20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/185

(1)

Unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdet har lett till märkbara förbättringar av miljösituationen. Stora utmaningar kvarstår emellertid på miljö- och klimatområdet, och om inget görs kommer detta att få betydande följder för unionen.

(2)

Åtgärder för att hantera dessa miljö- och klimatmässiga utmaningar bör, på grund av deras omfattning och komplexitet, huvudsakligen finansieras genom unionens stora finansieringsprogram. I sitt meddelande av den 29 juni 2011 med titeln En budget för Europa 2020, där kommissionen erkänner den utmaning som klimatförändringen utgör, tillkännagav kommissionen att den har för avsikt att öka den klimatrelaterade andelen av unionens budget till minst 20 % med bidrag från olika politikområden. Denna förordning bör bidra till att uppnå detta mål.

(3)

Unionens finansieringsprogram kan inte uppfylla alla specifika behov rörande miljö och klimatpolitik. För miljön och klimatpolitik krävs specifika strategier för att hantera en ojämn integrering av de politiska målen i medlemsstaternas praxis, ett ojämnt och otillräckligt genomförande av lagstiftningen i medlemsstaterna samt otillfredsställande spridning av information om, och främjande av, politiska mål. Det är lämpligt att följa upp programmet som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 614/2007 (4) och att anta en ny förordning. Genom den här förordningen bör det därför fastställas ett särskilt finansieringsprogram för miljö och klimatpolitik (nedan kallat Life-programmet). För att unionens finansiering ska få största möjliga effekt bör man sträva efter synergi- och kompletteringseffekter mellan Life-programmet och andra av unionens finansieringsprogram.

(4)

De miljömässiga tillgångarna är ojämnt fördelade inom unionen, men de har fördelar som berör hela unionen. Unionens skyldighet att bevara dessa tillgångar kräver en konsekvent tillämpning av principerna om solidaritet och delat ansvar, och detta förutsätter att vissa av unionens miljö- och klimatproblem åtgärdas bättre på regional eller lokal nivå. Sedan 1992 har Life-programmen spelat en väsentlig roll för en bättre solidaritet och delat ansvar för att bevara unionens gemensamma miljö- och klimattillgångar. Life-programmet bör fortsätta att spela den rollen.

(5)

Med tanke på Life-programmets egenskaper och storlek kan det inte lösa alla miljö- och klimatproblem. Syftet bör snarare vara att fungera som en katalysator för förändringar i utvecklingen och genomförandet av politiken genom att tillhandahålla och sprida lösningar och bästa praxis för att nå miljö- och klimatmålen och genom att främja innovativ miljö- och klimatförändringsteknik. I den strävan bör Life-programmet stödja genomförandet av det allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020 Att leva gott inom planetens gränser, inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut (5) (nedan kallat sjunde miljöhandlingsprogrammet).

(6)

I denna förordning fastställs, för Life-programmets hela löptid, en finansieringsram på totalt 3 456 655 miljoner EUR i löpande priser, vilket motsvarar 0,318 % av det totala beloppet för åtagandebemyndiganden i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311 /2013 (6), som utgör det särskilda referensbeloppet för Europaparlamentet och rådet inom ramen för det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (7).

(7)

I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Luxemburg i december 1997 och Europeiska rådet i Thessaloniki i juni 2003 bör kandidatländerna och länderna på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen samt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken vara berättigade att delta i unionsprogram i enlighet med de villkor som fastställs i relevanta bilaterala eller multilaterala avtal som ingåtts med dessa länder.

(8)

I enlighet med rådets beslut 2001/822/EG (8) (ULT-beslutet) kan enskilda personer från utomeuropeiska länder och territorier, och, i tillämpliga fall, relevanta offentliga och/eller privata organ och institutioner i utomeuropeiska länder och territorier, ta del av unionsprogram, under förutsättning att de följer regler och mål för programmen och de villkor som gäller för den medlemsstat som det utomeuropeiska landet eller territoriet tillhör.

(9)

Om miljö- och klimatpolitiska investeringar inom unionen ska vara effektiva måste vissa verksamheter genomföras utanför dess gränser. Investeringarna kan inte alltid finansieras inom ramen för unionens finansiella instrument för yttre åtgärder. Insatser i länder som inte direkt deltar i Life-programmet och deltagande av juridiska personer baserade i dessa länder i verksamhet som finansieras via Life-programmet bör undantagsvis vara möjliga, förutsatt att specifika villkor som anges i denna förordning uppfylls.

(10)

Denna förordning bör också tillhandahålla en ram för samarbete med och för att ge stöd till berörda internationella organisationer, i syfte att tillgodose miljö- och klimatpolitiska behov som inte omfattas av de finansiella instrumenten för yttre åtgärder, exempelvis vissa studier.

(11)

Miljö- och klimatkrav bör integreras i unionens politik och verksamhet. Life-programmet bör därför komplettera andra av unionens finansieringsprogram, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden (9), Europeiska socialfonden (10), Sammanhållningsfonden (11), Europeiska garantifonden för jordbruket (12) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (13), Europeiska havs- och fiskerifonden och Horisont 2020-ramprogrammet för forskning och innovation (14) (nedan kallat Horisont 2020).

Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa sådan komplementaritet på alla nivåer. På unionsnivå ska komplementariteten säkerställas genom att man upprättar ett strukturerat samarbete mellan Life-programmet och unionens finansieringsprogram med delad förvaltning inom den gemensamma strategiska ramen, inrättad genom Europaparlamentetsoch rådets förordning (EU) nr /2013 (15) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser), i synnerhet för att främja finansiering av verksamheter som kompletterar integrerade projekt eller för att stödja användningen av lösningar, metoder och strategier som utarbetats inom ramen för Life-programmet. Life-programmet bör också uppmuntra införandet av miljö- och klimatrelaterade forsknings- och innovationsresultat från Horisont 2020. I detta sammanhang bör det erbjuda möjligheter till medfinansiering av projekt med tydliga fördelar på miljö- och klimatområdet för att skapa synergier mellan Life-programmet och Horisont 2020. Samordning krävs för att förebygga dubbelfinansiering. Kommissionen bör vidta åtgärder för att förhindra överlappningar och ytterligare administrativa bördor för stödmottagande projekt som härrör från rapporteringskrav från olika finansiella instrument. För att säkerställa tydlighet och praktisk genomförbarhet för de integrerade projekten inom ramen för Life-programmet bör eventuella arrangemang för samarbete upprättas på ett tidigt stadium. Medlemsstaterna bör tänka på att ta upp sådana arrangemang i sina partnerskapsavtal så att fördelarna med de integrerade projekten kan beaktas under utarbetandet av operativa program eller program för landsbygdsutveckling.

(12)

Att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och förbättra resurseffektiviteten samt att ta itu med miljö- och hälsorelaterade problem är fortfarande nyckelfrågor för unionen. Dessa frågor kräver ökade insatser på unionsnivå för att erbjuda lösningar och bästa praxis som kan bidra till att uppnå målen i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallat Europa 2020-strategin). Dessutom är förbättrad styrning, särskilt genom åtgärder för ökad medvetenhet och medverkan av aktörer, avgörande för att nå miljömålen. Därför bör delprogrammet Miljö ha tre prioriterade åtgärdsområden: Miljö- och resurseffektivitet, Natur och biologisk mångfald samt Miljöstyrning och miljöinformation. Projekt som finansieras via Life-programmet bör kunna bidra till att nå de specifika målen för mer än ett av de prioriterade områdena, och fler än en medlemsstat bör kunna delta i projekten.

(13)

I kommissionens meddelande av den 20 september 2011 med titeln Färdplan för ett resurseffektivt Europa föreslås milstolpar och åtgärder som krävs för att leda in unionen på vägen till en resurseffektiv och hållbar tillväxt. Därför bör det prioriterade området Miljö och resurseffektivitet stödja de offentliga och privata sektorernas effektiva genomförande av unionens miljöpolitik, särskilt i de miljösektorer som omfattas av färdplanen för ett resurseffektivt Europa, genom att underlätta utveckling och spridning av nya lösningar och bästa praxis. I detta sammanhang bör kommissionen säkerställa samstämmighet och undvika överlappning med Horisont 2020.

(14)

Kommissionens meddelande av den 3 maj 2011 med titeln Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (nedan kallat unionens strategi för biologisk mångfald fram till 2020) anges mål för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Dessa mål är bland annat ett fullständigt genomförande av rådets direktiv 92/43/EEG (16) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (17), samt bevarande och återställande av ekosystem och ekosystemtjänster. Life-programmet bör bidra till att uppnå dessa mål. Därför bör det prioriterade området Natur och Biologisk mångfald inriktas på genomförande och förvaltning av det Natura 2000-nätverk som inrättats genom direktiv 92/43/EEG, särskilt när det gäller den prioriterade plan som utarbetats på grundval av artikel 8 i det direktivet, på utarbetande och spridning av bästa praxis när det gäller biologisk mångfald och direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG samt på de bredare utmaningarna för den biologiska mångfalden som anges i unionens strategi för biologisk mångfald fram till 2020.

(15)

Life-programmets bidrag till Natura 2000-nätverkets årliga finansieringsbehov bör ses mot bakgrund av de utgifter för biologisk mångfald som säkras av unionens andra fonder. Särskilt vikt bör läggas vid integrerade projekt inom ramen för Life-programmet som en samordnad finansieringsmekanism för Natura 2000-nätverket, med tanke på deras potential att dra till sig medel och att andra unionsmedel i större utsträckning kan användas för Natur och biologisk mångfald.

(16)

Skogarna spelar en viktig roll för miljö och klimat, exempelvis när det gäller biologisk mångfald, vatten, mark, samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar. Skogar och mark hjälper till att reglera klimatet genom att ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären och lagra stora mängder kol. För att optimera den rollen krävs relevanta och kompatibla uppgifter och information. Denna förordning bör därför också utgöra en ram för att stödja samverkan mellan miljö- och klimatinsatser när det gäller skogar och mark inbegripet övervakningen av dessa insatser. Andra områden för ökade synergier är vattenbrist och torka samt hanteringen av översvämningsrisker.

(17)

För att optimera användningen av resurserna i Life-programmen bör synergier uppmuntras mellan åtgärder under delprogrammet Miljö, framför allt för att skydda den biologiska mångfalden, och åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar under delprogrammet Klimatpolitik.

(18)

I kommissionens meddelande av den 15 december 2011 med titeln Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (nedan kallad färdplan 2050) fastställs det att testning av nya strategier för att begränsa klimatförändring fortsättningsvis skulle ha en central betydelse för övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Klimatanpassning, som en övergripande unionsprioritet, behöver också säkerställas. Dessutom är främjande av styrning och åtgärder för ökad medvetenhet avgörande för att ge konstruktiva resultat och säkerställa att de berörda parterna medverkar. Därför bör delprogrammet Klimatpolitik ge stöd för insatser som bidrar till tre prioriterade områden: Begränsning av klimatförändringar, Klimatanpassning samt Klimatstyrning och klimatinformation. Projekt som finansieras via Life-programmet bör kunna bidra till att uppnå de specifika målen för mer än ett av de prioriterade områdena, och fler än en medlemsstat bör kunna delta i projekten.

