”Kommissionen avser att på lämpligt sätt låta snabbförfarandet för innovation komma till kännedom bland dem som arbetar med forskning och innovation. Detta ska ske med hjälp av verksamhet för information och ökat medvetande, före pilotansökningsomgången 2015.

Kommissionen har inte för avsikt att på förhand begränsa hur länge åtgärder enligt snabbförfarandet för innovation ska pågå. När ’konsekvenserna’ av ett förslag utvärderas ska hänsyn tas till sådana faktorer som tidskänslighet och den internationella konkurrenssituationen, så att flexibilitet kan medges utgående från särdragen inom olika områden av tillämpad forskning.

Förutom den ingående bedömning som ska göras som ett led i interimsutvärderingen av Horisont 2020, kommer pilotansökningsomgången inom ramen för snabbförfarandet för innovation också att kontinuerligt övervakas i fråga om alla praktiska aspekter som hänför sig till inlämnandet, utvärderingen och urvalet av samt budgeteringen av förslagen inom ramen för denna ansökningsomgång, med början från och med det första brytdatumet 2015.

För att pilotansökningsomgången ska bli effektiv och för att säkerställa möjligheterna till en ordentlig utvärdering kan det bli nödvändigt med stöd till uppemot hundra projekt.”

”I fråga om ytterligare ersättning avser kommissionen att utan dröjsmål utfärda riktlinjer för hur den ska tillämpas, efter det att reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 har antagits.”

”Det är kommissionens avsikt att i modell för bidragsavtalfastställa tidsfrister med avseende på skyddet av resultat, med beaktande av sjunde ramprogrammets tidsfrister.”

”För att besvara förfrågningarna från berörda parter är kommissionen fast besluten att klarlägga frågan om bidragskalkylering för omfattande forskningsinfrastrukturer enligt beskrivningen i denna förklaring.

Vägledningen om bidragskalkylering för omfattande forskningsinfrastrukturer i Horisont 2020 kommer att hänföra sig till kostnaderna för omfattande forskningsinfrastrukturer med ett sammanlagt värde av minst 20 miljoner EUR för en given stödmottagare, beräknat såsom det sammanlagda anskaffningsvärdet på tillgångarna i de enskilda forskningsinfrastrukturerna enligt stödmottagarens senaste balansräkning före dagen för undertecknandet av bidragsavtalet, eller sådant det fastställts på basis av hyres- och leasingkostnaderna för forskningsinfrastrukturerna.

Nedanom detta gränsvärde kommer vägledningen om bidragskalkylering för omfattande forskningsinfrastrukturer i Horisont 2020 inte att vara tillämplig. Enskilda kostnadsposter kan redovisas som stödberättigande direkta kostnader i enlighet med gällande bestämmelser i bidragsavtalet.

I allmänhet kommer man att som direkta kostnader kunna redovisa alla kostnader som både uppfyller de direkta kriterierna för stödberättigande och har direkt anknytning till åtgärden och således kan hänföras direkt till den.

För en omfattande forskningsinfrastruktur som används för ett projekt kommer detta vanligen att bli fallet både för de aktiverade kostnaderna och för driftskostnaderna.

Med ’aktiverade kostnader’ kommer att avses kostnaderna för att anlägga och/eller förnya den omfattande forskningsinfrastrukturen, samt en del av de särskilda kostnaderna för reparation och underhåll av den omfattande forskningsinfrastrukturen, tillsammans med delar eller väsentliga integrerade beståndsdelar.

Med ’driftskostnader’ kommer att avses stödmottagarens specifika kostnader för att driva den omfattande forskningsinfrastrukturen.

I motsats till detta kunde vissa kostnader vanligen inte redovisas som direkta kostnader, utan skulle ersättas enligt den schablonberäknade ersättningen för indirekta kostnader, till exempel kostnader för hyra, leasing eller avskrivningar för förvaltningsbyggnader och huvudkontor.

När kostnader endast delvis uppkommit till följd av verksamheterna inom projektet kan endast den del som direkt uppmätts såsom relaterad till projektet redovisas.

