EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32013R1391

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1391/2013 av den 14 oktober 2013 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse

EUT L 349, 21.12.2013, p. 28–43 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 22/06/2022; tyst upphävande genom 32022R0869

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2013/1391/oj

21.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 349/28


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1391/2013

av den 14 oktober 2013

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (1), särskilt artikel 3.4, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 347/2013 anger en ny ram för infrastrukturplanering och projektgenomförande för perioden fram till 2020 och därefter. I förordningen fastställs nio strategiska geografiska prioriterade korridorer för infrastruktur på el-, gas- och oljeområdet, och tre unionsomfattande prioriterade områden för infrastruktur för motorvägar för elektricitet, smarta nät och koldioxidtransportnät samt införs en öppen och inkluderande process för identifiering av konkreta projekt av gemensamt intresse. Projekt som är märkta som projekt av gemensamt intresse kommer att gynnas av påskyndade och enklare förfaranden för tillståndsgivning, bättre rättslig behandling och – i förekommande fall – ekonomiskt stöd inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

(2)

I enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) nr 347/2013 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att upprätta unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen) på grundval av de regionala förteckningar som antagits av de beslutande organen inom de regionala grupperna i enlighet med den förordningen.

(3)

Förslag till projekt att tas med i unionens första förteckning över projekt av gemensamt intresse har bedömts av de regionala grupper som inrättats genom förordning (EU) nr 347/2013 och som består av företrädare för medlemsstater, nationella regleringsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem samt för kommissionen, byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad byrån) och Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem för el och gas (Entso-E och Entsog).

(4)

Inom ramen för det arbete som utförs av de regionala grupperna rådfrågades organisationer som företräder berörda parter, bland annat tillverkare, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, konsumenter och miljöskyddsorganisationer.

(5)

Enighet nåddes om förslagen till regionala förteckningar under ett möte på teknisk nivå den 13 juli 2013 mellan företrädare för kommissionen och de berörda medlemsstaterna. Efter ett yttrande från byrån om utkastet till regionala förteckningar som lades fram den 17 juli 2013 antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de slutliga regionala förteckningarna den 24 juli 2013. Samtliga föreslagna projekt godkändes av de medlemsstater vars territorium de avser, i enlighet med artikel 172 i EUF-fördraget och artikel 3.3 a i förordning (EU) nr 347/2013.

(6)

Unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse bygger på de slutliga regionala förteckningarna. Ett projekt måste strykas från förteckningen på grund av pågående diskussioner om att utse Natura 2000-områden.

(7)

Projekten i unionens första förteckning över projekt av gemensamt intresse bedömdes på grundval av och konstaterades uppfylla de kriterier för projekt av gemensamt intresse som anges i artikel 4 i förordning (EU) nr 347/2013.

(8)

Regionöverskridande förenlighet säkerställs, med hänsyn till det yttrande som byrån lämnade den 17 juli 2013.

(9)

Projekten av gemensamt intresse förtecknas enligt ordningsföljden för de prioriterade korridorerna i bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013. Projekten rangordnas inte i förteckningen.

(10)

Projekt av gemensamt intresse förtecknas antingen som fristående projekt av gemensamt intresse eller som en del av ett kluster av flera projekt av gemensamt intresse. Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande (2). Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.

(11)

Unionsförteckningen innehåller projekt av gemensamt intresse i olika utvecklingsskeden. Vissa befinner sig fortfarande i tidiga faser, dvs. den förberedande genomförbarhetsfasen, genomförbarhetsfasen eller bedömningsfasen. I dessa fall behövs det ännu undersökningar för att visa att projekten är tekniskt och ekonomiskt genomförbara och att de är förenliga med unionslagstiftningen, särskilt unionens miljölagstiftning. I detta sammanhang bör de potentiella konsekvenserna för miljön identifieras, bedömas samt undvikas eller lindras.

(12)

Att sådana projekt tas med i unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse, särskilt de som ännu befinner sig i de tidiga faserna, påverkar inte utgången av relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfaranden. Projekt som inte är förenliga med unionens miljölagstiftning bör strykas från unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse. Genomförandet av projekt av gemensamt intresse samt deras förenlighet med unionslagstiftningen bör övervakas på nationell nivå i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 347/2013.

(13)

I enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) nr 347/2013 bör unionsförteckningen ta formen av en bilaga till den förordningen.

(14)

Förordning (EU) nr 347/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En bilaga VII ska läggas till förordning (EU) nr 347/2013 i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 oktober 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.

(2)  Såsom förklaras i bilagan.


BILAGA

Följande bilaga ska läggas till förordning (EU) nr 347/2013:

”BILAGA VII

Unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen) enligt artikel 3.4

A.   Kommissionen har tillämpat följande principer vid fastställandet av unionsförteckningen:

1.   Kluster av projekt av gemensamt intresse

Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande principer har tillämpats för att skapa kluster av projekt av gemensamt intresse:

Ett kluster av ömsesidigt beroende projekt av gemensamt intresse definieras som ett ’kluster X som omfattar följande projekt av gemensamt intresse’. Kluster bestående av ömsesidigt beroende projekt har bildats för att identifiera de projekt som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de förverkligas tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt genomföras för att uppnå fördelar på unionsnivå.

Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ett ’kluster X som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse’. Kluster av potentiellt konkurrerande projekt är ett tecken på osäkerhet om omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse som ingår i klustren genomföras. Marknaden får avgöra om alla, flera eller endast ett av projekten går vidare, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med den efterföljande processen med att identifiera projekt av gemensamt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven.

Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ett ’kluster X som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse’. Kluster av konkurrerande projekt avser samma gränsöverskridande flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än i det andra fallet ovan, och det står därför klart att endast ett av projekten av gemensamt intresse ska genomföras. Marknaden får bestämma vilket av projekten som går vidare, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Om nödvändigt ska behovet av projekten bedömas på nytt i det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse.

Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.

2.   Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer

Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer för gas betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse och nämns inte uttryckligen, om de geografiskt finns på överföringslinjen. Om de är förlagda till en annan ort nämns de uttryckligen. Dessa anläggningar omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) nr 347/2013.

B.   Unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse

1.   Prioriterad korridor ’Havsbaserat nät i Nordsjön (NSOG)’

Nr

Definition

1.1

Kluster Belgien–Förenade kungariket mellan Zeebrugge och Canterbury [nu kallat NEMO-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.1.1

Sammanlänkning mellan Zeebrugge (BE) och omgivningen runt Richborough (UK)

1.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan omgivningarna kring Richborough och Canterbury (UK)

1.1.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Dungeness och Sellindge samt mellan Sellindge och Canterbury (UK)

1.2

Projekt av gemensamt intresse: Belgien–två nätförberedda havsbaserade knutpunkter som är kopplade till den landbaserade understationen Zeebrugge (BE), och föregripande investeringar som möjliggör framtida sammanlänkningar med Frankrike och/eller Förenade kungariket

1.3

Kluster Danmark–Tyskland mellan Endrup och Brunsbüttel; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.3.1

Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Niebüll (DE)

1.3.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel och Niebüll (DE)

1.4

Kluster Danmark–Tyskland mellan Kassö och Dollern; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.4.1

Sammanlänkning mellan Kassö (DK) och Audorf (DE)

1.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Audorf och Hamburg/Nord (DE)

1.4.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Hamburg/Nord och Dollern (DE)

1.5

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Danmark–Nederländerna mellan Endrup (DK) och Eemshaven (NL)

1.6

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE)

1.7

Kluster sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.7.1

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Cotentin (FR) och omgivningen till Exeter (UK) [nu kallat FAB-projektet]

1.7.2

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Tourbe (FR) och Chilling (UK) [nu kallat IFA2-projektet]

1.7.3

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallat ElecLink-projektet]

1.8

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Tyskland–Norge mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO) [nu kallat NORD.LINK-projektet]

1.9

Kluster för sammanlänkning av anläggningar för elproduktion från förnybara energikällor i Irland med Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.9.1

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Co. Offaly (IE), Pembroke och Pentir (UK)

1.9.2

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan knutpunkterna Coolkeeragh–Coleraine (IE) och kraftverket Hunterston samt offshore-vindkraftparkerna Islay, Argyll och Location C (UK)

1.9.3

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Northern hub, Dublin och Codling Bank (IE) samt Trawsfynyd och Pembroke (UK)

1.9.4

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Irish midlands och Pembroke (UK)

1.9.5

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Irish midlands och Alverdiscott, Devon (UK)

1.9.6

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan irländska kusten och Pembroke (UK)

1.10

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Norge–Förenade kungariket

1.11

Kluster av projekt för ellagring i Irland och motsvarande förbindelser till Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.11.1

Vattenkraftsdriven ellagring i nordvästra Irland

1.11.2

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan nordvästra Irland (IE) och Midlands (UK)

1.11.3

Vattenkraftsdriven ellagring (havsvatten) i Irland – Glinsk

1.11.4

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Glinsk, Mayo (IE) och Connah’s Quai, Deeside (UK)

1.12

Projekt av gemensamt intresse: tryckluftsenergilagring i Förenade kungariket – Larne

2.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Electricity)’

Nr

Definition

2.1

Projekt av gemensamt intresse: inhemsk förbindelseledning i Österrike mellan Westtirol och Zell am Ziller (AT) för att öka kapaciteten vid österrikisk/tyska gränsen

2.2

Kluster Belgien–Tyskland mellan Lixhe och Oberzier [nu kallat ALEGrO-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.2.1

Sammanlänkning mellan Lixhe (BE) och Oberzier (DE)

2.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Lixhe och Herderen (BE)

2.2.3

Ny understation i Zutendaal (BE)

2.3

Kluster Belgien–Luxemburg för kapacitetsökning vid belgisk/luxemburgska gränsen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.3.1

Samordnad installation och drift av en fasförskjutningstransformator i Schifflange (LU)

