Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011R1077

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa

OJ L 286, 1.11.2011, p. 1–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 19 Volume 011 P. 216 - 232

No longer in force, Date of end of validity: 10/12/2018; upphävd och ersatt av 32018R1726

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/1077/oj

1.11.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 286/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1077/2011

av den 25 oktober 2011

om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 74, 77.2 a–b, 78.2 e, 79.2 c, 82.1 d, 85.1, 87.2 a och 88.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (2), och rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (3). I förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF föreskrivs att kommissionen under en övergångsperiod kommer att ansvara för den operativa förvaltningen av centrala SIS II. Efter denna övergångsperiod ska en förvaltningsmyndighet överta ansvaret för den operativa förvaltningen av centrala SIS II och vissa delar av kommunikationsinfrastrukturen.

(2)

Informationssystemet för viseringar (VIS) inrättades genom rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av informationssystemet för viseringar (VIS) (4). I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (5) föreskrivs att kommissionen under en övergångsperiod kommer att ansvara för den operativa förvaltningen av VIS. Efter denna övergångsperiod ska en förvaltningsmyndighet överta ansvaret för den operativa förvaltningen av centrala VIS och av de nationella gränssnitten och för vissa delar av kommunikationsinfrastrukturen.

(3)

Eurodac inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (6). I rådets förordning (EG) nr 407/2002 (7) fastställs nödvändiga tillämpningsföreskrifter.

(4)

Det är nödvändigt att inrätta en förvaltningsmyndighet för att säkerställa den operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac och vissa aspekter av kommunikationsinfrastrukturen efter övergångsperioden, samt eventuellt av andra stora informationstekniksystem (it-system) inom området frihet, säkerhet och rättvisa, under förutsättning att separata lagstiftningsinstrument antas.

(5)

För att kunna skapa synergier är det nödvändigt att samla den operativa förvaltningen av dessa stora it-system i en enda enhet och på så sätt skapa förutsättningar för stordriftsfördelar, uppnå en kritisk massa och säkerställa högsta möjliga utnyttjandegrad av kapital och personalresurser.

(6)

I de gemensamma uttalanden som åtföljde lagstiftningsinstrumenten om SIS II och VIS, uppmanade Europaparlamentet och rådet kommissionen att efter en konsekvensanalys lägga fram de lagförslag som krävs för att överföra den långsiktiga operativa förvaltningen av centrala SIS II och av vissa aspekter av kommunikationsinfrastrukturen, liksom VIS, till en byrå.

(7)

Eftersom förvaltningsmyndigheten bör vara oavhängig i rättsligt, administrativt och finansiellt hänseende, bör den inrättas i form av en tillsynsbyrå (byrån) med ställning som juridisk person. Sätet för byrån bör förläggas till Tallinn (Estland). Eftersom de uppgifter som rör den tekniska utvecklingen och förberedelsen av den operativa förvaltningen av SIS II och VIS emellertid utförs i Strasbourg (Frankrike) och en backup-enhet för dessa it-system har inrättats i Sankt Johann im Pongau (Österrike) bör detta fortsättningsvis vara fallet. Dessa två enheter bör också vara de platser där de uppgifter som rör den tekniska utvecklingen och den operativa förvaltningen av Eurodac bör genomföras respektive där en backup-enhet för Eurodac bör inrättas. Dessa två enheter bör också vara de platser där den tekniska utvecklingen och operativa förvaltningen av andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa sker och, om så föreskrivs i det relevanta lagstiftningsinstrumentet, där en backup-enhet finns som kan säkerställa driften av ett stort it-system vid systemfel.

(8)

Följaktligen bör förvaltningsmyndighetens uppgifter enligt förordningarna (EG) nr 1987/2006 och (EG) nr 767/2008 utövas av byrån. Dessa uppgifter inbegriper fortsatt teknisk utveckling.

(9)

I enlighet med förordningarna (EG) nr 2725/2000 och (EG) nr 407/2002 har en central enhet inrättats inom kommissionen som har ansvar för driften av Eurodacs centrala databas och andra uppgifter knutna till den. För att kunna utnyttja synergier bör byrån ta över kommissionens uppgifter knutna till den operativa förvaltningen av Eurodac, inbegripet vissa uppgifter som gäller kommunikationsinfrastruktur från det datum då byrån får ansvaret.

(10)

Byråns huvudfunktion bör vara att sköta den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac och, om så beslutas, andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Byrån bör också ansvara för de tekniska åtgärder som krävs för de uppgifter som överlåtits på den och som inte är av normativ karaktär. De ansvarsområdena bör inte påverka de normativa uppgifter som är förbehållna kommissionen enbart, eller kommissionen med bistånd av en kommitté för respektive lagstiftningsinstrument som reglerar de system som operativt förvaltas av byrån.

(11)

Byrån bör dessutom utföra uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av SIS II, VIS, Eurodac och andra stora it-system som den kan anförtros i framtiden.

(12)

Vidare kan byrån även ges ansvar för förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av ytterligare stora it-system med tillämpning av artiklarna 67-89 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Byrån bör endast anförtros sådana uppgifter genom särskilda lagstiftningsinstrument utformade på grundval av en konsekvensanalys.

(13)

Byrån bör ansvara för övervakningen av forskningen liksom för genomförandet av pilotprojekt, i enlighet med artikel 49.6 a i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8), avseende stora it-system med tillämpning av artiklarna 67-89 i EUF-fördraget, på kommissionens särskilda och uttryckliga begäran. När byrån får i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt, bör den ägna särskild uppmärksamhet åt Europeiska unionens informationshanteringsstrategi.

(14)

Det förhållandet att byrån anförtros den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, bör inte påverka de särskilda regler som dessa system omfattas av. I synnerhet är de särskilda regler om syfte, rätt till åtkomst, säkerhetsåtgärder och andra dataskyddskrav, som gäller för vart och ett av de stora it-systemen som byrån har anförtrotts den operativa förvaltningen av, tillämpliga fullt ut.

(15)

För att effektivt kunna kontrollera hur byrån fungerar bör medlemsstaterna och kommissionen vara företrädda i byråns styrelse. Styrelsen bör ges nödvändiga befogenheter för att anta det årliga arbetsprogrammet, utföra sina arbetsuppgifter rörande byråns budget, anta de finansiella bestämmelser som ska gälla för byrån, utse en verkställande direktör och fastställa förfarandena för den verkställande direktörens beslut om byråns operativa uppgifter.

