Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32014D0541

Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning

OJ L 158, 27.5.2014, p. 227–234 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/541(1)/oj

27.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 158/227


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 541/2014/EU

av den 16 april 2014

om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter att ha översänt utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I sitt meddelande av den 4 april 2011 med titeln En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst framhöll kommissionen att den delade befogenheten på rymdområdet som tilldelats unionen genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) går hand i hand med ett förstärkt samarbete med medlemsstaterna. Kommissionen betonade även att alla nya åtgärder måste baseras på befintliga resurser och på att man gemensamt fastställer var nya resurser behövs.

(2)

I sin resolution av den 26 september 2008 med titeln Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken  (3), påpekade rådet att rymdresurserna har blivit en nödvändighet för vår ekonomi och att deras säkerhet därför måste säkerställas. Rådet underströk ”behovet av att Europa […] utvecklar en europeisk kapacitet för kontroll och övervakning av sin rymdinfrastruktur och rymdskrot, vilken till att börja med bygger på befintliga nationella och europeiska tillgångar med utnyttjande av de förbindelser som kan upprättas med andra partnerländer och deras kapacitet”.

(3)

I sin resolution av den 25 november 2010 med titeln Globala utmaningar: hur man drar full nytta av europeiska rymdsystem bekräftade rådet att det finns ett behov av en framtida kapacitet när det gäller rymdlägesbild (SSA, space situational awareness) som en verksamhet på europeisk nivå där man bör utveckla och utnyttja befintliga nationella och europeiska civila och militära tillgångar, och uppmanade kommissionen och rådet att föreslå ett förvaltningssystem och en datastrategi som kommer göra det möjligt för medlemsstaterna att bidra med relevant nationell kapacitet i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav och säkerhetsregler. Rådet uppmanade vidare ”alla europeiska institutionella aktörer att utreda lämpliga åtgärder” som bygger på fastställda civila och militära användarkrav, utnyttjar relevanta tillgångar i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav, och utnyttjar utvecklingen inom Europeiska rymdorganisationens (ESA) förberedande SSA-program.

(4)

Rådets slutsatser av den 31 maj 2011 om kommissionens meddelande En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst och rådets resolution av den 6 december 2011 med titeln Riktlinjer om rymdens mervärde och fördelar för europeiska medborgares säkerhet  (4) upprepade att det finns behov av effektiv SSA-kapacitet som en verksamhet på europeisk nivå och uppmuntrade unionen att ”i största möjliga utsträckning utnyttja tillgångar, kompetens och färdigheter som redan finns eller som håller på att utvecklas i medlemsstaterna, på europeisk nivå och, vid behov, internationellt”. Rådet, som är medvetet om den dubbla användningen av ett sådant system och med beaktande av dess särskilda säkerhetsdimension, uppmanade kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) att i nära samarbete med ESA och de medlemsstater som äger sådana tillgångar och har förmåga, och i samråd med alla berörda parter, lägga fram förslag i syfte att till fullo utnyttja och vidareutveckla dessa tillgångar och denna förmåga, för att utveckla en SSA-kapacitet som en verksamhet på europeisk nivå och i detta sammanhang fastställa en lämplig förvaltnings- och datastrategi som tar hänsyn till den höga känsligheten hos SSA-data.

(5)

SSA anses i allmänhet omfatta tre huvudområden, nämligen rymdövervakning och spårning (SST), prognoser om och bevakning av rymdväder samt jordnära objekt (NEO). Verksamheten på dessa områden syftar till att skydda infrastruktur i rymden och från rymden. Detta beslut, som omfattar rymdövervakning och spårning bör främja synergieffekter mellan dessa områden.

(6)

I syfte att minska riskerna för kollisioner kommer unionen också att eftersträva synergier med initiativ för aktiva åtgärder för att bortskaffa och passivera rymdskrot, till exempel det som har utvecklats av ESA.