(19)

Det prioriterade området Begränsning av klimatförändringar bör bidra till utarbetandet och genomförandet av unionens klimatrelaterade politik och lagstiftning, särskilt när det gäller övervakning och rapportering av växthusgaser, politik för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, bevarande av naturliga kolsänkor, system för handel med utsläppsrätter, medlemsstaternas insatser för att minska utsläppen av växthusgaser, avskiljning och lagring av koldioxid, förnybar energi, energieffektivitet, transport och bränslen, skydd av ozonskiktet och fluorerade gaser. Genomförande av infrastrukturprojekt för avskiljning och lagring av koldioxid anses ligga utanför Life-programmets räckvidd och kommer därför inte att stödjas.

(20)

De första följderna av klimatförändringen kan redan ses i Europa och världen över, exempelvis i form av extrema väderförhållanden som leder till översvämningar och torka samt stigande temperaturer och havsnivåer. Det prioriterade området Klimatanpassning bör hjälpa populationer, ekonomiska sektorer och regioner att anpassa sig till dessa följder genom specifika åtgärder och strategier för anpassning för att säkerställa en mer motståndskraftig union. Åtgärder på detta område bör komplettera åtgärder som är berättigade till finansiering inom ramen för det finansiella instrumentet för civilskydd som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr /2013/EU (18). Genomförande av stor infrastruktur anses ligga utanför Life-programmets räckvidd och kommer därför inte att stödjas.

(21)

Ett fullständigt genomförande av politiken och lagstiftningen på miljö- och klimatområdet hänger samman med uppnåendet av bättre styrning, större medverkan av berörda parter och informationsspridning. Därför bör de prioriterade områdena Klimatstyrning och klimatinformation i båda delprogrammen ge stöd till utarbetandet av samarbetsplattformar och utbyte av bästa praxis för mer effektiv efterlevnad och verkställighet, inbegripet utbildning för domare och åklagare, samt generera stöd från allmänheten och de berörda parterna för unionens politiska beslut på miljö- och klimatområdena. De bör särskilt leda till förbättringar vad gäller kunskapsspridning, utbyte av bästa praxis och genomförandet av unionslagstiftningen, ökad medvetenhet, allmänhetens deltagande, tillgång till information och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

(22)

Inom ramen för denna förordning bör stöd ges i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (19). Projekt som finansieras inom Life-programmet bör uppfylla kriterier för stödberättigande och tilldelningskriterier för att säkerställa bästa möjliga användning av unionens medel samt ett mervärde för unionen. När kommissionen utvärderar mervärdet för unionen bör den, avseende de prioriterade områdena, särskilt uppmärksamma om projekten kan reproduceras och överföras, hur hållbara deras resultat är och hur de bidrar till att uppfylla de allmänna och specifika målen för de prioriterade områdena samt de tematiska prioriteringarna som genomförs genom projektämnena. Projekt med sektorsövergripande effekter bör uppmuntras. Kommissionen bör också främja och uppmuntra användning av miljöanpassad offentlig upphandling, särskilt vid genomförande av projekt.

(23)

För att bibehålla lika villkor för alla företag som är verksamma på den inre marknaden och för att undvika en otillbörlig snedvridning av konkurrensen, bör finansiering som ges inom ramen för Life-programmet i förekommande fall inriktas på marknadsmisslyckanden. Om finansieringen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör den utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd i syfte att förhindra marknadsstörningar, exempelvis utträngning av privat finansiering, som skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag, och får inte sättas i kraft förrän den har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget, såvida den inte uppfyller en förordning som antagits enligt rådets förordning (EG) nr 994/98 (20).

(24)

För att förbättra genomförandet av miljö- och klimatpolitiken och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden bör Life-programmet främja projekt som stöder genomförandet av integrerade strategier för genomförande av lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet. Sådana integrerade projekt bör fungera som konkreta instrument för att införliva miljö- och klimatmål i unionens övriga politik och i unionens övergripande utgifter i enlighet med Europa 2020-strategin. De bör ge exempel på god praxis för ett effektivt och väl samordnat genomförande av unionens miljö- och klimatmål i medlemsstaterna och regionerna. För delprogrammet Miljö bör de integrerade projekten framför allt inriktas på genomförandet av unionens strategi för biologisk mångfald fram till 2020, med särskild inriktning på att effektivt förvalta och befästa de Natura 2000-nätverk som inrättats genom direktiv 92/43/EEG via genomförandet av de prioriterade planer som utarbetats på grundval av artikel 8 i det direktivet, av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (21) och lagstiftningen om avfall och luft.

(25)

De integrerade projekten inriktas på fastställda teman, men bör samtidigt ha flera syften (exempelvis miljöfördelar och kapacitetsuppbyggnad) som gör det möjligt att nå resultat på andra politikområden, särskilt den marina miljön i enlighet med målen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (22). Dessa integrerade projekt kan också övervägas på andra miljöområden. För delprogrammet Klimatpolitik bör sådana projekt särskilt avse strategier och handlingsplaner för anpassning till och begränsning av klimatförändringen.

(26)

Integrerade projekt bör endast stödja ett antal specifika verksamheter och åtgärder, medan annan verksamhet som kompletterar den som ingår i projektet bör finansieras från andra av unionens finansieringsprogram, samt från nationella, regionala eller privata medel. Finansiering genom Life-programmet bör utnyttja synergier och säkerställa att unionens olika finansieringskällor är förenliga med varandra genom att ge ett strategiskt miljö- och klimatfokus, och samtidigt säkerställa att förfarandena förenklas.

(27)

Integrerade projekt är inriktade på genomförandet av unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, genom integrerade strategier, och förutsätter åtgärder i alla delar av unionen och inom alla målsektorer i denna förordning. Detta kräver en fördelning i urvalsförfarandet för den geografiska jämviktens skull och medlemsstaterna ska, vid behov med hjälp av ett projekt för tekniskt stöd inom ramen för Life, utarbeta och föreslå minst ett integrerat projekt under Life-programperioden.

