Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32013R1295

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG Text av betydelse för EES

OJ L 347, 20.12.2013, p. 221–237 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1295/oj

20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/221


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1295/2013

av den 11 december 2013

om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 166.4, artikel 167.5 första strecksatsen samt artikel 173.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) syftar till en allt närmare union mellan Europas folk och ger bland annat unionen i uppgift att bidra till att medlemsstaternas kulturer blomstrar alltmedan deras nationella och regionala mångfald respekteras, och samtidigt ser till att förutsättningarna för unionens konkurrenskraft är på plats. I det hänseendet stöder och kompletterar unionen, där detta är nödvändigt, medlemsstaternas insatser som syftar till att respektera och främja den kulturella och språkliga mångfalden, i enlighet med artikel 167 i EUF-fördraget och Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturella uttryck (nedan kallad 2005 års Unescokonvention), samt förstärker konkurrenskraften i kulturella och kreativa sektorer och underlättar anpassningen till förändringar i näringslivet.

(2)

Unionens stöd till de kulturella och kreativa sektorerna bygger huvudsakligen på erfarenheterna från de unionsprogram som återfinns i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG (4) (Mediaprogrammet), Europaparlamentets och rådets beslut nr 1855/2006/EG (5) (Kulturprogrammet) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1041/2009/EG (6) (Media Mundus). Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG (7) (gemenskapsåtgärden för Europeisk kulturhuvudstad) samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1194/2011 (8) (insatsen för det europeiska kulturarvsmärket) bidrar också till unionens stöd för de kulturella och kreativa sektorerna.

(3)

I kommissionens meddelande om En europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld, som godkändes av rådet i dess resolution av den 16 november 2007 (9) och av Europaparlamentet i dess resolution av den 10 april 2008 (10), anges målen för unionens framtida verksamhet inom de kulturella och kreativa sektorerna. Verksamheten syftar till att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog, kulturen som en katalysator för kreativitet inom ramen för tillväxt och sysselsättning och som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.

(4)

Vad gäller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i synnerhet artiklarna 11, 21 och 22 utgör de kulturella och kreativa sektorerna ett viktigt bidrag i kampen mot alla slag av diskriminering, inbegripet rasism och främlingsfientlighet, och de är viktiga plattformar för yttrandefriheten och för främjandet av respekten för den kulturella och språkliga mångfalden.

(5)

2005 års Unescokonvention, som trädde i kraft den 18 mars 2007, och som unionen är part i, understryker att kulturella verksamheter, varor och tjänster är av både ekonomisk och kulturell art eftersom de är bärare av identiteter, värderingar och betydelser och därför inte bör behandlas som om de enbart har ett ekonomiskt värde. Konventionen syftar till att stärka det internationella samarbetet, däribland internationella avtal om samproduktion och samdistribution, och solidaritet för att främja alla länders och personers kulturella uttryck. Det anges även i konventionen att vederbörlig hänsyn ska tas till de särskilda villkoren och behoven hos olika sociala grupper, däribland personer som tillhör minoriteter. Ett stödprogram för de kulturella och kreativa sektorerna bör därför främja kulturell mångfald på internationell nivå i linje med den konventionen.

(6)

Främjandet av det materiella och immateriella kulturarvet, med beaktande av bland annat. Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet från 2003 och Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv från 1972, bör också bidra till att öka de berörda platsernas värde samtidigt som det ska ge människorna en känsla av samhörighet med dessa platsers kulturella och historiska värde.

(7)

I kommissionens meddelande med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) fastställs en strategi som syftar till att göra unionen till en smart och hållbar ekonomi för alla med en hög nivå av sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. I det meddelandet noterade kommissionen att unionen måste tillhandahålla mer attraktiva ramvillkor för innovation och kreativitet. De kulturella och kreativa sektorerna är i det avseendet en källa till innovativa idéer som kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen och bidrar till att hantera samhällsförändringar. Dessutom är spetskompetens och konkurrenskraft i dessa sektorer huvudsakligen resultatet av insatser från konstnärer, kreatörer och yrkesverksamma som behöver främjas. I det syftet bör därför tillgången till finansiering för de kulturella och kreativa sektorerna förbättras.

(8)

I dess slutsatser om informationstjänster och rörlighet för konstnärer och kulturarbetare (11) bekräftar rådet att rörlighet för konstnärer och kulturarbetare är viktig för unionen och för att uppnå dess mål i Europa 2020-strategin, och medlemsstaterna och kommissionen uppmanades att inom sina respektive kompetensområden och med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen underlätta tillhandahållandet av heltäckande och korrekt information till konstnärer och kulturarbetare som vill röra sig inom unionen.

(9)

För att bidra till en förstärkning av det gemensamma kulturområdet är det viktigt att främja den transnationella rörligheten för kulturella och kreativa aktörer och den transnationella cirkulationen för kulturella och kreativa verk, inbegripet audiovisuella verk och produkter, och därmed främjar kulturutbyte och en interkulturell dialog.

(10)

Media-, Kultur- och Media Mundusprogrammen har varit föremål för regelbunden kontroll och extern utvärdering, och det har hållits offentliga samråd kring deras framtid, av vilka det framgår att programmen har en mycket viktig uppgift när det gäller att värna om och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och att de är av betydelse för de kulturella och kreativa sektorernas behov. Det framgår också av dessa kontroll-, utvärderings- och samrådsverksamheter, samt av olika oberoende undersökningar, särskilt undersökningen om de kulturella och kreativa näringarnas entreprenörsdimension, att dessa sektorer står inför gemensamma utmaningar, nämligen den snabba förändringen till följd av övergången till digital teknik och globaliseringen, marknadsfragmenteringen på grund av den språkliga mångfalden, svårigheter att få tillgång till finansiering, komplexa administrativa förfaranden och brist på jämförbara data, vilka alla kräver insatser på unionsnivå.

(11)

De europeiska kulturella och kreativa sektorerna är till sin natur diversifierade mellan olika länder och språk, vilket leder till ett kulturellt rikt och mycket oberoende kulturlandskap som låter de olika kulturella traditionerna i Europas kulturarv komma till uttryck. En sådan diversifiering leder dock också till en rad hinder som försvårar en smidig transnationell cirkulation för kulturella och kreativa verk och begränsar rörligheten för kulturella och kreativa aktörer i och utanför unionen, vilket kan skapa geografisk obalans, och följaktligen till ett begränsat val för konsumenten.