2.3.2

Sammanlänkning mellan Aubange (BE) och Bascharage/Schifflange (LU)

2.4

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Frankrike–Italien mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallat SA.CO.I. 3-projektet]

2.5

Kluster Frankrike–Italien mellan Grande Ile och Piossasco; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.5.1

Sammanlänkning mellan Grande Ile (FR) och Piossasco (IT) [nu kallat Savoie-Piemont-projektet]

2.5.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Trino och Lacchiarella (IT)

2.6

Projekt av gemensamt intresse: inhemsk förbindelseledning mellan Santa Llogaia och Bescanó (ES) för att öka kapaciteten i sammanlänkningen mellan Bescanó (ES) och Baixas (FR)

2.7

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Frankrike–Spanien mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES)

2.8

Projekt av gemensamt intresse: samordnad installation och drift av en fasförskjutningstransformator i Arkale (ES) för att öka kapaciteten hos förbindelseledningen mellan Argia (FR) och Arkale (ES)

2.9

Projekt av gemensamt intresse: inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västgränsen

2.10

Projekt av gemensamt intresse: inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel–Grοβgartach och Wilster–Grafenrheinfeld (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen

2.11

Kluster Tyskland–Österrike–Schweiz för att öka kapaciteten i Bodensee-området; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.11.1

Förbindelseledning mellan gränsområdet (DE), Meiningen (AT) och Rüthi (CH)

2.11.2

Inhemsk förbindelseledning i regionen från punkt Rommelsbach till Herbertingen, Herbertingen till Tiengen, punkt Wullenstetten till punkt Niederwangen (DE) och till gränsområdet mellan Tyskland och Österrike

2.12

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Tyskland–Nederländerna mellan Niederrhein (DE) och Doetinchem (NL)

2.13

Kluster: sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket (Nordirland); omfattar en eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

2.13.1

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK/Nordirland)

2.13.2

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK/Nordirland)

2.14

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Italien–Schweiz mellan Thusis/Sils (CH) och Verderio Inferiore (IT)

2.15

Kluster Italien–Schweiz för att öka kapaciteten vid italiensk/schweiziska gränsen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.15.1

Sammanlänkning mellan Airolo (CH) och Baggio (IT)

2.15.2

Uppgradering av understationen i Magenta (IT)

2.15.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Pavia och Piacenza (IT)

2.15.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Tirano och Verderio (IT)

2.16

Kluster Portugal, kapacitetsökning vid portugisisk-spanska gränsen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.16.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva och Alfena (PT)

2.16.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva och Vila Fria B (PT)

2.16.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Frades B, Ribeira de Pena och Feira (PT)

2.17

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Vila Fria–Vila do Conde–Recarei (PT) och Beariz–Fontefría (ES)

2.18

Projekt av gemensamt intresse: kapacitetsökning för vattenkraftsdriven ellagring i Österrike – Kaunertal, Tyrolen

2.19

Projekt av gemensamt intresse: vattenkraftsdriven ellagring i Österrike – Obervermuntwerk II, Vorarlberg

2.20

Projekt av gemensamt intresse: kapacitetsökning för vattenkraftsdriven ellagring i Österrike – Limberg III, Salzburg

2.21

Projekt av gemensamt intresse: vattenkraftsdriven ellagring i Tyskland – Riedl

3.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (NSI East Electricity)’

Nr

Definition

3.1

Kluster Österrike–Tyskland mellan St Peter och Isar; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.1.1

Sammanlänkning mellan St. Peter (AT) och Isar (DE)

3.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Tauern (AT)

3.1.3

Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Ernsthofen (AT)

3.2

Kluster Österrike–Italien mellan Lienz och regionen Veneto; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.2.1

Sammanlänkning mellan Lienz (AT) och regionen Veneto (IT)

3.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Lienz och Obersielach (AT)

3.2.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Volpago och norra Venezia (IT)

3.3

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Österrike–Italien mellan Nauders (AT) och Milanoregionen (IT)

3.4

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Österrike–Italien mellan Wurmlach (AT) och Somplago (IT)

3.5

Kluster Bosnien och Hercegovina–Kroatien mellan Banja Luka och Lika; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.5.1

Sammanlänkning mellan Banja Luka (BA) och Lika (HR)

3.5.2

Inhemska förbindelseledningar mellan Brinje, Lika, Velebit och Konjsko (HR)

3.6

Kluster Bulgarien, kapacitetsökning med Grekland och Rumänien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.6.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Vetren och Blagoevgrad (BG)

3.6.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Tsarevets och Plovdiv (BG)

3.7

Kluster Bulgarien–Grekland mellan Maritsa öst 1 och N. Santa; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.7.1

Sammanlänkning mellan Maritsa öst 1 (BG) och N. Santa (EL)

3.7.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Plovdiv (BG)

3.7.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Maritsa öst 3 (BG)

3.7.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Burgas (BG)

