EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32014R0702

Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

OJ L 193, 1.7.2014, p. 1–75 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force: This act has been changed. Current consolidated version: 10/12/2020

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/702/oj

1.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 193/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 702/2014

av den 25 juni 2014

genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (1), särskilt artikel 1.1 a och b,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning i enlighet med artiklarna 6 och 8.2 i förordning (EG) nr 994/98,

efter samråd med rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1)

Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel 107.1 i fördraget utgör statligt stöd och ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Emellertid får rådet, i enlighet med artikel 109 i fördraget, fastställa kategorier av stöd som ska vara undantagna från denna anmälningsskyldighet. I enlighet med artikel 108.4 i fördraget får kommissionen anta förordningar avseende dessa kategorier av stöd. Förordning (EG) nr 994/98 ger kommissionen befogenhet att i enlighet med artikel 109 i fördraget förklara att vissa kategorier av stöd får undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. På grundval av den förordningen antog kommissionen förordning (EG) nr 1857/2006 som gäller till och med den 30 juni 2014 (2).

(2)

Den 22 juli 2013 ändrades förordning (EG) nr 994/98 genom rådets förordning (EU) nr 733/2013 (3) för att ge kommissionen befogenhet att utvidga gruppundantaget till nya kategorier av stöd avseende tydliga villkor för förenlighet kan definieras. Sådana nya stödkategorier inom jordbruks- och skogsbrukssektorn bör omfatta stöd till förmån för bevarande av kulturarvet, stöd till förmån för avhjälpande av skador orsakade av naturkatastrofer och stöd till förmån för skogsbruk, vilka på vissa villkor kan undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(3)

Enligt artikel 42 i fördraget är konkurrensreglerna tillämpliga på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån Europaparlamentet och rådet beslutar detta. Artikel 211.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (4) föreskriver att reglerna om statligt stöd är tillämpliga på produktion av och handel med jordbruksprodukter, med förbehåll för särskilda undantag. I enlighet med artikel 211.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 är reglerna om statligt stöd inte tillämpliga på betalningar som har gjorts av medlemsstaterna för åtgärder som föreskrivs i den förordningen och som helt eller delvis finansieras av unionen och för åtgärder som omfattas av artiklarna 213–218 i den förordningen. Reglerna om statligt stöd gäller vidare inte för utbetalningar som görs av medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (5) och inte heller för ytterligare nationell finansiering inom ramen för artikel 42 i fördraget. Sådana utbetalningar avsedda att tillhandahålla ytterligare nationell finansiering inom ramen för artikel 42 i fördraget måste uppfylla kriterierna i förordning (EU) nr 1305/2013 för att kunna godkännas av kommissionen som en del av en viss medlemsstats landsbygdsprogram. Reglerna om statligt stöd är dock tillämpliga på både den del som medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och på ytterligare nationell finansiering till åtgärder som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

(4)

Eftersom ett stöds ekonomiska effekter inte ändras beroende på huruvida det delvis finansieras av unionen eller inte eller huruvida det endast finansieras av en medlemsstat, bör det finnas överensstämmelse och konsekvens mellan kommissionens politik för kontroll av statligt stöd och det stöd som beviljas enligt unionens egen gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik.

(5)

Tillämpningsområdet för denna förordning bör därför anpassas till tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 1305/2013, särskilt när det gäller stöd till skogsbrukssektorn och stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma i landsbygdsområden. Denna förordning bör tillämpas på stödåtgärder till förmån för skogsbrukssektorn och till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag verksamma i landsbygdsområden som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget men som omfattas av förordning (EU) nr 1305/2013 endast och i den mån dessa stödåtgärder ingår i landsbygdsprogrammen och medfinansieras av EJFLU. Däremot bör denna förordning inte tillämpas på stöd till företag i landsbygdsområden för verksamheter som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget eller på stöd till skogsbrukssektorn om det inte finns någon direkt koppling till landsbygdsprogrammen och medfinansiering från EJFLU saknas. Det bör dock vara möjligt att bevilja stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn och stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn utanför de landsbygdsprogram som helt och hållet finansieras av medlemsstaterna, under förutsättning att det uppfyller de olika villkor för förenlighet som föreskrivs i denna förordning.

(6)

Ett förenklat förfarande bör göras tillgängligt för medlemsstaterna när de måste utverka godkännande av statligt stöd för både den medfinansierade delen och den ytterligare finansieringen av sina nationella landsbygdsprogram, i enlighet med artikel 81.1 i förordning (EU) nr 1305/2013. I detta avseende bör sådant stöd undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller de olika villkoren för förenlighet som föreskrivs i denna förordning.

(7)

Kommissionen inledde en omfattande översyn av reglerna för statligt stöd genom sitt meddelande av den 8 maj 2012 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Modernisering av det statliga stödet i EU (6). De huvudsakliga syftena med denna modernisering är i) att främja en hållbar, smart tillväxt för alla på en konkurrensutsatt inre marknad, samtidigt som man hjälper medlemsstaterna att använda de offentliga finanserna på ett mer effektivt sätt, ii) att inrikta kommissionens förhandsgranskning på ärenden som har störst påverkan på den inre marknaden och stärka medlemsstaternas samarbete i samband med tillämpningen av reglerna om statligt stöd och iii) att rationalisera reglerna och möjliggöra snabbare, mer välgrundade och välunderbyggda beslut baserade på en tydlig ekonomisk logik, ett gemensamt angreppssätt och tydliga skyldigheter.

(8)

Denna förordning bör möjliggöra en bättre prioritering av åtgärder för efterlevnadskontroll av statligt stöd och ökad förenkling, och den bör leda till ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av efterlevnaden av reglerna för statligt stöd på nationell nivå och unionsnivå, samtidigt som kommissionens och medlemsstaternas institutionella befogenheter upprätthålls. I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(9)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i ett stort antal ärenden, särskilt inom ramen för förordning (EG) nr 1857/2006, kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 (7) och gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013 (8). Den har således fått en betydande erfarenhet på detta område. Kommissionens erfarenhet har å ena sidan gjort det möjligt att bättre definiera de villkor enligt vilka vissa kategorier av stöd kan anses förenliga med den inre marknaden och att utvidga tillämpningsområdet för gruppundantagen och å andra sidan tydliggjort behovet av förstärkt insyn och kontroll samt korrekt utvärdering av stora stödordningar mot bakgrund av deras påverkan på konkurrensen på den inre marknaden.

(10)

De allmänna villkoren för tillämpningen av denna förordning bör fastställas på grundval av ett antal gemensamma principer som garanterar att stödet tillgodoser gemensamma intressen, har en tydlig stimulanseffekt, är ändamålsenligt och proportionerligt, beviljas med full insyn, och omfattas av en kontrollmekanism och regelbunden utvärdering och inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(11)

Stöd som uppfyller samtliga villkor i denna förordning, både generella och specifika för respektive stödkategori, bör vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. För att säkerställa effektiv övervakning och förenklad administration utan att kommissionens kontroll försvagas bör undantagna stöd (stödordningar och individuella stöd) innehålla en uttrycklig hänvisning till denna förordning.

(12)

Statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning kommer att fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas möjlighet att anmäla stöd vars mål motsvarar mål som omfattas av denna förordning.

(13)

Med tanke på stora stödordningars större potential att påverka handel och konkurrens bör stödordningar med en genomsnittlig årlig statlig stödbudget som överskrider ett tröskelvärde som är baserat på ett absolut värde i princip bli föremål för en utvärdering av det statliga stödet. Utvärderingen bör syfta till att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts samt att kontrollera stödåtgärdens effektivitet mot bakgrund av dess allmänna och specifika mål och den bör ge indikationer om ordningens påverkan på konkurrens och handel. För att säkerställa likabehandling bör en utvärdering av det statliga stödet genomföras på grundval av en utvärderingsplan som kommissionen har godkänt. Även om en sådan plan i regel bör utarbetas då stödordningen utformas och bör godkännas i tid för att stödordningen ska kunna träda i kraft, är detta kanske inte möjligt i samtliga fall. För att dessa stödordningars ikraftträdande inte ska fördröjas kommer denna förordning därför att tillämpas på dem under högst sex månader. Kommissionen kan besluta att förlänga denna sexmånadersperiod efter att ha godkänt utvärderingsplanen. I detta syfte bör utvärderingsplanen anmälas till kommissionen inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande. Kommissionen kan också undantagsvis besluta att en utvärdering inte är nödvändig med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet. Kommissionen bör från medlemsstaten få den information den behöver för att kunna bedöma utvärderingsplanen och begära ytterligare information utan onödigt dröjsmål för att medlemsstaten ska kunna komplettera med de uppgifter som saknas för att kommissionen ska kunna fatta ett beslut. Med tanke på att det är fråga om en ny process kommer kommissionen att i ett separat dokument ge detaljerad vägledning om det förfarande som är tillämpligt under sexmånadersperioden för godkännande av utvärderingsplanen samt tillhandahålla mallar för inlämnande av utvärderingsplanerna. Ändringar av stödordningar som är föremål för utvärdering, utom ändringar som inte kan påverka stödordningens förenlighet enligt denna förordning eller som inte påtagligt kan påverka innehållet i den godkända utvärderingsplanen, bör bedömas med hänsyn till resultaten av denna utvärdering och bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning. Ändringar som är rent formella eller administrativa eller ändringar som utförs inom ramen för åtgärder som medfinansieras av unionen bör i princip inte betraktas som ändringar som påtagligt påverkar innehållet i den godkända utvärderingsplanen.

(14)

Denna förordning bör inte gälla stöd som gynnar användning av inhemska produkter framför importerade produkter eller stöd till exportrelaterade verksamheter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd för att skapa och driva ett distributionsnät i en annan medlemsstat eller ett tredjeland. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad i en annan medlemsstat eller ett tredjeland bör normalt inte utgöra stöd till exportrelaterade verksamheter.

(15)

Kommissionen bör se till att godkänt stöd inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Därför bör denna förordning inte omfatta stöd till förmån för en stödmottagare som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden, med undantag för stöd för att ersätta för skador orsakade av vissa naturkatastrofer.

(16)

Stöd som beviljas företag i svårigheter bör uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning eftersom sådant stöd bör bedömas enligt riktlinjerna för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (9), eller riktlinjer som ersätter dessa, så att det kan undvikas att de riktlinjerna kringgås. Detta bör gälla med undantag, på vissa villkor, för stöd som beviljas för att kompensera för skador orsakade av naturkatastrofer, en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar eller skadegörare på växter samt stöd för återställande av skogar som skadats till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter, sjukdomar, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar, enligt vad som föreskrivs i denna förordning. Av skäl som rör folkhälsoskyddet och med beaktande av att det är fråga om en nödsituation, bör dessutom, med förbehåll för vissa villkor, ingen åtskillnad göras vad gäller ett företags ekonomiska situation vid stöd för kostnaderna för utrotning av djursjukdomar och vid stöd för destruering och bortskaffande av avlivade eller självdöda djur. För att skapa rättssäkerhet bör tydliga kriterier inrättas som inte kräver en bedömning av alla omständigheter kring ett företags situation för att avgöra huruvida det anses vara i svårigheter enligt denna förordning.

(17)

Om statligt stöd eller de villkor som är förbundna med det (inbegripet finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av stödet) medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen kan stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden. Denna förordning bör därför inte tillämpas på stöd som medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen.

(18)

Kontrollen av efterlevnad av reglerna om statligt stöd beror i hög grad på att medlemsstaterna samarbetar. Medlemsstaterna bör därför vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att denna förordning följs, även när det gäller individuella stöd som beviljas enligt stödordningar som omfattas av gruppundantag.

(19)

Stora stödbelopp som beviljas antingen individuellt eller kumulativt bör bedömas av kommissionen då de anmäls, eftersom det är stor risk att sådant stöd påverkar handelsvillkoren i negativ riktning. Tröskelvärden för högsta tillåtna stödbelopp bör därför fastställas för vissa kategorier av investeringsstöd som omfattas av denna förordning, till en nivå som beaktar vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekt på handelsvillkoren. Allt stöd som beviljas över dessa tröskelvärden bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. De tröskelvärden som föreskrivs i denna förordning bör inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödordningar eller stödprojekt, till exempel i flera stödordningar eller stödprojekt med liknande egenskaper, mål eller stödmottagare. Andra stödkategorier bör inte anses medföra en stor risk för att påverka handelsvillkoren i negativ riktning, om de uppfyller villkoren för förenlighet och inte överskrider de högsta tillåtna stödnivåer eller de högsta stödbelopp som anges i denna förordning.

(20)

Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras (överblickbart stöd).

(21)

För vissa särskilda stödinstrument, t.ex. lån, garantier, skatteåtgärder och, i synnerhet, förskott med återbetalningsskyldighet, bör denna förordning definiera de villkor enligt vilka de kan anses överblickbara. Stöd som ingår i garantier bör anses överblickbara om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs för respektive typ av företag. För mikroföretag samt små och medelstora företag anges till exempel i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (10) årliga avgiftsnivåer över vilka en statlig garanti inte anses utgöra stöd. Stöd bör också anses överblickbart om den metod som används för att beräkna stödnivån i den statliga garantin har anmälts till och godkänts av kommissionen innan åtgärden genomförs, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier. Vid tillämpningen av denna förordning bör stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder och kapitaltillskott inte betraktas som överblickbart stöd.

(22)

Stöd som annars skulle omfattas av denna förordning men som inte är överblickbart bör alltid anmälas till kommissionen. Anmälningar av stöd som inte är överblickbart bör bedömas av kommissionen särskilt mot bakgrund av kriterierna i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden 2014–2020 (11) eller övriga relevanta rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

(23)

För att säkerställa att stödet är nödvändigt och fungerar som ett incitament för att vidareutveckla verksamheter eller projekt bör denna förordning inte tillämpas på verksamheter eller projekt som stödmottagaren skulle bedriva även utan stöd. Inget stöd bör beviljas retroaktivt för verksamheter eller projekt som redan har genomförts av stödmottagaren. Stöd bör undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget i enlighet med denna förordning endast om verksamheten eller arbetet med det understödda projektet inleds efter det att stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stödet.

(24)

När stöd för särskilda ändamål som omfattas av denna förordning beviljas en stödmottagare som är ett stort företag bör medlemsstaten, utöver de villkor om stimulanseffekt som gäller för mikroföretag samt små och medelstora företag, även se till att stödmottagaren i ett internt dokument har analyserat lönsamheten hos det understödda projektet eller den understödda verksamheten, med stöd och utan stöd. Medlemsstaten bör kontrollera att detta interna dokument bekräftar en väsentlig ökning av projektets eller verksamhetens omfattning, en väsentlig ökning av det totala belopp som stödmottagaren spenderar på det understödda projektet eller den understödda verksamheten eller en väsentlig ökning av hur snabbt det projekt eller den verksamhet som berörs slutförs. Det bör också vara möjligt att fastställa stimulanseffekten på grundval av det faktum att investeringsprojektet eller verksamheten i sig inte skulle ha genomförts i det berörda landsbygdsområdet om stödet inte hade beviljats.

(25)

Automatiska stödordningar i form av skatteförmåner bör fortsätta att omfattas av ett särskilt villkor när det gäller stimulanseffekt med tanke på att stöd från sådana stödordningar beviljas enligt andra förfaranden än övriga stödkategorier. Detta särskilda villkor betyder att dessa stödordningar bör ha antagits innan verksamheten eller arbetet med det projekt eller den verksamhet som får stöd inleds. Detta villkor bör emellertid inte vara tillämpligt i fråga om efterföljande ordningar på skatteområdet, under förutsättning att verksamheten redan omfattades av de föregående ordningarna i form av skatteförmåner. För bedömningen av stimulanseffekten hos sådana stödordningar är den avgörande tidpunkten den tidpunkt då skatteåtgärden inleddes första gången i den ursprungliga ordningen, som sedan ersätts av den efterföljande ordningen.

(26)

Vad gäller stöd för arrondering, stöd för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten, stöd för att kompensera för förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, stöd för att kompensera för kostnaderna för utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och för förluster orsakade av sådana djursjukdomar eller skadegörare på växter, stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur, stöd för forskning och utveckling, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer och stöd för investeringar i syfte att bevara kultur- och naturarv på jordbruksföretag, bör förekomsten av en stimulanseffekt inte krävas eller bör antas föreligga om de särskilda villkor som fastställs för dessa stödkategorier i denna förordning är uppfyllda.

(27)

För att säkerställa att stödet är proportionerligt och begränsas till det belopp som är nödvändigt, bör de högsta tillåtna stödbeloppen när så är möjligt uttryckas som stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Om den högsta stödnivån inte kan fastställas på grund av att de stödberättigande kostnaderna inte kan identifieras eller för att tillhandahålla enklare instrument för låga belopp, bör högsta nominella stödbelopp anges för att se till att stödet är proportionerligt. Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet bör stödnivån och de högsta stödbeloppen fastställas till en nivå som skapar minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn och på lämpligt sätt bidrar till att uppnå målet att underlätta för stödmottagarna att utveckla sin ekonomiska verksamhet inom jordbrukssektorn, i landsbygdsområden eller inom skogsbrukssektorn. För att uppnå samstämmighet med unionsfinansierade åtgärder för landsbygdsutveckling, bör taken harmoniseras med de tak som anges i förordning (EU) nr 1305/2013 i den mån detta är förenligt med principerna för statligt stöd.

(28)

Vid beräkningen av stödnivån bör endast stödberättigande kostnader beaktas. Förordningen bör inte undanta stöd som överskrider den relevanta stödnivån därför att icke stödberättigande kostnader tas med. Fastställandet av de stödberättigande kostnaderna bör styrkas av tydliga, specifika och aktuella skriftliga underlag. Alla siffror bör avse situationen före skatt eller avdrag för andra avgifter. Stöd som betalas ut i flera delbetalningar bör diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. De stödberättigande kostnaderna bör också diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. Den räntesats som bör användas för diskontering och beräkning av stödbeloppet vid ett stöd som inte beviljas i form av ett bidrag bör vara den gällande diskonteringsräntan respektive referensräntan den dag då stödet beviljades, fastställda i enlighet med kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (12). Om stöd beviljas i annan form än bidrag bör stödbeloppet uttryckas i bruttobidragsekvivalent. Om stöd beviljas i form av skatteförmåner bör de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av den diskonteringsränta som gäller på de olika datum då skatteförmånerna får verkan. Användningen av stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet bör främjas eftersom sådana riskdelningsinstrument bidrar till att öka stödets stimulanseffekt. Det bör därför slås fast att i de fall stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet kan de tillämpliga stödnivåer som fastställs i denna förordning komma att höjas.

(29)

Om det är fråga om skatteförmåner gällande framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken diskonteringsränta som gäller och hur stora de olika delarna av stödet är. Medlemsstaterna bör då på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som beviljas vid en viss tidpunkt kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje del av stödet bör dras av från det sammanlagda takbeloppet.

(30)

För att avgöra huruvida de individuella tröskelvärdena för anmälan och de högsta stödnivåer eller de högsta stödbelopp som fastställs i denna förordning iakttas, bör det totala beloppet för det statliga stödet till den understödda verksamheten eller det understödda projektet beaktas. Dessutom bör de omständigheter under vilka olika kategorier av stöd kan kumuleras anges i denna förordning. Stöd som är undantaget från anmälningsskyldigheten genom denna förordning och allt annat förenligt stöd som är undantaget genom någon annan förordning eller som godkänts av kommissionen får kumuleras, om åtgärderna i fråga avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. Om olika källor till stöd hör ihop med samma identifierbara stödberättigande kostnader, som helt eller delvis överlappar varandra, bör kumulering tillåtas upp till den högsta stödnivån eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning. Denna förordning bör även ange särskilda regler för kumulering av stöd med och utan identifierbara stödberättigande kostnader, och för kumulering med stöd av mindre betydelse. Stöd av mindre betydelse beviljas sällan för eller kan sällan hänföras till särskilda identifierbara stödberättigande kostnader. I ett sådant fall bör det vara möjligt att fritt kumulera stöd av mindre betydelse med statligt stöd som undantas enligt denna förordning. Om stöd av mindre betydelse beviljas för samma identifierbara stödberättigande kostnader som statligt stöd som undantas enligt denna förordning bör dock kumulering tillåtas endast upp till den högsta tillåtna stödnivå som anges i kapitel III i denna förordning.