(12)

Eftersom de europeiska kulturella och kreativa sektorerna kännetecknas av språklig mångfald, vilket i vissa sektorer leder till fragmentering mellan olika språk, är textning, dubbning och syntolkning avgörande för cirkulation av kulturella och kreativa verk, inbegripet audiovisuella verk.

(13)

Övergången till digital teknik har en mycket stark inverkan på hur kulturella och kreativa varor och tjänster framställs, sprids, konsumeras och omräknas i pengar. Behovet av att hitta en ny balans mellan den ökade tillgången till kulturella och kreativa verk, en skälig ersättning för konstnärer och kreatörer och framväxten av nya affärsmodeller erkänns, men samtidigt erbjuder förändringarna till följd av övergången till digitalteknik stora möjligheter för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och det europeiska samhället i allmänhet. Lägre distributionskostnader, nya distributionskanaler, potentialen för nya och utvidgade publiker och nya möjligheter för nischprodukter kan underlätta tillgången till och öka cirkulationen av kulturella och kreativa verk i hela världen. För att till fullo utnyttja de möjligheterna och anpassa sig till det läge som det digitala skiftet och globaliseringen skapar måste de kulturella och kreativa sektorerna utarbeta nya färdigheter och de behöver bättre tillgång till finansiering för att uppgradera sin utrustning, utveckla nya produktions- och distributionsmetoder och anpassa sina affärsmodeller.

(14)

Rådande distributionsformer ligger till grund för systemet för filmfinansiering. Det finns dock ett allt större behov att främja framväxten av attraktiva lagliga utbud på nätet och uppmuntra till innovation. Därför är det väsentligt att främja nya distributionssätt för att få nya affärsmodeller att växa fram.

(15)

Digitaliseringen av biografer har varit ett långvarigt problem för många små biografägare, särskilt av ensalongsbiografer, på grund av de höga kostnaderna för den digitala utrustningen. Medlemsstaterna har visserligen huvudansvaret för kultur och bör därför fortsätta att behandla den frågan på nationell, regional och lokal nivå, beroende på vad som är tillämpligt, men det finns möjligheter till finansiering från unionens program och fonder, särskilt från sådana som är inriktade på lokal och regional utveckling.

(16)

Publikutveckling, i synnerhet vad gäller unga, kräver ett särskilt åtagande från unionens sida att särskilt stödja medie- och filmkunnighet.

(17)

En av de största utmaningarna för de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer, däribland icke-vinstdrivande och icke-statliga organisationer, är deras svårighet att anskaffa de medel de behöver för att bekosta sin verksamhet, växa och behålla och öka sin konkurrenskraft eller göra sin verksamhet mer internationell. Medan det är en vanlig utmaning för små och medelstora företag allmänt sett, är situationen avsevärt svårare i de kulturella och kreativa sektorerna på grund av att många av deras tillgångar är immateriella, att deras verksamhet är av prototypisk art och att de har ett ofrånkomligt behov av att ta risker och experimentera för att kunna nyskapa. Sådant risktagande måste få förståelse och stöd, även av finanssektorn.

(18)

Som pilotprojekt är alliansen för europeiska kreativa sektorer ett sektorsövergripande initiativ som i första hand stöder de kreativa företagen på policynivå. Initiativet syftar till att anskaffa ytterligare medel för de kreativa näringarna och främja efterfrågan på dessa näringars tjänster hos andra branscher och sektorer. Nya verktyg för bättre stöd till innovation inom de kreativa näringarna kommer att testas och detta kommer att delas inom en policyutvecklingsplattformbestående av intressenter på europeisk, nationell och regional nivå.

(19)

Sammanförandet av de nuvarande Media-, Kultur- och Media Mundusprogrammen inom de kulturella och kreativa sektorerna i ett enda övergripande program (nedan kallat programmet) skulle mer effektivt stödja små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer i deras ansträngningar att ta till vara de möjligheter som övergången till digital teknik och globaliseringen erbjuder, och skulle dessutom hjälpa dem att ta itu med de frågor som för närvarande leder till en fragmentering av marknaden. För att programmet ska bli effektivt bör med hjälp av skräddarsydda tillvägagångssätt inom två oberoende delprogram och ett sektorsövergripande programområde hänsyn tas till de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och specifika behov. Det är särskilt viktigt att se till att det vid genomförandet finns synergieffekter mellan programmet och de nationella och regionala strategierna för smart specialisering. För det ändamålet bör programmet inrätta en sammanhängande stödstruktur för de olika kulturella och kreativa sektorerna, bestående av ett bidragssystem och ett kompletterande finansieringsinstrument.

(20)

Programmet bör ta kulturens och den kulturella verksamhetens dubbla funktion i beaktande genom ett erkännande av å ena sidan det inneboende och artistiska värdet av kulturen och å andra sidan det ekonomiska värdet av dessa sektorer inbegripet deras bidrag till kreativitet, innovation och social delaktighet i samhället i vidare bemärkelse.

(21)

Vid genomförandet av programmet bör hänsyn tas till det inneboende värdet av kulturen och de kulturella och kreativa sektorernas specifika karaktär, inbegripet betydelsen av icke vinstdrivande organisationer och projekt inom delprogrammet Kultur.

(22)

Ett självfinansieringsinstrument, lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna (nedan kallad lånegarantin), bör göra det möjligt för dessa sektorer i stort att växa, och bör framför allt tillhandahålla tillräckliga resurser för nya insatser och möjligheter. Utvalda finansiella förmedlare bör agera till förmån för kulturella och kreativa projekt för att säkerställa en balanserad låneportfölj i fråga om geografisk täckning och sektorsmässig representation. Dessutom har offentliga och privata organisationer en viktig roll att spela i det sammanhanget för att ett brett angreppssätt för lånegarantin ska kunna uppnås.

(23)

Finansiering bör även tillhandahållas för gemenskapsåtgärden för Europeisk kulturhuvudstad och för administrationen av insatsen för det europeiska kulturarvsmärket, eftersom de bidrar till en starkare känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde, till att stimulera interkulturell dialog och ömsesidig förståelse och till att framhäva kulturarvets värde.

(24)

Förutom medlemsstater och utomeuropeiska länder och territorier som får delta i programmet enligt artikel 58 i rådets beslut 2001/822/EG (12), bör programmet också, på vissa villkor, vara öppet för deltagande av de länder i den europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är parter till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och för Schweiz. Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av anslutningsstrategin liksom länderna som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör också kunna få delta i programmet, med undantag avseende lånegarantin.

