I syfte att hjälpa föraren att styra (för att aktivera differentialbromsning under arbete) får traktorns färdbromssystem bestå av två oberoende bromskretsar, var och en ansluten till en separat höger eller vänster bromspedal.

Om differentialbromsningsfunktionen aktiveras ska det inte vara möjligt att färdas i hastigheter över 40 km/tim, eller ska differentialbromsningsfunktionen inaktiveras vid hastigheter över 40 km/tim. Dessa två funktioner ska säkerställas på automatisk väg.

Om differentialläge aktiveras behöver en aktivering av släpfordonets färdbromssystem inte ske upp till en hastighet av 12 km/tim.

I traktorer där separata pedaler kan anslutas manuellt ska föraren från sin förarposition enkelt kunna kontrollera om dessa pedaler är anslutna eller inte.

2.2.1.2   Den utrustning som utgör färdbroms, reservbroms och parkeringsbroms får ha gemensamma komponenter, under förutsättning att de uppfyller följande villkor:

2.2.1.2.1

Det ska finnas minst två kontroller, var och en motsvarande ett separat bromssystem, oberoende av varandra och lätt åtkomliga för föraren vid normal körställning. För alla kategorier av fordon ska varje bromskontrollenhet (utom kontrollenheten för tillsatsbromssystem) utformas på ett sådant sätt att den återgår till utgångsläget när den släpps. Detta krav ska inte gälla kontrollenheten för parkeringsbromssystem (eller den delen av en kombinerad kontrollenhet) när den är mekaniskt låst i en aktiv position eller utnyttjas som reservbroms eller i båda dessa fall.

2.2.1.2.2

Kontrollenheten för färdbromssystemet ska vara oberoende av kontrollenheten för parkeringsbromssystemet.

2.2.1.2.3

När färdbroms- och reservbromssystemen har samma kontrollenhet får inte effektiviteten hos länksystemet mellan denna kontrollenhet och transmissionens olika komponenter kunna försämras efter en viss tids användning.

2.2.1.2.4

När färdbroms- och reservbromssystemen har samma kontrollenhet ska parkeringsbromssystemet vara konstruerat så att det kan aktiveras då fordonet är i rörelse. Detta krav ska inte gälla om fordonets färdbromssystem kan manövreras, även delvis, med ytterligare en kontrollenhet.

2.2.1.2.5

Vid fel på någon annan komponent än bromsarna eller de komponenter som anges i punkt 2.2.1.2.7, eller vid något annat fel på färdbromssystemet (funktionsstörning, delvis eller total utslagning av en kraftbehållare), ska reservbromssystemet eller den del av färdbromssystemet som inte påverkas av felet kunna stanna fordonet enligt de villkor som föreskrivs för reservbromsning.

2.2.1.2.6

När reservbromssystemet och färdbromssystemet har en gemensam kontrollenhet och gemensam transmission ska följande särskilt beaktas: 2.2.1.2.6.1 Om färdbromssystemet aktiveras av förarens muskelkraft med hjälp av en eller flera kraftkällor, ska reservbromsverkan vid fel i denna hjälp kunna säkerställas genom förarens muskelkraft, med bistånd av eventuella kraftkällor som inte berörs av felet, varvid den kraft som måste anbringas på kontrollenheten inte får överstiga de högsta föreskrivna värdena. 2.2.1.2.6.2 Om färdbromssystemets och transmissionens kraft är helt beroende av en kraftkälla som styrs av föraren ska det finnas minst två helt oberoende kraftkällor, försedda med var sin oberoende transmission; var och en av energikällorna får påverka bromsarna på bara två eller flera hjul som utvalts så att de ensamma kan säkerställa den nödvändiga graden av reservbromsning utan att äventyra fordonets stabilitet under bromsningen; var och en av dessa kraftreserver ska också vara utrustad med en varningsenhet. I minst en av luftbehållarna för varje färdbromskrets krävs en anordning för dränering och tömning på ett lämpligt ställe som är lätt att nå. 2.2.1.2.6.3 Om kraften för färdbromssystemet och transmissionen är helt beroende av en kraftkälla ska en kraftkälla anses vara tillräckligt, under förutsättning att den föreskrivna reservbromsningen säkerställs genom påverkan av förarens muskelkraft på färdbromsens kontrollenhet och att kraven i punkt 2.2.1.5 är uppfyllda.

2.2.1.2.7

Vissa delar, såsom pedalen och dess lager, huvudcylindern och dess kolv(ar) (hydrauliska system), reglerventilen (hydrauliska eller pneumatiska system), länksystemet mellan pedalen och huvudcylindern eller reglerventilen, bromscylindrarna och deras kolvar (hydrauliska eller pneumatiska system) och bromsarnas arm- och kamanordningar, ska anses som felsäkra om de är rätt dimensionerade, lätt åtkomliga för underhåll och har säkerhetsfunktioner som är minst likvärdiga med dem som föreskrivs för andra nödvändiga delar (t.ex. styrinrättningens länksystem) i fordonet. Om ett fel på någon av de nämnda delarna skulle göra det omöjligt att bromsa fordonet med en bromsverkan som är minst lika stor som den som föreskrivs för reservbromsningssystemet ska denna del tillverkas av metall eller av ett material med likvärdiga egenskaper och får inte förändras i någon större utsträckning vid normal användning av bromssystemen.

2.2.1.3   När det finns separata manöverorgan för färdbroms- och reservbromssystemen får inte samtidig aktivering av de två kontrollenheterna medföra att både färdbromssystemet och reservbromssystemet sätts ur funktion, varken när båda bromssystemen fungerar korrekt eller när ett av dem är defekt.

2.2.1.4   När någon annan kraft än förarens muskelkraft utnyttjas behöver det inte finnas mer än en källa för denna kraft (hydraulpump, luftkompressor osv.), men drivanordningarna för denna källa ska vara så säkra som är praktiskt möjligt.

2.2.1.4.1   I händelse av fel på någon del av transmissionen till ett fordons bromssystem, bestående av två färdbromssystem som uppfyller kraven i punkt 2.2.1.25, ska tillförseln till den del som inte påverkas av felet fortfarande vara säkerställd där den krävs för att stanna fordonet med den verkningsgrad som föreskrivs för återstående bromsning och/eller reservbromsning. Detta villkor ska uppfyllas med hjälp av automatiska system.

2.2.1.4.2   Dessutom ska lagringsanordningar som är placerade efter denna anordning i flödesriktningen vara sådana att det, i händelse av fel på energitillförseln efter fyra fullbromsningar med färdbromssystemets kontrollenhet under de förhållanden som föreskrivs i avsnitt A punkt 1.2 eller avsnitt B punkt 1.2 eller avsnitt C punkt 1.2 i bilaga IV, beroende på vilket bromssystem det rör sig om, fortfarande är möjligt att stanna fordonet vid den femte ansättningen med den verkningsgrad som föreskrivs för reservbromsning.

2.2.1.4.3   För hydrauliska bromssystem med energiupplagring ska kraven i punkterna 2.2.1.4.1 och 2.2.1.4.2 anses uppfyllda när kraven i del C punkt 1.2.2 i bilaga IV till denna förordning uppfylls.

2.2.1.4.4   När det gäller ett färdbromssystem bestående av endast en färdbromskrets, krävs att det vid fel eller bristande energitillförsel ska vara möjligt att bromsa fordonet med färdbromssystemets manöverorgan med den grad av bromsverkan som krävs för nödbromsning.

2.2.1.5   Kraven i punkterna 2.2.1.2, 2.2.1.4 och 2.2.1.25 ska uppfyllas utan hjälp av någon automatisk anordning som är utformad på sådant sätt att det kanske inte märks att den är obrukbar på grund av att delarna normalt befinner sig i ett ”viloläge” och bara aktiveras vid fel på bromssystemet.

2.2.1.6   På fordon med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 30 km/tim ska färdbromssystemet verka på samtliga hjul på minst en axel. I alla andra fall ska färdbromssystemet verka på samtliga hjul på fordonet. Alla hjul ska dock anses vara bromsade när det gäller fordon med en bromsad axel och en automatisk koppling av enheten till alla andra axlar under bromsning.

För fordon i kategori C anses detta villkor vara uppfyllt om alla fordonets bandrullar är bromsade. För fordon i kategori C med en konstruktiv hastighet av högst 30 km/tim anses detta villkor vara uppfyllt om minst en bandrulle på varje sida av fordonet bromsas.

För fordon utrustade med sadelsits och styrstång får färdbromsen påverka antingen framaxeln eller bakaxeln, förutsatt att kraven på bromsverkan som föreskrivs i punkt 2 i bilaga II till denna förordning är uppfyllda.

För ledade traktorer i kategori Ta gäller att om en axel utsätts för bromsning och differentialen är monterad mellan färdbromsen och hjulen anses alla hjulen på denna axel bromsade när aktiveringen av färdbromssystemet automatiskt låser differentialen på denna axel.

2.2.1.6.1   Prestanda för hydrauliska linjer och slanganordningar i fråga om fordon med en bromsad axel och en automatisk koppling av enheten till alla andra axlar under bromsning.

Den hydrauliska transmissionens hydrauliska ledningar ska tåla ett sprängningstryck på minst fyra gånger det normala driftstrycket (T) enligt fordonstillverkarens specifikationer. Slanganordningar ska överensstämma med ISO-standarderna 1402:1994, 6605:1986 och 7751:1991.

2.2.1.7   Om färdbromssystemet påverkar fordonets alla hjul eller bandrullar, ska påverkan vara lämpligt fördelad mellan axlarna. Om detta uppnås genom en enhet som modulerar trycket i bromstransmissionen, ska detta överensstämma med kraven i punkt 6 i tillägg 1 till bilaga II och punkt 2.1.8.

2.2.1.7.1   På fordon med mer än två axlar kan bromskraften vid liten last automatiskt minskas till noll på vissa axlar för att förhindra hjullåsning eller glasering av bromsbeläggen, förutsatt att fordonet helt uppfyller de krav på bromsverkan som föreskrivs i bilaga II.

2.2.1.8   Färdbromssystemets verkan ska vara symmetriskt fördelad mellan hjulen eller bandrullarna på samma axel i förhållande till fordonets längsgående mittplan.

2.2.1.9   Färdbroms-, reservbroms- och parkeringsbromssystemen ska verka på bromsytor som är permanent kopplade till hjulen via delar med tillräcklig hållfasthet. Det ska inte vara möjligt att koppla loss en bromsyta från hjulen; sådan frånkoppling ska dock tillåtas för parkeringsbromssystemet, förutsatt att det styrs uteslutande av föraren från förarsätet genom ett system som inte kan aktiveras av en läcka. När mer än en axel normalt utsätts för bromsning i fråga om fordon i kategorierna T och C med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 60 km/tim, får en axel frikopplas förutsatt att aktiveringen av färdbromssystemet automatiskt återansluter denna axel, och att automatisk återanslutning säkerställs vid ett fel i kraftförsörjningen eller ett fel i kontrolltransmissionen av återanslutningens kontrollenhet.

2.2.1.10   Det ska vara möjligt att kompensera slitage av färdbromsarna genom ett system för manuell justering. För fordon i kategorierna Tb och Cb ska slitage av färdbromsarna kompenseras genom ett system för automatisk justering. Dessutom ska kontrollenheten och delarna i transmissionen och bromsarna ha ett reservspelrum och, om nödvändigt, lämpliga möjligheter att kompensera så att effektiv bromsverkan säkerställs utan att någon omedelbar justering krävs då bromsarna blivit upphettade eller bromsbeläggen uppnått en viss grad av förslitning.

Fordon i kategorierna Ta och Ca behöver inte vara utrustade med ett system där kompensation för slitage av bromsarna sker med hjälp av ett system för automatisk justering. Om fordon i dessa kategorier är utrustade med system där bromsarna kompenseras för slitage med hjälp av ett system för automatisk justering, ska dock detta system uppfylla samma krav som de som tillhör kategorierna Tb och Cb.