(28)

Med tanke på att integrerade projekt är en ny metod bör de berörda parterna vid behov ges tekniskt stöd. Ett ansökningsförfarande i två steg bör underlätta ansökningsfasen. I det första steget bör det i en finansieringsplan anges vilka andra unionsmedel eller nationella eller privata finansieringskällor som ska mobiliseras och i vilken utsträckning. Först i ett andra steg bör avsiktsförklaringar från minst en annan finansieringskälla krävas för att säkerställa att kravet på mobilisering av ytterligare en finansieringskälla uppfylls. Den utsträckning i vilken andra unionsmedel mobiliseras bör beaktas under tilldelningsfasen.

(29)

Om integrerade projekt ska lyckas krävs ett nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och icke-statliga aktörer som berörs av målen i Life-programmet. Principerna om öppenhet och offentliggörande av beslut som rör utarbetandet, genomförandet, utvärderingen och uppföljningen av projekt bör därför tillämpas.

(30)

För projekt under delprogrammet Miljö, som inte är integrerade projekt, bör medlen genom vägledande nationell tilldelning fördelas proportionellt bland alla medlemsstater under löptiden för det första fleråriga arbetsprogrammet enligt principerna om solidaritet och ansvarsfördelning.

(31)

För att bygga upp medlemsstaternas kapacitet att delta i Life-programmet bör garanterad finansiering för kapacitetsuppbyggnadsprojekt göras tillgänglig för alla medlemsstater som uppfyller relevanta krav som fastställs i denna förodning. Sådan finansiering bör göras tillgänglig på grundval av en överenskommen kapacitetsuppbyggnadsplan som skisserar de insatser och den finansiering som krävs.

(32)

Kvalitet bör vara det överordnade kriteriet vid utvärdering och tilldelning av projekt i Life-programmet. Fördelning för den geografiska jämviktens skull är vägledande och bör inte antyda garanterad finansiering eller tilldelning per medlemsstat.

(33)

Unionen är part i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (nedan kallad Århuskonventionen). Det arbete som utförs av icke-statliga organisationer och nätverk av ideella organisationer som eftersträvar mål av allmänt unionsintresse bör därför stödjas, eftersom det effektivt främjar Århuskonventionens mål genom att framföra farhågor och synpunkter från unionsmedborgare som en del av den politiska utvecklingen, genom att stödja genomförandet av politiken och genom att öka medvetenheten om miljö- och klimatrelaterade problem och politiska lösningar. Life-programmet bör stödja ett brett spektrum av icke-statliga organisationer samt nätverk av ideella organisationer som arbetar mot mål av allmänt unionsintresse, som främst är aktiva inom miljö- och/eller klimatpolitik, genom en konkurrensutsatt och öppen tilldelning av driftsbidrag, i syfte att hjälpa dem att effektivt bidra till unionens politik, främja och stärka genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av unionens miljö- och klimatmål samt bygga och stärka sin kapacitet att bli effektivare partner.

(34)

För att utföra sina uppgifter vid initieringen av miljö- och klimatpolitikens utarbetande och genomförande bör kommissionen använda medel från Life-programmet för att stödja initiering, genomförande och integrering av unionslagstiftningen inom miljö- och klimatpolitik, inbegripet inköp av varor och tjänster. Finansiella medel för kommunikationsverksamhet enligt denna förordning bör även omfatta en kommunikationspolicy för unionens politiska prioriteringar samt genomförande- och införlivandestatus för all viktig unionslagstiftning på miljö- och klimatområdet.

(35)

Den nuvarande klyftan på marknaden mellan efterfrågan och utbud på lån, eget kapital och riskkapital kan förväntas bestå i samband med den finansiella krisen, och det är därför lämpligt att tillåta användning av finansiella instrument för att stödja projekt med inkomstgenererande kapacitet på miljö- eller klimatområdena. Finansiella instrument med stöd från Life-programmet bör användas för att hantera specifika behov på marknaden på ett kostnadseffektivt sätt i enlighet med programmens mål, och bör inte tränga ut privat finansiering. Det bör vara möjligt att kombinera finansieringsinstrument med bidrag som finansieras genom unionens budget, inbegripet genom denna förordning.

(36)

Erfarenheter från tidigare Life-program har tydliggjort behovet av att inrikta insatserna på konkreta miljö- och klimatpolitiska prioriteringar och åtgärdsområden. De tematiska prioriteringarna bör inte vara uttömmande, utan det ska vara möjligt för sökande att lämna förslag även på andra områden, föra in nya idéer och reagera på nya utmaningar. Fleråriga arbetsprogram bör också vara flexibla för att uppnå Life-programmets mål och samtidigt ge projektämnen som genomför de tematiska prioriteringarna den nödvändiga stabiliteten så att potentiella sökande kan planera, förbereda och lägga fram förslag. Det första fleråriga arbetsprogrammet bör vara giltigt i fyra år och följas av ett andra arbetsprogram som har en löptid på tre år. Båda arbetsprogrammen bör innehålla en icke-uttömmande förteckning över projektämnen som genomför de tematiska prioriteringarna.