(25)

Programmet bör dessutom vara öppet för bilateralt eller multilateralt samarbete med tredjeländer på grundval av tilläggsanslag som ska fastställas och särskilda arrangemang som de berörda parterna ska komma överens om.

(26)

Samarbetet bör främjas på de kulturella och det audiovisuella områdena mellan programmet och internationella organisationer såsom Unesco, Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo).

(27)

Det är nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder och verksamheter inom programmet har ett europeiskt mervärde, att de kompletterar medlemsstaternas verksamhet samt överensstämmer med artikel 167.4 i EUF-fördraget och är förenliga med annan unionsverksamhet, särskilt inom utbildning, sysselsättning, den inre marknaden, företagande, ungdom, hälsa, medborgarskap och rättvisa, forskning och innovation, industri- och sammanhållningspolitik, turism och yttre förbindelser, handel och utveckling samt den digitala agendan.

(28)

Enligt principerna för resultatbedömning bör förfarandena för kontroll och utvärdering av programmet inbegripa utförliga årliga rapporter och hänvisa till specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbundna mål och indikatorer, även kvalitativa. Förfarandena för kontroll och utvärdering bör beakta det arbete som utförs av relevanta aktörer, såsom Eurostat och resultaten av kulturprojektet inom ESS-net samt Unescos statistikinstitut. I det sammanhanget bör, vad gäller den audiovisuella sektorn, unionens deltagande i Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallat observatoriet) fortsätta.

(29)

I syfte att garantera en optimal kontroll och utvärdering av programmet under hela dess löptid bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på antagandet av ytterligare kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(30)

Enligt kommissionens rapport av den 30 juli 2010 om effekterna av Europaparlamentets och rådets ändring av de rättsliga grunderna för de europeiska programmen inom livslångt lärande, kultur, ungdom och medborgarskap har den avsevärt förkortade tiden för ansökningsförfaranden ökat programmens effektivitet. Det bör särskilt ses till att administrativa och finansiella förfaranden fortsätter att förenklas, bland annat genom användning av sunda, objektiva och regelbundet uppdaterade system för att bestämma fasta belopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats.

(31)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionens tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (13).

(32)

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 (14) har kommissionen sedan 2009 anförtrott genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur genomförandeuppgifter för förvaltningen av programmet för unionsverksamhet inom områdena utbildning, audiovisuella medier och kultur. Kommissionen får därför med ledning av en analys om kostnadseffektivitet använda ett befintligt genomförandeorgan för genomförandet av programmet, enligt vad som föreskrivs i den förordningen.

(33)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (15) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(34)

Unionens ekonomiska intressen bör under hela utgiftscykeln skyddas med hjälp av proportionerliga åtgärder, inklusive åtgärder för förebyggande, spårning och utredning av oriktigheter, återkrävande av sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och vid behov fastställande av administrativa sanktioner och bötesstraff, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (16) (nedan kallad budgetförordningen).

(35)

Vad gäller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (17) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (18), bör lämpliga åtgärder utarbetas och genomföras för att förhindra bedrägerier samt för att driva in medel som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(36)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald, att främja Europas kulturarv och att stärka konkurrenskraften för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa, särskilt den audiovisuella sektorn, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, med hänsyn till programmets transnationella och internationella natur, utan snarare, på grund av dess skalfördelar och förväntade effekter, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(37)

Beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG bör därför upphävas.

(38)

Det bör fastställas åtgärder för övergången från Media-, Kultur- och Media Mundusprogrammen till programmet.

(39)

I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör kommissionen kunna bedöma att de kostnader som är direkt knutna till genomförandet av de åtgärder och verksamheter som får stöd som bidragsberättigande, även om de uppkommit för bidragsmottagaren innan ansökan om bidrag lämnades in.

(40)

I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2014. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Inrättande och varaktighet

1.   Genom denna förordning inrättas programmet Kreativa Europa (nedan kallat programmet) för att stödja de kulturella och kreativa sektorerna i Europa.

2.   Programmet ska genomföras från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.   de kulturella och kreativa sektorerna: alla sektorer vars verksamhet bygger på kulturella värden och/eller konstnärliga och andra kreativa uttryck, oavsett om den verksamheten är marknadsorienterad eller inte, oavsett vilken struktur som genomför den och oavsett hur den strukturen är finansierad. I verksamheten ingår utveckling, skapande, produktion, spridning och bevarande av varor och tjänster som förkroppsligar kulturella, konstnärliga eller andra kreativa uttryck samt närliggande funktioner som utbildning eller förvaltning. I de kulturella och kreativa sektorerna ingår bland annat arkitektur, arkiv, bibliotek och museer, konsthantverk, det audiovisuella området (detta inkluderar film, television, dataspel och multimedia), materiellt och immateriellt kulturarv, design, festivaler, musik, litteratur, scenkonst, förlagsverksamhet, radio och bildkonst,

2.   små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (19).

3.   medverkande finansiella förmedlare: finansiella intermediärer i den mening som avses i artikel 139.4 andra stycket budgetförordningen, som valts ut i enlighet med lånegarantin i enlighet med budgetförordningen och bilaga I till den här förordningen, och som tillhandahåller eller planerar att tillhandahålla

a)

lån till små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna (garantier från Europeiska investeringsfonden (EIF) eller

b)

lånegarantier till andra finansiella förmedlare som tillhandahåller lån till små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna (motgarantier från EIF).

4)   tillhandahållare av kapacitetsuppbyggnadstjänster: enheter med förmåga att tillhandahålla sakkunskap i enlighet med bilaga I för att göra det möjligt för medverkande finansiella förmedlare att effektivt bedöma särdrag hos och risker förbundna med små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer som är verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna och med deras projekt.

Artikel 3

Allmänna mål

Programmets allmänna mål ska vara följande:

a)

Skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och främja Europas kulturarv.

b)

Stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt den audiovisuella sektorn, för att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

Artikel 4

Särskilda mål

Programmet ska ha följande särskilda mål:

a)

Stödja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas förmåga att verka transnationellt och internationellt.

b)

Främja den transnationella cirkulationen för kulturella och kreativa verk och kulturella och kreativa aktörers transnationella rörlighet, i synnerhet konstnärer, och nå ut till ny och större publik samt förbättra tillgången till kulturella och kreativa verk i och utanför unionen med särskild inriktning på barn, unga, personer med funktionsnedsättningar samt underrepresenterade grupper.

c)

Stärka den finansiella kapaciteten hos små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom kulturella och kreativa sektorer på ett hållbart sätt, samtidigt som säkerställande av en välavvägd geografisk täckning och sektorsmässig representation strävas efter.

d)

Främja utarbetandet av policyutveckling, innovation, kreativitet, publikutveckling och nya affärs- och ledningsmodeller genom stöd till transnationellt policysamarbete.