3.8

Kluster Bulgarien–Rumänien för kapacitetsökning; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.8.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Dobrudja och Burgas (BG)

3.8.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Vidino och Svoboda (BG)

3.8.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Svoboda (BG) och vid förgreningspunkten för förbindelseledningen Varna (BG)–Stupina (RO) i BG

3.8.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Cernavoda och Stalpu (RO)

3.8.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Gutinas och Smardan (RO)

3.8.6

Inhemsk förbindelseledning mellan Gadalin och Suceava (RO)

3.9

Kluster Kroatien–Ungern–Slovenien mellan Žerjavenec/Heviz och Cirkovce; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.9.1

Sammanlänkning mellan Žerjavenec (HR)/Heviz (HU) och Cirkovce (SI)

3.9.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Divača och Beričevo (SI)

3.9.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Beričevo och Podlog (SI)

3.9.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Podlog och Cirkovce (SI)

3.10

Kluster Israel–Cypern–Grekland mellan Hadera och Attikaregionen [nu kallat Euro Asia Interconnector]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.10.1

Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Vasilikos (CY)

3.10.2

Sammanlänkning mellan Vasilikos (CY) och Korakia, Kreta (EL)

3.10.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Korakia, Kreta och Atticaregionen (EL)

3.11

Kluster Tjeckien, inhemska förbindelseledningar för att öka kapaciteten vid gränsen i nordväst och syd; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.11.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Vernéřov och Vítkov (CZ)

3.11.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Vítkov och Přeštice (CZ)

3.11.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín (CZ)

3.11.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka (CZ)

3.11.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Mírovka och Čebín (CZ)

3.12

Projekt av gemensamt intresse: inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Lauchstädt och Meitingen för att öka kapaciteten vid östgränsen

3.13

Projekt av gemensamt intresse: inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Halle/Saale och Schweinfurt för att öka kapaciteten i nord-syd-korridoren (öst)

3.14

Kluster: Tyskland–Polen mellan Eisenhüttenstadt och Plewiska [nu kallat GerPol Power Bridge-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.14.1

Sammanlänkning mellan Eisenhüttenstadt (DE) och Plewiska (PL)

3.14.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Baczyna (PL)

3.14.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Mikułowa och Świebodzice (PL)

3.15

Kluster Tyskland–Polen mellan Vierraden och Krajnik; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.15.1

Sammanlänkning mellan Vierraden (DE) och Krajnik (PL)

3.15.2

Samordnad installation och drift av fasförskjutningstransformatorer på sammanlänkningarna mellan Krajnik (PL)–Vierraden (DE) och Mikułowa (PL)–Hagenwerder (DE)

3.16

Kluster Ungern–Slovakien mellan Gőnyü och Gabčikovo, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.16.1

Sammanlänkning mellan Gőnyü (HU) och Gabčikovo (SK)

3.16.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Velký Ďur och Gabčikovo (SK)

3.16.3

Utvidgning av understationen i Győr (HU)

3.17

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Sajóvánka (HU) och Rimavská Sobota (SK)

3.18

Kluster Ungern–Slovakien mellan Kisvárda-området och Velké Kapušany; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.18.1

Sammanlänkning mellan Kisvárda-området (HU) och Velké Kapušany (SK)

3.18.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Lemešany och Velké Kapušany (SK)

3.19

Kluster Italien–Montenegro mellan Villanova och Lastva; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.19.1

Sammanlänkning mellan Villanova (IT) och Lastva (ME)

3.19.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Fano och Teramo (IT)

3.19.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Foggia och Villanova (IT)

3.20

Kluster Italien–Slovenien mellan västra Udine och Okroglo; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.20.1

Sammanlänkning mellan västra Udine (IT) och Okroglo (SI)

3.20.2

Inhemsk förbindelseledning mellan västra Udine och Redipuglia (IT)

3.21

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Italien–Slovenien mellan Salgareda (IT) och Divača–Bericevo-regionen (SI)

3.22

Kluster Rumänien–Serbien mellan Resita och Pancevo; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.22.1

Sammanlänkning mellan Resita (RO) och Pancevo (RS)

3.22.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Portile de Fier och Resita (RO)

3.22.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Resita och Timisoara/Sacalaz (RO)

3.22.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Arad och Timisoara/Sacalaz (RO)

3.23

Projekt av gemensamt intresse: vattenkraftsdriven ellagring i Bulgarien – Jadenitsa

3.24

Projekt av gemensamt intresse: vattenkraftsdriven ellagring i Grekland – Amfilochia

3.25

Projekt av gemensamt intresse: batterilagringssystem i centrala Syditalien

3.26

Projekt av gemensamt intresse: vattenkraftsdriven ellagring i Polen – Młoty

4.   Prioriterad korridor ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP Electricity)’

Nr

Definition

4.1

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Danmark–Tyskland mellan Ishöj/Bjæverskov (DK) och Bentwisch/Güstrow (DE) via de havsbaserade vindkraftparkerna Kriegers Flak (DK) och Baltic 2 (DE) [nu kallat Kriegers Flak Combined Grid Solution]

