20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/221

(1)

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) syftar till en allt närmare union mellan Europas folk och ger bland annat unionen i uppgift att bidra till att medlemsstaternas kulturer blomstrar alltmedan deras nationella och regionala mångfald respekteras, och samtidigt ser till att förutsättningarna för unionens konkurrenskraft är på plats. I det hänseendet stöder och kompletterar unionen, där detta är nödvändigt, medlemsstaternas insatser som syftar till att respektera och främja den kulturella och språkliga mångfalden, i enlighet med artikel 167 i EUF-fördraget och Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturella uttryck (nedan kallad 2005 års Unescokonvention), samt förstärker konkurrenskraften i kulturella och kreativa sektorer och underlättar anpassningen till förändringar i näringslivet.

(2)

Unionens stöd till de kulturella och kreativa sektorerna bygger huvudsakligen på erfarenheterna från de unionsprogram som återfinns i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG (4) (Mediaprogrammet), Europaparlamentets och rådets beslut nr 1855/2006/EG (5) (Kulturprogrammet) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1041/2009/EG (6) (Media Mundus). Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG (7) (gemenskapsåtgärden för Europeisk kulturhuvudstad) samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1194/2011 (8) (insatsen för det europeiska kulturarvsmärket) bidrar också till unionens stöd för de kulturella och kreativa sektorerna.

(3)

I kommissionens meddelande om En europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld, som godkändes av rådet i dess resolution av den 16 november 2007 (9) och av Europaparlamentet i dess resolution av den 10 april 2008 (10), anges målen för unionens framtida verksamhet inom de kulturella och kreativa sektorerna. Verksamheten syftar till att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog, kulturen som en katalysator för kreativitet inom ramen för tillväxt och sysselsättning och som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.

(4)

Vad gäller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i synnerhet artiklarna 11, 21 och 22 utgör de kulturella och kreativa sektorerna ett viktigt bidrag i kampen mot alla slag av diskriminering, inbegripet rasism och främlingsfientlighet, och de är viktiga plattformar för yttrandefriheten och för främjandet av respekten för den kulturella och språkliga mångfalden.

(5)

2005 års Unescokonvention, som trädde i kraft den 18 mars 2007, och som unionen är part i, understryker att kulturella verksamheter, varor och tjänster är av både ekonomisk och kulturell art eftersom de är bärare av identiteter, värderingar och betydelser och därför inte bör behandlas som om de enbart har ett ekonomiskt värde. Konventionen syftar till att stärka det internationella samarbetet, däribland internationella avtal om samproduktion och samdistribution, och solidaritet för att främja alla länders och personers kulturella uttryck. Det anges även i konventionen att vederbörlig hänsyn ska tas till de särskilda villkoren och behoven hos olika sociala grupper, däribland personer som tillhör minoriteter. Ett stödprogram för de kulturella och kreativa sektorerna bör därför främja kulturell mångfald på internationell nivå i linje med den konventionen.

(6)

Främjandet av det materiella och immateriella kulturarvet, med beaktande av bland annat. Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet från 2003 och Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv från 1972, bör också bidra till att öka de berörda platsernas värde samtidigt som det ska ge människorna en känsla av samhörighet med dessa platsers kulturella och historiska värde.

(7)

I kommissionens meddelande med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) fastställs en strategi som syftar till att göra unionen till en smart och hållbar ekonomi för alla med en hög nivå av sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. I det meddelandet noterade kommissionen att unionen måste tillhandahålla mer attraktiva ramvillkor för innovation och kreativitet. De kulturella och kreativa sektorerna är i det avseendet en källa till innovativa idéer som kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen och bidrar till att hantera samhällsförändringar. Dessutom är spetskompetens och konkurrenskraft i dessa sektorer huvudsakligen resultatet av insatser från konstnärer, kreatörer och yrkesverksamma som behöver främjas. I det syftet bör därför tillgången till finansiering för de kulturella och kreativa sektorerna förbättras.

(8)

I dess slutsatser om informationstjänster och rörlighet för konstnärer och kulturarbetare (11) bekräftar rådet att rörlighet för konstnärer och kulturarbetare är viktig för unionen och för att uppnå dess mål i Europa 2020-strategin, och medlemsstaterna och kommissionen uppmanades att inom sina respektive kompetensområden och med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen underlätta tillhandahållandet av heltäckande och korrekt information till konstnärer och kulturarbetare som vill röra sig inom unionen.