2.2.1.10.1   Anordningar för automatisk justering av slitage ska, om sådana finns, efter uppvärmning följt av avkylning kunna svänga fritt såsom fastställs i punkt 2.3.4 i bilaga II efter en provning av typ I enligt punkt 1.3 i denna bilaga.

Slitaget på färdbromsbeläggen ska lätt kunna kontrolleras utifrån eller från undersidan av fordonet med användning enbart av de verktyg eller den utrustning som normalt följer med fordonet, exempelvis genom lämpliga inspektionsluckor eller annan åtgärd. Alternativt kan man godta ljud- eller ljusenheter som vid förarplatsen varnar föraren när beläggen behöver bytas.

2.2.1.10.2   Kraven i punkterna 2.2.1.10 och 2.2.1.10.1 gäller inte för bromsar nedsänkta i olja som är avsedda att fungera utan service under fordonets hela livslängd.

2.2.1.11   För hydrauliska bromssystem gäller följande:

2.2.1.11.1

Påfyllningsanordningarna till vätskebehållarna ska vara lätt åtkomliga; dessutom ska reservvätskebehållarna vara tillverkade så att nivån på reservvätskan lätt kan kontrolleras utan att behållarna behöver öppnas. Om det sistnämnda villkoret inte uppfylls ska den röda varningslampan som specificeras i punkt 2.2.1.29.1.1 göra föraren uppmärksam på att nivån hos en reservvätska sjunkit så lågt att det kan uppstå fel på bromssystemet.

2.2.1.11.2

Ett fel i den hydrauliska transmissionen där den föreskrivna färdbromsverkan inte kan erhållas ska meddelas föraren genom en enhet som innefattar en varningssignal, enligt vad som anges i punkt 2.2.1.29.1.1. Alternativt ska det vara tillåtet att denna enhet börjar lysa när vätskenivån i behållaren sjunker under den nivå som tillverkaren angett.

2.2.1.11.3

Vätsketypen som ska användas i den hydrauliska transmissionen för bromssystemet ska identifieras genom symbolen enligt figur 1 eller 2 i ISO-standard 9128:2006. Symbolen ska fästas inom 100 mm från påfyllningsöppningarna till vätskebehållarna, i enlighet med de krav som fastställs enligt artikel 17.2 k och 17.5 i förordning (EU) nr 167/2013. Tillverkarna får tillhandahålla ytterligare information. Detta krav gäller endast för fordon med en separat påfyllningsöppning för bromsvätskan.

2.2.1.12   Varningsenhet

2.2.1.12.1   Varje fordon som är utrustat med ett färdbromssystem som aktiveras från en kraftreserv ska, om den föreskrivna reservbromsverkan inte kan uppnås med denna broms utan hjälp av den lagrade kraften, vara försett med en varningsenhet – förutom en eventuell tryckmätare – som ger en ljus- eller ljudsignal när den lagrade kraften i någon del av systemet sjunker till ett värde vid vilket det, utan omladdning av kraftbehållaren och oberoende av fordonets lastförhållanden, ska vara möjligt att aktivera färdbromssystemets kontrollenhet en femte gång efter fyra fullständiga aktiveringar och erhålla den bromsverkan som föreskrivs för reservbromsning (utan fel i färdbromsens transmission och med bromsarna inställda så tätt som möjligt). Varningsanordningen ska vara direkt och permanent ansluten till kretsen. När motorn körs under normala driftförhållanden och det inte finns några fel i bromssystemet får inte varningsanordningen ge någon signal, utom under den tid som krävs för laddning av kraftbehållaren eller kraftbehållarna efter start av motorn.

2.2.1.12.1.1   I fråga om fordon som endast anses uppfylla kraven i punkt 2.2.1.4.1 genom att uppfylla kraven i avsnitt C punkt 1.2.2 i bilaga IV, ska dock varningsanordningen avge en ljudsignal utöver en ljussignal. Dessa anordningar behöver inte vara i drift samtidigt, under förutsättning att var och en av dem uppfyller ovanstående krav och att ljudsignalen inte sätts igång före ljussignalen.

2.2.1.12.2   Denna ljudanordning får sättas ur funktion när parkeringsbromsen är aktiverad eller, genom tillverkarens val, i fråga om fordon med automatisk transmission när växelväljaren står i parkeringsläge eller i båda dessa fall.

2.2.1.13   När en tilläggskraftkälla är nödvändig för bromssystemets funktion ska kraftreserven, utan att kraven i punkt 2.1.2.3 påverkas, vara sådan att den säkerställer tillräcklig bromsverkan för att stanna fordonet enligt de föreskrivna villkoren om motorn stannar eller ett fel uppstår på de delar som driver kraftkällan. Om den muskelkraft som föraren anbringar på parkeringsbromssystemet förstärks med någon form av hjälpmedel ska parkeringsbromssystemets aktivering dessutom säkerställas i händelse av fel på detta hjälpmedel, vid behov med hjälp av en kraftkälla oberoende av den som normalt försörjer ett sådant hjälpmedel. Denna kraftkälla får vara den som är avsedd för färdbromssystemet.

2.2.1.14   För en traktor som är godkänd för påkoppling av ett släpfordon med en broms som kontrolleras av traktorföraren, ska färdbromssystemet på traktorn vara försett med en enhet som är utformad så att om släpfordonets bromssystem inte fungerar, eller matarledningen (eller en annan typ av anslutning som får användas) mellan traktor och släpfordon skulle gå av, ska det fortfarande vara möjligt att bromsa traktorn med den bromsverkan som föreskrivs för reservbromssystemet; följaktligen föreskrivs det i synnerhet att enheten ska monteras på traktorns färdbromssystem och säkerställa att traktorn fortfarande kan bromsas med färdbromssystemet med den bromsverkan som föreskrivs för reservbromssystemet.

2.2.1.15   Kraftförsörjning till pneumatisk eller hydraulisk tilläggsutrustning ska ske automatiskt på ett sådant sätt att de föreskrivna prestandavärdena kan nås under drift och att användningen av tilläggsutrustningen även vid skada på kraftkällan inte kan medföra att kraftreserven som matar bromssystemen sjunker under den nivå som anges i punkt 2.2.1.12.

2.2.1.16   För att en traktor ska få dra ett fordon i kategori R2, R3, R4 eller S2 ska den uppfylla följande villkor:

2.2.1.16.1

När traktorns färdbromssystem aktiveras ska det också finnas en steglös bromsverkan på släpfordonet, se även punkt 2.2.1.18.4.

2.2.1.16.2

När traktorns reservbromssystem aktiveras ska det också ske en inbromsning i släpfordonet. För traktorer i kategorierna Tb och Cb ska bromsverkan vara steglös.

2.2.1.16.3

Om ett fel skulle uppstå i traktorns färdbromssystem och om detta system består av minst två oberoende kretsar, måste den eller de kretsar som inte påverkas av felet helt eller delvis kunna ansätta släpfordonets bromsar. Detta krav gäller inte om de två oberoende kretsarna fungerar så att ena kretsen bromsar vänster hjul och andra kretsen bromsar höger hjul, i syfte att tillåta differentiell bromsning för kurvtagning under arbete. Om det i det senare fallet skulle uppstå fel på traktorns färdbromssystem ska reservbromssystemet helt eller delvis kunna ansätta bromsarna på släpfordonet. Om denna funktion åstadkoms med hjälp av en ventil som normalt befinner sig i viloläge, får denna ventil endast installeras om dess funktion lätt kan kontrolleras av föraren, antingen från förarhytten eller från fordonets utsida, utan hjälp av verktyg.

2.2.1.17   Ytterligare krav för traktorer med tillstånd att dra släpfordon med tryckluftsdrivna bromssystem.

2.2.1.17.1   Om ett fel (t.ex. ett brott) skulle uppstå på en av tryckluftsledningarna, eller ett avbrott eller fel på den elektriska kontrolledningen skulle inträffa, ska det ändå vara möjligt för föraren att helt eller delvis aktivera släpfordonets bromsar, med hjälp av antingen färdbromssystemets kontrollenhet, reservbromssystemets kontrollenhet eller parkeringsbromsens kontrollenhet, om inte felet automatiskt medför att släpfordonet bromsas med den bromsverkan som föreskrivs i punkt 3.2.3 i bilaga II.

2.2.1.17.2   Den automatiska inbromsningen i punkt 2.2.1.17.1 ska anses fungera om följande villkor är uppfyllda:

2.2.1.17.2.1

När det aktuella bromsreglaget hos de som anges i punkt 2.2.1.17.1 aktiveras fullt ut, ska trycket i matarledningen sjunka till 150 kPa inom två sekunder. Dessutom ska matarledningen åter trycksättas när kontrollenheten för bromsen släpps.

2.2.1.17.2.2

När matarledningen töms med en hastighet på minst 100 kPa/sek ska släpfordonets automatiska inbromsning aktiveras innan trycket i matarledningen sjunkit till 200 kPa.

2.2.1.17.3   I händelse av fel i en av kontrolledningarna som förbinder två fordon utrustade enligt punkt 2.1.4.1.2 ska den kontrolledning som inte påverkas av felet automatiskt säkerställa den bromsverkan för släpfordonet som föreskrivs i punkt 3.2.3 i bilaga II.

2.2.1.17.4   I fråga om ett pneumatiskt färdbromssystem som består av två eller flera separata kretsar ska en eventuell läcka mellan dessa kretsar vid eller nedströms från kontrollenheten oavbrutet släppas ut i luften.

2.2.1.18   Ytterligare krav för traktorer med tillstånd att dra släpfordon med hydrauliska bromssystem.

2.2.1.18.1   Tryckförsörjningen för båda kopplingshuvudena då motorn inte är igång ska alltid vara 0 kPa.

2.2.1.18.2   Tryckförsörjningen för kontrolledningens kopplingshuvud med motorn igång och utan aktivering av bromskraften ska vara 0+200 kPa.

2.2.1.18.3   Med motorn i gång det ska vara möjligt att generera ett tryck vid kopplingshuvudet på kompletteringsledningen på minst 1 500 kPa men högst 3 500 kPa.

2.2.1.18.4   Som ett undantag från kravet i punkt 2.2.1.16.1 ska en graderad bromsverkan på släpfordonet endast krävas när traktorns färdbromssystem aktiveras när motorn är igång.

2.2.1.18.5   Vid ett fel eller avbrott (t.ex. brott eller läcka) i kompletteringsledningen ska det ändå vara möjligt för föraren att helt eller delvis aktivera släpfordonets bromsar, antingen genom färdbromsens kontrollenhet eller genom parkeringsbromsens kontrollenhet, om inte felet automatiskt bromsar släpfordonet med den bromsverkan som föreskrivs i punkt 3.2.3 i bilaga II.

2.2.1.18.6   Vid ett fel (t.ex. brott eller läcka) i kontrolledningen ska trycket i kompletteringsledningen sjunka till 1 000 kPa inom två sekunder efter att kontrollenheten för färdbromsen ansatts fullt ut; dessutom ska kompletteringsledningen åter trycksättas när kontrollenheten för färdbromsen släpps (se även punkt 2.2.2.15.3).

2.2.1.18.7   Trycket i kompletteringsledningen ska falla från sitt maximala värde till 0+300 kPa inom en sekund efter det att parkeringsbromsens kontrollenhet aktiverats fullt ut.

För att kontrollera tömningstiden är släpfordonssimulatorns kompletteringsledning enligt punkt 3.6.2.1 i bilaga III ansluten till traktorns kompletteringsledning.

Simulatorns ackumulatorer laddas sedan till det högsta värde som genereras av traktorn med motorn igång och luftningsenheten (punkt 1.1 i tillägg 2 till bilaga III) helt stängd.

2.2.1.18.8   För att kunna ansluta och frånkoppla de hydrauliska anslutningsledningarna även när motorn är igång och parkeringsbromssystemet används, får en lämplig enhet monteras på traktorn.

