EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32014R0377

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 Text av betydelse för EES

OJ L 122, 24.4.2014, p. 44–66 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2020; upphävd genom 32021R0696

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/377/oj

24.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/44


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 377/2014

av den 3 april 2014

om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) var ett jordobservationsinitiativ som leddes av unionen och genomfördes i partnerskap med medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA). GMES kan sägas ha uppstått i maj 1998, när de organ som verkade för utveckling av den europeiska rymdverksamheten utfärdade en gemensam förklaring, Bavenomanifestet. I manifestet efterlystes ett långsiktigt åtagande att utveckla rymdbaserade miljöövervakningstjänster, som byggde på och vidareutvecklade europeisk kompetens och teknik. Unionen gjorde 2005 det strategiska valet att tillsammans med ESA utveckla en oberoende europeisk jordobservationskapacitet för att tillhandahålla miljö- och säkerhetstjänster.

(2)

Med utgångspunkt i det initiativet inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 (3) det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES), och dessutom fastställdes regler för dess inledande driftsfas.

(3)

Det program som inrättats genom förordning (EU) nr 911/2010 bör fortsätta under den fleråriga budgetramen 2014–2020, inrättad genom rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (4), men förkortningen ”GMES” bör ersättas med namnet ”Copernicus” för att underlätta kommunikation med allmänheten. Kommissionen har registrerat varumärket så att det kan användas av unionens institutioner och licensieras till andra berörda användare, särskilt de som tillhandahåller centrala tjänster.

(4)

Copernicusprogrammet (nedan kallat Copernicus) bygger på partnerskap mellan unionen, Esa och medlemsstaterna. Det bör därför bygga på kapacitet som redan finns i Europa och på nationell nivå och kompletteras med nya, gemensamt utvecklade tillgångar. För att genomföra detta tillvägagångssätt bör kommissionen sträva efter dialog med ESA och de medlemsstater som äger relevanta rymd- och fältdata-tillgångar.

(5)

För att nå sina mål bör Copernicus sörja för en oberoende kapacitet för unionen i fråga om rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, civilskydd och civil säkerhet samt till fullo respektera nationella mandat avseende officiella varningar. Det bör också utnyttja tillgängliga bidragande satellituppdrag och fältdata som främst tillhandahålls av medlemsstaterna. Copernicus bör i största möjliga utsträckning utnyttja medlemsstaternas kapacitet för rymdbaserade observationer och tjänster. Copernicus bör även utnyttja kapaciteten hos kommersiella initiativ i Europa och därmed även bidra till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i Europa. Dessutom bör system som kan optimera dataöverföring främjas för att ytterligare öka kapaciteten som svar på användarnas ökade efterfrågan på data i nära realtid.

(6)

För att främja och underlätta både lokala myndigheters och små och medelstora företags användning av jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ.

(7)

Målet för Copernicus bör vara att tillhandahålla korrekt, tillförlitlig information på området för miljö och säkerhet, anpassad till användarnas behov, till stöd för annan unionspolitik, särskilt avseende den inre marknaden, transport, miljö, energi, civilskydd och civil säkerhet, samarbete med tredjeländer samt humanitärt bistånd.

(8)

Copernicus bör betraktas som ett europeiskt bidrag till uppbyggnaden av det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss), som utvecklas inom gruppen för jordobservation (GEO).

(9)

Copernicus bör genomföras på ett sätt som står i överensstämmelse med unionens övriga relevanta instrument och åtgärder, särskilt när det gäller åtgärder på området för miljö- och klimatförändringar, samt instrument på området för säkerhet, skydd av personuppgifter, konkurrenskraft och innovation, sammanhållning, forskning, transport, konkurrens och internationellt samarbete och de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Galileo och Egnos). Copernicusdata bör vara förenliga med både medlemsstaternas rymdreferensdata och de genomförandeåtgärder och tekniska riktlinjer avseende infrastruktur för rumslig information i unionen som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (5). Copernicus bör också komplettera det gemensamma miljöinformationssystemet (Seis) som avses i kommissionens meddelande av den 1 februari 2008 med titeln: Mot ett gemensamt miljöinformationssystem (Seis) och unionens verksamhet för katastrofhantering. Copernicus bör genomföras i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG (6) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, särskilt vad gäller öppenhet, för att skapa möjligheter att främja utvecklingen av tjänster och bidra till ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Det bör vara fri och öppen tillgång till Copernicusdata och Copernicusinformation för att stödja den digitala agendan för Europa, som avses i kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 med titeln: En digital agenda för Europa.

(10)

Copernicus är ett program som ska genomföras inom Europa 2020 – strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020-strategin). Det bör betjäna ett brett spektrum av unionsinsatser och bidra till målen för Europa 2020-strategin, särskilt genom att utveckla en verkningsfull rymdpolitik som tillhandahåller de verktyg som krävs för att hantera centrala globala utmaningar och nå målen i fråga om klimatförändringar och hållbar energiförsörjning. Copernicus bör även stödja genomförandet av den europeiska rymdpolitiken och stödja tillväxten av europeiska marknader för rymdbaserade data och tjänster.

(11)

Copernicus bör även gynnas av resultaten från Horisont 2020, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (7), särskilt dess verksamhet inom forskning och innovation i fråga om framtidens jordobservationsteknik och tillämpningar som bygger på fjärranalys, luftbaserad och markbaserad teknik och data som krävs för att möta centrala samhällsutmaningar. Kommissionen bör sörja för lämplig samverkan, öppenhet och tydlighet vad gäller Copernicus olika aspekter.

(12)

Copernicus rymdkomponent bör utvecklas med utgångspunkt i en analys av alternativ för tillgodoseende av användarnas föränderliga behov, vilket inbegriper upphandling från nationella/offentliga uppdrag och kommersiella leverantörer i Europa, specifikationer för nya särskilda satellituppdrag, internationella avtal som säkerställer tillgång till icke-europeiska satellituppdrag samt den europeiska jordobservationsmarknaden.

(13)

För tydlighetens skull och för att underlätta kostnadskontroll bör det högsta belopp som ska anslås av unionen till genomförandet av verksamhet inom ramen för Copernicus delas upp i olika kategorier. För att främja flexibiliteten och säkerställa att Copernicus fungerar väl bör dock kommissionen kunna omfördela medel från en kategori till en annan.

(14)

För att möjliggöra tillhandahållandet av operativa tjänster måste Copernicus rymdkomponent fungera på ett bra, ständigt tillgängligt och säkert sätt. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är ett allvarligt hot mot Copernicus rymdkomponent. Därför bör Copernicusverksamheten omfatta skydd av Copernicus rymdkomponent och driften av den, även i samband med uppskjutning av satelliter. Därför skulle ett proportionellt bidrag till de kostnader för tjänster som kan tillhandahålla detta skydd kunna utgöra verksamhet som kan få anslag från Copernicus budget, i den mån detta är möjligt med en strikt kostnadskontroll och med full hänsyn till det högsta belopp på 26, 5 miljoner EUR i löpande priser som fastställs i denna förordning. Ett sådant bidrag bör endast användas för tillhandahållande av Copernicusdata och Copernicustjänster och inte för inköp av infrastruktur.

(15)

För att förbättra genomförandet av Copernicus och dess långsiktiga planering bör kommissionen anta ett årligt arbetsprogram, inklusive en genomförandeplan för de åtgärder som krävs för att uppfylla målen för Copernicus. Genomförandeplanen bör vara framsynt och beskriva de åtgärder som behövs för att genomföra Copernicus, med beaktande av nya behov hos användarna och den tekniska utvecklingen.

(16)

Genomförandet av Copernicus tjänstekomponent bör baseras på tekniska specifikationer med tanke på dess komplexitet och de resurser som tilldelas Copernicus. Detta skulle även underlätta det allmänna nyttiggörandet av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör kommissionen anta och vid behov uppdatera de tekniska specifikationerna för alla Copernicustjänster som behandlar aspekter som tillämpningsområde, uppbyggnad, tekniska tjänsteportföljer, vägledande fördelning och planering av kostnader, resultatnivåer, behov av utrymme och tillgång till fältdata, utveckling, standarder, lagring och spridning av data.

(17)

Genomförandet av Copernicus rymdkomponent bör baseras på tekniska specifikationer med tanke på komplexiteten och de resurser som tilldelas Copernicus. Därför bör kommissionen anta och vid behov fastställa och uppdatera tekniska specifikationer med uppgifter om de verksamheter som ska stödjas enligt Copernicus rymdkomponent och deras vägledande kostnadsuppdelning och planering. Eftersom Copernicus bör bygga på investeringar som görs av unionen, ESA och medlemsstaterna inom ramen för det europeiska jordobservationsprogrammet, bör man i verksamheten inom ramen för Copernicus rymdkomponent där så är lämpligt beakta inslag av ESA:s långtidsscenario, som är ett dokument som utarbetats och uppdaterats av ESA och som inrättar en övergripande ram för Copernicus rymdkomponent.

(18)

Copernicus bör vara ett användarstyrt program, vilket innebär att användarna fortlöpande och aktivt bör delta framför allt i fastställandet och valideringen av krav på tjänsterna.