(7)

Rymdskrotet har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. En ram till stöd för SST bör därför inrättas i syfte att stödja upprättandet och driften av tjänster bestående av övervakning och kartläggning av rymdföremål med målet att förhindra skador på rymdfarkoster till följd av kollisioner och ökningen av mängden rymdskrot, med målet att förutsäga banor och återinträdesspår, i syfte att förse regeringar och civilskydd med bästa möjliga uppgifter i samband med okontrollerade återinträden av hela rymdfarkoster eller rymdskrot från dessa in i jordens atmosfär.

(8)

SST-stödramen bör bidra till att trygga den långsiktiga tillgängligheten när det gäller europeiska och nationella rymdinfrastrukturer, rymdanläggningar och rymdtjänster som är nödvändiga för tryggheten och säkerheten avseende Europas ekonomier, samhällen och medborgare.

(9)

Tillhandahållandet av SST-tjänster kommer att gynna alla offentliga och privata operatörer av rymdbaserade infrastrukturer, inbegripet unionen, med avseende på unionens ansvar för unionens rymdprogram, särskilt de europeiska satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 (5), samt Copernikusprogrammet, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 (6). Tidiga varningar om okontrollerade återinträden och förutsägelser av tidsintervall för nedslag och nedslagsområde kommer även att vara till nytta för offentliga myndigheter med ansvar för civilskydd. Utöver detta kan dessa tjänster också vara av intresse för andra användare, såsom privata försäkringsbolag när de beräknar eventuellt skadestånd till följd av en kollision under en satellits livslängd. Dessutom bör en offentlig informationstjänst planeras på lång sikt, fritt tillgänglig och fri att vidareanvända information om banparametrar för rymdföremål i omloppsbana runt jorden.

(10)

SST-tjänsterna bör komplettera den forskningsverksamhet som hör samman med det skydd av rymdbaserad infrastruktur som utförs inom ramen för Horisont 2020 som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (7), unionens flaggskeppsprogram på rymdområdet, Copernicus och Galileo, initiativet för en digital agenda, som det hänvisas till i kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 med titeln En digital agenda för Europa, andra telekominfrastrukturer som bidrar till att förverkliga informationssamhället, säkerhetsrelaterade initiativ liksom ESA:s verksamhet.

(11)

SST-stödramen bör bidra till säkerställandet av ett fredligt nyttjande och utforskande av yttre rymden.

(12)

SST-stödramen bör beakta samarbetet med internationella partner, särskilt Amerikas förenta stater, internationella organisationer och andra tredje parter, särskilt för att undvika kollisioner i rymden och förebygga ökningen av mängden rymdskrot. Dessutom bör den komplettera befintliga begränsningsåtgärder såsom Förenta nationernas riktlinjer för minskning av rymdskrot eller andra initiativ, för att säkerställa tryggheten, säkerheten och hållbarheten för verksamhet i yttre rymden. Den bör även vara förenlig med unionens förslag om en internationell uppförandekod för verksamhet i yttre rymden.

(13)

SST-stödramen bör bestå i nätverksbyggande och i användning av nationella SST-tillgångar för att tillhandahålla SST-tjänster. Först sedan detta har uppnåtts bör utvecklingen av nya sensorer eller uppgraderingen av befintliga sensorer som drivs av medlemsstaterna uppmuntras.

(14)

Kommissionen och det SST-konsortium som inrättas genom detta beslut bör, i nära samarbete med ESA och andra intressenter, fortsätta att gå i täten vad gäller tekniska SST-dialoger med strategiska partner, i enlighet med sina respektive behörighetsområden.

(15)

De civila och militära SSA-användarkraven definierades i kommissionens godkända arbetsdokument European space situational awareness high-level civil-military user requirements (europeiska civila och militära SSA-användarkrav på hög nivå). Tillhandahållandet av SST-tjänster bör bygga på civila användarkrav. Rent militära ändamål bör inte behandlas detta beslut. Kommissionen bör säkerställa en mekanism för regelbunden översyn och uppdatering av användarkraven på lämpligt sätt, med medverkan av företrädare för användargrupper. I detta syfte bör kommissionen fortsätta den nödvändiga dialogen med relevanta aktörer såsom Europeiska försvarsbyrån och ESA.