Enheten ska vara så konstruerad och uppbyggd så att trycket i anslutningsledningarna säkert återställs till viloläget senast då kontrollen (t.ex. en tryckknapp) för enheten automatiskt frigörs (t.ex. en ventil som automatiskt återgår till normaldriftsläge).

2.2.1.18.9   Traktorer som drar släpfordon i kategori R eller S och som endast uppfyller bromskraven för färdbromsen och/eller parkeringsbromsen och/eller det automatiska bromssystemet med hjälp av kraft som lagrats i en hydraulisk kraftlagringsenhet, ska vara utrustade med ett anslutningsdon enligt ISO 7638:2003 för att kunna visa den låga nivå av lagrad kraft i släpfordonet som det senare erhåller, enligt bestämmelserna i punkt 2.2.2.15.1.1 med den separata varningslampan via det elektriska anslutningsdonets kontaktstift 5 i överensstämmelse med ISO 7638:2003 enligt punkt 2.2.1.29.2.2 (se även punkt 2.2.2.15.1). Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 får användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt.

2.2.1.19   För en traktor med tillstånd att dra fordon i kategorierna R3, R4 eller S2 får släpfordonets färdbromssystem endast användas i samband med traktorns färd-, reserv- eller parkeringsbromssystem. Den automatiska ansättningen av enbart släpfordonets bromsar är dock tillåten då aktiveringen av släpfordonets bromsar initieras automatiskt av traktorn med det enda syftet att stabilisera fordonet.

2.2.1.19.1   Genom undantag från punkt 2.2.1.19 är det, för att förbättra fordonskombinationens färdegenskaper genom att ändra kopplingskraften mellan traktor och släpfordon, tillåtet för släpfordonets bromsar att ansättas automatiskt i upp till fem sekunder utan aktivering av traktorns färd-, reserv- eller parkeringsbromssystem.

2.2.1.20   Om punkt 3.1.3 i bilaga II endast kan uppfyllas genom att uppfylla de villkor som anges i punkt 3.1.3.4.1.1 i bilaga II gäller följande:

2.2.1.20.1

I fråga om tryckluftsdrivna bromssystem ska ett tryck på minst 650 kPa (eller likvärdig digital efterfrågan) överföras i kontrolledningen när en enda kontrollenhet som även aktiverar traktorns parkeringsbromssystem aktiveras fullt ut. Detta ska också säkerställas när tändningen/startströmbrytaren har stängts av och/eller nyckeln har tagits bort.

2.2.1.20.2

För hydrauliska bromssystem ska ett tryck på 0+100 kPa genereras på kompletteringsledningen när en enda kontrollenhet är fullt aktiverad.

2.2.1.21   Låsningsfria bromssystem för traktorer i kategori Tb

2.2.1.21.1   Traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 60 km/tim ska vara utrustade med låsningsfria bromssystem i kategori 1 enligt kraven i bilaga XI.

2.2.1.21.2   Traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet mellan 40 km/tim och 60 km/tim ska vara försedda med låsningsfria bromssystem i kategori 1 i enlighet med kraven i bilaga XI,

a)	för nya fordonstyper från och med den 1 januari 2020, och

b)	för nya fordon från och med den 1 januari 2021.

2.2.1.22   Traktorer med tillstånd att dra fordon utrustade med låsningsfria bromssystem ska också vara utrustade med ett speciellt elektriskt anslutningsdon i enlighet med ISO 7638:2003, för den elektriska kontrolltransmissionen. Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 kan användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt.

2.2.1.23   Om traktorer som inte nämns i punkterna 2.2.1.21.1 och 2.2.1.21.2 är utrustade med låsningsfria bromssystem ska de uppfylla kraven i bilaga XI.

2.2.1.24   Kraven i bilaga X ska tillämpas på säkerhetsaspekterna för alla komplexa elektroniska fordonskontrollsystem som tillhandahåller eller ingår i bromsfunktionens kontrolltransmission, inklusive de som utnyttjar bromssystemet eller bromssystemen för automatiskt kontrollerad bromsning eller selektiv bromsning.

2.2.1.25   För traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 60 km/tim ska färdbromssystemet, oavsett om det är kombinerat med reservbromssystemet, vara sådant att om fel uppstår i en del av dess transmission ska ett tillräckligt antal hjul fortfarande bromsas genom aktivering av färdbromsens kontrollenhet; dessa hjul ska väljas så att färdbromssystemets återstående bromsverkan uppfyller de krav som fastställs i punkt 3.1.4 i bilaga II.

Den eller de delar som inte påverkas av felet ska helt eller delvis kunna aktivera släpvagnens bromsar.

2.2.1.25.1   Fel i en del av ett hydrauliskt transmissionssystem ska signaleras till föraren av en enhet som innefattar en varningssignal, enligt vad som anges i punkt 2.2.1.29.1.1 Alternativt ska det vara tillåtet att denna enhet börjar lysa när vätskenivån i behållaren sjunker under den nivå som tillverkaren angett.

2.2.1.26   Särskilda tilläggskrav för den elektriska transmissionen till parkeringsbromssystemet

2.2.1.26.1   Traktorer med högsta konstruktiva hastighet över 60 km/tim

2.2.1.26.1.1   I de fall då fel uppstår på den elektriska transmissionen ska all oavsiktlig aktivering av parkeringsbromssystemet förhindras.

2.2.1.26.1.2   I de fall då ett elektriskt fel uppstår på kontrollen eller ett ledningsbrott i den elektriska kontrolltransmissionen utanför de(n) elektriska styrenheten (styrenheterna) inträffar, med undantag för kraftkällan, ska det fortfarande vara möjligt att aktivera parkeringsbromsen från förarplatsen och därmed kunna hålla det lastade fordonet stillastående i ett uppförs- eller nedförslut på 8 %.

2.2.1.26.2   Traktorer med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 60 km/tim.

2.2.1.26.2.1   Vid ett elektriskt fel i manöverorganet eller ett brott på ledningarna inom den elektriska kontrolltransmissionen utanför den elektriska kontrollenheten eller kontrollenheterna, exklusive kraftförsörjning,

2.2.1.26.2.1.1

ska all oavsiktlig aktivering av parkeringsbromssystemen vid en fordonshastighet över 10 km/tim förhindras,

2.2.1.26.2.1.2

ska det förbli möjligt att aktivera parkeringsbromssystemet från förarsätet och därmed kunna hålla det lastade fordonet stillastående i ett uppförs- eller nedförslut på 8 %.

2.2.1.26.3   Som ett alternativ till parkeringsbromsens prestandakrav enligt punkterna 2.2.1.26.1.2 och 2.2.1.26.2.1 ska en automatisk aktivering av parkeringsbromssystemet tillåtas när fordonet är stillastående, förutsatt att ovanstående prestanda uppnås och att parkeringsbromssystemet när det är aktiverat förblir inkopplat oavsett läge på tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren). Enligt detta alternativ ska parkeringsbromsen automatiskt lossas så snart föraren börjar sätta fordonet i rörelse igen.

2.2.1.26.4   Det ska också vara möjligt att lossa parkeringsbromssystemet, om nödvändigt med hjälp av verktyg och/eller en hjälpanordning som finns med/är monterad på fordonet.

2.2.1.26.5   Ett avbrott i ledningarna i den elektriska transmissionen eller ett elektriskt fel i parkeringsbromssystemets kontrollenhet ska signaleras till föraren genom den gula varningssignal som föreskrivs i punkt 2.2.1.29.1.2. När ett brott på ledningarna i den elektriska kontrolltransmissionen för parkeringsbromssystemet uppstår, ska denna gula varningslampa signalera så fort avbrottet sker eller, när det gäller traktorer med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 60 km/tim, senast vid aktivering av den relevanta bromskontrollen. Dessutom ska ett sådant elektriskt fel eller avbrott i de externa kablarna till den elektroniska kontrollenheten eller de elektroniska kontrollenheterna och med undantag för kraftförsörjningen signaleras till föraren med hjälp av den blinkande varningssignal som föreskrivs i punkt 2.2.1.29.1.1 så länge som tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren) är påslagen (i körläge) inklusive en tidsperiod om minst tio sekunder därefter och kontrollenheten är i påslaget läge (aktiverad).

Om parkeringsbromssystemet upptäcker en korrekt låsning av parkeringsbromssystemet kan varningssignalens blinkande dock undertryckas och den icke-blinkande röda signalen användas för att visa att parkeringsbromsen är i bruk.

Om manövrering av parkeringsbromsen normalt indikeras av en separat varningssignal som uppfyller alla kraven i punkt 2.2.1.29.3 ska denna signal användas för att uppfylla ovanstående krav för en röd signal.

2.2.1.26.6   Hjälputrustning får hämta kraft från den elektriska transmissionen för parkeringsbromssystemet förutsatt att kraftkällan är tillräcklig för att medge aktivering av parkeringsbromssystemet utöver fordonets elektriska belastning under felfria förhållanden. Dessutom ska kraven i punkt 4.1.7 i bilaga XII gälla om kraftkällan även används för färdbromssystemet.

2.2.1.26.7   När tändnings-/startströmbrytaren som kontrollerar bromssystemets elektriska energi stängts av och/eller nyckeln tagits ur ska det fortfarande vara möjligt att ansätta parkeringsbromsen men omöjligt att lossa den.

Lossande av parkeringsbromssystemet är tillåtet om manöverorganet måste låsas upp mekaniskt innan parkeringsbromsen kan lossas.

2.2.1.27   Kraven i bilaga XII ska tillämpas med avseende på EBS-fordon eller fordon med ”datakommunikation” via kontaktstift 6 och 7 i anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003.

2.2.1.28   Särskilda föreskrifter för kopplingskraftkontroll

2.2.1.28.1   Kopplingskraftkontroll är tillåten endast i traktorn.

2.2.1.28.2   Verkan av kopplingskraftkontrollen ska vara att minska skillnaden mellan de dynamiska bromsningsgraderna för traktorer och släpfordon. Kopplingskraftkontrollens verkan ska kontrolleras vid tiden för typgodkännande. Den metod med vilken denna kontroll utförs ska överenskommas mellan fordonstillverkaren och den tekniska tjänsten, och bedömningsmetod och resultat ska bifogas typgodkännanderapporten.

2.2.1.28.2.1   Kopplingskraftkontrollen kan styra bromsningsgraden TM/FM (punkt 2 i tillägg 1 till bilaga II) och/eller bromsvärdet eller bromsvärdena för släpfordon. Om en traktor är utrustad med två kontrolledningar enligt punkt 2.1.4.1.2 i denna bilaga, ska båda signalerna undergå liknande kontrolljusteringar.

2.2.1.28.2.2   Kopplingskraftkontrollen ska inte förhindra att högsta möjliga bromstryck kan aktiveras.

2.2.1.28.3   Fordonet ska uppfylla kraven på kompatibilitet i lastat tillstånd enligt tillägg 1 till bilaga II, men för att uppnå målen i punkt 2.2.1.28.2 får fordonet avvika från dessa krav när kopplingskraftkontrollen är i drift.

2.2.1.28.4   Ett fel på kopplingskraftkontrollen ska upptäckas och signaleras till föraren med en gul varningssignal som specificeras i punkt 2.2.1.29.1.2. Vid fel ska de relevanta kraven i tillägg 1 till bilaga II uppfyllas.

2.2.1.28.5   Kompensation av kopplingskraftkontrollsystemet ska indikeras med den gula varningssignal som anges i punkt 2.2.1.29.1.2 om denna kompensation överstiger 150 kPa (pneumatiskt) respektive 2 600 kPa (hydrauliskt) bort från det nominella efterfrågevärdet upp till en gräns på 650 kPa pneumatiskt (eller likvärdig digital efterfrågan) respektive 11 500 kPa (hydrauliskt). Över nivån på 650 kPa respektive 11 500 kPa (hydrauliskt) ska varning ges om kompensationen leder till att driftspunkten hamnar utanför lastviktsspannet för traktorer som anges i tillägg 1 till bilaga II.