(19)

Copernicus internationella inslag har särskilt stor betydelse för utbyte av data och information samt för tillgång till observationsinfrastruktur. Ett sådant utbyte är mer kostnadseffektivt än system för datainköp, och stärker Copernicus globala karaktär.

(20)

I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och i ramavtalen med kandidatländerna och möjliga kandidater finns bestämmelser om dessa länders deltagande i unionens program. Andra tredjeländer och internationella organisationer bör ges möjlighet att delta genom slutande av avtal.

(21)

Medlemsstater, tredjeländer och internationella organisationer bör kunna bidra till programmen på grundval av lämpliga avtal.

(22)

Kommissionen bör ha det övergripande ansvaret för Copernicus. Den bör fastställa Copernicus prioriteringar och stå för den allmänna samordningen och förvaltningen av Copernicus. Detta bör även inbegripa särskilda insatser för att öka den allmänna medvetenheten om rymdprogrammens vikt för Europas invånare. Kommissionen bör i god tid förse Europaparlamentet och rådet med all relevant information rörande Copernicus.

(23)

Vid genomförandet av Copernicus bör kommissionen vid behov anlita europeiska mellanstatliga organisationer med vilka den redan har ett etablerat partnerskap, i synnerhet ESA när det gäller den tekniska samordningen av Copernicus rymdkomponent, definitionen av dess arkitektur, utvecklingen och upphandlingen av rymdinfrastruktur, dataåtkomst och drift av särskilda satellituppdrag. Kommissionen bör dessutom anlita den Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) gällande driften av särskilda satellituppdrag i enlighet med organisationens expertis och mandat.

(24)

Eftersom Copernicus bedrivs i partnerskap bör Copernicus genomförande delegeras till enheter med lämplig teknisk och professionell förmåga för att undvika överlappning av teknisk expertis. Sådana enheter bör uppmanas att konkurrensutsätta genomförandet av de uppgifterna upp till en tillräcklig nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (8) (nedan kallad budgetförordningen).

(25)

Copernicus bör inbegripa en tjänstekomponent som sörjer för tillgång till information om atmosfärövervakning, havsmiljöövervakning, landmiljöövervakning, klimatförändringar, katastrofhantering och säkerhet. Copernicus bör framförallt ge tillgång till information om tillståndet i atmosfären på lokal, nationell, europeisk och global nivå, information om tillståndet i haven, vilket även innefattar inrättandet av en europeisk gruppering för havsövervakning, stödinformation för landmiljöövervakning för genomförandet av lokala, nationella och europeiska policyer, stödinformation för anpassning till och minskning av klimatförändring, geografisk stödinformation för katastrofhantering, vilket även innefattar förebyggande verksamhet, samt civil säkerhet, vilket även innefattar unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa hållbarhet vad gäller tillhandahållande av tjänster.

(26)

Under genomförandet av Copernicus tjänstekomponent kan kommissionen, om åtgärdernas särskilda karaktär och särskild expertis motiverar det, anlita behöriga enheter som Europeiska miljöbyrån, Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC), Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF), andra relevanta Europeiska organ, grupperingar eller konsortier för nationella organ, samt alla andra relevanta organ som kan komma i fråga för delegering av uppgifter i enlighet med budgetförordningen. Vid valet av enhet bör vederbörlig hänsyn tas till kostnadseffektiviteten i att anförtro organet uppgifterna, liksom inverkan på enhetens styrstrukturer, budget och personalresurser.

(27)

Kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) har deltagit aktivt i initiativet om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och i genomförandet av dess inledande driftfas som fastställdes i förordning (EU) nr 911/2010. Kommissionen bör även i fortsättningen förlita sig på JRC:s vetenskapliga och tekniska stöd i genomförandet av Copernicus.

(28)

Den offentliga upphandlingen för de enheter som anförtros genomförandet av Copernicus bör vara förenlig med unionsregler eller motsvarande internationella standarder, i den utsträckning detta är tillåtet enligt bestämmelserna om offentliga kontrakt i budgetförordningen. Särskilda justeringar som krävs för dessa regler, samt arrangemangen för förlängning av befintliga kontrakt, bör fastställas i motsvarande delegeringsavtal. Den bör framför allt inriktas att optimera resursanvändningen, kontrollera kostnadskontroll, riskminskning, effektivitetsförbättring och minskat beroende av en enda leverantör. En öppen, sund konkurrens bör råda längs hela leveranskedjan, och ett balanserat deltagande av olika branscher på alla nivåer, särskilt nya aktörer och små och medelstora företag, bör säkerställas. Missbruk av dominerande ställning och långvarigt beroende av enskilda leverantörer bör undvikas. För att minska riskerna med programmen, undvika beroende av enskilda leverantörer och säkerställa bättre övergripande kontroll över Copernicus, kostnaderna och tidsplanerna, är det viktigt att i lämpliga fall kunna vända sig till flera leverantörer. Vidare bör utvecklingen av europeisk industri vidmakthållas och främjas på alla områden med anknytning till satellitnavigering i enlighet med de internationella avtal som unionen är part i.

(29)

Risken för bristfälligt genomförande av ett kontrakt eller icke-genomförande bör minimeras så mycket som möjligt. I detta syfte bör uppdragstagarna visa att deras fullgörande av kontrakten är hållbart med avseende på de åtaganden som gjorts och kontraktets löptid. Därför bör de upphandlande myndigheterna, när så är lämpligt, specificera vilka krav som gäller för tillförlitligheten i leveranserna och tillhandahållandet av tjänsterna. Dessutom kan de upphandlande myndigheterna ställa särskilda krav när det gäller inköp av varor och tjänster av känslig art, i synnerhet för att värna informationssäkerheten. Företag i unionen bör ha möjlighet att anlita leverantörer etablerade utanför unionen för vissa komponenter och tjänster när det kan visas att fördelarna är väsentliga i fråga om kvalitet och kostnader, dock med hänsyn tagen till Copernicus strategiska karaktär och unionens krav på säkerhet och exportkontroll. Det är lämpligt att ta till vara den offentliga sektorns investeringar och den erfarenhet och kompetens som finns i industrin och att samtidigt se till att reglerna om konkurrensutsatt upphandling inte åsidosätts.

(30)

För att bättre kunna uppskatta de totala kostnaderna för en vara, tjänst eller byggentreprenad som upphandlas, inbegripet dess långsiktiga operativa kostnader, bör när så är lämpligt, de totala kostnaderna under hela livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som är föremål för upphandlingen beaktas, genom tillämpning av en kostnadseffektivitetsmetod som exempelvis livscykelkostnader, om upphandlingen utgår från kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. För detta syfte bör den upphandlande myndigheten se till att den metod som är tänkt att användas för att beräkna kostnaderna för en vara, tjänst eller byggentreprenad under hela dess livscykel uttryckligen nämns i kontraktshandlingarna eller kontraktsmeddelandet och att metoden möjliggör verifiering av att uppgifterna som lämnas av anbudsgivarna är korrekta.

(31)

Den upphandlande myndigheten bör kunna återskapa likvärdiga förutsättningar när ett eller flera företag före en upphandling förfogar över privilegierad information om verksamhet med anknytning till upphandlingen. Det bör även kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar Copernicus kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför blir önskvärt att ingå kontrakt i särskild form där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(32)

För att hålla Copernicus inom maximibeloppet genom att i största möjliga utsträckning minska de tekniska riskerna och risker kopplade till tidsplaneringen och kostnader för detta samt säkerställa varaktig försörjningstrygghet, bör Copernicus i så hög grad som möjligt utnyttja tidigare offentliga finansiella placeringar och investeringar i infrastruktur och den industriella erfarenhet och kompetens som vunnits genom sådana investeringar i GMES. Detta bör särskilt gälla de återkommande rymd- och marksegmentskomponenter som utvecklats av ESA och dess deltagande stater inom ramen för det frivilliga programmet för GMES rymdkomponent, med finansiell medverkan av unionen. I det senare fallet bör användningen av förhandlat förfarande utan offentliggörande av ett förhandsmeddelande om upphandling eller motsvarande vederbörligen beaktas av den upphandlande myndigheten.

(33)

För att uppnå målen för Copernicus på varaktig basis är det nödvändigt att samordna de olika Copernicuspartnernas insatser och att utveckla, upprätta och sköta driften av en tjänste- och observationskapacitet som tillgodoser användarnas behov. En kommitté (Copernicuskommittén) bör i detta sammanhang bistå kommissionen med att samordna bidragen till Copernicus från unionen, medlemsstaterna och mellanstatliga organisationer och med samordning med den privata sektorn, säkerställa att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och identifiera brister som man behöver ta itu med på unionsnivå. Den bör även bistå kommissionen med att övervaka det enhetliga genomförandet av Copernicus. Eftersom sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av Copernicus, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, bör företrädare för enheter som anförtrotts uppgifter som ingår i budgetgenomförandet kunna delta som observatörer i arbetet i Copernicuskommittén. Av samma anledning bör företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som ingått ett internationellt avtal med unionen kunna delta i Copernicuskommitténs arbete, med förbehåll för säkerhetsrestriktioner och i enlighet med avtalsvillkoren. Sådana företrädare bör inte ha rösträtt i Copernicuskommittén.