(16)

När det gäller SIS II bör Europeiska polisbyrån (Europol) och europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust), som båda har åtkomst till och rätt att direkt hämta uppgifter som registrerats i SIS II i enlighet med beslut 2007/533/RIF, ha observatörsställning vid de styrelsemöten där frågor rörande tillämpningen av beslut 2007/533/RIF står på dagordningen. Europol och Eurojust bör var för sig ha rätt att utse en företrädare i den rådgivande grupp för SIS II som inrättas enligt denna förordning.

(17)

När det gäller VIS bör Europol ges observatörsställning vid de styrelsemöten där frågor rörande tillämpningen av rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott (9) står på dagordningen. Europol bör ha rätt att utse en företrädare i den rådgivande grupp för VIS som inrättas enligt denna förordning.

(18)

Medlemsstaterna bör ha rösträtt i byråns styrelse när det gäller stora it-system, förutsatt att de enligt unionslagstiftningen omfattas av något lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga. Även Danmark bör ha rösträtt i fråga om stora it-system om landet inom ramen för artikel 4 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och till EUF-fördraget (protokollet om Danmarks ställning), beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra det lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga.

(19)

Medlemsstaterna bör utse en ledamot av den rådgivande gruppen för ett stort it-system om de enligt unionslagstiftningen omfattas av ett lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga. Även Danmark bör utse en ledamot av den rådgivande gruppen för ett stort it-system om landet inom ramen för artikel 4 i protokollet om Danmarks ställning beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra det lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga.

(20)

För att garantera byråns fullständiga oavhängighet och oberoende bör den ges en egen budget, som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget. Finansiering av byrån bör medges under förutsättning att budgetmyndigheten har nått en överenskommelse enligt punkt 47 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (10). Unionens budget- och ansvarsfrihetsförfaranden bör gälla. Revisionen av räkenskaperna och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet bör göras av revisionsrätten.

(21)

Byrån bör samarbeta med unionens övriga byråer, inom ramen för deras respektive behörighetsområden, särskilt med sådana som inrättats inom området frihet, säkerhet och rättvisa och, i synnerhet, med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Den bör också, när så är lämpligt, samråda med och följa upp rekommendationerna från Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet om nätverkssäkerhet.

(22)

Byrån bör, i samband med att den säkerställer utvecklingen och den operativa förvaltningen av stora it-system, följa europeiska och internationella standarder och mycket högt ställda yrkeskrav, särskilt Europeiska unionens informationsförvaltningsstrategi.

(23)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (11) bör vara tillämplig på byråns hantering av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen bör från byrån kunna erhålla alla uppgifter som denne behöver för sina undersökningar. I enlighet med artikel 28 i förordning (EG) nr 45/2001 samrådde kommissionen med Europeiska datatillsynsmannen, som avgav sitt yttrande den 7 december 2009.

(24)

För att säkerställa den operativa transparensen bör byrån omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (12). Europeiska ombudsmannen bör granska byråns verksamhet i enlighet med artikel 228 i EUF-fördraget.

(25)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (13) bör tillämpas när det gäller byrån, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (14).

(26)

Byråns värdmedlemsstater bör tillhandahålla bästa möjliga verksamhetsvillkor för byrån, vilket exempelvis inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

(27)

För att säkerställa öppna och transparenta anställningsvillkor och likabehandling av personal bör tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (tjänsteföreskrifterna för tjänstemän) och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (anställningsvillkoren), som fastställs i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (15) (tillsammans kallade tjänsteföreskrifterna), inklusive bestämmelserna om sekretessplikt eller andra likvärdiga skyldigheter beträffande konfidentialitet, gälla för byråns personal och för den verkställande direktören.

(28)

Byrån är ett organ som inrättas av Europeiska unionen i den mening som avses i artikel 185.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och finansiella bestämmelser bör antas i enlighet med detta.

(29)

Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 (16) med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 bör tillämpas på byrån.

(30)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta en byrå på unionsnivå med ansvar för den operativa förvaltningen och, när så är lämpligt, utvecklingen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(31)

Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i enlighet med artikel 6.1 i EU-fördraget.

(32)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning i den utsträckning som den rör SIS II och VIS är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader från antagandet av denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning. I enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (17), ska Danmark meddela kommissionen huruvida landet kommer att genomföra innehållet i denna förordning i den utsträckning som den rör Eurodac.

(33)

I den utsträckning som dess bestämmelser rör aspekter av SIS II, så som systemet regleras i beslut 2007/533/RIF, deltar Förenade kungariket i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll (nr 19) om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget (protokollet om Schengenregelverket), och artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (18).

I enlighet med artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket, begärde Förenade kungariket genom ett brev till rådets ordförande av den 5 oktober 2010 att få delta i antagandet av denna förordning, i den utsträckning som dess bestämmelser rör aspekter av SIS II, så som systemet regleras i förordning (EG) nr 1987/2006, och VIS, som innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med beslut 2000/365/EG. I kraft av artikel 1 i rådets beslut 2010/779/EU av den 14 december 2010 om begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket om inrättande av en europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (19), får Förenade kungariket delta i denna förordning.

Förenade kungariket har, genom en skrivelse av den 23 september 2009 till rådets ordförande, meddelat sin önskan att, i enlighet med artikel 3 i protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget (protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning), delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning i den utsträckning som dess bestämmelser rör Eurodac. Förenade kungariket deltar därför i antagandet av denna förordning, som också är bindande för och tillämplig i Förenade kungariket.

(34)

I den utsträckning som dess bestämmelser rör aspekter av SIS II, så som systemet regleras i förordning (EG) nr 1987/2006, och VIS, innebär denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (20).

Irland har inte, i enlighet med artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket, begärt att få delta i antagandet av denna förordning. Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som varken är bindande för eller tillämplig i Irland i den utsträckning som dess bestämmelser rör aspekter av SIS II, så som systemet regleras i förordning (EG) nr 1987/2006, och VIS och innebär en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket.

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland i den utsträckning som dess bestämmelser rör Eurodac. Eftersom det under dessa omständigheter inte är möjligt att säkerställa att den här förordningen till alla delar är tillämplig på Irland på det sätt som krävs i artikel 288 i EUF-fördraget, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland, utan att detta påverkar landets rättigheter inom ramen för de ovannämnda protokollen.

(35)

När det gäller Island och Norge innebär denna förordning, i den utsträckning som den rör SIS II och VIS, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (21), närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 (22) om vissa tillämpningsföreskrifter för det ovan nämnda avtalet. I den utsträckning som den är tillämplig på Eurodac innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge (23). Följaktligen bör Republiken Islands och Konungariket Norges delegationer, förutsatt att dessa länder beslutar att förordningen ska genomföras i deras interna rättsordningar, delta i byråns styrelse. Ett avtal bör ingås mellan unionen och Republiken Island och Konungariket Norge i syfte att fastställa närmare detaljerade bestämmelser, exempelvis i fråga om rösträtt, för dessa staters deltagande i byråns verksamhet.