Artikel 5

Europeiskt mervärde

1.   Som ett erkännande av kulturens inneboende och ekonomiska värde ska programmet stödja åtgärder och verksamheter som har ett europeiskt mervärde inom de kulturella och kreativa sektorerna. Det ska bidra till att uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ.

2.   Det europeiska mervärdet ska säkerställas med hjälp av en eller fler av följande:

a)

Åtgärdernas och verksamheternas transnationella natur som kompletterar regionala, nationella, internationella och andra unionsprogram och politikområden och effekten av sådana åtgärder och verksamheter på de kulturella och kreativa sektorerna samt på medborgare och deras kunskap om andra kulturer än den egna.

b)

Utvecklingen och främjandet av transnationellt samarbete mellan kulturella och kreativa aktörer, inbegripet konstnärer, audiovisuellt yrkesverksamma, kulturella och kreativa organisationer och audiovisuella operatörer, med fokus på att stimulera mer omfattande, snabba, effektiva och långsiktiga reaktioner på globala utmaningar.

c)

Skalfördelar och kritisk massa som unionsstödet främjar och skapar hävstångseffekter för ytterligare finansiering.

d)

Säkerställande av att det finns mer lika villkor inom de europeiska kulturella och kreativa sektorerna genom att hänsyn tas till länder med låg produktionsförmåga och/eller länder eller regioner med begränsat geografiskt och/eller språkligt område.

Artikel 6

Programmets struktur

Programmet ska bestå av följande:

a)

Ett delprogram Media.

b)

Ett delprogram Kultur.

c)

Ett sektorsövergripande programområde.

Artikel 7

Delprogrammens logotyper

1.   Kommissionen ska säkerställa programmets synlighet genom att använda logotyper, vilka ska vara specifika för varje delprogram.

2.   Delprogrammet Medias stödmottagare ska använda logotypen som fastställs i bilaga II. Kommissionen ska ange specifikationer för användningen av den logotypen och ska informera stödmottagarna om detta.

3.   Delprogrammet Kulturs stödmottagare ska använda en logotyp, vilken ska fastställas av kommissionen. Kommissionen ska fastställa specifikationer för användningen av den logotypen och ska informera stödmottagarna om detta.

4.   Kommissionen och de kontaktkontor för Kreativa Europa som avses i artikel 16 ska också ha rätt att använda delprogrammens logotyper.

Artikel 8

Tillträde till programmet

1.   Programmet ska främja kulturell mångfald på internationell nivå i linje med 2005 års Unescokonvention.

2.   Programmet ska vara öppet för deltagande från medlemsstaterna.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 ska programmet vara öppet för deltagande från följande länder, under förutsättning att de betalar tilläggsanslag och att de, för delprogrammet Media, uppfyller villkoren i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (20):

a)

Anslutande länder, kandidatländer och de potentiella kandidatländer som omfattas av anslutningsstrategin, i enlighet med de allmänna principer, villkor och förfaranden för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i ramavtalen, respektive associeringsråds beslut eller liknande avtal.

b)

Eftaländer som är parter till EES-avtalet i enlighet med det avtalet.

c)

Schweiz, på grundval av ett bilateralt avtal med det landet.

d)

De länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de förfaranden som fastställs med de länderna enligt ramavtal om deras deltagande i unionens program.

4.   De länder som avses i punkt 3 a och 3 d ska vara uteslutna från deltagande i lånegarantin.

5.   Programmet ska vara öppet för bilateralt eller multilateralt samarbete som riktas till utvalda länder eller regioner på grundval av tilläggsanslag som betalats av dessa länder eller regioner och särskilda arrangemang, som de länderna eller regionerna ska komma överens om.

6.   Programmet ska tillåta samarbete och gemensam verksamhet med länder som inte deltar i programmet och med internationella organisationer som är verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna, till exempel Unesco, Europarådet, OECD och Wipo på grundval av gemensamma bidrag till förverkligandet av programmets mål.

KAPITEL II

Delprogrammet Media

Artikel 9

Prioriteringar för delprogrammet Media

1.   Följande ska prioriteras för att stärka den europeiska audiovisuella sektorns förmåga att verka transnationellt:

a)

Underlätta för audiovisuellt yrkesverksamma att förvärva och förbättra färdigheter och kompetens liksom utvecklingen av nätverk, inbegripet användning av digital teknik för att säkerställa anpassningen till utvecklingen på marknaden, testande av nya tillvägagångssätt för publikutveckling och testande av nya affärsmodeller.

b)

Öka kapaciteten hos audiovisuella operatörer att utveckla europeiska audiovisuella verk som har potential att cirkulera i och utanför unionen och underlätta europeisk och internationell samproduktion, däribland med TV-bolag.

c)

Uppmuntra till utbyten mellan företag genom att underlätta tillträdet till marknaderna för audiovisuella operatörer, och ge dem affärsverktyg för att öka synligheten för deras projekt på unionsmarknaderna och de internationella marknaderna.

2.   Följande ska prioriteras för att främja transnationell cirkulation:

a)

Stödja biografdistribution genom transnationell marknadsföring, varumärkesutveckling, distribution och visning av audiovisuella verk.

b)

Främja transnationell marknadsföring, varumärkesutveckling och distribution av audiovisuella verk på alla andra plattformar än biografer.

c)

Stödja publikutveckling som ett sätt att främja intresset för och förbättra tillgången till europeiska audiovisuella verk, särskilt via marknadsföring, evenemang, filmkunnighet och festivaler.

d)

Främja nya distributionssätt för att möjliggöra framväxt av nya affärsmodeller.