2.2.1.28.6   Ett kopplingskraftkontrollsystem ska endast kontrollera de kopplingskrafter som genereras av traktorns och släpfordonets färdbromssystem. Kopplingskrafter som orsakas av bromsverkan hos tillsatsbromssystem ska inte kompenseras av vare sig traktorns eller släpfordonets färdbromssystem. Tillsatsbromssystemet anses inte utgöra en del av färdbromssystemet.

2.2.1.29   Bromsfel och defekt varningssignal

Kraven rörande optiska varningssignaler vars funktion är att tillkännage för föraren att vissa specifika fel eller brister i traktorns eller släpfordonets bromssystem beskrivs i punkterna 2.2.1.29.1–2.2.1.29.6.3. Dessa signalers funktion ska endast vara att visa när fel eller brister uppstår i bromsautrustningen. Den optiska varningssignal som beskrivs i punkt 2.2.1.29.6 kan dock också användas för att signalera fel eller briser i löpverket.

2.2.1.29.1   Traktorer ska kunna tillhandahålla optiska varningssignaler för bromsfel och defekter enligt följande:

2.2.1.29.1.1

En röd varningssignal, enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013, som indikerar fel i fordonets bromsutrustning, vilka specificeras i andra punkter i denna bilaga samt i bilagorna V, VII, IX och XIII, som hindrar färdbromsen från att nå den föreskrivna bromsverkan eller hindrar minst en av de två oberoende färdbromskretsarna från att fungera.

2.2.1.29.1.2

I förekommande fall, en gul varningssignal enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013, som indikerar ett fel upptäckt på elektrisk väg inom fordonets bromsutrustning vilket inte indikeras av den varningslampa som nämns i punkt 2.2.1.29.1.1.

2.2.1.29.2   Traktorer utrustade med en elektrisk kontrolledning och/eller som är godkända för att bogsera fordon försedda med elektrisk kontrolltransmission ska kunna tillhandahålla en separat varningssignal enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013, för att indikera ett fel i den elektriska kontrolltransmissionen i släpfordonets bromsutrustning. Signalen ska aktiveras från släpfordonet via kontaktstift 5 i det elektriska anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003, och under alla omständigheter ska den signal som överförs från släpfordonet visas utan någon betydande fördröjning eller förändring. Denna varningssignal ska inte tändas när traktorn är kopplad till ett släpfordon utan elektrisk kontrolledning och/eller elektrisk kontrolltransmission eller när inget släpfordon är tillkopplat. Denna funktion ska vara automatisk.

2.2.1.29.2.1   När en traktor utrustad med en elektrisk kontrolledning ansluts elektriskt till ett släpfordon försett med en elektrisk kontrolledning ska den röda varningssignal som specificeras i punkt 2.2.1.29.1.1 även användas för att indikera vissa specificerade fel i släpfordonets bromsutrustning när släpfordonet tillhandahåller motsvarande felinformation via den elektriska kontrolledningens datakommunikationsdel. Denna uppgift ska ges utöver den varningssignal som anges i punkt 2.2.1.29.2. Alternativt kan en separat varningssignal enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013 tillhandahållas i traktorn för att indikera ett sådant fel i släpfordonets bromsutrustning, i stället för den varningssignal som anges i 2.2.1.29.1.1 och den medföljande varningssignalen ovan.

2.2.1.29.2.2   Traktorer utrustade med ett elektriskt anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003 för att kunna indikera den låga nivån av lagrad kraft på släpfordon enligt punkterna 2.2.2.15.1.1 och 2.2.2.15.1.2 ska visa den separata gula varningslampan som nämns i punkt 2.2.1.29.2 för föraren när varningssignalen skickas till traktorn från släpfordonet via kontaktstift 5 på det elektriska anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003.

2.2.1.29.3   Om inget annat anges gäller följande:

2.2.1.29.3.1

Ett specificerat fel eller en specificerad defekt ska signaleras till föraren via ovannämnda varningssignal(er) senast då bromskontrollenheten i fråga aktiveras.

2.2.1.29.3.2

Varningssignalen eller varningssignalerna ska visas så länge som felet eller defekten finns kvar och tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren) är påslagen (i körläge).

2.2.1.29.3.3

Varningssignalen ska vara konstant (ej blinkande).

2.2.1.29.4   Varningssignalerna ska vara synliga även i dagsljus; att signalerna fungerar tillfredsställande ska enkelt kunna kontrolleras av föraren från förarplatsen; fel på en komponent i varningsenheterna ska inte medföra någon minskning av systemets bromsverkan.

2.2.1.29.5   De(n) varningssignal(er) som nämnts ovan ska tändas när fordonets elektriska utrustning (och bromssystemet) förses med energi. När fordonet står stilla ska bromssystemet bekräfta att ingen av de specificerade felen eller defekterna existerar innan signalerna släcks. Specificerade fel eller defekter som bör aktivera ovan nämnda varningssignaler, men som inte kan upptäckas vid statiska förhållanden, ska lagras när de upptäcks och visas vid uppstart och vid alla tillfällen när tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren) är påslagen (i körläge), så länge som felet eller defekten kvarstår.

2.2.1.29.6   Icke-specificerade fel (eller defekter), eller annan information om traktorns bromsar eller driftsutrustning får indikeras av den signal som anges i punkt 2.2.1.29.1.2, förutsatt att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

2.2.1.29.6.1

Fordonet är stillastående.

2.2.1.29.6.2

Signalen har, sedan energi först tillförts bromssystemet, indikerat att inga specificerade fel (eller defekter) identifierats efter de förfaranden som beskrivs i punkt 2.2.1.29.5.

2.2.1.29.6.3

Icke-specifika fel eller annan information ska endast indikeras genom varningssignalens blinkande. Varningssignalen ska dock släckas så fort fordonet kommer upp i över 10 km/tim.

2.2.1.30   Funktionsstörningar i den elektriska kontrolltransmissionen ska inte ansätta bromsarna i strid med förarens avsikter.

2.2.1.31   Traktorer som är försedda med hydrostatisk framdrivningsenhet ska antingen uppfylla alla relevanta krav i denna bilaga eller i bilaga IX.

2.2.2   Fordon i kategorierna R och S

2.2.2.1   Fordon i kategorierna R1a, R1b (om summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 750 kg), S1a och S1b (om summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 750 kg) behöver inte vara försedda med ett färdbromssystem. Om fordon inom dessa kategorier är utrustade med ett färdbromssystem ska detta system dock uppfylla samma krav som för fordon i kategori R2 eller S2, beroende på vad som är lämpligt.

2.2.2.2   Fordon i kategorierna R1b och S1b (där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel överstiger 750 kg) och R2 ska utrustas med ett färdbromssystem av antingen genomgående eller halvt genomgående typ eller av påskjutstyp. Om fordon i dessa kategorier har ett färdbromssystem av genomgående eller halvt genomgående typ ska de dock uppfylla samma krav som fordon som tillhör kategori R3.

2.2.2.3   När ett släpfordon tillhör kategori R3, R4 eller S2 ska färdbromssystemet vara av genomgående eller halvt genomgående typ.

2.2.2.3.1   Genom undantag från kravet i punkt 2.2.2.3, får ett påskjutsbromssystem monteras i fordon i kategori R3a och S2a med en sammanlagd totalvikt som inte överstiger 8 000 kg på följande villkor:

2.2.2.3.1.1

Den konstruktiva hastigheten överstiger inte 30 km/tim när bromsarna inte fungerar på alla hjulen.

2.2.2.3.1.2

Den konstruktiva hastigheten överstiger inte 40 km/tim när bromsarna fungerar på alla hjul.

2.2.2.3.1.3

En tålig platta (150 mm i diameter) som anger högsta konstruktiva hastighet ska monteras på baksidan av släpvagnar i kategori R3a som är försedda med påskjutsbromsar. På plattan ska det stå 30 eller 40 km/tim i förekommande fall, eller 20 eller 25 mph i de medlemsstater där brittiska måttenheter fortfarande är i bruk.

2.2.2.4   Färdbromssystemet ska

2.2.2.4.1

verka på minst två hjul per axel i fråga om släpfordon i kategorierna Rb och Sb,

22.2.4.2

fördela sin verkan på lämpligt sätt mellan axlarna,

2.2.2.4.3

vara utrustat med en anordning för dränering och tömning, åtminstone på en av tryckluftsbehållarna om sådana är installerade, på ett lämpligt ställe som är lätt åtkomligt.

2.2.2.5   Verkan från varje bromssystem ska fördelas mellan hjulen på varje axel symmetriskt i förhållande till släpfordonets längsgående mittplan.

2.2.2.5.1   I fråga om fordon med betydande skillnad i hjulbelastningen mellan vänster och höger sida får dock bromssystemet följaktligen avvika från den symmetriska bromskraftfördelningen.

2.2.2.6   Funktionsstörningar i den elektriska kontrolltransmissionen ska inte ansätta bromsarna i strid med förarens avsikter.

2.2.2.7   De bromsytor som krävs för att åstadkomma den föreskrivna graden av bromsverkan ska konstant vara i kontakt med hjulen, antingen genom fast montering eller genom delar med god funktionssäkerhet.

2.2.2.8   Det ska vara enkelt att kompensera för slitage av bromsarna med hjälp av en anordning för manuell eller automatisk justering. Dessutom ska kontrollenheten och delarna i transmissionen och bromsarna ha ett reservspelrum och, om nödvändigt, lämplig möjlighet till kompensation så att effektiv bromsverkan säkerställs utan att någon omedelbar justering krävs då bromsarna blivit upphettade eller bromsbeläggen uppnått en viss grad av förslitning.

2.2.2.8.1   Justering av färdbromsen med hänsyn till slitage ska ske automatiskt. Montering av självjusterande bromsar ska dock vara valfri för fordon i kategorierna R1, R2, R3a, S1 och S2a. Bromsar utrustade med automatiska bromsjusteringsenheter ska, efter uppvärmning följd av kylning, kunna vara frirullande enligt punkt 2.5.6 i bilaga II efter den provning av typ I eller typ III, beroende på vilken som är tillämplig, som också anges i den bilagan.

2.2.2.8.1.1   För släpfordon i kategorierna

—	R3a, R4a, S2a, och

—	R3b, R4b, S2b där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg,

ska prestandakraven i punkt 2.2.2.8.1 anses vara uppfyllda genom att uppfylla kraven i punkt 2.5.6 i bilaga II. Tills man har överenskommit enhetliga tekniska villkor som kan användas för korrekt bedömning av hur den automatiska bromsjusteringsenheten fungerar, ska kravet på fri rullning anses vara uppfyllt då fri rullning observeras under alla bromsprovningar som föreskrivs för tillämpligt släpfordon.

2.2.2.8.1.2   För släpfordon i kategorierna R3b, R4b och S2b där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel överstiger 10 000 kg ska prestandakraven i punkt 2.2.2.8.1 anses vara uppfyllda om de uppfyller kraven i punkt 2.5.6 i bilaga II.

2.2.2.9   Bromssystemet ska vara sådant att släpfordonet stoppas automatiskt om kopplingen avskiljs medan släpfordonet är i rörelse.

2.2.2.9.1   Förutom med den huvudsakliga kopplingsenheten ska fordon i kategorierna R1 och S1 utan bromssystem utrustas med en sekundär koppling (kedja, kabel etc.) som vid separation av den huvudsakliga kopplingen kan förhindra att dragbalken vidrör marken och ge släpfordonet viss kvarvarande styrförmåga.

2.2.2.9.2   Fordon i kategorierna R1, R2, R3a, S1 och S2a med monterade påskjutsbromssystem ska vara utrustade med en enhet (kedja, kabel etc.) som, om kopplingen avskiljs, kan aktivera släpfordonets bromsar.

