BILAGA A

FÖRTYDLIGANDEN AV TERMINOLOGIN

I denna bilaga förklaras eller definieras termer som används i övriga bilagor.

1.   GEOGRAFISKA ANMÄRKNINGAR

Följande geografiska definitioner ska tillämpas uteslutande för statistisk rapportering.

—	Australien omfattar inte utomaustraliska territorier.

—	Danmark omfattar inte Färöarna och Grönland.

—	Frankrike omfattar Monaco, men omfattar inte de franska utomeuropeiska territorierna Guadeloupe, Martinique, Guyana, Réunion, Saint-Pierre-et-Miquelon, Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis och Futuna eller Mayotte.

—	Italien omfattar San Marino och Vatikanstaten.

—	Japan omfattar Okinawa.

—	Nederländerna omfattar inte Surinam eller Nederländska Antillerna.

—	Portugal omfattar Azorerna och Madeira.

—	Spanien omfattar Kanarieöarna, Balearerna och Ceuta och Melilla.

—	Schweiz omfattar inte Liechtenstein.

—	Förenta staterna omfattar de 50 delstaterna, District of Columbia, Amerikanska Jungfruöarna, Puerto Rico och Guam.

2.   AGGREGAT

Producenter klassificeras enligt produktionens syfte:

—   Huvudverksamhetsproducent: företag, privat eller offentligt ägda, som alstrar el eller värme för försäljning till tredje man som huvudsaklig verksamhet.

—   Egenproducenter: företag, privat eller offentligt ägda, som alstrar el eller värme helt eller delvis för eget bruk som biverksamhet.

Anm.: Kommissionen kan förtydliga terminologin genom att lägga till relevanta hänvisningar till Nace i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2 efter det att en revision av Nace har trätt i kraft.

2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Produktion/Inhemsk produktion Mängden bränsle som utvinns eller framställs, beräknad efter eventuella processer för avlägsnande av inert material. Produktion inbegriper mängder som förbrukas av producenten i produktionsprocessen (t.ex. för uppvärmning eller drift av maskiner och utrustning) samt leveranser till andra energiproducenter för omvandling eller annan användning. Med inhemsk menas produktion från resurser belägna i den aktuella staten. Import/Export För geografiska definitioner, se avsnittet ’Geografiska anmärkningar’. Om inte annat sägs menas med import det faktiska ursprunget (det land där energiprodukten producerades) för användning i landet och export det slutliga landet där den producerade energiprodukten förbrukas. Mängder anses vara importerade eller exporterade när de har passerat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering har ägt rum eller inte. Om ursprung eller bestämmelseort inte är kända, kan ’Annan’ användas. Statistiska differenser kan uppstå om endast total import och export finns tillgänglig enligt ovanstående definitioner, medan den geografiska uppdelningen bygger på en annan undersökning, källa eller begreppsbildning. I så fall ska differenser uppges under ’Annan’. Internationell bunkring Bränslemängder som levereras till skepp under vilken flagg som helst och som bedriver internationell sjöfart. Internationell sjöfart kan ske till havs, på sjöar och inre vattenvägar eller i kustnära vatten. Följande ingår inte: — Fartygs förbrukning i inhemsk sjöfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart ska göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet. — Fiskefartygs förbrukning. — Militära styrkors förbrukning. Lagerförändringar Differensen mellan ingående och utgående lagernivå för lager belägna på nationellt territorium. Bruttoförbrukning (beräknad) Beräknat värde, definierat som: Inhemsk produktion + från andra källor + import – export – internationell bunkring + lagerförändringar Bruttoförbrukning (observerad) Den mängd som faktiskt redovisas i undersökningar av slutanvändarsektorerna. Statistiska differenser Beräknat värde, definierat som: Beräknad bruttoförbrukning – observerad bruttoförbrukning. Inkluderar lagerförändringar hos slutförbrukare, om detta inte kan anges som en del av ’Lagerförändringar’. Skäl till eventuella större skillnader ska anges. Huvudverksamhetsproducenters elverk Bränslemängd som används för att generera el. Bränsle som förbrukas av anläggningar som innehåller minst en kraftvärmeenhet ska bokföras under Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk. Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk Bränslemängd som används för att generera el och värme. Huvudverksamhetsproducenters värmeverk Bränslemängd som används för att generera värme. Egenproducenters elverk Bränslemängd som används för att generera el. Bränsle som förbrukas av anläggningar som innehåller minst en kraftvärmeenhet ska bokföras under Egenproducenters kraftvärmeverk. Egenproducenters kraftvärmeverk Bränslemängd som motsvarar den mängd el som genereras och värme som säljs. Egenproducenters värmeverk Bränslemängd som motsvarar den mängd värme som säljs. Patentbränsleanläggningar Mängd som används för framställning av bränslen. Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning ska inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. Koksugnar Mängd som används i koksugnar. Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning ska inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. Brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar Mängden lignit som används för att producera brunkolsbriketter (BKB) eller torv för att producera torvbriketter. Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning ska inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. Gasverk Mängd som används för att framställa gas i gasverk och kolförgasningsanläggningar. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av utrustning ska inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. Masugn Mängden kokskol och/eller bituminöst kol och koksugnskoks som omvandlas i masugnar. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av masugnar (t.ex. masugnsgas) ska inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. Kolförvätskning Mängden bränsle som används för att framställa syntetisk olja. Petroleumraffinaderier Mängd som används för att framställa petroleumprodukter. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av utrustning ska inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. Ej redovisat på annat håll – Omvandling Mängder som används för omvandling och som inte redovisats på annat håll. Om denna rubrik används ska det redovisas i rapporten vad som ingår.

2.2   Energisektorn och slutförbrukning

Totalt, energisektorn Mängder som förbrukas i energiindustrin till stöd för utvinning (gruvdrift, olje- och gasproduktion) eller drift av anläggningar för omvandling. Detta motsvarar Nace-koderna 05, 06, 08.92, 07.21, 09.1, 19 och 35. Här ingår inte mängder av bränsle som omvandlas till ett annat energislag (vilket ska redovisas under omvandlingssektorn) eller används till stöd för rörsystem för olja, gas eller kolsuspension (vilket ska redovisas under transportsektorn). Här ingår tillverkning av kemiska material för nukleär fission och fusion och produkterna av dessa processer. El-, kraftvärme- och värmeverk Mängd som förbrukas som energi vid elverk, kraftvärmeverk och värmeverk. Kolgruvor Mängd som förbrukas som energi till stöd för utvinning och bearbetning av kol inom kolgruveindustrin. Kol som förbränns i elverk intill gruvan ska redovisas under omvandlingssektorn. Patentbränsleanläggningar Mängd som förbrukas som energi vid patentbränsleanläggningar. Koksugnar Mängd som förbrukas som energi vid koksverk. Brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar Mängd som förbrukas som energi vid brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar. Gasverk/förgasningsanläggningar Mängd som förbrukas som energi vid gasverk och kolförgasningsanläggningar. Masugnar Mängd som förbrukas som energi vid masugnar. Kolförvätskning Mängd som förbrukas som energi vid kolförvätskningsanläggningar. Petroleumraffinaderier Mängd som förbrukas som energi vid petroleumraffinaderier. Olje- och gasutvinning Mängd som förbrukas som bränsle i olje- och gasutvinningsprocessen och i anläggningar för bearbetning av naturgas. Här ingår inte förluster i rörsystem (ska redovisas som distributionsförluster) och energimängder som används till drift av rörsystem (ska redovisas under transportsektorn). Total slutförbrukning Definieras (beräknas) som: = Total annan användning än för energi + Slutlig energiförbrukning (Industri + Transport + Andra sektorer) Här ingår inte mängder för omvandling, användning av den energiproducerande energin och distributionsförluster. Annan användning än energi Energiprodukter som används som insatsvaror i de olika sektorerna, dvs. inte förbrukas som ett bränsle eller omvandlas till ett annat bränsle.