(34)

Verksamheten hos de enheter som kommissionen delegerat genomförandeuppgifter till bör också mätas mot resultatindikatorer. Det skulle ge Europaparlamentet och rådet en uppfattning om Copernicus framsteg och Copernicus genomförande.

(35)

I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 (9) fastställs registrerings- och licensvillkor för GMES-användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES-tjänster.

(36)

Data och information som tas fram inom Copernicus bör göras tillgängliga fullständigt, öppet och kostnadsfritt, i enlighet med tillämpliga villkor och begränsningar, för att främja användningen och spridningen av dem och stärka de europeiska marknaderna för jordobservation, särskilt förädlingsledet, och på så sätt skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb.

(37)

Kommissionen bör arbeta med leverantörerna av data för att komma överens om licensvillkor för data från tredje part för att underlätta användningen av dessa inom Copernicus i enlighet med denna förordning och tillämpliga rättigheter för tredje part.

(38)

Rätt till tillgång till Copernicus Sentineldata som beviljats inom ramen för GMES rymdkomponentprogram enligt godkännande från ESA:s programråd för jordobservation den 24 september 2013 bör beaktas.

(39)

Eftersom Copernicus är ett civilt program under civil kontroll bör prioritet ges åt införskaffande av data och produktion av information, inklusive högupplösta bilder som inte utgör någon risk eller något hot mot unionens eller medlemsstaternas säkerhet. Eftersom vissa Copernicusdata och viss Copernicusinformation kan kräva skydd bör dock alla deltagare i Copernicus, för att säkerställa ett säkert informationsflöde inom ramen för denna förordning, säkerställa en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som motsvarar den som ges enligt säkerhetsbestämmelserna i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (10) och enligt rådets säkerhetsbestämmelser i bilagorna till rådets beslut 2013/488/EU (11).

(40)

Eftersom vissa Copernicusdata och viss Copernicusinformation, inklusive högupplösta bilder, kan påverka unionens eller medlemsstaternas säkerhet bör rådet i vederbörligen motiverade fall bemyndigas att anta åtgärder för att bemöta risker och hot mot unionens eller medlemsstaternas säkerhet.

(41)

Unionen bör vara ägare till samtliga materiella och immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom ramen för Copernicus. För att grundläggande egendomsrättigheter ska respekteras till fullo bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare. Bestämmelserna i denna förordning om äganderätt till immateriella tillgångar bör inte anses omfatta immateriella rättigheter som inte kan överlåtas enligt tillämplig nationell rätt. Unionens äganderätt bör inte påverka unionens möjlighet att, i enlighet med denna förordning och när så anses lämpligt på grundval av en bedömning från fall till fall, göra dessa tillgångar tillgängliga för tredje part eller att överlåta dem. I synnerhet bör det vara möjligt för unionen att överlåta innehavet av eller ge licens för immateriella rättigheter som uppstår till följd av arbetet inom ramen för Copernicus för att främja en stark spridning av Copernicustjänster till användare i senare led.

(42)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder över hela utgiftscykeln, bland annat åtgärder för att förebygga, upptäcka och utreda oegentligheter, att driva in belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och att vid behov fastställa administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med budgetförordningen.

(43)

Eftersom Copernicus är ett komplext program bör kommissionen biträdas av oberoende experter från en bred krets av intressenter, inklusive i synnerhet experter på säkerhetsfrågor som utsetts av medlemsstaterna, företrädare för relevanta nationella enheter som är ansvariga för rymdfrågor och Copernicusanvändare, för att tillhandahålla kommissionen nödvändig teknisk och vetenskaplig expertis, liksom tvärvetenskapliga och ämnesövergripande perspektiv med hänsyn till relevanta befintliga initiativ på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå.

(44)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning i fråga om antagandet av det årliga arbetsprogrammet, de tekniska specifikationerna för tjänste- och rymdkomponenterna, säkerhetsaspekterna och åtgärderna för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna i fråga om användning av Copernicusdata och Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och utveckling inom jordobservation, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(45)

Eftersom Copernicus är ett användarstyrt program kräver det att användarna fortlöpande och aktivt deltar i framför allt fastställandet och godkännandet av krav på tjänsterna. För att öka värdet för användarna bör man aktivt söka deras medverkan och hålla regelbundna samråd med slutanvändare från den offentliga och den privata sektorn. Därför bör en arbetsgrupp inrättas (nedan kallat användarforumet) för att bistå Copernicuskommittén med att fastställa användarnas krav, verifiera tjänsternas förenlighet och samordna användare från den offentliga sektorn.

(46)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör delegeras till kommissionen med avseende på nödvändiga datakrav för utveckling av operativa tjänster, villkor och förfaranden för tillgång till, registrering av och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, de särskilda tekniska kriterier som är nödvändiga för att förebygga störning av Copernicusdata och Copernicusinformation och kriterier för begränsning av införskaffande eller spridning av Copernicusdata och Copernicusinformation på grund av motstridiga rättigheter. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(47)

De åtgärder som finansieras genom denna förordning bör övervakas och utvärderas så att justeringar kan göras och hänsyn kan tas till nya omständigheter. Utvärderingen bär framför allt avse data- och informationspolicyns inverkan på intressenter och användare i senare led samt inflytandet på företagen och på nationella och privata investeringar i infrastruktur för jordobservation. Utvärderingen bör även ta upp frågan om ett eventuellt framtida deltagande av relevanta europeiska organ, såsom Europeiska byrån för GNSS. För att maximera resultaten och utnyttja den kunskap och expertis som vunnits under programmets genomförandefaser bör nya organisationsmodeller undersökas för framtida planering som säkrar ett långsiktigt ekonomiskt åtagande.

(48)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen inrättandet av Copernicus, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom det även kommer att innefatta alleuropeisk kapacitet och kräva ett samordnat tillhandahållande av tjänster i medlemsstaterna med samordning på unionsnivå, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(49)

I den här förordningen fastställs en finansieringsram som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (13), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(50)

Finansieringsperioden för den här förordningen bör anpassas till den som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013. Därför bör den här förordningen gälla från och med den 1 januari 2014.

(51)

Det är även nödvändigt att upphäva förordning (EU) nr 911/2010 så att en lämplig ram för styrning och finansiering kan upprättas och så att ett helt operativt Copernicus kan säkerställas. Alla åtgärder som antas på grundval av förordning (EU) nr 911/2010 bör fortsätta att gälla för att säkerställa kontinuitet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA OCH FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artike1

Syfte

Genom denna förordning inrättas Copernicus, unionens jordobservations- och jordövervakningsprogram, (nedan kallat Copernicus), och fastställs regler för dess genomförande.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Copernicus är ett civilt användarstyrt program, under civil kontroll, som bygger på befintlig nationell och europeisk kapacitet och sörjer för kontinuitet i de verksamheter som åstadkommits inom programmet Global övervakning för miljö och säkerhet.

2.   Copernicus består av följande komponenter:

a)

En tjänstekomponent som ger tillgång till information inom områdena atmosfärövervakning, havsmiljöövervakning, landmiljöövervakning, klimatförändringar, katastrofinsatser och säkerhet.

b)

En rymdkomponent som ger varaktig tillgång till rymdbaserade observationer för de tjänsteområden som avses i led a.

c)

En fältdatakomponent som säkerställer samordnad tillgång till observationer från flygburna och havs- och markbaserade installationer för de tjänsteområden som avses i led a.

3.   Lämpliga länkar och gränssnitt mellan de komponenter som avses i punkt 2 ska upprättas.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    särskilda satellituppdrag : rymdbaserade jordobservationsprojekt för användning i Copernicus, i synnerhet Sentinellerna.

2.    bidragande satellituppdrag : rymdbaserade jordobservationsprojekt som tillhandahåller data till Copernicus som kompletterar data från särskilda satellituppdrag.

3.    särskilda data från satellituppdrag : rymdbaserade jordobservationsdata från särskilda satellituppdrag för användning i Copernicus.

4.    bidragande data från satellituppdrag : rymdbaserade jordobservationsdata från bidragande satellituppdrag som är licensierade eller tillhandahålls för användning i Copernicus.

5.    fältdata : observationsdata från mark-, vatten- eller flygburna sensorer och referens- och stöddata som är licensierade eller tillhandahålls för användning i Copernicus.

6.    data och information från tredje part : data och information som tagits fram utanför Copernicus tillämpningsområde och som är nödvändiga för genomförandet av dess mål.

7.    Copernicusdata : särskilda data från satellituppdrag, bidragande data från satellituppdrag och fältdata.

8.    Copernicusinformation : information från de Copernicustjänster som avses i artikel 5.1 efter behandling eller modellering av Copernicusdata.