4.2

Kluster Estland–Lettland mellan Kilingi-Nõmme och Riga [nu kallat tredje sammanlänkningen]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.2.1

Sammanlänkning mellan Kilingi-Nõmme (EE) och understationen för Riga CHP2 (LV)

4.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Harku och Sindi (EE)

4.3

Projekt av gemensamt intresse Estland/Lettland/Litauen, synkron sammankoppling med de kontinentaleuropeiska näten

4.4

Kluster Lettland–Sverige [nu kallat NordBalt-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.4.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Ventspils, Tume och Imanta (LV)

4.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö (SE)

4.5

Kluster Litauen–Polen mellan Alytus (LT) och Elk (PL); omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.5.1

Den litauiska delen av förbindelseledningen mellan Alytus (LT) och litauisk-polska gränsen

4.5.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Olsztyn Mątki (PL)

4.5.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Kozienice och Siedlce Ujrzanów (PL)

4.5.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Płock och Olsztyn Mątki (PL)

4.6

Projekt av gemensamt intresse, vattenkraftsdriven ellagring i Estland – Muuga

4.7

Projekt av gemensamt intresse: kapacitetsökning för vattenkraftsdriven ellagring i Litauen – Kruonis

5.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Gas)’

Projekt som möjliggör flöden i båda riktningarna mellan Irland och Förenade kungariket

Nr

Definition

5.1

Kluster för att möjliggöra flöden i båda riktningarna från Nordirland till Storbritannien och Irland och också från Irland till Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

5.1.1

Fysiskt omvänt gasflöde vid sammanlänkningspunkten Moffat (Irland/Förenade kungariket)

5.1.2

Uppgradering av SNIP-rörledningen (från Skottland till Nordirland) för att möjliggöra omvänt gasflöde mellan Ballylumford och Twynholm

5.1.3

Utveckling av anläggningen Islandmagee Underground Gas Storage (UGS) i Larne (Nordirland)

5.2

Projekt av gemensamt intresse: fördubbling av det landbaserade rörledningssystemet i sydvästra Skottland mellan Cluden och Brighouse Bay. (Förenade kungariket)

5.3

Projekt av gemensamt intresse: Shannon LNG Terminal, som ligger mellan Tarbert och Ballylongford (Irland)

Projekt som möjliggör gasflöden i båda riktningarna mellan Portugal, Spanien, Frankrike och Tyskland

Nr

Definition

5.4

Projekt av gemensamt intresse: den tredje sammanlänkningspunkten mellan Portugal och Spanien

5.5

Projekt av gemensamt intresse: den östra axeln Spanien–Frankrike: sammanlänkningspunkt mellan Pyreneiska halvön och Frankrike vid Le Perthus [nu kallat Midcat]

5.6

Projekt av gemensamt intresse: förstärkning av det franska nätet i syd-nordlig riktning – omvänt gasflöde från Frankrike till Tyskland vid sammanlänkningspunkten Obergailbach/Medelsheim (Frankrike).

5.7

Projekt av gemensamt intresse: förstärkning av det franska nätet i syd-nordlig riktning på Bourgogne-rörledningen mellan Etrez och Voisines (Frankrike)

5.8

Projekt av gemensamt intresse: förstärkning av det franska nätet i syd-nordlig riktning vad gäller rörledningen Est-Lyonnais mellan Saint-Avit och Etrez (Frankrike)

Gasflöden i båda riktningarna mellan Italien, Schweiz, Tyskland och Belgien/Frankrike

Nr

Definition

5.9

Projekt av gemensamt intresse: omvänt gasflöde mellan Schweiz och Frankrike

5.10

Projekt av gemensamt intresse: omvänt gasflöde på TENP-rörledningen i Tyskland

5.11

Projekt av gemensamt intresse: omvänt gasflöde mellan Italien och Schweiz vid sammanlänkningspunkten Passo Gries

5.12

Projekt av gemensamt intresse: omvänt gasflöde på TENP-rörledningen till sammanlänkningspunkten Eynatten (Tyskland)

Utbyggnad av sammanlänkningar mellan Nederländerna, Belgien, Frankrike och Luxemburg

Nr

Definition

5.13

Projekt av gememsamt intresse: ny sammanlänkning mellan Pitgam (Frankrike) och Maldegem (Belgien)

5.14

Projekt av gemensamt intresse: förstärkning av det franska nätet i syd-nordlig riktning vad gäller Arc de Dierrey-rörledningen mellan Cuvilly, Dierrey och Voisines (Frankrike)

5.15

Kluster för optimering av kompressorstationer i Nederländerna, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

5.15.1

Emden (från Norge till Nederländerna)

5.15.2

Winterswijk/Zevenaar (från Nederländerna till Tyskland)

5.15.3

Bocholtz (från Nederländerna till Tyskland)

5.15.4

s Gravenvoeren (från Nederländerna till Belgien)

5.15.5

Hilvarenbeek (från Nederländerna till Belgien)

5.16

Projekt av gemensamt intresse: utvidgning av LNG-terminalen i Zeebrugge

5.17

Kluster mellan Luxemburg, Frankrike and Belgien; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

5.17.1

Sammanlänkning mellan Frankrike och Luxemburg.