2.3   Uppgifter om slutanvändning av energi

Slutlig energiförbrukning Total energiförbrukning inom industri, transport och andra sektorer. Industrisektorn Här ingår bränslemängder som förbrukas av industriföretaget till stöd för dess huvudsakliga verksamhet. För värmeverk eller kraftvärmeverk omfattas endast bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som används av verket självt. Bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som säljs, eller för elproduktion, ska redovisas under tillämplig omvandlingssektor. Järn och stål: Nace-koderna 24.1, 24.2, 24.3, 24.51 och 24.52. Kemisk industri (inbegripet petrokemisk) Kemisk och petrokemisk industri: Nace-koderna 20 och 21. Andra metaller än järn Industrier där andra metaller än järn framställs: Nace-koderna 24.4, 24.53 och 24.54. Icke-metalliska mineraliska produkter Glas, keramer, cement och annan byggmaterialindustri: Nace-kod 23. Transportmedel Industrier med anknytning till transportmedel: Nace-koderna 29 och 30. Maskiner Tillverkade metallvaror, maskiner och annan utrustning, utom transportmedel: Nace-koderna 25, 26, 27 och 28. Utvinning och stenbrytning Nace-koderna 07 (utom 07.21), 08 (utom 08.92) och 09.9; utom energiproducerande industrier. Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror: Nace-koderna 10, 11 och 12. Massa, papper och förlagsverksamhet Inkluderar reproduktion av inspelningar: Nace-koderna 17 och 18. Trävarutillverkning (utom pappersmassa och papper): Nace-kod 16. Byggverksamhet: Nace-koderna 41, 42 och 43. Textil och läder: Nace-koderna 13, 14 och 15. Ej redovisat på annat håll – Industri Förbrukning i andra sektorer än vad som anges ovan. Transportsektorn Energi som används inom all transportverksamhet, oavsett inom vilken ekonomisk sektor verksamheten äger rum: Nace-koderna 49, 50 och 51. Transportsektorn – Järnväg All förbrukning för användning i järnvägstransport, inklusive industrispår: Nace-koderna 49.1 och 49.2. Transportsektorn – Inhemsk sjöfart Mängd som levereras till fartyg, oavsett flagg, som inte bedriver internationell sjöfart (se Internationell bunkring). Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart ska göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet. Nace-kod 50. Transportsektorn – Väg Mängd som används i vägfordon. Här ingår bränsle som förbrukas av jordbruksfordon på allmän väg och smörjmedel för användning i vägfordon. Här ingår inte energi som förbrukas i stationära motorer (se Andra sektorer), för traktorer som inte används på landsväg (se Jordbruk), militär användning för vägfordon (se Andra sektorer – Ej redovisat på annat håll), bitumen som används som vägbeläggning samt energi som förbrukas i motorer på byggarbetsplatser (se Industri, delsektor Byggverksamhet). Nace-koderna 49.3 och 49.4. Transportsektorn – Transport i rörsystem Mängd som används som energi till stöd för och drift av rörsystem som transporterar gaser, vätskor, suspensioner och andra varor: Nace-kod 49.5. Här ingår energi som används för pumpstationer och underhåll av rörsystemet. Här ingår inte energi som används för rördistribution av naturgas eller tillverkad gas, hetvatten eller ånga från distributören till slutanvändarna (redovisas under energisektorn), energi som används för slutdistribution av vatten till hushåll, industrier, handel och andra användare (redovisas under företagstjänster och offentliga tjänster) samt förluster under denna transport mellan distributören och slutanvändarna (redovisas som distributionsförluster). Transportsektorn – Internationell luftfart Mängden flygbränsle som levereras till luftfartyg för internationell luftfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart ska göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Del av Nace-kod 51. Här ingår inte bränsle som används av flygbolag för deras vägfordon (redovisas under Transportsektorn – Ej redovisat på annat håll) och militär användning av flygbränsle (redovisas under Andra sektorer – Ej redovisat på annat håll). Transportsektorn – Inhemsk luftfart Mängden flygbränsle som levereras till luftfartyg för inhemsk luftfart – reguljär, privat, jordbruk osv. Del av Nace-kod 51. Här ingår bränsle som används för andra syften än luftfart, t.ex. motortest i provbänk. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart ska göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Här ingår inte bränsle som används av flygbolag för deras vägfordon (redovisas under Transportsektorn – Ej redovisat på annat håll) och militär användning av flygbränsle (redovisas under Andra sektorer – Ej redovisat på annat håll). Transportsektorn – Ej redovisat på annat håll Mängd som förbrukas i transportverksamhet som inte redovisas på annat håll. Här ingår bränsle som används av flygbolag för deras vägfordon och bränsle som används i hamn för lossning av fartyg, t.ex. med kran. Det ska redovisas vad som inkluderas under denna rubrik. Andra sektorer Sektorer som inte anges särskilt eller som inte ingår i energi, industri eller transport. Andra sektorer – Företagstjänster och offentliga tjänster Bränsle som förbrukas av företag och kontor i offentlig och privat sektor. Nace-koderna 33, 36, 37, 38, 39, 45, 46, 47, 52, 53, 55, 56, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 84, 85, 86, 87, 88, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96 och 99. Andra sektorer – Hushåll Här redovisas bränslen som förbrukas av alla hushåll, även ’hushåll med anställda’: Nace-koderna 97 och 98. Följande särskilda definitioner gäller för denna sektor: Hushållssektorn: Med hushåll avses en person som bor ensam eller en grupp människor som bor tillsammans i samma privatbostad och delar på utgifterna, inklusive kostnaderna för de grundläggande behoven. Hushållssektorn är således samtliga hushåll i ett visst land. Inrättningar där man kan vistas stadigvarande (t.ex. fängelser) eller tillfälligt (t.ex. sjukhus), ska inte tas med eftersom de omfattas av förbrukning inom tjänstesektorn. Energi som används inom all transportverksamhet ska redovisas inom transportsektorn och inte i hushållssektorn. Energiförbrukning som hänger samman med väsentlig ekonomisk verksamhet inom hushållen ska inte heller räknas med i hushållens totala energiförbrukning. Sådan verksamhet omfattar jordbruksrelaterad näringsverksamhet på små gårdar och annan näringsverksamhet som bedrivs på hushållets adress och ska redovisas inom respektive sektor. Rumsuppvärmning: Denna energitjänst avser användning av energi till uppvärmning av utrymmen inne i bostaden. Rumskylning: Denna energitjänst avser användning av energi till kylning av utrymmen i bostaden genom en kylanläggning och/eller ett kylaggregat. Fläktar, ventilatorer och andra apparater som inte är kopplade till något kylaggregat ska inte räknas med i det här avsnittet, utan ska redovisas i avsnittet om belysnings- och elartiklar. Vattenuppvärmning: Denna energitjänst avser användning av energi till uppvärmning av vatten till rinnande varmvatten, bad, rengöring och andra användningsområden utom matlagning. Uppvärmning av simbassänger ingår inte, utan ska redovisas i avsnittet om annan slutanvändning. Matlagning: Denna energitjänst avser användning av energi för tillagning av mat. Hushållsapparater för matlagning (mikrovågsugnar, vattenkokare, kaffebryggare osv.) ska inte räknas med, utan ska redovisas i avsnittet om belysnings- och elartiklar. Belysnings- och elartiklar (endast elektricitet): Användning av elektricitet till belysningsartiklar och andra elartiklar i en bostad, som inte ingår i någon annan slutanvändning. Annan slutanvändning: All annan energiförbrukning i hushåll som t.ex. användning av energi till utomhusaktiviteter och andra aktiviteter som inte ingår i ovannämnda fem områden för slutanvändning av energi (t.ex. gräsklippare, uppvärmning av simbassänger, terrassvärmare, utomhusgrillar och bastur). Andra sektorer – Jordbruk/Skogsbruk Bränsle som förbrukas av användare inom jordbruk, jakt och skogsbruk: Nace-koderna 01 och 02. Andra sektorer – Fiske Bränsle som levereras för fiske i sjöar, kustvatten och öppet hav. Fiske ska omfatta bränsle som levereras till fartyg, oavsett flagg, som har bunkrat i landet (internationellt fiske ingår) och energi som förbrukas i fiskenäringen. Nace-kod 03. Andra sektorer – Ej redovisat på annat håll Verksamhet som inte ingår på annat håll. Denna kategori inkluderar militär bränsleförbrukning för mobil och stationär förbrukning (t.ex. fartyg, luftfartyg, vägfordon och energiförbrukning i kaserner), oavsett om bränsleleveransen är avsedd för det aktuella landets militära styrkor eller ett annat lands militära styrkor. Om denna rubrik används ska det redovisas i rapporten vad som ingår.

3.   ÖVRIGA TERMER

Följande förkortningar används:

—   TML: tetrametylbly

—   TEL: tetraetylbly

—   LPG: gasol

—   NGL: våtgas

—   LNG: kondenserad naturgas

—   CNG: komprimerad naturgas

BILAGA B

ÅRLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrister och former för översändning för den årliga insamlingen av energistatistik.

Förklaringarna i bilaga A av termer gäller även för de termer som inte uttryckligen förklaras i denna bilaga.

1.   FASTA FOSSILA BRÄNSLEN OCH TILLVERKADE GASER

1.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges ska uppgifter samlas in för alla följande energiprodukter:

Energiprodukt	Definition
1. Antracit	Högvärdigt kol som används industriellt och i hushållen. Det har normalt en halt av mindre än 10 % flyktiga ämnen och hög kolhalt (omkring 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 24 000 kJ/kg på askfri men fuktig bas.
2. Kokskol	Bituminöst kol av en kvalitet som medger framställning av koks lämplig för masugnscharger. Dess bruttovärmevärde är större än 24 000 kJ/kg på askfri men fuktig bas.
3. Annat bituminöst kol (flamkol)	Kol som används för ångbildning, innefattande allt bituminöst kol som inte inkluderas i kokskol eller antracit. Det kännetecknas av en högre halt av flyktiga ämnen än antracit (mer än 10 %) och lägre kolhalt (mindre än 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 24 000 kJ/kg på askfri men fuktig bas. Om bituminöst kol används i koksugnar ska det redovisas som kokskol.
4. Subbituminöst kol	Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mellan 20 000 kJ/kg och 24 000 kJ/kg innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.
5. Lignit	Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mindre än 20 000 kJ/kg och innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.
6. Patentbränsle	Ett sammansatt bränsle tillverkat av stenkolsstybb med tillsats av ett bindemedel. Mängden framställt patentbränsle kan därför vara något större än den faktiska mängd kol som använts i omvandlingsprocessen.
7. Koksugnskoks	Den fasta produkt som erhålls vid pyrolys av kol, främst kokskol, vid hög temperatur, med låg halt av vatten och flyktiga ämnen. Koksugnskoks används främst i järn- och stålindustrin som energikälla och kemiskt agens. Koksstybb och gjuterikoks ingår i denna kategori. Halvkoks (en fast produkt som erhålls från förkolning av stenkol vid låg temperatur) ska redovisas i denna kategori. Halvkoks används som hushållsbränsle eller av omvandlingsanläggningen själv. Denna kategori omfattar också koks, koksstybb och halvkoks som framställs av lignit.
8. Gaskoks	Biprodukt av stenkol som används för produktion av stadsgas i gasverk. Gaskoks används för uppvärmning.
9. Stenkolstjära	Resultatet av destruktiv destillation av bituminöst kol. Stenkolstjära är den flytande biprodukten av destillation av kol för tillverkning av koks i koksugnsprocessen eller framställd av brunkol (’lågtemperaturtjära’). Stenkolstjära kan destilleras ytterligare till olika organiska produkter (t.ex. bensen, toluen, naftalen), vilka normalt redovisas som insatsvara i den petrokemiska industrin.
10. Brunkolsbriketter	Brunkolsbriketter är ett sammansatt bränsle framställt av lignit eller subbituminöst kol som produceras genom brikettering under högt tryck utan tillsats av bindemedel, innehållande torkat damm och pulver av lignit.
11. Gasverksgas	Omfattar alla slags gaser som framställs i sådana allmänna eller privata anläggningar vars huvudverksamhet är framställning, transport och distribution av gas. Här ingår gas som framställs genom förkolning (inklusive gas framställd vid koksugnar som överförs till gasverksgas), genom total förgasning med eller utan tillsats av oljeprodukter (LPG, resterande eldningsolja osv.) samt genom reformering och enkel blandning av gaser och/eller luft, redovisat under rubriken ’Från andra källor’. Inom omvandlingssektorn anges mängden gasverksgas som överförs till blandad naturgas som sedan distribueras och förbrukas via naturgasnätet. Framställning av andra kolgaser (dvs. koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas) ska redovisas under de kategorier som avser sådana gaser, inte som framställning av gasverksgas. De kolgaser som överförs till gasverk ska sedan redovisas (under sin egen rubrik) inom omvandlingssektorn under rubriken för gasverk. Den totala mängden gasverksgas som uppkommer genom överföring av andra kolgaser ska redovisas på raden för framställning av gasverksgas.
12. Koksugnsgas	Erhålls som biprodukt av tillverkning av koksugnskoks för produktion av järn och stål.
13. Masugnsgas	Produceras genom förbränning av koks i masugnar i järn- och stålindustrin. Den tas tillvara och används som bränsle dels inom anläggningen, dels i andra stålindustriprocesser eller i kraftverk som kan förbränna den. Mängden bränsle ska redovisas som bruttovärmevärde.
14. Andra återvunna gaser	Biprodukt av stålframställning i syrgasugn som tillvaratas när den lämnar ugnen. Kallas även LD-gas. Mängden återvunnet bränsle ska redovisas som bruttovärmevärde. Omfattar även tillverkade gaser som inte nämns ovan, t.ex. brännbara gaser som härrör från fast kol och som tillvaratagits vid tillverkning och kemiska processer som inte nämns någon annanstans.
15. Torv	En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög vattenhalt (upp till 90 % i obehandlat skick), lätt tillskuren, med ljusbrun till mörkbrun färg. Torv som används för andra syften än energi inkluderas inte. Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2009/28/EG eller IPCC:s riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
16. Torvprodukter	Produkter som exempelvis torvbriketter som direkt eller indirekt härletts från stycketorv och frästorv.
17. Oljeskiffer och oljesand	Oljeskiffer och oljesand är sedimentära bergarter som innehåller organiskt material i form av kerogen. Kerogen är ett vaxartat, kolväterikt material som betraktas som ett förstadium till petroleum. Oljeskiffer kan brännas direkt eller bearbetas genom upphettning för att utvinna skifferolja. Skifferolja och andra produkter som härleds från förvätskning ska redovisas under Andra kolväten på det årliga oljefrågeformuläret.