Artikel 10

Stödåtgärder för delprogrammet Media

För att prioriteringarna i artikel 9 ska kunna genomföras, ska delprogrammet Media stödja följande:

a)

Utveckling av ett heltäckande utbud av utbildningsåtgärder för att uppmuntra audiovisuellt yrkesverksamma att förvärva och förbättra färdigheter och kompetenser samt för att främja kunskapsutbyte och nätverksinitiativ, inbegripet integrering av digital teknik.

b)

Utveckling av europeiska audiovisuella verk, särskilt filmer och tv-produktioner såsom fiktion, dokumentärer, barnproduktioner och animationer, liksom interaktiva verk såsom dataspel och multimedia, med större potential att cirkulera över gränserna.

c)

Verksamhet som syftar till att stödja europeiska audiovisuella produktionsbolag, särskilt oberoende produktionsbolag, i syfte att underlätta europeisk och internationell samproduktion av audiovisuella verk, inbegripet tv-produktioner.

d)

Verksamhet som bidrar till att europeiska och internationella samproduktionspartner träffas och/eller ger indirekt stöd till samproducerade audiovisuella verk genom internationella samproduktionsfonder baserade i ett land som deltar i programmet.

e)

Underlättande av tillträdet till audiovisuella branschevenemang och marknader och användningen av online-affärsverktyg i och utanför unionen.

f)

Inrättande av stödsystem för distribution av icke-nationella europeiska filmer genom biografdistribution och på alla andra plattformar, samt för aktiviteter knutna till internationell försäljning, särskilt textning, dubbning och syntolkning av audiovisuella verk.

g)

Underlättande av cirkulationen av europeiska filmer i hela världen och av internationella filmer i unionen på alla distributionsplattformar, via internationella samarbetsprojekt inom den audiovisuella sektorn.

h)

Ett europeiskt nätverk av biografägare där en betydande andel icke-nationella europeiska filmer visas.

i)

Initiativ som presenterar och främjar en mångfald av europeiska audiovisuella verk, inbegripet kortfilmer, till exempel festivaler och andra PR-evenemang.

j)

Verksamhet som syftar till att främja filmkunnighet och öka publikens kunskap om och intresse för europeiska audiovisuella verk, inbegripet det audiovisuella arvet och filmarvet, särskilt för en ung publik.

k)

Innovativa insatser där nya affärsmodeller och verktyg testas på områden som kan komma att påverkas av införandet och användningen av digitalteknik.

Artikel 11

Europeiska audiovisuella observationsorganet

1.   Unionen ska vara medlem i observatoriet under programmets hela löptid.

2.   Unionens deltagande i observatoriet ska bidra till att delprogrammet Medias prioriteringar uppnås genom att

a)

främja transparens och skapa lika villkor i fråga om tillträde till rättslig och finansiell information/marknadsinformation samt arbeta för att förbättra jämförbarheten av rättslig och statistisk information,

b)

tillhandahålla uppgifter och marknadsanalyser som kan användas vid utarbetandet av handlingslinjerna för delprogrammet Media och vid utvärderingen av handlingslinjernas effekter på marknaden.

3.   Kommissionen ska företräda unionen i dess kontakter med observatoriet.

KAPITEL III

Delprogrammet Kultur.

Artikel 12

Prioriteringar för delprogrammet Kultur

1.   Följande ska prioriteras för att stärka de kulturella och kreativa sektorernas förmåga att agera transnationellt:

a)

Stöd till insatser som ger kulturella och kreativa aktörer de färdigheter, den kompetens och de kunskaper som kan bidra till att stärka de kulturella och kreativa sektorerna, inbegripet främjande av anpassning till digital teknik, testande av innovativa tillvägagångssätt för publikutveckling och testande av nya affärs- och ledningsmodeller.

b)

Stöd till insatser som gör att kulturella och kreativa aktörer kan samarbeta internationellt och kan internationalisera sina yrkeskarriärer och sin verksamhet, i och utanför unionen, när så är möjligt på grundval av långsiktiga strategier.

c)

Stöd till insatser för att stärka europeiska kulturella och kreativa organisationer och internationellt nätverksarbete för att underlätta tillträdet till nya yrkesmöjligheter.

2.   Följande ska prioriteras för att främja transnationell cirkulation och rörlighet:

a)

Stöd till internationella turnéer, evenemang, utställningar och festivaler.

b)

Stöd till cirkulation för europeisk litteratur i syfte att säkerställa dess högsta möjliga tillgänglighet.

c)

Stöd till publikutveckling som ett sätt att främja intresset för och förbättra tillgången till europeiska kulturella och kreativa verk och materiellt och immateriellt kulturarv.

Artikel 13

Stödåtgärder för delprogrammet Kultur

1.   För att prioriteringarna i artikel 12 ska kunna genomföras, ska delprogrammet Kultur stödja följande:

a)

Transnationella samarbetsprojekt som för samman kulturella och kreativa organisationer från olika länder i verksamhet inom eller över sektorerna.

b)

Verksamhet som utförs av europeiska nätverk av kulturella och kreativa organisationer från olika länder.

c)

Verksamhet i organisationer med ett europeiskt perspektiv som främjar utvecklingen av nya begåvningar och främjar transnationell rörlighet för kulturella och kreativa aktörer samt cirkulationen av verk, med möjlighet att utöva en bred påverkan på de kulturella och kreativa sektorerna och ge varaktiga effekter.

d)

Litterära översättningar och deras vidare spridning.

e)

Särskilda insatser för att ge större synlighet åt de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och stimulera interkulturell dialog och ömsesidig förståelse, till exempel via unionens kulturpriser, gemenskapsåtgärden för Europeisk kulturhuvudstad och insatsen för det europeiska kulturarvsmärket.

2.   De åtgärder som anges i punkt 1 ska särskilt stödja icke vinstdrivande projekt.

KAPITEL IV

Det sektorsövergripande programområdet

Artikel 14

Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna

1.   Kommissionen ska inrätta en lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna.

Lånegarantin ska drivas som ett fristående instrument och ska inrättas och förvaltas i enlighet med avsnitt VIII i budgetförordningen.

2.   Lånegarantin ska ha följande prioriteringar:

a)

Underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer i de kulturella och kreativa sektorerna.

b)

Förbättra medverkande finansiella förmedlares förmåga att bedöma risker i samband med små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna och deras projekt, däribland genom tekniskt bistånd, kunskapsuppbyggande och åtgärder för arbete i nätverk.

Prioriteterna ska genomföras i enlighet med bilaga I.

3.   I enlighet med artikel 139.4 i budgetförordningen ska kommissionen genomföra lånegarantin genom indirekt förvaltning och delegera befogenheter till EIF såsom avses i artikel 58.1 c iii i den förordningen, i enlighet med villkoren i ett avtal mellan kommissionen och EIF.