(36)

När det gäller Schweiz innebär denna förordning, i den utsträckning som den rör SIS II och VIS, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (24), närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (25). I den utsträckning som den är tillämplig på Eurodac innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz (26). Följaktligen bör Schweiziska edsförbundets delegation, förutsatt att Schweiz beslutar att förordningen ska genomföras i dess interna rättsordning, delta i byråns styrelse. Ett avtal bör ingås mellan unionen och Schweiziska edsförbundet i syfte att fastställa närmare detaljerade bestämmelser, exempelvis i fråga om rösträtt, för Schweiziska edsförbundets deltagande i byråns verksamhet.

(37)

När det gäller Liechtenstein innebär denna förordning, i den utsträckning som den rör SIS II och VIS, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (27), närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (28). I den utsträckning som den är tillämplig på Eurodac, innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i protokollet mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz (29). Följaktligen bör Furstendömet Liechtensteins delegation delta i byråns styrelse. Ett avtal bör ingås mellan unionen och Furstendömet Liechtenstein i syfte att fastställa närmare detaljerade bestämmelser, exempelvis i fråga om rösträtt, för Furstendömet Liechtensteins deltagande i byråns verksamhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE

Artikel 1

Inrättande av byrån

1.   Härmed inrättas en europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (byrån).

2.   Byrån ska ansvara för den operativa förvaltningen av den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac.

3.   Byrån får, men endast om detta föreskrivs i relevanta lagstiftningsinstrument på grundval av artiklarna 67-89 i EUF-fördraget, även ges ansvar för att förbereda, utveckla och operativt förvalta andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa än dem som avses i punkt 2, varvid utvecklingen inom den forskning som avses i artikel 8 i denna förordning och resultaten från de pilotprojekt som avses i artikel 9 i denna förordning ska beaktas där så är lämpligt.

4.   Den operativa förvaltningen ska omfatta alla uppgifter som krävs för att stora it-system ska fungera i överensstämmelse med de särskilda bestämmelser som gäller för vart och ett av dem, inbegripet ansvaret för den kommunikationsinfrastruktur som används för dem. Dessa stora it-system ska inte utbyta uppgifter eller möjliggöra spridning av information eller kunskap om inte detta föreskrivs i en specifik rättslig grund.

Artikel 2

Mål

Utan att det påverkar kommissionens och de respektive medlemsstaternas skyldigheter enligt de lagstiftningsinstrument som reglerar stora it-system, ska byrån säkerställa

a)

en ändamålsenlig, säker och kontinuerlig drift av stora it-system,

b)

en effektiv och ekonomiskt ansvarig förvaltning av stora it-system,

c)

en tillräcklig tjänstekvalitetsnivå för användarna av stora it-system,

d)

kontinuitet och oavbruten service,

e)

en hög uppgiftsskyddsnivå i enlighet med gällande bestämmelser, inbegripet särskilda bestämmelser för vart och ett av de stora it-systemen,

f)

en lämplig nivå på dataskyddet och den fysiska säkerheten i enlighet med de tillämpliga reglerna, inklusive specifika bestämmelser för vart och ett av de stora it-systemen, och

g)

användning av adekvata strukturer för projektens förvaltning för att de stora it-systemen ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt.

KAPITEL II

UPPGIFTER

Artikel 3

Uppgifter avseende SIS II

Avseende SIS II ska byrån utföra

a)

de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF, och

b)

uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av SIS II, särskilt för Sirenepersonal (Sirene – Supplementary Information Request at the National Entries), och utbildning av experter avseende de tekniska aspekterna av SIS II inom ramen för utvärderingsmekanismen för Schengen.

Artikel 4

Uppgifter avseende VIS

Avseende VIS ska byrån utföra

a)

de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) nr 767/2008 och beslut 2008/633/RIF, och

b)

uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av VIS.

Artikel 5

Uppgifter avseende Eurodac

Avseende Eurodac ska byrån utföra

a)

de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) nr 2725/2000 och beslut (EG) nr 407/2002,

b)

uppgifter avseende kommunikationsinfrastrukturen, nämligen tillsyn, säkerhet och samordning av förbindelser mellan medlemsstaterna och leverantören, och

c)

uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av Eurodac.

Artikel 6

Uppgifter avseende förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av andra stora it-system

Byrån ska, när den anförtros förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av sådana andra stora it-system som avses i artikel 1.3, på lämpligt sätt utföra uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av dessa system.

Artikel 7

Uppgifter avseende kommunikationsinfrastrukturen

1.   Byrån ska utföra de uppgifter som är knutna till den kommunikationsinfrastruktur som ålades förvaltningsmyndigheten genom de lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system som avses i artikel 1.2.

2.   Enligt de lagstiftningsinstrument som avses i punkt 1 är de uppgifter som rör kommunikationsinfrastrukturen (inbegripet den operativa förvaltningen och säkerheten) uppdelade mellan byrån och kommissionen. För att säkerställa att de fullgör sina respektive åligganden på ett konsekvent sätt, ska byrån och kommissionen komma överens om operativa arbetsförfaranden som återges i ett samförståndsavtal.

3.   Kommunikationsinfrastrukturen ska förvaltas och kontrolleras på lämpligt sätt för att den ska skyddas mot hot och för att dess säkerhet, liksom de stora it-systemens säkerhet, ska kunna säkerställas, inbegripet säkerheten för de uppgifter som utbyts genom kommunikationsinfrastrukturen.

4.   Lämpliga åtgärder, inklusive säkerhetsplaner, ska antas bland annat för att förhindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter i samband med överföring av personuppgifter och transport av datamedier, i synnerhet med hjälp av lämplig krypteringsteknik. Ingen systemrelaterad operativ information som inte är krypterad ska cirkulera i kommunikationsinfrastruktursystemet.

5.   Externa enheter eller organ inom den privata sektorn får anlitas för att utföra uppgifter som rör den operativa förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. I ett sådant fall ska nätleverantören vara bunden av de säkerhetsåtgärder som avses i punkt 4 och ska inte ha tillgång till operativa data i SIS II, VIS eller Eurodac eller till det SIS II-relaterade Sirenesystemet.

6.   Utan att det påverkar befintliga kontrakt för SIS II-, VIS- och Eurodacnätverken ska hanteringen av krypteringsnycklarna förbli inom byråns behörighetsområde och får inte läggas ut på entreprenad till någon extern enhet inom den privata sektorn.