1.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Förklaringarna i bilaga A av termer gäller även för de termer som inte uttryckligen förklaras i denna bilaga.

1.2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

1.   Produktion

1.1   varav: Under jord

Tillämpligt endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit.

1.2   varav: Ovan jord

Tillämpligt endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit.

2.   Från andra källor

Denna rubrik består av två delar:

—	Tillvaratagna suspensioner, kross och andra lågvärdiga kolprodukter som inte kan klassificeras efter typ av kol. Här ingår kol som återvinns från avfallshögar och andra avfallsbehållare.

—	Tillförsel av bränslen vars produktion ingår i en energibalans för andra bränslen men vars förbrukning ingår i kolenergibalansen.

2.1   varav: Från oljeprodukter

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

T.ex. tillsats av petroleumkoks till kokskol för koksugnar.

2.2   varav: Från naturgas

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

T.ex. tillsats av naturgas till gasverksgas för direkt slutförbrukning.

2.3   varav: Från förnybara källor

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

T.ex. industriavfall använt som bindemedel vid framställning av patentbränsle.

3.   Import

4.   Export

5.   Internationell bunkring

6.   Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

7.   Bruttoförbrukning

8.   Statistiska differenser

9.   Totalt, omvandlingssektorn

Mängden bränslen som används för primär eller sekundär omvandling av energi (t.ex. kol till el, koksugnsgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. kokskol till koks).

9.1   varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

9.2   varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

9.3   varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

9.4   varav: Egenproducenters elverk

9.5   varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

9.6   varav: Egenproducenters värmeverk

9.7   varav: Patentbränsleanläggningar

9.8   varav: Koksugnar

9.9   varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

9.10   varav: Gasverk

9.11   varav: Masugnar

Mängden kokskol och/eller bituminöst kol och koksugnskoks som omvandlas i masugnar. Den mängd som används som bränsle för uppvärmning och drift av masugnar (t.ex. masugnsgas) ska inte redovisas under omvandlingssektorn utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

9.12   varav: Kolförvätskning

Skifferolja och andra produkter som härrör från förvätskning ska redovisas i enlighet med kapitel 4 i denna bilaga.

9.13   varav: För blandad naturgas

Mängden kolgaser som blandas med naturgas.

9.14   varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling

1.2.2   Energisektorn

1.   Totalt, energisektorn

1.1   varav: El-, kraftvärme- och värmeverk

1.2   varav: Kolgruvor

1.3   varav: Patentbränsleanläggningar

1.4   varav: Koksugnar

1.5   varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.6   varav: Gasverk

1.7   varav: Masugnar

1.8   varav: Petroleumraffinaderier

1.9   varav: Kolförvätskning

1.10   varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.   Distributionsförluster

Förluster på grund av transport och distribution, samt fackling av tillverkade gaser.

3.   Total slutförbrukning

4.   Total annan användning än för energi

4.1   varav: Industri-, omvandlings- och energisektorerna

Annan användning än för energi i alla delar av industri-, omvandlings- och energisektorerna, t.ex. kol som används för tillverkning av metanol eller ammoniak.

4.1.1   Från 4.1, varav: I petrokemisk industri

Annan användning än för energi, t.ex. kol som används som insatsvara för tillverkning av gödselmedel eller som råmaterial för andra petrokemiska produkter.

4.2   varav: Transportsektorn

Annan användning än för energi i alla delar av transportsektorn.

4.3   varav: Andra sektorer

Annan användning än för energi inom företagstjänster och offentliga tjänster, hushåll, jordbruk och Ej redovisat på annat håll – Annat.

1.2.3   Uppgift om slutanvändning av energi

1.   Slutlig energiförbrukning

2.   Industrisektorn

2.1   varav: Järn och stål

2.2   varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3   varav: Andra metaller än järn

2.4   varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5   varav: Transportmedel

2.6   varav: Maskiner

2.7   varav: Utvinning och stenbrytning

2.8   varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9   varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10   varav: Trävarutillverkning

2.11   varav: Byggverksamhet

2.12   varav: Textil och läder

2.13   varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.   Transportsektorn

3.1   varav: Järnväg

3.2   varav: Inhemsk sjöfart

3.3   varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.   Andra sektorer

4.1   varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2   varav: Hushåll

4.2.1   Hushåll, varav: Rumsuppvärmning

4.2.2   Hushåll, varav: Rumskylning

4.2.3   Hushåll, varav: Vattenuppvärmning

4.2.4   Hushåll, varav: Matlagning

4.2.5   Hushåll, varav: Annan slutanvändning

4.3   varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4   varav: Fiske

4.5   varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

1.2.4   Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.

Tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, patentbränsle, koksugnskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

1.3   Värmevärden

Tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit, patentbränsle, koksugnskoks, gaskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter, torv, torvprodukter samt oljeskiffer och oljesand.

Både brutto- och nettovärmevärden ska redovisas för följande huvudsakliga aggregat:

1.   Produktion

2.   Import

3.   Export

4.   Använt i koksugnar

5.   Använt i masugnar

6.   Använt i huvudverksamhetsproducenters el-, kraftvärme- och värmeverk

7.   Använt i industrin

8.   Använt på annat sätt

1.4   Måttenheter

1. Energimängd	103 ton Undantag: för gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas, andra återvunna gaser) redovisas energiinnehållet direkt, varför enheten TJ ska användas (baserat på bruttovärmevärde).
2. Värmevärde	MJ/ton

1.5   Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

2.   NATURGAS

2.1   Aktuella energiprodukter

Denna uppgiftsinsamling rör naturgas, vilket omfattar gaser som förekommer i underjordiska fyndigheter, i vätske- eller gasform, främst bestående av metan.

Här ingår både ’icke-associerad’ gas med ursprung i fält som producerar kolväten endast i gasform och ’associerad’ gas som produceras jämsides med råolja samt metan som tillvaratas från kolgruvor (gruvgas) eller kolflötser (flötsgas).

Här ingår inte gas som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa (t.ex. gas från avfall eller rötslam) eller gasverksgas.

2.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

2.2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Här ska redovisas mängd uttryckt i volym- och energienheter, inklusive brutto- och nettovärmevärde, för följande aggregat:

1.   Inhemsk produktion

All torr, marknadsfärdig produktion inom de nationella gränserna, inklusive produktion till havs. Produktionen mäts efter rening och avskiljning av NGL och svavel.

Här ingår inte utvinningsförluster eller volymer som återinsprutas, släpps ut eller facklas.

Här ingår volymer som används i naturgasindustrin, i gasutvinning, rörsystem och behandlingsanläggningar.

1.1   varav: Associerad gas

Naturgas som produceras jämsides med råolja.

1.2   varav: Icke-associerad gas

Naturgas med ursprung i fält som producerar endast gasformiga kolväten.

1.3   varav: Gruvgas

Metan som produceras i kolgruvor eller från kolflötser, förs upp till ytan i rör och förbrukas vid gruvorna eller leds i rörsystem till konsumenterna.

2.   Från andra källor

Bränsle som blandas med naturgas och förbrukas som blandning.

2.1   varav: Från oljeprodukter

LPG för uppgradering av kvaliteten, t.ex. värmevärde.

2.2   varav: Från kol

Tillverkad gas för blandning med naturgas.

2.3   varav: Från förnybara källor

Biogas för blandning med naturgas.

3.   Import

4.   Export

5.   Internationell bunkring

6.   Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

7.   Bruttoförbrukning

8.   Statistiska differenser

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

9.   Återvinningsbar gas: ingående och utgående lager

Volymer av gas som finns tillgänglig för leverans under vilken inmatnings-/utmatningscykel som helst. Här ingår återvinningsbar naturgas lagrad i särskilda anläggningar (uttömda gas- eller oljefält, akviferer, salthåligheter, blandade bergrum eller annat) samt lagring av kondenserad naturgas. Buffertgas ska inte medräknas.

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

10.   Utsläppt gas

Volym gas som släpps ut i luften vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen.

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

11.   Facklad gas

Volym gas som förbränns (facklas) vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen.