(37)

Erfarenheten från tidigare Life-program har visat på vikten av nationella Life-kontaktpunkter, särskilt när det gäller att tillhandahålla stöd till sökande och stödmottagare och därmed bidra till ett framgångsrikt genomförande av programmet. Systemet med nationella och regionala Life-kontaktpunkter bör därför bibehållas och, när det är möjligt, stärkas, särskilt i medlemsstater med få projekt, och samarbetet mellan kommissionen och de nationella kontaktpunkterna samt mellan nationella och regionala kontaktpunkter bör förstärkas. Erfarenheten från tidigare Life-program har också visat på vikten av en effektiv spridning av projektresultat och nätverksverksamhet för att öka hävstångseffekten för Life-programmet och dess mervärde för unionen, särskilt genom anordnande av seminarier, workshoppar och annan verksamhet som syftar till utbyte av erfarenhet, kunskaper och god praxis inom unionen. Kommissionen bör därför fortsätta att stärka sina insatser för riktad spridning, inbegripet insatser med ett särskilt fokus på integrerade projekt, särskilt i medlemsstater med få projekt, och på specifika sektorer, och att underlätta samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan Life-stödmottagare och andra. Kommissionen bör också fortsätta att regelbundet offentliggöra förteckningar över projekt som finansierats via Life-programmet, tillsammans med en kortfattad beskrivning av de mål och resultat som nåtts och en sammanfattning av anslagna medel, med användning av lämpliga media och lämplig teknik.

(38)

I syfte att förenkla Life-programmet och minska den administrativa bördan för sökande och bidragsmottagare bör man i större utsträckning använda schablonsatser och enhetsbelopp, utan att det hindrar att moms och kostnaderna för fast anställd personal är stödberättigande i enlighet med villkoren i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Summan av de offentliga organisationernas (som samordnande stödmottagare och/eller associerade stödmottagare) bidrag till projektet bör överstiga minst 2 % av summan av lönekostnaderna för de tjänstemän som avsatts för projektet. Unionsmedel bör inte användas för att subventionera nationella budgetar för att t.ex. täcka momskostnader. Endast begränsad information finns dock tillgänglig om vilka belopp av unionsmedel som används för att täcka momskostnader. Kommissionen bör därför i halvtids- och efterhandsutvärderingen av Life-programmet tillhandahålla en översikt om återbetalning av moms per medlemsstat som stödmottagande projekt inom Life-programmet har begärt i slutbetalningsskedet.

(39)

Den maximala medfinansieringsgraden bör ligga på de nivåer som krävs för att upprätthålla en effektiv stödnivå från Life-programmet.

(40)

Life-programmet och dess delprogram bör regelbundet övervakas och utvärderas på grundval av motsvarande resultatindikatorer för att möjliggöra anpassningar, inbegripet nödvändig översyn av de tematiska prioriteringarna. När resultatindikatorer för utvärdering av program och projekt fastställs närmare, bör kommissionen understryka kvalitetskontroll på basis av resultatindikatorer och förväntade resultat och förväntad verkan. Kommissionen bör även föreslå en metod för övervakning av projektens långsiktiga framgång, särskilt på det prioriterade området Natur och biologisk mångfald. I syfte att bevisa den positiva samverkan som båda delprogrammen kan medföra för klimatpolitik och biologisk mångfald och att ge information om utgiftsnivån, bör man vid övervakningen av Life-programmet spåra utgifter för klimat och biologisk mångfald i enlighet med meddelandet En budget för Europa 2020. Spårningen bör baseras på en enkel metod genom att utgifter placeras i en av tre kategorier: Endast utgifter för klimat/biologisk mångfald (räknas som 100 %), utgifter för signifikant klimat/biologisk mångfald (räknas som 40 %), utgifter för ej klimat/biologisk mångfald (räknas som 0 %). Man bör inte utesluta användningen av mer precisa metoder vid behov.

(41)

Med tanke på den långa erfarenhet kommissionen har i fråga om att förvalta Life-programmet och Life-projekten och Life-stödmottagarnas positiva erfarenheter av de externa övervakningsgrupperna, bör kommissionen fortsätta att förvalta Life-programmet. En ändring i förvaltningsstrukturen av Life-programmet och Life-projekten bör föregås av en kostnads-nyttoanalys och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa adekvat och omfattande sakkunskap, särskilt på det prioriterade området Natur och biologisk mångfald.

(42)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder i hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oegentligheter, krav på återbetalning av belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, eventuellt, sanktioner.

(43)

I syfte att säkerställa bästa möjliga utvärdering av användningen av unionsmedel, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på resultatindikatorer som är tillämpliga på tematiska prioriteringar för delprogram för Miljö och de prioriterade områdena för delprogrammet Klimatpolitik, ändring av de tematiska prioriteringarna i bilaga III och höjning av procentandelen av den budget som tilldelas projekt för bevarande av natur och biologik mångfald. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(44)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning i samband med antagandet av de fleråriga arbetsprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (23).

(45)

Om kommittén för Life-programmet för miljö och klimatpolitik inte avger något yttrande om ett utkast till genomförandeakt bör kommissionen, i enlighet med andra stycket i artikel 5.4 i förordning (EU) nr 182/2011 inte anta utkastet till genomförandeakt. Användningen av detta förfarande bör motiveras med bl.a. behovet av att bedöma att medel fördelas proportionellt mellan integrerade projekt, särskilt det högsta belopp som ett enskilt integrerat projekt kan få.

(46)

För att säkerställa en effektiv övergång mellan de åtgärder som antagits enligt förordning (EG) nr 614/2007 och Life-programmet är det nödvändigt att fortsätta övervaka, granska och kvalitetsbedöma den verksamhet som finansieras inom ramen för den förordningen efter att den löpt ut.

(47)

Life-programmets mervärde härrör från dess specifika tillvägagångssätt och inriktning, som gör insatserna särskilt anpassade till miljö- och klimatbehoven. Life-programmet kan bidra till ett effektivare genomförande av miljöpolitiken jämfört med en medlemsstat som agerar ensam genom att det ökar koncentration av resurser och expertis. Programmet utgör också en plattform för att utveckla och utbyta bästa praxis och kunskap, förbättra, generera och påskynda förändringar i genomförandet av unionens regelverk och bygga upp kapacitet, stödja privata aktörer, särskilt små och medelstora företag, vid testning av småskaliga tekniker och lösningaroch göra det möjligt för medlemsstater och berörda parter att lära sig av varandra. Dessutom skapar Life-programmet synergier mellan unionsmedel och nationella medel och genererar samtidigt ytterligare privata medel, vilket ökar samstämmigheten i unionens åtgärder och främjar ett mer enhetligt genomförande av unionens regelverk.