(9)

För att bidra till en förstärkning av det gemensamma kulturområdet är det viktigt att främja den transnationella rörligheten för kulturella och kreativa aktörer och den transnationella cirkulationen för kulturella och kreativa verk, inbegripet audiovisuella verk och produkter, och därmed främjar kulturutbyte och en interkulturell dialog.

(10)

Media-, Kultur- och Media Mundusprogrammen har varit föremål för regelbunden kontroll och extern utvärdering, och det har hållits offentliga samråd kring deras framtid, av vilka det framgår att programmen har en mycket viktig uppgift när det gäller att värna om och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och att de är av betydelse för de kulturella och kreativa sektorernas behov. Det framgår också av dessa kontroll-, utvärderings- och samrådsverksamheter, samt av olika oberoende undersökningar, särskilt undersökningen om de kulturella och kreativa näringarnas entreprenörsdimension, att dessa sektorer står inför gemensamma utmaningar, nämligen den snabba förändringen till följd av övergången till digital teknik och globaliseringen, marknadsfragmenteringen på grund av den språkliga mångfalden, svårigheter att få tillgång till finansiering, komplexa administrativa förfaranden och brist på jämförbara data, vilka alla kräver insatser på unionsnivå.

(11)

De europeiska kulturella och kreativa sektorerna är till sin natur diversifierade mellan olika länder och språk, vilket leder till ett kulturellt rikt och mycket oberoende kulturlandskap som låter de olika kulturella traditionerna i Europas kulturarv komma till uttryck. En sådan diversifiering leder dock också till en rad hinder som försvårar en smidig transnationell cirkulation för kulturella och kreativa verk och begränsar rörligheten för kulturella och kreativa aktörer i och utanför unionen, vilket kan skapa geografisk obalans, och följaktligen till ett begränsat val för konsumenten.

(12)

Eftersom de europeiska kulturella och kreativa sektorerna kännetecknas av språklig mångfald, vilket i vissa sektorer leder till fragmentering mellan olika språk, är textning, dubbning och syntolkning avgörande för cirkulation av kulturella och kreativa verk, inbegripet audiovisuella verk.

(13)

Övergången till digital teknik har en mycket stark inverkan på hur kulturella och kreativa varor och tjänster framställs, sprids, konsumeras och omräknas i pengar. Behovet av att hitta en ny balans mellan den ökade tillgången till kulturella och kreativa verk, en skälig ersättning för konstnärer och kreatörer och framväxten av nya affärsmodeller erkänns, men samtidigt erbjuder förändringarna till följd av övergången till digitalteknik stora möjligheter för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och det europeiska samhället i allmänhet. Lägre distributionskostnader, nya distributionskanaler, potentialen för nya och utvidgade publiker och nya möjligheter för nischprodukter kan underlätta tillgången till och öka cirkulationen av kulturella och kreativa verk i hela världen. För att till fullo utnyttja de möjligheterna och anpassa sig till det läge som det digitala skiftet och globaliseringen skapar måste de kulturella och kreativa sektorerna utarbeta nya färdigheter och de behöver bättre tillgång till finansiering för att uppgradera sin utrustning, utveckla nya produktions- och distributionsmetoder och anpassa sina affärsmodeller.

(14)

Rådande distributionsformer ligger till grund för systemet för filmfinansiering. Det finns dock ett allt större behov att främja framväxten av attraktiva lagliga utbud på nätet och uppmuntra till innovation. Därför är det väsentligt att främja nya distributionssätt för att få nya affärsmodeller att växa fram.

(15)

Digitaliseringen av biografer har varit ett långvarigt problem för många små biografägare, särskilt av ensalongsbiografer, på grund av de höga kostnaderna för den digitala utrustningen. Medlemsstaterna har visserligen huvudansvaret för kultur och bör därför fortsätta att behandla den frågan på nationell, regional och lokal nivå, beroende på vad som är tillämpligt, men det finns möjligheter till finansiering från unionens program och fonder, särskilt från sådana som är inriktade på lokal och regional utveckling.

