EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011O0023

2012/120/EU: Europeiska centralbankens riktlinje av den 9 december 2011 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik (ECB/2011/23)

OJ L 65, 3.3.2012, p. 1–44 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 11 Volume 124 P. 212 - 255

In force: This act has been changed. Current consolidated version: 01/06/2016

ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2012/120/oj

3.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 9 december 2011

om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering inom området extern statistik

(omarbetning)

(ECB/2011/23)

(2012/120/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 och 3.3 och artiklarna 5.1, 12.1, 14.3 och 16,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 4 och 8, och

av följande skäl:

(1)

Riktlinje ECB/2004/15 av den 16 juli 2004 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (2) har ändrats väsentligt. Eftersom ytterligare ändringar måste göras bör riktlinjen omarbetas så att den blir mer översiktlig.

(2)

För att Europeiska centralbankssystemet (ECBS) ska kunna utföra sina uppgifter behöver det omfattande och tillförlitlig extern statistik som omfattar betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta och som visar de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna i euroområdet, och statistik över gränsöverskridande sändningar av eurosedlar.

(3)

Enligt artikel 5.1 första meningen i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) ska Europeiska centralbanken (ECB), med de nationella centralbankernas stöd, antingen från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna eller direkt från de ekonomiska aktörerna samla in de statistiska uppgifter som behövs för att den ska kunna utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Enligt artikel 5.1 andra meningen kommer ECB för detta ändamål att samarbeta med unionsinstitutioner och unionsorgan, med behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller i tredjeland samt med internationella organisationer. I artikel 5.2 föreskrivs att de nationella centralbankerna så långt som möjligt ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(4)

Den information som ECB behöver på området extern statistik får samlas in och/eller sammanställas av andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna. Därför kräver vissa av de uppgifter som ska utföras inom ramen för den här riktlinjen ett samarbete mellan ECB eller de nationella centralbankerna och dessa behöriga nationella myndigheter. Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 ska medlemsstaterna organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna enligt artikel 5 i ECBS-stadgan fullgörs.

(5)

Delar av de statistiska uppgifter som behövs avser den finansiella balansen i betalningsbalansen, därmed sammanhängande avkastning och utlandsställningen, för vilka Eurosystemet har det primära ansvaret. För att kunna fullgöra sina åtaganden att bistå ECB på detta område bör det säkerställas att de nationella centralbankerna förfogar över nödvändig statistisk expertis, särskilt vad gäller begrepp, metoder och datainsamling, sammanställning, analys och överföring av uppgifter.

(6)

Sedan riktlinje ECB/2004/15 antogs har de internationella statistiska standarder som utgör grunden för sammanställning av betalningsbalansen och utlandsställningen reviderats. Framför allt har Internationella valutafonden (IMF) gett ut den sjätte utgåvan av sin betalningsbalansmanual (nedan kallad BPM6) och FN:s statistikavdelning har reviderat den internationella statistiska standarden för nationalräkenskaper i sin senaste version av det internationella nationalräkenskapssystemet (SNA 2008). Därutöver har Europeiska kommissionen lagt fram ett förslag till förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ENS 2010) (3).

(7)

Med tanke på de svårigheter som finns när det gäller att sammanställa statistik över portföljinvesteringar har det ansetts nödvändigt att definiera gemensamma tillvägagångssätt för insamling av denna information i euroområdet. Systemen för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar i euroområdet bör följa en gemensam standard, dvs. en av de fyra modeller som omfattar åtminstone insamling av kvartalsvisa stockar, värdepapper för värdepapper, såsom framgår av tabellen i bilaga VI.

(8)

Rapportering av uppgifter om transaktioner och positioner i tillgångar och/eller skulder mellan den med hemvist i euroområdet och den med hemvist i andra medlemsstater i euroområdet är nödvändig för att ECB:s statistikkrav på området portföljinvesteringar (och avkastningen från dessa) ska uppfyllas. Uppgifterna används för att sammanställa euroområdets aggregerade transaktioner och positioner avseende skulder i portföljinvesteringar och utflöden avseende avkastningen från portföljinvesteringar. Detta överensstämmer med nationella krav eller etablerad praxis.

(9)

Kvartalsstatistik över euroområdets betalningsbalans och utlandsställning används för att sammanställa posterna avseende övriga världen i den kvartalsvisa finansiella balansen för euroområdet. För detta ändamål behöver information insamlas och sammanställas om transaktioner och positioner gentemot motparter med hemvist i euroområdets andra medlemsstater i enlighet med denna riktlinje.

(10)

Den centrala värdepappersdatabasen (nedan kallad CSDB) ställs till de nationella centralbankernas och andra behöriga myndigheters förfogande, i enlighet med licensbegränsningar och andra relevanta begränsningar. CSDB kommer att vara den huvudsakliga källa för referensuppgifter om värdepapper som ska användas i syfte att ta fram de uppgifter som behövs för att kunna sammanställa statistiken över euroområdets transaktioner och positioner avseende portföljinvesteringar. Framför allt genom att kombinera information från CSDB med uppgifter som samlats in värdepapper för värdepapper bör det vara möjligt att på ett korrekt sätt sammanställa transaktioner och positioner för portföljinvesteringar i värdepapper som emitterats av den med hemvist i euroområdet och som innehas av den med hemvist i andra medlemsstater i euroområdet. Detta kommer så småningom att göra det möjligt att sammanställa en sektorsvis uppdelning avseende uppgifter om skulder i portföljinvesteringar i euroområdet.