2.2.2.9.3   På släpfordon med ett hydrauliskt bromssystem ska kopplingsledningarna som anges i punkterna 2.1.5.1.1 och 2.1.5.1.2. kopplas ifrån traktorn eller släpfordonet med ett obetydligt läckage under separationen av kopplingen. Kraften för att koppla bort en enda anslutningsledning får inte överstiga de värden som anges i ISO 5675:2008. Vid avvikande från de värden som föreskrivs i punkt 4.2.4 i denna standard får den frånkopplade kraften för båda ledningarna inte överstiga 2 500 N.

2.2.2.10   På varje släpfordon som ska vara försett med färdbromssystem ska parkeringsbromsning säkerställas även när släpfordonet är skilt från traktorn. En person som står på marken ska kunna aktivera parkeringsbromssystemet.

2.2.2.11   Om släpfordonet är försett med en enhet som möjliggör att aktiveringen av bromssystemet, utom parkeringsbromssystemet, avbryts, ska enheten vara så konstruerad och tillverkad att den aktivt återställs till viloläge senast vid återupptagandet av trycklufts- eller hydrauloljeförsörjningen eller den elektriska försörjningen till släpfordonet.

2.2.2.12   På varje släpfordon som är försett med ett hydrauliskt färdbromssystem ska bromssystemet vara konstruerat så att parkerings- eller färdbromssystemet tillämpas automatiskt när kompletteringsledningen frånkopplas.

2.2.2.13   Fordon i kategorierna R3, R4 och S2 ska uppfylla de villkor som anges i punkt 2.2.1.17.2.2 för tryckluftsdrivna bromssystem eller i punkt 2.2.2.15.3 för hydrauliska bromssystem.

2.2.2.14   Där extrautrustningen förses med kraft från färdbromssystemet ska färdbromssystemet skyddas för att säkerställa att trycket i färdbromslagringsenheten eller färdbromslagringsenheterna upprätthålls vid ett tryck på minst 80 % av kontrolledningens nödvändiga tryck eller likvärdig digital efterfrågan som anges i punkt 2.2.3.2 respektive 2.2.3.3 i bilaga II.

2.2.1.15   Utöver det som sägs ovan ska släpfordon med hydrauliska bromssystem uppfylla följande krav:

2.2.2.15.1

I det fall att ett släpfordon endast uppfyller kraven för färdbromssystem och/eller parkeringsbromssystem och/eller automatisk bromsning med hjälp av kraft som lagrats i en hydraulisk kraftlagringsenhet, ska släpfordonet automatiskt aktivera bromsarna eller förbli bromsat när det inte är elektriskt anslutet (traktorns tändning är påslagen) med energiförsörjningen tillgänglig genom anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 (se även punkt 2.2.1.18.9). Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 får användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt. 2.2.2.15.1.1 När trycket i de hydrauliska kraftbehållarna faller under det tryck som fordonstillverkaren anger i intyget om typgodkännande, där den föreskrivna bromsverkan inte kan garanteras, ska detta låga tryck indikeras till föraren med hjälp av den separata varningssignal som anges i punkt 2.2.1.29.2.2 via kontaktstift 5 på det elektriska anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003. Detta tryck får inte överstiga 11 500 kPa.

2.2.2.15.2

När trycket i kompletteringsledningen har sjunkit till 1 200 kPa ska automatisk bromsning av släpfordonet inledas (se även punkt 2.2.1.18.6).

2.2.2.15.3

En enhet kan vara installerad på släpfordonet för att tillfälligt släppa bromsarna för det fall det inte finns någon lämplig traktor tillgänglig. Kompletteringsledningen ska anslutas till denna enhet för detta tillfälliga ändamål. När kompletteringsledningen är bortkopplad från enheten ska bromsarna automatiskt återgå till aktiverat tillstånd.

2.2.2.16   Släpfordon med en högsta konstruktiva hastighet som överstiger 60 km/tim i kategorierna R3b, R4b och S2b ska vara utrustade med ett låsningsfritt bromssystem enligt bilaga XI. Om största tillåtna totalvikt för släpfordonen överstiger 10 t är dessutom endast ett låsningsfritt bromssystem i kategori A tillåtet.

2.2.2.17   Om släpfordon som inte anges i punkt 2.2.2.16 är försedda med låsningsfria bromssystem ska dessa uppfylla kraven i bilaga XI.

2.2.2.18   Släpfordon utrustade med en elektrisk kontrolledning och släpfordon i kategori R3b eller R4b försedda med ett låsningsfritt bromssystem ska förses med ett särskilt elektriskt anslutningsdon för bromssystem och låsningsfria bromssystem eller för endast ett av dessa två system, i överensstämmelse med ISO 7638:2003. De tvärsnitt på ledningen som anges i ISO 7638:2003 för släpvagnen får minskas om släpvagnen är försedd med sin egen oberoende säkring. Säkringens amperetal får inte överskrida den strömstyrka ledaren är dimensionerad för. Denna avvikelse gäller inte släpvagnar som är utrustade för att dra ytterligare en släpvagn. Felvarningssignaler som krävs från släpfordonet enligt denna förordning ska aktiveras via ovanstående kontakt. Krav för släpfordon med avseende på överföring av felvarningssignaler ska, i förekommande fall, vara de som anges för traktorer i punkterna 2.2.1.29.3, 2.2.1.29.4, 2.2.1.29.5 och 2.2.1.29.6.

Dessa fordon ska märkas på ett outplånligt sätt, enligt de krav som fastställs i artiklarna 17.2 k och 17.5 i förordning (EU) nr 167/2013, med en indikation om bromsverkans funktionalitet när anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 är anslutet respektive frånkopplat. Märkningen ska placeras så att den är synlig vid anslutning av de pneumatiska och elektriska gränssnittsanslutningarna.

2.2.2.18.1   Det är tillåtet att ansluta bromssystemet till en kraftförsörjning utöver den som är tillgänglig via ovannämnda anslutningsdon enligt ISO 7638:2003. Om en extra kraftförsörjning finns tillgänglig ska dock följande bestämmelser tillämpas:

2.2.2.18.1.1

Under alla förhållanden ska kraftförsörjningen enligt ISO 7638:2003 vara den primära kraftkällan för bromssystemet, oavsett om någon ytterligare kraftförsörjning är ansluten. Den extra kraftförsörjningen är avsedd att tillhandahålla en reserv om ett fel på energiförsörjningen enligt ISO 7638:2003 skulle uppstå.

2.2.2.18.1.2

Den ska inte ha en negativ påverkan på bromssystemets funktion under normala lägen eller fellägen.

2.2.2.18.1.3

I händelse av fel på strömförsörjningen enligt ISO 7638:2003 ska den kraft som förbrukas av bromssystemet inte resultera i att den maximalt tillgängliga kraften från extra försörjningen överskrids.

2.2.2.18.1.4

Släpfordonet ska inte ha någon märkning eller etikett som anger att släpfordonet är utrustat med en extra strömförsörjning.

2.2.2.18.1.5

Det är inte tillåtet att ha en felvarningsenhet på släpfordonet för att tillhandahålla en varning i händelse av fel på släpfordonets bromssystem när bromssystemet drivs av den extra försörjningen.

2.2.2.18.1.6

När en extra kraftförsörjning är tillgänglig ska man kunna verifiera att bromssystemet fungerar med hjälp av denna energikälla.

2.2.2.18.1.7

Om det skulle uppstå ett fel på den elektriska kraftförsörjningen från anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 ska kraven i punkterna 4.2.3 i bilaga XII och 4.1 i bilaga XI avseende felvarning gälla oavsett om bromssystemet drivs av den extra kraftförsörjningen.

2.2.2.19   Utöver kraven i punkterna 2.2.1.17.2.2 och 2.2.1.19, får släpfordonets bromsar också aktiveras automatiskt när detta initieras av släpfordonets egna bromssystem efter utvärderingen av information som genererats ombord.

3.   Provningar och tester

De bromsprovningar som fordon som inlämnats för godkännande måste genomgå och den bromsverkan som krävs beskrivs i bilaga II.

BILAGA II

Krav för provning av och prestanda hos bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana

1.   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1.1    axelgrupp : flera axlar där avståndet mellan två närliggande axlar är lika med eller mindre än 2,0 m. Där avståndet mellan två närliggande axlar är större än 2,0 m ska varje enskild axel anses vara en oberoende axelgrupp.

1.2    friktionsutnyttjandekurvor för ett fordon : kurvor som för angivna lastförhållanden visar den friktion som nyttjas av varje axel avsatt mot fordonets bromsningsgrad.

2.   Provning av bromsar

2.1   Allmänt

Den högsta konstruktiva hastigheten anses i hela denna bilaga vara i fordonets framlänges färdriktning om inte annat uttryckligen anges.

2.1.1   Den bromsverkan som föreskrivs för bromssystem ska baseras på stoppsträcka och den fullt utvecklade genomsnittsretardationen eller endast en av dessa två kvantiteter. Bromsverkan hos ett bromssystem ska bestämmas genom mätning av stoppsträckan i förhållande till fordonets utgångshastighet och genom mätning av den fullt utvecklade genomsnittsretardationen under provningen eller endast en av dessa två kvantiteter. Både stoppsträckan och genomsnittsvärdet för fullt utvecklad retardation eller endast en av dessa ska föreskrivas och mätas, efter det att provningen utförs.

2.1.2   Stoppsträckan ska vara den sträcka fordonet tillryggalägger från det ögonblick då föraren börjar påverka bromssystemets kontrollenhet till det ögonblick då fordonet stannar. Fordonets utgångshastighet (v1) ska vara hastigheten i det ögonblick föraren börjar påverka bromssystemets kontrollenhet. Utgångshastigheten ska inte vara mindre är 98 % av den för provningen föreskrivna hastigheten. Genomsnittsvärdet för den fullt utvecklade retardationen (dm) ska beräknas som medelretardationen avseende avståndet under intervallet vb till ve enligt formeln

där

v1	=	fordonets utgångshastighet beräknas såsom beskrivs i första stycket,
vb	=	fordonshastigheten vid 0.8v1 i km/tim,
Ve	=	fordonshastigheten vid 0.1 v1 i km/tim,
Sb	=	tillryggalagt avstånd mellan v1 och vb i meter,
Se	=	tillryggalagt avstånd mellan v1 och ve i meter.

Hastigheten och avståndet ska bestämmas med hjälp av instrument som har en noggrannhet av ± 1 % vid den föreskrivna hastigheten för provningen. Variabeln dm får bestämmas genom andra metoder än mätning av hastighet och avstånd; i detta fall ska noggrannheten av dm ligga inom intervallet ± 3 %.

2.1.3   Vid typgodkännandet av ett fordon ska bromsverkan mätas under provkörning på väg under följande förhållanden:

2.1.3.1

Fordonets tillstånd med avseende på vikten ska vara så som föreskrivs för varje typ av provning och ska noteras i provningsrapporten.

2.1.3.2

Provningen ska utföras vid de hastigheter som föreskrivs för varje typ av provning; när ett fordons högsta konstruktiva hastighet är lägre än den hastighet som föreskrivs för provningen ska provningen utföras vid fordonets högsta konstruktiva hastighet.

2.1.3.3

Under provningarna får den kraft som anbringas på bromssystemets kontrollenhet för att åstadkomma den föreskrivna bromsverkan inte överstiga 600 N på fotmanövrerad eller 400 N på handmanövrerad kontrollenhet.

2.1.3.4

Vägen ska ha en yta som ger gott väggrepp, om inget annat anges.

2.1.3.5

Provningarna ska utföras när det inte förekommer någon vind som kan komma att påverka resultaten.

2.1.3.6

Vid provningarnas början ska däcken vara kalla och ha det tryck som föreskrivs för den last som hjulen faktiskt utsätts för då fordonet står stilla.