Artikel 8

Uppföljning av forskning

1.   Byrån ska följa utvecklingen av den forskning som är av relevans för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac och andra stora it-system.

2.   Byrån ska regelbundet hålla Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt, i fråga om uppgiftsskydd, Europeiska datatillsynsmannen underrättade om den utveckling som avses i punkt 1.

Artikel 9

Pilotprojekt

1.   Enbart på särskild och uttrycklig begäran av kommissionen, som minst tre månader i förväg ska ha underrättat Europaparlamentet och rådet, och efter ett styrelsebeslut, får byrån i överensstämmelse med artikel 12.1 l genomföra sådana pilotprojekt som avses i artikel 49.6 a i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 för utveckling eller operativ förvaltning av stora it-system, vid tillämpningen av artiklarna 67-89 i EUF-fördraget.

Byrån ska regelbundet hålla Europaparlamentet, rådet och, i fråga om uppgiftsskydd, Europeiska datatillsynsmannen underrättade om utvecklingen av de pilotprojekt som avses i första stycket.

2.   Budgetanslag till pilotprojekt som begärts av kommissionen får tas upp i budgeten för högst två på varandra följande budgetår.

KAPITEL III

STRUKTUR OCH ORGANISATION

Artikel 10

Rättslig ställning

1.   Byrån ska vara ett unionsorgan med ställning som juridisk person.

2.   Byrån ska i var och en av medlemsstaterna ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt nationell rätt. Den får särskilt förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Den får även ingå avtal rörande byråns säte och de enheter som inrättas enligt punkt 4 med de medlemsstater inom vilkas territorium sätet, den tekniska enheten och backup-enheten är placerade (värdmedlemsstater).

3.   Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

4.   Sätet för byrån ska vara Tallinn, Estland.

De uppgifter som rör utveckling och operativ förvaltning enligt artiklarna 1.3, 3, 4, 5 och 7 ska genomföras i Strasbourg, Frankrike.

En backup-enhet som kan säkerställa driften av ett stort it-system vid fel i detta system ska inrättas i Sankt Johann im Pongau, Österrike, om en backup-enhet fastställs i det rättsliga instrument som reglerar dess utveckling, inrättande, drift och användning.

Artikel 11

Struktur

1.   Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

a)

en styrelse,

b)

en verkställande direktör, och

c)

rådgivande grupper.

2.   Byråns struktur ska också inbegripa

a)

ett uppgiftsskyddsombud,

b)

en säkerhetsansvarig,

c)

en räkenskapsförare.

Artikel 12

Styrelsens uppgifter

1.   För att säkerställa att byrån fullgör sina uppgifter ska styrelsen

a)

utse och, i förekommande fall, entlediga den verkställande direktören i enlighet med artikel 18,

b)

granska den verkställande direktören i disciplinärenden och utöva tillsyn över hur denne utför sina arbetsuppgifter, inbegripet genomförandet av styrelsens beslut,

c)

fastställa byråns organisationsstruktur efter samråd med kommissionen,

d)

fastställa byråns arbetsordning efter samråd med kommissionen,

e)

på förslag av den verkställande direktören, godkänna det avtal om säte och de avtal om teknisk enhet respektive backup-enhet som upprättats i enlighet med artikel 10.4 som den verkställande direktören ska underteckna med värdmedlemsstaterna,

f)

enligt överenskommelse med kommissionen, vidta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän,

g)

anta nödvändiga genomförandeåtgärder för utstationeringen av nationella experter vid byrån,

h)

med utgångspunkt i ett utkast som den verkställande direktör som avses i artikel 17 har lämnat efter samråd med de rådgivande grupper som avses i artikel 19 och efter att ha mottagit kommissionens yttrande, anta ett flerårigt arbetsprogram vilket baseras på de uppgifter som avses i kapitel II. Det fleråriga arbetsprogrammet ska, utan att det påverkar unionens årliga budgetförfarande, innefatta en flerårig budgetberäkning och förhandsutvärderingar, i syfte att ge struktur åt målen och de olika skedena i flerårsplaneringen,

i)

anta en flerårig personalpolitisk plan och ett utkast till årligt arbetsprogram, och den 31 mars varje år översända dem till kommissionen och budgetmyndigheten,

j)

senast den 30 september varje år, efter att ha mottagit kommissionens yttrande, med två tredjedels majoritet av sina röstberättigade ledamöter och, i enlighet med det årliga budgetförfarandet och unionens lagstiftningsprogram på de områden som omfattas av artiklarna 67-89 i EUF-fördraget, anta byråns årliga arbetsprogram för det kommande året samt se till att det antagna arbetsprogrammet översänds till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och att det offentliggörs,

k)

senast den 31 mars varje år anta byråns årliga verksamhetsrapport för föregående år, där i synnerhet de uppnådda resultaten jämförs med målen i det årliga arbetsprogrammet, och senast den 15 juni samma år översända den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten; den årliga verksamhetsrapporten ska offentliggöras,

l)

utföra sina arbetsuppgifter avseende byråns budget, inklusive genomförandet av de pilotprojekt som avses i artikel 9, enligt artiklarna 32, 33.6 och 34,

m)

anta de finansiella bestämmelserna för byrån i enlighet med artikel 34,

n)

utse en räkenskapsförare som ska vara funktionellt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter,

o)

säkerställa lämplig uppföljning av det som konstaterats och rekommenderats i de olika interna eller externa revisionsrapporterna och utvärderingarna,

p)

anta nödvändiga säkerhetsåtgärder, inklusive en säkerhetsplan, en driftskontinuitetsplan och en katastrofplan, med beaktande av eventuella rekommendationer som ges av de säkerhetsexperter som ingår i de rådgivande grupperna,

q)

utse en säkerhetsansvarig,

r)

utse ett uppgiftsskyddsombud i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001,

s)

senast den 22 maj 2012 anta de praktiska arrangemangen för genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001,

t)

anta rapporterna om den tekniska funktionen hos SIS II enligt artikel 50.4 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 66.4 i beslut 2007/533/RIF, och hos VIS enligt artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 respektive artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF,

u)

anta årsrapporten om verksamheten inom Eurodacs centrala enhet i enlighet med artikel 24.1 i förordning (EG) nr 2725/2000,

v)

yttra sig om den europeiska datatillsynsmannens granskningsrapporter enligt artikel 45 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 42.2 i förordning (EG) nr 767/2008 och säkerställa lämplig uppföljning av granskningarna,

w)

offentliggöra statistik rörande SIS II enligt artikel 50.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 66.3 i beslut 2007/533/RIF,

x)

sammanställa statistik över arbetet i Eurodacs centrala enhet enligt artikel 3.3 i förordning (EG) nr 2725/2000,

y)

säkerställa årligt offentliggörande av förteckningen över de behöriga myndigheter som har rätt att direkt hämta uppgifter ur SIS II enligt artikel 31.8 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 46.8 i beslut 2007/533/RIF, och av den förteckning över kontor i de nationella SIS II-systemen (N.SIS II) och Sirenekontor som avses i artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 7.3 i beslut 2007/533/RIF,

z)

säkerställa årligt offentliggörande av förteckningen över de myndigheter som har utsetts enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 2725/2000,

aa)

fullgöra alla andra uppgifter som anförtros byrån enligt denna förordning.