(11)

För den årliga bedömningen av eurons internationella roll behövs statistik över transaktioner och positioner avseende räntebärande värdepapper uppdelade efter valuta så att eurons roll som investeringsvaluta kan bedömas.

(12)

ECBS behöver omfattande statistik för att skatta innehaven av eurosedlar hos enheter utanför euroområdet. För detta ändamål är det särskilt betydelsefullt med statistiska uppgifter om gränsöverskridande sändningar av eurosedlar mellan de medlemsstater som har euron som valuta och länder utanför euroområdet. Sådan statistik krävs för att göra det lättare att fatta beslut när det gäller utgivningen av eurosedlar med avseende på produktionsplanering av eurosedlar, förvaltning av lager samt samordning av utgivning och överföringar av eurosedlar av de nationella centralbankerna och ECB i enlighet med deras respektive befogenheter. Statistik över sändningar av eurosedlar bidrar till bedömningen av penningmängds- och valutautvecklingen och behövs för att bedöma eurons roll som investeringsvaluta utanför euroområdet.

(13)

Den kvalitativa bedömningen av euroområdets betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta bör utföras i enlighet med ECB:s kvalitetsram för statistik (Statistics Quality Framework). Där så är lämpligt ska de nationella centralbankerna, i samarbete med andra behöriga myndigheter, göra en kvalitativ bedömning av de uppgifter som de tillhandahåller.

(14)

Enligt artikel 3a i förordning (EG) nr 2533/98 och Europeiska centralbankssystemets offentliga åtagande avseende europeisk statistik ska ECBS utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik styras av principerna om opartiskhet, objektivitet, yrkesmässigt oberoende, kostnadseffektivitet, statistisk konfidentialitet, minimering av rapporteringsbördan och hög kvalitet på slutprodukten.

(15)

Överföring av sekretessbelagda statistiska uppgifter från de nationella centralbankerna till ECB ska ske i den omfattning och på den detaljnivå som krävs för utförandet av ECBS uppgifter. Om de sekretessbelagda uppgifterna härrör från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna, bör ECB endast använda dessa uppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 2533/98.

(16)

Ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till den här riktlinjen på ett effektivt sätt måste fastställas, förutsatt att sådana ändringar varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna påverkas. Vid tillämpningen av detta förfarande kommer hänsyn att tas till ECBS statistikkommittés synpunkter. De nationella centralbankerna kan föreslå sådana tekniska ändringar via ECBS statistikkommitté.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna riktlinje avses med

1.   extern statistik: statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen, likviditeten i utländsk valuta samt statistik över gränsöverskridande sändningar av eurosedlar,

2.   betalningsbalans: en statistisk uppställning som med lämpliga uppdelningar redovisar internationella transaktioner under den aktuella perioden,

3.   utlandsställning: en balansräkning som med lämpliga uppdelningar redovisar internationella finansiella tillgångar och skulder per ett referensdatum,

4.   likviditet i utländsk valuta: en statistisk översikt som med lämpliga uppdelningar redovisar Eurosystemets sammanlagda valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder per ett referensdatum,

5.   gränsöverskridande sändning av eurosedlar: export och/eller import av eurosedlar,

6.   export av eurosedlar: leverans av eurosedlar från en nationell centralbank eller ett annat monetärt finansinstitut (MFI) med hemvist i euroområdet till en juridisk person utanför euroområdet,

7.   import av eurosedlar: leverans av eurosedlar till en nationell centralbank eller ett annat monetärt finansinstitut med hemvist i euroområdet från en juridisk person utanför euroområdet,

8.   hemvist och med hemvist: den betydelse som framgår av artikel 1.4 i förordning (EG) nr 2533/98,

9.   övriga världen: alla internationella organisationer och aktörer med hemvist i alla territorier utom en viss medlemsstat i euroområdet vilka agerar som motparter till aktörer med hemvist i den medlemsstaten,

10.   internationella transaktioner: transaktioner varigenom fordringar eller skulder uppkommer eller inlöses, helt eller delvis, eller som innebär överlåtelse av en rätt till ett objekt mellan den med hemvist i en medlemsstat i euroområdet och motparter med hemvist utanför den medlemsstaten,

11.   internationella positioner: samtliga finansiella fordringar på, och skulder till, motparter med hemvist utanför en medlemsstat i euroområdet; internationella positioner innefattar även a) jord, andra materiella icke producerade tillgångar och annan fast egendom som fysiskt är belägna utanför en medlemsstat i euroområdet och som ägs av den med hemvist i den medlemsstaten och/eller som fysiskt är belägna i en medlemsstat i euroområdet men som ägs av motparter med hemvist utanför euroområdet, samt b) monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) som ägs av den med hemvist i euroområdet,