Artikel 15

Transnationellt policysamarbete

1.   För att främja det transnationella policysamarbetet ska det sektorsövergripande programområdet stödja följande:

a)

Transnationellt utbyte av erfarenheter och kunnande i förhållande till nya affärs- och ledningsmodeller, lärande av varandra och nätverksarbete bland kulturella och kreativa organisationer och beslutsfattare som är kopplade till utvecklingen av de kulturella och kreativa sektorerna och, när så är lämpligt, främjande av digitalt nätverksarbete.

b)

Insamling av uppgifter om marknaden, undersökningar, analyser av arbetsmarknads- och kompetensbehov, analyser av europeisk och nationell kulturpolitik och stöd till statistiska undersökningar baserade på sektorspecifika instrument och kriterier, inbegripet mätningar av alla aspekter av programmets effekter.

c)

Betalning av avgifter till unionens medlemskap i observatoriet för att främja insamlingen av uppgifter och analyser i den audiovisuella sektorn.

d)

Testande av nya och sektorsövergripande affärsmetoder när det gäller finansiering, distribution och kommersialisering av kreativa verk.

e)

Konferenser, seminarier och policydialog, däribland inom kultur- och mediekunnighet som, när så är lämpligt, främjar digitalt nätverksarbete.

f)

De kontaktkontor för Kreativa Europa som avses i artikel 16, och fullgörandet av deras arbetsuppgifter.

2.   Före den 30 juni 2014 ska kommissionen göra en genomförbarhetsstudie om möjligheten att samla in och analysera uppgifter i de kulturella och kreativa sektorerna förutom i den audiovisuella sektorn, och ska överlämna resultaten till Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen får beroende på resultaten av genomförbarhetsstudien lägga fram förslag om ändring av denna förordning i enlighet med detta.

Artikel 16

Kontaktkontor för Kreativa Europa

1.   De länder som deltar i programmet ska tillsammans med kommissionen upprätta ett nätverk av kontaktkontor för Kreativa Europa i enlighet med deras nationella rätt och praxis (nedan kallat kontaktkontor för Kreativa Europa).

2.   Kommissionen ska stödja ett nätverk av kontaktkontor för Kreativa Europa.

3.   Kontaktkontorerna för Kreativa Europa ska med beaktande av varje sektors särart utföra följande uppgifter:

a)

Informera om och främja programmet i sina länder.

b)

Bistå de kulturella och kreativa sektorerna i samband med programmet och tillhandahålla grundläggande information om andra relevanta möjligheter att få stöd inom ramen för unionspolitiken.

c)

Stimulera gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna.

d)

Stödja kommissionen genom att bistå den när det gäller de kulturella och kreativa sektorerna i de länder som deltar i programmet, till exempel genom att tillhandahålla tillgängliga uppgifter om dessa sektorer.

e)

Stödja kommissionen genom att se till att kommunikationen är god och sprida programmets resultat och effekter.

f)

Säkerställa kommunikationen och spridningen av information om vilken unionsfinansiering som beviljats och de resultat som uppnåtts för landet.

4.   Kommissionen ska tillsammans med medlemsstaterna och genom regelbunden och oberoende kontroll och utvärdering säkerställa kvaliteten på och resultaten av de tjänster som kontaktkontor för Kreativa Europa utför.

KAPITEL V

Resultat och spridning

Artikel 17

Enhetlighet och komplementaritet

1.   Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets enhetlighet och komplementaritet med följande:

a)

Relevant unionspolitik, t.ex. inom utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, den inre marknaden, den digitala agendan, ungdomsfrågor, medborgarskap, yttre förbindelser, handel, forskning och innovation, näringsliv, turism, rättsliga frågor, utvidgning och utveckling.

b)

Annan relevant unionsfinansiering inom kultur- och mediepolitik, särskilt Europeiska socialfonden, Europeiska regionalutvecklingsfonden och forsknings- och innovationsprogrammen, samt de finansieringsinstrument som är kopplade till rättsliga frågor och medborgarskap, program för externt samarbete och instrument inför anslutningen.

2.   Denna förordning ska tillämpas och genomföras utan att det påverkar unionens internationella åtaganden.

Artikel 18

Kontroll och utvärdering

1.   Kommissionen ska se till att programmet regelbundet kontrolleras och utvärderas av ett externt organ i förhållande till de kvalitativa och kvantitativa resultatindikatorer som fastställs nedan.

a)

Indikatorer för de allmänna mål som avses i artikel 3:

i)

De kulturella och kreativa sektorernas storlek, förändringar och andel av sysselsättning och bruttonationalprodukt.

ii)

Antalet personer som har tillgång till europeiska kulturella och kreativa verk, inbegripet verk från andra länder än sina egna när detta är möjligt.

b)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 a:

i)

Omfattningen av de kulturella och kreativa organisationernas internationella verksamhet och antalet inrättade transnationella partnerskap.

ii)

Antalet tillfällen till lärande och verksamheter som stöds av programmet och som har förbättrat kompetensen och ökat anställbarheten för kulturella och kreativa aktörer, inbegripet audiovisuellt yrkesverksamma.

c)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 b vad gäller delprogrammet Media:

i)

Antal besökare till visningar på biografer av icke-nationella europeiska filmer i Europa och av europeiska filmer runt om i världen (på de tio viktigaste icke-europeiska marknaderna).

ii)

Procentandelen europeiska audiovisuella verk som visas på biografer, på tv och på digitala plattformar.

iii)

Antalet personer i medlemsstaterna som har tillgång till icke-nationella europeiska audiovisuella verk och antalet personer i de länder som deltar i programmet som har tillgång till europeiska audiovisuella verk.

iv)

Antalet europeiska dataspel som produceras i unionen samt i de länder som deltar i programmet.

d)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 b vad gäller delprogrammet Kultur:

i)

Antalet personer som nåtts direkt eller indirekt av projekt som får stöd ur programmet.

ii)

Antalet projekt som riktar sig till barn, ungdomar och underrepresenterade grupper samt beräknat antal personer som nåtts.

e)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 c:

i)

Volymen av lån som garanterats inom ramen för lånegarantin, indelat efter små och medelstora företags samt mikroorganisationers och små och medelstora organisationers nationella ursprung, storlek och sektorer.

ii)

Volymen av lån som beviljats av medverkande finansiella förmedlare, indelat efter nationellt ursprung.

iii)

Antalet och den geografiska fördelningen av medverkande finansiella förmedlare.

iv)

Antalet små och medelstora företag samt mikroorganisationers och små och medelstora organisationer som utnyttjar lånegarantin, indelat efter nationellt ursprung, storlek och sektorer.

v)

Den genomsnittliga andelen obetalda lån.

vi)

Den uppnådda hävstångseffekten för garanterade lån i förhållande till den vägledande hävstångseffekten (1:5,7).

f)

Indikatorer för det särskilda mål som avses i artikel 4 d:

i)

Antalet medlemsstater som använder sig av resultaten av den öppna samordningsmetoden i utformningen av sin nationella policyutveckling.

ii)

Antalet nya initiativ och resultatet av policyarbetet.