(16)

Publikutveckling, i synnerhet vad gäller unga, kräver ett särskilt åtagande från unionens sida att särskilt stödja medie- och filmkunnighet.

(17)

En av de största utmaningarna för de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer, däribland icke-vinstdrivande och icke-statliga organisationer, är deras svårighet att anskaffa de medel de behöver för att bekosta sin verksamhet, växa och behålla och öka sin konkurrenskraft eller göra sin verksamhet mer internationell. Medan det är en vanlig utmaning för små och medelstora företag allmänt sett, är situationen avsevärt svårare i de kulturella och kreativa sektorerna på grund av att många av deras tillgångar är immateriella, att deras verksamhet är av prototypisk art och att de har ett ofrånkomligt behov av att ta risker och experimentera för att kunna nyskapa. Sådant risktagande måste få förståelse och stöd, även av finanssektorn.

(18)

Som pilotprojekt är alliansen för europeiska kreativa sektorer ett sektorsövergripande initiativ som i första hand stöder de kreativa företagen på policynivå. Initiativet syftar till att anskaffa ytterligare medel för de kreativa näringarna och främja efterfrågan på dessa näringars tjänster hos andra branscher och sektorer. Nya verktyg för bättre stöd till innovation inom de kreativa näringarna kommer att testas och detta kommer att delas inom en policyutvecklingsplattformbestående av intressenter på europeisk, nationell och regional nivå.

(19)

Sammanförandet av de nuvarande Media-, Kultur- och Media Mundusprogrammen inom de kulturella och kreativa sektorerna i ett enda övergripande program (nedan kallat programmet) skulle mer effektivt stödja små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer i deras ansträngningar att ta till vara de möjligheter som övergången till digital teknik och globaliseringen erbjuder, och skulle dessutom hjälpa dem att ta itu med de frågor som för närvarande leder till en fragmentering av marknaden. För att programmet ska bli effektivt bör med hjälp av skräddarsydda tillvägagångssätt inom två oberoende delprogram och ett sektorsövergripande programområde hänsyn tas till de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och specifika behov. Det är särskilt viktigt att se till att det vid genomförandet finns synergieffekter mellan programmet och de nationella och regionala strategierna för smart specialisering. För det ändamålet bör programmet inrätta en sammanhängande stödstruktur för de olika kulturella och kreativa sektorerna, bestående av ett bidragssystem och ett kompletterande finansieringsinstrument.

(20)

Programmet bör ta kulturens och den kulturella verksamhetens dubbla funktion i beaktande genom ett erkännande av å ena sidan det inneboende och artistiska värdet av kulturen och å andra sidan det ekonomiska värdet av dessa sektorer inbegripet deras bidrag till kreativitet, innovation och social delaktighet i samhället i vidare bemärkelse.

(21)

Vid genomförandet av programmet bör hänsyn tas till det inneboende värdet av kulturen och de kulturella och kreativa sektorernas specifika karaktär, inbegripet betydelsen av icke vinstdrivande organisationer och projekt inom delprogrammet Kultur.

(22)

Ett självfinansieringsinstrument, lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna (nedan kallad lånegarantin), bör göra det möjligt för dessa sektorer i stort att växa, och bör framför allt tillhandahålla tillräckliga resurser för nya insatser och möjligheter. Utvalda finansiella förmedlare bör agera till förmån för kulturella och kreativa projekt för att säkerställa en balanserad låneportfölj i fråga om geografisk täckning och sektorsmässig representation. Dessutom har offentliga och privata organisationer en viktig roll att spela i det sammanhanget för att ett brett angreppssätt för lånegarantin ska kunna uppnås.

(23)

Finansiering bör även tillhandahållas för gemenskapsåtgärden för Europeisk kulturhuvudstad och för administrationen av insatsen för det europeiska kulturarvsmärket, eftersom de bidrar till en starkare känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde, till att stimulera interkulturell dialog och ömsesidig förståelse och till att framhäva kulturarvets värde.

(24)

Förutom medlemsstater och utomeuropeiska länder och territorier som får delta i programmet enligt artikel 58 i rådets beslut 2001/822/EG (12), bör programmet också, på vissa villkor, vara öppet för deltagande av de länder i den europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är parter till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och för Schweiz. Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av anslutningsstrategin liksom länderna som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör också kunna få delta i programmet, med undantag avseende lånegarantin.