12.   omvärderingar: kapitalvinster och kapitalförluster på internationella positioner som härrör från växelkurs- och/eller andra prisförändringar,

13.   valutareserv: i hög grad likvida, omsättningsbara och kreditvärdiga fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist utanför euroområdet samt guld, reservpositioner i Internationella valutafonden (IMF) och SDR,

14.   övriga tillgångar i utländsk valuta: a) fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist i euroområdet samt b) fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist utanför euroområdet som inte uppfyller de kriterier för likviditet, omsättningsbarhet och kreditvärdighet som gäller för valutareserven,

15.   skulder relaterade till valutareserven: förutbestämda och potentiella kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet som liknar valutareserven och övriga tillgångar i utländsk valuta i Eurosystemet,

16.   värdepapper för värdepapper: uppgiftsinsamling som innebär insamling av uppgifter uppdelade efter enskilda värdepapper.

Artikel 2

De nationella centralbankernas skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.   De nationella centralbankerna ska tillhandahålla ECB uppgifter om internationella transaktioner, positioner och omvärderingar samt sammanlagd valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och skulder relaterade till valutareserven som behövs för att ECB ska kunna sammanställa den aggregerade statistiken över betalningsbalansen, utlandsställningen och likviditeten i utländsk valuta för euroområdet. Uppgifterna ska göras tillgängliga i enlighet med tabellerna 1–5 i bilaga II och enligt de tidsfrister som fastställs i artikel 3.

2.   De nationella centralbankerna ska också tillhandahålla ECB uppgifter om gränsöverskridande sändningar av eurosedlar i enlighet med tabell 6 i bilaga II. De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifter om gränsöverskridande sändningar av eurosedlar där den bästa skattningen av det sammanlagda beloppet för samtliga gränsöverskridande sändningar under föregående år överstiger 1 miljard euro.

3.   På förfrågan från ECB, eller om enstaka större händelser eller revideringar medför betydande revideringar av de inrapporterade uppgifterna, ska de inrapporterade uppgifterna kompletteras med lätt tillgänglig information om sådana händelser samt om anledningen till företagna revideringar. Tillgänglig information om enstaka större händelser ska även utbytas med andra nationella centralbanker i euroområdet inom ramen för befintliga system, t.ex. när det gäller direkta investeringar i utlandet.

4.   För månads- och kvartalsvisa transaktioner samt kvartalsvisa positioner ska de begärda uppgifterna göras tillgängliga för ECB i enlighet med bilagorna I, II och III, som överensstämmer med gängse internationella standarder, särskilt BPM 6. För den månadsvisa likviditeten i utländsk valuta ska de begärda uppgifterna göras tillgängliga för ECB i enlighet med bilagorna I, II och III, som överensstämmer med IMF:s mall för likviditet i utländsk valuta (”International Reserves and Foreign Currency Liquidity: Guidelines for a Data Template”).

5.   Uppgifterna om betalningsbalansen ska göras tillgängliga månadsvis och kvartalsvis. Uppgifterna om likviditeten i utländsk valuta ska göras tillgängliga månadsvis. Uppgifterna om utlandsställningen ska göras tillgängliga kvartalsvis. Uppgifterna om gränsöverskridande sändningar av eurosedlar ska göras tillgängliga månadsvis.

6.   Insamlingssystemen för uppgifter om portföljinvesteringar ska överensstämma med en av modellerna i den tabell som återfinns i bilaga VI.

7.   Vid en utvidgning av euroområdet ska både den nationella centralbanken i den medlemsstaten och de nationella centralbankerna i alla andra medlemsstater i euroområdet vid den tidpunkt då en sådan medlemsstat inför euron till ECB översända historiska uppgifter för att möjliggöra en sammanställning av aggregat som täcker euroområdet i dess nya sammansättning. Dessa nationella centralbanker ska tillhandahålla de historiska uppgifterna från 2008 i form av bästa skattningar. Vilka poster och uppdelningar som ska rapporteras ska i varje enskilt fall beslutas av ECB:s direktion efter förslag från ECBS statistikkommitté.

Om medlemsstaten som antar euron anslöt sig till unionen efter 2007 ska som ett minimum rapporteringen av historiska uppgifter omfatta perioden från och med det datum då medlemsstaten anslöt sig till unionen.

8.   Vid en utvidgning av euroområdet ska de medlemsstater i euroområdet som ingick i en monetär union under en period som föregick den fysiska introduktionen av euron tillhandahålla historiska uppgifter för den monetära unionen i dess helhet för denna period.

Utan hinder av vad som sägs i artikel 2.7, ska Banque centrale du Luxembourg inte vara skyldig att översända historiska uppgifter för den period som slutar i december 2001. Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique ska översända gemensamma historiska uppgifter för Belgien och Luxemburg för den period som slutar i december 2001. Samma förfarande tillämpas om det krävs historiska uppgifter som avser en period före det fysiska införandet av euron vid metodförändringar eller någon annan ändring av kraven.