(31)

Unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av medlemsstaterna utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinansiering kombineras med statligt stöd bör endast det sistnämnda beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödnivåerna eller de högsta tillåtna stödbeloppen iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger den mest fördelaktiga finansieringsgrad som fastställs i tillämpliga bestämmelser i unionslagstiftningen.

(32)

Eftersom statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget i princip är förbjudet är det viktigt att alla parter kan kontrollera huruvida ett stöd beviljas i överensstämmelse med de tillämpliga reglerna. Insyn i statligt stöd är därför av avgörande betydelse för en korrekt tillämpning av fördragets regler och leder till bättre efterlevnad, ökad ansvarighet, inbördes granskning och i slutändan till effektivare användning av de offentliga utgifterna. För att säkerställa öppenhet bör medlemsstaterna åläggas att inrätta övergripande webbplatser för statligt stöd på regional eller nationell nivå med sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas genom denna förordning. Denna skyldighet bör utgöra ett villkor för det individuella stödets förenlighet med den inre marknaden. Enligt den standardpraxis för offentliggörande av information som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU (13) bör ett standardformat användas som gör det möjligt att söka, ladda ner och lätt offentliggöra information på internet. Länkarna till alla medlemsstaters webbplatser för statligt stöd bör offentliggöras på kommissionens webbplats. I enlighet med artikel 3.2 i förordning (EG) nr 994/98, i dess lydelse enligt förordning (EU) nr 733/2013, bör den sammanfattande informationen om varje stödåtgärd som beviljats undantag enligt denna förordning offentliggöras på kommissionens webbplats.

(33)

Vad gäller offentliggörandet av information om beviljat individuellt stöd är det lämpligt att fastställa tröskelvärden över vilka sådant offentliggörande kan anses vara proportionerligt med beaktande av stödets betydelse. Kommissionen har fastställt ett genomsnittligt stödbelopp per stödmottagare på 59 596 euro. Detta grundar sig på bedömningen av de ordningar för investeringsstöd inom sektorn för primär jordbruksproduktion med de största årliga utgifterna som rapporterades inom ramen för den årliga rapporteringen 2013, vilka kan betraktas som mer snedvridande än andra stödkategorier. För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna är det därför lämpligt att fastställa tröskelvärdet för offentliggörande av information om beviljat individuellt stöd till primärproducenter inom jordbruket till 60 000 euro. Med hänsyn till att bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter är verksamheter som har likheter med bearbetning och saluföring av industriella produkter, är det lämpligt att anpassa tröskelvärdena för offentliggörande av information om beviljat individuellt stöd inom dessa delsektorer till dem som anges i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (14). Detta gäller även beviljat individuellt stöd inom skogsbrukssektorn och för verksamheter som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

(34)

För att säkerställa effektiv kontroll i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EG) nr 994/98 är det lämpligt att utarbeta ett standardformulär som medlemsstaterna bör använda för att förse kommissionen med sammanfattande information varje gång en stödordning genomförs eller ett individuellt stöd som inte omfattas av en stödordning beviljas enligt denna förordning. Dessutom bör det i enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (15) och artikel 3.4 i förordning (EG) nr 994/98 fastställas regler om årliga rapporter om stöd som har undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget i enlighet med de villkor som föreskrivs i denna förordning, inbegripet särskilda krav för vissa kategorier av stöd, och att medlemsstaterna ska lämna dessa till kommissionen.

(35)

Med tanke på att den teknik som krävs är allmänt tillgänglig bör den sammanfattande informationen och årsrapporten tillhandahållas i elektroniskt format och översändas till kommissionen via kommissionens elektroniska system.

(36)

Dessutom är det lämpligt att i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EG) nr 994/98 fastställa regler för de register som medlemsstaterna bör föra gällande stöd som har undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget genom denna förordning, mot bakgrund av den preskriptionstid som föreskrivs i artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (16).

(37)

För att göra de villkor om förenlighet som föreskrivs i denna förordning mer effektiva bör det vara möjligt för kommissionen att återkalla gruppundantaget för framtida stödåtgärder vid underlåtelse att följa dessa villkor. Kommissionen bör kunna begränsa återkallelsen av gruppundantaget till vissa typer av stöd, vissa stödmottagare eller stödåtgärder som antagits av vissa myndigheter, om endast en begränsad grupp åtgärder eller endast vissa myndigheter berörs av att denna förordning inte följs. En sådan riktad återkallelse bör vara en proportionerlig åtgärd med direkt koppling till en konstaterad bristande efterlevnad av denna förordning. Om stöd beviljas utan att villkoren för förenlighet i kapitlen I och III är uppfyllda omfattas det inte av denna förordning och utgör följaktligen olagligt stöd, vilket kommissionen kommer att granska enligt relevant förfarande i förordning (EG) nr 659/1999. Vid underlåtelse att uppfylla kraven i kapitel II påverkar återkallelsen av gruppundantaget med avseende på framtida åtgärder inte det faktum att tidigare åtgärder som var förenliga med denna förordning var föremål för gruppundantag.

(38)

Med beaktande av artikel 107.3 c i fördraget bör stöd inte ha som enda syfte att fortlöpande eller periodiskt minska de driftskostnader som stödmottagaren normalt ska stå för, och stödet bör stå i proportion till de hinder som måste övervinnas för att uppnå de sociala och ekonomiska fördelar som anses vara i unionens intresse. Ensidiga statliga stöd vars enda syfte är att förbättra producenternas ekonomiska situation men som inte på något sätt bidrar till att sektorn utvecklas, och i synnerhet stöd som beviljas endast på grundval av pris, kvantitet, produktionsenhet eller enhet av produktionsmedel, bör anses utgöra driftstöd som är oförenligt med den inre marknaden. Det är vidare troligt att sådant stöd stör marknadsmekanismerna inom ramen för de gemensamma marknadsordningarna om det beviljas inom jordbrukssektorn. Tillämpningsområdet för denna förordning bör därför begränsas till vissa typer av stöd.

(39)

Mikroföretag samt små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och de medverkar mer allmänt till social stabilitet och till att stimulera ekonomin. Deras utveckling kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden, vilket leder till att mikroföretag samt små och medelstora företag drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar. De har ofta svårt att få tillgång till kapital och lån på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker och att mikroföretag samt små och medelstora företag ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. Mikroföretagens och de små och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för mikroföretag samt små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör denna förordning därför undanta vissa kategorier av stöd till förmån för sådana företag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(40)

För att undanröja skillnader som kan ge upphov till snedvridningar av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika unionsinitiativ och nationella initiativ som rör mikroföretag samt små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör den definition av mikroföretag samt små och medelstora företag som används vid tillämpningen av denna förordning baseras på definitionerna i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (17).

(41)

För att säkerställa överensstämmelse med landsbygdsutvecklingspolitiken och för att uppnå en förenkling av reglerna baserat på den erfarenhet som kommissionen redan har fått i samband med tillämpningen av förordning (EU) nr 1857/2006 och förordning (EU) nr 800/2008, är det lämpligt att från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget undanta olika kategorier av stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter.

(42)

Dessa kategorier av stöd bör i synnerhet omfatta investeringsstöd (till exempel för investeringar i materiella eller immateriella tillgångar eller för flyttning av jordbruksbyggnader), stöd till nyetablering av företag och affärsmöjligheter (såsom stöd till unga jordbrukare, småbruk och producentgrupper samt stöd för deltagande i kvalitetssystem), stöd för att underlätta affärsutvecklingen (såsom stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, för rådgivningstjänster, för säljfrämjande åtgärder eller för avbytartjänster), stöd till risk- och krishantering (såsom stöd för att kompensera för förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, stöd för kostnaderna för förebyggande och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter samt stöd till försäkringspremier) liksom stöd till animaliesektorn, vilka eftersträvar gemensamma offentliga mål såsom bevarande av den genetiska kvaliteten och skyddet av djur- och folkhälsan. Sådant stöd bör i synnerhet syfta till att öka konkurrenskraften och lönsamheten i hela jordbrukssektorn.

(43)

Dessutom bör stöd som beviljas till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma i landsbygdsområden också undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning. I detta hänseende och för att säkerställa enhetlighet mellan åtgärder för landsbygdsutveckling som medfinansieras av EJFLU och åtgärder som finansieras genom ytterligare nationell finansiering bör reglerna i denna förordning i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med reglerna i förordning (EU) nr 1305/2013 och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen.

(44)

Andra kategorier av stöd, såsom stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn, stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag och stöd till förmån för skogsbruk som beviljas såväl till mikroföretag och små och medelstora företag som till stora företag, bör undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. För att säkerställa enhetlighet mellan åtgärder för landsbygdsutveckling som medfinansieras av Ejflu och åtgärder som finansieras genom ytterligare nationell finansiering som uteslutande finansieras genom statligt stöd, bör reglerna i denna förordning, vad gäller stöd till förmån för skogsbrukssektorn, i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med reglerna i förordning (EU) nr 1305/2013 och i de delegerade akterna och genomförandeakterna.

(45)

Stöd som beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter, stöd till forskning och utveckling, stöd till skogsbrukssektorn eller stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden för verksamheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget kan också undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget i enlighet med förordning (EU) nr 651/2014. Om medlemsstaterna finner det lämpligare kan de alternativt välja att bevilja stöd som omfattas av de ovannämnda stödkategorierna i enlighet med villkoren i förordning (EU) nr 651/2014. I synnerhet får medlemsstaterna välja att till mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion bevilja följande typer av stöd i enlighet med villkoren i förordning (EU) nr 651/2014: regionalt driftstöd för att kompensera för andra merkostnader än transportkostnader i yttersta randområden, stöd till konsulttjänster till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag, riskfinansieringsstöd, stöd till forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag, stöd till miljöskydd, stöd till utbildning och stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar. I detta sammanhang och för att klargöra förhållandet mellan tillämpningsområdet för denna förordning och för förordning (EU) nr 651/2014, bör det uppmärksammas att målen, stödkategorierna och stödvillkoren i de två förordningarna skiljer sig åt trots att de kan vara riktade mot samma typ av stödmottagare.

(46)

För att förbättra det ekonomiska resultatet och miljöprestandan för de mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom jordbrukssektorn och tillhandahålla den infrastruktur som behövs för att utveckla jordbruket och stödja icke vinstgivande investeringar som är nödvändiga för att uppnå miljömål, bör stöd ges till investeringar i materiella eller immateriella tillgångar som bidrar till att nå dessa mål. Dessa investeringar bör vara förenliga med unionslagstiftningen och de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning om miljöskydd. När det gäller investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (18) bör stödet vidare vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

(47)

På grund av risken för snedvridningar av konkurrensen till följd av riktat investeringsstöd inom sektorn för primär jordbruksproduktion bör investeringsstöd som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning inte begränsas till en specifik jordbruksprodukt. Detta villkor bör inte hindra en medlemsstat från att utesluta vissa jordbruksprodukter från tillämpningsområdet för ett visst stöd, särskilt när det inte finns några normala avsättningsmöjligheter på marknaden. Dessutom bör stöd till vissa typer av investeringar i sig inte kvalificera för undantag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning.

(48)

För att säkerställa en lämplig balans mellan minsta möjliga snedvridning av konkurrensen och främjande av energi- och resurseffektivitet vid investeringar på jordbruksföretag som är knutna till primär jordbruksproduktion, bör denna förordning föreskriva att stöd bör beviljas endast för investeringar som är kopplade till produktion på jordbruksföretaget av biobränslen eller energi från förnybara energikällor och endast om denna produktion inte överskrider den genomsnittliga årliga förbrukningen av bränsle eller energi vid jordbruksföretaget. I så fall bör stöd till biobränslen omfattas endast i den mån det beviljas för hållbara biodrivmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (19).

(49)

För att främja övergången till produktion av mer avancerade former av biobränslen, vilket förutses i de övergripande reglerna för statligt stöd på miljö- och energiområdet, bör stöd till livsmedelsbaserade biobränslen uteslutas från denna förordning när det gäller stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter.

(50)

För att uppmuntra och underlätta unga jordbrukares första etablering och utvecklingen av småbruk som potentiellt är ekonomiskt lönsamma, är det lämpligt att undanta nyetableringsstöd från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. För att se till att de nyetablerade jordbruksverksamheterna blir lönsamma bör inlämnande av en affärsplan vara ett villkor för utbetalning av stöd. Nyetableringsstöd bör endast täcka den inledande perioden av ett företags existens och bör inte bli ett driftstöd.

(51)

För att hjälpa jordbrukssektorn att möta de utmaningar som ökad konkurrens och konsolidering av marknader i senare led innebär i samband med saluföring av jordbruksprodukter, även på lokala marknader, bör inrättandet av producentgrupper och producentorganisationer uppmuntras. Det är därför lämpligt att undanta startstöd till producentgrupper och producentorganisationer från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Endast producentgrupper och producentorganisationer som kvalificerar sig som mikroföretag samt små och medelstora företag bör gynnas av stödet. För att säkerställa att producentgruppen eller producentorganisationen blir en lönsam enhet bör ett villkor för att en producentgrupp ska erkännas av medlemsstaterna vara att en affärsplan lämnas in till den behöriga myndigheten. För att undvika att man tillhandahåller driftstöd och för att upprätthålla stimulanseffekten bör stödets längsta varaktighet begränsas till fem år.

(52)

För att förbättra marknadsutsikterna och ge de berörda jordbruksprodukterna mervärde är det lämpligt att uppmuntra mikroföretag samt små och medelstora företag att delta i kvalitetssystem på unionsnivå eller nationell nivå. Av denna anledning bör stöd för deltagande i kvalitetssystem undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Eftersom det är vid den tidpunkt då de ansluter sig till sådana kvalitetssystem och under de första åren av deras deltagande som de merkostnader och skyldigheter som uppstår för mikroföretagen och de små och medelstora företagen inte helt ersätts av marknaden, bör direktstödet till mottagaren begränsas till det första deltagandet och omfatta en period på högst fem år. Dessutom bör stöd i form av subventionerade tjänster beviljas för kostnaderna för obligatoriska kontrollåtgärder avseende kvalitetssystem eller för kostnaderna för marknadsundersökningar eller för utarbetande av ansökningar om godkännande inom ramen för unionens kvalitetssystem.

(53)

För att öka mikroföretags och små och medelstora företags konkurrenskraft, resurseffektivitet och miljöprestanda och förbättra deras hållbara förvaltning och övergripande resultat, bör stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, rådgivningstjänster till jordbruksföretag och säljfrämjande åtgärder undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(54)

God risk- och krishantering är ett centralt verktyg för en hållbar och konkurrenskraftig jordbrukssektor. Primär jordbruksproduktion utsätts för särskilda risker och kriser på natur-, klimat- och hälsoområdet. Därför bör stöd för risk- och krishantering och stöd till animaliesektorn begränsas till mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion. Statligt stöd för att kompensera för förluster som orsakas av allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, stöd för att bekämpa djursjukdomar och skadegörare på växter och stöd för betalning av försäkringspremier bör begränsas till att hjälpa stödmottagare som ställs inför särskilda svårigheter trots att de har vidtagit rimliga åtgärder för att minimera sådana risker. Statligt stöd bör inte leda till att stödmottagare lockas att ta onödiga risker. Mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion bör själva stå för konsekvenserna av obetänksamma val av produktionsmetoder eller produkter.

(55)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd till förmån för bevarande av kultur- och naturarv i ett stort antal beslut, särskilt inom ramen för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013 och förordning (EG) nr 1857/2006. Under perioden 2007–2013 var investeringsstöd för bevarande av traditionella landskap och byggnader till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag undantaget från anmälningsskyldigheten i enlighet med förordning (EG) nr 1857/2006, medan investeringsstöd för bevarande av traditionella landskap och byggnader till förmån för stora företag var föremål för krav på anmälan till och godkännande av kommissionen i enlighet med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013. Under den perioden bedömde kommissionen mer än 87 investeringsstöd avseende bevarande av traditionella landskap och byggnader på jordbruksföretag. Projekt för bevarande av kultur- och naturarv ger vanligtvis inte upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen även om de utförs av stora företag. Det är därför lämpligt att kommissionen använder de befogenheter den tilldelas genom förordning (EG) nr 994/98 i fråga om stöd för bevarande av kultur- och naturarv.

(56)

För att stöd till förmån för bevarande av kultur- och naturarv ska kunna undantas från anmälningsskyldigheten enligt denna förordning bör det beviljas för investeringar i materiella tillgångar eller anläggningsarbeten vilka syftar till att bevara kultur- eller naturarvet. Kultur- eller naturarvet bör finnas på stödmottagarens jordbruksföretag och bör vara erkänt som sådant av medlemsstatens behöriga offentliga myndigheter. Med hänsyn till tröskelvärdet för anmälan för detta stöd på 500 000 euro per investeringsprojekt som anges i denna förordning, vilket betraktas som en småskalig infrastruktur enligt Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020, är det lämpligt att i denna förordning fastställa stödnivån till upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

(57)

Nödsituationer som orsakats av naturkatastrofer kräver brådskande åtgärder av de beviljande myndigheterna. Det är därför viktigt att det planerade stödet genomförs skyndsamt. Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget i ett stort antal beslut rörande kompensation till jordbrukssektorn för skador som orsakats av naturkatastrofer. Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013 omfattade redan en möjlighet att godkänna stödordningar för att kompensera för skador orsakade av naturkatastrofer. Under perioden 2007–2012 godkände kommissionen med tillämpning av dessa riktlinjer mer än 25 stöd som avsåg kompensation till jordbrukssektorn för skador orsakade av naturkatastrofer. Kommissionens erfarenhet har visat att sådana åtgärder behöver genomföras skyndsamt för att vara effektiva. Det är därför nödvändigt att förenkla anmälningsförfarandet för sådana stöd. På grund av deras kompenserande karaktär och tydliga kriterier för förenlighet med den inre marknaden ger de dessutom inte upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Det är därför lämpligt att kommissionen använder de befogenheter den tilldelas genom förordning (EG) nr 994/98 i fråga om stöd för att kompensera för skador orsakade av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn.

(58)

Stöd för ersättning för skador som orsakats av naturkatastrofer bör därför vara tillgängligt för företag i hela jordbrukssektorn och kunna beviljas såväl mikroföretag samt små och medelstora företag som stora företag. Villkoren för att stöd för ersättning för skador som orsakats av naturkatastrofer ska kunna undantas följer redan fastställd praxis och avser ett formellt erkännande från medlemsstaternas myndigheter av händelsens karaktär av naturkatastrof och förekomsten av ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och den skada som stödmottagaren har lidit. Dessa villkor bör säkerställa att överkompensation undviks. Särskilt bör medlemsstaterna undvika överkompensation till följd av att denna typ av stöd kombineras med annan ersättning som stödmottagarna erhåller, till exempel betalningar genom försäkringar.

(59)

Stöd till forskning och utveckling kan bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och stärka konkurrenskraften. På grundval av kommissionens erfarenheter av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013, gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (20) och förordning (EG) nr 800/2008 på stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn är det lämpligt att undanta stöd till forskning och utveckling som uppfyller villkoren i denna förordning från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Eftersom främjande av forskning och utveckling är ett viktigt mål av gemensamt intresse bör det i denna förordning krävas att forskningsprojektet är av intresse för alla företag som är verksamma inom en viss sektor eller delsektor inom jordbruket eller skogsbruket. Information om forskningsprojektet och dess resultat bör göras tillgängligt för allmänheten på internet. Dessutom bör intresserade företag kunna få tillgång till forskningsresultaten utan kostnad.