9.    Copernicusanvändare :

a)

huvudsakliga Copernicusanvändare: unionens institutioner och organ, europeiska, nationella, regionala eller lokala myndigheter som har till uppgift att definiera, genomföra eller övervaka en offentlig tjänst eller politik på områden som avses i artikel 2.2 a,

b)

forskningsanvändare: universitet eller andra forsknings- och utbildningsorganisationer,

c)

kommersiella och privata användare,

d)

välgörenhetsorganisationer, icke-statliga organisationer och internationella organisationer.

Artikel 4

Mål

1.   Copernicus ska bidra till följande allmänna mål:

a)

Övervakning av jorden för att stödja skyddet av miljön och insatserför civilskydd och civil säkerhet.

b)

Maximering av de socioekonomiska vinsterna och därigenom stödja Europa 2020-strategin och dess mål om smart och hållbar tillväxt för alla genom att främja användningen av jordobservation i tillämpningar och tjänster.

c)

Främjande av utvecklingen av en konkurrenskraftig europeisk rymd- och tjänsteindustri och maximering av möjligheterna för europeiska företag att utveckla och tillhandahålla innovativa system och tjänster för jordobservation.

d)

Tryggande av oberoende tillgång till kunskap om miljön och central teknik för tjänster avseende jordobservation och geoinformation och därigenom göra det möjligt för Europa att uppnåoberoende beslutsfattande och åtgärder.

e)

Stöd och bidrag till europeiska politikområden och främjande av globala initiativ, såsom Geoss.

2.   För att uppnå de allmänna mål som anges i punkt 1 ska Copernicus ha följande specifika mål:

a)

Att till Copernicusanvändare leverera data och information som ska vara korrekta och tillförlitliga och som ska tillhandahållas på lång sikt och uthålligt så att de möjliggör de tjänster som avses i artikel 5.1 och svarar mot de huvudsakliga Copernicusanvändarnas behov.

b)

Att tillhandahålla varaktig och tillförlitlig tillgång till rymdbaserade data och rymdbaserad information från oberoende europeisk jordobservationskapacitet med konsekventa tekniska specifikationer som bygger på befintliga europeiska och nationella resurser och kapaciteter samt vid behov komplettera dem.

c)

Att tillhandahålla varaktig och tillförlitlig tillgång till fältdata som särskilt förlitar sig på befintliga kapaciteter som är verksamma på europeisk och nationell nivå och på globala observationssystem och nätverk.

3.   Hur väl de mål som anges i punkterna 1 och 2 uppnås ska mätas med hjälp av följande resultatindikatorer:

a)

Copernicusdata och Copernicusinformation som tillgängliggörs enligt respektive servicenivåkrav för miljön, civilskydd och civil säkerhet.

b)

Ökad efterfrågan på Copernicusdata och Copernicusinformation mätt som utvecklingen av antalet användare, mängden lästa data och mervärdesinformation genom det ökade antalet tjänster i senare led samt spridningen i medlemsstaterna och unionen.

c)

Användning av Copernicusdata och Copernicusinformation av unionens institutioner och organ, internationella organisationer och europeiska, nationella, regionala eller lokala myndigheter, inbegripet graden av upptagning och tillfredsställelse bland användarna samt nyttan för europeiska samhällen.

d)

Marknadsgenomslag, inbegripet expansion av befintliga marknader och skapande av nya marknader och konkurrenskraft för de europeiska operatörerna i senare led.

e)

Långsiktig tillgång till Copernicusdata som stöder Copernicustjänster.

Artikel 5

Copernicus tjänstekomponent

1.   I Copernicus tjänstekomponent ska följande tjänster ingå:

a)

Atmosfärövervakningstjänsten, som ska tillhandahålla information om europeisk luftkvalitet och atmosfärens kemiska sammansättning på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal till nationell nivå samt bidra till övervakningen av sammansättningen av klimatvariabler i atmosfären, om möjligt inbegripet samverkan med trädtäckta ytor.

b)

Havsmiljöövervakningstjänsten, som ska tillhandahålla information om det fysiska tillståndet och utvecklingen i hav och marina ekosystem i både världshav och regionala europeiska havsområden, till stöd för sjösäkerhet, övervakning av avfallsflöden, havsmiljön och kust- och polarregioner och av havsresurser samt meteorologiska prognoser och klimatövervakning.

c)

Landmiljöövervakningstjänsten, som ska tillhandahålla information om markanvändning, växttäcket, snö- och istäcket, klimatförändringarna och biogeofysiska variabler, inbegripet deras utveckling till stöd för global till lokal miljöövervakning av biologisk mångfald, mark, inlands- och kustvatten, skogar och växtlighet, naturresurser samt till stöd för tillämpning i allmänhet av miljö-, jordbruks-, utvecklings-, energi-, stadsplanerings-, infrastruktur- och transportpolitik.

d)

Klimatförändringstjänsten, som ska tillhandahålla information för att öka kunskapsbasen till stöd för insatser för anpassning och begränsningsåtgärder. Den ska särskilt bidra till tillhandahållande av väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser, prognoser och indikatorer i den skala i tid och rum som är relevant för anpassnings- och begränsningsstrategier för unionens olika områden för sektors- och samhällsnytta.

e)

Katastrofinsatstjänsten, som ska tillhandahålla information för räddningsinsatser vid olika typer av katastrofer, bland annat meteorologiska faror, geofysiska faror, avsiktliga och oavsiktliga människoskapade katastrofer och andra humanitära katastrofer, samt för förebyggande, beredskap, reaktioner och återhämtning.

f)

Säkerhetstjänsten, som ska tillhandahålla information till stöd för Europas civila säkerhetsutmaningar och förbättra kapaciteten att förebygga, förbereda sig på och reagera på kriser, särskilt gränsövervakning och övervakning till havs, men också stöd för unionens yttre åtgärder, utan att det påverkar de samarbetsarrangemang som kan ingås mellan kommissionen och olika organ inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, i synnerhet Europeiska unionens satellitcentrum.

2   Det tillhandahållandet av tjänster som avses i punkt 1 ska beakta subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt vara kostnadseffektivt och decentraliserat i lämpliga fall, varvid befintliga rymdbaserade och markbaserade data och referensdata på europeisk nivå samt kapaciteterna i medlemsstaterna integreras, så att överlappningar kan undvikas. Insamling av nya data som överlappar befintliga källor ska undvikas, förutom när användningen av befintliga eller uppgraderbara dataset inte är tekniskt genomförbar, kostnadseffektiv eller möjlig vid lämplig tidpunkt.

Man ska inom tjänsterna tillämpa rigorösa system för kvalitetskontroll och tillhandahålla information om tjänstenivåer, inbegripet tillgång, tillförlitlighet, kvalitet och punktlighet.

3.   För att trygga utvecklingen av de tjänster som avses i punkt 1 och deras upptagning i den offentliga sektorn ska även följande insatser genomföras:

a)

Utveckling som syftar till att öka tjänsternas kvalitet och effektivitet, inklusive ändringar och anpassningar, undvika och minska operativa risker samt utnyttja synergieffekter med näraliggande verksamhet, såsom inom Horisont 2020.

b)

Stödjande verksamhet för att främja användningen och nyttiggörandet av Copernicusdata och Copernicusinformation för

i)

offentliga myndigheter som ansvarar för utformning, genomförande, verkställande eller övervakning av en offentlig tjänst eller ett politikområde som avses i punkt 1; detta ska omfatta kapacitetsbyggande och utveckling av standardförfaranden och verktyg för att integrera Copernicusdata och Copernicusinformation i användarnas arbetsflöde,

ii)

andra användare eller tillämpningar i senare led; detta ska inbegripa uppsökande verksamhet, utbildning och spridning.

Artikel 6

Copernicus rymdkomponent

1.   Copernicus rymdkomponent ska tillhandahålla rymdbaserade observationer och främst betjäna de tjänster som nämns i artikel 5.1.

2.   Copernicus rymdkomponent ska bestå av särskilda satellituppdrag och data från bidragande satellituppdrag och inbegripa följande verksamheter:

a)

Tillhandahållande av rymdbaserade observationer, vilket inbegriper följande:

i)

Genomförande, underhåll och drift av särskilda satellituppdrag, inbegripet styrning av satelliter, övervakning och kontroll av satelliterna, mottagning, behandling, arkivering och spridning av data samt permanent kalibrering och validering.

ii)

Tillhandahållande av fältdata för kalibrering och validering av särskilda observationer.

iii)

Tillhandahållande, arkivering och spridning av data från bidragande satellituppdrag som kompletterar data från särskilda satellituppdrag.

b)

Verksamhet som behövs på grund av nya behov hos användarna, vilket inbegriper följande:

i)

Kartläggning av luckor i observationerna och specifikationer för nya särskilda satellituppdrag med utgångspunkt i användarnas behov.

ii)

Utveckling för att modernisera och komplettera de särskilda satellituppdragen, däribland konstruktion och upphandling av nya delar av den berörda rymdinfrastrukturen.

c)

Skydd av satelliter mot kollisionsrisken med hänsyn till unionens ram för rymdövervakning och spårning.

d)

Säkert urdrifttagande av uttjänta satelliter.