Artikel 3

Rapporteringstidpunkter

1.   De uppgifter som behövs för att sammanställa den månadsvisa betalningsbalansen för euroområdet och uppgifterna om omvärderingar av valutareserven i euroområdet ska göras tillgängliga för ECB senast kl. 14.00 medeleuropeisk tid (MET) (4) den fyrtiofjärde kalenderdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2.   De uppgifter som behövs för att sammanställa den kvartalsvisa betalningsbalansen och den kvartalsvisa utlandsställningen för euroområdet ska göras tillgängliga för ECB senast kl. 14.00

a)

den åttiofemte kalenderdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, från och med 2014 till 2016,

b)

den åttioandra kalenderdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, 2017 och 2018,

c)

den åttionde kalenderdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, från och med 2019.

3.   De uppgifter som behövs för att sammanställa likviditeten i utländsk valuta i Eurosystemet ska göras tillgängliga för ECB senast kl. 14.00 den tionde kalenderdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

4.   De uppgifter som behövs om gränsöverskridande sändningar av eurosedlar enligt tabell 6 i bilaga II ska göras tillgängliga för ECB senast kl. 14.00 den trettiofemte kalenderdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

5.   När en tidsfrist som avses i punkterna 1–4 infaller på dagar då Target2 håller stängt, ska tidsfristen förlängas till följande öppethållandedag för Target2 (5).

6.   Den nationella insamlingen av de uppgifter som avses i punkterna 1–5 ska organiseras så att dessa tidsfrister kan hållas.

Artikel 4

Samarbete med andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna

1.   Om uppgifterna eller delar av uppgifterna som avses i artikel 2 härrör från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna, ska de berörda nationella centralbankerna inleda ett samarbete med dessa myndigheter för att säkerställa en varaktig struktur för överföring av uppgifter som uppfyller ECB:s krav, särskilt i fråga om uppgifternas kvalitet och övriga aspekter som framgår av denna riktlinje, och under förutsättning att samma resultat inte redan uppnås genom nationell lagstiftning.

2.   Vad gäller den finansiella balansen i betalningsbalansen, därmed sammanhängande avkastning och utlandsställningen ska de nationella centralbankerna ansvara för att standarderna för koncept, metoder samt insamling, sammanställning, analys och överföring av uppgifter inom dessa områden upprätthålls och vidareutvecklas.

3.   Om sekretessbelagda uppgifter härrör från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna, ska ECB använda sådana uppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 2533/98.

Artikel 5

Överföringsstandard

De begärda statistiska uppgifterna ska överföras till ECB i en form som uppfyller kraven i bilaga IV.

Artikel 6

Den statistiska informationens kvalitet

1.   Utan att det påverkar ECB:s uppföljning enligt bilaga V ska de nationella centralbankerna, i förekommande fall i samarbete med andra behöriga myndigheter enligt vad som sägs i artikel 4, säkerställa att kvaliteten hos de statistiska uppgifter som lämnas till ECB kontrolleras och övervakas. ECB utvärderar dessa uppgifter på liknande sätt. Kontrollen ska ske inom givna tidsramar. ECB:s direktion ska en gång per år rapportera till ECB-rådet om kvaliteten på uppgifterna.

2.   Utvärderingen av kvaliteten på uppgifterna om transaktioner och positioner avseende portföljinvesteringar samt den därmed sammanhängande avkastningen ska vara tillräckligt omfattande och med den kvalitet som krävs genom den värdepappersinformation som finns i CSDB.

3.   Om uppgifterna för en post i tabellerna 1–5 i bilaga II är av försumbar eller obetydlig storlek för statistik för euroområdet och nationell statistik eller om uppgifterna för denna post inte kan samlas in till rimlig kostnad, ska det vara tillåtet med bästa möjliga skattningar som grundas på sunda statistiska metoder förutsatt att detta inte inverkar negativt på statistikens analytiska värde. Bästa möjliga skattningar ska dessutom tillåtas för följande uppdelningar i tabellerna 1, 2 och 6 i bilaga II:

a)

Delposter för primära inkomster som avser övriga investeringar.

b)

Delposter för övriga primära inkomster samt för sekundära inkomster.

c)

Delposter för kapitaltransfereringar i kapitalbalansen.

d)

Geografisk uppdelning av skulder avseende finansiella derivat.

e)

Återinvesterade vinstmedel, inflöde, på andelar i värdepappersfonder utan ISIN-kod.

f)

Uppdelning av gränsöverskridande sedelsändningar efter denominering.

4.   ECB:s kvalitetskontroll av de statistiska uppgifterna kan även omfatta kontroll av de revideringar som gjorts av uppgifterna, i första hand för att ta med den senaste bedömningen av de statistiska uppgifterna och därigenom förbättra kvaliteten samt i andra hand för att i möjligaste mån säkerställa överensstämmelse mellan respektive betalningsbalansposter för var och en av de olika rapporteringsperioderna.

Artikel 7

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av de synpunkter som ECBS statistikkommitté framför, göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här riktlinjen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna.