2.1.3.7

Den föreskrivna bromsverkan ska uppnås utan att fordonet avviker från sin kurs, utan onormala vibrationer, och utan att hjulen låser sig. Hjullåsning tillåts där detta särskilt anges.

2.1.4   Fordonets uppförande under bromsning

2.1.4.1   Vid provningar av bromssystemen, särskilt de som utförs vid hög hastighet, ska fordonets allmänna uppförande under bromsningen kontrolleras.

2.1.4.2   Fordonets beteende vid bromsning på en väg med nedsatt väggrepp.

Beteendet hos fordon i kategorierna Tb, R2b, R3b, R4b och S2b på en väg med nedsatt väggrepp ska uppfylla de relevanta kraven i tillägg 1 och, om fordonet är utrustat med ABS, även kraven i bilaga XI.

2.2   Typ 0-bromsprovning (provning av normal bromsverkan med kalla bromsar)

2.2.1   Allmänt

2.2.1.1   Bromsen ska vara kall. En broms betraktas som kall om ett av följande villkor uppfylls:

2.2.1.1.1

Den temperatur som uppmäts på skivan eller utanpå trumman är lägre än 100 °C.

2.2.1.1.2

I fråga om helt inkapslade bromsar, även bromsar som är nedsänkta i olja, ska den temperatur som uppmäts på kåpans utsida vara lägre än 50 °C.

2.2.1.1.3

Bromsarna har inte använts inom en timme före provningen.

2.2.1.2   Under bromsprovningen ska en axel utan broms, om denna axel kan kopplas ur, inte vara ansluten till en bromsad axel. För traktorer med en bromsad axel och en automatisk koppling av drivenheten till alla andra axlar vid bromsning ska dock alla hjul anses vara bromsade.

2.2.1.3   Provningen ska utföras under följande förhållanden:

2.2.1.3.1

Fordonet ska vara lastat till den största tillåtna totalvikt som anges av tillverkaren och med en obromsad axel lastad till sin största tillåtna totalvikt. De bromsade axelhjulen ska vara försedda med däck med största tillåtna diameter enligt tillverkarens avsikt för den aktuella fordonstypen vid största tillåtna totalvikt. För fordon som bromsar på alla hjul ska framaxeln vara lastad till sin största tillåtna totalvikt.

2.2.1.3.2

Provningen ska upprepas på ett olastat fordon; för traktorer innebär det att endast föraren medförs och, om så är nödvändigt, en person som är ansvarig för att övervaka resultaten av provningen.

2.2.1.3.3

De gränser som föreskrivs för minsta bromsverkan, både vid provning med olastat fordon och vid provning med lastat fordon, ska vara de som anges nedan för varje fordonskategori; fordonet ska uppfylla både den föreskrivna stoppsträckan och det föreskrivna genomsnittsvärdet för fullt utvecklad retardation för den aktuella fordonskategorin, men det behöver inte nödvändigtvis vara så att båda parametrarna faktiskt behöver mätas.

2.2.1.3.4

Vägen ska vara jämn.

2.2.2   Typ 0-provning för fordon i kategorierna T och C

2.2.2.1   Provningen ska utföras vid fordonets högsta konstruktiva hastighet, med motorn frikopplad. Denna hastighet kan bli föremål för en viss toleransmarginal. I vilket fall som helst ska minsta föreskrivna prestanda dock uppnås. Den föreskrivna maximala stoppsträckan (enligt formeln för bromssträcka) ska beräknas med den faktiska provningshastigheten.

2.2.2.2   För kontroll av överensstämmelsen med kraven i punkt 2.2.1.2.4 i bilaga I ska en typ 0-provning utföras med motorn frikopplad vid en utgångshastighet på minst 98 % av fordonets högsta konstruktiva hastighet. Den fullt utvecklade genomsnittsretardationen vid användning av kontrollenheten för parkeringsbromssystemet eller vid användning av en hjälpkontrollenhet, vilket tillåter åtminstone delvis aktivering av färdbromssystemet och retardationen omedelbart innan fordonet stannar, ska inte vara mindre än 1,5 m/s2 upp till 30 km/tim och 2,2 m/s2 över 30 km/tim. Provningen ska utföras med fordonet lastat. Den kraft som anbringas på bromskontrollenheten får inte överstiga angivna värden.

2.2.2.3   För fordon utrustade med styre och sadelsits eller utrustade med ratt och bänksits eller skålade säten i en eller flera rader, och som är utrustade med icke-urkopplingsbar transmission, vilket kan bevisas av tillverkaren vid bromsprovningen, ska fordonet genomgå typ 0-provningen med motorn påkopplad.

2.2.3   Typ 0-provning för fordon i kategorierna R och S

2.2.3.1   Släpfordonets bromsverkan kan beräknas antingen från bromsningsgraden hos traktorn plus släpfordonet och den uppmätta kraften på kopplingen eller i vissa fall från bromsningsgraden hos traktorn plus släpfordonet då endast släpfordonet bromsas. Motorn i traktorn ska vara frånkopplad under bromsprovet.

2.2.3.2   Om släpfordonet är försett med ett tryckluftsbromssystem får trycket i matarledningen inte överstiga 700 kPa under bromsprovningen och signalvärdet i kontrolledningen får inte överstiga följande värden, beroende på installationen:

2.2.3.2.1

650 kPa i den pneumatiska kontrolledningen.

2.2.3.2.2

Ett digitalt efterfrågevärde motsvarande 650 kPa (enligt definitionen i ISO 11992:2003 inklusive ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007 i den elektriska kontrolledningen).

2.2.3.3   Om släpfordonet är utrustat med ett hydrauliskt bromssystem:

2.2.3.3.1

Den föreskrivna minsta bromsverkan ska uppnås med ett tryck på kontrolledningens kopplingshuvud som inte överstiger 11 500 kPa.

2.2.3.3.2

Det högsta trycket vid kontrolledningens kopplingshuvud får inte överstiga 15 000 kPa.

2.2.3.4   Med undantag för fall enligt punkterna 2.2.3.5 och 2.2.3.6 är det nödvändigt att mäta bromsningsgraden hos traktorn jämte släpfordonet och kraften på kopplingen för att bestämma släpfordonets bromsningsgrad. Traktorn ska uppfylla kraven i tillägg 1 när det gäller relationen mellan förhållandet TM/FM och trycket pm,

där

TM	=	summan av bromskrafterna i ytterkanten av alla hjulen på traktorer,
FM	=	total statisk normalkraft från vägytan mot traktorns hjul,
pm	=	trycket vid kontrolledningens kopplingshuvud.

Släpfordonets bromsningsgrad ska beräknas med formeln

zR = zR + M + D/FR

där

zR	=	släpfordonets bromsningsgrad,
zR+M	=	bromsningsgraden för traktorn plus släpfordonet,
D	=	dragkraft på kopplingen (dragkraft D > 0; tryck D < 0).
FR	=	total statisk normalkraft från vägytan mot släpfordonets alla hjul.

2.2.3.5   Om ett släpfordon har ett genomgående eller halvt genomgående bromssystem där trycket i bromsmekanismen inte ändras under bromsningen trots ändrad axelbelastning, får släpfordonet ensamt bromsas. Släpfordonets bromsningsgrad zR ska beräknas enligt en formel

där

R	=	värde på rullmotstånd: — 0,02 för fordon med en högsta konstruktiva hastighet som inte överstiger 40 km/tim, — 0,01 för fordon med en högsta konstruktiva hastighet som överstiger 40 km/tim,
FM	=	total statisk normalkraft från vägytan mot traktorns hjul,
FR	=	total statisk normalkraft från vägytan mot släpfordonets alla hjul.

2.2.3.6   Alternativt kan utvärderingen av släpfordonets bromsningsgrad göras genom bromsning av släpfordonet ensamt. I detta fall ska det använda trycket vara detsamma som det uppmätta trycket i bromsmekanismen under bromsning av kombinationen.

2.3   Typ I-provning (avmattningsprov)

Denna typ av prov ska utföras enligt kraven i punkt 2.3.1 eller 2.3.2, beroende på vad som är tillämpligt.

2.3.1   Med upprepad bromsning

Traktorer i kategorierna T och C ska genomgå typ I-provning med upprepad bromsning.

2.3.1.1   Färdbromssystemet hos traktorer som omfattas av denna förordning ska provas genom att man ansätter och släpper bromsarna ett antal gånger. Fordonet ska vara fullt lastat och provas enligt de villkor som anges i tabellen:

Fordonskategori	Villkor
	v1 [km/tim]	v2 [km/tim]	Δt [s]	n
T, C	80 % vmax	v1	60	20

där

v1	=	hastighet vid början av inbromsningen,
v2	=	hastighet vid slutet av inbromsningen,
vmax	=	fordonets högsta konstruktiva hastighet,
n	=	antal bromsansättningar,
Δt	=	bromscykelns varaktighet (tiden från inledningen av en inbromsning till inledningen av nästa).

2.3.1.1.1   För traktorer med en högsta konstruktiva hastighet som inte överstiger 40 km/tim får, som ett alternativ till testförutsättningarna som anges i tabellen i punkt 2.3.1.1, de förutsättningar som anges i följande tabell tillämpas:

Fordonskategori	Villkor
	v1 [km/tim]	v2 [km/tim]	Δt [s]	n
T, C	80 % vmax	0,05 v1	60	18

2.3.1.2   Om fordonets egenskaper inte tillåter den tidsperiod som föreskrivs för Δt får varaktigheten ökas. I varje fall får, utöver den tid som behövs för bromsning och acceleration av fordonet, en tid på 10 sek tillåtas i varje cykel för stabilisering av hastigheten v1.

2.3.1.3   Under dessa provningar ska den kraft som anbringas på kontrollenheten vara inställd så att en fullt utvecklad medelretardation på 3 m/s2 erhålls vid den första inbromsningen. Denna kraft ska vara konstant under de efterföljande inbromsningarna.

2.3.1.4   Under bromsningarna ska högsta växelläget (utom överväxel eller liknande) användas hela tiden.

2.3.1.5   För att återställa hastigheten efter inbromsningen ska växellådan användas så att hastigheten v1 uppnås på kortast möjliga tid (högsta acceleration som tillåts av motorn och växellådan).

2.3.1.6   För fordon försedda med automatiska bromsjusteringsanordningar ska justeringen av bromsarna, före typ I-provningen ovan, ställas in enligt följande förfaranden, beroende på vad som är tillämpligt:

2.3.1.6.1

För fordon försedda med tryckluftsbromsar ska justeringen av bromsarna vara sådan att den automatiska bromsjusteringsenheten fungerar aktivt. För detta syfte ska bromsmekanismens slaglängd justeras enligt formeln so ≥ 1,1 × somjustering (den övre gränsen ska inte överskrida ett värde som rekommenderas av tillverkaren), där Somjustering är slaglängden för omjustering enligt specifikation från tillverkaren av den automatiska bromsjusteringsenheten, dvs. den slaglängd där anordningen börjar omjustera bromsens spelrum med ett kontrollenhetstryck på 15 % av bromssystemets driftstryck, men inte mindre än 100 kPa. När det enligt överenskommelse med den tekniska tjänsten är opraktiskt att mäta kontrollenhetens slaglängd, ska utgångsinställningen överenskommas med den tekniska tjänsten. Från ovanstående villkor ska bromsen ansättas med ett manövertryck motsvarande 30 % av bromssystemets driftstryck, men inte mindre än 200 kPa 50 gånger i följd. Detta ska följas av en enda bromsansättning med ett manövertryck på > 650 kPa.

2.3.1.6.2

För fordon försedda med hydrauliskt manövrerade skivbromsar anses inga inställningskrav nödvändiga.

2.3.1.6.3

För fordon försedda med hydrauliskt manövrerade trumbromsar ska justeringen av bromsarna vara så som specificeras av tillverkaren.

2.3.2   Med genomgående bromsning

2.3.2.1   Färdbromssystemet på fordon i kategorierna R1, R2, S1, R3a, R4a, S2a och R3b, R4b, S2b, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg för de tre sista fordonskategorierna.