(60)

Skogsbruket är en integrerad del av landsbygdsutvecklingen. Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn i ett stort antal beslut, i synnerhet inom ramen för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk 2007–2013. Under perioden 2007–2012 godkände kommissionen 140 stöd till förmån för skogsbrukssektorn i enlighet med dessa riktlinjer. För att förenkla förfarandena men samtidigt säkerställa att kontrollen och kommissionens övervakning är effektiv, bör kommissionen, mot bakgrund av sin stora erfarenhet av att tillämpa dessa riktlinjer på företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn, använda de befogenheter den tilldelats enligt förordning (EG) nr 994/98 även vad gäller stöd till skogsbrukssektorn. Enligt kommissionens erfarenhet leder stöd som beviljas inom skogsbrukssektorn för åtgärder som utgör en del av landsbygdsprogrammen, och som antingen medfinansieras av EJFLU eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade åtgärder, inte till någon omfattande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Vidare leder inte stöd för kunskapsöverföring inom skogsbrukssektorn och stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn leder inte till någon omfattande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden även om det beviljas utanför landsbygdsprogrammen. Tydliga villkor för sådana åtgärders förenlighet med den inre marknaden bör fastställas i denna förordning. Dessa villkor bör i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med reglerna i förordning (EU) nr 1305/2013 och i de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med den förordningen.

(61)

Dessa kategorier av stöd bör i synnerhet omfatta stöd för beskogning och skapande av skogsmark, stöd för system för trädjordbruk, stöd för förebyggande och återställande av skogar som skadats av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter eller andra katastrofer, stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde, stöd för nackdelar i samband med skogsområden inom Natura 2000 enligt definitionen i artikel 3 i rådets direktiv 92/43/EEG (21) och i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (22), stöd för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, stöd för rådgivningstjänster, stöd för investeringar i infrastruktur och stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter. Stödet till skogsbrukssektorn bör inte snedvrida konkurrensen och det bör vara marknadsneutralt.

(62)

I syfte att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) nr 1305/2013 och för att förenkla reglerna för godkännande av statligt stöd för den medfinansierade delen och den ytterligare finansieringen av de nationella landsbygdsprogrammen, bör stöd till förmån för skogsbrukssektorn som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärden, och det undantagna stödet bör endast beviljas i enlighet med och i överensstämmelse med den berörda medlemsstatens landsbygdsprogram. Stödnivåerna och de stödberättigande kostnaderna bör dock vara förenliga med unionens allmänna principer för statligt stöd och de regler om statligt stöd som är tillämpliga på jordbrukssektorn. Kostnader såsom kompletterande rörelsekapital med koppling till nya investeringar bör därför inte vara stödberättigande enligt denna förordning. I överensstämmelse med de respektive landsbygdsprogram som kommissionen godkänt, kan de investeringsinsatser som ingår i skogsbruksåtgärderna också omfatta engångsbehandlingar av skog som behövs för att förbereda investeringen, om målet för den relevanta landsbygdsutvecklingsbestämmelsen medger det. Det bör vara möjligt att bevilja stöd för kunskapsöverföring, stöd för rådgivningstjänster och stöd för arrondering av skogsmark, oberoende av om sådant stöd ingår i det nationella landsbygdsprogrammet eller inte.

(63)

Ekonomisk diversifiering och skapandet av nya ekonomiska verksamheter är avgörande för landsbygdsområdenas utveckling och konkurrenskraft, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag, som utgör grundstommen i unionens landsbygdsekonomi. Förordning (EU) nr 1305/2013 föreskriver om åtgärder för att stödja affärsutveckling inom andra områden än jordbruk i landsbygdsområden som syftar till att främja sysselsättning och skapa kvalitativ sysselsättning på landsbygden, upprätthålla redan befintlig sysselsättning, minska säsongsbetonade variationer i sysselsättningen, utveckla andra sektorer än jordbrukssektorn samt bearbetning av jordbruks- och livsmedelsprodukter, samtidigt som företagsintegration och kopplingar på lokal nivå mellan olika sektorer uppmuntras.

(64)

För att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) nr 1305/2013 och förenkla reglerna för godkännande av statligt stöd för den medfinansierade delen och den ytterligare nationella finansieringen av landsbygdsprogrammen, bör denna förordning från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget undanta olika kategorier av stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma i landsbygdsområden. Dessa kategorier av stöd bör i synnerhet omfatta stöd för investeringar beträffande bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter eller bomullsproduktion, nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, stöd för rådgivningstjänster, stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder samt stöd för jordbrukares första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel och säljfrämjande åtgärder till förmån för livsmedel. Det stöd som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning bör vara identiskt med de underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärderna och bör endast beviljas i enlighet med och i överensstämmelse med den berörda medlemsstatens landsbygdsprogram. Stödnivåerna och de stödberättigande kostnaderna bör dock vara förenliga med unionens allmänna principer för statligt stöd och reglerna om övergripande statligt stöd. Kostnader såsom kompletterande rörelsekapital med koppling till nya investeringar bör därför inte vara stödberättigande enligt denna förordning.

(65)

Vad gäller stöd för investeringar som avser bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter bör det preciseras att investeringar som är kopplade till produktion av biobränslen eller energi från förnybara energikällor inte bör vara berättigade till stöd enligt denna förordning. I princip bör de övergripande reglerna för statligt stöd på miljö- och energiområdet gälla för sådana investeringar.

(66)

Avseende flera stödkategorier beviljas stödet till de slutliga stödmottagarna indirekt, som naturaförmån, i form av subventionerade tjänster. Det gäller till exempel a) stöd för kostnaderna för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign och för utarbetande av ansökningar om godkännande av kvalitetssystem, b) stöd för kostnaderna för obligatoriska kontrollåtgärder avseende kvalitetssystem, c) stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, d) stöd för rådgivningstjänster, e) stöd för avbytartjänster inom jordbruket, f) stöd för säljfrämjande åtgärder, g) stöd för att kompensera för kostnader för förebyggande och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och h) stöd till animaliesektorn. I sådana fall bör stödet betalas till leverantören av den berörda tjänsten eller verksamheten. När leverantören väljs ut bör vederbörlig hänsyn tas till tillämpliga regler för offentlig upphandling och till principerna om insyn, öppenhet och icke-diskriminering i urvalsförfarandet.

(67)

Med beaktande av kommissionens erfarenheter på detta område krävs det i princip att politiken för statligt stöd ses över regelbundet. Därför bör tillämpningsperioden för denna förordning begränsas. Det är därför lämpligt att fastställa övergångsbestämmelser, inklusive regler om en anpassningsperiod i slutet av giltighetstiden för denna förordning, för stödordningar som omfattas av undantag. Dessa regler bör ge medlemsstaterna tid att anpassa sig till ett eventuellt nytt system.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL I:

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 13

KAPITEL II:

FÖRFARANDEKRAV 25

KAPITEL III:

STÖDKATEGORIER 26

Avsnitt 1:

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter 26

Avsnitt 2:

Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag 43

Avsnitt 3:

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn 44

Avsnitt 4:

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn 45

Avsnitt 5:

Stöd till förmån för skogsbruk 46

Avsnitt 6:

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden vilka medfinansieras av EJFLU eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade åtgärder 59

KAPITEL IV:

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER 65

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på följande kategorier av stöd:

a)

Stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag

i)

som är verksamma inom jordbrukssektorn, det vill säga primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter, med undantag för artiklarna 14, 15, 16, 18 och 23 samt artiklarna 25–28, som endast ska tillämpas på mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion,

ii)

för verksamheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, i den mån sådant stöd beviljas i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och antingen medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) eller beviljas som ytterligare nationell finansiering av sådana medfinansierade åtgärder.

b)

Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag.

c)

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn.

d)

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

e)

Stöd till förmån för skogsbruk.

2.   Om medlemsstaterna finner det lämpligt får de välja att bevilja det stöd som avses i punkt 1 a, d och e i denna artikel enligt villkoren i och i överensstämmelse med förordning (EU) nr 651/2014.

3.   Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a)

Stöd till förmån för skogsbrukssektorn som varken medfinansieras av EJFLU eller beviljas som ytterligare nationell finansiering av sådana medfinansierade åtgärder, med undantag för artiklarna 31, 38, 39 och 43.

b)

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag för verksamheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, som varken medfinansieras av EJFLU eller beviljas som ytterligare nationell finansiering av en sådan medfinansierad åtgärd.

4.   Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a)

Stödordningar enligt artiklarna 17, 32, 33, 34.5 a–c, 35, 40, 41 och 44 i denna förordning, om den genomsnittliga årliga statsstödsbudgeten överstiger 150 miljoner euro, från sex månader efter det att de trätt i kraft. Kommissionen får besluta att denna förordning ska fortsätta att gälla för en längre tid för dessa stödordningar efter att ha bedömt den relevanta utvärderingsplan som medlemsstaten anmält till kommissionen, inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande.

b)

Ändringar av de stödordningar som avses i punkt 4 a i denna artikel, utom ändringar som inte kan påverka stödordningens förenlighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller som inte påtagligt kan påverka innehållet i den godkända utvärderingsplanen.

c)

Stöd till exportrelaterad verksamhet riktad mot tredjeländer eller medlemsstater, det vill säga stöd som är direkt knutet till exporterade kvantiteter, till upprättandet och driften av ett distributionsnät eller till andra löpande kostnader som har samband med exportverksamheten.

d)

Stöd som är förenat med villkoret att inhemska varor används framför importerade.

5.   Med undantag av artikel 30 ska denna förordning inte tillämpas på följande:

a)

Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

b)

Stöd för särskilda ändamål till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

6.   Denna förordning ska inte tillämpas på stöd till företag i svårigheter, med undantag av följande:

a)

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer i enlighet med artikel 30, stöd för kostnaderna för utrotning av djursjukdomar i enlighet med artikel 26.8 och stöd för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur i enlighet med artikel 27.1 c, d och e.

b)

Stöd för följande händelser, under förutsättning att företaget blev ett företag i svårigheter på grund av förluster eller skador som orsakats av händelsen i fråga:

i)

Stöd för att kompensera för förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof i enlighet med artikel 25.

ii)

Stöd för kostnaderna för utrotning av skadegörare på växter och stöd för att avhjälpa skador orsakade av djursjukdomar och skadegörare på växter i enlighet med artikel 26.8 och 26.9.

iii)

Stöd för återställande av skador på skogar till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar i enlighet med artikel 34.5 d.

7.   Denna förordning ska inte tillämpas på stöd som i sig själva, genom de villkor de är förenade med eller deras finansieringsmetod, ger upphov till en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen, i synnerhet följande:

a)

Stöd där beviljandet är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att ha sitt huvudkontor i den berörda medlemsstaten eller att vara huvudsakligen etablerad i den berörda medlemsstaten.

b)

Stöd där beviljandet är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att använda nationellt producerade varor eller nationella tjänster.

c)

Stöd som begränsar stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    stöd : varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget.

2.    mikroföretag samt små och medelstora företag : företag som uppfyller kriterierna i bilaga I.

3.    jordbrukssektor : alla företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

4.    jordbruksprodukt : de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av de fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (23).

5.    primär jordbruksproduktion : produktionen av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur.

6.    bearbetning av jordbruksprodukter : varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som också är en jordbruksprodukt, med undantag av verksamheter vid jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

7.    saluföring av jordbruksprodukter : att ställa fram eller visa upp en jordbruksprodukt i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på marknaden, med undantag för primärproducentens försäljning i första ledet till återförsäljare eller förädlare samt varje förberedande av produkten för sådan försäljning; primärproducentens försäljning till slutkonsumenter betraktas som saluföring av jordbruksprodukter om den sker i separata lokaler som är särskilt avsedda för detta syfte.

8.    jordbruksföretag : en enhet som består av mark, lokaler och anläggningar som används för primär jordbruksproduktion.

9.    naturkatastrof : jordbävningar, laviner, jordskred och översvämningar, tornador, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder.

10.    stödordning : varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och med obestämt belopp.

11.    utvärderingsplan : ett dokument som minst ska omfatta följande: utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, den tilltänkta utvärderingsmetoden, datainsamlingskraven, föreslagen tidsram för utvärderingen, inbegripet datum för inlämnande av den slutliga utvärderingsrapporten, en beskrivning av det oberoende organ som gör utvärderingen eller de kriterier som kommer att användas för att välja detta organ och rutinerna för att se till att utvärderingen offentliggörs.

12.    individuellt stöd :

a)

stöd för särskilda ändamål, och

b)

stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

13.    stöd för särskilda ändamål : stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

14.    företag i svårigheter : företag för vilka minst en av följande omständigheter råder:

a)

I fallet med aktiebolag (utom mikroföretag, små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt sammanlagt belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”aktiebolag” särskilt de typer av företag som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (24), och ”aktiekapital” omfattar om så är relevant eventuell överkurs.

b)

I fallet med ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (utom mikroföretag, små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år), om över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld” särskilt de typer av företag som anges i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

c)

Om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

d)

Om företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

e)

I fallet med ett företag som inte är ett mikroföretag, litet eller medelstort företag, där, för de senaste två åren,

i)

företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och

ii)

företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, har legat under 1,0.

15.    avlivade eller självdöda djur : djur som avlivats genom dödshjälp med eller utan slutgiltig diagnos, eller som dött, inklusive dödfödda och ofödda djur, på ett jordbruksföretag eller i någon lokal eller under transport, men som inte slaktats för att användas som livsmedel.

16.    allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof : ogynnsamma väderförhållanden såsom frost, stormar och hagel, is, kraftigt eller ihållande regn eller allvarlig torka som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga produktionen beräknat på grundval av

a)

den föregående treårsperioden, eller

b)

genomsnittet under tre år grundat på föregående femårsperiod, där den högsta och den lägsta noteringen inte medräknas.

17.    annan allvarlig klimathändelse : ogynnsamma väderförhållanden som inte uppfyller villkoren i artikel 2.16 i denna förordning.

18.    skadegörare på växter : skadegörare enligt definitionen i artikel 2.1 e i rådets direktiv 2000/29/EG (25).

19.    annan katastrof : en oförutsedd händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar av skogsstrukturerna och som så småningom orsakar stora ekonomiska skador för skogsbrukssektorn.

20.    bruttobidragsekvivalent : stödbeloppet om stödet hade getts i form av ett bidrag till stödmottagaren, före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.

21.    materiella tillgångar : tillgångar i form av mark, byggnader och anläggningar, maskiner och utrustning.

22.    immateriella tillgångar : tillgångar som saknar fysisk eller finansiell gestaltning, t.ex. patent, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter.

23.    trädjordbruk : markanvändningssystem där träd odlas i kombination med jordbruk på samma mark.

24.    förskott med återbetalningsskyldighet : ett lån för ett projekt som betalas ut i en eller flera delbetalningar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat.

25.    inledande av arbete med projektet eller verksamheten: antingen inledandet av byggnadsarbeten eller byggnadsverksamheter eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller utnyttja tjänster eller varje annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först; markförvärv och förberedande arbeten såsom att utverka tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier anses inte som inledande av arbetet eller verksamheten.

26.    stort företag : företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I.

27.    efterföljande ordning på skatteområdet : en ordning i form av skatteförmåner som utgör en ändrad version av en tidigare befintlig ordning i form av skatteförmåner och som ersätter denna.

28.    stödnivå : stödbeloppet brutto uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.

29.    dag då stödet beviljas : den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

30.    unionsnorm : obligatorisk norm enligt unionslagstiftning som fastställer den nivå som enskilda företag måste uppnå, särskilt i fråga om miljö, hygienförhållanden och djurens välbefinnande; normer eller mål som fastställs på unionsnivå och som är bindande för medlemsstaterna men inte för enskilda företag betraktas dock inte som unionsnormer.

31.    landsbygdsprogram : sådana landsbygdsprogram som avses i artikel 6.1 i förordning (EU) nr 1305/2013.

32.    icke-produktiv investering : en investering som inte leder till en påtaglig ökning av företagets värde eller lönsamhet.

33.    investeringar för att följa en unionsnorm : investeringar som görs för att följa en unionsnorm efter utgången av den övergångsperiod som föreskrivs i unionslagstiftning.

34.    ung jordbrukare : en person som inte är äldre än 40 år vid datumet för inlämnandet av ansökan om stöd, som har tillräckliga yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer och etablerar ett jordbruksföretag för första gången som ansvarig för det jordbruksföretaget.

35.    yttersta randområden : de områden som anges i artikel 349 första stycket i fördraget.

36.    de mindre Egeiska öarna : de mindre öar som avses i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 (26).

37.    mindre utvecklade regioner : regioner där bruttonationalprodukten (BNP) per capita är lägre än 75 % av den genomsnittliga BNP för EU-27.

38.    EU-25 : de 25 medlemsstater i unionen som var medlemsstater i unionen i maj 2005.

39.    EU-27 : de 27 medlemsstater i unionen som var medlemsstater i unionen i januari 2007.

40.    anläggningsarbeten : arbeten som utförs av jordbrukaren själv eller av jordbrukarens anställda och som skapar en tillgång.

41.    livsmedelsbaserat biobränsle : biodrivmedel som framställts från spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor enligt definitionen i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (27).

42.    aktiv jordbrukare : en aktiv jordbrukare i den mening som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (28).

43.    producentgrupp och producentorganisation : en grupp eller organisation som bildas i syfte att

a)

för de producenter som är medlemmar i dessa producentgrupper eller producentorganisationer anpassa produktionen och utbudet till marknadens krav, eller

b)

gemensamt släppa ut varor på marknaden, inklusive förberedelse för försäljning, centralisering av försäljningen och leveranser till grossister, eller

c)

införa gemensamma regler för information om produktionen, särskilt om skörd och tillgänglighet, eller

d)

bedriva annan verksamhet som kan bedrivas av producentgrupper eller producentorganisationer, såsom utveckling av affärs- och marknadsföringskompetens och organisering och underlättande av innovationsprocesser.

44.    fasta kostnader som uppstår till följd av deltagande i kvalitetssystem : kostnader för att ansluta sig till ett kvalitetssystem för vilket stöd beviljas samt årsavgiften för deltagande i det systemet, inklusive i förekommande fall utgifter för nödvändiga kontroller av överensstämmelse med specifikationerna i kvalitetssystemet.

45.    rådgivning : uttömmande rådgivning som ges inom ramen för ett och samma kontrakt.

46.    medlem i ett jordbrukshushåll : en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett den rättsliga status som gruppen och dess medlemmar tillerkänns i nationell lagstiftning, med undantag av anställda vid jordbruket.

47.    kostnader för TSE-tester (transmissibel spongiform encefalopati) och BSE-tester (bovin spongiform encefalopati) : samtliga kostnader, inklusive kostnader för provtagningsutrustning, provtagning, transporter, utförande av testerna samt lagring och destruering av de prov som krävs för provtagning enligt kapitel C i bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (29).

48.    stambok : varje bok, förteckning eller dataregister

a)

som upprätthålls av en uppfödarorganisation eller uppfödarförening som officiellt erkänts av den medlemsstat i vilken organisationen eller föreningen etablerades, och

b)

där renrasiga avelsdjur av en viss ras är införda eller registrerade med uppgifter om deras härstamning.

49.    skyddat djur : djur som är skyddat genom antingen unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.

50.    organisation för forskning och kunskapsspridning : en enhet (såsom universitet eller forskningsinstitut, tekniköverföringsorgan, innovationsmäklare forskningsinriktade fysiska eller virtuella gemensamma enheter), oberoende av dess rättsliga status (om den omfattas av offentligrättslig eller privaträttslig lagstiftning) eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring. Om en sådan enhet även bedriver ekonomisk verksamhet måste finansieringen, kostnaderna och intäkterna av den ekonomiska verksamheten redovisas separat. Företag som kan utöva inflytande över en sådan organisation, till exempel i egenskap av aktieägare eller medlemmar, får inte ges företräde till dess forskningskapacitet eller till de resultat den uppnår.