Artikel 7

Copernicus fältdata-komponent

1.   Copernicus in situ-komponent ska ge tillgång till fältdata och främst betjäna de Copernicustjänster som avses i artikel 5.1.

Den ska inbegripa följande verksamheter:

a)

Tillhandahållande av fältdata till de operativa tjänsterna, inbegripet fältdata från tredje part på det internationella planet, på grundval av befintliga kapaciteter.

b)

Samordning och harmonisering av insamling och tillhandahållande av fältdata.

c)

Tekniskt bistånd till kommissionen i fråga om tjänstekraven på data från in situ-observationer.

d)

Samarbete med operatörer av jordbaserade resurser för att främja enhetlighet inom utvecklingsverksamhet avseende infrastruktur och nätverk för in situ-observationer.

e)

Kartläggning av luckor i fältobservationer som inte kan fyllas av befintlig infrastruktur och nätverk, inklusive på global nivå, och åtgärdande av dessa luckor, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

2.   Fältdata ska användas i Copernicus i enlighet med tillämpliga rättigheter för tredje part, inklusive sådana som omfattar medlemsstater, samt tillämpliga begränsningar för användning och vidaredistribution.

3.   I enlighet med artikel 58.1 c i budgetförordningen får kommissionen helt eller delvis anförtro verksamheten inom fältdatakomponenten åt de tjänsteoperatörer som avses i artikel 11.1 i den här förordningen eller, när övergripande samordning krävs, åt Europeiska miljöbyrån.

Artikel 8

Finansieringsram

1.   Finansieringsramen för genomförandet av den verksamhet som avses i artiklarna 5, 6 och 7 fastställs till 4 291,48 miljoner EUR i löpande priser för perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

2.   Det belopp som avses i punkt 1 ska delas upp i följande utgiftskategorier i löpande priser:

a)

För den verksamhet som avses i artiklarna 5 och 7: 897,415 miljoner EUR.

b)

För den verksamhet som avses i artikel 6: 3 394,065 miljoner EUR, inklusive maxbeloppet på 26,5 miljoner EUR för den verksamhet som avses i artikel 6.2 c.

3.   Kommissionen får omfördela medel från en utgiftskategori enligt punkt 2 a och b till en annan upp till ett tak på 10 % av det belopp som avses i punkt 1. Om omfördelningen ger ett ackumulerat belopp på över 10 % av det belopp som avses i punkt 1, ska kommissionen rådfråga Copernicuskommittén i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 30.3.

4.   Ränta från förfinansiering som utbetalas till enheter med ansvar för indirekt genomförande av budgeten ska anslås till verksamheter som regleras i delegeringsavtalet eller kontraktet mellan kommissionen och den aktuella enheten. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska enheter med ansvar för indirekt genomförande av budgeten öppna konton som gör det möjligt att särskilja medel och motsvarande ränta.

5.   De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen. Om den verksamhet som ett budgetåtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår, får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

6.   De till Copernicus anslagna medlen får också täcka de utgifter för förberedelser, övervakning, kontroller, revision och utvärderingar som direkt krävs för Copernicus förvaltning och för att dess mål ska uppnås, inbegripet studier, möten, information och kommunikation samt utgifter för IT-nät för informationsbehandling och dataöverföring.

7.   Kommissionen får anförtro genomförandet av Copernicus åt de enheter som avses i artikel 58.1 c i budgetförordningen. När Copernicus budget genomförs genom indirekt förvaltning på grundval av artikel 10.3 eller 11.1, ska upphandlingsreglerna för de enheter som anförtros uppgifter som ingår i budgetgenomförandet tillämpas i den utsträckning som detta är tillåtet enligt artikel 60 i budgetförordningen. Särskilda justeringar som krävs för dessa regler, vilket även inbegriper förlängning av befintliga kontrakt, ska fastställas i motsvarande delegeringsavtal.

KAPITEL II

STYRNINGEN AV COPERNICUS

Artikel 9

Kommissionens uppgifter

1.   Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för Copernicus och för samordningen mellan programmets olika komponenter. Kommissionen ska förvalta de medel som fördelas enligt förordningen och övervaka genomförandet av Copernicus, inbegripet fastställande av prioriteringar, användarnas medverkan, kostnader, tidsplan, prestanda och upphandling.

2.   Kommissionen ska på unionens vägnar och på de områden där unionen är behörig sköta förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer och samordna Copernicus med verksamhet på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå.

3.   Kommissionen ska underlätta samordnade bidrag från medlemsstaterna i syfte att operativt tillhandahålla tjänsterna och se till att nödvändiga observationsdata är tillgängliga på lång sikt.

4.   Kommissionen ska stödja en lämplig utveckling av Copernicustjänster och se till att Copernicus kompletterar, är förenligt med och är kopplat till andra tillämpliga politikområden, instrument, program och åtgärder inom unionen för att se till att dessa politikområden, instrument, program och åtgärder drar nytta av Copernicustjänster.

5.   Kommissionen ska främja en långsiktig och stabil investeringsmiljö och samråda med intressenter när den fattar beslut om att byta produkter för såväl Copernicusdata som Copernicusinformationstjänster som omfattas av denna förordning.

6.   Kommissionen ska se till att alla enheter som anförtros genomförandeuppgifter ska tillhandahålla alla medlemsstaterna sina tjänster.

7.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 om fastställande av datakraven för utveckling av Copernicus tjänstekomponent som avses i artikel 5.1.

8.   Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.4 när det gäller

a)

de tekniska specifikationerna för Copernicus tjänstekomponent enligt artikel 5.1 när det gäller dess genomförande,

b)

de tekniska specifikationerna för Copernicus rymdkomponent enligt artikel 6 när det gäller dess genomförande och utveckling på grundval av användarnas behov.

9.   Kommissionen ska i god tid tillhandahålla medlemsstaterna och Europaparlamentet all relevant information om Copernicus, särskilt när det gäller riskhantering, totalkostnad, årliga driftskostnader för varje viktig del i Copernicus infrastruktur, tidsplan, prestanda, upphandling samt bedömning av hantering av immateriella rättigheter.

Artikel 10

Europeiska rymdorganisationens uppgifter

1.   Kommissionen ska ingå ett delegeringsavtal med ESA, som ska anförtros följande uppgifter:

a)

Säkerställa den tekniska samordningen i Copernicus rymdkomponent.

b)

Fastställa den övergripande systemarkitekturen för Copernicus rymdkomponent och dess utveckling med utgångspunkt i användarnas behov, som samordnas av kommissionen.

c)

Förvalta de medel som fördelas.

d)

Säkerställa övervaknings- och kontrollförfarandena.

e)

Utforma nya särskilda satellituppdrag.

f)

Upphandla återkommande särskilda satellituppdrag.

g)

Genomföra särskilda satellituppdrag, med undantag för sådana som genomförs av Eumetsat i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

h)

Samordna en tidsplan för tillgång till data från bidragande satellituppdrag från Copernicustjänster.

i)

Förvärva åtkomsträttigheter och förhandla om villkor för användningen av de kommersiella satellitdata som krävs för de Copernicustjänster som avses i artikel 5.1.

2.   Kommissionen ska ingå ett delegeringsavtal med Eumetsat, som ska anförtros ansvaret att genomföra särskilda satellituppdrag och ge tillgång till data från bidragande satellituppdrag i enlighet med sitt mandat och sin sakkunskap.

3.   Delegeringsavtalen med ESA och Eumetsat ska ingås på grundval av ett beslut om delegering som antas av kommissionen i enlighet med artikel 58.1 c i budgetförordningen.

4.   I enlighet med artikel 60 i budgetförordningen ska ESA och Eumetsat om lämpligt fungera som upphandlande myndigheter med befogenhet att fatta beslut om genomförande och samordning av de upphandlingsuppgifter som delegerats till dem.

5.   I den mån det är nödvändigt för de uppgifter och det budgetgenomförande som delegeras, ska de allmänna villkoren för förvaltningen av de medel som anförtros ESA och Eumetsat fastställas i delegeringsavtalen, där vid behov ESA:s långtidsscenarier också ska beaktas. Avtalen ska särskilt fastställa de åtgärder som ska genomföras i fråga om utveckling, upphandling och drift av Copernicus rymdkomponent, därtill hörande finansiering, förvaltningsförfaranden och övervaknings- och inspektionsåtgärder, åtgärder som ska tillämpas om kontrakt inte genomförs på tillfredsställande sätt i fråga om kostnader, tid, resultat och upphandling samt bestämmelser om rättigheter till alla materiella och immateriella tillgångar.

6.   I övervaknings- och inspektionsåtgärderna ska det särskilt ingå ett system för preliminär kostnadsberäkning, systematisk information till kommissionen om kostnaderna och tidsplanen och, i händelse av skillnader mellan planerad budget, resultat och tidsplan, korrigeringar som säkerställer genomförandet av verksamheten inom ramen för anslagna medel.

7.   Copernicuskommittén ska höras i samband med sådana beslut om delegering som avses i punkt 3 i denna artikel i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 30.3. Copernicuskommittén ska i förväg underrättas om delegeringsavtal som unionen, företrädd av kommissionen, ska ingå med ESA och Eumetsat.