(16)

Driften av SST-tjänsterna bör baseras på ett partnerskap mellan unionen och medlemsstaterna och använda befintliga och framtida nationella sakkunskaper och tillgångar, inklusive dem som utarbetats av ESA. Medlemsstaterna bör behålla ägandet och kontrollen över sina tillgångar och bör förbli ansvariga för att driva, underhålla och byta ut dessa. SST-stödramen bör inte tillhandahålla ekonomiskt stöd till utvecklingen av nya SST-sensorer. Om det uppstår ett behov av nya sensorer för att uppfylla användarkraven, kan detta lösas antingen nationellt eller genom ett europeiskt forsknings- och utvecklingsprogram, när så är lämpligt. Kommissionen och medlemsstaterna bör främja och underlätta ett deltagande av ett så stort antal medlemsstater som möjligt i SST-stödramen, förutsatt att kriterierna för deltagande är uppfyllda.

(17)

Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC), en unionsbyrå som inrättades genom rådets gemensamma åtgärd 2001/555/Gusp (8), som tillhandahåller geospatiala bildtjänster och produkter med olika nivåer av säkerhetsskyddsklassificering till civila och militära användare skulle kunna bidra till tillhandahållandet av SST-tjänster. Dess sakkunskap vid hantering av säkerhetsskyddsklassificerad information i en säker miljö och nära koppling till medlemsstaternas institutioner utgör en tillgång som underlättar hantering och leverans av SST-tjänster. En nödvändig förutsättning för EUSC:s roll i SST-stödramen är att man ändrar rådets gemensamma åtgärd, som för närvarande inte föreskriver några EUSC-åtgärder inom SST-området. Kommissionen bör i tillämpliga fall samarbeta med utrikestjänsten, med tanke på den senares roll när det gäller att stödja unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i fråga om den operativa ledningen av EUSC.

(18)

Exakta uppgifter om typen av samt specifikationerna och platsen för vissa rymdföremål kan komma att påverka unionens eller medlemsstaternas och tredjeländers säkerhet. Medlemsstaterna och, när så är lämpligt, rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik (säkerhetskommittén) bör ta hänsyn till vederbörliga säkerhetsöverväganden och, vid inrättandet och driften av nätverket, till relevanta resurser, inklusive SST-sensorer, kapaciteten att bearbeta och analysera SST-data och tillhandahållandet av SST-tjänster. Det krävs därför att man i detta beslut fastställer allmänna bestämmelser om användningen och säkra utbyten av SST-information mellan medlemsstaterna, mottagarna av SST-tjänster och vid behov även EUSC. Dessutom bör kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna fastställa vilka samordningsmekanismer som krävs för att ta itu med de frågor som rör SST-stödramens säkerhet.

(19)

De deltagande medlemsstaterna bör ansvara för förhandlingen om och genomförandet av bestämmelserna om användning av SST-data och om användning och utbyte av SST-information. De bestämmelser om användning av SST-information och om användning och utbyte av SST-information som anges i detta beslut och i avtalet mellan de deltagande medlemsstaterna och, i förekommande fall, EUSC bör ta hänsyn till de godkända rekommendationerna om SST-datasäkerhet.

(20)

Det faktum att SST-data kan vara känsliga kräver samarbete grundat på effektivitet och förtroende, bland annat med tanke på hur SST-data bearbetas och analyseras. Eventuell användning av programvara med öppen källkod som ger godkända SST-databidragsgivare säker tillgång till källkoden så att de kan göra operativa ändringar och förbättringar bör bidra till detta mål.

(21)

Säkerhetskommittén har rekommenderat att man skapar en riskhanteringsstruktur för att se till att datasäkerhetsfrågor vederbörligen beaktas vid inrättandet av SST-stödramen. Därför bör lämpliga strukturer och förfaranden för riskhantering inrättas av de deltagande medlemsstaterna och vid behov även EUSC med beaktande av säkerhetskommitténs rekommendationer.

(22)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (9).