2.   Resultaten av kontrollen och utvärderingen ska beaktas vid genomförandet av programmet.

3.   Förutom den regelbundna kontrollen av programmet ska kommissionen på grundval av extern och oberoende utvärdering upprätta en halvtidsutvärderingsrapport som

a)

innehåller kvalitativa och kvantitativa inslag för att bedöma programmets effektivitet avseende att uppnå dess mål, resurseffektiviteten i programmet och dess europeiska mervärde,

b)

belyser möjligheterna till förenkling av programmet, dess interna och externa samstämmighet, hur relevanta dess samtliga mål är för framtiden samt hur åtgärderna bidrar till unionens prioriteringar om smart och hållbar tillväxt för alla,

c)

tar hänsyn till utvärderingsresultaten om de långsiktiga effekterna av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG.

4.   Kommissionen ska överlämna den halvtidsutvärderingsrapport som avses i punkt 3 till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2017.

5.   Kommissionen ska på grundval av en slutlig extern och oberoende utvärdering upprätta en slutlig utvärderingsrapport i vilken programmets inverkan på längre sikt och hållbarheten i programmets effekter på grundval av utvalda kvantitativa och kvalitativa indikatorer utvärderas. Vad gäller det särskilda mål som avses i artikel 4 c ska kommissionen även utvärdera hur lånegarantin har påverkat tillgången till banklån och därtill hörande kostnader för små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna.

6.   Kommissionen ska överlämna den slutliga utvärderingsrapport som avses i punkt 5 till Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2022.

Artikel 19

Kommunikation och spridning

1.   Kommissionen ska förse de länder som deltar i programmet med uppgifter om projekt som beviljats unionsfinansiering genom att översända urvalsbesluten inom två veckor från och med att de antagits.

2.   De ansvariga för projekt som får bidrag ur programmet ska säkerställa att uppgifter om den unionsfinansiering de fått och om resultaten kommuniceras och sprids.

3.   Kommissionen ska säkerställa att relevanta uppgifter sprids till kontaktkontorerna för Kreativa Europa.

KAPITEL VI

Delegering av befogenheter

Artikel 20

Delegering av befogenheter till kommissionen

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 21 för att komplettera de kvalitativa och kvantitativa resultatindikatorer som anges i artikel 18.1.

Artikel 21

Utövande av delegering

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 20 ska ges till kommissionen för hela den tid som programmet pågår.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VII

Genomförandebestämmelser

Artikel 22

Genomförande av programmet

1.   Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen.

2.   Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett årligt arbetsprogram för de delprogram och det sektorsövergripande programområdet. Kommissionen ska i de årliga arbetsprogrammen säkerställa att de allmänna och specifika mål som anges i artiklarna 3 och 4 samt de prioriteringar som anges i artiklarna 9 och 12 genomförs varje år på ett konsekvent sätt och ska beskriva de förväntade resultaten, genomförandemetoden och det sammanlagda beloppet i finansieringsplanen. Det årliga arbetsprogrammet ska även innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, uppgifter om de belopp som är avsatta för varje åtgärd och en preliminär tidsplan för genomförandet.

För bidrag ska det årliga arbetsprogrammet ange prioriteringarna, kriterierna för stödberättigande, urval och tilldelning samt högsta andel samfinansiering. Det finansiella stödet från programmet får vara högst 80 % av de bidragsberättigade kostnaderna.

För lånegarantin ska det årliga arbetsprogrammet ange kriterierna för stödberättigande och urvalskriterier för finansiella förmedlare, uteslutningskriterier avseende innehållet i projekt som lämnats in till medverkande finansiella förmedlare, det årliga anslaget till EIF och kriterierna för stödberättigande, urval och tilldelning för tillhandahållare av kapacitetsuppbyggnadstjänster.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 23.4.

3.   De allmänna riktlinjerna för genomförandet av programmet ska antas av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 23.3.

Artikel 23

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté (kommittén för Kreativa Europa). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   Kommittén för Kreativa Europa får sammanträda i särskilda konstellationer för att behandla konkreta frågor angående delprogrammen och de sektorsövergripande programområdena.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 24

Finansiella bestämmelser

1.   Finansieringsramen för genomförandet av programmet under perioden från och med den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 fastställs till 1 462 724 000 EUR i löpande priser.

De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen.

2.   Finansieringsramen som avses i punkt 1 ska fördelas enligt följande:

a)

Minst 56 % för delprogrammet Media.

b)

Minst 31 % för delprogrammet Kultur.

c)

Högst 13 % för det sektorsövergripande programområdet, varvid minst 4 % ska tilldelas de transnationella samarbetsåtgärder som förtecknas i artikel 15 och kontaktkontorerna för Kreativa Europa.

3.   De administrativa kostnaderna för genomförandet av programmet ska ingå i de anslag som anges i punkt 2 och får totalt sett inte överstiga 7 % av programmets budget, av vilket 5 % ska tilldelas genomförandet av delprogrammet Media och 2 % till genomförandet av delprogrammet Kultur.

4.   Finansieringsramen som avses i punkt 1 får omfatta utgifter i samband med den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för programmets förvaltning och för att uppnå dess mål; detta gäller i synnerhet undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsinsatser, bl.a. institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar i den mån de är förknippade med de allmänna målen i programmet, utgifter för it-nät för informationsbearbetning och informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som belastar kommissionen vid förvaltningen av programmet.

5.   Finansieringsramen som avses i punkt 1 får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången från de åtgärder som antagits enligt beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG och denna förordning.

Vid behov får medel för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020 föras in i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter.