8.   Kommissionen ska informera Copernicuskommittén om resultaten av utvärderingen av upphandlingsförfarandena och de kontrakt med privata enheter som ESA och Eumetsat ska ingå, inbegripet information som rör underentreprenad.

Artikel 11

Tjänsteoperatörer

1.   Kommissionen får, om åtgärdernas särskilda karaktär och befintlig särskild sakkunskap, mandat, drifts- och förvaltningskapacitet motiverar detta, genom delegeringsavtal eller andra typer av överenskommelser anförtro bland annat följande enheter genomförandeuppgifter avseende tjänstekomponenten:

a)

Europeiska miljöbyrån (EEA),

b)

Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex),

c)

Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa),

d)

Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC),

e)

Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF), och

f)

andra relevanta europeiska organ, grupperingar eller konsortier för nationella organ.

Delegeringsavtalen med tjänsteoperatörerna ska ingås på grundval av ett beslut om delegering som fattas av kommissionen i enlighet med artikel 58.1 c i budgetförordningen.

2.   Vid valet av de enheter som avses i punkt 1 ska vederbörlig hänsyn tas till kostnadseffektiviteten i att anförtro enheten uppgifterna, liksom inverkan på enhetens styrstrukturer, budget och personalresurser.

3.   Copernicuskommittén ska höras i samband med sådana beslut om delegering som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 30.3. Copernicuskommittén ska underrättas i förväg om delegeringsavtal som ingås mellan unionen, företrädd av kommissionen, och tjänsteoperatörerna.

Artikel 12

Kommissionens arbetsprogram

1.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett årligt arbetsprogram för Copernicus i enlighet med artikel 84 i budgetförordningen.

2.   Det årliga arbetsprogrammet ska inbegripa en genomförandeplan som noga ska beskriva åtgärderna för de Copernicuskomponenter som avses i artiklarna 5, 6 och 7 samt vara framsynt och beakta nya behov hos användarna och den tekniska utvecklingen.

3.   Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.4 i den här förordningen.

Artikel 13

Samarbete med medlemsstaterna

1.   Kommissionen ska samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra det inbördes utbytet av data och information och främja utvecklingen av spridning av data på regional och lokal nivå. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa att data och information som krävs finns tillgänglig för Copernicus. Medlemsstaternas bidragande satellituppdrag och tjänsteinfrastruktur och fältdatainfrastruktur är mycket viktiga bidrag till Copernicus.

2.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta åtgärder för att främja medlemsstaternas användning av Copernicusdata och Copernicusinformation och stödja deras tillgång till teknik och utveckling inom jordobservation. Sådana åtgärder får inte få till följd att konkurrensen snedvrids. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.4.

KAPITEL III

OFFENTLIG UPPHANDLING

AVSNITT I

Allmänna bestämmelser tillämpliga på offentlig upphandling

Artikel 14

Allmänna principer

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.7 och sådana åtgärder som krävs för att skydda unionens väsentliga säkerhetsintressen eller den allmänna säkerheten, eller för att uppfylla unionens krav i fråga om exportkontroll, ska budgetförordningen, och framför allt principerna om öppen och sund konkurrens längs hela leveranskedjan, inledning av upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare, tillämpas på Copernicus.

Artikel 15

Specifika mål

Under upphandlingsförfarandet ska de upphandlande myndigheterna i sina anbudsinfordringar eftersträva följande mål:

a)

Främjande av ett så brett och öppet deltagande som möjligt för alla ekonomiska aktörer i hela unionen, framför allt nya aktörer och små och medelstora företag, bland annat genom att uppmuntra anbudsgivarna att anlita underentreprenörer.

b)

Undvikande av eventuellt missbruk av dominerande ställning och beroende av en enda leverantör.

c)

Utnyttjande av tidigare offentliga investeringar och lärdomar samt industriell erfarenhet och kompetens, samtidigt som man ser till att bestämmelserna om konkurrensutsatta anbudsförfaranden efterlevs.

d)

Upphandling från flera leverantörer när så är lämpligt för att säkerställa bättre helhetskontroll över Copernicus, dess kostnader och tidsplan.

e)

Beaktande, när så är lämpligt, av den totala kostnaden under hela livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som upphandlas.

AVSNITT II

Specifika bestämmelser tillämpliga på offentlig upphandling

Artikel 16

Sunda konkurrensvillkor

Den upphandlande myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa sunda konkurrensvillkor när en ekonomisk aktörs tidigare deltagande i verksamhet med anknytning till den verksamhet som upphandlingen avser

a)

kan ge den ekonomiska aktören väsentliga fördelar i fråga om privilegierad tillgång till uppgifter och därigenom föranleda oro för likabehandlingsprincipens efterlevnad, eller

b)

påverkar normala konkurrensvillkor eller opartiskheten och objektiviteten vid tilldelningen eller genomförandet av kontrakten.

Dessa åtgärder får inte snedvrida konkurrensen eller äventyra likabehandling eller sekretess för insamlade uppgifter om företag, om deras kommersiella relationer eller om deras kostnadsstruktur. I detta sammanhang ska åtgärderna beakta det planerade kontraktets karaktär och former.

Artikel 17

Informationssäkerhet

När det gäller kontrakt som involverar, kräver och/eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska den upphandlande myndigheten i upphandlingsdokumenten precisera vilka åtgärder och krav som är nödvändiga för att säkerställa säkerheten för denna information på erforderlig nivå.

Artikel 18

Tillförlitlighet hos leveranserna

Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten precisera vilka krav den ställer på tillförlitlighet hos leveranserna och tillhandahållandet av tjänsterna för fullgörande av kontraktet.

Artikel 19

Villkorade flerfaskontrakt

1.   Den upphandlande myndigheten får genomföra upphandling i form av villkorade flerfaskontrakt.

2.   Villkorade flerfaskontrakt ska omfatta en fast fas, som åtföljs av ett budgetåtagande som resulterar i ett fast åtagande att tillhandahålla de kontraktsenliga bygg- och anläggningsarbetena, varorna eller tjänsterna för denna fas, samt en eller flera faser där både budgeten och utförandet är villkorade. I upphandlingsdokumenten ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfaskontraktet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbetena, varorna och tjänsterna i varje fas anges.

3.   Prestationerna i den fasta fasen ska utgöra en sammanhängande helhet; samma sak gäller prestationerna i varje villkorad fas, med beaktande av alla föregående faser.

4.   För utförandet av varje villkorad fas ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas uppdragstagaren på de villkor som anges i kontraktet. När en villkorad fas bekräftas för sent eller inte bekräftas alls kan uppdragstagaren, om kontraktet medger detta, få ersättning i form av vänteersättning eller avtalsvite på de villkor som anges i kontraktet.

5.   Om den upphandlande myndigheten konstaterar att de bygg- och anläggningsarbeten, leveranser av varor eller tjänster som överenskommits inom en viss fas inte slutförts får den, om kontraktet medger detta, kräva skadestånd och säga upp kontraktet på de villkor som anges i detta.

Artikel 20

Självkostnadsbaserade kontrakt

1.   Den upphandlande myndigheten kan, på de villkor som anges i punkt 2, välja att upphandla ett kontrakt som helt eller delvis är självkostnadsbaserat inom ramen för ett pristak.

Det pris som ska betalas för sådana kontrakt ska utgöras av ersättning för samtliga direkta utgifter som uppdragstagaren har haft på grund av kontraktets genomförande, såsom personalkostnader, materialkostnader eller kostnader för förbrukningsmateriel och användning av utrustning och infrastruktur som krävs för genomförande av kontraktet. Till dessa utgifter ska läggas antingen ett schablonbelopp som täcker allmänna omkostnader och vinst eller ett belopp som täcker allmänna omkostnader och en andel som fastställs med ledning av måluppfyllelse och leverans i tid.

2.   Den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt när det är objektivt omöjligt att exakt ange ett fast pris och om det skäligen kan visas att ett sådant fast pris skulle bli orimligt högt på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av kontraktet av något av följande skäl:

a)

Upphandlingen rör mycket komplexa element eller bygger på ny teknik och medför därför betydande teknisk osäkerhet.

b)

Den verksamhet som kontraktet avser måste av operativa skäl inledas utan dröjsmål trots att det ännu inte är möjligt att fastställa ett fast och slutgiltigt totalpris, eftersom det föreligger betydande osäkerhetsfaktorer eller eftersom kontraktets genomförande delvis beror på genomförandet av andra kontrakt.

3.   Pristaket för ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt ska vara det maximala belopp som kan utbetalas. Det får inte överskridas utom i vederbörligen motiverade undantagsfall med den upphandlande myndighetens medgivande på förhand.