Vid provning av ovannämnda fordon R3a, R4a, S2a och R3b, R4b, S2, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg för de tre sista fordonskategorierna, alternativt inte har klarat typ III-provning enligt punkt 2.5, ska dessa fordon provas på sådant sätt att krafttillförseln till bromsarna när fordonet är lastat motsvarar det som registreras under samma tid för ett lastat fordon som körts med en konstant hastighet på 40 km/tim på ett 7 % nedförslut över en sträcka på 1,7 km.

2.3.2.2   Provningen får utföras på en jämn väg där släpfordonet dras av ett jordbruksfordon; under provningen ska den kraft som anbringas på kontrollenheten justeras för att hålla motståndet på släpfordonet konstant (7 % av den högsta stationära axelbelastningen på släpfordonet). Om den tillgängliga dragkraften är otillräcklig kan provningen utföras vid en lägre hastighet men över en längre sträcka enligt följande tabell:

Hastighet (km/tim)	avstånd (i m)
40	1 700
30	1 950
20	2 500
15	3 100

2.3.2.3   För släpfordon försedda med automatiska bromsjusteringsenheter ska justeringen av bromsarna, före den typ I-provning som föreskrivs ovan, ställas in enligt förfarandet som anges i punkt 2.5.4.

2.3.3   Bromsverkan med varma bromsar

2.3.3.1   I slutet av typ I-provningen (provning enligt punkt 2.3.1 eller provning enligt punkt 2.3.2) ska färdbromssystemets verkan med varma bromsar mätas under samma förhållanden (och särskilt vid en konstant manöverkraft som inte är större än den medelkraft som verkligen används) som vid typ 0-provningen med motorn frikopplad (temperaturförhållandena får vara annorlunda).

2.3.3.2   För traktorer får denna bromsverkan med varma bromsar inte vara lägre än 80 % av den bromsverkan som föreskrivs för kategorin i fråga och inte heller mindre än 60 % av det värde som registrerats vid typ 0-provning med motorn frikopplad.

2.3.3.3   För släpfordon ska bromskraften med varma bromsar i hjulens utkanter under provning vid 40 km/tim inte vara mindre än 36 % för släpfordon med vmax > 30 km/tim eller 26 % för släpfordon med vmax ≤ 30 km/tim av den maximala hjulbelastningen vid stillastående, och inte mindre än 60 % av det värde som registrerats i typ 0-provningen vid samma hastighet.

2.3.4   Frirullningsprovning

För traktorer försedda med automatiska bromsjusteringsanordningar ska bromsarna efter att alla provningar som anges i punkt 2.3.3 slutförts få svalna till en temperatur som motsvarar en kall broms (dvs. ≤ 100 °C) och det ska kontrolleras att fordonet klarar frirullning genom att uppfylla ett av följande villkor:

2.3.4.1

Hjulen rullar fritt (dvs. kan roteras för hand).

2.3.4.2

Det har fastställts att när fordonet drivs med den konstanta hastigheten v = 60 km/tim med bromsarna frilagda, och de asymptotiska temperaturerna inte överskrider en trum-/skivtemperaturökning på 80 °C, ska det resterande bromsmomentet anses vara godtagbart.

2.4   Typ II-provning (provning av beteende vid körning i nedförsbacke)

Förutom typ I-provning ska traktorer i kategorierna Tb och Cb med en högsta tillåten vikt som överstiger 12 ton, också genomgå typ II-provning.

2.4.1   Lastade traktorer ska provas så att energitillförseln motsvarar den energimängd som uppmätts under samma tidsperiod för en lastad traktor som körs med en medelhastighet på 30 km/tim i ett nedförslut på 6 % över en sträcka på 6 km, med lämpligt växelläge och med inkopplat tillsatsbromssystem, om fordonet är utrustat med ett sådant. Det använda växelläget ska vara avpassat så att motorns varvtal (min-1) inte överstiger det av tillverkaren föreskrivna högsta värdet.

2.4.2   För fordon i vilka energin absorberas enbart genom motorns bromsverkan ska en tolerans på ± 5 km/tim tillåtas för genomsnittshastigheten, och den växel som gör att hastigheten stabiliseras på värdet närmast 30 km/tim i ett nedförslut på 6 % ska vara ilagd. Om bromsverkan från enbart motorn bestäms genom mätning av retardationen, ska det vara tillräckligt om den uppmätta genomsnittsretardationen är minst 0,5 m/s2.

2.4.3   Vid provningens slut ska färdbromssystemets bromsverkan med varma bromsar mätas under samma förhållanden som vid typ 0-provning med motorn frikopplad (temperaturförhållandena får dock vara annorlunda). Stoppsträckan vid denna provning med varma bromsar får inte överstiga följande värden och den fullt utvecklade genomsnittsretardationen får inte understiga följande värden, vid en manöverkraft av högst 60 daN:

0,15v + (1,33 v2/115)

(den andra termen motsvarar en fullt utvecklad genomsnittsretardation dm = 3,3 m/s2).

2.5   Typ III-provning (utmattningsprov) för lastade fordon i kategorierna

2.5.1   R3b, R4b, S2b, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel överstiger 10 000 kg,

eller alternativt i kategorierna

2.5.2   R3a, R4a, S2a, när dessa fordon inte har testats enligt punkt 2.3.2,

2.5.3   R3b, R4b, S2b, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg.

2.5.4   Provning på bana

2.5.4.1   Bromsjusteringen ska, före typ III-provningen nedan, utföras enligt följande förfaranden, beroende på vad som är tillämpligt:

2.5.4.1.1

För släpfordon försedda med tryckluftsbromsar ska justeringen av bromsarna vara sådan att den automatiska bromsjusteringsenheten fungerar. För detta syfte ska bromsmekanismens slaglängd justeras enligt formeln so ≥ 1,1 × somjustering (den övre gränsen ska inte överskrida ett värde som rekommenderas av tillverkaren) där somjustering är slaglängden för omjustering enligt specifikation från tillverkaren av den automatiska bromsjusteringsenheten, dvs. den slaglängd där enheten börjar ställa om bromsens spelrum med ett manövertryck på 100 kPa. När det enligt överenskommelse med den tekniska tjänsten är opraktiskt att mäta kontrollenhetens slaglängd, ska utgångsinställningen överenskommas med den tekniska tjänsten. Från ovanstående villkor ska bromsen ansättas med ett manövertryck på 200 kPa, 50 gånger i följd. Detta ska följas av en enda bromsansättning med ett manövertryck på ≥ 650 kPa.

2.5.4.1.2

För släpfordon försedda med hydrauliskt manövrerade skivbromsar anses inga inställningskrav nödvändiga.

2.5.4.1.3

För fordon försedda med hydrauliskt manövrerade trumbromsar ska justeringen av bromsarna vara sådan som specificerats av tillverkaren.

2.5.4.2   För provning på väg ska följande villkor gälla:

Antal bromsansättningar	20
Bromscykelns varaktighet	60 s
Utgångshastighet vid inbromsningens inledning	60 km/tim
Bromsansättningar	Under dessa provningar ska den kraft som anbringas på kontrollenheten vara inställd så att den fullt utvecklade medelretardationen på 3 m/s2, med avseende på släpfordonets vikt PR, erhålls vid den första bromsningen. Denna kraft ska vara konstant under efterföljande bromsansättningar.

Ett släpfordons bromsningsgrad beräknas enligt formeln i punkt 2.2.3.5,

Hastighet vid slutet av inbromsning

där

zR	=	släpfordonets bromsningsgrad,
zR+M	=	fordonskombinationens bromsningsgrad (traktor och släpfordon),
R	=	rullmotståndsvärde = 0,01,
FM	=	total statisk normalkraft mellan vägytan och hjulen på traktor för släpfordon (N),
FR	=	total statisk normalverkan mellan vägytan och släpfordonets hjul (N),
F1	=	statisk normalverkan av den del av släpfordonets totalvikt som bärs av den obromsade axeln eller de obromsade axlarna (N),
F2	=	statisk normalverkan av den del av släpfordons totalvikt som bärs av den bromsade axeln eller de bromsade axlarna (N),
PR	=	PR = FR /g,
v1	=	ingångshastigheten (km/tim),
v2	=	sluthastigheten (km/tim).

2.5.5   Bromsverkan med varma bromsar

Vid slutet av provningen enligt punkt 2.5.4 ska färdbromssystemets bromsverkan med varma bromsar mätas under samma förhållanden som för typ 0-provning, dock med olika temperaturförhållanden och med början från en utgångshastighet på 60 km/tim. Bromskraften med varma bromsar vid hjulens utkant får då inte vara mindre än 40 % av den högsta hjulbelastningen vid stillastående och inte mindre än 60 % av det värde som uppmätts vid typ 0-provning vid samma hastighet.

2.5.6   Frirullningsprovning

Efter att alla provningar som beskrivs i punkt 2.5.5 slutförts ska bromsarna tillåtas svalna till en temperatur som motsvarar en kall broms (dvs. < 100 °C) och det ska kontrolleras att fordonet klarar frirullning genom att uppfylla ett av följande villkor:

2.5.6.1

Hjulen rullar fritt (dvs. kan roteras för hand).

2.5.6.2

Det har fastställts att det resterande bromsmomentet ska anses vara godtagbart när släpfordonet färdas i en konstant hastighet av v = 60 km/tim med frigjorda bromsar och de asymptotiska temperaturerna inte överskrider en trum-/skivtemperaturökning på 80 °C.

3.   Bromssystemens prestanda

3.1   Fordon i kategorierna T och C

3.1.1   Färdbromssystem

3.1.1.1   Enligt Typ 0-villkor ska färdbromssystemen provas under de förhållanden som anges i tabellen:

	vmax ≤ 30 km/tim	vmax > 30 km/tim
v	= vmax	= vmax
s (meter)	≤ 0,15 v + v2/92	≤ 0,15 v + v2/130
dm	≥ 3,55 m/s2	≥ 5 m/s2
F (fotmanövrerad kontroll)	≤ 600 N	≤ 600 N
F (handmanövrerad kontroll)	≤ 400 N	≤ 400 N

där

vmax	=	fordonets högsta konstruktiva hastighet,
v	=	föreskriven provningshastighet,
s	=	stoppsträcka,
dm	=	genomsnittsvärde för fullt utvecklad retardation,
F	=	kraft som anbringas på kontrollenheten.

3.1.1.2   En traktor med tillstånd att dra ett obromsat fordon i kategorierna R eller S, ska den lägsta prestanda som föreskrivs för motsvarande traktor (för typ 0-provning med motorn frikopplad) uppnås med det obromsade släpfordonet kopplat till traktorn och med det obromsade släpfordonet lastat till högsta totalvikt som anges av traktortillverkaren.

Kombinationens prestanda ska bekräftas genom beräkningar för den maximala bromsverkan som faktiskt uppnås av traktorn ensam under typ 0-provning med motorn frikopplad för lastad och olastad traktor (eventuellt också för ett delvis lastat tillstånd definierat av traktortillverkaren), med hjälp av följande formel (inga praktiska tester med ett kopplat obromsat släpfordon krävs):

där

dM+R	=	traktorns beräknade fullt utvecklade genomsnittsretardation då den kopplas till ett obromsat släpfordon, i m/s2,
dM	=	endast traktorns högsta genomsnittsvärde av fullt utvecklad retardation som uppnås under typ 0-provning med motorn frikopplad, i m/s2,
PM	=	traktorns vikt (om tillämpligt, inklusive eventuell ballast och/eller stödjande last),
PM_lastad	=	traktorns vikt, lastad,
PM_del_lastad	=	traktorns vikt, delvis lastad,
PM_olastad	=	traktorns vikt, olastad,
PR	=	del av den största vikt som bärs av en axel eller axlar på släpfordon utan färdbroms som kan påkopplas (enligt traktortillverkarens angivelse),
”PM+R”	=	kombinationens massa (vikt”PM” + angivet obromsat släpfordons vikt PR).