(25)

Programmet bör dessutom vara öppet för bilateralt eller multilateralt samarbete med tredjeländer på grundval av tilläggsanslag som ska fastställas och särskilda arrangemang som de berörda parterna ska komma överens om.

(26)

Samarbetet bör främjas på de kulturella och det audiovisuella områdena mellan programmet och internationella organisationer såsom Unesco, Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo).

(27)

Det är nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder och verksamheter inom programmet har ett europeiskt mervärde, att de kompletterar medlemsstaternas verksamhet samt överensstämmer med artikel 167.4 i EUF-fördraget och är förenliga med annan unionsverksamhet, särskilt inom utbildning, sysselsättning, den inre marknaden, företagande, ungdom, hälsa, medborgarskap och rättvisa, forskning och innovation, industri- och sammanhållningspolitik, turism och yttre förbindelser, handel och utveckling samt den digitala agendan.

(28)

Enligt principerna för resultatbedömning bör förfarandena för kontroll och utvärdering av programmet inbegripa utförliga årliga rapporter och hänvisa till specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbundna mål och indikatorer, även kvalitativa. Förfarandena för kontroll och utvärdering bör beakta det arbete som utförs av relevanta aktörer, såsom Eurostat och resultaten av kulturprojektet inom ESS-net samt Unescos statistikinstitut. I det sammanhanget bör, vad gäller den audiovisuella sektorn, unionens deltagande i Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallat observatoriet) fortsätta.

(29)

I syfte att garantera en optimal kontroll och utvärdering av programmet under hela dess löptid bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på antagandet av ytterligare kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(30)

Enligt kommissionens rapport av den 30 juli 2010 om effekterna av Europaparlamentets och rådets ändring av de rättsliga grunderna för de europeiska programmen inom livslångt lärande, kultur, ungdom och medborgarskap har den avsevärt förkortade tiden för ansökningsförfaranden ökat programmens effektivitet. Det bör särskilt ses till att administrativa och finansiella förfaranden fortsätter att förenklas, bland annat genom användning av sunda, objektiva och regelbundet uppdaterade system för att bestämma fasta belopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats.

(31)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionens tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (13).

(32)

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 (14) har kommissionen sedan 2009 anförtrott genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur genomförandeuppgifter för förvaltningen av programmet för unionsverksamhet inom områdena utbildning, audiovisuella medier och kultur. Kommissionen får därför med ledning av en analys om kostnadseffektivitet använda ett befintligt genomförandeorgan för genomförandet av programmet, enligt vad som föreskrivs i den förordningen.

(33)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (15) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(34)

Unionens ekonomiska intressen bör under hela utgiftscykeln skyddas med hjälp av proportionerliga åtgärder, inklusive åtgärder för förebyggande, spårning och utredning av oriktigheter, återkrävande av sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och vid behov fastställande av administrativa sanktioner och bötesstraff, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (16) (nedan kallad budgetförordningen).

(35)

Vad gäller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (17) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (18), bör lämpliga åtgärder utarbetas och genomföras för att förhindra bedrägerier samt för att driva in medel som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(36)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald, att främja Europas kulturarv och att stärka konkurrenskraften för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa, särskilt den audiovisuella sektorn, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, med hänsyn till programmets transnationella och internationella natur, utan snarare, på grund av dess skalfördelar och förväntade effekter, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(37)

Beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG bör därför upphävas.

(38)

Det bör fastställas åtgärder för övergången från Media-, Kultur- och Media Mundusprogrammen till programmet.

(39)

I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör kommissionen kunna bedöma att de kostnader som är direkt knutna till genomförandet av de åtgärder och verksamheter som får stöd som bidragsberättigande, även om de uppkommit för bidragsmottagaren innan ansökan om bidrag lämnades in.