2.   Styrelsen får ge råd till den verkställande direktören i alla frågor som strikt hänför sig till utvecklingen av den operativa förvaltningen av stora it-system.

Artikel 13

Styrelsens sammansättning

1.   Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen.

2.   Varje medlemsstat och kommissionen ska senast den 22 januari 2012 utse sina ledamöter i styrelsen samt deras suppleanter. Efter utgången av denna tidsperiod ska kommissionen sammankalla styrelsen. Suppleanterna ska företräda ledamöterna i deras frånvaro.

3.   Styrelsens ledamöter ska utses på grundval av den höga nivån på deras relevanta erfarenhet och sakkunskap när det gäller stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa samt kunskaper om uppgiftsskydd.

4.   Ledamöternas mandatperiod ska vara fyra år. Denna mandatperiod får förnyas en gång. Vid mandatperiodens utgång eller om de avgår ska ledamöterna sitta kvar tills deras mandat har förnyats eller tills de har ersatts.

5.   Länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska delta i byråns arbete. De ska vardera utse en företrädare och en suppleant i styrelsen.

Artikel 14

Styrelsens ordförandskap

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland ledamöterna.

2.   Styrelseordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara två år. Deras mandatperiod får förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot emellertid upphör någon gång under deras mandatperiod upphör också deras mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt.

3.   Ordföranden och vice ordföranden ska enbart väljas bland de styrelseledamöter som utsetts av medlemsstater och som enligt unionslagstiftningen fullt ut omfattas av de lagstiftningsinstrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga stora it-system som förvaltas av byrån.

Artikel 15

Styrelsens sammanträden

1.   Styrelsen ska kallas till möte på initiativ av

a)

dess ordförande,

b)

minst en tredjedel av dess ledamöter,

c)

kommissionen, eller

d)

den verkställande direktören.

Styrelsen ska hålla minst ett ordinarie möte var sjätte månad.

2.   Den verkställande direktören ska delta i styrelsens möten.

3.   Styrelsens ledamöter får bistås av sakkunniga i de rådgivande grupperna.

4.   Europol och Eurojust får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande SIS II, angående tillämpningen av beslut 2007/533/RIF, är på dagordningen. Europol får också delta vid styrelsens möten som observatör när en fråga rörande VIS i samband med tillämpningen av beslut 2008/633/RIF är på dagordningen.

5.   Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid mötena.

6.   Byrån ska tillhandahålla styrelsen ett sekretariat.

Artikel 16

Omröstning

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 eller artiklarna 12.1 j, 18.1 och 18.7, ska styrelsens beslut fattas av en majoritet av alla dess medlemmar med rösträtt.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, ska varje ledamot i styrelsen ha en röst.

3.   Varje ledamot som utsetts av en medlemsstat som enligt unionslagstiftningen omfattas av ett lagstiftningsinstrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av ett stort it-system som förvaltas av byrån, får rösta om en fråga som rör det stora it-systemet i fråga.

Dessutom får Danmark rösta om frågor som rör ett sådant stort it-system om landet enligt artikel 4 i protokollet om Danmarks ställning beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra det lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av ett sådant stort it-system.

4.   Artikel 37 ska vara tillämplig på de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder.

5.   Om ledamöterna är oeniga om huruvida ett visst stort it-system berörs av en omröstning, ska ett beslut om att det inte berörs fattas med två tredjedels majoritet.

6.   Den verkställande direktören ska inte rösta.

7.   Röstningsförfarandena ska fastställas mer i detalj i byråns arbetsordning, särskilt under vilka förutsättningar en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutförhet när så är lämpligt.

Artikel 17

Den verkställande direktörens uppgifter och befogenheter

1.   Byrån ska ledas och företrädas av den verkställande direktören.

2.   Den verkställande direktören ska vara oavhängig vid fullgörandet av sina uppgifter. Utan att det påverkar kommissionens eller styrelsens befogenheter får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller annat organ.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12, ska den verkställande direktören ha det fullständiga ansvaret för de arbetsuppgifter som anförtros byrån och undergå det årliga förfarande varvid Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten.

4.   Europaparlamentet och rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om utförandet av sina arbetsuppgifter.

5.   Den verkställande direktören ska

a)

ansvara för myndighetens dagliga förvaltning,

b)

se till att byrån fungerar i enlighet med denna förordning,

c)

förbereda och genomföra förfaranden, beslut, strategier, program och verksamheter som antas av styrelsen inom ramen för vad denna förordning, dess genomförandebestämmelser och tillämplig lagstiftning föreskriver,

d)

fastställa och genomföra ett effektivt system som möjliggör regelbunden övervakning och utvärdering av

i)

stora it-system, inbegripet statistik, och

ii)

byrån, däribland när det gäller huruvida byråns mål faktiskt och effektivt uppnås,

e)

delta utan rösträtt i styrelsens möten,

f)

utöva de befogenheter i förhållande till byråns personal som fastställs i artikel 20.3 och sköta personalfrågor,

g)

utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän fastställa sekretesskrav som överensstämmer med artikel 17 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 17 i beslut 2007/533/RIF respektive artikel 26.9 i förordning (EG) nr 767/2008 samt för att tillämpa relevanta regler för tystnadsplikt eller andra likvärdiga skyldigheter beträffande konfidentialitet för byråns personal som behöver arbeta med Eurodacuppgifter,

h)

förhandla om ett avtal om säte samt avtal om den tekniska enheten respektive backup-enheten med värdmedlemsstaterna och, efter det att dessa avtal godkänts av styrelsen, underteckna avtalet om säte samt avtalen om den tekniska enheten respektive backup-enheten.