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

12.   Totalt, omvandlingssektorn

Mängden bränsle som används för primär eller sekundär energiomvandling (t.ex. naturgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. naturgas till metanol).

12.1   varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

12.2   varav: Egenproducenters elverk

12.3   varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

12.4   varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

12.5   varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

12.6   varav: Egenproducenters värmeverk

12.7   varav: Gasverk

12.8   varav: Koksugnar

12.9   varav: Masugnar

12.10   varav: Gas till vätska

Mängden naturgas som används som insatsvara för omvandling till vätska, t.ex. mängd bränsle som förs in i metanolproduktionsprocessen för omvandling till metanol.

12.11   varav: Ospecificerat – Omvandling

2.2.2   Energisektorn

1.   Totalt, energisektorn

1.1   varav: Kolgruvor

1.2   varav: Olje- och gasutvinning

1.3   varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier

1.4   varav: Koksugnar

1.5   varav: Masugnar

1.6   varav: Gasverk

1.7   varav: El-, kraftvärme- och värmeverk

1.8   varav: Förvätskning (LNG) eller förgasning

1.9   varav: Gas till vätska

1.10   varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.   Distributions- och transportförluster

2.2.3   Uppgift om slutanvändning av energi

Förbrukning av naturgas ska redovisas separat för energianvändning och i tillämpliga fall för annan användning än för energi, för följande aggregat:

1.   Total slutförbrukning

Slutlig energiförbrukning och annan användning än för energi redovisas separat under denna rubrik.

2.   Transportsektorn

2.1   varav: Vägtransport

Här ingår både CNG och biogas.

2.1.1   varav: Biogasens andel av vägtransporterna

2.2   varav: Transport i rörsystem

2.3   varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

3.   Industrisektorn

3.1   varav: Järn och stål

3.2   varav: Kemisk och petrokemisk industri

3.3   varav: Andra metaller än järn

3.4   varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

3.5   varav: Transportmedel

3.6   varav: Maskiner

3.7   varav: Utvinning och stenbrytning

3.8   varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

3.9   varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

3.10   varav: Trävarutillverkning

3.11   varav: Byggverksamhet

3.12   varav: Textil och läder

3.13   varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

4.   Andra sektorer

4.1   varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2   varav: Hushåll

4.2.1   Hushåll, varav: Rumsuppvärmning

4.2.2   Hushåll, varav: Rumskylning

4.2.3   Hushåll, varav: Vattenuppvärmning

4.2.4   Hushåll, varav: Matlagning

4.2.5   Hushåll, varav: Annan slutanvändning

4.3   varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4   varav: Fiske

4.5   varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

2.2.4   Import och export

Här redovisas både den totala mängden naturgas och andel därav som utgörs av LNG, efter ursprungsland för import och efter bestämmelseland för export.

2.2.5   Gaslagringskapacitet

1.   Namn

Namn på den plats där lageranläggningen är belägen.

2.   Typ

Typ av lagring, såsom uttömt gasfält, saltgruva e.d.

3.   Effektiv kapacitet

Total gaslagringskapacitet minus buffertgas. Buffertgasen är den totala volym gas som krävs som stadigvarande mängd i systemet för att upprätthålla ett adekvat underjordiskt lagringstryck och en adekvat leveranstakt under hela utmatningscykeln.

4.   Topputmatning

Högsta takt i vilken gas kan matas ut från det aktuella lagret, vilket motsvarar den maximala uttagskapaciteten.

2.3   Måttenheter

1. Energimängd	Om inte annat anges redovisas naturgas efter energiinnehåll, dvs. i TJ, enligt bruttovärmevärdet. Om fysisk volym avses är enheten 106 m3 under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101,325 kPa).
2. Värmevärde	kJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101,325 kPa).
3. Lagringskapacitet	106 m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101,325 kPa).
4. Topputmatning	106 m3/dag, under normalt tryck och normal temperatur (15 °C, 101,325 kPa).

2.4   Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

3.   EL OCH VÄRME

3.1   Aktuella energiprodukter

Detta kapitel omfattar värme och el.

3.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Förklaringarna i bilaga A av termer gäller även för de termer som inte uttryckligen förklaras i det här kapitlet. De definitioner och enheter som anges i kapitlen 1, 2, 4 och 5 är tillämpliga på energiprodukter inom fasta bränslen, tillverkade gaser, naturgas, olje- och petroleumprodukter samt förnybar energi och energi ur avfall.

3.2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Följande särskilda definitioner gäller för aggregaten för el och värme i detta kapitel:

—   bruttoelproduktion: summan av elektrisk energi från alla aktuella produktionsenheter (inklusive pumpad lagring) uppmätt vid huvudgeneratorernas uttagsterminaler.

—   bruttovärmeproduktion: den totala värme som produceras av anläggningen, inklusive den värme som används av anläggningens hjälputrustning som drivs med en het fluid (uppvärmning av utrymmen, av flytande bränsle e.d.) och förluster i anläggningens eller nätets värmeväxlare samt värme från kemiska processer som används som en primär energiform.

—   nettoelproduktion: bruttoelproduktionen minus den elektriska energi som absorberas av generatorernas hjälputrustning och förluster i huvudgeneratorernas transformatorer.

—   nettovärmeproduktion: det värme som levereras till distributionssystemet, uppmätt som utgående och återvändande flöden.

De aggregat som anges i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Under dessa två typer ska brutto- och nettoproduktion av el och värme redovisas separat för enbart el, för kraftvärme samt för enbart värme där så är tillämpligt, för följande aggregat:

1.   Total produktion

1.1   varav: Kärnkraft

1.2   varav: Vattenkraft

1.2.1   varav: andel vattenkraft producerad genom pumpad lagring

1.3   varav: Jordvärme

1.4   varav: Solenergi

1.5   varav: Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi

1.6   varav: Vindkraft

1.7   varav: Förbränningsbara bränslen

Bränslen som kan antändas eller brinna, dvs. reagera med syre och orsaka en avsevärd temperaturökning, som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme.

1.8   varav: Värmepumpar

Värmeproduktion endast från värmepumpar där värmet säljs till tredje man (dvs. om produktionen sker i omvandlingssektorn).

1.9   varav: Elektriska ångpannor

Mängden värme från elektriska ångpannor där produktionen säljs till tredje man.

1.10   varav: Värme från kemiska processer

Värme med ursprung i processer utan tillförsel av energi, såsom kemiska reaktioner.

Här ingår inte spillvärme från energidrivna processer, vilket ska redovisas som värme producerat med det aktuella bränslet.

1.11   varav: Andra källor (ange närmare)

Aggregaten i nedanstående tabell ska redovisas som total mängd, i förekommande fall separat för el och värme. För de första tre aggregaten i nedanstående tabell ska mängderna beräknas från och överensstämma med de värden som redovisats i föregående tabell.

1.   Total bruttoproduktion

2.   Egenförbrukning vid anläggningen

3.   Total nettoproduktion

4.   Import

Se förklaringen under punkt 5, ’Export’.

5.   Export

Mängden el betraktas som importerad eller exporterad när den har korsat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering ägt rum eller ej. Om el transiteras genom ett land ska mängden redovisas både som import och export.

6.   Använt för värmepumpar

7.   Använt för elektriska ångpannor

8.   Använt för pumpad lagring

9.   Använt för elproduktion

10.   Tillförd energi

För el: summan av den nettoelproduktion som tillförs av alla kraftverk i landet, minus den mängd som används samtidigt för värmepumpar, elektriska ångpannor, pumpad lagring samt minus respektive plus export och import från utlandet.

För värme: summan av nettovärmeproduktionen för avsalu av alla värmeverk i landet, minus värme som används för elproduktion samt minus respektive plus export och import från utlandet.

11.   Överförings- och distributionsförluster

Alla förluster på grund av transport och distribution av el och värme.

För el inkluderas förluster i transformatorer som inte betraktas som integrerade delar av kraftverken.

12.   Totalförbrukning (beräknad)

13.   Statistisk differens

14.   Totalförbrukning (observerad)

Producerad el, sålt värme och använda bränslemängder, inklusive motsvarande total energi från de bränslen som förtecknas i nedanstående tabell, ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Inom dessa två typer ska el- och värmeproduktion i förekommande fall redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.

1.   Fasta bränslen och tillverkade gaser:

1.1   Antracit

1.2   Kokskol

1.3   Annat bituminöst kol

1.4   Subbituminöst kol

1.5   Lignit

1.6   Torv

1.7   Patentbränsle

1.8   Koksugnskoks

1.9   Gaskoks

1.10   Stenkolstjära

1.11   Brunkolsbriketter

1.12   Gasverksgas

1.13   Koksugnsgas

1.14   Masugnsgas

1.15   Andra återvunna gaser

1.16   Torvprodukter

1.17   Oljeskiffer och oljesand

2.   Olje- och petroleumprodukter:

2.1   Råolja

2.2   NGL

2.3   Raffinaderigas

2.4   LPG

2.5   Nafta

2.6   Jetbränsle av fotogentyp (flygfotogen)

2.7   Annan fotogen

2.8   Bensin/diesel (destillerad eldningsolja)

2.9   Tung eldningsolja

2.10   Bitumen (inklusive Orimulsion)

2.11   Petroleumkoks

2.12   Andra oljeprodukter

3.   Naturgas

4.   Förnybar energi och energi från avfall:

4.1   Industriavfall (ej förnybart)

4.2   Kommunalt avfall (förnybart)

4.3   Kommunalt avfall (ej förnybart)

4.4   Fasta biobränslen

4.5   Biogas

4.6   Biodiesel

4.7   Andra flytande biobränslen

3.2.2   El- och värmeförbrukning i energisektorn

1.   Totalt, energisektorn

Här ingår inte anläggningens egenförbrukning, energi som används för pumpad lagring, värmepumpar och elektriska ångpannor.