51.    normala marknadsmässiga villkor : sådana villkor för en transaktion mellan avtalsslutande parter som inte skiljer sig från de villkor som skulle fastställas mellan oberoende företag och som inte innehåller inslag av samverkan. Varje transaktion som är resultatet av ett öppet, transparent och villkorslöst förfarande anses uppfylla principen om normala marknadsmässiga villkor.

52.    snabbväxande träd : skog med kort omloppstid, där minimitiden före avverkning är fastställd till minst 8 år och maximitiden före avverkning är fastställd till högst 20 år.

53.    skottskog med kort omloppstid : arealer som har planterats med trädarter enligt KN-nummer 06 02 9041, som ska anges av medlemsstaterna och som består av vedartade, fleråriga skogsgrödor, där rotskott eller stubbskott lämnas kvar i marken efter skörd och där nya skott växer upp följande säsong samt med ett maximalt avverkningsintervall som ska fastställas av medlemsstaterna.

54.    transaktionskostnad : merkostnad som är knuten till fullgörandet av ett åtagande, men som inte direkt kan hänföras till dess genomförande eller inte ingår i de kostnader eller det inkomstbortfall som kompenseras direkt; den kan beräknas på grundval av en standardkostnad.

55.    annan markförvaltare : ett företag som förvaltar mark men som inte är ett företag som är verksamt inom jordbrukssektorn.

56.    bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter : varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

57.    a-områden : områden som anges i en godkänd regionalstödskarta för perioden 1 juli 2014–31 december 2020 med tillämpning av artikel 107.3 a i fördraget.

58.    c-områden : områden som anges i en godkänd regionalstödskarta för perioden 1 juli 2014–31 december 2020 med tillämpning av artikel 107.3 c i fördraget.

59.    glest befolkade områden : områden som kommissionen har godkänt som sådana i enskilda beslut om regionalstödskartor för perioden 1 juli 2014–31 december 2020.

60.    Nuts 3-område : en region som anges på nivå 3 i en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (30).

61.    icke-förhandsdefinierade c-områden : områden som en medlemsstat efter eget gottfinnande kan utse till c-områden förutsatt att medlemsstaten visar att sådana områden uppfyller vissa socioekonomiska kriterier och att dessa områden anges i en godkänd regionalstödskarta för perioden 1 juli 2014–31 december 2020 med tillämpning av artikel 107.3 c i fördraget.

62.    tidigare a-områden : områden som angavs som a-områden i en godkänd regionalstödskarta för perioden 1 januari 2011–30 juni 2014.

63.    livsmedel : livsmedel som inte är jordbruksprodukter och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (31).

Artikel 3

Villkor för undantag

Stödordningar, individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar och stöd för särskilda ändamål ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under förutsättning att sådant stöd uppfyller samtliga villkor i kapitel I i denna förordning och de särskilda villkor för den relevanta stödkategorin som anges i kapitel III i denna förordning.

Artikel 4

Tröskelvärden för anmälan

1.   Denna förordning ska inte tillämpas på individuellt stöd vars bruttobidragsekvivalent överstiger följande tröskelvärden:

a)

Stöd för investeringar i materiella eller immateriella tillgångar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion enligt artikel 14: 500 000 euro per företag per investeringsprojekt.

b)

Stöd för investeringar som rör flyttning av en jordbruksbyggnad vilket leder till en modernisering av anläggningar eller till en ökning av produktionskapacitet enligt artikel 16.4: 500 000 euro per företag per investeringsprojekt.

c)

Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter enligt artikel 17: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

d)

Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag enligt artikel 29: 500 000 euro per företag per investeringsprojekt.

e)

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn enligt artikel 31: 7,5 miljoner euro per projekt.

f)

Stöd för beskogning och skapande av skogsmark enligt artikel 32: 7,5 miljoner euro per etableringsprojekt.

g)

Stöd för trädjordbruk enligt artikel 33: 7,5 miljoner euro per projekt för etablering av trädjordbruk.

h)

Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde enligt artikel 35: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

i)

Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn enligt artikel 40: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

j)

Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter enligt artikel 41: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

k)

Stöd för investeringar som avser bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter eller bomullsproduktion enligt artikel 44: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

2.   De tröskelvärden som anges i punkt 1 får inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödordningar eller stödprojekt.

Artikel 5

Stödets överblickbarhet

1.   Denna förordning ska endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att på förhand exakt beräkna bruttobidragsekvivalenten utan att behöva göra en riskbedömning (nedan kallat överblickbart stöd).

2.   Följande kategorier av stöd ska anses vara överblickbart stöd:

a)

Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.

b)

Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.

c)

Stöd som ingår i garantier

i)

om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagivande från kommissionen, eller

ii)

om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för garantin före genomförandet av stödet har godkänts på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier, eller ett senare tillkännagivande som ersätter detta, efter att ha anmälts till kommissionen enligt en förordning som kommissionen antagit på området statligt stöd som gällde vid den aktuella tidpunkten, och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och den typ av underliggande transaktioner som det är fråga om vid tillämpningen av denna förordning.

d)

Stöd i form av skatteförmåner, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

e)

Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet, om det sammanlagda nominella beloppet av förskottet med återbetalningsskyldighet inte överstiger de tillämpliga tröskelvärdena enligt denna förordning eller om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för förskottet med återbetalningsskyldighet före genomförandet av åtgärden har godkänts efter anmälan till kommissionen.

3.   Vid tillämpningen av denna förordning ska följande kategorier av stöd inte anses vara överblickbart stöd:

a)

Stöd som ingår i kapitaltillskott.

b)

Stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder.

Artikel 6

Stimulanseffekt

1.   Denna förordning ska endast tillämpas på stöd som har en stimulanseffekt.

2.   Stöd ska anses ha en stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds. Ansökan om stöd ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Företagets namn och storlek.

b)

Beskrivning av projektet eller verksamheten, inklusive start- och slutdatum.

c)

Plats för projektet eller verksamheten.

d)

Förteckning över stödberättigande kostnader.

e)

Typ (bidrag, lån, garanti, förskott med återbetalningsskyldighet eller annat) och det offentliga finansieringsbelopp som behövs för projektet/verksamheten.

3.   Stöd för särskilda ändamål som beviljas stora företag ska anses ha en stimulanseffekt om medlemsstaten, utöver att se till att det villkor som föreskrivs i punkt 2 är uppfyllt, innan den beviljar det berörda stödet för särskilda ändamål har kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat visar att stödet kommer att få ett eller flera av följande resultat:

a)

En väsentlig ökning av projektets eller verksamhetens omfattning till följd av stödet.

b)

En väsentlig ökning av det totala belopp som stödmottagaren lägger på projektet eller verksamheten till följd av stödet.

c)

En väsentlig ökning i hur snabbt projektet eller verksamheten slutförs.

d)

Vad gäller investeringsstöd för särskilda ändamål, att projektet eller verksamheten i sig inte skulle ha utförts i det berörda landsbygdsområdet eller inte skulle ha varit tillräckligt lönsamt för stödmottagaren i det berörda landsbygdsområdet utan stöd.

4.   Genom undantag från punkterna 2 och 3 ska åtgärder i form av skatteförmåner anses ha en stimulanseffekt om följande villkor är uppfyllda:

a)

Åtgärden fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och

b)

åtgärden har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten har inletts, utom när det gäller uppföljande ordningar på skatteområdet, om verksamheten redan omfattades av de tidigare ordningarna i form av skatteförmåner.

5.   Genom undantag från punkterna 2, 3 och 4 gäller att följande kategorier av stöd inte behöver ha en stimulanseffekt eller ska anses ha en stimulanseffekt:

a)

Stödordningar för arrondering, om villkoren i artikel 15 eller artikel 43 är uppfyllda och om

i)

stödordningen fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och

ii)

stödordningen har antagits och trätt i kraft innan stödberättigande kostnader enligt artikel 15 eller artikel 43 har uppstått för stödmottagaren.

b)

Stöd för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten hos den bredare allmänheten, om villkoren i artikel 24.2 b är uppfyllda.

c)

Stöd för att kompensera för förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, om villkoren i artikel 25 är uppfyllda.

d)

Stöd för att kompensera för kostnader för utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och för förluster orsakade av dessa djursjukdomar eller skadegörare på växter, om villkoren i artikel 26.9 och 26.10 är uppfyllda.

e)

Stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur, om villkoren i artikel 27.1 c, d och e är uppfyllda.

f)

Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag i enlighet med artikel 29.

g)

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer, om villkoren i artikel 30 är uppfyllda.

h)

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn, om villkoren i artikel 31 är uppfyllda.

i)

Stöd för återställande av skador på skogar till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter, djursjukdomar, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar i enlighet med artikel 34.5 d, om villkoren i artikel 34 är uppfyllda.

Artikel 7

Stödnivå och stödberättigande kostnader

1.   Vid beräkningen av stödnivån och de stödberättigande kostnaderna ska alla siffror som används avse belopp före avdrag för skatter eller andra avgifter. De stödberättigande kostnaderna ska styrkas av skriftliga underlag som ska vara tydliga, specifika och aktuella.

2.   Mervärdesskatt ska inte vara stödberättigande, utom om den inte kan återbetalas enligt nationell lagstiftning om mervärdesskatt.

3.   Om stöd beviljas i annan form än bidrag ska stödbeloppet vara lika med stödets bruttobidragsekvivalent.

4.   Stöd som betalas ut i flera delbetalningar ska diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. De stödberättigande kostnaderna ska diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. Den räntesats som ska användas för diskonteringen ska vara den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades.

5.   Om stöd beviljas genom skatteförmåner ska diskonteringen av respektive del av stödet ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid de olika tidpunkter då respektive skatteförmån får verkan.

6.   Om stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av en vedertagen metod för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna och åtgärden föreskriver att förskotten, om projektet blir en framgång, definierat på grundval av en rimlig och försiktig hypotes, ska betalas tillbaka med en räntesats som minst motsvarar den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades, får de högsta stödnivåer som anges i kapitel III höjas med 10 procentenheter.

Artikel 8

Kumulering

1.   Vid fastställandet av huruvida de tröskelvärden för anmälan som anges i artikel 4 och de högsta stödnivåer och högsta stödbelopp som anges i kapitel III iakttas, ska totalbeloppet för det statliga stödet till den verksamhet, det projekt eller det företag som får stöd beaktas.

2.   Om unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt står under medlemsstaternas kontroll kombineras med statligt stöd ska endast det sistnämnda beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan, de högsta stödnivåerna och stödtaken iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger de mest förmånliga finansieringsgrader som fastställs i tillämpliga regler i unionslagstiftningen.

3.   Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget genom denna förordning får kumuleras med

a)

annat statligt stöd, så länge dessa åtgärder avser olika identifierbara stödberättigande kostnader,

b)

annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, endast om en sådan kumulering inte leder till att den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning överskrids.

4.   Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader som undantas enligt artiklarna 18 och 45 i denna förordning får kumuleras med annat statligt stöd med identifierbara stödberättigande kostnader.

Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, upp till den högsta relevanta totala finansieringströskel som fastställts med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall enligt denna förordning eller enligt en annan gruppundantagsförordning eller ett beslut som antagits av kommissionen.

5.   Statligt stöd som undantas enligt kapitel III avsnitten 1, 2 och 3 i denna förordning får inte kumuleras med utbetalningar som avses i artiklarna 81.2 och 82 i förordning (EU) nr 1305/2013 avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i denna förordning.

6.   Statligt stöd som undantas enligt denna förordning får inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som anges i kapitel III.

7.   Stöd för investeringar i syfte att återupprätta jordbrukets produktionspotential som avses i artikel 14.3 e får inte kumuleras med stöd för att kompensera för materiella skador som avses i artiklarna 25, 26 och 30 i denna förordning.

8.   Startstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 19 i denna förordning får inte kumuleras med stöd för inrättande av producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013.

Nyetableringsstöd till unga jordbrukare och för utveckling av småbruk som avses i artikel 18 i denna förordning får inte kumuleras med nyetableringsstöd för unga jordbrukare eller för utveckling av småbruk som avses i artikel 19.1 a i och iii i förordning (EU) nr 1305/2013 om en sådan kumulering skulle leda till ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i denna förordning.

Artikel 9

Offentliggörande och information

1.   Senast tio arbetsdagar innan en stödordning som är undantagen från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning träder i kraft, eller innan ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget enligt denna förordning beviljas, ska medlemsstaterna till kommissionen, via kommissionens webbapplikation för anmälan i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 794/2004, översända en sammanfattande information om stödet i det standardiserade format som anges i bilaga II till denna förordning.

Kommissionen ska inom tio arbetsdagar från mottagandet av den sammanfattande informationen skicka ett mottagningsbevis till medlemsstaten med stödets identifikationsnummer.

2.   Den berörda medlemsstaten ska se till att följande offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå:

a)

Den sammanfattande information som avses i punkt 1 eller en länk till denna information.

b)

Den fullständiga texten till varje stöd som avses i punkt 1, inklusive dess ändringar, eller en länk som ger tillgång till den fullständiga texten.

c)

Den information som avses i bilaga III till denna förordning om varje beviljat individuellt stöd som överstiger följande:

i)

60 000 euro för stödmottagare som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

ii)

500 000 euro för stödmottagare som är verksamma inom sektorerna för bearbetning av jordbruksprodukter, saluföring av jordbruksprodukter, skogsbrukssektorn eller verksamheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

3.   För stödordningar i form av skatteförmåner ska de villkoren anses vara uppfyllda om medlemsstaterna offentliggör den begärda informationen om individuella stödbelopp inom följande intervaller, i miljoner euro:

a)

0,06–0,5, endast för primär jordbruksproduktion,

b)

0,5–1,

c)

1–2,

d)

2–5,

e)

5–10,

f)

10–30, och

g)

30 och mer.

4.   Den information som avses i punkt 2 c ska presenteras och hållas tillgänglig på ett standardiserade sätt, enligt vad som anges i bilaga III, och ska möjliggöra effektiva sök- och nedladdningsfunktioner. Den information som avses i punkt 2 ska offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljades eller, i fråga om stöd i form av skatteförmåner, inom ett år från den dag då skattedeklarationen ska lämnas in, och ska finnas tillgänglig i minst tio år från den dag då stödet beviljades.

5.   Offentliggörandet enligt punkt 1 av den fullständiga texten till stödordningen eller stödet för särskilda ändamål ska särskilt innehålla en uttrycklig hänvisning till denna förordning, med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess publikationsreferens i Europeiska unionens officiella tidning och till de särskilda bestämmelser i kapitel III som berörs av akten eller, i tillämpliga fall, till den nationella lagstiftning som säkerställer att de relevanta bestämmelserna i denna förordning iakttas. Även dess genomförandebestämmelser och ändringar ska anges.

6.   Kommissionen ska offentliggöra följande på sin webbplats:

a)

Den sammanfattande information som avses i punkt 1.

b)

Länkar till samtliga medlemsstaters webbplatser för statligt stöd, som avses i punkt 2.

7.   Medlemsstaterna ska iaktta bestämmelserna i punkterna 2, 3 och 4 senast två år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel 10

Undvikande av dubbelt offentliggörande

Om det beviljade individuella stödet omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 1305/2013 och antingen medfinansieras av EJFLU eller beviljas som ytterligare nationell finansiering av sådana medfinansierade åtgärder, får medlemsstaten välja att inte offentliggöra det på den webbplats för statligt stöd som avses i artikel 9.2 i denna förordning, under förutsättning att det beviljade individuella stödet redan har offentliggjorts i enlighet med artiklarna 111, 112 och 113 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32). I så fall ska medlemsstaten på den webbplats för statligt stöd som avses i artikel 9.2 i denna förordning hänvisa till den webbplats som avses i artikel 111 i förordning (EU) nr 1306/2013.

KAPITEL II

FÖRFARANDEKRAV

Artikel 11

Återkallelse av gruppundantaget

Om en medlemsstat beviljar stöd som enligt dess uppfattning är undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning utan att de villkor som anges i kapitlen I–III är uppfyllda, får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, anta ett beslut om att alla eller en del av de framtida stödåtgärder som i övrigt uppfyller kraven i denna förordning och som antas av den berörda medlemsstaten ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. De stöd som ska anmälas får begränsas till vissa typer av stöd, till stöd som beviljas till förmån för vissa stödmottagare eller till stöd som antas av vissa myndigheter i den berörda medlemsstaten.

Artikel 12

Rapportering

1.   Medlemsstaterna ska i elektronisk form till kommissionen översända en årlig rapport som avses i kapitel III i förordning (EG) nr 794/2004 om tillämpningen av denna förordning med avseende på varje helt år eller del av ett år då denna förordning varit tillämplig.

2.   Den årliga rapporten ska även innehålla information om följande:

a)

Djursjukdomar eller skadegörare på växter som avses i artikel 26.

b)

Meteorologisk information om typ, tidpunkt, relativ magnitud och plats för klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof som avses i artikel 25 eller naturkatastrofer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 30.

Artikel 13

Övervakning

Medlemsstaterna ska föra detaljerade register med den information och de styrkande handlingar som behövs för att fastställa att alla villkor i denna förordning är uppfyllda. Sådana register ska bevaras i tio år från den dag då stödet för särskilda ändamål beviljades eller det sista stödet beviljades enligt en stödordning. En berörd medlemsstat ska på begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en längre tidsfrist som får anges i begäran, förse kommissionen med all information och alla styrkande handlingar som kommissionen anser nödvändiga för att kunna övervaka tillämpningen av denna förordning.

KAPITEL III

STÖDKATEGORIER

AVSNITT 1

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter

Artikel 14

Stöd för investeringar i materiella eller immateriella tillgångar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion

1.   Stöd för investeringar i materiella eller immateriella tillgångar i jordbruksföretag som är knutna till primär jordbruksproduktion ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–14 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Investeringen får genomföras av en eller flera stödmottagare eller avse en materiell eller immateriell tillgång som används av en eller flera stödmottagare.

3.   Investeringen ska syfta till att uppnå minst ett av följande mål:

a)

Förbättra jordbruksföretagets generella prestationer och hållbarhet, särskilt genom att minska produktionskostnaderna eller förbättra och omfördela produktionen.

b)

Förbättra den naturliga miljön, hygienförhållandena eller normerna för djurens välbefinnande, under förutsättning att den berörda investeringen går utöver gällande unionsnormer.

c)

Skapa och förbättra infrastruktur som är knuten till utveckling, anpassning och modernisering av jordbruket, inklusive tillträde till jordbruksmark, arrondering och grundförbättring och energi- och vattenförsörjning samt energi- och vattenbesparing.

d)

Uppfylla mål om ett miljö- och klimatvänligt jordbruk, bevara den biologiska mångfalden av arter och livsmiljöer och höja skönhets- eller rekreationsvärdet för allmänheten i ett Natura 2000-område eller ett annat system med höga naturvärden, vilka har fastställts i medlemsstaternas nationella eller regionala landsbygdsprogram, så länge investeringarna är icke-produktiva.

e)

Återupprätta produktionspotential som skadats genom naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar och skadegörare på växter samt förebygga skador som orsakas av sådana händelser.

4.   Investeringen får vara knuten till jordbruksföretagets produktion av biobränslen eller energi från förnybara energikällor, under förutsättning att produktionen inte överstiger den genomsnittliga årsförbrukningen av bränsle eller energi på jordbruket i fråga.

Om investeringen görs för produktion av biodrivmedel får produktionsanläggningarnas produktionskapacitet inte överstiga den genomsnittliga årliga drivmedelsförbrukningen på jordbruksföretaget och det producerade biodrivmedlet får inte säljas på marknaden.