6.   Den verkställande direktören ska till styrelsen för antagande särskilt överlämna utkast till följande:

a)

Byråns årliga arbetsprogram och årliga verksamhetsrapport, efter att först ha hört arbetsgrupperna.

b)

De finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån.

c)

Det fleråriga arbetsprogrammet.

d)

Budgeten för nästkommande år, med utgångspunkt i verksamhetsbaserad budgetering.

e)

Den fleråriga personalpolitiska planen.

f)

Direktiv för den utvärdering som avses i artikel 31.

g)

De praktiska arrangemangen för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.

h)

Nödvändiga säkerhetsåtgärder, inklusive en säkerhetsplan, en driftskontinuitetsplan och en katastrofplan.

i)

Rapporter om hur vart och ett av de stora it-systemen fungerar tekniskt, på det sätt som avses i artikel 12.1 t, samt den årsrapport om verksamheten inom Eurodacs centrala enhet som avses i artikel 12.1 u, på grundval av resultaten av övervakningen och utvärderingen.

j)

Den årliga förteckningen, för offentliggörande, över behöriga myndigheter som har rätt att direkt hämta uppgifter ur SIS II, inklusive den förteckning över N.SIS II-kontor och Sirenekontor som avses i artikel 12.1 y, och av den förteckning över myndigheter som avses i artikel 12.1 z.

7.   Den verkställande direktören ska fullgöra varje annan uppgift i enlighet med denna förordning.

Artikel 18

Utnämning av verkställande direktör

1.   Styrelsen ska utse byråns verkställande direktör för en mandatperiod på fem år från en förteckning över valbara kandidater som, efter ett av kommissionen anordnat allmänt uttagningsprov, befunnits kvalificerade. Inom ramen för detta urvalsförfarande ska en inbjudan att inkomma med en intresseanmälan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på annan plats. Styrelsen får kräva att förfarandet upprepas om den inte anser att någon av kandidaterna på förteckningen är lämplig. Styrelsen ska utse den verkställande direktören på grundval av personliga meriter, erfarenhet av stora it-system, administrativa kunskaper, finansiell kompetens, ledningskompetens och kunskaper om uppgiftsskydd. Styrelsen ska fatta sitt beslut att utse den verkställande direktören med två tredjedels majoritet av alla sina röstberättigade ledamöter.

2.   Den sökande som styrelsen valt ut ska före utnämningen uppmanas att avge en förklaring inför ansvariga utskott i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna. Efter att en sådan förklaring har avgetts ska Europaparlamentet anta ett yttrande med sin syn på den utvalda kandidaten. Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om på vilket sätt detta yttrande har beaktats. Yttrandet ska behandlas som personligt och konfidentiellt fram till dess att kandidaten utses.

3.   Under de nio månader som föregår den femåriga mandatperiodens utgång ska styrelsen, i nära samarbete med kommissionen, göra en utvärdering, i vilken den särskilt ska bedöma de resultat som uppnåtts under den verkställande direktörens första mandatperiod och hur de uppnåddes.

4.   Styrelsen får, med beaktande av utvärderingsrapporten och endast i de fall det kan motiveras på grund av byråns mål och behov, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst tre år.

5.   Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Inom en månad före en eventuell sådan förlängning ska den verkställande direktören uppmanas att avge en förklaring inför ansvariga utskott i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna.

6.   Den verkställande direktören är ansvarig inför styrelsen.

7.   Styrelsen får avsätta den verkställande direktören. Styrelsen ska fatta ett sådant beslut med två tredjedels majoritet av alla sina röstberättigade ledamöter.

Artikel 19

Rådgivande grupper

1.   Följande rådgivande grupper ska bistå styrelsen med nödvändig sakkunskap om stora it-system, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten:

a)

Den rådgivande gruppen för SIS II.

b)

Den rådgivande gruppen för VIS.

c)

Den rådgivande gruppen för Eurodac.

d)

Andra rådgivande grupper för ett stort it-system i de fall där detta föreskrivs i det lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av det stora it-systemet.

2.   Varje medlemsstat som enligt unionsrätten omfattas av ett lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av ett visst stort it-system samt kommissionen, ska utse en ledamot av den rådgivande gruppen för det stora it-systemet för en treårsperiod, som kan förnyas.

Även Danmark ska utse en ledamot av en rådgivande grupp för ett stort it-system om landet inom ramen för artikel 4 i protokollet om Danmarks ställning beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra det lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av det stora it-systemet i fråga.

Varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, Eurodac-relaterade åtgärder och de åtgärder som är relaterade till andra stora it-system och som deltar i ett visst stort it-system, ska utse en ledamot av den rådgivande gruppen för det stora it-systemet.

3.   Europol och Eurojust får utse varsin företrädare i den rådgivande gruppen för SIS II. Europol får även utse en företrädare i den rådgivande gruppen för VIS.

4.   Styrelseledamöterna får inte vara ledamöter i någon av de rådgivande grupperna. Den verkställande direktören eller dennes företrädare ska ha rätt att närvara som observatörer vid alla möten som hålls av de rådgivande grupperna.

5.   Förfarandena för de rådgivande gruppernas arbete och samarbete ska fastställas i byråns arbetsordning.

6.   Vid utarbetandet av ett yttrande ska ledamöterna i varje rådgivande grupp göra sitt bästa för att uppnå enighet. Om enighet inte uppnås ska yttrandet utgöras av majoritetens motiverade ståndpunkt. Även minoritetens motiverade ståndpunkt(er) ska tas till protokollet. Artikel 16.3 och 16.4 ska tillämpas i enlighet med detta. Ledamöter som företräder länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder, ska ha rätt att avge yttranden om frågor i vilka de inte har rösträtt.

7.   Varje medlemsstat samt varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska underlätta de rådgivande gruppernas arbete.

8.   När det gäller ordförandeskapet i de rådgivande grupperna ska artikel 14 gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 20

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna och de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpning av tjänsteföreskrifterna ska tillämpas såväl på byråns personal som på dess verkställande direktör.

2.   Vid tillämpningen av tjänsteföreskrifterna ska byrån anses vara en byrå i den mening som avses i artikel 1a.2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän.

3.   Byrån ska gentemot sin egen personal ha de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän tillkommer tillsättningsmyndigheten, och de befogenheter som enligt anställningsvillkoren tillkommer den myndighet som bemyndigats att ingå avtal.

4.   Byråns personal ska bestå av tjänstemän, tillfälligt anställda eller kontraktsanställda. Styrelsen ska årligen besluta om huruvida de avtal som den verkställande direktören planerar att förlänga ska löpa tills vidare i enlighet med anställningsvillkoren.

5.   Byrån ska inte rekrytera tillfällig personal för utförande av det som betraktas som känsliga ekonomiska arbetsuppgifter.

6.   Kommissionen och medlemsstaterna får temporärt utstationera tjänstemän eller nationella experter vid byrån. Styrelsen ska med beaktande av den fleråriga personalpolitiska planen anta nödvändiga genomförandeåtgärder för detta ändamål.

7.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän ska byrån tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller andra likvärdiga skyldigheter beträffande konfidentialitet.