(23)

Eftersom målen för detta beslut, nämligen att stödja åtgärder för inrättande och drift av sensornätverket, inrättande av kapacitet att bearbeta och analysera SST-data och inrättande och drift av SST-tjänster, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand, eftersom tillhandahållandet av sådana tjänster genom ett konsortium av deltagande medlemsstater skulle gynna unionen, särskilt i dess egenskap av en viktig ägare av rymdtillgångar, utan snarare, på grund av beslutets omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(24)

Målen för detta beslut liknar de mål som fastställts för programmen som inrättats genom förordning (EU) nr 1285/2013, i dess artikel 1, 3 c och d och 4, rådets beslut 2013/743/EU (10), i dess artikel 2.2 b och c, i dess bilaga I del II, punkt 1.6.2 d och i dess bilaga I del III, punkt 7.5 och 7. 8, och förordning (EU) nr 377/2014, i dess artikel 8.2 b, i vilken det avsätts ett belopp på upp till 26,5 miljoner EUR i löpande priser. Den samlade ekonomiska satsningen för genomförandet av målen för SST-stödramen, särskilt samordningen av nätverket med befintliga tillgångar, beräknas vara 70 miljoner EUR. Med beaktande av likheten mellan målen för detta beslut och målen för dessa program, bör det vara möjligt att finansiera de åtgärder som fastställs i det här beslutet genom de programmen, i full överensstämmelse med deras grundläggande rättsakt.

(25)

Säkerställandet av en godtagbar nivå av europeisk autonomi inom SST-verksamheten kan komma att kräva att man för SST antar en grundläggande akt i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (11). En sådan möjlighet bör behandlas i samband med halvtidsöversynen av den gällande fleråriga budgetramen.

(26)

Eftersom rymdlägesbild är känsligt till sin natur bör driften av sensorer och bearbetningen av data som leder fram till tillhandahållandet av SST-tjänster kvarstå hos de deltagande medlemsstaterna. Nationella SST-tillgångar kommer att kvarstå hos de medlemsstater som är ansvariga för deras kontroll och drift.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av ramen

Genom detta beslut inrättas en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (nedan kallat SST).

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med

1.    rymdföremål : alla konstgjorda föremål i yttre rymden,

2.    rymdfarkost : alla rymdföremål som tjänar ett visst syfte, inbegripet aktiva artificiella satelliter och de övre stegen i bärraketer,

3.    rymdskrot : alla rymdföremål inklusive rymdfarkoster eller fragment och bitar av sådana, i omloppsbana runt jorden eller i återinträde i jordens atmosfär, som inte längre fungerar eller inte längre tjänar något visst syfte, inbegripet delar av raketer eller artificiella satelliter, eller inaktiva artificiella satelliter,

4.    SST-sensor : en anordning eller en kombination av anordningar, såsom mark- eller rymdbaserade radar och teleskop, som kan mäta fysiska parametrar med anknytning till rymdföremål såsom storlek, plats och hastighet,

5.    SST-data : rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer,

6.    SST-information : bearbetade SST-data som med lätthet kan förstås av mottagaren.

Artikel 3

SST-stödramens mål

1.   Det övergripande målet för SST-stödramen är att bidra till att trygga den långsiktiga tillgängligheten när det gäller europeiska och nationella rymdinfrastrukturer, rymdanläggningar och rymdtjänster som är nödvändiga för tryggheten och säkerheten avseende Europas ekonomier, samhällen och medborgare.

2.   De specifika målen för SST-stödramen är att

a)

bedöma och minska riskerna för kollisioner vid drift i omloppsbana för europeiska rymdfarkoster och möjliggöra för rymdfarkostoperatörerna att planera och utföra begränsningsåtgärder på ett mer effektivt sätt,

b)

minska riskerna i samband med uppsändning av europeiska rymdfarkoster,

c)

kartlägga okontrollerade återinträden av rymdfarkoster eller rymdskrot i jordens atmosfär och utfärda noggrannare och effektivare tidiga varningar i syfte att minska de potentiella hoten mot unionsmedborgarnas säkerhet och begränsa de potentiella skadorna på markbunden infrastruktur,

d)

sträva efter att förhindra ökningen av mängden rymdskrot.