Om investeringen görs för produktion av värmeenergi och el från förnybara energikällor på jordbruksföretag, får produktionsanläggningarna endast tillgodose stödmottagarens eget energibehov och deras produktionskapacitet får inte överstiga den sammanlagda genomsnittliga årliga förbrukningen av värmeenergi och el på jordbruksföretaget, inklusive jordbrukshushållet. Försäljning av el till nätet ska endast vara tillåten i den mån den årliga gränsen för egen förbrukning respekteras.

Om investeringen görs av flera stödmottagare i syfte att tillgodose deras egna behov av biobränsle och energi, ska den genomsnittliga årliga förbrukningen ackumuleras till det belopp som motsvarar den genomsnittliga årliga förbrukningen för alla stödmottagare.

Investeringarna i förnybar energiinfrastruktur som konsumerar eller producerar energi ska iaktta miniminormer för energieffektivitet, om sådana normer finns på nationell nivå.

Investeringar i anläggningar vars främsta syfte är produktion av el från biomassa ska inte vara stödberättigande, såvida inte en minimiprocentsats värmeenergi används, vilken ska fastställas av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna ska fastställa tröskelvärden för största andel spannmål, andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor som får användas för produktion av bioenergi, inbegripet biobränsle, för olika typer av anläggningar. Stöd för investeringar i bioenergiprojekt får endast beviljas för bioenergi som uppfyller de tillämpliga hållbarhetskriterier som föreskrivs i unionslagstiftningen, inbegripet i artikel 17.2–17.6 i direktiv 2009/28/EG.

5.   Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

6.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Kostnaderna för uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)

Utgifter för icke-produktiva investeringar som är kopplade till de mål som avses i punkt 3 d.

f)

När det gäller bevattning, kostnaderna för investeringar som uppfyller följande villkor:

i)

En förvaltningsplan för avrinningsdistrikt som krävs enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (33) måste ha anmälts till kommissionen för hela det område där investeringen är tänkt att äga rum samt för eventuella andra områden där miljön kan påverkas av investeringen. De åtgärder som får verkan inom ramen för förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 11 i det direktivet och som är av relevans för jordbrukssektorn ska ha angetts i det tillämpliga åtgärdsprogrammet. Vattenmätare som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen för den investering som får stöd ska finnas eller installeras som en del av investeringen.

ii)

Investeringen måste leda till en minskning på minst 25 % av den tidigare vattenanvändningen.

I fråga om led f ska dock investeringar som påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsområdet bedömts vara i undermåligt skick på grund av vattenmängden och investeringar som medför en nettoutvidgning av det bevattningsområde som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst inte vara stödberättigande enligt denna artikel.

Villkoren i led f i och ii ska inte vara tillämpliga på en investering i en befintlig anläggning som endast påverkar energieffektivitet eller på en investering i inrättande av en reservoar eller på en investering som avser vattenåtervinning och som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.

g)

När det gäller investeringar i syfte att återupprätta jordbrukets produktionspotential efter skador som orsakats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar eller skadegörare på växter, får de stödberättigande kostnaderna omfatta de kostnader som uppkommit för återupprättandet av produktionspotentialen upp till den nivå som förelåg innan händelsen inträffade.

h)

När det gäller investeringar i syfte att förebygga skador som orsakas av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar eller skadegörare på växter, får de stödberättigande kostnaderna omfatta kostnader för specifika förebyggande åtgärder.

7.   Andra kostnader än de som avses i punkt 6 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter ska inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

8.   Vad gäller bevattning ska från och med den 1 januari 2017 stöd betalas ut endast av medlemsstater som i fråga om det avrinningsdistrikt där investeringen äger rum ser till att jordbrukssektorns olika vattenanvändningsverksamheter bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster i överensstämmelse med artikel 9.1 första strecksatsen i direktiv 2000/60/EG, i tillämpliga fall med beaktande av kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geografiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas.

9.   Stöd får inte beviljas för följande:

a)

Inköp av produktionsrättigheter, stödrättigheter och ettåriga växter.

b)

Plantering av ettåriga växter.

c)

Dräneringsarbeten.

d)

Investeringar för att följa unionsnormer, med undantag för stöd som beviljas unga jordbrukare inom 24 månader från dagen för etableringen.

e)

Inköp av djur, med undantag för stöd som beviljas för investeringar i enlighet med punkt 3 e.

10.   Stödet får inte begränsas till särskilda jordbruksprodukter och måste därför vara tillgängligt för alla sektorer av den primära jordbruksproduktionen eller för hela vegetabilieproduktionssektorn eller för hela animalieproduktionssektorn. Medlemsstaterna får dock utesluta vissa produkter på grund av överkapacitet på den inre marknaden eller brist på avsättningsmöjligheter på marknaden.

11.   Det stöd som avses i punkt 1 får inte beviljas i strid med förbud eller restriktioner som fastställs i rådets förordning (EU) nr 1308/2013, även om dessa förbud eller restriktioner endast avser det unionsstöd som föreskrivs i den förordningen.

12.   Stödnivån ska vara begränsad till följande:

a)

75 % av de stödberättigande kostnaderna i yttersta randområden.

b)

75 % av de stödberättigande kostnaderna på de mindre Egeiska öarna.

c)

50 % av de stödberättigande kostnaderna i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita för perioden 1 januari 2007–31 december 2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av den genomsnittliga BNP för EU-27.

d)

40 % av de stödberättigande kostnaderna i övriga områden.

13.   De stödnivåer som anges i punkt 12 får ökas med 20 procentenheter för följande, förutsatt att den högsta sammanlagda stödnivån inte överstiger 90 %:

a)

Unga jordbrukare eller jordbrukare som etablerade sig under den femårsperiod som föregick dagen för ansökan om stöd.

b)

Gemensamma investeringar, såsom i lagringsanläggningar som används av en grupp jordbrukare eller anläggningar för att förbereda jordbruksprodukter före saluföring, och integrerade projekt som omfattar olika stödåtgärder enligt förordning (EU) nr 1305/2013, inbegripet sådana som är kopplade till en sammanslagning av producentorganisationer.

c)

Investeringar i områden med naturliga och andra särskilda begränsningar.

d)

Insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet, såsom en investering i ett nytt stall, som gör det möjligt att testa en ny metod för djurhållning som utvecklats av en operativ grupp bestående av jordbrukare, forskare och icke-statliga djurskyddsorganisationer.

e)

Investeringar för att förbättra den naturliga miljön, hygienförhållandena eller normer för djurens välbefinnande, enligt vad som avses i punkt 3 b; i detta fall ska den ökade stödnivå som anges i denna punkt endast tillämpas på de merkostnader som är nödvändiga för att uppnå en nivå som går utöver gällande unionsnormer och som inte medför en ökning av produktionskapaciteten.

14.   Vad gäller icke-produktiva investeringar som avses i punkt 3 d och investeringar i återupprättande av produktionspotential som avses i punkt 3 e får den högsta stödnivån inte överstiga 100 %.

För investeringar i förebyggande åtgärder som avses i punkt 3 e får den högsta stödnivån inte överstiga 80 %. Den får dock höjas upp till 100 % om investeringen genomförs gemensamt av fler än en stödmottagare.

Artikel 15

Stöd för arrondering av jordbruksmark

Stöd för arrondering av jordbruksmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i kapitel I och beviljas för och begränsas till de rättsliga och administrativa kostnaderna, inklusive lantmäterikostnader, upp till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 16

Stöd för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader

1.   Stöd för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Flyttningen av jordbruksbyggnaden ska tjäna ett syfte av allmänt intresse.

Det allmänna intresse som åberopas för att motivera att stöd beviljas enligt denna artikel ska anges i den berörda medlemsstatens relevanta bestämmelser.

3.   Om flyttningen av en jordbruksbyggnad består av att montera ned, flytta och åter bygga upp befintliga anläggningar ska stödnivån vara begränsad till 100 % av de faktiska kostnaderna för sådan verksamhet.

4.   Om flyttningen, utöver den nedmontering, flyttning och återuppbyggnad av befintliga anläggningar som avses i punkt 3, leder till en modernisering av anläggningarna eller till en ökning av produktionskapaciteten, ska de stödnivåer för investeringar som avses i artikel 14.12 och 14.13 gälla avseende de kostnader som har samband med moderniseringen av anläggningarna eller ökningen av produktionskapaciteten.

Vid tillämpningen av denna punkt ska ett rent ersättande av en befintlig byggnad eller anläggning med en ny, modern byggnad eller anläggning, utan att i grunden förändra produktionens karaktär eller den teknik som används, inte anses ha samband med moderniseringen.

5.   Den högsta stödnivån får uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna om flyttningen avser verksamheter som ligger i närheten av landsbygdssamhällen och syftar till att förbättra livskvaliteten eller landsbygdssamhällets miljöprestanda.

Artikel 17

Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter

1.   Stöd för investeringar i materiella eller immateriella tillgångar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–10 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Investeringen ska avse bearbetning av jordbruksprodukter eller saluföring av jordbruksprodukter.

3.   Investeringar i samband med livsmedelsbaserade biobränslen ska inte vara stödberättigande enligt denna artikel.

4.   Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

6.   Andra kostnader än de som avses i punkt 5 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter ska inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

7.   Stöd får inte beviljas för investeringar för att uppfylla gällande unionsnormer.

8.   Stöd får inte beviljas i strid med förbud eller restriktioner som fastställs i rådets förordning (EU) nr 1308/2013, även om dessa förbud eller restriktioner endast avser det unionsstöd som föreskrivs i den förordningen.

9.   Stödnivån får inte överskrida följande:

a)

75 % av de stödberättigande kostnaderna i yttersta randområden.

b)

75 % av de stödberättigande kostnaderna på de mindre Egeiska öarna.

c)

50 % av de stödberättigande kostnaderna i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av den genomsnittliga BNP för EU-27.

d)

40 % av de stödberättigande kostnaderna i övriga områden.

10.   De stödnivåer som avses i punkt 9 får ökas med 20 procentenheter för följande insatser, förutsatt att den högsta sammanlagda stödnivån inte överstiger 90 %:

a)

Insatser som har samband med en sammanslagning av producentorganisationer, eller

b)

insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet.

Artikel 18

Nyetableringsstöd till unga jordbrukare och för utveckling av småbruk

1.   Nyetableringsstöd till unga jordbrukare och för utveckling av småbruk ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska beviljas unga jordbrukare enligt definitionen i artikel 2.34 i denna förordning eller småbruk såsom dessa definierats av medlemsstaterna.

Medlemsstaternas definition av småbruk ska vara den som ingår i respektive landsbygdsprogram och som kommissionen har godkänt.

Medlemsstaterna ska fastställa lägre och övre tröskelvärden för tillgång till nyetableringsstöd till unga jordbrukare och för utveckling av småbruk i fråga om jordbruksföretagets produktionspotential, uttryckt som standardoutput enligt definitionen i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 (34) eller motsvarande. Det lägre tröskelvärdet för tillgång till nyetableringsstöd till unga jordbrukare ska vara högre än det övre tröskelvärdet för tillgång till stöd för utveckling av småbruk.

Stödet ska vara begränsat till mikroföretag och små företag.

3.   Om stöd beviljas en ung jordbrukare som etablerar ett jordbruksföretag i form av en juridisk person, ska den unga jordbrukaren utöva effektiv och långsiktig kontroll över den juridiska personen när det gäller beslut som rör ledning, ersättningar och ekonomiska risker. Om flera fysiska personer, inbegripet personer som inte är unga jordbrukare, deltar i den juridiska personens kapital eller i ledningen av den juridiska personen, ska den unga jordbrukaren kunna utöva sådan effektiv och långsiktig kontroll antingen ensam eller tillsammans med andra personer. Om en juridisk person ensamt eller gemensamt kontrolleras av en annan juridisk person, ska dessa krav tillämpas på varje fysisk person som har kontroll över denna andra juridiska person.

4.   Stödet ska vara villkorat av att en affärsplan lämnas in till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet, vilken ska börja genomföras inom nio månader från dagen för antagandet av beslutet om beviljande av stöd.

I affärsplanen ska åtminstone följande beskrivas:

a)

Vid nyetableringsstöd till unga jordbrukare:

i)

Jordbruksföretagets ursprungliga ekonomiska situation.

ii)

Delmål och mål för utvecklingen av jordbruksföretagets verksamheter.

iii)

Närmare uppgifter om de insatser, inklusive de som rör miljömässig hållbarhet och resurseffektivitet, som krävs för utvecklingen av jordbruksföretagets verksamheter, såsom uppgifter om investeringar, utbildning och rådgivning.

b)

Vid nyetableringsstöd för utveckling av småbruk:

i)

Jordbruksföretagets ursprungliga ekonomiska situation.

ii)

Närmare uppgifter om de insatser, inklusive de som rör miljömässig hållbarhet och resurseffektivitet, som skulle kunna bidra till att uppnå ekonomisk lönsamhet, såsom investeringar, utbildning och samarbete.

5.   För unga jordbrukare ska det i den affärsplan som avses i punkt 4 a i denna artikel anges att stödmottagaren måste uppfylla definitionen av aktiv jordbrukare i artikel 2.42 inom 18 månader från dagen för etableringen. En stödmottagare som inte har tillräckliga yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer för att omfattas av den definitionen ska dock vara berättigad att ta emot stöd under förutsättning att denne åtar sig att förvärva dessa yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer inom 36 månader från dagen för antagandet av beslutet om beviljande av stöd. Detta åtagande måste ingå i affärsplanen.

6.   Stöd ska tillhandahållas eller utbetalas i minst två delar eller utbetalningar under en period av fem år.

För unga jordbrukare ska den sista delen eller utbetalningen av stödet vara villkorad av att den affärsplan som avses i punkt 4 a genomförs korrekt.

7.   Stödbeloppet per ung jordbrukare ska baseras på den socioekonomiska situationen i den berörda medlemsstaten och ska vara begränsat till 70 000 euro.

Stödbeloppet per småbruk ska vara begränsat till 15 000 euro.

Artikel 19

Startstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn

1.   Startstöd till producentgrupper och producentorganisationer ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Endast producentgrupper eller producentorganisationer som har erkänts officiellt av den behöriga medlemsstatens behöriga myndighet på grundval av en inlämnad affärsplan ska vara berättigade till stöd.

3.   Stödet ska beviljas på villkor att den berörda medlemsstaten är skyldig att kontrollera att målen i den affärsplan som avses i punkt 2 har uppnåtts inom fem år från det att producentgruppen eller producentorganisationen erkändes officiellt.

4.   Avtal, beslut och samordnande förfaranden som ingås inom ramen för producentgruppen eller producentorganisationen ska iaktta konkurrensreglerna, såsom de tillämpas i enlighet med artiklarna 206–210 i förordning (EU) nr 1308/2013.

5.   Följande får inte beviljas stöd:

a)

Produktionsorganisationer, produktionsenheter eller produktionsorgan, såsom företag eller kooperativ, vars uppgift är att förvalta ett eller flera jordbruksföretag och som därför i praktiken är att betrakta som enskilda producenter.

b)

Jordbrukssammanslutningar med verksamhet såsom ömsesidigt stöd, avbytar- och företagsledningstjänster på medlemmarnas jordbruksföretag, men som inte inbegriper en gemensam anpassning av utbudet till marknaden.

c)

Producentgrupper, producentorganisationer eller producentsammanslutningar vilkas syften är oförenliga med artiklarna 152.1 c, 152.3 och 156 i förordning (EU) nr 1308/2013.

6.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader: kostnader för hyra av lämpliga lokaler, inköp av kontorsutrustning, inklusive datorutrustning och programvara, personalkostnader, indirekta kostnader samt juridiska och administrativa avgifter.

Om lokaler köps ska de stödberättigande kostnaderna för lokaler begränsas till motsvarande marknadshyror.

7.   Stödet ska utbetalas i form av ett schablonbelopp som utbetalas årligen under de första fem åren från den dag då producentgruppen eller producentorganisationen erkändes officiellt av den behöriga myndigheten på grundval av den affärsplan som avses i punkt 2.

Medlemsstaterna får betala ut det sista delbeloppet först efter det att de kontrollerat att affärsplanen har genomförts korrekt.

Stödet ska minskas gradvis.

8.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

9.   Stödbeloppet ska vara begränsat till 500 000 euro.

Artikel 20

Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter

1.   Följande kategorier av stöd till producenter av jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget:

a)

Stöd för ett första deltagande i kvalitetssystem om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

b)

Stöd för kostnaderna för obligatoriska kontrollåtgärder avseende kvalitetssystem som genomförs i enlighet med unionslagstiftning eller nationell lagstiftning av den behöriga myndigheten eller för dennas räkning, om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 4, 6, 7 och 8 i denna artikel och i kapitel I.

c)

Stöd för kostnaderna för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign och för utarbetande av ansökningar om godkännande inom ramen för kvalitetssystem, om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 6, 7 och 8 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas för följande kvalitetssystem:

a)

Kvalitetssystem som upprättats enligt följande förordningar och bestämmelser:

i)

Del II avdelning II kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) nr 1308/2013 när det gäller vin.

ii)

Förordning (EU) nr 1151/2012.

iii)

Rådets förordning (EG) nr 834/2007 (35).

iv)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (36).

v)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 (37).

b)

Kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter vilka enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller följande kriterier:

i)

Slutproduktens särdrag inom sådana system måste härröra från otvetydiga skyldigheter att garantera

särskilda produktegenskaper, eller

särskilda jordbruks- eller tillverkningsmetoder, eller

en kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurens välbefinnande eller miljöskydd.

ii)

Systemet måste vara öppet för alla producenter.

iii)

Systemet måste inbegripa bindande slutliga produktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna måste kontrolleras av offentliga myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)

Systemet måste vara öppet och säkerställa att produkterna kan spåras.

c)

Frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter som enligt erkännande från den berörda medlemsstaten uppfyller de krav som fastställs i kommissionens meddelande EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel  (38).

3.   Det stöd som avses i punkt 1 a ska beviljas producenter av jordbruksprodukter i form av ett årligt stimulansbidrag vars nivå ska fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i kvalitetssystemen.

4.   Det stöd som avses i punkt 1 a och b får inte beviljas för kostnaden för kontroller som utförs av stödmottagaren själv, eller om det i unionslagstiftningen föreskrivs att kostnaden för kontroller ska bekostas av producenter av jordbruksprodukter och grupper av sådana producenter, utan uppgift om den faktiska nivån på avgifterna.

5.   Det stöd som avses i punkt 1 a ska beviljas för en period av högst fem år och ska vara begränsat till 3 000 euro per mottagare per år.

6.   Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

7.   Det stöd som avses i punkt 1 b och c får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Det stöd som avses i punkt 1 b och c ska betalas ut till det organ som är ansvarigt för kontrollåtgärderna, den som tillhandahåller forskning eller den som tillhandahåller rådgivning.

8.   Det stöd som avses i punkt 1 b och c ska vara begränsat till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 21

Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

1.   Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stöd ska omfatta yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar och coaching, demonstrationer och informationsåtgärder.

Stöd får också omfatta kortvariga utbytesprogram avseende företagsledning och gårdsbesök inom jordbruket.

Stöd för demonstrationsverksamheter får täcka relevanta investeringskostnader.

3.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Kostnader för att organisera yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar och coaching, demonstrationer och informationsåtgärder.

b)

Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna.

c)

Kostnader för avbytare under deltagarnas frånvaro.

d)

När det gäller demonstrationsprojekt i samband med investeringar:

i)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

ii)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

iii)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden i och ii, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden i och ii uppstår.

iv)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

4.   De kostnader som avses i punkt 3 d ska vara stödberättigande endast i den utsträckning och under den tid som de används för demonstrationsprojektet.

Endast de avskrivningskostnader som motsvarar demonstrationsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, ska vara stödberättigande.

5.   Stöd som avses i punkt 3 a och c får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Det stöd som avses i punkt 3 a och c ska betalas ut till den som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärderna.

6.   Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra dessa uppgifter.

De verksamheter som avses i punkt 2 får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

7.   Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om de verksamheter som avses i punkt 2 tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till dessa verksamheter.

Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa kostnader ska begränsas till kostnaderna för tillhandahållandet av de verksamheter som avses i punkt 2.

8.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

För demonstrationsprojekt som avses i punkt 3 d ska det högsta stödbeloppet vara begränsat till 100 000 euro under en period som omfattar tre räkenskapsår.

Artikel 22

Stöd för rådgivningstjänster

1.   Stöd för rådgivningstjänster ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska vara avsett att hjälpa jordbruksföretag verksamma inom jordbrukssektorn och unga jordbrukare att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra sina företags eller investeringars ekonomiska prestanda, miljöprestanda, klimatvänlighet och klimattålighet.

3.   Rådgivningen ska vara kopplad till minst en unionsprioritering för landsbygdsutveckling i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013 och ska täcka minst ett av följande inslag:

a)

Skyldigheter som härrör från de föreskrivna verksamhetskrav eller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anges i avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013.

b)

I tillämpliga fall, de jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön som fastställs i avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 1307/2013 och bevarande av jordbruksmark enligt artikel 4.1 c i den förordningen.

c)

Åtgärder som syftar till modernisering, uppbyggnad av konkurrenskraft, sektorsintegration, innovation och marknadsorientering samt främjande av entreprenörskap.

d)

Krav som fastställts av medlemsstaterna för genomförande av artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG.

e)

Krav som fastställts av medlemsstaterna för genomförande av artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (39), särskilt iakttagande av de allmänna principerna för integrerat växtskydd som avses i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (40).

f)

I tillämpliga fall arbetarskyddsnormer eller skyddsnormer som är kopplade till jordbruksföretaget.

g)

Särskild rådgivning för jordbrukare som etablerar sig för första gången, inbegripet rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

4.   Rådgivning får också omfatta andra frågor än de som avses i punkt 3 i denna artikel, som rör begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och vattenskydd enligt vad som anges i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013 eller som anknyter till jordbruksföretagets ekonomiska resultat och miljöprestanda, inbegripet konkurrensaspekter. Detta kan omfatta utveckling av korta försörjningskedjor, ekologiskt jordbruk och hälsoaspekter på djurhållning.

5.   Stödet får inte innebära direktstöd till stödmottagarna. Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller rådgivningstjänsten.

6.   De organ som utsetts att tillhandahålla rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de tillhandahåller rådgivning.

Rådgivning får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

Under rådgivningen ska leverantören av rådgivningstjänsten respektera den skyldighet att inte röja uppgifter som avses i artikel 13.2 i förordning (EU) nr 1306/2013.

7.   Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om rådgivningstjänsten tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till tjänsten.

Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa kostnader ska begränsas till kostnaderna för tillhandahållandet av rådgivningstjänsten.

8.   Stödbeloppet ska vara begränsat till 1 500 euro per rådgivningstillfälle.

Artikel 23

Stöd för avbytartjänster inom jordbruket

1.   Stöd för avbytartjänster inom jordbruket ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska täcka de faktiska kostnaderna för att ersätta en jordbrukare, en fysisk person som är en medlem i jordbrukshushållet eller en anställd under deras frånvaro från arbetet på grund av sjukdom, inbegripet deras barns sjukdom, semester, mödraledighet och föräldraledighet eller vid dödsfall.

3.   Den totala varaktigheten av ersättandet ska vara begränsad till tre månader per år och stödmottagare, med undantag för mödraledighet och föräldraledighet, som var och en ska vara begränsad till sex månader.

4.   Stödet får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller avbytartjänsten.

Avbytartjänsten får tillhandahållas av producentgrupper och producentorganisationer, oberoende av deras storlek. I så fall får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till tjänsten.

5.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 24

Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter

1.   Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska täcka kostnaderna för följande:

a)

Anordnande av och deltagande i tävlingar, mässor och utställningar.

b)

Publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten.

3.   De publikationer som avses i punkt 2 b får inte hänvisa till något visst företag, varumärke eller ursprung.

Denna inskränkning ska dock inte gälla för hänvisningar till ursprung för jordbruksprodukter som omfattas av följande:

a)

Kvalitetssystem som avses i artikel 20.2 a, förutsatt att hänvisningen exakt motsvarar den som är skyddad av unionen.

b)

Kvalitetssystem som avses i artikel 20.2 b och c, förutsatt att hänvisningen är sekundär i förhållande till budskapet.

4.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader för anordnande av och deltagande i tävlingar, mässor och utställningar som avses i punkt 2 a:

a)

Deltagaravgifter.

b)

Resekostnader och kostnader för djurtransporter.

c)

Kostnader för publikationer och webbplatser som tillkännager evenemanget.

d)

Hyra för utställningslokaler och montrar och kostnaderna för att montera och nedmontera dem.

e)

Symboliska priser upp till ett värde av 1 000 euro per pris och vinnare av en tävling.

5.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader för sådana publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten som avses i punkt 2 b:

a)

Kostnader för publikationer i tryckt och elektronisk media och webbplatser samt inslag i elektronisk media, på radio eller tv, som syftar till att lägga fram faktauppgifter om producenter från en viss region eller producenter av en viss jordbruksprodukt, under förutsättning att uppgifterna är neutrala och att alla producenter har samma möjligheter att få vara med i publikationen.

b)

Kostnader för att sprida vetenskaplig kunskap och faktauppgifter om

i)

kvalitetssystem som avses i artikel 20.2 och som är öppna för jordbruksprodukter från andra medlemsstater och tredjeländer,

ii)

generiska jordbruksprodukter och deras fördelar i näringshänseende och förslag på användning av dem.

6.   Stödet ska beviljas

a)

som naturaförmån, eller

b)

på grundval av ersättning för stödmottagarens faktiska kostnader.

Om stödet beviljas som naturaförmån får stödet inte innebära direktstöd till stödmottagarna utan ska betalas ut till den som tillhandahåller de säljfrämjande åtgärderna.

Säljfrämjande åtgärder får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

Stöd för symboliska priser som avses i punkt 4 e ska betalas ut till leverantören av de säljfrämjande åtgärderna endast om priset verkligen har tilldelats och vid uppvisande av bevis på priset.

7.   Stöd för säljfrämjande åtgärder ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om den säljfrämjande åtgärden genomförs av producentgrupper och producentorganisationer får deltagandet inte vara begränsat till medlemmar i dessa grupper eller organisationer och eventuella bidrag i form av administrationsavgifter för gruppen eller organisationen ska vara begränsade till kostnaden för att tillhandahålla de säljfrämjande åtgärderna.

8.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 25

Stöd för att kompensera för skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof

1.   Stöd för att kompensera mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion för skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–10 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Följande villkor ska gälla för stöd som beviljas enligt denna artikel:

a)

Medlemsstatens behöriga myndighet ska formellt ha erkänt händelsens karaktär av allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

b)

Det ska finnas ett direkt orsakssamband mellan den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och den skada som företaget lidit.

3.   Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

4.   Stödordningar ska inrättas inom tre år från den dag då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade.

Stödet ska betalas ut inom fyra år från den dagen.

5.   De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, såsom denna bedömts antingen av en offentlig myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

Denna skada ska omfatta följande:

a)

Det inkomstbortfall till följd av fullständig eller delvis förstörelse av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen som avses i punkt 6.

b)

Den materiella skada som avses i punkt 7.

6.   Inkomstbortfallet ska beräknas genom att

a)

resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

från

b)

resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

Inkomstbortfallet får beräknas antingen på jordbrukets årliga produktionsnivå eller på växtodlings- eller djurnivå.

Beloppet får ökas med andra kostnader som stödmottagaren haft till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inte uppstått.

Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens jordbruksproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som används gör det möjligt att fastställa stödmottagarens faktiska förlust under det aktuella året.

7.   Den materiella skadan på tillgångar såsom jordbruksbyggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska beräknas på grundval av den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som katastrofen orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Om stödmottagarens inkomstbortfall som avses i punkt 6 beräknas på växtodlings- eller djurnivå ska endast den materiella skada som avser den aktuella växtodlingen eller de aktuella djuren beaktas.

8.   Beräkningen av den skada som uppstått på grund av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska göras för den enskilda stödmottagaren.

9.   Stöd som beviljas enligt denna artikel ska minskas med 50 % om det inte beviljas stödmottagare som har tecknat en försäkring som täcker minst 50 % av deras genomsnittliga årsproduktion eller produktionsrelaterade inkomst och de statistiskt sett oftast förekommande klimatriskerna i den berörda medlemsstat eller region som omfattas av försäkringen.

10.   Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit för att kompensera för förlusterna, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar för den skada för vilken stöd ges, ska begränsas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får ökas till 90 % i områden med naturliga begränsningar.

Artikel 26

Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och stöd för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar eller skadegörare på växter

1.   Stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och stöd för att kompensera sådana företag för förluster orsakade av sådana djursjukdomar eller skadegörare på växter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–13 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stöd ska endast betalas ut

a)

avseende djursjukdomar eller skadegörare på växter för vilka det finns unionsregler eller nationella regler, oavsett om de är fastställda i lagar eller i andra författningar, och

b)

som en del av

i)

ett offentligt program på unionsnivå, nationell nivå eller regional nivå för förebyggande, kontroll eller utrotning av den berörda djursjukdomen eller skadegöraren på växter, eller

ii)

en nödåtgärd som ålagts av behörig myndighet, eller

iii)

åtgärder för att utrota eller begränsa spridningen av en skadegörare på växter som genomförts i enlighet med rådets direktiv 2000/29/EG.

Det program och de åtgärder som avses i led b ska innehålla en beskrivning av de berörda åtgärderna för förebyggande, kontroll eller utrotning.

3.   Stödet får inte avse åtgärder för vilka det i unionslagstiftning föreskrivs att kostnaden för åtgärderna ska bäras av stödmottagaren, såvida inte kostnaden för sådana åtgärder helt och hållet täcks av obligatoriska avgifter för stödmottagarna.

4.   När det gäller djursjukdomar får stöd endast ges för djursjukdomar som avses i den förteckning över djursjukdomar som upprättas av Världsorganisationen för djurens hälsa eller de djursjukdomar och zoonoser som förtecknas i bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 (41).

5.   Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

6.   Stödordningar ska inrättas inom tre år från den dag då den kostnad eller förlust som orsakats av djursjukdomen eller skadegöraren på växter uppstod.

Stödet ska betalas ut inom fyra år från den dagen.

7.   Vad gäller förebyggande åtgärder ska stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Hälsokontroller.

b)

Analyser, inbegripet in vitro-diagnostik.

c)

Tester och andra undersökningsåtgärder, inbegripet TSE- och BSE-tester.

d)

Inköp, lagring, insättande och distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, behandlingar och växtskyddsprodukter.

e)

Förebyggande slakt eller utslaktning av djur eller destruktion av animaliska produkter och växter samt rengöring och desinfektion av företaget och utrustning.

8.   Vad gäller kontroll- och utrotningsåtgärder ska stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Tester och andra undersökningsåtgärder när det gäller djursjukdomar, inbegripet TSE- och BSE-tester.

b)

Inköp, lagring, insättande och distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, behandlingar och växtskyddsprodukter.

c)

Slakt eller utslaktning och destruktion av djur och destruktion av produkter knutna till dem, eller destruktion av växter, inbegripet de som dör eller destrueras till följd av vaccinationer eller andra åtgärder som beslutats av de behöriga myndigheterna, och rengöring och desinfektion av företaget och utrustning.

9.   Vad gäller stöd för att avhjälpa skador orsakade av djursjukdomar eller skadegörare på växter ska kompensationen beräknas endast i förhållande till följande:

a)

Marknadsvärdet av de djur som har slaktats eller avlivats eller som har dött eller de produkter, knutna till dem, eller de växter som destruerats

i)

till följd av djursjukdomen eller skadegöraren på växter,

ii)

som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt 2 b.

Marknadsvärdet ska fastställas på grundval av värdet av djuren, produkterna eller växterna omedelbart innan varje misstanke om djursjukdomen eller skadegöraren på växter väcktes eller bekräftades.

b)

Inkomstbortfall till följd av karantäntvång, svårigheter när det gäller återställande av djurbesättningen eller återplantering och obligatoriskt växelbruk som åläggs som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt 2 b.

Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av djursjukdomen eller skadegöraren på växter inte uppstått för stödmottagaren, som stödmottagaren annars skulle ha haft.

10.   Stödet för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar eller skadegörare på växter ska vara begränsat till kostnader och skador som orsakats av djursjukdomar och skadegörare på växter

a)

vilkas utbrott formellt har erkänts av den behöriga myndigheten, vad gäller en djursjukdom, eller

b)

vilkas förekomst formellt har erkänts av den behöriga myndigheten, vad gäller skadegörare på växter.

11.   Stöd avseende de stödberättigande kostnader som anges i punkterna 7 och 8 ska beviljas som naturaförmån och ska betalas ut till den som tillhandahåller åtgärderna för förebyggande och utrotning.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får stöd avseende de stödberättigande kostnader som avses i följande punkter beviljas direkt till stödmottagaren i form av ersättning för stödmottagarens faktiska kostnader:

a)

Punkterna 7 d och 8 b vad gäller djursjukdomar eller skadegörare på växter.

b)

Punkterna 7 e och 8 c vad gäller skadegörare på växter och för rengöring och desinfektion av företaget och utrustning.

12.   Individuellt stöd får inte beviljas om det är fastställt att djursjukdomen eller skadedjursangreppet på växter orsakats avsiktligen eller av oaktsamhet av stödmottagaren.

13.   Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar, för samma stödberättigande kostnader som de som avses i punkterna 7, 8 och 9 ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 27

Stöd till animaliesektorn och stöd för avlivade eller självdöda djur

1.   Följande stöd till djuruppfödare ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel och i kapitel I:

a)

Stöd på upp till 100 % av de administrativa kostnaderna för upprättande och upprätthållande av stamböcker.

b)

Stöd på upp till 70 % av kostnaderna för tester som utförs av eller på uppdrag av tredje man för att fastställa djurens genetiska kvalitet eller avkastning, med undantag för kontroller som utförs av djurens ägare och rutinkontroller av mjölkens kvalitet.

c)

Stöd på upp till 100 % av kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur, och 75 % av kostnaderna för destruering av sådana avlivade eller självdöda djur eller stöd på upp till en likvärdig stödnivå för kostnaderna för premier som erläggs av jordbrukare för försäkring som täcker kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur.

d)

Stöd på upp till 100 % av kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om stödet finansieras via avgifter eller obligatoriska bidrag till finansieringen av destrueringen av sådana avlivade eller självdöda djur, förutsatt att sådana avgifter eller bidrag är begränsade till och direkt påläggs köttsektorn.

e)

Stöd på 100 % av kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om det finns en skyldighet att utföra TSE-tester på djuren i fråga eller i fråga om ett utbrott av en djursjukdom som avses i artikel 26.4.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 c, d och e ska vara villkorat av att det finns ett enhetligt övervakningsprogram som säkerställer ett säkert bortskaffande av avlivade eller självdöda djur i medlemsstaten.

Stöd för kostnaderna för premier som jordbrukare betalar för försäkring som täcker kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur som avses i punkt 1 c i denna artikel ska iaktta de villkor som anges i artikel 28.2.

3.   Stödet ska tillhandahållas som naturaförmån och får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

För att underlätta administrationen av det stöd som avses i punkt 1 c, d och e får stödet betalas ut till ekonomiska aktörer eller organ som

a)

är verksamma i produktionsled efter de företag som är verksamma inom animaliesektorn, och

b)

tillhandahåller tjänster som har samband med bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur.

Artikel 28

Stöd för betalning av försäkringspremier

1.   Stöd som beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag verksamma inom primär jordbruksproduktion för betalning av försäkringspremier ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet får inte

a)

utgöra ett hinder för den inre marknaden för försäkringstjänster,

b)

vara begränsat till försäkringar som tillhandahålls av ett enda försäkringsföretag eller en enda grupp av försäkringsföretag,

c)

ges på villkor att försäkringsavtalet ska ingås med ett företag som är etablerat i den berörda medlemsstaten.

3.   Försäkringen ska vara avsedd att täcka förluster orsakade av något av följande:

a)

Naturkatastrofer.

b)

En allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och andra allvarliga klimathändelser.

c)

Djursjukdomar eller skadegörare på växter.

d)

Skyddade djur.

4.   Försäkringen

a)

får endast ersätta kostnaden för de förluster som avses i punkt 3,

b)

får inte vara kopplad till krav på eller specificering av typ eller volym av framtida jordbruksproduktion.

5.   Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som är stödberättigande genom att tillämpa lämpliga stödtak.

6.   Stödnivån ska vara begränsad till 65 % av kostnaderna för försäkringspremien.

AVSNITT 2

Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag

Artikel 29

Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag

1.   Stöd för investeringar i syfte att bevara kultur- och naturarv på jordbruksföretag ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Investeringen ska följa unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning.

3.   Stödet ska beviljas för kultur- och naturarv i form av naturlandskap och byggnader som formellt har erkänts som kultur- eller naturarv av den berörda medlemsstatens behöriga offentliga myndigheter.

4.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader avsedda att bevara kultur- och naturarv:

a)

Kostnader för investeringar i materiella tillgångar.

b)

Anläggningsarbeten.

5.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

6.   Stöd för anläggningsarbeten ska vara begränsat till 10 000 euro per år.

AVSNITT 3

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

Artikel 30

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

1.   Stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Följande villkor ska gälla för stöd som beviljas enligt denna artikel:

a)

Medlemsstatens behöriga myndighet ska formellt ha erkänt händelsens karaktär av naturkatastrof.

b)

Det ska finnas ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och den skada som företaget lidit.

3.   Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

4.   Stödordningar som avser en viss naturkatastrof ska inrättas inom tre år från den dag då naturkatastrofen inträffade.

Stödet ska betalas ut inom fyra år från den dagen.

5.   De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av naturkatastrofen, såsom denna bedömts antingen av en offentlig myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

Denna skada kan omfatta följande:

a)

Materiell skada på tillgångar, såsom byggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel.

b)

Inkomstbortfall till följd av fullständig eller delvis förstörelse av jordbruksproduktionen och jordbruksproduktionsmedlen.

Skadan ska beräknas för den enskilda stödmottagaren.

6.   Beräkningen av den materiella skadan ska baseras på den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före katastrofen. Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som katastrofen orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter katastrofen.

7.   Inkomstbortfallet ska beräknas genom att

a)

resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då naturkatastrofen inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

från

b)

resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick naturkatastrofen eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick naturkatastrofen, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

Beloppet får ökas med andra kostnader som stödmottagaren har haft till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av naturkatastrofen inte uppstått.

Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens årsproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som används gör det möjligt att fastställa stödmottagarens faktiska förlust under det aktuella året.

8.   Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för skadan, inbegripet ersättningar från försäkringar, ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 4

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn

Artikel 31

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn

1.   Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Det understödda projektet ska vara av intresse för alla företag som är verksamma inom den berörda jordbruks- eller skogsbrukssektorn eller delsektorn.

3.   Före dagen för inledandet av det understödda projektet ska följande information offentliggöras på internet:

a)

Information om att det understödda projektet ska genomföras.

b)

Målen för det understödda projektet.

c)

Ett ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av det understödda projektet.

d)

Uppgift om var på internet de förväntade resultaten av det understödda projektet kommer att offentliggöras.

e)

En angivelse av att resultaten av det understödda projektet kommer att hållas tillgängliga kostnadsfritt för alla företag som är verksamma inom den berörda jordbruks- eller skogsbrukssektorn eller delsektorn.

4.   Resultatet av det understödda projektet ska göras tillgängligt på internet från och med projektets slutdatum eller från och med den dag då eventuella uppgifter om dessa resultat ges till medlemmar i en viss organisation, beroende på vilket som infaller först. Resultaten ska hållas tillgängliga på internet i minst fem år från och med det understödda projektets slutdatum.

5.   Stöd ska beviljas direkt till organisationen för forskning eller kunskapsspridning.

Stödet får inte medföra att företag verksamma inom jordbrukssektorn får stöd som är baserat på priset på jordbruksprodukter.