För detta ändamål måste stödmottagaren ha ett mätsystem som exakt kvantifierar projektkostnadernas faktiska värde (alltså visar hur mycket som förbrukats och/eller använts för projektet). Detta blir fallet om mätningen görs utgående från leveransfakturorna.

Kostnadsmätningen brukar ställas i samband med den tid som lagts ned på projektet och den måste motsvara det faktiska antalet timmar/dagar/månader som forskningsinfrastrukturen använts för projektet. Det sammanlagda antalet produktiva timmar/dagar/månader måste motsvara forskningsinfrastrukturens hela användningspotential (fulla kapacitet). Vid beräkningen av den fulla kapaciteten kommer all sådan tid att tas med, under vilken forskningsinfrastrukturen kan användas men inte används. Vid beräkningen av den fulla kapaciteten kommer det dock att tas vederbörlig hänsyn till faktiska begränsande faktorer, såsom enhetens öppethållningstider samt tid för reparation och underhåll (inklusive kalibrering och testning).

Om en kostnad vid mätningen kan hänföras direkt till forskningsinfrastrukturen men, till följd av tekniska svårigheter, inte direkt till projektet, kan det som alternativ accepteras att man mäter dessa kostnader i form av faktiska användningsenheter med relevans för projektet och som stöd har exakta tekniska specifikationer och faktiska uppgifter och fastställer dem utgående från stödmottagarens system för analytisk kostnadsredovisning.

Kostnaderna och det direkta hänförandet av dem till projektet måste åtföljas av lämpliga styrkande dokument som möjliggör en tillräcklig verifieringskedja.

Stödmottagaren får också styrka den direkta anknytningen med hjälp av övertygande belägg av annat slag.

Kommissionens tjänstegrenar kommer att rekommendera bästa praxis för direkt mätning och styrkande dokument (till exempel för aktiverade kostnader: räkenskapsutdrag åtföljda av stödmottagarens tillvägagångssätt för avskrivningar, såsom en del av dess gängse redovisningsprinciper, av vilka det framgår hur tillgångens potentiella användning och ekonomiska livslängd beräknats samt belägg för hur den verkligen använts för projektet, samt, för driftskostnaderna: särskild uttryckligen påtecknad faktura som hänför sig till den omfattande forskningsinfrastrukturen, avtal, projekttid osv.).

På begäran av en stödmottagare med omfattande forskningsinfrastrukturer och med beaktande av de tillbudsstående resurserna och kostnadseffektivitetsprincipen är kommissionen beredd att förhandsbedöma stödmottagarens metoder för bidragskalkylering på ett enkelt och transparent sätt, för att trygga rättslig säkerhet. Dessa förhandsbedömningar kommer till fullo att beaktas i samband med efterhandsgranskningarna.

Kommissionen kommer dessutom att tillsätta en grupp av företrädare för relevanta organisationer för de berörda parterna för att utvärdera hur vägledningen använts.

Kommissionen bekräftar sin avsikt att omedelbart anta vägledning om bidragskalkylering för omfattande forskningsinfrastrukturer efter det att förordningarna om Horisont 2020 har antagits.”

”Kommissionen har för avsikt att införa hänvisningar till nationell lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar och konfidentialitet i bidragsavtalet i syfte att uppnå en lämplig avvägning mellan de olika intressena.”

”Kommissionen konstaterar att till och med enheter utan vinstsyfte kan bedriva ekonomisk verksamhet av nära nog kommersiell natur och om sådan verksamhet får bidrag kan detta skapa snedvridningar på den inre marknaden. Därför kommer kommissionen att på förhand bedöma om de bidragsberättigande verksamheterna är av ekonomisk natur, om korssubventionering av ekonomisk verksamhet effektivt förhindras och om finansieringsnivån för ekonomisk bidragsberättigande verksamhet har negativa konsekvenser för konkurrensen på den inre marknaden, som inte uppvägs av de positiva konsekvenserna.”