Artikel 8

Första överföringen av uppgifter till ECB

1.   Den första överföringen av uppgifter som avser statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta ska ske i juni 2014.

2.   Den första överföringen av uppgifter som avser gränsöverskridande sändningar av eurosedlar ska ske i mars 2013.

Artikel 9

Upphävande

1.   Riktlinje ECB/2004/15 ska upphöra att gälla från och med den 1 juni 2014.

2.   Hänvisningar till riktlinje ECB/2004/15 ska gälla som hänvisningar till den här riktlinjen.

Artikel 10

Ikraftträdande

1.   Denna riktlinje träder i kraft den 1 mars 2012.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.2 ska denna riktlinje tillämpas från och med den 1 juni 2014.

Artikel 11

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 9 december 2011.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  EUT L 354, 30.11.2004, s. 34.

(3)  KOM(2010) 774 slutlig.

(4)  Alla hänvisningar till tid i denna riktlinje avser MET, som beaktar omställningen till centraleuropeisk sommartid.

(5)  Dagar då Target2 håller stängt och öppet meddelas på ECB:s webbplats på www.ecb.europa.eu samt på Eurosystemets webbplatser.


BILAGA I

EUROPEISKA CENTRALBANKENS STATISTIKKRAV

1.   Betalningsbalansstatistik

Europeiska centralbanken (ECB) behöver betalningsbalansstatistik för två olika tidsintervall: per månad och per kvartal för motsvarande referenskalenderperioder. Årsstatistiken sammanställs genom att de kvartalsvisa uppgifter som medlemsstaterna rapporterar under respektive år sammanräknas. Betalningsbalansstatistiken bör så långt som möjligt överensstämma med annan statistik som tillhandahålls för genomförandet av penningpolitiken.

1.1   Månadsstatistik över betalningsbalansen

Syfte

Målet för den månadsvisa betalningsbalansen för euroområdet är att visa de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna (se tabell 1 i bilaga II).

Krav

Uppgifterna måste kunna användas för beräkning av betalningsbalansen i euroområdet.

Den korta tidsfristen för rapportering av de månadsvisa uppgifterna om betalningsbalansen, deras i hög grad aggregerade natur och deras betydelse för penningpolitik och valutatransaktioner gör att ECB, när det är oundvikligt, tillåter vissa avvikelser från internationella standarder (se artikel 2.4 i den här riktlinjen). Registrering fullt ut på upplupen basis eller transaktionsbasis är inte nödvändig. ECB godtar skattningar eller preliminära uppgifter om det är nödvändigt för att uppgifter ska kunna lämnas inom den utsatta rapporteringsfristen.

För varje huvudkategori av transaktioner krävs uppgifter om tillgångar och skulder (eller inflöde och utflöde för bytesbalansposter). För internationella transaktioner kräver detta i allmänhet att de nationella centralbankerna skiljer mellan transaktioner med hemmahörande i andra medlemsstater i euroområdet och transaktioner med hemmahörande utanför euroområdet. De nationella centralbankerna gör detta på ett konsekvent sätt.

När antalet medlemmar i euroområdet ändras, ska de nationella centralbankerna ändra definitionen av euroområdets landssammansättning från och med den dag då ändringen av medlemsantalet börjar gälla. Bästa möjliga skattningar av historiska uppgifter för det utvidgade euroområdet ska begäras in från de nationella centralbankerna i euroområdet i dess tidigare sammansättning och från den nationella centralbanken i de nya medlemsstaterna i euroområdet.

För att möjliggöra en meningsfull aggregering av uppgifter om portföljinvesteringar på månadsbasis för euroområdet måste man skilja mellan transaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande i euroområdet och transaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner i tillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotransaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av nettotransaktioner i de totala nationella skulderna och nettotransaktionerna i värdepapper som emitterats och förvärvats av hemmavarande i euroområdet.

Ett motsvarande rapporteringskrav och en motsvarande sammanställningsmetod för de aggregerade uppgifterna tillämpas för avkastning på portföljinvesteringar.

För att en monetär presentation av betalningsbalansen ska kunna sammanställas ska de nationella centralbankerna lämna in uppgifter uppdelade efter institutionell sektor. Den månadsvisa betalningsbalansen ska följa nedanstående uppdelning på sektorer:

För direktinvesteringar: a) monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken, b) penningmarknadsfonder, c) offentlig sektor, och d) övriga sektorer.

För tillgångar i portföljinvesteringar och övriga investeringar: a) centralbanken, b) monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken, c) penningmarknadsfonder, d) offentlig sektor, och e) övriga sektorer.

För att en sektorsuppdelning av betalningsbalansen ska kunna göras och på så sätt möjliggöra en sammanställning av en monetär redovisning ska de nationella centralbankerna lämna uppgifter om nettotransaktioner avseende portföljinvesteringar i värdepapper emitterade av hemmahörande i euroområdet uppdelade på den institutionella sektor som emittenten tillhör. Därutöver ska skulder i portföljinvesteringar innefatta en uppdelning efter den institutionella sektor som den inhemska emittenten tillhör.

Statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar som delats upp efter sektor sammanställs sedan genom konsolidering av respektive sektors totala nationella nettoskulder och motsvarande nettotransaktioner i värdepapper som emitterats och förvärvats av hemmahörande i euroområdet.

De nationella centralbankerna (och i tillämpliga fall andra behöriga myndigheter) ska samla in uppgifter om portföljinvesteringar i enlighet med en av modellerna i tabellen i bilaga VI.

1.2   Kvartalsstatistik över betalningsbalansen

Syfte

Målet för den kvartalsvisa betalningsbalansen för euroområdet är att tillhandahålla mer detaljerade uppgifter för vidare analys av internationella transaktioner.

Denna statistik bidrar i synnerhet till sammanställningen av sektorsvisa räkenskaper och finansräkenskaper för euroområdet och till den gemensamma redovisningen av unionens och euroområdets betalningsbalans i samarbete med Europeiska kommissionen (Eurostat).

Krav

Den kvartalsvisa betalningsbalansstatistiken överensstämmer så långt som möjligt med internationella standarder (se artikel 2.4 i den här riktlinjen). Den begärda uppdelningen av kvartalsstatistiken avseende betalningsbalansen framställs i tabell 2 i bilaga II. Harmoniserade begrepp och definitioner beträffande kapitalbalans och finansiell balans återfinns i bilaga III.

Uppdelningen av den kvartalsvisa bytesbalansen liknar den som gäller för månadsstatistiken. För inkomster krävs dock en mer detaljerad kvartalsvis uppdelning.

För posten ”övriga investeringar” i den finansiella balansen tillämpar ECB kraven i Internationella valutafondens (IMF) sjätte utgåva av betalningsbalansmanualen (nedan kallad BPM6). Det finns en ändring i presentationen av uppdelningen (dvs. uppdelningen sker i första hand efter sektorer). Denna sektorsfördelning är emellertid förenlig med uppdelningen av BPM6, som i första hand sker efter instrument. På samma sätt som i presentationen av BPM6 görs det skillnad mellan sedlar, mynt och inlåning samt lån och andra investeringar.

De nationella centralbankerna ska skilja mellan transaktioner med medlemsstaterna i euroområdet samt alla övriga internationella transaktioner. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner i tillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotransaktioner i värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av nettotransaktioner i de totala nationella skulderna och nettotransaktioner i värdepapper som emitterats och förvärvats av dem med hemvist i euroområdet.

Ett motsvarande rapporteringskrav och en motsvarande sammanställningsmetod för de aggregerade uppgifterna tillämpas för avkastning på portföljinvesteringar.

För direkta investeringar ska de nationella centralbankerna varje kvartal lämna följande uppdelning efter sektor: a) monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken, b) offentlig sektor, c) andra finansiella företag än monetära finansinstitut, d) icke-finansiella företag, hushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer. För posterna under ”tillgångar i portföljinvesteringar” och ”övriga investeringar” ska uppdelningen av rapporter enligt institutionella sektorer följa IMF:s standardkomponenter som består av a) centralbanken, b) monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken, c) penningmarknadsfonder, d) offentlig sektor, e) andra finansiella företag än monetära finansinstitut, f) icke-finansiella företag, hushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer.

Vid sammanställningen av statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar efter den sektor som emittenten med hemvist i euroområdet är verksam inom, gäller liknande krav för de kvartalsvisa uppgifterna som för den månatliga betalningsbalansen.

I överensstämmelse med nationalräkenskapssystemet rekommenderar BPM6 att räntor redovisas på upplupen basis. Detta krav påverkar såväl bytesbalansen (avkastning på kapital) som den finansiella balansen.

2.   Likviditet i utländsk valuta

Syfte

Likviditeten i utländsk valuta är en månatlig redogörelse för de nationella centralbankernas och ECB:s valutareserver, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder i enlighet med IMF:s mall för likviditet i utländsk valuta som fastställs i IMF-manualen (”International Reserves and Foreign Currency Liquidity: Guidelines for a Data Template”). Denna information kompletterar de uppgifter om valutareserven som ingår i betalningsbalansstatistiken för euroområdet.

Krav

Euroområdets valutareserv består av i hög grad likvida, omsättbara och kreditvärdiga fordringar i en konvertibel utländsk valuta (dvs. andra valutor än euro) plus guld, reservpositioner i IMF och särskilda dragningsrätter (SDR) på personer med hemvist utanför euroområdet som innehas av ECB (”poolning av valutareserver”) och de nationella centralbankerna (”valutareserver som inte poolas”). Här kan även nettopositioner i finansiella derivat ingå. Generellt sett sammanställs valutareserven brutto utan avdrag för skulder relaterade till valutareserven. Undantagsvis ska positioner i finansiella derivat registreras på nettobasis. Uppdelningen av de uppgifter som begärs in från de nationella centralbankerna presenteras i bilaga II, tabell 3, avsnitt I.A.