5.17.2

Förstärkning av sammanlänkningen mellan Belgien och Luxemburg

Andra projekt

Nr

Definition

5.18

Projekt av gemensamt intresse för förstärkning av det tyska nätet för att öka sammanlänkningskapaciteten med Österrike [nu kallat rörledning Monaco fas I] (Haiming/Burghausen-Finsing)

5.19

Projekt av gemensamt intresse för sammanlänkning av Malta till den europeiska gasmarknaden (gasledning till Italien vid Gela samt FSRU (Floating LNG Storage and Re-gasification unit))

5.20

Projekt av gemensamt intresse: gasledningar från Algeriet till Italien (Sardinien) och Frankrike (Korsika) [nu kallat rörledningarna Galsi & Cyréné]

6.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (NSI East Gas)’

Projekt som möjliggör gasflöden i båda riktningarna mellan Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern och som länkar samman LNG-terminaler i Polen och Kroatien

Nr

Definition

6.1

Kluster för uppgradering av sammanlänkningen mellan Tjeckien och Polen och motsvarande förstärkning av inhemska förbindelser i västra Polen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.1.1

Sammanlänkning Polen–Tjeckien lic [nu kallat Stork II] mellan Libhošť–Hať (CZ/PL)–Kędzierzyn (PL)

6.1.2

Rörledning Lwówek–Odolanów

6.1.3

Kompressorstation Odolanów

6.1.4

Rörledning Czeszów–Wierzchowice

6.1.5

Rörledning Czeszów–Kiełczów

6.1.6

Rörledning Zdzieszowice–Wrocław

6.1.7

Rörledning Zdzieszowice–Kędzierzyn

6.1.8

Rörledning Tworóg–Tworzeń

6.1.9

Rörledning Tworóg–Kędzierzyn

6.1.10

Rörledning Pogórska Wola–Tworzeń

6.1.11

Rörledning Strachocina–Pogórska Wola

6.2

Kluster för sammanlänkningar mellan Polen och Slovakien och motsvarande förstärkning av inhemska förbindelser i östra Polen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.2.1

Sammanlänkning Polen–Slovakien

6.2.2

Kompressorstation Rembelszczyzna

6.2.3

Rörledning Rembelszczyzna–Wola Karczewska

6.2.4

Rörledning Wola Karczewska–Wronów

6.2.5

Knutpunkt Wronów

6.2.6

Rörledning Rozwadów–Końskowola–Wronów

6.2.7

Rörledning Jarosław–Rozwadów

6.2.8

Rörledning Hermanowice–Jarosław

6.2.9

Rörledning Hermanowice–Strachocina

6.3

Projekt av gemensamt intresse Slovakien–Ungern: sammanlänkning för gastransport mellan Vel’ké Zlievce (SK)–Balassagyarmat (slovakisk/ungerska gränsen)–Vecsés (HU)

6.4

Projekt av gemensamt intresse Österrike–Tjeckien: dubbelriktad sammanlänkning (BACI) mellan Baumgarten (AT)–Reinthal (CZ/AT)– Břeclav (CZ)

Projekt som möjliggör gastransport från en kroatisk LNG-terminal till grannländerna

Nr

Definition

6.5

Kluster för ett fartyg för återförgasning av LNG i Krk och rörledningar för vidareledning till Ungern, Slovenien och Italien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.5.1

Fartyg för LNG-återförgasning i Krk (HR)

6.5.2

Gasrörledning Zlobin–Bosiljevo–Sisak–Kozarac– Slobodnica (HR)

6.5.3

Rörledning för vidareledning av LNG: Omišalj–Zlobin (HR)–Rupa (HR)/Jelšane (SI)–Kalce (SI) eller

6.5.4

Gasrörledning Omišalj (HR)–Casal Borsetti (IT)

6.6

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Kroatien–Slovenien (Bosiljevo–Karlovac–Lučko–Zabok–Rogatec (SI))

6.7

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Slovenien–Italien (Gorizia (IT)/Šempeter (SI)–Vodice (SI))

Projekt som möjliggör gastransport från den södra gaskorridoren och/eller LNG-terminaler i Grekland genom Grekland, Bulgarien, Rumänien, Serbien och vidare till Ungern och Ukraina, inklusive omvänd flödeskapacitet från söder till norr och integrering av transit- och överföringssystem

Nr

Definition

6.8

Kluster för sammanlänkning mellan Grekland och Bulgarien och nödvändig nätutbyggnad i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.8.1

Sammanlänkning Grekland–Bulgarien [nu kallat IGB] mellan Komotini (EL)–Stara Zagora (BG)

6.8.2

Nödvändig sanering, modernisering och utbyggnad av det bulgariska överföringssystemet