8.   Styrelsen ska i samförstånd med kommissionen anta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän.

Artikel 21

Allmänintresse

Styrelsens ledamöter, den verkställande direktören och de rådgivande gruppernas ledamöter ska förbinda sig att handla i allmänhetens intresse. Därför ska de årligen utfärda en skriftlig, offentlig åtagandeförklaring.

Förteckningen över styrelsens ledamöter ska offentliggöras på byråns webbplats.

Artikel 22

Avtal om säte samt avtal om den tekniska enheten respektive backup-enheten

Nödvändiga arrangemang för byråns lokaler i värdmedlemsstaterna och de resurser som ska tillhandahållas av dessa medlemsstater och de särskilda regler som i medlemsstaterna är tillämpliga på den verkställande direktören, styrelsens ledamöter, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte och i avtal om den tekniska enheten respektive backup-enheten mellan byrån och värdmedlemsstaterna.

Artikel 23

Privilegier och immunitet

Byrån ska omfattas av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 24

Skadeståndsansvar

1.   Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått.

3.   När det gäller utomobligatoriskt ansvar ska byrån i enlighet med de gemensamma allmänna principerna i medlemsstaternas lagstiftning ersätta skador som orsakats av dess avdelningar eller personal när de genomför sina arbetsuppgifter.

4.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   Byråns anställdas personliga skadeståndsansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 25

Språk

1.   Byrån ska omfattas av förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (30).

2.   Utan att det påverkar beslut som fattats i enlighet med artikel 342 i EUF-fördraget, ska det årliga arbetsprogram och den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 12.1 j respektive 12.1 k vara utformade på samtliga officiella språk vid unionens institutioner.

3.   De översättningstjänster som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av översättningscentrumet för Europeiska unionens organ.

Artikel 26

Tillgång till handlingar

1.   På grundval av ett förslag från den verkställande direktören och senast sex månader efter den 1 december 2012, ska styrelsen anta bestämmelser om tillgång till byråns handlingar i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001.

2.   De beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan ligga till grund för ett klagomål till Europeiska ombudsmannen eller en talan inför Europeiska unionens domstol i enlighet med de villkor som fastställs i artiklarna 228 respektive 263 i EUF-fördraget.

Artikel 27

Information och kommunikation

1.   Byrån ska, på eget initiativ och på de områden som ingår i dess uppdrag, lämna information i enlighet med de lagstiftningsinstrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av stora it-system. Den ska särskilt se till att allmänheten och alla berörda parter, förutom genom offentliggörande enligt artiklarna 12.1 j, 12.1 k, 12.1 w, 12.1 y och 33.8, snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete.

2.   Styrelsen ska fastställa de praktiska arrangemangen för tillämpningen av punkt 1.

Artikel 28

Uppgiftsskydd

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av dataskyddsbestämmelser som föreskrivs i de lagstiftningsinstrument som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av stora it-system, ska den information som byrån behandlar i enlighet med denna förordning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001.

2.   Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001, särskilt avsnitt 8 avseende uppgiftsskyddsombudet.

Artikel 29

Säkerhetsbestämmelser om skydd av sekretessbelagda uppgifter och uppgifter som inte är sekretessbelagda men av känslig natur

1.   Byrån ska tillämpa de säkerhetsprinciper som anges i kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (31), däribland bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sekretessbelagda uppgifter och åtgärder för den fysiska säkerheten.

2.   Byrån ska också tillämpa de säkerhetsprinciper för behandling av känsliga uppgifter som inte är sekretessbelagda som antagits och genomförts av kommissionen.

3.   Styrelsen ska i enlighet med artiklarna 2 och 12.1 p besluta om den interna struktur som byrån måste ha för att kunna se till att relevanta säkerhetsprinciper efterlevs.

Artikel 30

Byråns säkerhet

1.   Byrån ska ansvara för säkerheten och upprätthållandet av ordningen i de byggnader och lokaler samt på de områden som byrån använder. Byrån ska tillämpa säkerhetsprinciperna och de ifrågavarande bestämmelserna i de lagstiftningsinstrument som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system.

2.   Värdmedlemsstaterna ska vidta verkningsfulla och lämpliga åtgärder för att upprätthålla ordningen och säkerheten i omedelbar närhet av de byggnader, lokaler och områden som byrån använder, och de ska ge byrån lämpligt skydd i enlighet med de relevanta avtalen om byråns säte och om den tekniska enheten respektive backup-enheten, samtidigt som de personer som byrån bemyndigat garanteras fritt tillträde till dessa byggnader, lokaler och områden.

Artikel 31

Utvärdering

1.   Kommissionen ska, i nära samråd med styrelsen, göra en utvärdering av byråns verksamhet senast tre år efter den 1 december 2012 och vart fjärde år därefter. Vid utvärderingen ska det undersökas på vilket sätt och i vilken utsträckning som byrån faktiskt bidrar till den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa och fullgör de arbetsuppgifter som anges i denna förordning. Utvärderingen ska även innehålla en bedömning av byråns roll inom ramen för en unionsstrategi som syftar till en samordnad, kostnadseffektiv och sammanhängande it-strategi på unionsnivå och som ska inrättas under kommande år.

2.   Efter samråd med styrelsen ska kommissionen, på grundval av den utvärdering som avses i punkt 1, utfärda rekommendationer om ändringar av denna förordning, bland annat för att få den att bättre överensstämma med den unionsstrategi som avses i punkt 1. Kommissionen ska översända rekommendationerna, styrelsens yttrande samt lämpliga förslag till Europaparlamentet, rådet och Europeiska datatillsynsmannen.

KAPITEL V

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 32

Budget

1.   Byråns intäkter ska, utan att det påverkar andra typer av inkomster, bestå av följande:

a)

Ett bidrag från unionen som tas upp i Europeiska unionens allmänna budget (kommissionens avsnitt).

b)

Ett bidrag från de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder.

c)

Eventuella finansiella bidrag från medlemsstaterna.

2.   Byråns utgifter ska bland annat omfatta löner till personalen, kostnader för administration, infrastruktur och drift samt utgifter som avser avtal eller överenskommelser som ingås av byrån. Varje år ska den verkställande direktören, med beaktande av byråns verksamhet, utarbeta ett utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter för påföljande budgetår och överlämna detta till styrelsen tillsammans med tjänsteförteckningen.

3.   Byråns inkomster och utgifter ska vara i balans.

4.   Styrelsen ska, på grundval av ett utkast utarbetat av den verkställande direktören, upprätta ett utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter för nästkommande budgetår.