Sådana Eurosystemstillgångar i utländsk valuta som inte motsvarar denna definition, dvs. fordringar på den med hemvist i euroområdet och tillgångar som innehas för penningpolitiska ändamål eller andra ändamål som inte hör samman med betalningsbalans- eller växelkurspolitik, ingår i posten ”övriga tillgångar i utländsk valuta” i redovisningen av likviditet i utländsk valuta (bilaga II, tabell 3, avsnitt I.B).

Fordringar i euro på den med hemvist utanför euroområdet och balanser i utländsk valuta som innehas av staten i euroområdets medlemsstater betraktas inte som valutareserv; sådana belopp ingår inte i Eurosystemets redovisning av likviditeten i utländsk valuta och bokförs som ”övriga investeringar” inom utlandsställningen, om de utgör fordringar på personer med hemvist utanför euroområdet.

Dessutom ska information om sådana förutbestämda och potentiella kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet som är knutna till Eurosystemets valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta, de s.k. valutareservsrelaterade skulderna, rapporteras enligt bilaga II, tabell 3, avsnitten II–IV.

3.   Statistik över utlandsställningen

Syfte

Utlandsställningen är en redogörelse för euroområdets sammanlagda externa tillgångar och skulder och ligger till grund för penningpolitiken och analysen av valutamarknaderna. Den är särskilt betydelsefull för att bedöma medlemsstaternas externa sårbarhet och för att bevaka hur innehavarsektorns innehav av likvida tillgångar utomlands utvecklas. Detta statistiska underlag är nyckeln till sammanställningen av räkenskaperna för övriga världen i euroområdets kvartalsvisa finansräkenskaper och kan också bidra till att sammanställa betalningsbalansflöden.

Krav

De nationella centralbankerna måste tillhandahålla kvartalsvis statistik över utlandsställningen avseende stockarna vid periodens utgång och omvärderingar på grund av växelkurs- eller andra prisförändringar.

Uppgifterna om utlandsställningen överensstämmer så långt som möjligt med internationella standarder (se artikel 2.4 i den här riktlinjen). ECB sammanställer statistik över utlandsställningen för euroområdet som helhet. Uppdelningen av utlandsställningen för euroområdet presenteras i tabell 4 i bilaga II.

Utlandsställningen visar de finansiella stockarna i slutet av referensperioden, värderade till de kurser som gäller vid denna tidpunkt. Förändringar i stockarnas värde kan ha flera orsaker. En del av förändringarna under en referensperiod beror på de finansiella transaktioner som ägt rum och redovisats i betalningsbalansen. Värdeförändringar under en viss period beror också på prisförändringar på de redovisade finansiella tillgångarna och skulderna. Om stockarna är denominerade i andra valutor än den beräkningsenhet som används för utlandsställningen, kommer valutakursförändringarna också att påverka stockarnas värde. Alla andra förändringar som inte beror på ovannämnda faktorer betraktas som att de härrör från övriga volymförändringar under perioden.

För en korrekt avstämning mellan euroområdets finansiella flöden och stockar krävs att de värdeförändringar som beror på pris- eller växelkursförändringar samt övriga volymförändringar redovisas separat.

Uppgifterna i utlandsställningen ska så långt som möjligt överensstämma med uppgifterna i kvartalsstatistiken över betalningsbalansflödena. Begrepp, definitioner och uppdelningar överensstämmer med dem som används för kvartalsstatistiken över betalningsbalansflödena.

Så långt det är möjligt bör uppgifter om utlandsställningen stämma överens med annan statistik, såsom finansmarknadsstatistik, finansräkenskaper och nationalräkenskaper.

De nationella centralbankerna ska i sin månads- och kvartalsstatistik över betalningsbalansen, när det gäller utlandsställningen, skilja mellan innehav gentemot medlemsstater i euroområdet och alla övriga internationella positioner. Vad gäller portföljinvesteringar måste man skilja mellan innehav av värdepapper som emitterats av dem med hemvist i euroområdet och värdepapper emitterade av dem med hemvist utanför euroområdet. Statistik över euroområdets nettotillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotillgångar i värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettoskulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av de sammanlagda nationella nettoskulderna och nettotillgångarna i värdepapper som emitterats och förvärvats av personer med hemvist i euroområdet.

Tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom utlandsställningen sammanställs uteslutande med hjälp av stockuppgifter.

De nationella centralbankerna (och i förekommande fall andra behöriga statistikmyndigheter) ska åtminstone samla in kvartalsvisa uppgifter om portföljinvesteringsstockar avseende tillgångar och skulder värdepapper för värdepapper i enlighet med en av insamlingsmetoderna i tabellen i bilaga VI.

4.   Månadsvisa omvärderingar av valutareserven på grund av växelkurs- och andra prisförändringar

Syfte

De månadsvisa omvärderingarna av euroområdets valutareserv bidrar till bedömningen av euroområdets externa sårbarhet.

Krav

De nationella centralbankerna måste tillhandahålla månadsstatistik över omvärderingar av valutareserven på grund av växelkurs- och andra prisförändringar. Dessa uppgifter ska överensstämma med internationella standarder (se artikel 2.4 i den här riktlinjen).

Den begärda uppdelningen av denna rapportering presenteras i tabell 5 i bilaga II.