(48)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bidra till genomförandet och utvecklingen av unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdena, bland annat integrering av miljö- och klimatmålen i andra politikområden och främjande av bättre styrning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av denna förordnings omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(49)

Förordning (EG) nr 614/2007 bör därför upphävas.

a)

Att bidra till övergången till ett resurseffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet stöd till Natura 2000-nätverket och åtgärder för att motverka förstöringen av ekosystem.

b)

Att förbättra utarbetandet, genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdena, och fungera som en katalysator för och främja integreringen av miljö- och klimatmål i unionens övriga politik och i de offentliga och privata sektorernas praxis, exempelvis genom att öka de offentliga och privata sektorernas kapacitet.

c)

Att stödja bättre miljö- och klimatstyrning på alla nivåer, inbegripet ökad medverkan från civilsamhället, icke-statliga organisationer och lokala aktörer.

d)

Att stödja genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

a)

Delprogrammet Miljö.

b)

Delprogrammet Klimatpolitik.

a)

Avseende det allmänna mål som avses i punkt 1 a kopplade till förbättringar av miljö och klimat. I samband med målet att bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald ska hänförbara miljöförbättringar mätas som den procentandel Natura 2000-nätverk som återställts eller underställts god förvaltning, återställda ekosystems typ och yta samt antal och typ av målhabitat och målarter som fått en bättre bevarandestatus.

b)

Avseende de allmänna mål kopplade till utarbetande och genomförande enligt som avses i punkt 1 b, antalet insatser som utarbetats eller utförts för genomförande av planer, program eller strategier på miljöområdet och enligt unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdena, och antalet insatser som lämpar sig för upprepning eller överföring.

c)

Avseende de allmänna mål kopplade till integrering som avses i punkt 1 b, antalet insatser som leder till synergier med eller som integreras i andra unionsstödprogram, eller som integreras i den offentliga eller privata sektorn.

d)

Avseende det allmänna mål som avses i punkt 1 c, antalet insatser för att säkerställa bättre styrning, spridning av information och ökad medvetenhet om miljö-och klimataspekter.

a)

2 592 491 250 EUR av den övergripande finansieringsram som avses i punkt 1 ska fördelas till delprogrammet Miljö.

b)

864 163 750 EUR av den övergripande finansieringsram som avses i punkt 1 ska fördelas till delprogrammet Klimatpolitik.

a)

De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

b)

Kandidatländer, potentiella kandidatländer och anslutande länder till unionen.

c)

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

d)

Länder som har blivit medlemmar i Europeiska miljöbyrån i enlighet med rådets förordning (EG) nr 933/1999 (24).

a)

Miljö och resurseffektivitet.

b)

Natur och biologisk mångfald.

c)

Miljöstyrning och miljöinformation.

a)

Prioriteringarna i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

b)

De specifika målen för varje prioriterat område som avses i artiklarna 10, 11 och 12.

c)

Erfarenheterna från genomförandet av det fleråriga arbetsprogrammet som avses i artikel 24.

d)

Erfarenheterna från genomförandet av de integrerade projekten.

e)

Prioriteringarna i den nya unionens miljölagstiftning som antagits efter den 23 december 2013.

f)

Erfarenheterna från genomförandet av unionens befintliga miljölagstiftning och miljöpolitik.

a)

Utveckla, prova och demonstrera policy- eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar, inbegripet utveckling och demonstration av innovativ teknik, på miljöproblem som lämpar sig för att upprepas, spridas eller integreras, bl.a. med hänsyn till sambandet mellan miljö och hälsa samt till stöd för politik och lagstiftning om resurseffektivitet, inbegripet färdplanen för ett resurseffektivt Europa.

b)

stödja tillämpning, utarbetande, testning och demonstration av integrerade strategier för genomförande av planer och program i enlighet med unionens miljöpolitik och miljölagstiftning, främst när det gäller vatten, avfall och luft,

c)

förbättra kunskapsbasen för utarbetande, genomförande, bedömning, övervakning och utvärdering av unionens miljöpolitik och miljölagstiftning, och för bedömning och övervakning av de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar miljön i och utanför unionen.

a)

bidra till utarbetandet och genomförandet av unionens politik och lagstiftning om natur och biologisk mångfald, inklusive genomförandet av strategin för biologisk mångfald till 2020, direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG, i synnerhet genom utveckling, testning och demonstration av bästa praxis och lösningar,

b)

stödja ytterligare utarbetande, genomförande och förvaltning av de Natura 2000-nätverk som inrättas genom artikel 3 i direktiv 92/43/EEG, och särskilt tillämpningen, utarbetandet, testningen och demonstrationen av integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade planer som utarbetats på grundval av artikel 8 i det direktivet,

c)

förbättra kunskapsbasen för utarbetande, genomförande, bedömning, övervakning och utvärdering av unionens politik och miljölagstiftning om natur och biologisk mångfald, och för bedömning och övervakning av de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar natur och biologisk mångfald i och utanför unionen.