5.   Styrelsen ska senast den 10 februari varje år översända utkastet till beräkning av byråns inkomster och utgifter och de allmänna riktlinjer som ligger till grund för den beräkningen, till kommissionen och de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder; den slutliga inkomst- och utgiftsberäkningen ska översändas senast den 31 mars varje år.

6.   Senast den 31 mars varje år ska styrelsen till kommissionen och budgetmyndigheten översända

a)

utkastet till sitt fleråriga arbetsprogram,

b)

sin uppdaterade fleråriga personalpolitiska plan, upprättad i enlighet med de riktlinjer som fastställts av kommissionen,

c)

information om antalet fast anställda tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda enligt tjänsteföreskrifterna för år n-1 och n samt en uppskattning för år n + 1,

d)

uppgifter om in natura-bidrag från värdmedlemsstaterna till byrån,

e)

en uppskattning av saldot för resultaträkningen för år n-1.

7.   Kommissionen ska översända beräkningen till budgetmyndigheten tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

8.   På grundval av beräkningen ska kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget, som den ska förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget, ta upp de medel som den anser vara nödvändiga med avseende på tjänsteförteckningen och det bidragsbelopp som ska belasta den allmänna budgeten.

9.   Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidrag till byrån. Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

10.   Byråns budget ska antas av styrelsen. Budgeten ska bli slutgiltig efter det slutgiltiga antagandet av Europeiska unionens allmänna budget. Vid behov ska den justeras i enlighet härmed.

11.   Alla eventuella ändringar av budgeten, inklusive tjänsteförteckningen, ska göras enligt samma förfarande.

12.   Styrelsen ska snarast möjligt underrätta budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra ett projekt som kan få betydande inverkan på finansieringen av byråns budget, särskilt projekt som rör egendom, till exempel hyra eller förvärv av byggnader. Den ska informera kommissionen om detta samt de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder. Om en av budgetmyndighetens båda parter avser att avge ett yttrande, ska den inom två veckor efter mottagandet av informationen om ett projekt meddela styrelsen sin avsikt att avge ett sådant yttrande. Om inget yttrande inkommer får byrån fullfölja den planerade åtgärden.

Artikel 33

Budgetgenomförande

1.   Byråns budget ska genomföras av dess verkställande direktör.

2.   Den verkställande direktören ska varje år översända all information som är av betydelse för resultatet av utvärderingsförfarandena till budgetmyndigheten.

3.   Senast den 1 mars efter budgetårets utgång ska byråns räkenskapsförare till kommissionens räkenskapsförare och revisionsrätten överlämna byråns preliminära redovisningar och en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 128 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

4.   Senast den 31 mars efter budgetårets utgång ska byråns räkenskapsförare även överlämna rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till budgetmyndigheten.

5.   Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära redovisningar enligt bestämmelserna i artikel 129 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 inkommit, ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga redovisningar och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

6.   Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga redovisningar.

7.   Senast den 1 juli efter budgetårets utgång ska den verkställande direktören överlämna de slutliga redovisningarna tillsammans med styrelsens yttrande till budgetmyndigheten, kommissionens räkenskapsförare, revisionsrätten och de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder.

8.   De slutliga redovisningarna ska offentliggöras.

9.   Senast den 30 september ska den verkställande direktören till revisionsrätten överlämna ett svar på dess synpunkter. Den verkställande direktören ska också skicka det svaret till styrelsen.

10.   På Europaparlamentets begäran ska den verkställande direktören, i enlighet med artikel 146.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl.

11.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2, på rekommendation av rådet som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja byråns verkställande direktör ansvarsfrihet för budgetens genomförande under år n.

Artikel 34

Finansiella bestämmelser

Styrelsen ska anta byråns finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. De ska inte avvika från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 annat än om byråns särskilda förvaltningsbehov kräver detta och efter det att kommissionen givit sitt godkännande.

Artikel 35

Bedrägeribekämpning

1.   I syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EG) nr 1073/1999 gälla.

2.   Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och ska utan dröjsmål utfärda lämpliga föreskrifter som gäller för alla anställda vid byrån.

3.   I beslut om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som införts till följd av dessa beslut, ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och Olaf vid behov får utföra kontroller på plats hos dem som mottagit anslag från byrån samt hos de tjänstemän som har fördelat dessa anslag.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Förberedande åtgärder

1.   Kommissionen ska ansvara för inrättandet av byrån och dess inledande verksamhet fram till dess att den har operativ förmåga att genomföra sin egen budget.

2.   Innan den verkställande direktören inleder sin tjänstgöring efter att ha utnämnts av styrelsen i enlighet med artikel 18, får kommissionen interimistiskt utse ett begränsat antal tjänstemän, varav en ska fullgöra den verkställande direktörens åligganden. Den interimistiska verkställande direktören får inte, i överensstämmelse med artikel 13.2, utses förrän styrelsen har sammankallats.

Om den interimistiska verkställande direktören inte fullgör de skyldigheter som anges i denna förordning får styrelsen be kommissionen att utse en ny interimistisk verkställande direktör.

3.   Den interimistiske verkställande direktören får godkänna alla betalningar som omfattas av de anslag som anges i byråns budget, när den godkänts av styrelsen, och får ingå avtal, inklusive anställningsavtal när tjänsteförteckningen för byrån har antagits. Styrelsen får, om det är berättigat, införa begränsningar av den interimistiska verkställande direktörens befogenheter.

Artikel 37

Deltagande av de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder

Inom ramen för tillämpliga bestämmelser i deras associeringsavtal ska det utarbetas arrangemang för att bland annat ange på vilket sätt och i vilken utsträckning de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder kommer att delta i byråns arbete samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt.

Artikel 38

Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Byrån ska inleda sin verksamhet enligt artiklarna 3–9 den 1 december 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Strasbourg den 25 oktober 2011.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

M. DOWGIELEWICZ

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 september 2011.

(2)  EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

(3)  EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

(4)  EUT L 213, 15.6.2004, s. 5.

(5)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

(6)  EGT L 316, 15.12.2000, s. 1.

(7)  Rådets förordning (EG) nr 407/2002 av den 28 februari 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (EGT L 62, 5.3.2002, s. 1).

(8)  EUT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(9)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 129.

(10)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(11)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(12)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(13)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(14)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(15)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(16)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

(17)  EUT L 66, 8.3.2006, s. 38.

(18)  EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(19)  EUT L 333, 17.12.2010, s. 58.

(20)  EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(21)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36

(22)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(23)  EGT L 93, 3.4.2001, s. 40.

(24)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(25)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(26)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 5.

(27)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(28)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 19.

(29)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 39.

(30)  EGT 17, 6.10.1958, s. 385.

(31)  EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.


Top