3.1.1.2.1   Minimikrav för kombinationers prestanda

Minsta prestanda för kombinationer ska inte vara mindre än 4,5 m/s2 för traktorer med vmax > 30 km/tim och inte mindre än 3,2 m/s2 för traktorer med vmax ≤ 30 km/tim i lastat och olastat tillstånd. Efter traktortillverkarens gottfinnande får ytterligare en typ 0-provning utföras av den tekniska tjänsten för en delvis lastad traktorvikt som tillverkaren uppgett, i syfte att definiera den högsta tillåtna vikten för ett obromsat släpfordon som uppfyller erforderlig minsta kombinationsprestanda för en sådan ”kombinationsvikt”.

De uppmätta värdena ”dm” för ovan nämnda lastvillkor och motsvarande beräknade värden ”dM+R” ska antecknas i provningsrapporten.

Högsta angivna värde för ett obromsat släpfordons vikt får inte överstiga 3 500 kg.

3.1.2   Reservbromssystem

Reservbromssystemet ska, även om dess kontrollenhet också används för andra bromsfunktioner, ge en stoppsträcka som inte överstiger följande värden och en fullt utvecklad genomsnittsretardation som inte understiger följande värden:

Traktorer med vmax ≤ 30 km/tim:	0,15 v + (v2/39)
(den andra termen motsvarar en fullt utvecklad genomsnittsretardation dm = 1,5 m/s2).

Traktorer med vmax > 30 km/tim:	0,15 v + (v2/57)
(den andra termen motsvarar en fullt utvecklad genomsnittsretardation dm = 2,2 m/s2).

Den föreskrivna prestandan ska erhållas genom att kontrollenheten utsätts för en kraft som inte överstiger 600 N för en fotdriven eller 400 N för en handdriven kontrollenhet. Kontrollenheten ska vara placerad så att den lätt och snabbt kan användas av föraren.

3.1.3   Parkeringsbromssystem

3.1.3.1   Parkeringsbromssystemet ska, även om det är kombinerat med någon av de andra bromsenheterna, kunna hålla en lastad traktor stilla i ett uppförs- och nedförslut på 18 %. Detta krav ska uppfyllas även under nedkylningsperioden. Nedkylningsperioden anses upphöra när bromsarna har nått en temperatur på 10 °C över den omgivande temperaturen.

3.1.3.2   För fordon i kategori T4.3 ska parkeringsbromssystemet, även om det är kombinerat med någon av de andra bromsenheterna, kunna hålla en lastad traktor stilla i ett uppförs- och nedförslut på 40 %. Detta krav ska uppfyllas även under nedkylningsperioden. Nedkylningsperioden anses upphöra när bromsarna har nått en temperatur på 10 °C över den omgivande temperaturen.

3.1.3.3   Prestandaprov för varma och kalla parkeringsbromsar

För att kontrollera att parkeringsbromsen kan hålla en lastad traktor stilla på ett uppförs- och nedförslut, vilket krävs enligt punkterna 3.1.3.1 och 3.1.3.2, ska mätningarna göras under följande villkor:

—	Uppvärmning av bromsarna till en temperatur på ≥ 100 °C (mätt på skivans friktionsyta eller på trummans utsida).

—	Systemtest på varma statiska parkeringsbromsar vid en temperatur på ≥ 100 °C.

—	Systemtest på kalla statiska parkeringsbromsar vid en temperatur lägre än eller lika med omgivningstemperaturen + 10 °C.

När det rör sig om bromsar i oljebad ska den metod med vilken denna provning utförs avtalas mellan fordonstillverkaren och den tekniska tjänsten. Bedömningsmetoden och resultaten ska bifogas typgodkännanderapporten.

3.1.3.4   På traktorer godkända för tillkoppling av släpfordon ska traktorns parkeringsbromssystem ha förmåga att hålla fordonskombinationen, vid högsta tillåtna vikt som traktortillverkaren anger, stillastående på ett uppförs- eller nedförslut på 12 %.

I det fall detta krav inte kan uppfyllas på grund av fysiska begränsningar (t.ex. begränsat tillgängligt väggrepp för att traktorn ska kunna generera tillräckliga bromskrafter) ska detta krav anses vara uppfyllt om det alternativa kravet i punkt 3.1.3.4 tillsammans med punkt 2.2.1.20 i bilaga I är uppfyllda.

3.1.3.4.1   Kravet i punkt 3.1.3.4 anses vara uppfyllt när villkoren i punkterna 3.1.3.4.1.1 eller 3.1.3.4.1.2 nedan uppfyllts:

3.1.3.4.1.1

Även då traktormotorn inte roterar står kombinationen med högsta tillåtna vikt stilla vid den föreskrivna lutningen när aktiveringen av en enda kontrollenhet av föraren från förarsätet har aktiverat traktorns parkeringsbromssystem och släpfordonets färdbromssystem eller bara ett av dessa två bromssystem.

3.1.3.4.1.2

Traktorns parkeringsbromssystem kan hålla traktorn kopplad till ett obromsat släpfordon med en vikt som motsvarar den högsta ”kombinationsvikt PM+R” som anges i provningsrapporten. ”PM+R” = kombinationsvikt (vikt ”PM” + obromsat släpfordons redovisade vikt PR) enligt punkt 3.1.1.2 och i testrapporten. ”PM” = traktorns vikt (om tillämpligt, inklusive ballast eller stödlast eller båda).

3.1.3.5   Ett parkeringsbromssystem tillåts som måste ansättas flera gånger innan det uppnår föreskriven bromsverkan.

3.1.4   Kvarstående bromsverkan efter transmissionsfel

3.1.4.1   För traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 60 km/tim ska kvarstående bromsverkan hos färdbromssystemet vid fel i en del av dess transmission ge en stoppsträcka som inte överstiger följande värden och en fullt utvecklad genomsnittsretardation som inte understiger följande värden, med en manöverkraft på högst 70 daN vid kontroll enligt en typ 0-provning där motorn är frikopplad och med följande utgångshastigheter för respektive fordonskategori:

v [km/tim]	Stoppsträcka LASTAT – [m]	dm [m/s2]	Stoppsträcka OLASTAT – [m]	dm [m/s2]
40		1,3		1,3

Detta krav får inte tolkas som en avvikelse från kraven angående reservbromsning.

3.1.4.2   Provning av kvarstående bromsverkan ska utföras genom att de faktiska felen hos färdbromssystemet simuleras.

3.2   Fordon i kategorierna R och S

3.2.1   Färdbromssystem

3.2.1.1   Krav för provning av fordon i kategorierna R1 eller S1

Om släpfordon i kategorierna R1 eller S1 är försedda med färdbromssystem ska systemets prestanda uppfylla kraven för fordon i kategori R2 eller S2.

3.2.1.2   Provningskrav för fordon i kategori R2

Om färdbromssystemet är av genomgående eller halvt genomgående typ ska summan av de krafter som utövas på de bromsade hjulens ytterkant uppgå till minst X % av den maximala hjulbelastningen vid stillastående.

X	=	50 för släpfordon med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 30 km/tim.
X	=	35 för släpfordon med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 30 km/tim.

Om släpfordonet är försett med ett tryckluftsbromssystem, ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 650 kPa (och/eller motsvarande digitala efterfrågevärde som definieras i ISO 11992:2003 inklusive ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007 i den elektriska kontrolledningen) och trycket i matarledningen inte överstiga 700 kPa under bromsprovet.

Om släpfordonet är utrustat med ett hydrauliskt bromssystem ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 11 500 kPa och trycket i kompletteringsledningen vara mellan 1 500 kPa och 1 800 kPa under bromsprovet.

Provningshastigheten är 60 km/tim eller den högsta konstruktiva hastighet för släpfordonet, beroende på vilket som är lägst.

Om bromssystemet är av påskjutstyp ska det överensstämma med de bestämmelser som fastställts i bilaga VIII.

3.2.1.3   Provningskrav för fordon i kategori R3, R4 eller S2

Summan av de krafter som utövas vid de bromsade hjulens ytterkant ska uppgå till minst X % av den maximala hjulbelastningen vid stillastående.

X	=	50 för släpfordon i kategorierna R3, R4 och S2 med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 30 km/tim.
X	=	35 för släpfordon i kategorierna R3a, R4a och S2a med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 30 km/tim.

Om släpfordonet är försett med ett tryckluftsbromssystem ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 650 kPa och trycket i matarledningen får inte överstiga 700 kPa under bromsprovningen.

Provningshastigheten är 60 km/tim eller den högsta konstruktiva hastighet för släpfordonet, beroende på vilket som är lägst.

Om släpfordonet är utrustat med ett hydrauliskt bromssystem ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 11 500 kPa och trycket i kompletteringsledningen vara mellan 1 500 kPa och 1 800 kPa under bromsprovet.

3.2.1.4   Inom en axelgrupp är det tillåtet att låsa hjulen på en axel under typ 0-testförfarandet. Detta krav ska inte tolkas som ett avsteg från kravet i punkt 6.3.1 i bilaga XI om hjullåsning av direktstyrda hjul.

3.2.2   Parkeringsbromssystem

3.2.2.1   Parkeringsbromssystemet som släpfordonet är utrustat med ska kunna hålla det lastade släpfordonet stillastående när det är avskilt från traktorn i ett uppförs- eller nedförslut på 18 %.

3.2.2.2   De krav som anges i punkt 3.2.2.1 ska uppfyllas även under nedkylningsperioden. Nedkylningsperioden anses vara avslutad när bromsarna har nått en temperatur på 10 °C över den omgivande lufttemperaturen.

3.2.2.3   Prestandaprov för varma och kalla parkeringsbromsar

Testkrav som anges i punkt 3.1.3.3 har motsvarande tillämpning.

3.2.3   Automatiskt bromssystem

Den automatiska bromsverkan vid fel, som beskrivs i punkterna 2.2.1.17 och 2.2.1.18 i bilaga I, under provning av det lastade fordonet från en hastighet på 40 km/tim eller 0,8 vmax (beroende på vilket som är lägre), ska inte vara mindre än 13,5 % av den maximala hjulbelastningen vid stillastående. Hjullåsning är tillåten vid bromseffektnivåer över 13,5 %.

3.3   Svarstid för fordon i kategorierna T, C, R och S

3.3.1   När ett fordon är försett med ett färdbromssystem som är helt eller delvis beroende av en annan kraftkälla än förarens muskelkraft ska följande krav uppfyllas:

3.3.1.1

Vid en nödmanöver får inte mer än 0,6 sek förflyta från det ögonblick då kontrollenheten börjar påverkas till det ögonblick då bromskraften på den mest ogynnsamt placerade axeln uppnår den nivå som motsvarar den föreskrivna bromsverkan.

3.3.1.2

För fordon utrustade med tryckluftsbromssystem eller släpfordon med hydrauliska bromssystem eller traktorer med en hydraulisk kontrolledning ska kraven i punkt 3.3.1 anses vara uppfyllda om fordonet uppfyller bestämmelserna i bilaga III.

3.3.1.3

I fråga om traktorer utrustade med hydrauliska bromssystem anses kraven i punkt 3.3.1 vara uppfyllda om fordonets retardation eller trycket i den mest ogynnsamt placerade bromscylindern vid en nödmanöver uppnår en nivå som motsvarar den föreskrivna bromsverkan inom 0,6 sek.

3.3.1.4

För traktorer med en bromsad axel och en automatisk aktivering av enheten till alla andra axlar vid bromsning ska kraven i punkt 3.3.1 anses vara uppfyllda om traktorn uppfyller både den föreskrivna stoppsträckan och den föreskrivna fullt utvecklade genomsnittsretardationen för den aktuella fordonskategorin enligt punkt 3.1.1.1, men i detta fall är det nödvändigt att faktiskt mäta båda parametrarna.