Artikel 4

Åtgärder som stöds inom SST-stödramen

1.   För att uppnå de mål som fastställs i artikel 3 ska SST-stödramen stödja följande åtgärder som syftar till att inrätta ett SST-system på europeisk nivå med en lämplig nivå av europeisk självständighet:

a)

Inrättandet och driften av en sensorfunktion som består av ett nätverk av medlemsstaternas markbaserade och/eller rymdbaserade sensorer, inklusive nationella sensorer som utvecklats av ESA, för att kartlägga och följa rymdföremål och skapa en databas utifrån detta.

b)

Inrättandet och driften av en bearbetningsfunktion för att bearbeta och analysera SST-data på nationell nivå för att ta fram SST-information och tjänster för överföring till funktionen för tillhandahållande av SST-tjänster.

c)

Upprättandet av en funktion för tillhandahållande av SST-tjänster enligt definitionen i artikel 5.1 till de enheter som avses i artikel 5.2.

2.   SST-stödramen ska inte omfatta utvecklingen av nya SST-sensorer.

Artikel 5

SST-tjänster

1.   De SST-tjänster som avses i artikel 4 ska vara av civil karaktär. De ska omfatta följande tjänster:

a)

Bedömning av risken för kollision mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot och utfärdande av kollisionsvarningar under uppsändning, tidig omloppfas, driftsfas i omloppsbana och avvecklingsfas av rymdfarkoster efter uppdraget.

b)

Upptäckt och karaktärisering av fragmentering, sönderbrytningar eller kollisioner i omloppsbana.

c)

Bedömning av risken för okontrollerade återinträden av rymdföremål och rymdskrot i jordens atmosfär och framställande av tillhörande information inbegripet förutsägelse av tidsramen och den sannolika platsen för det eventuella nedslaget.

2.   SST-tjänsterna ska tillhandahållas till

a)

alla medlemsstater,

b)

rådet,

c)

kommissionen,

d)

utrikestjänsten,

e)

offentliga och privata rymdfarkostägare och rymdfarkostoperatörer,

f)

offentliga myndigheter med ansvar för civilskydd.

SST-tjänsterna ska tillhandahållas i enlighet med de bestämmelser om användning och utbyte av SST-data och SST-information som anges i artikel 9.

3.   De deltagande medlemsstaterna, kommissionen och, vid behov, EUSC ska inte hållas ansvariga för

a)

eventuella skador på grund av frånvaro av eller avbrott i tillhandahållandet av SST-tjänster,

b)

förseningar vid tillhandahållandet av SST-tjänster,

c)

felaktigheter i den information som tillhandahålls genom SST-tjänsterna, eller

d)

åtgärder som vidtagits med anledning av tillhandahållandet av SST-tjänster.

Artikel 6

Kommissionens roll

1.   Kommissionen ska

a)

förvalta SST-stödramen och säkerställa dess genomförande,

b)

vidta de åtgärder som krävs för att identifiera, kontrollera, begränsa och övervaka de risker som är förknippade med SST-stödramen,

c)

se till att SST-användarkraven uppdateras på lämpligt sätt,

d)

fastställa de allmänna riktlinjerna för förvaltning av SST-stödramen, särskilt för att underlätta inrättandet och driften av det konsortium som avses i artikel 7.3,

e)

när så är lämpligt, underlätta ett så brett deltagande som möjligt av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7.

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att upprätta en samordningsplan och relevanta tekniska åtgärder för verksamheten i samband med SST-stödramen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2.

3.   Kommissionen ska i god tid tillhandahålla Europaparlamentet och rådet all relevant information om genomförandet av SST-stödramen, särskilt för att skapa öppenhet och klarhet om

a)

de vägledande satsningarna och unionens olika finansieringskällor,

b)

deltagandet i SST-stödramen och de åtgärder som får stöd genom den,

c)

utvecklingen av nätverkssamordningen med medlemsstaternas SST-tillgångar och av tillhandahållandet av SST-tjänster,

d)

utbytet och användningen av SST-information.