(40)

I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2014. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

a)

lån till små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna (garantier från Europeiska investeringsfonden (EIF) eller

b)

lånegarantier till andra finansiella förmedlare som tillhandahåller lån till små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna (motgarantier från EIF).

a)

Skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och främja Europas kulturarv.

b)

Stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt den audiovisuella sektorn, för att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

a)

Stödja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas förmåga att verka transnationellt och internationellt.

b)

Främja den transnationella cirkulationen för kulturella och kreativa verk och kulturella och kreativa aktörers transnationella rörlighet, i synnerhet konstnärer, och nå ut till ny och större publik samt förbättra tillgången till kulturella och kreativa verk i och utanför unionen med särskild inriktning på barn, unga, personer med funktionsnedsättningar samt underrepresenterade grupper.

c)

Stärka den finansiella kapaciteten hos små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom kulturella och kreativa sektorer på ett hållbart sätt, samtidigt som säkerställande av en välavvägd geografisk täckning och sektorsmässig representation strävas efter.

d)

Främja utarbetandet av policyutveckling, innovation, kreativitet, publikutveckling och nya affärs- och ledningsmodeller genom stöd till transnationellt policysamarbete.

a)

Åtgärdernas och verksamheternas transnationella natur som kompletterar regionala, nationella, internationella och andra unionsprogram och politikområden och effekten av sådana åtgärder och verksamheter på de kulturella och kreativa sektorerna samt på medborgare och deras kunskap om andra kulturer än den egna.

b)

Utvecklingen och främjandet av transnationellt samarbete mellan kulturella och kreativa aktörer, inbegripet konstnärer, audiovisuellt yrkesverksamma, kulturella och kreativa organisationer och audiovisuella operatörer, med fokus på att stimulera mer omfattande, snabba, effektiva och långsiktiga reaktioner på globala utmaningar.

c)

Skalfördelar och kritisk massa som unionsstödet främjar och skapar hävstångseffekter för ytterligare finansiering.

d)

Säkerställande av att det finns mer lika villkor inom de europeiska kulturella och kreativa sektorerna genom att hänsyn tas till länder med låg produktionsförmåga och/eller länder eller regioner med begränsat geografiskt och/eller språkligt område.

a)

Ett delprogram Media.

b)

Ett delprogram Kultur.

c)

Ett sektorsövergripande programområde.

a)

Anslutande länder, kandidatländer och de potentiella kandidatländer som omfattas av anslutningsstrategin, i enlighet med de allmänna principer, villkor och förfaranden för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i ramavtalen, respektive associeringsråds beslut eller liknande avtal.

b)

Eftaländer som är parter till EES-avtalet i enlighet med det avtalet.

c)

Schweiz, på grundval av ett bilateralt avtal med det landet.

d)

De länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de förfaranden som fastställs med de länderna enligt ramavtal om deras deltagande i unionens program.

a)

Underlätta för audiovisuellt yrkesverksamma att förvärva och förbättra färdigheter och kompetens liksom utvecklingen av nätverk, inbegripet användning av digital teknik för att säkerställa anpassningen till utvecklingen på marknaden, testande av nya tillvägagångssätt för publikutveckling och testande av nya affärsmodeller.

b)

Öka kapaciteten hos audiovisuella operatörer att utveckla europeiska audiovisuella verk som har potential att cirkulera i och utanför unionen och underlätta europeisk och internationell samproduktion, däribland med TV-bolag.

c)

Uppmuntra till utbyten mellan företag genom att underlätta tillträdet till marknaderna för audiovisuella operatörer, och ge dem affärsverktyg för att öka synligheten för deras projekt på unionsmarknaderna och de internationella marknaderna.

a)

Stödja biografdistribution genom transnationell marknadsföring, varumärkesutveckling, distribution och visning av audiovisuella verk.

b)

Främja transnationell marknadsföring, varumärkesutveckling och distribution av audiovisuella verk på alla andra plattformar än biografer.

c)

Stödja publikutveckling som ett sätt att främja intresset för och förbättra tillgången till europeiska audiovisuella verk, särskilt via marknadsföring, evenemang, filmkunnighet och festivaler.

d)

Främja nya distributionssätt för att möjliggöra framväxt av nya affärsmodeller.

a)

Utveckling av ett heltäckande utbud av utbildningsåtgärder för att uppmuntra audiovisuellt yrkesverksamma att förvärva och förbättra färdigheter och kompetenser samt för att främja kunskapsutbyte och nätverksinitiativ, inbegripet integrering av digital teknik.

b)