6.   De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

a)

Personalkostnader för forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.

b)

Kostnader för instrument, utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid de tas i anspråk för det understödda projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

c)

Kostnader för byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

d)

Kostnader för kontraktsforskning, kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor på marknadsvillkor samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.

e)

Ytterligare omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för material, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som en direkt följd av det understödda projektet.

7.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 5

Stöd till förmån för skogsbruk

Artikel 32

Stöd för beskogning och skapande av skogsmark

1.   Stöd för beskogning och skapande av skogsmark som beviljas offentliga och privata markinnehavare samt deras sammanslutningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–16 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   När det rör sig om beskogning av statligt ägd mark får stöd endast beviljas om det organ som förvaltar marken är ett privat organ eller en kommun.

5.   Begränsningar vad gäller äganderätt till skogar, som avses i punkt 4, ska inte gälla för tropiska eller subtropiska skogar och inte heller för skogsarealerna i territorierna Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, de mindre Egeiska öarna och de franska utomeuropeiska departementen.

6.   Stöd ska beviljas för beskogning och skapande av skogsmark på jordbruksmark och på annan mark än jordbruksmark.

7.   Stödet för beskogning och skapande av skogsmark ska täcka etableringskostnaderna och ett årligt bidrag per hektar.

Stödet för beskogning och skapande av skogsmark får omfatta investeringsinsatser.

Stöd för beskogning av mark som ägs av offentliga myndigheter eller för snabbväxande träd ska endast täcka etableringskostnaderna.

8.   Stöd för beskogning och skapande av skogsmark med anknytning till investeringsinsatser ska omfatta följande stödberättigande kostnader:

a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)

Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

9.   Investeringsinsatserna ska vara förenliga med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringsinsatser som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

10.   Följande etableringskostnader kan vara stödberättigande:

a)

Kostnader för planteringsmaterial och förökningsmaterial.

b)

Planteringskostnader och kostnader som är direkt knutna till planteringen.

c)

Kostnader för andra därmed sammanhängande åtgärder, såsom lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

d)

Kostnader för återplantering som är nödvändig under det första året av beskogning.

11.   Det årliga bidraget per hektar ska täcka kostnaderna för bortfallet av jordbruksinkomster och för underhåll, inklusive tidiga och sena röjningar, och ska betalas ut för en period av högst tolv år från den dag då stödet beviljades.

12.   Stöd får inte beviljas för plantering av följande träd:

a)

träd i skottskog med kort omloppstid,

b)

julgranar, eller

c)

snabbväxande träd avsedda för energiproduktion.

13.   De arter som planteras ska vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav.

14.   I områden där beskogning försvåras av svåra mark- och klimatförhållanden får stöd beviljas för plantering av fleråriga vedartade arter, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena.

15.   För stödmottagare över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i deras landsbygdsprogram, ska stöd villkoras av att relevant information läggs fram från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i överensstämmelse med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993.

16.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 33

Stöd för system för trädjordbruk

1.   Stöd för system för trädjordbruk som beviljas privata markinnehavare, kommuner och deras sammanslutningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–11 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Stödet för system för trädjordbruk ska täcka etableringskostnaderna och ett årligt bidrag per hektar.

Stödet för system för trädjordbruk får omfatta investeringsinsatser.

5.   Stöd för system för trädjordbruk med anknytning till investeringsinsatser ska omfatta följande stödberättigande kostnader:

a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)

Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

6.   Investeringsinsatserna ska vara förenliga med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringsinsatser som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

7.   Följande etableringskostnader kan vara stödberättigande:

a)

Kostnaderna för att inrätta systemet för trädjordbruk genom plantering av träd, inbegripet kostnaderna för planteringsmaterial, plantering, lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

b)

Kostnaderna för att inrätta systemet för trädjordbruk genom omvandling av befintliga skogar eller annan skogsmark, inbegripet kostnaderna för trädavverkning, gallring och beskärning samt skydd mot betande djur.

c)

Andra kostnader som är direkt knutna till inrättandet av ett system för trädjordbruk, såsom kostnader för genomförbarhetsstudier, etableringsplan, markundersökning, markberedning och markskydd.

d)

Kostnaderna för silvopastorala system, det vill säga betessystem samt bevattnings- och skyddsanläggningar.

e)

Kostnader för nödvändig behandling i samband med inrättandet av ett system för trädjordbruk, inbegripet bevattning och beskärning.

f)

Kostnaderna för återplantering under det första året efter inrättandet av ett system för trädjordbruk.

8.   Det årliga bidraget per hektar ska täcka kostnaderna för underhåll av trädjordbruket och ska betalas ut för en period av högst fem år från den dag då stödet beviljades.

De stödberättigande kostnaderna för underhåll får avse de inrättade trädbältena, ogräsrensning, beskärning och klippning samt skyddsåtgärder och -investeringar såsom stängsel eller enskilda skyddsrör.

9.   Medlemsstaterna ska fastställa det högsta antal träd som får planteras per hektar, med beaktande av följande:

a)

lokala mark- och klimatförhållanden samt miljöförhållanden,

b)

skogsarter, och

c)

behovet av att säkra en hållbar användning av marken inom jordbruket.

10.   För stödmottagare över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i deras landsbygdsprogram, ska stöd villkoras av att relevant information läggs fram från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i överensstämmelse med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993.

11.   Den högsta stödnivån ska vara begränsad till

a)

80 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringsinsatser och av de etableringskostnader som avses i punkterna 5 och 7, och

b)

100 % av det årliga bidrag som avses i punkt 8.

Artikel 34

Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter och andra katastrofer

1.   Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter, andra katastrofer samt händelser relaterade till klimatförändringar i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) nr 1305/2013 som beviljas privata och offentliga skogsbrukare och andra privaträttsliga och offentliga organ och deras sammanslutningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b eller, beroende på vad som är tillämpligt, artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–12 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Endast skogsområden där risken för skogsbränder enligt den berörda medlemsstatens skogsskyddsplan klassificeras som medelhög till hög ska vara berättigade till stöd som avser förebyggande åtgärder mot skogsbrand.

5.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Upprättande av en skyddande infrastruktur.

b)

Lokala, småskaliga åtgärder för att förebygga brand eller andra naturliga faror, inbegripet användning av betande djur.

c)

Upprättande och förbättrande av system för övervakning av skogsbränder, skadegörare på växter och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning.

d)

Återställande av skogspotential som har skadats till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar.

6.   Stödet får omfatta underhållskostnader vid brandgator.

7.   Stöd får inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet i områden som omfattas av åtaganden om miljövänligt jordbruk.

8.   Vid återställande av skogspotential som avses i punkt 5 d får stöd endast beviljas under förutsättning att den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter formellt har erkänt

a)

att branden, naturkatastrofen, den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarlig klimathändelser, skadedjursangreppet, katastrofen eller händelsen relaterad till klimatförändringar har inträffat, och

b)

att den händelse som avses i led a i denna punkt, inbegripet åtgärder som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av ett skadedjursangrepp, har orsakat förstörelse av minst 20 % av den berörda skogspotentialen.

9.   När det gäller stöd för förebyggande av skador på skogar till följd av skadegörare på växter ska risken för att skadedjursangreppet ska inträffa underbyggas med vetenskapliga bevis och erkännas av en offentlig vetenskapsorganisation.

Förteckningen över skadegörare som kan orsaka ett skadedjursangrepp ska anges i den berörda medlemsstatens landsbygdsprogram.

10.   De understödda verksamheterna eller projekten ska vara förenliga med medlemsstaternas skogsskyddsplaner.

För stödmottagare över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna, ska stöd villkoras av att relevant information läggs fram från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i överensstämmelse med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993, med närmare uppgifter om de förebyggande målen.

Andra kostnader förknippade med skogsbrukssektorns särdrag än de som avses i punkt 5 får betraktas som stödberättigande kostnader.

11.   Stöd får inte beviljas för inkomstbortfall till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter och andra katastrofer.

12.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stöd som beviljas för de stödberättigande kostnader som avses i punkt 5 d och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar, för samma stödberättigande kostnader ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 35

Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde

1.   Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde som beviljas fysiska personer, privata och offentliga skogsbrukare, privaträttsliga och offentliga organ samt deras sammanslutningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Investeringarna ska syfta till att fullgöra åtaganden om miljömål, om tillhandahållande av ekosystemtjänster eller om stärkande av skogars eller skogsmarkers skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten eller förbättring av ekosystemens potential att begränsa klimatförändringar, utan att utesluta ekonomiska vinster på lång sikt.

5.   Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

6.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)

Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

7.   Andra kostnader än de som avses i punkt 6 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter ska inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

8.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 36

Stöd för nackdelar i samband med skogsområden inom Natura 2000

1.   Stöd för nackdelar i samband med skogsområden inom Natura 2000 enligt definitionen i artikel 3 i direktiv 92/43/EEG och i artikel 3 i direktiv 2009/147/EG som beviljas privata skogsbrukare och sammanslutningar av privata skogsbrukare ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Stödet ska beviljas på årsbasis per hektar skog i syfte att kompensera stödmottagarna för merkostnader och inkomstbortfall till följd av nackdelar i de skogsområden som avses i punkt 5 i denna artikel, i samband med genomförandet av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

5.   Följande skogsområden ska vara berättigade till stöd:

a)

Skogsområden inom Natura 2000 i enlighet med artikel 3 i direktiv 92/43/EEG och artikel 3 i direktiv 2009/147/EG.

b)

Element i naturen som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG; dessa områden får inte överstiga 5 % av de områden som ingår i nätet Natura 2000 och det berörda landsbygdsprogrammets territoriella tillämpningsområde.

6.   Stödet ska vara begränsat till högst 500 euro per hektar och år under den inledande perioden om högst fem år och därefter 200 euro per hektar och år.

Dessa belopp får i undantagsfall höjas, med beaktande av särskilda omständigheter som ska vara motiverade i landsbygdsprogrammen.

Medlemsstaterna ska från stödet dra av det belopp som krävs för att säkerställa att det inte förekommer dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Artikel 37

Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

1.   Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd som beviljas offentliga eller privata skogsbrukare, andra privaträttsliga eller offentliga organ och deras sammanslutningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   När det rör sig om tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd avseende statligt ägd skog får stöd endast beviljas om det organ som förvaltar skogen är ett privat organ eller en kommun.

5.   För skogsbruk över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna, ska stöd villkoras av att relevant information läggs fram från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i överensstämmelse med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993.

6.   Stödet ska beviljas per hektar skogsmark.

7.   Stödet ska endast omfatta åtaganden som går utöver de bindande krav som fastställs i den nationella skogslagstiftningen eller annan relevant nationell lagstiftning eller unionslagstiftning. De bindande nationella kraven ska vara tydligt identifierade.

Åtaganden ska göras för en period på mellan fem och sju år. Om det är nödvändigt och vederbörligen motiverat får medlemsstaterna dock besluta om en längre period för vissa typer av åtaganden.

8.   Stödet ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som de åtaganden som avses i punkt 7 ger upphov till.

Om det är nödvändigt får stödet omfatta transaktionskostnader upp till ett värde av 20 % av stödet.

I vederbörligen motiverade fall får det för insatser som rör miljöskydd beviljas stöd som ett schablonbelopp eller som ett engångsstöd per enhet för åtaganden som handlar om att avstå från kommersiellt bruk av träd och skogar, beräknat på grundval av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppstår.

9.   Stödet ska vara begränsat till högst 200 euro per hektar och år.

Detta högsta belopp får i undantagsfall höjas, med beaktande av särskilda omständigheter som ska vara motiverade i landsbygdsprogrammen.

Artikel 38

Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn

1.   Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder som beviljas till förmån för företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska omfatta yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar och coaching, demonstrationer och informationsåtgärder.

Stödet får också täcka kortvariga utbytesprogram och besöksprogram inom skogsbruket.

Stöd för demonstrationsverksamheter får täcka relevanta investeringskostnader.

3.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Kostnaderna för att organisera och genomföra kunskapsöverförings- eller informationsåtgärden.

b)

När det gäller demonstrationsprojekt i samband med investeringar:

i)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

ii)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

iii)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden i och ii, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden i och ii uppstår.

iv)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

c)

Kostnaderna för resa, inkvartering och dagtraktamenten för deltagarna.

4.   Det stöd som avses i punkt 3 a och b får inte innebära direktstöd till stödmottagarna. Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärderna.

5.   Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra dessa uppgifter.

6.   Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 39

Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn

1.   Stöd för rådgivningstjänster som beviljas till förmån för skogsbrukare och andra markförvaltare ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stöd ska beviljas för att hjälpa skogsbrukare och andra markförvaltare att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra deras skogsbruks, företags eller investeringars ekonomiska prestanda, miljöprestanda, klimatvänlighet och klimattålighet.

3.   Rådgivningen ska minst täcka frågor som avser genomförandet av direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG och 2009/147/EG.

Rådgivningen får också omfatta frågor som anknyter till skogsbruksföretags ekonomiska prestanda och miljöprestanda.

4.   Stödet får inte innebära direktstöd till stödmottagarna. Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller rådgivningstjänsterna.

De som tillhandahåller rådgivningstjänsten ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet på de områden där de tillhandahåller rådgivning.

5.   Under rådgivningen ska leverantören av rådgivningstjänster respektera den skyldighet att inte röja uppgifter som avses i artikel 13.2 i förordning (EU) nr 1306/2013.

6.   Om det är motiverat och lämpligt får rådgivning delvis ges i grupp, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för de enskilda mottagarna av rådgivningstjänsterna.

7.   Stödet ska vara begränsat till 1 500 euro per rådgivningstillfälle.

Artikel 40

Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn

1.   Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn och som beviljas företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5.   Stödet ska omfatta investeringar i materiella och immateriella tillgångar som rör infrastruktur som är knuten till utveckling, modernisering eller anpassning av skogar, inbegripet följande:

a)

Tillträde till skogsmark.

b)

Arrondering och grundförbättring.

c)

Energi- och vattenförsörjning.

6.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)

Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner och likvärdiga instrument.

7.   Andra kostnader än de som avses i punkt 6 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter ska inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

8.   För icke-produktiva investeringar, investeringar som uteslutande syftar till att förbättra skogars miljövärde och investeringar i skogsvägar som är öppna för allmänheten utan kostnad och som tjänar skogens mångfunktionella aspekter, ska stödnivån vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

9.   För investeringar som förbättrar skogars ekonomiska potential på kort eller lång sikt ska stödnivån vara begränsad till följande:

a)

75 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i yttersta randområden.

b)

75 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar på de mindre Egeiska öarna.

c)

50 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita för perioden 1 januari 2007–31 december 2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av den genomsnittliga BNP för EU-27.

d)

40 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i övriga områden.

Artikel 41

Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter

1.   Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter som beviljas privata skogsbrukare, kommuner och deras sammanslutningar och mikroföretag samt små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–11 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5.   I territorierna Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, de mindre Egeiska öarna och de franska utomeuropeiska departementen får stöd även beviljas företag som inte är mikroföretag eller små och medelstora företag.

6.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

e)

Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner och likvärdiga instrument.

7.   Andra kostnader än de som avses i punkt 6 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter ska inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

8.   Investeringar som rör förbättringar av skogars ekonomiska värde ska vara motiverade i förhållande till förväntade förbättringar av skogarna vid ett eller flera skogsbruksföretag och får inbegripa investeringar för jord- och resursvänliga avverkningsmaskiner och avverkningsmetoder.

9.   Investeringar som avser användning av trä som råvara eller energikälla ska vara begränsade till de arbetsmoment som föregår industriell bearbetning.

Investeringarna i förnybar energiinfrastruktur som konsumerar eller producerar energi ska iaktta miniminormer för energieffektivitet, om sådana normer finns på nationell nivå.

Investeringar i anläggningar vars främsta syfte är produktion av el från biomassa ska inte vara stödberättigande, såvida inte en minimiprocentsats värmeenergi används, vilken ska fastställas av medlemsstaterna.

Stöd för investeringar i bioenergiprojekt får endast beviljas för bioenergi som uppfyller de tillämpliga hållbarhetskriterier som föreskrivs i unionslagstiftningen, inbegripet i artikel 17.2–17.6 i direktiv 2009/28/EG.

10.   För skogsbruk över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna, ska stöd villkoras av att relevant information läggs fram från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i överensstämmelse med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993.

11.   Stödnivån ska vara begränsad till följande:

a)

75 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i yttersta randområden.

b)

75 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar på de mindre Egeiska öarna.

c)

50 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita för perioden 1 januari 2007–31 december 2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av den genomsnittliga BNP för EU-27.

d)

40 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i övriga områden.

Artikel 42

Bevarande av genetiska resurser i skogsbruket

1.   Stöd för bevarande av genetiska resurser i skogsbruket, kopplat till tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, som beviljas offentliga eller privata enheter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)    in situ-bevarande : bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö.

b)    bevarande på skogsbruk : bevarande och utveckling in situ på skogsbruksföretaget.

c)    ex situ-bevarande : bevarande av genetiskt material för skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

d)    ex situ-samling : samling av genetiskt material för skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

5.   Stödet ska täcka kostnaderna för följande insatser:

a)

Riktade insatser: insatser för att främja bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i skogsbruket in situ och ex situ, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande på skogsbruket, samt ex situ-samlingar och databaser.

b)

Samordnade insatser: insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser i unionens skogsbruk bland behöriga organ i medlemsstaterna.

c)

Kompletterande insatser: information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.

6.   Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 43

Stöd för arrondering av skogsmark

Stöd för arrondering av skogsmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i kapitel I och om det beviljas

a)

privata skogsbrukare som är mikroföretag, små företag eller medelstora företag, och

b)

för att täcka, och begränsas till, de rättsliga och administrativa kostnaderna, inklusive lantmäterikostnader, och

c)

upp till 100 % av de faktiska kostnaderna.

AVSNITT 6

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden vilka medfinansieras av EJFLU eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade åtgärder

Artikel 44

Stöd för investeringar som avser bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter eller produktion av bomull

1.   Stöd för investeringar som avser bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter eller produktion av bomull, inbegripet rensningsverksamhet, och som beviljas till mikroföretag samt små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–10 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Investeringar som är kopplade till produktion av biobränslen eller energi från förnybara energikällor ska inte vara berättigade till stöd enligt denna artikel.

5.   Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

6.   Stödet ska täcka investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

7.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

b)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

d)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

8.   Andra kostnader än de som avses i punkt 7 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter ska inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital ska inte anses vara en stödberättigande kostnad.

9.   Stödnivån ska vara begränsad till följande:

a)

I de yttersta randområdena:

i)

80 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i regioner vars BNP per capita är högst 45 % av genomsnittet för EU-27.

ii)

65 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i regioner vars BNP per capita är lägst 45 % och högst 60 % av genomsnittet för EU-27.

iii)

55 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i regioner vars BNP per capita är lägst 60 % och högst 75 % av genomsnittet för EU-27.

iv)

45 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i andra yttersta randområden.

b)

I mindre utvecklade regioner:

i)

60 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i regioner vars BNP per capita är högst 45 % av genomsnittet för EU-27.

ii)

45 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i regioner vars BNP per capita är lägst 45 % och högst 60 % av genomsnittet för EU-27.

iii)

35 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i regioner vars BNP per capita är högre än 60 % av genomsnittet för EU-27.

c)

I c-områden:

i)

25 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i glest befolkade områden och i Nuts 3-regioner, eller delar av Nuts 3-regioner, som har en gemensam landgräns med ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen.

ii)

20 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i icke-förhandsdefinierade c-områden.

iii)

I de tidigare a-områdena får stödnivåerna höjas med upp till 5 procentenheter under perioden 1 juli 2014–31 december 2017.

iv)

Om ett c-område gränsar till ett a-område får den högsta tillåtna stödnivån i Nuts 3-regioner eller delar av Nuts 3-regioner inom det c-området som gränsar till a-området vid behov höjas så att skillnaden i stödnivå mellan de båda områdena inte överstiger 15 procentenheter.

d)

10 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i övriga områden.