1.1   varav: Kolgruvor

1.2   varav: Olje- och gasutvinning

1.3   varav: Patentbränsleanläggningar

1.4   varav: Koksugnar

1.5   varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.6   varav: Gasverk

1.7   varav: Masugnar

1.8   varav: Petroleumraffinaderier

1.9   varav: Kärnteknisk industri

1.10   varav: Kolförvätskningsanläggningar

1.11   varav: Förvätsknings- (LNG-)/återförgasningsanläggningar

1.12   varav: Förgasningsanläggningar (biogas)

1.13   varav: Gas till vätska

1.14   varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.15   varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

3.2.3   Uppgift om slutanvändning av energi

1.   Industrisektorn

1.1   varav: Järn och stål

1.2   varav: Kemisk och petrokemisk industri

1.3   varav: Andra metaller än järn

1.4   varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

1.5   varav: Transportmedel

1.6   varav: Maskiner

1.7   varav: Utvinning och stenbrytning

1.8   varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

1.9   varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

1.10   varav: Trävarutillverkning

1.11   varav: Byggverksamhet

1.12   varav: Textil och läder

1.13   varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

2.   Transportsektorn

2.1   varav: Järnväg

2.2   varav: Transport i rörsystem

2.3   varav: Väg

2.4   varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

3.   Hushåll

3.1   Hushåll, varav: Rumsuppvärmning

3.2   Hushåll, varav: Rumskylning

3.3   Hushåll, varav: Vattenuppvärmning

3.4   Hushåll, varav: Matlagning

3.5   Hushåll, varav: Belysnings- och elartiklar

Detta gäller endast elektricitet.

3.6   Hushåll, varav: Annan slutanvändning

4.   Företagstjänster och offentliga tjänster

5.   Jordbruk och skogsbruk

6.   Fiske

7.   Ej redovisat på annat håll – Annat

3.2.4   Import och export

Import och export av energimängder av el och värme efter land.

3.2.5   Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter

Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för kraftvärmeverk, enbart elverk och enbart värmeverk inom följande anläggningar eller verksamheter:

1.   Totalt, energisektorn

1.1   varav: Kolgruvor

1.2   varav: Olje- och gasutvinning

1.3   varav: Patentbränsleanläggningar

1.4   varav: Koksugnar

1.5   varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.6   varav: Gasverk

1.7   varav: Masugnar

1.8   varav: Petroleumraffinaderier

1.9   varav: Kolförvätskningsanläggningar

1.10   varav: Förvätsknings- (LNG-)/återförgasningsanläggningar

1.11   varav: Förgasningsanläggningar (biogas)

1.12   varav: Gas till vätska

1.13   varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.14   varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.   Transportsektorn

2.1   varav: Järnväg

2.2   varav: Transport i rörsystem

2.3   varav: Väg

2.4   varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

3.   Övriga sektorer: identisk med aggregatförteckningen under punkt 3.2.3, Uppgift om slutanvändning av energi.

3.3   Strukturella uppgifter om el- och värmeproduktion

3.3.1   Största nettoelkapacitet och toppbelastning

Kapaciteten ska redovisas den 31 december det år uppgifterna avser.

Här ingår elektrisk kapacitet för både rena elverk och kraftvärmeverk.

Största nettoelkapacitet är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt under en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med alla anläggningar i drift vid anslutningspunkten till nätet. Toppbelastning definieras som det största effektvärdet som tas upp av eller levereras av ett nät eller en kombination av nät i det aktuella landet.

Största nettoelkapacitet ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter:

1.   Totalt

2.   Kärnkraft

3.   Vattenkraft

3.1   varav: Kombinerade anläggningar

3.2   varav: Rena pumpkraftverk

4.   Jordvärme

5.   Solcellsenergi

6.   Solvärme

7.   Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi

8.   Vindkraft

9.   Förbränningsbara bränslen

9.1   varav: Ånga

9.2   varav: Inre förbränning

9.3   varav: Gasturbin

9.4   varav: Kombinerad cykel

9.5   varav: Andra

Ange närmare, om denna rubrik utnyttjas.

Följande uppgifter om toppbelastning ska lämnas för nätet:

10.   Toppbelastning

11.   Tillgänglig kapacitet vid tidpunkten för toppbelastningen

12.   Datum och klockslag då toppbelastningen inträffade

3.3.2   Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen

Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter, separat för varje typ av anläggning med ett eller flera bränslen som anges i nedanstående tabell. Uppgift om vilken typ av bränsle som används som primärt respektive alternativt bränsle ska anges för alla anläggningar med flera bränslen.

1.   Eldade med ett bränsle:

1.1   Eldade med kol eller kolprodukter

Här ingår kapacitet från koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas.

1.2   Eldade med flytande bränslen

Här ingår kapacitet från raffinaderigas.

1.3   Eldade med naturgas

Här ingår kapacitet från gasverksgas.

1.4   Eldade med torv

1.5   Eldade med förbränningsbara förnybara bränslen och avfall

2.   Flera bränslen, fasta och flytande

3.   Flera bränslen, fasta och naturgas

4.   Flera bränslen, flytande och naturgas

5.   Flera bränslen, fasta, flytande och naturgas

System för flera bränslen innefattar endast enheter som kan bränna mer än en bränsletyp kontinuerligt. Anläggningar med separata enheter som använder olika bränslen ska delas upp på aktuella individuella bränslekategorier.

3.4   Kärnenergidata

Följande uppgifter om civil användning av kärnenergi måste lämnas:

1.	Anrikningskapacitet Den årliga separationskapaciteten vid anrikningsanläggningar i drift (isotopseparation av uran).
2.	Produktionskapacitet för färska bränsleelement Den årliga produktionskapaciteten vid bränslefabriker. MOX-bränslefabriker ingår inte.
3.	Produktionskapaciteten vid MOX-bränslefabriker Den årliga produktionskapaciteten vid MOX-bränslefabriker. MOX-bränsle består av en blandning av plutonium och uran (blandoxidbränsle).
4.	Produktion av färska bränsleelement Produktion av färdiga färska bränsleelement i kärnbränslefabriker. Stavar eller andra delprodukter ingår inte. MOX-bränslefabriker ingår inte heller.
5.	Produktion av MOX-bränsleelement Produktion av färdiga färska bränsleelement i MOX-bränslefabriker. Stavar eller andra delprodukter ingår inte.
6.	Produktion av kärnvärme Den samlade mängden värme som genererats av kärnreaktorer för elproduktion eller andra tillämpningar.
7.	Genomsnittlig årlig utbränning av slutgiltigt uttagna bestrålade bränsleelement Beräknat genomsnitt för utbränningen av bränsleelement som slutgiltigt har tagits ut ur kärnreaktorerna under det aktuella referensåret. Bränsleelement som tas ut tillfälligt och sannolikt kommer att sättas in igen ingår inte.
8.	Produktion av uran och plutonium vid upparbetningsanläggningar Uran och plutonium som under referensåret framställts vid upparbetningsanläggningar.
9.	Upparbetningsanläggningarnas kapacitet (uran och plutonium) Årlig upparbetningskapacitet för uran och plutonium.

3.5   Måttenheter

1. Energimängd	El: GWh Värme: TJ Fasta bränslen och tillverkade gaser: måttenheterna i kapitel 1 i denna bilaga är tillämpliga. Naturgas: måttenheterna i kapitel 2 i denna bilaga är tillämpliga. Olje- och petroleumprodukter: måttenheterna i kapitel 4 i denna bilaga är tillämpliga. Förnybar energi och avfall: måttenheterna i kapitel 5 i denna bilaga är tillämpliga. Uran och plutonium tHM (ton tungmetall)
2. Kapacitet	Kapacitet för elproduktion: MWe Kapacitet för värmeproduktion: MWt Anrikningskapacitet (isotopseparation av uran): tSWU (ton separationsenheter). Produktionskapacitet för bränsleelement för kärnreaktorer: tHM (ton tungmetall)

3.6   Avvikelser och undantag

Frankrike har ett undantag från redovisning av de aggregat som rör värme. Detta undantag ska löpa ut så snart Frankrike kan lämna in denna redovisning, och under alla omständigheter inte senare än fyra år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

4.   OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER

4.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges ska uppgifter samlas in för alla följande energiprodukter:

Energiprodukt	Definition
1. Råolja	Råolja är en mineralolja av naturligt ursprung omfattande en blandning av kolväten och tillhörande orenheter, såsom svavel. Den föreligger i flytande form vid normalt tryck och temperatur vid jordytan, och dess fysikaliska egenskaper (densitet, viskositet osv.) varierar starkt. Den här kategorin omfattar även kondensat som tillvaratas från associerad och icke-associerad gas där denna är uppblandad med det kommersiella råoljeflödet.
2. NGL	NGL är flytande eller förvätskade kolväten som tillvaratas från naturgas i separatoranläggningar eller gasbehandlingsanläggningar. NGL omfattar etan, propan, butan (normalt och isobutan), (iso-)pentan och högre alkaner (kallas ibland naturbensin eller kondensat).
3. Insatsvaror till raffinaderier	Insatsvaror till raffinaderier är behandlad olja avsedd för ytterligare behandling (t.ex. straight run-olja eller vakuumgasolja) utom blandning. Med ytterligare behandling kan den omvandlas till en eller flera komponenter eller färdiga produkter. Definitionen täcker också återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderiindustrin (t.ex. pyrolysbensin, C4-fraktioner, gasolja och eldningsoljefraktioner).
4. Tillsatser/Oxygenater	Tillsatser är andra ämnen än kolväten som tillsätts eller blandas med en produkt för att ändra bränslets egenskaper (oktantal, cetantal, kallstartsegenskaper osv.): — oxygenater, såsom alkoholer (metanol, etanol), etrar (såsom MTBE (metyl-tertiär-butyleter), ETBE (etyl-tertiär-butyleter), TAME (tertiär amylmetyleter)), — estrar (t.ex. rapsolja eller dimetylester), — kemiska ämnen (t.ex. TML, TEL och tensider). Anm.: Mängden tillsatser/oxygenater (alkoholer, etrar, estrar och andra kemiska ämnen) som redovisas i denna kategori ska avse den mängd som är avsedd att blandas i bränslen eller för bränsleanvändning.
4.1 varav: Biobränslen	Biobensin och biodiesel. Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller. Mängden flytande biobränslen som redovisas i denna kategori avser biobränslet, inte den totala vätskevolym i vilken biobränslena blandas. Här ingår inte handel med biobränslen som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form), vilka i stället ska redovisas i enlighet med kapitel 5. De biobränslen som saluförs som en del av transportbränslen ska redovisas under aktuell produkt med angivande av andelen biobränsle.
5. Andra kolväten	Syntetisk råolja från tjärsand, skifferolja osv., vätskor från kolförvätskning (se kapitel 1), produktion av vätskor från omvandling av naturgas till bensin (se kapitel 2), vätgas och emulsifierade oljor (t.ex. Orimulsion). Här ingår inte oljeskifferproduktion, där kapitel 1 är tillämpligt. Produktion av skifferolja (sekundär produkt) ska redovisas som ’Från andra källor’ i kategorin ’Andra kolväten’.
6. Raffinaderi-gas (ej förvätskad)	Raffinaderigas inbegriper en blandning av icke-kondenserbara gaser, främst bestående av vätgas, metan, etan och olefiner, som erhålls genom destillation av råolja eller behandling av oljeprodukter (t.ex. krackning) i raffinaderier. Här ingår också gaser som återförs från den petrokemiska industrin.
7. Etan	Ett naturligt gasformigt ogrenat kolväte (C2H6) som utvinns från flöden av naturgas och raffinaderigas.
8. LPG	LPG är lätta paraffinkolväten som erhålls från raffinaderiprocesser, råoljestabilisering och naturgasbehandling. De består främst av propan (C3H8) och butan (C4Hl0) eller en blandning av dem. De kan också innehålla propen, buten, isopropen och isobuten. LPG är normalt kondenserade under tryck för transport och lagring.
9. Nafta	Nafta är en insatsvara avsedd för antingen den petrokemiska industrin (t.ex. produktion av eten eller aromatiska kolväten) eller för bensinproduktion genom reformering eller isomerisering vid raffinaderiet. Nafta innehåller ämnen i destillationsintervallet 30 °C till 210 °C eller en del av detta intervall.
10. Motorbensin	Motorbensin består av en blandning av lätta kolväten som har en kokpunkt på mellan 35 °C och 215 °C. Den används som bränsle i landbaserade glödtändningsmotorer. Motorbensin kan innehålla tillsatser, oxygenater och oktantalshöjare, inklusive blyföreningar såsom tetraetylbly eller tetrametylbly. Här ingår blandningskomponenter för motorbensin (exklusive tillsatser/oxygenater), t.ex. alkylater, isomerat, reformat, krackad bensin avsedd för användning som färdig motorbensin.
10.1 varav: Biobensin	Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.
11. Flygbensin	Bensin som är framställd särskilt för kolvmotorer i luftfartyg, med ett oktantal avpassat till motorn, en fryspunkt på – 60 °C och vanligen ett kokpunktsintervall på 30 °C till 180 °C.
12. Jetbränsle av bensintyp (MC77 eller JP4)	Här ingår alla lätta kolväteoljor för användning i turbinmotorer i luftfartyg, med ett kokpunktsintervall på 100 °C till 250 °C. De erhålls genom blandning av fotogen, bensin och nafta så att halten aromater inte överskrider 25 volymprocent och ångtrycket ligger mellan 13,7 och 20,6 kPa.
13. Jetbränsle av fotogentyp (flygfotogen)	Destillat som använts för turbinmotorer i luftfartyg. Det har samma kokpunkt mellan 150 °C och 300 °C (normalt inte över 250 °C) och flampunkt som fotogen. Dessutom har det särskilda egenskaper (såsom fryspunkt) som fastställs av IATA (Internationella luftfartsförbundet). Här ingår blandningsämnen för fotogen.
13.1 Biofotogen	Flytande biobränslen som erhålls från biomassa och blandas med eller ersätter flygfotogen.
14. Annan fotogen	Raffinerat petroleumdestillat som används i andra sektorer än luftfart. Dess kokpunkt ligger mellan 150 °C och 300 °C.
15. Gasolja/dieselolja (destillerad eldningsolja)	Gasolja/dieselolja är främst ett medeltungt destillat med ett kokpunktsintervall på 180 °C–380 °C. Här ingår blandningsämnen. Flera kvaliteter finns tillgängliga beroende på användningsområde.
15.1 varav: Vägdiesel	Landsvägsdieselolja för dieseldrivna kompressionsmotorer (bilar, lastbilar m.m.), vanligtvis med låg svavelhalt.
15.1.1 Från 15.1, varav: Biodiesel	Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.
15.2 varav: Uppvärmnings- och annan gasolja	Lätt eldningsolja för industri och handel, sjöfartsdiesel och järnvägsdiesel, annan gasolja, inklusive tunga gasoljor med kokpunktsintervall på 380 °C–540 °C som används som insatsvaror i petrokemisk industri.
16. Eldningsolja	Alla återstående (tunga) bränsleoljor (inklusive de som erhålls genom blandning). Kinematisk viskositet överstiger 10 cSt vid 80 °C. Flampunkten ligger alltid över 50 °C och densiteten är alltid över 0,90 kg/l.
16.1 varav: Lågsvavlig	Tung eldningsolja med en svavelhalt på mindre än 1 %.
16.2 varav: Högsvavlig	Tung eldningsolja med en svavelhalt på 1 % eller mer.
17. Lacknafta och industribensin	Raffinerade destillationsmellanprodukter med kokpunktsintervall som nafta/fotogen. De delas in i följande: —   Industribensin: Lätta oljor med kokpunktsintervall på 30 °C–200 °C. Det finns 7–8 kvaliteter industribensin beroende på gränsen i kokpunktsintervallet. Kvaliteterna definieras enligt temperaturskillnaden mellan kokpunkterna för 5 volymprocent och 90 volymprocent (som inte överstiger 60 °C). —   Lacknafta: Industribensin med en flampunkt på över 30 °C. Kokpunktsintervallet för lacknafta är 135 °C–200 °C.
18. Smörjmedel	Kolväten som framställs från destillationsbiprodukter och främst används för att minska friktionen mellan belastade ytor. Här ingår alla färdiga kvaliteter av smörjolja, från spindelolja till cylinderolja, och de som används i konsistensfetter, motoroljor och alla kvaliteter av utgångsmaterial för smörjolja.
19. Bitumen	Fast, halvflytande eller trögflytande kolväte med kolloidal struktur, med brun till svart färg, som erhålls som rest vid destillation av råolja, eller vakuumdestillation av oljerester från atmosfärisk destillation. Bitumen kallas också asfalt och används främst vid vägbyggen och som takmaterial. Här ingår bitumenlösningar och bitumenemulsioner.
20. Paraffinvaxer	Mättade alifatiska kolväten. Dessa vaxer är återstoder som tillvaratas när smörjoljor avvaxas. De har en kristallstruktur av varierande grovlek beroende på kvalitet. Deras huvudegenskaper är följande: de är färglösa, luktlösa och genomskinliga med en smältpunkt på mer än 45 °C.
21. Petroleumkoks	Svart fast biprodukt som främst erhålls genom krackning och förkolning av insatsvaror med ursprung i petroleum, vakuumrester, tjära och beck från processer som fördröjd förkoksning eller fluid förkoksning. Det består främst av kol (90–95 %) och har låg askhalt. Det används som insatsvara i koksugnar inom stålindustrin, för uppvärmning, för elektrodtillverkning och för kemikalieproduktion. De viktigaste kvaliteterna är ’ofullständigt avgasad koks’ och ’kalcinerad koks’. Här ingår katalystkoks som avsätts på katalysten under raffinaderiprocesserna. Denna kokssort kan inte tas tillvara och förbränns normalt som bränsle i raffinaderiet.
22. Andra produkter	Alla produkter som inte uttryckligen nämns ovan, såsom tjära och svavel. Här ingår aromater (t.ex. BTX eller bensen, toluen och xylen) och olefiner (t.ex. propen) som produceras vid raffinaderier.

4.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

4.2.1   Tillförsel av råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderier, tillsatser och andra kolväten

Nedanstående tabell är tillämplig endast på råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderier, tillsatser/oxygenater (och andelen biobränslen därav) och andra kolväten:

1.   Inhemsk produktion

Ej tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier och biobränslen.

2.   Från andra källor. Tillsatser, Biobränslen och Andra kolväten, för vilka produktionen redan har redovisats i andra bränslebalanser.

Ej tillämpligt för råolja, NGL och insatsvaror till raffinaderier.

2.1   varav: Från kol

Här ingår vätskor som produceras i kolförvätskningsanläggningar och flytande produkter från koksugnar.

2.2   varav: Från naturgas

Tillverkning av syntetisk bensin kan kräva naturgas som insatsvara. Mängden gas för metanoltillverkning redovisas enligt kapitel 2, medan inkommande metanol redovisas här.

2.3   varav: Från förnybara källor

Här ingår biobränslen avsedda för blandning med transportbränslen.

Produktionen redovisas enligt kapitel 5, medan den mängd som är avsedd för blandning redovisas här.

3.   Återflöden från petrokemisk industri

Färdiga eller halvfärdiga produkter som återkommer från slutförbrukarna till raffinaderierna för behandling, blandning eller försäljning. De är normalt biprodukter av petrokemisk tillverkning.

Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

4.   Överförda produkter

Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.

Endast tillämpligt för insatsvaror till raffinaderier.

5.   Import och export

Här ingår mängden råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. uppdragsraffinering). Råolja och NGL ska redovisas efter det första ursprungslandet, och insatsvaror till raffinaderier och färdiga produkter ska redovisas efter det sista avsändningslandet.

Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerat naturgaskondensat och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin.

Anm.: All handel med biobränsle som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) ska redovisas i frågeformuläret om förnybara energikällor.

Återexport av olja som importerats för behandling inom tullager ska inkluderas som export av en produkt från behandlingslandet till det slutliga bestämmelselandet.

6.   Direktförbrukning

Råolja, NGL, Tillsatser/oxygenater (och andel biobränslen därav) samt andra kolväten som förbrukas direkt utan att behandlas i petroleumraffinaderier.

Här ingår råolja som förbränns för elproduktion.

7.   Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

8.   Beräknad insats i raffinaderier

Total mängd av produkten som beräknas ha inträtt i raffinaderiprocessen. Den definieras som:

Inhemsk produktion + Från andra källor + Återflöden från petrokemisk industri + Överförda produkter + Import – Export – Direktförbrukning + Lagerförändringar

9.   Statistiska differenser

Definieras som beräknad minus observerad insats i raffinaderier.