4.   I upphandlingsdokumenten för helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt ska följande anges:

a)

Kontraktets karaktär, dvs. att det är fråga om ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt med ett pristak.

b)

För delvis självkostnadsbaserade kontrakt, vilka delar av upphandlingen som omfattas av självkostnadspris.

c)

Pristakets belopp.

d)

Tilldelningskriterier, som särskilt ska göra det möjligt att bedöma den preliminära budgetens rimlighet, vilka kostnader som är ersättningsgilla, formerna för fastställande av sådana kostnader och sådan vinst som nämns i anbudet.

e)

Den typ av tillägg som enligt punkt 1 ska tillämpas på utgifterna.

f)

Bestämmelser och förfaranden för att fastställa huruvida anbudsgivarens planerade kostnader för kontraktets genomförande är ersättningsgilla, i enlighet med principerna i punkt 5.

g)

Bokföringsregler som anbudsgivarna ska följa.

h)

För delvis självkostnadsbaserade kontrakt som ska omräknas till fasta, slutgiltiga priser, parametrarna för denna omräkning.

5.   De kostnader som uppdragstagaren ådrar sig under genomförandet av ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt ska endast berättiga till ersättning om följande villkor är uppfyllda:

a)

De har verkligen uppstått under kontraktets löptid, med undantag för kostnader för utrustning, infrastruktur och immateriella tillgångar som krävs för genomförandet av kontraktet, vilka får betraktas som ersättningsgilla upp till hela sitt anskaffningsvärde.

b)

De anges i den preliminära budgeten, eventuellt ändrad av tilläggsavtal till det ursprungliga kontraktet.

c)

De är nödvändiga för genomförandet av kontraktet.

d)

De har sitt upphov i och kan tillskrivas genomförandet av kontraktet.

e)

De är särskiljbara, verifierbara, registrerade i uppdragstagarens bokföring och fastställda enligt de redovisningsstandarder som anges i kravspecifikationen och kontraktet.

f)

De uppfyller kraven i tillämplig skatte- och socialrätt.

g)

De avviker inte från kontraktsvillkoren.

h)

De är rimliga, motiverade och förenliga med kraven på sund ekonomisk förvaltning, särskilt kraven på sparsamhet och resurseffektivitet.

Uppdragstagaren ska vara ansvarig för registrering av sina kostnader och för att god ordning råder i bokföringen och alla andra handlingar som krävs för att styrka att de kostnader för vilka ersättning begärs verkligen uppstått och överensstämmer med principerna i denna artikel. De kostnader som uppdragstagaren inte kan styrka ska betraktas som ogiltiga och ska inte leda till ersättning.

6.   Den upphandlande myndigheten ska vara ansvarig för följande uppgifter för att säkerställa ett korrekt genomförande av självkostnadsbaserade kontrakt:

a)

Den ska bestämma ett så realistiskt pristak som möjligt och samtidigt lämna tillräckligt med flexibilitet för att tekniska osäkerhetsfaktorer ska kunna beaktas.

b)

Den ska räkna om delvis självkostnadsbaserade kontrakt till kontrakt med fasta, slutgiltiga totalpris så snart som det under kontraktets genomförande är möjligt att fastställa ett sådant fast, slutgiltigt pris. Därför ska den fastställa parametrarna för omräkning av självkostnadsbaserade kontrakt till kontrakt med fast, slutgiltigt pris.

c)

Den ska vidta uppföljnings- och kontrollåtgärder, som särskilt inbegriper ett system för preliminär uppskattning av kostnaderna.

d)

Den ska fastställa adekvata principer, verktyg och förfaranden för genomförandet av kontraktet, särskilt för att kartlägga kostnader och kontrollera att uppdragstagarens och dennes underentreprenörers kostnader under genomförandet av kontraktet berättigar till ersättning, samt för att foga tilläggsavtal till kontraktet.

e)

Den ska kontrollera att uppdragstagaren och dennes underentreprenörer följer de redovisningsstandarder som anges i kontraktet och följer kravet att tillhandahålla redovisningshandlingar som ger en sann och rättvisande bild av bokföringen.

f)

Den ska under hela kontraktets genomförande löpande säkerställa effektiviteten i de principer, verktyg och förfaranden som avses i led d.

Artikel 21

Tilläggsavtal

Den upphandlande myndigheten och uppdragstagarna får ändra kontraktet genom ett tilläggsavtal, förutsatt att tilläggsavtalet uppfyller alla nedanstående villkor:

a)

Det ändrar inte föremålet för kontraktet.

b)

Det rubbar inte kontraktets ekonomiska jämvikt.

c)

Det innehåller inga nya villkor som, om de hade ingått i de ursprungliga upphandlingsdokumenten, skulle ha gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att välja ett annat anbud än det som ursprungligen valdes.

Artikel 22

Underentreprenad

1.   Den upphandlande myndigheten ska begära av anbudsgivaren att denne genom konkurrensutsatt upphandling på lämpliga nivåer av underentreprenad lägger ut en del av upphandlingen på andra företag än dem som tillhör anbudsgivarens grupp av företag, särskilt på nya aktörer och små och medelstora företag.

2.   Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga procentandel. Den ska säkerställa att dessa procentandelar är proportionella i förhållande till kontraktets föremål och värde, med beaktande av den berörda verksamhetssektorns art och framför allt den konstaterade konkurrenssituationen och industripotentialen.

3.   Om anbudsgivaren i sitt anbud meddelar sin avsikt att inte lägga ut någon del av kontraktet på underentreprenad, eller bara lägga ut en del som understiger minsta möjliga procentandel i intervallet i punkt 2, ska anbudsgivaren meddela den upphandlande myndigheten skälen till detta. Den upphandlande myndigheten ska vidarebefordra denna information till kommissionen.

4.   Den upphandlande myndigheten får avvisa underentreprenörer som valts av kandidaten i samband med tilldelningen av den huvudsakliga upphandlingen eller av den utvalde anbudsgivaren i samband med kontraktets genomförande. Avvisandet ska motiveras skriftligt och får inte grundas på andra kriterier än dem som användes för urval av anbudsgivare vid den huvudsakliga upphandlingen.

KAPITEL IV

DATA- OCH SÄKERHETSPOLICY

Artikel 23

Informationspolicy för Copernicusdata och Copernicusinformation

1.   Copernicusdata- och Copernicusinformationspolicyn för de åtgärder som finansieras inom Copernicus ska stödja de mål som avses i artikel 4 och följande särskilda mål:

a)

Främja användning och spridning av Copernicusdata och Copernicusinformation.

b)

Stärka de europeiska jordobservationsmarknaderna, särskilt när det gäller tjänster i förädlingsledet, för att främja tillväxt och sysselsättning.

c)

Bidra till varaktig och kontinuerlig tillgång till Copernicusdata och Copernicusinformation.

d)

Stödja europeisk forsknings-, teknik- och innovationsverksamhet.

2.   Data från särskilda satellituppdrag och Copernicusinformation ska tillgängliggöras genom Copernicus spridningsplattformar, enligt på förhand fastställda tekniska villkor, fullständigt, öppet och kostnadsfritt, och med följande förbehåll:

a)

Licensvillkor för data och information från tredje part.

b)

Format, egenskaper och spridningssätt.

c)

Unionens eller dess medlemsstaters säkerhetsintressen och yttre förbindelser.

d)

Risk för störning, av säkerhetsskäl eller tekniska skäl, i det system som tar fram Copernicusdata och Copernicusinformation.

e)

Säkerställande av tillförlitlig tillgång till Copernicusdata och Copernicusinformation för europeiska användare.

Artikel 24

Villkor och begränsningar för tillgång till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation

1.   Kommissionen får med beaktande av en tredje parts data- och informationspolicy och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser och förfaranden för rymdinfrastruktur och markbaseradinfrastruktur som står under nationell kontroll eller under kontroll av internationella organisationer anta delegerade akter enligt artikel 31 med avseende på följande:

a)

Villkor och förfaranden för tillgång till, registrering av och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, inbegripet spridningssätt.

b)

Särskilda tekniska kriterier som krävs för att förebygga störningar av Copernicusdata och Copernicusinformation, bland annat tillgångsprioritering.

c)

Kriterier och förfaranden för begränsning av införskaffande eller spridning av Copernicusdata och Copernicusinformation på grund av motstridiga rättigheter.

2.   Kommissionen får med beaktande av en tredje parts data- och informationspolicy och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser och förfaranden för rymdinfrastruktur och markbaserad infrastruktur som står under nationell kontroll eller under kontroll av internationella organisationer anta åtgärder i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.4 med avseende på följande:

a)

Tekniska specifikationer för överföring och användning av data från särskilda satellituppdrag som sänds till mottagningsstationer eller via särskilda bredbandsförbindelser som inte ingår i Copernicusprogrammet.

b)

Tekniska specifikationer för arkivering av Copernicusdata och Copernicusinformation.

3.   Kommissionen ska utforma relevanta licensvillkor och licensförfaranden för data från särskilda satellituppdrag och Copernicusinformation, och överföring av satellitdata till mottagningsstationer eller via särskilda bredbandsförbindelser till stationer som inte ingår i Copernicusprogrammet, i enlighet med denna förordning och tillämpliga rättigheter för tredje part.