6.   I vederbörligen motiverade fall och genom undantag från artikel 130.2 i budgetförordningen får kommissionen betrakta kostnader som är direkt kopplade till genomförandet av åtgärder och verksamhet som får stöd som bidragsberättigande, även om de uppkom för bidragsmottagaren innan ansökan om bidrag lämnades in.

Artikel 25

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och inspektioner och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrävande av sådana medel som utbetalats felaktigt samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och finansiella påföljder.

2.   Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats och inspektioner, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt programmet.

3.   Olaf får genomföra utredningar, bland annat kontroller på plats och inspektioner, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 i syfte att utröna om bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras inom ramen för programmet påverkats av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadat unionens ekonomiska intressen.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, avtal, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra revision och genomföra utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

KAPITEL VIII

Slutbestämmelser

Artikel 26

Upphävande och övergångsbestämmelser

1.   Beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2014.

2.   Den verksamhet som påbörjas senast den 31 december 2013 på grundval av de beslut som avses i punkt 1 ska fram till dess att den avslutas fortsätta att förvaltas i enlighet med de besluten.

Artikel 27

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Strasbourg den 11 december 2013.

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

M. SCHULZ

På rådets vägnar

Ordförande

V. LEŠKEVIČIUS


(1)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 35.

(2)  EUT C 277, 13.9.2012, s. 156.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 november 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 5 december 2013.

(4)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (EUT L 327, 24.11.2006, s. 12).

(5)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1855/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet Kultur (2007-2013) (EUT L 372, 27.12.2006, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1041/2009/EG av den 21 oktober 2009 om inrättande av ett program för audiovisuellt samarbete med yrkesverksamma från tredjeländer (Media Mundus) (EUT L 288, 4.11.2009, s. 10).

(7)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019 (EUT L 304, 3.11.2006, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1194/2011/EU av den 16 november 2011 om inrättande av Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket (EUT L 303, 22.11.2011, s. 1).

(9)  EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(10)  EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32.

(11)  EUT C 175, 15.6.2011, s. 5.

(12)  Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (EGT L 314, 30.11.2001, s. 1).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(14)  Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 16.1.2003, s. 1).

(15)  EGT C 420, 20.12.2013, s. 1

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(17)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(19)  Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(20)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).


BILAGA I

FORMERNA FÖR GENOMFÖRANDET AV LÅNEGARANTIN FÖR DE KULTURELLA OCH KREATIVA SEKTORERNA

Det finansiella stöd som ges genom lånegarantin ska öronmärkas för små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna och vara anpassat till dessa sektorers specifika behov och marknadsföras som ett sådant stöd.

1.   Uppgifter

Lånegarantin ska tillhandahålla följande:

a)

Garantier till medverkande finansiella förmedlare i alla länder som deltar i lånegarantin.

b)

Ytterligare sakkunskap till medverkande finansiella förmedlare för bedömning av risker förbundna med små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer och deras kulturella och kreativa projekt.

2.   Urval av medverkande finansiella förmedlare

EIF ska välja ut medverkande finansiella förmedlare i enlighet med bästa marknadspraxis och de särskilda mål som avses i artikel 4 c. Urvalskriterierna ska särskilt omfatta:

a)

Volymen av finansiering med lån som ställs till förfogande för små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer.

b)

Riskbedömningsstrategin för lånetransaktioner, särskilt avseende kulturella och kreativa projekt.

c)

Förmågan att bygga upp en diversifierad låneportfölj och att föreslå en marknadsföringsplan och PR-plan för små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer i olika regioner och sektorer.

3.   Varaktighet för lånegarantin

Individuella garantier får ha en löptid på upp till tio år.

I enlighet med artikel 21.3 i i budgetförordningen ska de återbetalningar som garantierna ger upphov till tilldelas lånegarantin för en period som inte får överstiga åtagandeperioden plus tio år. De återbetalningar som genererats i enlighet med bestämmelserna i relevanta avtal om delegering genom de insatser i programmet Medias produktionsgarantifond som fastställdes före 2014 ska tilldelas lånegarantin under perioden 2014–2020. Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om sådana tilldelade medel genom kommittén för Kreativa Europa.

4.   Uppbyggande av kapacitet

Uppbyggandet av kapacitet inom lånegarantin består i tillhandahållandet av sakkunskap till medverkande finansiella förmedlare för att öka deras förståelse för de kulturella och kreativa sektorerna (t.ex. att tillgångarna är immateriella, att marknaden är för liten för att uppnå kritisk massa och att varorna och tjänsterna handlar om prototyper) och för att förse varje medverkande finansiell förmedlare med ytterligare sakkunskap när det gäller att bygga upp portföljer och bedöma risker i samband med kulturella och kreativa projekt.

De resurser som avsätts för kapacitetsbyggande ska begränsas till 10 % av lånegarantins budget.

EIF ska välja ut tillhandahållarna av kapacitetsbyggande för lånegarantins räkning och under uppsikt av kommissionen genom ett offentligt och öppet upphandlingsförfarande på grundval av kriterier såsom erfarenhet av att finansiera de kulturella och kreativa sektorerna, sakkunskap, geografisk täckning, leveranskapacitet och marknadskunskaper.

5.   Budget

Budgetanslaget ska täcka hela kostnaden för lånegarantin, inbegripet sådana betalningsskyldigheter till medverkande finansiella förmedlare som förluster som härrör från garantier, förvaltningsarvoden för EIF som förvaltar EU:s medel, liksom alla andra bidragsberättigande kostnader.

6.   Synlighet och information

EIF ska bidra till att främja lånegarantin inom den europeiska banksektorn. Dessutom ska alla medverkande finansiella förmedlare och EIF bidra till att främja en lämplig nivå på synlighet och transparens för det stöd som ges genom lånegarantin genom att tillhandahålla målgruppen små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer information om finansieringsmöjligheterna.

Därför ska kommissionen bland annat tillhandahålla nätverket av kontaktkontor för Kreativa Europa nödvändig information så att de kan utföra sina uppgifter.

7.   Lånetyper

Lånetyper som täcks av lånegarantin ska särskilt omfatta

a)

investeringar i materiella eller immateriella tillgångar,

b)

företagsöverlåtelser,

c)

rörelsekapital (till exempel tillfällig eller överbryggande finansiering, kassaflöde, krediter etc.).


BILAGA II

LOGOTYP FÖR DELPROGRAMMET MEDIA

Logotypen för delprogrammet Media ska vara följande:

Image

Top