10.   Observerad insats i raffinaderier

Uppmätta mängder som insats i raffinaderier

11.   Raffinaderiförluster

Differensen mellan Observerad insats i raffinaderier och Bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppstå under destillationsprocesserna på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.

12.   Ingående och utgående lager totalt på det nationella territoriet

Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagrande organisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med ingående och utgående avses rapporteringsperiodens första respektive sista dag.

13.   Nettovärmevärde

Produktion, import och export samt övergripande medelvärde.

4.2.2   Tillförsel av oljeprodukter

Nedanstående tabell är tillämplig på färdiga produkter (raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin och andelen biobensin därav, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp och andelen biofotogen därav, annan fotogen, gasolja/dieselolja, lågsvavlig och högsvavlig eldningsolja, lacknafta och industribensin, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter). Råolja och NGL som förbränns direkt ska inkluderas i tillförsel av färdiga produkter och överföringar mellan produkter.

1.   Tillförsel av primärprodukter

Här ingår mängden inhemsk eller importerad råolja (inklusive kondensat) och inhemsk NGL som förbrukas direkt utan att behandlas i ett petroleumraffinaderi samt mängden från Återflöden från petrokemisk industri som även om det inte rör sig om primärbränslen förbrukas direkt.

2.   Bruttoraffinaderiproduktion

Produktion av färdiga produkter vid raffinaderier eller blandningsanläggningar.

Här ingår inte raffinaderiförluster men däremot raffinaderibränslen.

3.   Återvunna produkter

Färdiga produkter som passerar en andra gång genom försäljningsnätet efter att tidigare ha levererats till slutförbrukarna (t.ex. använda smörjmedel som återbehandlats). Dessa volymer ska skiljas från Återflöden från petrokemisk industri.

4.   Raffinaderibränsle

Petroleumprodukter som förbrukas till stöd för driften av ett raffinaderi.

Här ingår inte produkter som används av oljebolag utanför raffinaderiprocessen, t.ex. bunkring eller oljetanker.

Här ingår bränslen som förbrukas i produktion vid raffinaderiet av el och värme för avsalu.

4.1   varav: Förbrukas för elproduktion

Mängd som förbrukas för produktion av el i elverk vid raffinaderier.

4.2   varav: Förbrukas för kraftvärmeproduktion

Mängd som förbrukas i kraftvärmeverk vid raffinaderier.

4.3   varav: Förbrukas för värmeproduktion

Mängd som förbrukas för produktion av värme vid raffinaderier.

5.   Import och export

6.   Internationell bunkring

7.   Överföring mellan produkter

Mängder som omklassificeras antingen för att deras specifikation har ändrats eller för att de blandas in i en annan produkt.

En negativ post för en produkt motsvaras av en positiv post (eller flera poster) för en eller flera produkter och omvänt, varvid den totala effekten ska vara noll.

8.   Överförda produkter

Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.

9.   Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

10.   Beräknad inhemsk bruttotillförsel

Denna definieras som:

Tillförsel av primärprodukter + Bruttoraffinaderiproduktion + Återvunna produkter – Raffinaderibränsle + Import – Export – Internationell bunkring + Överföring mellan produkter – Överförda produkter + Lagerförändringar

11.   Statistisk differens

Definieras som beräknad minus observerad inhemsk bruttotillförsel.

12.   Observerad inhemsk bruttotillförsel

Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primära källor (t.ex. raffinaderier eller blandningsanläggningar) till den inhemska marknaden.

Denna uppgift kan skilja sig från den beräknade uppgiften t.ex. på grund av skillnader i omfattning och/eller olika definitioner i olika rapporteringssystem.

12.1   varav: Bruttotillförsel till den petrokemiska industrin

Mängden bränsle som levereras till den petrokemiska industrin.

12.2   varav: Energiförbrukning i den petrokemiska industrin

Mängden olja som förbrukas som bränsle för petrokemiska processer såsom ångkrackning.

12.3   varav: Annan användning än energi i den petrokemiska industrin

Mängden olja som används i den petrokemiska industrin för produktion av eten, propen, buten, syntetisk gas, aromater, butadien och andra kolvätebaserade råmaterial i processer som ångkrackning, aromatprocesser och ångreformering. Här ingår inte mängden olja som används som bränsle.

13.   Återflöden från petrokemisk industri till raffinaderier

14.   Ingående och utgående lager

Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagrande organisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med ingående och utgående avses rapporteringsperiodens första respektive sista dag.

15.   Lagerförändringar vid allmänna verk

Förändringar av lager som hålls av allmänna verk och inte ingår i Lagernivåer och Lagerförändringar som redovisas på annat håll. Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

Här ingår råolja och NGL som används för direkt förbränning, om så är tillämpligt.

16.   Nettovärmevärde för inhemsk bruttotillförsel

4.2.3   Inhemsk bruttotillförsel fördelat på sektor

Aggregaten i nedanstående tabeller är tillämpliga för råolja, NGL, raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin och biobensin totalt, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp och biofotogen totalt, annan fotogen, gasolja/dieselolja (och kategorierna vägdiesel, uppvärmnings- och annan gasolja, biodiesel och gasolja/dieselolja som inte är biobränslen), eldningsolja totalt (inklusive såväl låg- som högsvavlig), lacknafta och industribensin, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra oljeprodukter.

Såväl mängderna för energianvändning som för annan användning än för energi och totalsumman av dem ska redovisas.

1.   Totalt, omvandlingssektorn

Totala bränslemängder som används för primär eller sekundär omvandling av energi.

1.1   varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

1.2   varav: Egenproducenters elverk

1.3   varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

1.4   varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

1.5   varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

1.6   varav: Egenproducenters värmeverk

1.7   varav: Gasverk/förgasningsanläggningar

1.8   varav: Blandad naturgas

1.9   varav: Koksugnar

1.10   varav: Masugnar

1.11   varav: Petrokemisk industri

1.12   varav: Patentbränsleanläggningar

1.13   varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling

2.   Totalt, energisektorn

Total mängd som förbrukas som energi i energisektorn

2.1   varav: Kolgruvor

2.2   varav: Olje- och gasutvinning

2.3   varav: Koksugnar

2.4   varav: Masugnar

2.5   varav: Gasverk

2.6   varav: Kraftverk

Elverk, kraftvärmeverk och värmeverk.

2.7   varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

3.   Distributionsförluster

Förluster uppkomna utanför raffinaderiet på grund av transport och distribution.

Här ingår förluster i rörsystem.

4.   Slutlig energiförbrukning

5.   Industrisektorn

5.1   varav: Järn och stål

5.2   varav: Kemisk och petrokemisk industri

5.3   varav: Andra metaller än järn

5.4   varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

5.5   varav: Transportmedel

5.6   varav: Maskiner

5.7   varav: Utvinning och stenbrytning

5.8   varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

5.9   varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

5.10   varav: Trävarutillverkning

5.11   varav: Byggverksamhet

5.12   varav: Textil och läder

5.13   varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

6.   Transportsektorn

6.1   varav: Internationell luftfart

6.2   varav: Inhemsk luftfart

6.3   varav: Väg

6.4   varav: Järnväg

6.5   varav: Inhemsk sjöfart

6.6   varav: Transport i rörsystem

6.7   varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

7.   Andra sektorer

7.1   varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

7.2   varav: Hushåll

7.2.1   Hushåll, varav: Rumsuppvärmning

7.2.2   Hushåll, varav: Rumskylning

7.2.3   Hushåll, varav: Vattenuppvärmning

7.2.4   Hushåll, varav: Matlagning

7.2.5   Hushåll, varav: Annan slutanvändning

7.3   varav: Jordbruk och skogsbruk

7.4   varav: Fiske

7.5   varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

8.   Total annan användning än för energi

Mängd som används som råmaterial i de olika sektorerna och varken förbrukas som bränsle eller omvandlas till ett annat bränsle. Denna mängd ingår i de aggregat som förtecknas ovan.

8.1   varav: Omvandlingssektorn

8.2   varav: Energisektorn

8.3   varav: Transportsektorn

8.4   varav: Industrisektorn

8.4.1   Industrisektorn varav: Kemisk och petrokemisk industri

8.5   varav: Andra sektorer

4.2.4   Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Se anmärkningarna till 4.2.1, aggregat nr 5.

4.3   Måttenheter

1. Energimängd	103 ton
2. Värmevärde	MJ/ton

4.4   Avvikelser och undantag

Cypern har undantag från kravet att redovisa aggregaten i posterna 7 (Andra sektorer) och 8 (Total annan användning än för energi) i punkt 4.2.3; endast de totala värdena behöver uppges.

5.   FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI FRÅN AVFALL

5.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges ska uppgifter samlas in för alla följande energiprodukter:

Energiprodukt	Definition
1. Vattenkraft	Vattnets läges- och rörelseenergi omvandlas till el i vattenkraftverk. Pumpad lagring måste ingå. Produktionen ska redovisas för anläggningarnas storlek på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW och från pumpad lagring.
2. Jordvärme	Energi tillgänglig som värme avgivet från jordskorpan, vanligen i form av hetvatten eller ånga. Denna energiproduktion är differensen mellan entalpin för den fluid som produceras i produktionsborrhålet och den fluid som slutligt bortskaffas. Det utnyttjas på lämpliga platser — för elproduktion med hjälp av torr ånga eller saltlösning med hög entalpi efter nedpumpning, — direkt som värme för fjärrvärme, jordbruk osv.
3. Solenergi	Solstrålning som utnyttjas för produktion av hetvatten och el. Energiproduktionen är det värme som är tillgängligt för värmeöverföringsmediet, dvs. inströmmande solenergi minus förluster i optik och solfångare. Passiv solenergi för direkt uppvärmning, nedkylning och belysning av bostäder eller andra byggnader ingår inte.
3.1 varav: Solcellsenergi	Solljus som omvandlas till el i solceller, vanligen tillverkade av halvledarmaterial som alstrar el när det belyses.
3.2 varav: Solvärme	Värme från solstrålning. Kan bestå av a) soldrivna termoelektriska anläggningar, eller b) utrustning för produktion av hetvatten för hushåll eller för säsongsbunden uppvärmning av simbassänger (t.ex. platta solfångare, främst av termosifontyp).
4. Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi	Mekanisk energi från tidvattenrörelser, vågrörelser eller havsströmmar som används för elproduktion.
5. Vindkraft	Vindens rörelseenergi utnyttjas för elproduktion i vindturbiner.
6. Industriavfall (ej förnybart)	Redovisa avfall av industriellt icke-förnybart ursprung (fast eller flytande) som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme. Använd bränslemängd ska redovisas enligt nettovärmevärdet. Förnybart industriavfall ska redovisas i kategorierna Fast biomassa, Biogas och/eller Flytande biobränslen.
7. Kommunalt avfall	Avfall från hushåll, sjukhus och tjänstesektorn som förbränns i särskilda anläggningar, enligt nettovärmevärde.
7.1 varav: Förnybart	Den andel kommunalt avfall som är av biologiskt ursprung.
7.2 varav: Ej förnybart	Den andel kommunalt avfall som är av icke-biologiskt ursprung.
8. Fasta biobränslen	Omfattar organiskt, icke-fossilt material av biologiskt ursprung som kan användas som bränsle för produktion av värme eller el. Här ingår:
8.1 varav: Träkol	Den fasta återstoden av destruktiv destillation och pyrolys av trä och annat vegetabiliskt material.
9. Biogas	Gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa.
10. Flytande biobränslen	De mängder flytande biobränslen som redovisas i denna kategori ska avse mängden biobränsle, inte den totala volym vätska i vilken biobränslena blandas. När det gäller import och export av flytande biobränslen avses endast handel med mängder som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form); handel med flytande biobränslen som blandats med transportbränslen ska redovisas med oljeuppgifterna i kapitel 4. Följande flytande biobränslen avses:
10.1 varav: Biobensin	Denna kategori omfattar bioetanol (etanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), biometanol (metanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), bio-ETBE (etyl-tertiär-butyleter framställd av bioetanol; volymandelen bio-ETBE som beräknas som biobränsle är 47 %) samt bio-MTBE (metyl-tertiär-butyleter framställd av biometanol; volymandelen bio-MTBE som beräknas som biobränsle är 36 %).
10.1.1 Biobensin varav: Bioetanol	Etanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall.
10.2 varav: Biodiesel	Denna kategori omfattar biodiesel (en metylester framställd från vegetabilisk eller animalisk olja av dieselkvalitet), biodimetyleter (dimetyleter framställd av biomassa), Fischer Tropsch (Fischer Tropsch framställd av biomassa), kallpressad bioolja (olja som framställts av oljefrön endast genom mekanisk behandling) samt alla andra flytande biobränslen som tillsätts, blandas med eller används direkt som transportdiesel.
10.3 Biofotogen	Flytande biobränslen som erhålls från biomassa och blandas med eller ersätter flygfotogen.
10.4 Andra flytande biobränslen	Flytande biobränslen som används direkt som bränsle, men inte ingår i biobensin eller biodiesel.

5.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter i föregående avsnitt, om inte annat anges.

5.2.1   Bruttoproduktion av el och värme

El och värme som produceras från de energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom träkol, biobensin och biofotogen) ska i förekommande fall redovisas separat

—	för huvudverksamhetsproducenters och för egenproducenters anläggningar,

—	för enbart elverk, för enbart värmeverk och för kraftvärmeverk.

Detta krav gäller inte träkol. För de flytande biobränslena är biobensin och biofotogen undantagna. För vattenkraft måste redovisningen vara uppdelad på anläggningar med en elektrisk effekt på upp till 1 MW, 1–10 MW respektive över 10 MW.

5.2.2   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Mängden energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i tillförsel- och omvandlingssektorerna ska redovisas för följande aggregat:

1.   Produktion

2.   Import

3.   Export

4.   Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

5.   Bruttoförbrukning

6.   Statistiska differenser

7.   Totalt, omvandlingssektorn

Mängd förnybar energi och avfall som används för omvandling av primära energiformer till sekundära (t.ex. deponigaser till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. biogas som används till blandad naturgas).

7.1   varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

7.2   varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

7.3   varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

7.4   varav: Egenproducenters elverk

7.5   varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

7.6   varav: Egenproducenters värmeverk

7.7   varav: Patentbränsleanläggningar

Mängd förnybara bränslen och avfall som används för att producera patentbränsle. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.8   varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

Mängd förnybara bränslen och avfall som används för att producera brunkolsbriketter. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.9   varav: Gasverksgas

Mängd förnybara bränslen och avfall som används för att producera gasverksgas. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.10   varav: Masugnar

Mängd förnybar energi (t.ex. träkol) som omvandlas i masugnar.

Förnybar energi som används för uppvärmning och drift av utrustning ska inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.11   varav: Blandningsanläggningar för naturgas

Mängd biogas som blandas med naturgas och tillförs naturgasnätet.

7.12   varav: Blandning med motorbensin/diesel/fotogen

Mängd flytande biobränslen som inte levereras för slutförbrukning utan används med andra petroleumprodukter som redovisas i oljefrågeformuläret.

7.13   varav: Träkolsproduktionsanläggningar

Mängd trä som används för produktion av träkol.

7.14   varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling

5.2.3   Energisektorn

Mängden energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i energisektorn eller för slutförbrukning ska redovisas för följande aggregat:

1.   Totalt, energisektorn

Förnybar energi och avfall som förbrukas i energiindustrin till stöd för omvandlingsverksamhet. Här ingår t.ex. förnybar energi och avfall som används för uppvärmning, belysning eller drift av pumpar eller kompressorer.

Mängden förnybar energi och avfall som omvandlas till en annan energiform ska redovisas inom omvandlingssektorn.

1.1   varav: Förgasningsanläggningar

1.2   varav: Allmänna el-, kraftvärme- och värmeverk

1.3   varav: Kolgruvor

1.4   varav: Patentbränsleanläggningar

1.5   varav: Koksugnar

1.6   varav: Petroleumraffinaderier

1.7   varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.8   varav: Gasverksgas

1.9   varav: Masugnar

1.10   varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.11   varav: Ej redovisat på annat håll

2.   Distributionsförluster

Alla förluster på grund av transport och distribution.

5.2.4   Uppgift om slutanvändning av energi

Mängden energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:

1.   Slutlig energiförbrukning

2.   Industrisektorn

2.1   varav: Järn och stål

2.2   varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3   varav: Andra metaller än järn

2.4   varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5   varav: Transportmedel

2.6   varav: Maskiner

2.7   varav: Utvinning och stenbrytning

2.8   varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9   varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10   varav: Trävarutillverkning

2.11   varav: Byggverksamhet

2.12   varav: Textil och läder

2.13   varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.   Transportsektorn

3.1   varav: Järnväg

3.2   varav: Väg

3.3   varav: Inhemsk sjöfart

3.4   varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.   Andra sektorer

4.1   varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2   varav: Hushåll

4.2.1   Hushåll, varav: Rumsuppvärmning

4.2.2   Hushåll, varav: Rumskylning

4.2.3   Hushåll, varav: Vattenuppvärmning

4.2.4   Hushåll, varav: Matlagning

4.2.5   Hushåll, varav: Annan slutanvändning

4.3   varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4   varav: Fiske

4.5   varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

5.2.5   Anläggningarnas tekniska egenskaper

Följande elproduktionskapacitet ska redovisas vid utgången av rapporteringsåret:

1.   Vattenkraft

Kapaciteten ska redovisas för anläggningsstorlekar på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW, för kombinerade anläggningar och för enbart pumpad lagring samt för alla storlekar sammantaget. De individuella storlekarna ska redovisas exklusive pumpad lagring.

2.   Jordvärme

3.   Solcellsenergi

4.   Solvärme

5.   Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi

6.   Vindkraft

7.   Industriavfall (ej förnybart)

8.   Kommunalt avfall

9.   Fasta biobränslen

10.   Biogas

11.   Biodiesel

12.   Andra flytande biobränslen

Total yta installerade solfångare ska redovisas.

Följande kapaciteter för biobränsleproduktion ska redovisas:

1.   Biobensin

2.   Biodiesel

3.   Biofotogen

4.   Andra flytande biobränslen

5.2.6   Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland ska redovisas för följande produkter:

1.   Biobensin

1.1   varav: Bioetanol

2.   Biofotogen

3.   Biodiesel

4.   Andra flytande biobränslen

5.   Träpelletar

5.2.7   Produktion av fasta biobränslen och biogas

Produktionen av följande produkter ska redovisas:

1.   Fasta biobränslen (exklusive träkol)

1.1   varav: Brännved, virkesavfall och biprodukter

1.1.1   Från brännved, virkesavfall och biprodukter, varav: Träpelletar

1.2   varav: Svartlut

1.3   varav: Bagass

1.4   varav: Animaliskt avfall

1.5   varav: Annat vegetabiliskt material och växtavfall

2.   Biogas från anaerob jäsning

2.1   varav: Deponigas

2.2   varav: Rötslamsgas

2.3   varav: Annan biogas från anaerob jäsning

3.   Biogas från termiska processer

5.3   Värmevärden

Medelvärden för nettovärmevärde ska redovisas för följande produkter:

1.   Biobensin

2.   Bioetanol

3.   Biodiesel

4.   Biofotogen

5.   Andra flytande biobränslen

6.   Träkol

5.4   Måttenheter

1. Elproduktion	MWh
2. Värmeproduktion	TJ
3. Förnybara energiprodukter	Biobensin, biodiesel och andra flytande biobränslen: ton Träkol: 1 000 ton Övriga: TJ (enligt nettovärmevärde)
4. Solfångare, yta	1 000 m2
5. Anläggningskapacitet	Biobränslen: ton/år Övriga: MWe
6. Värmevärde	kJ/kg (nettovärmevärde)

5.5   Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

6.   TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER

Följande bestämmelser är tillämpliga på uppgiftsinsamlingen enligt samtliga föregående kapitel:

1.   Rapporteringsperiod:

Ett kalenderår (1 januari–31 december).

2.   Frekvens:

Årlig.

3.   Tidsfrist för översändning av uppgifter:

Den 30 november året efter rapporteringsperioden.

4.   Format och metod för översändning:

Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat.

Uppgifterna ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till Eurostats dataportal.