Artikel 25

Skydd av säkerhetsintressen

1.   Kommissionen ska utvärdera säkerhetsramarna för Copernicus med beaktande av de mål som avses i artikel 4. I detta syfte ska kommissionen bedöma de nödvändiga säkerhetsåtgärder som ska utformas för att undvika risker eller hot mot unionens eller medlemsstaternas intressen eller säkerhet, särskilt för att säkerställa efterlevnad av de principer som anges i beslut 2001/844/EG och beslut 2013/488/EU.

2.   På grundval av den utvärdering som avses i punkt 1 ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa de säkerhetsrelaterade tekniska specifikationer som krävs för Copernicus. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.4.

3.   Kommissionen får bistås av oberoende experter från medlemsstaterna för att fastställa de tekniska specifikationerna för de säkerhetsramar som avses i punkt 2.

4.   Utan hinder av vad som sägs i punkt 2 ska rådet anta de åtgärder som krävs närhelst unionens eller medlemsstaternas säkerhet skulle kunna påverkas av data eller information som lämnas av Copernicus.

5.   När säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter tas fram eller hanteras inom Copernicus ska alla deltagare säkerställa en skyddsnivå som motsvarar den som ges genom de regler som återfinns i bilagan till beslut 2001/844/EG och i bilagorna till beslut 2013/488/EU.

KAPITEL V

ÖVRIGT

Artikel 26

Internationellt samarbete

1.   Följande länder eller internationella organisationer får delta i Copernicus på grundval av relevanta avtal:

a)

Länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är avtalsslutande parter i EES-avtalet, i enlighet med villkoren i det avtalet.

b)

Kandidatländerna och potentiella kandidater i enlighet med respektive ramavtal eller ett protokoll till ett associeringsavtal om de allmänna principerna och villkoren för dessa länders deltagande i unionsprogram.

c)

Schweiziska edsförbundet, andra tredjeländer än de som avses i leden a och b samt internationella organisationer, i enlighet med avtal som ingåtts mellan unionen och sådana tredjeländer eller internationella organisationer på grundval av artikel 218 i EUF-fördraget och där villkoren och detaljerade bestämmelser för deras deltagande fastställs.

2.   De länder eller internationella organisationer som avses i punkt 1 får lämna ekonomiskt stöd eller naturabidrag till Copernicus. Det ekonomiska stödet och de bidragen ska betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, i enlighet med artikel 21.2 i budgetförordningen och får tas emot enligt de villkor som anges i avtalet med det ifrågavarande tredjelandet eller den ifrågavarande internationella organisationen.

3.   Internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed kan behandlas av Copernicus för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga internationella avtal och samordningsprocesser.

Artikel 27

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt Copernicus, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oegentligheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.   Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt Copernicus.

3.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får göra utredningar, däribland kontroller på platsen och inspektioner, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (14) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (15) i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansieras enligt Copernicus.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås för genomförandet av Copernicus.

Artikel 28

Äganderätt

1.   Unionen ska vara ägare till samtliga materiella tillgångar och innehavare av samtliga immateriella rättigheter som skapas eller utvecklas inom ramen för Copernicus, om inte annat följer av avtal som i förekommande fall ingåtts med tredje part när det gäller befintliga äganderätter.

2.   Villkoren för överlåtelse av äganderätt till unionen ska anges i sådana avtal som avses i punkt 1.

3.   Kommissionen ska genom en lämplig ram säkerställa optimal användning av de tillgångar som avses i denna artikel; i synnerhet ska den förvalta de immateriella rättigheter som rör Copernicus så effektivt som möjligt, med hänsyn till behovet av att skydda och ge värde åt unionens immateriella rättigheter, samtliga intressenters intressen och nödvändigheten av en harmonisk utveckling av marknaderna och av den nya tekniken samt tjänsternas kontinuitet. För detta ändamål ska den se till att de kontrakt som ingås inom Copernicus omfattar möjligheten att överlåta eller ge licens för immateriella rättigheter som uppkommer genom arbete i Copernicus.

Artikel 29

Bistånd till kommissionen

Kommissionen får bistås av oberoende experter från olika områden med koppling till Copernicus verksamhetsområde och från en bred krets av berörda parter, inklusive företrädare för Copernicusanvändarna och nationella enheter med ansvar för rymdfrågor, för att tillhandahålla kommissionen nödvändig teknisk och vetenskaplig expertis liksom tvärvetenskapliga och ämnesövergripande perspektiv med beaktande av relevanta befintliga initiativ på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå.

Artikel 30

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté (nedan kallad Copernicuskommittén). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Copernicuskommittén ska sammanträda i särskilda konstellationer särskilt när det gäller säkerhetsaspekter (säkerhetsstyrelsen).

2.   Copernicuskommittén ska inrätta ett användarforum som en arbetsgrupp för att bistå Copernicuskommittén när det gäller aspekter på användarkrav, i enlighet med sin arbetsordning.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

5.   Företrädare för de enheter till vilka Copernicus uppgifter anförtros ska när så är lämpligt delta som observatörer i arbetet i Copernicuskommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.

6.   De avtal som ingås av unionen i enlighet med artikel 26 får, vid behov, föreskriva deltagande i Copernicuskommitténs arbete av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer i enlighet med villkoren i kommitténs arbetsordning.

7.   Copernicuskommittén ska sammanträda regelbundet, helst en gång i kvartalet. Kommissionen ska vid varje möte lämna en rapport om framstegen med Copernicus. Dessa rapporter ska ge en allmän överblick över Copernicus status och utveckling, särskilt med avseende på riskhantering, kostnader, tidsplan, genomförande, upphandling och relevant rådgivning som tillhandahållits kommissionen.

Artikel 31

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 9.7 och 24.1 ska ges till kommissionen för den tid som Copernicus pågår.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 9.7 och 24.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 9.7 och 24.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 32

Utvärdering

1.   Senast den 31 december 2017 ska kommissionen efter samråd med berörda parter utarbeta en utvärderingsrapport om uppfyllelsen av målen för alla uppgifter som finansieras av Copernicus i fråga om resultat och genomslag, europeiskt mervärde och effektiv resursanvändning. Det ska bedömas huruvida alla mål fortfarande är relevanta, och hur åtgärderna bidrar till de mål som nämns i artikel 4 och till organisationsstrukturens prestanda och omfattningen av utvecklade tjänster. Bedömningen ska inbegripa en bedömning om ett eventuellt deltagande av relevanta europeiska byråer (inklusive Europeiska byrån för GNSS) och vid behov åtföljas av relevanta lagstiftningsförslag.

Särskilt ska det bedömas hur Copernicusdata- och Copernicusinformationspolicyn har påverkat intressenter och användare i senare led samt inflytandet på företagen och på nationella och privata investeringar i jordobservationsinfrastrukturer.

2.   Kommissionen ska utföra den utvärdering som avses i punkt 1 i nära samarbete med de driftsansvariga och Copernicusanvändarna och ska granska Copernicus ändamålsenlighet och effektivitet och dess bidrag till de mål som anges i artikel 4. Kommissionen ska vidarebefordra resultatet av dessa utvärderingar till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och ska vid behov föreslå lämpliga åtgärder.

3.   Kommissionen får, när så krävs med bistånd av oberoende enheter, företa en utvärdering av hur projekten har genomförts och vilken inverkan deras genomförande har haft i syfte att bedöma om målen har uppnåtts, bland annat i fråga om miljöskydd.

4.   Kommissionen får begära att en medlemsstat tillhandahåller en särskild utvärdering av åtgärder och därtill hörande projekt som finansieras enligt denna förordning, eller i förekommande fall förser kommissionen med de uppgifter och det bistånd som krävs för att utvärdera sådana projekt.

Artikel 33

Upphävande

1.   Förordning (EU) nr 911/2010 ska upphöra att gälla.

2.   Eventuella åtgärder som vidtagits på grundval av förordning (EU) nr 911/2010 ska fortsätta att gälla.

3.   Hänvisningar till den upphävda förordningen (EU) nr 911/2010 ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 34

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande


(1)  Yttrande av den 16 oktober 2013.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 mars 2014.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

(4)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 -(EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(9)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 av den 12 juli 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) genom att fastställa registrerings- och licensvillkoren för GMES-användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES-tjänster (EUT L 309, 19.11.2013, s. 1).

(10)  Kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (EGT L 317, 3.12.2001, s. 1).

(11)  Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(13)  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(15)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).


BILAGA

Jämförelsetabell som avses i artikel 33

Förordning (EU) nr 911/2010

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artiklarna 2, 5, 6 och 7

Artikel 3

Artikel 4

Artiklarna 4, 9, 10, 11, 13 och 26

Artikel 5

Artiklarna 5, 9, 11 och 13

Artikel 6

Artiklarna 14–22

Artikel 7

Artiklarna 9 och 26

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

Artiklarna 23, 24 och 25

Artikel 10

Artiklarna 24 och 31

Artikel 11

Artikel 31

Artikel 12

Artikel 31

Artikel 13

Artiklarna 23, 24 och 25

Artikel 14

Artiklarna 4 och 32

Artikel 15

Artiklarna 9 och 12

Artikel 16

Artikel 30

Artikel 17

Artikel 30

Artikel 18

Artikel 27

Artikel 19

Artikel 34

Bilaga

Artikel 4


Top