10.   De högsta stödnivåer som anges i punkt 9 får höjas med upp till 10 procentenheter för mikroföretag och små företag.

Artikel 45

Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden

1.   Nyetableringsstöd till mikroföretag samt små och medelstora företag för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Stöd ska beviljas följande kategorier av stödmottagare:

a)

Jordbrukare eller medlemmar i ett jordbrukshushåll i landsbygdsområden som diversifierar till annan verksamhet än jordbruksverksamhet.

b)

Mikroföretag och små företag i landsbygdsområden.

c)

Fysiska personer i landsbygdsområden.

5.   Om medlemmen i ett jordbrukshushåll som avses i punkt 4 a är en juridisk person eller en grupp av juridiska personer, ska denna medlem bedriva jordbruksverksamhet på gården vid den tidpunkt då ansökan om stödet lämnas in.

6.   Stödet ska vara villkorat av att en affärsplan lämnas in till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. Affärsplanen ska börja genomföras inom nio månader från dagen för beslutet om beviljande av stöd.

I affärsplanen ska följande beskrivas:

a)

Stödmottagarens ursprungliga ekonomiska situation.

b)

Delmål och mål för utvecklingen av stödmottagarens nya verksamheter.

c)

Närmare uppgifter om de insatser som krävs för utvecklingen av stödmottagarens verksamheter, såsom uppgifter om investeringar, utbildning och rådgivning.

7.   Stödet ska utbetalas i form av minst två delbetalningar under högst fem år.

Delbetalningarna får minskas gradvis.

Den sista delbetalningen ska göras på villkor att den affärsplan som avses i punkt 6 genomförs korrekt.

8.   Medlemsstaterna ska när de fastställer stödbeloppet ta hänsyn till den socioekonomiska situationen i det område som omfattas av landsbygdsprogrammet.

9.   Stödet ska vara begränsat till 70 000 euro per stödmottagare.

Artikel 46

Stöd för rådgivningstjänster till mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden

1.   Stöd för rådgivningstjänster till mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   Stödet ska beviljas för att hjälpa mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra sitt företags och sin investerings ekonomiska prestanda, miljöprestanda, klimatvänlighet och klimattålighet.

4.   Rådgivningen får omfatta frågor som anknyter till stödmottagarens ekonomiska prestanda och miljöprestanda.

5.   Stödet får inte innebära direktstöd till stödmottagarna. Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller rådgivningstjänster.

6.   De som tillhandahåller rådgivningstjänster ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet på de områden där de tillhandahåller rådgivning.

7.   Under rådgivningen ska de som tillhandahåller rådgivningstjänster respektera den skyldighet att inte röja uppgifter som avses i artikel 13.2 i förordning (EU) nr 1306/2013.

8.   Om det är lämpligt får rådgivning delvis ges i grupp, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för den enskilde användaren av rådgivningstjänster.

9.   Stödbeloppet ska vara begränsat till 1 500 euro per rådgivningstillfälle.

Artikel 47

Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden

1.   Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   Stödet ska omfatta yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar och coaching, demonstrationer och informationsåtgärder.

Stöd för demonstrationsverksamheter får täcka relevanta investeringskostnader.

4.   Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

a)

Kostnaderna för att organisera och genomföra kunskapsöverförings- eller informationsåtgärden.

b)

När det gäller demonstrationsprojekt i samband med investeringar:

i)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

ii)

Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

iii)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden i och ii, såsom arvoden för arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier; genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden i och ii uppstår.

iv)

Förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

c)

Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna.

5.   Stödet får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärderna.

Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra dessa uppgifter.

6.   Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag som är verksamma i det berörda landsbygdsområdet enligt objektivt utformade villkor.

7.   Stödnivån ska vara begränsad till följande:

a)

60 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag.

b)

70 % av de stödberättigande kostnaderna för mikroföretag och små företag.

Artikel 48

Stöd för aktiva jordbrukares första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel

1.   Stöd för ett första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel för aktiva jordbrukare och grupper av aktiva jordbrukare som är mikroföretag, små företag eller medelstora företag ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Stöd ska beviljas för ett första deltagande i någon av följande typer av kvalitetssystem:

a)

Kvalitetsordningar för bomull och livsmedel som inrättats enligt förordning (EU) nr 1151/2012.

b)

Kvalitetssystem för bomull och livsmedel, inbegripet certifieringssystem, som enligt erkännande från medlemsstaterna är förenliga med följande kriterier:

i)

Slutproduktens särdrag inom sådana system härrör från otvetydiga skyldigheter att garantera

särskilda produktegenskaper,

särskilda jordbruks- eller tillverkningsmetoder, eller

en kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurens välbefinnande eller miljöskydd.

ii)

Systemet är öppet för alla producenter.

iii)

Systemet inbegriper bindande slutproduktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna kontrolleras av offentliga myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)

Systemet är öppet och säkerställer att jordbruksprodukter kan spåras.

c)

Frivilliga certifieringssystem för livsmedel som enligt erkännande från den berörda medlemsstaten uppfyller de krav som fastställs i kommissionens meddelande EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel.

5.   Stöd ska beviljas i form av ett årligt stimulansbidrag vars nivå ska fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i kvalitetssystem.

6.   Stödet ska beviljas för en period av högst fem år.

7.   Stödet ska vara begränsat till 3 000 euro per stödmottagare och år.

Artikel 49

Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem

1.   Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–11 i denna artikel och i kapitel I.

2.   Stödet ska

a)

beviljas inom ramen för ett landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen har antagit i enlighet med den förordningen, antingen

i)

som stöd som medfinansieras av EJFLU, eller

ii)

som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

och

b)

vara identiskt med den underliggande landsbygdsutvecklingsåtgärd som anges i det landsbygdsprogram som avses i led a.

3.   I den rättsliga grunden för stödåtgärden ska det anges att stödet inte får genomföras förrän kommissionen har godkänt det relevanta landsbygdsprogrammet.

4.   Stödet ska beviljas till grupper av producenter som genomför informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet.

5.   Endast informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet som genomförs på den inre marknaden ska vara stödberättigande.

6.   Stöd ska beviljas för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem och för vilka stöd beviljas i enlighet med artikel 48 i denna förordning.

7.   Stödet ska täcka kostnaderna för insatser som har följande kännetecken:

a)

De är avsedda att få konsumenterna att köpa livsmedel eller bomull som omfattas av ett kvalitetssystem som avses i artikel 48.4 i denna förordning.

b)

De betonar särdragen hos eller fördelarna med livsmedlet eller bomullen, särskilt vad gäller kvalitet, särskild produktionsmetod, stränga normer för djurens välbefinnande och miljöhänsyn, med anknytning till det berörda kvalitetssystemet.

8.   De verksamheter som avses i punkt 6 i denna artikel får inte stimulera konsumenter att köpa ett livsmedel eller en bomullsprodukt på grund av dess särskilda ursprung, utom när det gäller produkter som omfattas av de kvalitetsordningar som anges i avdelning II i förordning (EU) nr 1151/2012.

9.   Livmedels- eller bomullsproduktens ursprung får anges, förutsatt att angivelsen av ursprunget är sekundär i förhållande till det centrala budskapet.

10.   Informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet med anknytning till vissa företag eller kommersiella varumärken ska inte vara stödberättigande.

11.   Stödnivån ska vara begränsad till 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

KAPITEL IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 50

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 1857/2006 ska upphöra att gälla.

2.   Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska förordning (EG) nr 1857/2006 fortsätta att gälla till och med den 31 december 2015 för stöd som beviljats inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (42) och dess genomförandebestämmelser.

Artikel 51

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning ska tillämpas på individuellt stöd som beviljas före den dag då denna förordning träder i kraft om det individuella stödet uppfyller samtliga villkor i denna förordning, med undantag för artiklarna 9 och 10.

2.   Stöd som inte är undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget med stöd av denna förordning eller andra förordningar som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 och som tidigare var i kraft ska bedömas av kommissionen i enlighet med Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 och övriga relevanta rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

3.   Individuellt stöd som beviljas före den 1 januari 2015 med stöd av en förordning som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 och som var i kraft när stödet beviljades ska anses vara förenligt med den inre marknaden och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

4.   Vid utgången av denna förordnings giltighetstid ska stödordningar som undantagits enligt denna förordning fortsätta att vara undantagna under en anpassningsperiod på sex månader.

Genom undantag från första stycket ska vid utgången av denna förordnings giltighetstid stödordningar som omfattas av förordning (EU) nr 1305/2013 och antingen medfinansieras av EJFLU eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade åtgärder fortsätta att vara undantagna under hela programperiodens varaktighet i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och dess genomförandebestämmelser.

Artikel 52

Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.

Den ska tillämpas till och med den 31 december 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 juni 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (EUT L 358, 16.12.2006, s. 3), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1114/2013 av den 7 november 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1857/2006 vad gäller dess tillämpningsperiod (EUT L 298, 8.11.2013, s. 34).

(3)  Rådets förordning (EU) nr 733/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 994/98 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (EUT L 204, 31.7.2013, s. 11).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(6)  COM(2012) 209 final.

(7)  Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3).

(8)  EUT C 319, 27.12.2006, s. 1.

(9)  EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(10)  EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.

(11)  EUT C 204, 1.7.2014, s. 1.

(12)  EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 175, 27.6.2013, s. 1).

(14)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(15)  Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(16)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).

(17)  Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(19)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

(20)  EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(21)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(22)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(23)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(25)  Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).

(26)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(27)  COM(2012) 595, 17.10.2012.

(28)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EU) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(29)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1)

(30)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

(31)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(32)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(33)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(34)  Kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 av den 8 december 2008 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (EUT L 335, 13.12.2008, s. 3).

(35)  Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

(36)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).

(37)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

(38)  EUT C 341, 16.12.2010, s. 5.

(39)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(40)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(41)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1).

(42)  Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).


BILAGA I

DEFINITION AV MIKROFÖRETAG SAMT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Artikel 1

Företag

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

Artikel 2

Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier

1.   Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF-kategorin) utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

2.   Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.

3.   Inom kategorin små och medelstora företag definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner EUR per år.

Artikel 3

Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen

1.   ”Fristående företag” är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 2 eller anknutet företag enligt punkt 3.

2.   ”Partnerföretag”är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkt 3 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda företaget:

a)

Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade ”business angels”) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa ”business angels” sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.

b)

Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.

c)

Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.

d)

Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.

3.   ”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

a)

Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.

b)

Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

c)

Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

d)

Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.

De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.

4.   Utom i de fall som avses i punkt 2 andra stycket, kan ett företag inte anses tillhöra SMF-kategorin, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

5.   Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i artikel 2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. Sådana försäkringar ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i unionslagstiftningen.

Artikel 4

Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod

1.   Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

2.   Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i artikel 2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

3.   Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

Artikel 5

Personalstyrkan

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av

a)

löntagarna,

b)

de personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare,

c)

de ägare som driver företaget,

d)

de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.

Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

Artikel 6

Fastställande av uppgifterna om företaget

1.   I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

2.   Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den högsta andelen tillämpas.

Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

3.   Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.

4.   När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.


BILAGA II

INFORMATION OM STATLIGT STÖD SOM UNDANTAS ENLIGT DENNA FÖRORDNING

som anges i artikel 9.1

(Text av betydelse för EES 43 (1))

DEL I

Stödreferens

(ska fyllas i av kommissionen)

Medlemsstat

Medlemsstatens referensnummer

Region

Regionens namn (Nuts  (2) )

Regionens stödstatus  (3)

Beviljande myndighet

Namn

Postadress

Webbadress

Stödåtgärdens benämning

Nationell rättslig grund (hänvisning till relevant nationell officiell tidning)

Webblänk till stödåtgärdens fullständiga text

Typ av åtgärd

☐

Stödordning

 

☐

Stöd för särskilda ändamål

Det stödmottagande företagets namn och den koncern  (4) det tillhör

Ändring av en befintlig stödordning eller ett befintligt stöd för särskilda ändamål

 

Kommissionens stödreferens

☐

Förlängning

☐

Ändring

Varaktighet  (5)

☐

Stödordning

dd/mm/åååå till dd/mm/åååå

Datum för beviljande

☐

Stöd för särskilda ändamål

dd/mm/åååå

Berörd(a) ekonomisk(a) sektor(er)

Precisera på Nace-gruppnivå  (6)

Typ av stödmottagare

☐

Mikroföretag samt små och medelstora företag

 

☐

Stora företag

Budget

 

☐

Stödordning: Totalt belopp  (7)

Nationell valuta (avrundade belopp)

☐

Stöd för särskilda ändamål: Totalt belopp  (8)

Nationell valuta (avrundade belopp)

För garantier  (9)

Nationell valuta (avrundade belopp)

Stödinstrument

☐

Bidrag/räntesubvention

☐

Subventionerade tjänster

☐

Lån/Återbetalningspliktiga förskott

☐

Garanti (i förekommande fall med en hänvisning till kommissionens beslut  (10) )

☐

Skatteförmån eller skattebefrielse

☐

Annat (precisera)

Ange i vilken av nedanstående bredare kategori stödet passar bäst med hänsyn till dess verkningar/funktion:

☐

Bidrag

☐

Lån

☐

Garanti

☐

Skatteförmån

Vid medfinansiering från EU-fonder

Namn på EU-fond(er):

 

 

Belopp för EU-finansiering

(per EU-fond)

Nationell valuta … (avrundade belopp)

Övrig information

 

DEL II

Ange enligt vilken bestämmelse i gruppundantagsförordningen stödet genomförs.

Primära mål (11)

Högsta tillåtna stödnivå i %

Högsta stödbelopp i nationell valuta (avrundade belopp)

☐

Stöd för investeringar i materiella eller immateriella tillgångar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion (artikel 14)

 

 

☐

Stöd för arrondering av jordbruksmark (artikel 15)

 

 

☐

Stöd för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader (artikel 16)

 

 

☐

Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter (artikel 17)

 

 

☐

Nyetableringsstöd till unga jordbrukare och för utveckling av småbruk (artikel 18)

 

 

☐

Startstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn (artikel 19)

 

 

☐

Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter (artikel 20)

 

 

☐

Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder inom jordbrukssektorn (artikel 21)

 

 

☐

Stöd för rådgivningstjänster inom jordbrukssektorn (artikel 22)

 

 

☐

Stöd för avbytartjänster inom jordbruket (artikel 23)

 

 

☐

Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter (artikel 24)

 

 

☐

Stöd för att kompensera för skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof (artikel 25)

 

 

☐

Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och skadegörare på växter och stöd för att avhjälpa skador orsakade av djursjukdomar eller skadegörare på växter (artikel 26)

 

 

 

 

☐

Stöd till animaliesektorn (artikel 27.1 a eller b)

 

 

☐

Stöd för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur (artikel 27.1 c, d eller e)

 

 

☐

Stöd för betalning av försäkringspremier (artikel 28)

 

 

☐

Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag (artikel 29)

 

 

☐

Stöd för att avhjälpa skador som orsakas av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn (artikel 30)

 

 

Typ av naturkatastrof

☐

jordbävning

☐

lavin

☐

jordskred

☐

översvämning

☐

tornado

☐

orkan

☐

vulkanutbrott

☐

terrängbrand

Dag då naturkatastrofen inträffade

dd/mm/åååå till dd/mm/åååå

☐

Stöd till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn (artikel 31)

 

 

☐

Stöd till forskning och utveckling inom skogsbrukssektorn (artikel 31)

 

 

☐

Stöd för beskogning och skapande av skogsmark (artikel 32)

 

 

☐

Stöd för system för trädjordbruk (artikel 33)

 

 

☐

Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, skadegörare på växter och andra katastrofer (artikel 34)

 

 

☐

Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde (artikel 35)

 

 

☐

Stöd för nackdelar i samband med skogsområden inom Natura 2000 (artikel 36)

 

 

☐

Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd (artikel 37)

 

 

☐

Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn (artikel 38)

 

 

☐

Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn (artikel 39)

 

 

☐

Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn (artikel 40)

 

 

☐

Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter (artikel 41)

 

 

☐

Stöd för bevarande av genetiska resurser i skogsbruket (artikel 42)

 

 

☐

Stöd för arrondering av skogsmark (artikel 43)

 

 

☐

Stöd för investeringar som avser bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter eller produktion av bomull (artikel 44)

 

 

☐

Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden (artikel 45)

 

 

☐

Stöd för rådgivningstjänster till mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden (artikel 46)

 

 

☐

Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag i landsbygdsområden (artikel 47)

 

 

☐

Stöd för aktiva jordbrukares första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel (artikel 48)

 

 

☐

Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem (artikel 49)

 

 


(1)  Endast tillämpligt på stöd som avser skogsbrukssektorn och produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(2)  Nuts – Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Vanligen anges regionen på nivå 2.

(3)  Artikel 107.3 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (status A), artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (status C), områden utan stöd, dvs. områden som inte är berättigade till regionalstöd (status N).

(4)  Med företag avses vid tillämpningen av konkurrensreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och vid tillämpningen av denna förordning en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och hur den finansieras. Domstolen har fastställt att enheter som (rättsligt eller faktiskt) kontrolleras av samma enhet bör betraktas som ett företag.

(5)  Period under vilken den beviljande myndigheten kan åta sig att bevilja stödet.

(6)  Nace Rev. 2 – Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen. Sektorn ska vanligen anges på gruppnivå.

(7)  Om det är fråga om en stödordning: Ange det sammanlagda stödbelopp som planeras enligt stödordningen per år eller den beräknade skatteförlusten per år för samtliga stödinstrument som ingår i stödordningen.

(8)  Om det rör sig om ett stöd för särskilda ändamål: Ange totalt stödbelopp eller skattebortfall.

(9)  För garantier, ange de garanterade lånens högsta belopp.

(10)  I förekommande fall, hänvisning till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, i överensstämmelse med artikel 5.2 c i förordningen.

(11)  Det är möjligt att ha flera olika mål. Ange alla mål i så fall.


BILAGA III

Bestämmelser om offentliggörande av information som anges i artikel 9.2

Medlemsstaterna ska organisera sina övergripande webbplatser för statligt stöd, där den information som anges i artikel 9.2 ska offentliggöras, på ett sätt som gör att informationen är lättillgänglig. Informationen ska offentliggöras i kalkylbladsformat som möjliggör sökning och utdrag av uppgifter och som är lätt att publicera på internet, till exempel i csv- eller xml-format. Alla berörda parter ska ges tillträde till webbplatsen för statligt stöd utan begränsningar. Ingen användarregistrering ska krävas för åtkomst till webbplatsen för statligt stöd.

Följande information om beviljat individuellt stöd enligt artikel 9.2 c ska offentliggöras:

a)

Stödets identifikationsnummer (1).

b)

Stödmottagarens namn.

c)

Typ av företag (mikro, litet eller medelstort/stort) vid tidpunkten för beviljandet.

d)

Region där stödmottagaren är belägen, på Nuts II-nivå (2).

e)

Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå (3).

f)

Stödinslag, angivet i heltal i nationell valuta (4).

g)

Stödinstrument (5) (bidrag/räntesubvention, lån/förskott med återbetalningsskyldighet/bidrag som ska återbetalas, garanti, skatteförmån eller skattebefrielse, riskfinansiering, övrigt [precisera]).

h)

Datum för beviljande.

i)

Stödets syfte (6).

j)

Beviljande myndighet.


(1)  Som kommissionen tilldelat enligt det förfarandet som avses i artikel 9.1 i denna förordning.

(2)  Nuts – Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Vanligen ska regionen anges på nivå 2.

(3)  Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 av den 24 mars 1993 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1) och rättelse (EGT L 159, 11.7.1995, s. 31).

(4)  Bruttobidragsekvivalent.

(5)  Om stödet beviljas genom flera stödinstrument ska stödbeloppet anges per instrument.

(6)  Om stödet har flera syften ska stödbeloppet anges per syfte.


Top