6.9

Kluster för en LNG-terminal i Grekland; omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse:

6.9.1

INGS LNG Grekland (oberoende gassystem)

6.9.2

Egeisk LNG-importterminal

6.10

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning för gastransport Bulgarien–Serbien [nu kallat IBS]

6.11

Projekt av gemensamt intresse: permanent omvänt gasflöde vid den grekiska-bulgariska gränsen mellan Kula (BG) och Sidirokastro (EL)

6.12

Projekt av gemensamt intresse: ökning av överföringskapaciteten i den befintliga rörledningen från Bulgarien till Grekland

6.13

Kluster Rumänien–Ungern–Österrike; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.13.1

Rörledning Városföld–Ercsi–Győr + utbyggnad av kompressorstationen i Városföld + anpassning av den centrala odoriseringen

6.13.2

Rörledning Ercsi–Százhalombatta

6.13.3

Kompressorstationen Csanádpalota eller Algyő

6.14

Projekt av gemensamt intresse: omvänt gasflöde Rumänien–Ungern vid Csanádpalota eller Algyő (HU)

6.15

Kluster för integrering av transiterings- och överföringssystemet och möjliggörande av omvänt gasflöde i Rumänien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.15.1

Integrering av det rumänska transiterings- och överföringssystemet

6.15.2

Omvänt gasflöde vid Isaccea

Projekt som möjliggör att gas som når Italien från den södra gaskorridoren och/eller LNG-terminaler kan ledas vidare norrut till Österrike, Tyskland och Tjeckien (samt till korridoren NSI West)

Nr

Definition

6.16

Projekt av gemensamt intresse: rörledningen Tauerngasleitung (TGL) mellan Haiming (AT)/Überackern (DE) och Tarvisio (IT)

6.17

Projekt av gemensamt intresse: koppling av den södra grenen av det tjeckiska överföringssystemet till Oberkappel (AT)

6.18

Projekt av gemensamt intresse: rörledningen Adriatica (IT)

6.19

Projekt av gemensamt intresse: landbaserad LNG-terminal vid norra Adriatiska havet (IT) (1)

Projekt som möjliggör utbyggnad av underjordisk gaslagringskapacitet i sydöstra Europa

Nr

Definition

6.20

Kluster för att öka lagringskapaciteten i sydöstra Europa; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

6.20.1

Byggande av en ny lagringsanläggning i Bulgarien

6.20.2

Utbyggnad av anläggningen UGS Chiren

6.20.3

South Kavala-lagringsanläggningen i Grekland

6.20.4

Lagringsanläggning i Depomures i Rumänien

Andra projekt

Nr

Definition

6.21

Projekt av gemensamt intresse: rörledning Joniska havet–Adriatiska havet (Fieri AB–Split (HR))

6.22

Kluster Azerbajdzjan–Georgien–Rumänien för ett sammanlänkningsprojekt; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.22.1

Gasrörledning Constanta (RO)–Arad–Csanádpalota (HU) [nu kallat AGRI]

6.22.2

LNG-terminal i Constanta (RO)

6.23

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Ungern–Slovenien (Nagykanizsa–Tornyiszentmiklós (HU)–Lendava (SI)–Kidričevo)

7.   Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (SGC)

Nr

Definition

7.1

Kluster av integrerad, specifik och skalbar transportinfrastruktur och tillhörande utrustning för transport av minst 10 miljarder kubikmeter gas per år från nya källor från området kring Kaspiska havet genom Georgien och Turkiet till slutkundsmarknaderna i EU. Det finns två möjliga rutter: den ena genom sydöstra Europa till Österrike, den andra via Adriatiska havet till Italien. Klustret omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

7.1.1

Gasrörledning från EU till Turkmenistan via Turkiet, Georgien, Azerbajdzjan och Kaspiska havet [nu kallat kombinationen av den transanatoliska gasrörledningen (TANAP), utbyggnaden av rörledningen i södra Kaukasus (SCP-(F)X) och den transkaspiska gasrörledningen (TCP)]

7.1.2

Kompressorstation i Kipi (EL)

7.1.3

Gasrörledning från Grekland till Italien via Albanien och Adriatiska havet [nu kallat den transadriatiska rörledningen (TAP)]

7.1.4

Gasrörledning från Grekland till Italien via Adriatiska havet [nu kallat sammanlänkningen Turkiet-Grekland-Italien (ITGI)]

7.1.5

Gasrörledning från Bulgarien till Österrike via Rumänien och Ungern

7.2

Projekt av gemensamt intresse som består av integrerad, specifik och skalbar transportinfrastruktur och tillhörande utrustning för transport av minst 8 miljarder kubikmeter gas per år från nya källor från området kring Kaspiska havet (Azerbajdzjan och Turkmenistan) till Rumänien. Projektet omfattar följande projekt:

7.2.1

Undervattensrörledning för gas i området kring Kaspiska havet från Turkmenistan till Azerbajdzjan [nu kallat den transkaspiska rörledningen (TCP)]