Utveckling av europeiska audiovisuella verk, särskilt filmer och tv-produktioner såsom fiktion, dokumentärer, barnproduktioner och animationer, liksom interaktiva verk såsom dataspel och multimedia, med större potential att cirkulera över gränserna.

c)

Verksamhet som syftar till att stödja europeiska audiovisuella produktionsbolag, särskilt oberoende produktionsbolag, i syfte att underlätta europeisk och internationell samproduktion av audiovisuella verk, inbegripet tv-produktioner.

d)

Verksamhet som bidrar till att europeiska och internationella samproduktionspartner träffas och/eller ger indirekt stöd till samproducerade audiovisuella verk genom internationella samproduktionsfonder baserade i ett land som deltar i programmet.

e)

Underlättande av tillträdet till audiovisuella branschevenemang och marknader och användningen av online-affärsverktyg i och utanför unionen.

f)

Inrättande av stödsystem för distribution av icke-nationella europeiska filmer genom biografdistribution och på alla andra plattformar, samt för aktiviteter knutna till internationell försäljning, särskilt textning, dubbning och syntolkning av audiovisuella verk.

g)

Underlättande av cirkulationen av europeiska filmer i hela världen och av internationella filmer i unionen på alla distributionsplattformar, via internationella samarbetsprojekt inom den audiovisuella sektorn.

h)

Ett europeiskt nätverk av biografägare där en betydande andel icke-nationella europeiska filmer visas.

i)

Initiativ som presenterar och främjar en mångfald av europeiska audiovisuella verk, inbegripet kortfilmer, till exempel festivaler och andra PR-evenemang.

j)

Verksamhet som syftar till att främja filmkunnighet och öka publikens kunskap om och intresse för europeiska audiovisuella verk, inbegripet det audiovisuella arvet och filmarvet, särskilt för en ung publik.

k)

Innovativa insatser där nya affärsmodeller och verktyg testas på områden som kan komma att påverkas av införandet och användningen av digitalteknik.

a)

främja transparens och skapa lika villkor i fråga om tillträde till rättslig och finansiell information/marknadsinformation samt arbeta för att förbättra jämförbarheten av rättslig och statistisk information,

b)

tillhandahålla uppgifter och marknadsanalyser som kan användas vid utarbetandet av handlingslinjerna för delprogrammet Media och vid utvärderingen av handlingslinjernas effekter på marknaden.

a)

Stöd till insatser som ger kulturella och kreativa aktörer de färdigheter, den kompetens och de kunskaper som kan bidra till att stärka de kulturella och kreativa sektorerna, inbegripet främjande av anpassning till digital teknik, testande av innovativa tillvägagångssätt för publikutveckling och testande av nya affärs- och ledningsmodeller.

b)

Stöd till insatser som gör att kulturella och kreativa aktörer kan samarbeta internationellt och kan internationalisera sina yrkeskarriärer och sin verksamhet, i och utanför unionen, när så är möjligt på grundval av långsiktiga strategier.

c)

Stöd till insatser för att stärka europeiska kulturella och kreativa organisationer och internationellt nätverksarbete för att underlätta tillträdet till nya yrkesmöjligheter.

a)

Stöd till internationella turnéer, evenemang, utställningar och festivaler.

b)

Stöd till cirkulation för europeisk litteratur i syfte att säkerställa dess högsta möjliga tillgänglighet.

c)

Stöd till publikutveckling som ett sätt att främja intresset för och förbättra tillgången till europeiska kulturella och kreativa verk och materiellt och immateriellt kulturarv.

a)

Transnationella samarbetsprojekt som för samman kulturella och kreativa organisationer från olika länder i verksamhet inom eller över sektorerna.

b)

Verksamhet som utförs av europeiska nätverk av kulturella och kreativa organisationer från olika länder.

c)

Verksamhet i organisationer med ett europeiskt perspektiv som främjar utvecklingen av nya begåvningar och främjar transnationell rörlighet för kulturella och kreativa aktörer samt cirkulationen av verk, med möjlighet att utöva en bred påverkan på de kulturella och kreativa sektorerna och ge varaktiga effekter.

d)

Litterära översättningar och deras vidare spridning.

e)