a)

främja ökad medvetenhet om miljöfrågor, inbegripet att få allmänheten och berörda parter att stödja unionens beslutsfattande på miljöområdet, och att främja kunskap om hållbar utveckling och nya mönster för hållbar konsumtion,

b)

stödja kommunikation, förvaltning och informationsspridning på miljöområdet, och att underlätta kunskapsutbyte om framgångsrika miljölösningar och praxis på området, bland annat genom att utveckla plattformar för samarbete mellan berörda parter samt utbildning,

c)

främja och bidra till effektivare efterlevnad och kontroll av efterlevnad av unionens miljölagstiftning, särskilt genom att främja utarbetande och spridning av bästa praxis och strategier,

d)

främja bättre miljöstyrning genom att bredda berörda parters deltagande, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

a)

Begränsning av klimatförändringar.

b)

Klimatanpassning.

c)

Klimatstyrning och klimatinformation.

a)

Bidra till genomförandet och utarbetandet av unionens politik och lagstiftning om begränsning av klimatförändring, inbegripet integrering i alla politikområden, i synnerhet genom att utarbeta, testa och demonstrera politiska strategier eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar för att begränsa klimatförändringar.

b)

Förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning, utvärdering och genomförande av effektiva åtgärder för begränsning av klimatförändring och åtgärder och att stärka förmågan att tillämpa denna kunskap i praktiken.

c)

Underlätta utveckling och genomförande av integrerade strategier, t.ex. för strategier för begränsing av klimatförändring och handlingsplaner, på lokal, regional eller nationell nivå.

d)

Bidra till utveckling och demonstration av innovativa tekniker, system, metoder och instrument för begränsning av klimatförändring som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering.

a)

Bidra till utarbetandet och genomförandet av unionens politik om anpassning av klimatförändring, inbegripet integrering i alla politikområden, särskilt genom att utveckla, testa och demonstrera politiska strategier eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar för klimatanpassning, inbegripet, i förekommande fall, ekosystembaserade strategier.

b)

Förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning, utvärdering och genomförande av effektiva ekosystembaserade anpassningsåtgärder avseende klimatförändring och i förekommande fall prioritera dem som tillämpar en ekosystembaserad strategi och stärka förmågan att tillämpa denna kunskap i praktiken.

c)

Underlätta utarbetande och genomförande av ekosystembaserade integrerade strategier, t.ex. för anpassningsstrategier och handlingsplaner avseende klimatförändring, på lokal, regional eller nationell nivå och i förekommande fall prioritera ekosystembaserade strategier.

d)

Bidra till utarbetande och demonstration av innovativa tekniska lösningar, system, metoder och instrument för anpassning som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering.

a)

främja ökad medvetenhet om klimatfrågor, inbegripet att få allmänheten och berörda parter att stödja unionens beslutsfattande på klimatområdet, och att främja kunskap om hållbar utveckling,

b)

stödja kommunikation, förvaltning och informationsspridning på klimatområdet, och att underlätta kunskapsutbyte om framgångsrika klimatlösningar och praxis, bland annat genom att utveckla plattformar för samarbete mellan berörda parter samt utbildning,

c)

främja och bidra till effektivare efterlevnad och kontroll av efterlevnad av unionens klimatlagstiftning, särskilt genom att främja utarbetande och spridning av bästa praxis och strategier,

d)

främja bättre klimatstyrning genom att bredda berörda parters deltagande, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

a)

Bidrag.

b)

Avtal om offentlig upphandling.

c)

Bidrag till finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelser om finansieringsinstrument enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, särskilt artiklarna 139 och 140, och i enlighet med operativa krav som fastställs i specifika unionsakter.

d)

Andra insatser som behövs för att uppnå de allmänna målen i artikel 3.

a)

Pilotprojekt.

b)

Demonstrationsprojekt.

c)

Bästa praxis-projekt.

d)

Integrerade projekt.

e)

Projekt för tekniskt stöd.

f)

Projekt för kapacitetsuppbyggnad.

g)

Förberedande projekt.

h)

Projekt för information, ökad medvetenhet och kunskapsspridning.

i)

Andra projekt som behövs för att uppnå de allmänna målen i artikel 3.

a)

Vara av unionsintresse genom att bidra väsentligt till att ett av de allmänna målen för Life-programmet som anges i artikel 3 uppnås samt de specifika målen för de prioriterade områden som anges i artikel 9, de tematiska prioriteringarna i bilaga III eller de särskilda målen för de prioriterade områden som anges i artikel 13.

b)

Säkerställa ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt och vara tekniskt och finansiellt enhetliga.

c)

Ha ett korrekt förslag till genomförande.

a)

i första skedet av ansökningsförfarandet: en finansieringsplan, och

b)

i andra skedet av ansökningsförfarandet: åtminstone en avsiktsförklaring som visar i vilken utsträckning andra relevanta unionsmedel, nationella eller privata medel som kommer att mobiliseras, med angivande av dessa finansieringskällor.

a)

Medlemsstatens genomsnittliga upptagningsgrad av dess vägledande nationella tilldelning för åren 2010, 2011 och 2012, som fastställs enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 614/2007 är under 70 %.

b)

Medlemsstatens BNP per invånare 2012 var lägre än 90 % av unionsgenomsnittet, eller

c)

medlemsstaten anslöt sig till unionen efter den 1 januari 2013.

a)

Medlemsstatens genomsnittliga upptagningsgrad av dess vägledande nationella tilldelning för åren 2014, 2015 och 2016 som avses i punkt 5 är under 70 %.

b)

Medlemsstatens genomsnittliga upptagningsgrad av dess vägledande nationella tilldelning för åren 2014, 2015 och 2016 har ökat jämfört med den genomsnittliga upptagningsgraden för åren 2010, 2011 och 2012.

a)

Rekrytering av ny personal och utbildning för nationella och regionala Life-kontaktpunkter.

b)

Främjande av utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt spridning och användning av resultat av projekt inom Life-programmet.

c)

Metoder för att utbilda utbildaren.

d)

Utbytes- och stödprogram mellan myndigheter i medlemsstaterna, särskilt utbyte vad gäller mest framgångsrika metoder.