7.2.2

Uppgradering av rörledningen mellan Azerbajdzjan och Turkiet via Georgien [nu kallat utvidgningen av rörledningen i södra Kaukasus (SCP-(F)X)]

7.2.3

Undervattensrörledning som kopplar samman Georgien med Rumänien [nu kallat ’White Stream’]

7.3

Kluster av gasinfrastrukturer och tillhörande utrustning för transport av gas från nya källor från havsbaserade fält i östra Medelhavsområdet; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

7.3.1

Havsbaserad rörledning från Cypern till grekiska fastlandet via Kreta

7.3.2

LNG-lagringsanläggning på Cypern [nu kallat ’Mediterranean Gas Storage’]

7.4

Kluster av sammanlänkningar med Turkiet, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

7.4.1

Kompressorstation i Kipi (EL) med en minimikapacitet på 3 miljarder kubikmeter per år

7.4.2

Förbindelseledning mellan Turkiet och Bulgarien med en minimikapacitet på 3 miljarder kubikmeter per år [nu kallat ’ITB’]

8.   Prioriterad korridor ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (BEMIP Gas)

Nr

Definition

8.1

Kluster för LNG-leveranser i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.1.1

Förbindelseledning mellan Estland och Finland ’Balticconnector’, och

8.1.2.

En av följande LNG-terminaler:

8.1.2.1

Finngulf LNG

8.1.2.2

Paldiski LNG

8.1.2.3

Tallinn LNG

8.1.2.4

LNG-lagringsanläggning i Lettland

8.2

Kluster för uppgradering av infrastruktur i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.2.1

Utbyggnad av sammanlänkningen Lettland–Litauen

8.2.2

Utbyggnad av sammanlänkningen Estland–Lettland

8.2.3

Utökning av kapaciteten i rörledningen Klaipeda–Kiemenai i Litauen

8.2.4

Modernisering och utbyggnad av den underjordiska gaslagringsanläggningen Incukalns

8.3

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Polen–Danmark, ’Baltic Pipe’

8.4

Projekt av gemensamt intresse: kapacitetsökning vid dansk-tyska gränsen

8.5

Projekt av gemensamt intresse: sammanlänkning Polen–Litauen [nu kallat GIPL]

8.6

Projekt av gemensamt intresse: LNG-terminal i Göteborg i Sverige

8.7

Projekt av gemensamt intresse: kapacitetsökning vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen

8.8

Projekt av gemensamt intresse: uppgradering av anslutningspunkterna L Lwówek och Włocławek vad gäller rörledningen Yamal-Europe i Polen

9.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för oljeförsörjning i de centrala delarna av östra Europa’ (OSC)

Nr

Definition

9.1

Projekt av gemensamt intresse: rörledning Adamowo-Brody: Rörledning mellan JSC Uktransnaftas omlastningsstation i Brody (Ukraina) och cisternanläggningen i Adamowo (Polen)

9.2

Projekt av gemensamt intresse: rörledning Bratislava–Schwechat: rörledning mellan Schwechat (Österrike) och Bratislava (Slovakien)

9.3

Projekt av gemensamt intresse: rörledningar JANAF och Adria: Återuppbyggnad, ombyggnad, underhåll och kapacitetsökning vid de befintliga Janaf- och Adriarörledningarna mellan den kroatiska hamnen Omisalj och södra Druzhbas (Kroatien, Ungern, Slovakien)

9.4

Projekt av gemensamt intresse: rörledning Litvínov (Tjeckien)–Spergau (Tyskland): projekt för förlängning av Druzhba-råoljeledningen till raffinaderiet TRM Spergau

9.5

Kluster för en rörledning i Pommern (Polen); omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

9.5.1

Byggande av en oljeterminal i Gdańsk

9.5.2

Utbyggnad av rörledningen i Pommern: Fördubblingar och en andra rörledning vid rörledningen i Pommern mellan cisternanläggningen i Plebanka (nära Płock) och omlastningsstationen i Gdańsk

9.6

Projekt av gemensamt intresse TAL Plus: ökning av kapaciteten på TAL-rörledningen mellan Trieste (Italien) och Ingolstadt (Tyskland)

10.   Prioriterat tematiskt område ’Utbyggnad av smarta nät’

Nr

Definition

10.1

North Atlantic Green Zone Project (Irland, Förenade kungariket/Nordirland): Lägre vindkraftsreducering genom kommunikationsinfrastruktur, bättre nätkontroll och införande av (gränsöverskridande) protokoll för efterfrågehantering

10.2

Green-Me (Frankrike, Italien): Bättre integrering av energi från förnybara energikällor genom automatiserings-, styr- och övervakningssystem i högspännings- (HV) och HV/MV-understationer, avancerad kommunikation med producenter av el från förnybara energikällor och lagring i primära understationer”


(1)  Den exakta lokaliseringen av LNG-terminalen i norra Adriatiska havet kommer att fastställas av Italien i samförstånd med Slovenien.


Top