Särskilda insatser för att ge större synlighet åt de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och stimulera interkulturell dialog och ömsesidig förståelse, till exempel via unionens kulturpriser, gemenskapsåtgärden för Europeisk kulturhuvudstad och insatsen för det europeiska kulturarvsmärket.

a)

Underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer i de kulturella och kreativa sektorerna.

b)

Förbättra medverkande finansiella förmedlares förmåga att bedöma risker i samband med små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna och deras projekt, däribland genom tekniskt bistånd, kunskapsuppbyggande och åtgärder för arbete i nätverk.

a)

Transnationellt utbyte av erfarenheter och kunnande i förhållande till nya affärs- och ledningsmodeller, lärande av varandra och nätverksarbete bland kulturella och kreativa organisationer och beslutsfattare som är kopplade till utvecklingen av de kulturella och kreativa sektorerna och, när så är lämpligt, främjande av digitalt nätverksarbete.

b)

Insamling av uppgifter om marknaden, undersökningar, analyser av arbetsmarknads- och kompetensbehov, analyser av europeisk och nationell kulturpolitik och stöd till statistiska undersökningar baserade på sektorspecifika instrument och kriterier, inbegripet mätningar av alla aspekter av programmets effekter.

c)

Betalning av avgifter till unionens medlemskap i observatoriet för att främja insamlingen av uppgifter och analyser i den audiovisuella sektorn.

d)

Testande av nya och sektorsövergripande affärsmetoder när det gäller finansiering, distribution och kommersialisering av kreativa verk.

e)

Konferenser, seminarier och policydialog, däribland inom kultur- och mediekunnighet som, när så är lämpligt, främjar digitalt nätverksarbete.

f)

De kontaktkontor för Kreativa Europa som avses i artikel 16, och fullgörandet av deras arbetsuppgifter.

a)

Informera om och främja programmet i sina länder.

b)

Bistå de kulturella och kreativa sektorerna i samband med programmet och tillhandahålla grundläggande information om andra relevanta möjligheter att få stöd inom ramen för unionspolitiken.

c)

Stimulera gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna.

d)

Stödja kommissionen genom att bistå den när det gäller de kulturella och kreativa sektorerna i de länder som deltar i programmet, till exempel genom att tillhandahålla tillgängliga uppgifter om dessa sektorer.

e)

Stödja kommissionen genom att se till att kommunikationen är god och sprida programmets resultat och effekter.

f)

Säkerställa kommunikationen och spridningen av information om vilken unionsfinansiering som beviljats och de resultat som uppnåtts för landet.

a)

Relevant unionspolitik, t.ex. inom utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, den inre marknaden, den digitala agendan, ungdomsfrågor, medborgarskap, yttre förbindelser, handel, forskning och innovation, näringsliv, turism, rättsliga frågor, utvidgning och utveckling.

b)

Annan relevant unionsfinansiering inom kultur- och mediepolitik, särskilt Europeiska socialfonden, Europeiska regionalutvecklingsfonden och forsknings- och innovationsprogrammen, samt de finansieringsinstrument som är kopplade till rättsliga frågor och medborgarskap, program för externt samarbete och instrument inför anslutningen.

a)

Indikatorer för de allmänna mål som avses i artikel 3:

b)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 a:

c)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 b vad gäller delprogrammet Media:

d)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 b vad gäller delprogrammet Kultur:

e)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 c:

f)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 d:

a)

innehåller kvalitativa och kvantitativa inslag för att bedöma programmets effektivitet avseende att uppnå dess mål, resurseffektiviteten i programmet och dess europeiska mervärde,

b)

belyser möjligheterna till förenkling av programmet, dess interna och externa samstämmighet, hur relevanta dess samtliga mål är för framtiden samt hur åtgärderna bidrar till unionens prioriteringar om smart och hållbar tillväxt för alla,

c)

tar hänsyn till utvärderingsresultaten om de långsiktiga effekterna av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG.

a)

Minst 56 % för delprogrammet Media.

b)

Minst 31 % för delprogrammet Kultur.

c)

Högst 13 % för det sektorsövergripande programområdet, varvid minst 4 % ska tilldelas de transnationella samarbetsåtgärder som förtecknas i artikel 15 och kontaktkontorerna för Kreativa Europa.