a)

under löptiden för det första fleråriga arbetsprogrammet, upp till 60 % av stödberättigande kostnader för alla projekt, andra än de som anges i led c, som finansieras inom båda delprogrammen Miljö och Klimatpolitik,

b)

under löptiden för det andra fleråriga arbetsprogrammet, upp till 55 % av stödberättigande kostnader för alla projekt, andra än de som anges i led c, som finansieras inom båda delprogrammen Miljö och Klimatpolitik,

c)

för hela löptiden för Life-programmet

a)

köpet kommer att bidra till att förbättra, bevara och återställa integriteten hos Natura 2000-nätverk som upprättats enligt artikel 3 i direktiv 92/43/EEG, däribland genom förbättrade möjligheter till sammankoppling genom skapande av korridorer eller förbindelsefunktioner eller genom att förbättra andra aspekter av grön infrastruktur,

b)

förvärv av mark är det enda eller det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå det önskade bevaranderesultatet,

c)

den förvärvade marken långsiktigt reserveras för användning som är förenlig med de mål som anges i artiklarna 11, 14 eller 15, och

d)

den berörda medlemsstaten, genom överföring eller på annat sätt, säkerställer att sådan mark långsiktigt tilldelas naturbevarande ändamål.

a)

Information och kommunikation, däribland åtgärder för att öka medvetenheten. Ekonomiska resurser som tilldelas kommunikationsverksamhet enligt denna förordning ska också omfatta gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar samt om genomförande- och införlivandestatus för all viktig unionslagstiftning på miljö-och klimatområdet.

b)

Studier, undersökningar, utveckling av modeller och scenarier.

c)

Förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

d)

Workshoppar, konferenser och möten.

e)

Samarbete i nätverk och plattformar för bästa praxis.

f)

Annan verksamhet som behövs för att uppnå de allmänna mål som avses i artikel 3.

a)

Tilldelningen av medel mellan prioriterade områden och mellan olika typer av finansiering inom varje delprogram i enlighet med artiklarna 9.3, 17.4 och 17.5. Ingen ytterligare förhandstilldelning för verksamhetsbidrag mellan eller inom varje prioriterat område ska äga rum, med undantag för projekt för tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnadsprojekt.

b)

De projektämnen som genomför de tematiska prioriteringarna i bilaga III för projekt som finansieras under den period som omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.

c)

Kvalitativa och kvantitativa resultat, indikatorer och mål för varje prioriterat område och typ av projekt för den period som omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet i överensstämmelse med resultatindikatorerna i artikel 3.3 och de särskilda målen för varje prioriterat område i artiklarna 10, 11, 12, 14, 15 och 16.

d)

Den tekniska metoden för förfarandet för val av projekt och urvals- och tilldelningskriterier för bidrag i enlighet med artiklarna 2 och 19 i denna förordning och de relevanta bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

e)

Vägledande tidsplaner för ansökningsomgångarna under den period som omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.

a)

Senast den 30 juni 2017: en extern och oberoende utvärderingsrapport efter halva tiden om Life-programmet (och dess delprogram), inklusive kvalitativa och kvantitativa aspekter av genomförandet, klimatrelaterade utgifter och utgifter som rör biologisk mångfald, i vilken utsträckning synergier mellan målen har uppnåtts samt programmets komplementaritet med andra relevanta unionsprogram, uppnåendet av målen för alla åtgärder (om möjligt på resultat- och effektnivå), effektivitet vid resursanvändning och unionsmervärdet av programmet, i syfte att fatta ett beslut om förnyelse, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna. Den utvärderingsrapporten efter halva tiden ska också innehålla en kvantitativ och kvalitativ analys av hur Life-programmet bidrar till att bevara de livsmiljöer och arter som är förtecknade i direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG. Utvärderingen ska dessutom gälla möjligheterna till förenkling, programmets interna och externa överensstämmelse, målens relevans även i framtiden samt hur åtgärderna i Life-programmet bidrar till Europa 2020-strategins mål och till hållbar utveckling. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare Life-program. Utvärderingsrapporten efter halva tiden ska åtföljas av kommissionens kommentarer såsom det sätt på vilket resultaten av utvärderingen efter halva tiden ska beaktas vid genomförandet av Life-programmet, och särskilt i vilken utsträckning de tematiska prioriteringarna i bilaga III behöver ändras.

Utvärderingsrapporten efter halva tiden ska innehålla eller åtföljas av en noggrann bedömning av innehållet och kvaliteten i efterfrågan på, planeringen av och genomförandet av integrerade projekt. Särskilt fokus ska läggas på projektens uppnådda eller förväntade resultat när det gäller att frigöra andra unionsmedel, med beaktande av fördelarna med ökad samstämmighet med unionens övriga finansieringsinstrument, omfattningen av aktörernas delaktighet och den utsträckning i vilken de tidigare projekt inom Life+ har omfattats av eller förväntas omfattas av integrerade projekt.

b)

Senast den 31 december 2023: en extern och oberoende utvärderingsrapport i efterhand om genomförandet och resultaten av Life-programmet och dess delprogram, inbegripet beloppet för klimatrelaterade utgifter och utgifter som rör biologisk mångfald, i vilken utsträckning Life-programmet som helhet och samtliga delprogram har uppnått sina mål, i vilken utsträckning synergier mellan de olika målen har uppnåtts och Life-programmets bidrag till Europa 2020-strategins mål. Utvärderingsrapporten i efterhand ska också undersöka i vilken utsträckning miljö- och klimatmål har integrerats i övrig unionspolitik och i största möjliga utsträckning undersöka vilka ekonomiska fördelar som uppnåtts genom Life-programmet samt konsekvenserna och mervärdet för den befolkning som varit inblandad.