Artikel 7

Medlemsstaternas deltagande

1.   En medlemsstat som vill delta i genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 4 ska lämna in en ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier uppfylls:

a)

Medlemsstaten äger eller har tillgång till

i)

lämpliga SST-sensorer som är tillgängliga eller under utveckling och förfogar över de tekniska och mänskliga resurser som krävs för att driva dem, eller

ii)

lämplig förmåga till för operativ analys och datahantering som särskilt är avsedd för SST.

b)

Inrättandet av en handlingsplan för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 4, inbegripet formerna för samarbete med andra medlemsstater.

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter angående ansökningsförfaranden och medlemsstaternas efterlevnad av de kriterier som anges i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2.

3.   Samtliga medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 1 ska utse en nationell enhet som sin företrädare. De utsedda nationella enheterna ska bilda ett konsortium och sluta det avtal som avses i artikel 10.

4.   Kommissionen ska offentliggöra och uppdatera en förteckning över de deltagande medlemsstaterna på sin webbplats.

5.   Ansvaret för driften av sensorerna, behandlingen av data och genomförandet av datastrategin ska åligga de deltagande medlemsstaterna. De deltagande medlemsstaternas tillgångar ska fortsätta stå under nationell kontroll.

Artikel 8

Europeiska unionens satellitcentrums roll

Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC) får samarbeta med det konsortium som ska inrättas i enlighet med artikel 7.3. I detta fall ska EUSC ingå nödvändiga genomförandeavtal med de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 9

SST-data och SST- information

Användningen och utbytet av SST-information som lämnas ut av konsortiet och användningen av SST-data i samband med SST-stödramen för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 4 ska omfattas av följande regler:

a)

Obehörig spridning av data och information ska förhindras samtidigt som en effektiv drift och maximerad användning av den genererade informationen möjliggörs.

b)

SST-datans säkerhet ska säkerställas.

c)

SST-information och SST-tjänster ska göras tillgängliga för mottagare av SST-tjänsterna enligt definitionen i artikel 5.2 när behov av uppgifter uppstår, i enlighet med anvisningarna och säkerhetsreglerna från den som ligger bakom informationen och ägaren av det berörda rymdföremålet.

Artikel 10

Samordning av den operativa verksamheten

De utsedda nationella enheterna som ingår i det konsortium som avses i artikel 7.3 ska ingå ett avtal om fastställande av regler och mekanismer för deras samarbete vid genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 4. I synnerhet ska avtalet innehålla bestämmelser för

a)

användningen och utbytet av SST- information, med beaktande av de godkända rekommendationerna i Space Situational Awareness data policy – recommendations on security aspects (SSA-datastrategin – rekommendationer om säkerhetsfrågor),

b)

inrättandet av en riskhanteringsstruktur för att säkerställa genomförandet av bestämmelserna om användning och säkert utbyte av SST-data och SST-information,

c)

samarbetet med EUSC för att genomföra den åtgärd som avses i artikel 4.1 c.

Artikel 11

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen ska övervaka genomförandet av SST-stödramen.

2.   Senast den 1 juli 2018 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet översända en rapport om genomförandet av SST-stödramen vad gäller uppnåendet av målen i detta beslut, med avseende på både resultat och effekter, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet.

Rapporten får vid behov åtföljas av förslag till ändringar, inklusive möjligheten att man för SST antar en grundläggande akt i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 12

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 14

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Strasbourg den 16 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande


(1)  EUT C 327, 12.11.2013, s. 38.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 2 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 april 2014.

(3)  EUT C 268, 23.10.2008, s. 1.

(4)  EUT C 377, 23.12.2011, s. 1.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernikusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

(8)  Rådets gemensamma åtgärd 2001/555/Gusp av den 20 juli 2001 om inrättande av Europeiska unionens satellitcentrum (EGT L 200, 25.7.2001, s. 5).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(10)  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).


Top