Omvärderingarna av valutareserven visar på kapitalvinster eller kapitalförluster, dvs. förändringarna i valutareservens monetära värde som uppstår till följd av förändringar i prisnivå och prisstruktur.

5.   Månadsvisa gränsöverskridande sändningar av eurosedlar efter denominering

Syfte

ECBS behöver omfattande statistik för att skatta innehaven av eurosedlar hos enheter utanför euroområdet. För detta ändamål är det särskilt betydelsefullt med statistiska uppgifter om gränsöverskridande sändningar av eurosedlar mellan euroområdet och länder utanför euroområdet. Sådan statistik krävs för att göra det lättare att fatta beslut när det gäller utgivningen av eurosedlar med avseende på produktionsplanering av eurosedlar, förvaltning av lager samt samordning av utgivning och överföringar av eurosedlar av de nationella centralbankerna och ECB i enlighet med deras respektive befogenheter. Statistik över sändningar av eurosedlar bidrar till bedömningen av penningmängds- och valutautvecklingen och behövs för att bedöma eurons roll som investeringsvaluta utanför euroområdet.

Krav

De nationella centralbankerna måste tillhandahålla information om den månadsvisa importen och exporten av eurosedlar fördelat efter euroområdets medlemsstater till/från länder utanför euroområdet enligt tabell 6 i bilaga II. Det ska göras en uppdelning efter denominering i form av bästa möjliga skattningar.


BILAGA II

BEGÄRDA UPPDELNINGAR

Tabell 1

Månadsvis betalningsbalans

 

Inflöden

Utflöden

 

1.   Bytesbalansen  (1)

Varor  (2)

Geo 3 (3)

Geo 3

 

Tjänster

Geo 3

Geo 3

 

Primära inkomster

Löner

Geo 3

Geo 3

 

Avkastning på kapital

Direkta investeringar

Eget kapital

Geo 3

Geo 3

 

varav: återinvesterade vinstmedel efter inhemsk sektor (sektor 1) (4)

Geo 2

Geo 2

 

Skuldinstrument

Geo 3

Geo 3

 

Portföljinvesteringar

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Geo 3

Geo 1

 

Räntebärande värdepapper

Geo 3

Geo 1

 

Övriga investeringar

Geo 3

Geo 3

 

varav: ränta

Geo 2

Geo 2

 

Valutareserv

Geo 3

Geo 3

 

varav: ränta

Geo 2

Geo 2

 

Övriga primära inkomster

Geo 3

Geo 3

 

Sekundära inkomster

Geo 3

Geo 3

 

2.

Kapitalbalans

Geo 3

Geo 3

 

 

Nettoförvärv av finansiella tillgångar

Nettoskuldsättning

Netto

3.   Finansiell balans

Direkta investeringar

Eget kapital efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 2

Geo 2

 

Skuldinstrument efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 2

Geo 2

 

Portföljinvesteringar

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 2

Geo 1

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 1)

Geo 2

 

 

Räntebärande värdepapper

Kortfristiga

Efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 2

Geo 1

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 1)

Geo 2

 

 

Långfristiga

Efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 2

Geo 1

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 1)

Geo 2

 

 

Finansiella derivat (som inte utgör reserver) och personaloptioner

 

 

Geo 2

Övriga investeringar

Efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 2

Geo 2

 

varav: sedlar, mynt och inlåning

Geo 2

Geo 2

 

Valutareserv

Monetärt guld

Investeringsguld

Geo 1

 

 

Ej fördelade guldkonton

Geo 1

 

 

Särskilda dragningsrätter (SDR)

Geo 1

 

 

Reservposition i Internationella valutafonden (IMF)

Geo 1

 

 

Övriga valutareserver

Sedlar, mynt och inlåning

Fordringar på monetära myndigheter, IMF och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)

Geo 1

 

 

Fordringar på andra enheter (banker)

Geo 1

 

 

Värdepapper

Räntebärande värdepapper

Kortfristiga

Geo 1

 

 

Långfristiga

Geo 1

 

 

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Geo 1

 

 

Finansiella derivat (netto)

Geo 1

 

 

Övriga fordringar

Geo 1

 

 


Tabell 2

Kvartalsvis betalningsbalans

 

Inflöden

Utflöden

1.   Bytesbalansen  (5)

Varor

Geo 4 (6)

Geo 4

Allmänna handelsvaror på bytesbalansbasis

Geo 3

Geo 3

Nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling

Geo 3

 

Varor som förvärvats inom ramen för varuförmedling (negativt utflöde)

Geo 3

 

Varor som sålts inom ramen för varuförmedling

Geo 3

 

Icke-monetärt guld

Geo 3

Geo 3

Justering för branding – handel med kvasitransiterade varor

Geo 4

Geo 4

Tjänster

Geo 4

Geo 4

Tillverkningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra

Geo 4

Geo 4

Underhålls- och reparationstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Geo 4

Geo 4

Transport

Geo 4

Geo 4

Resor

Geo 4

Geo 4

Bygg och anläggning

Geo 4

Geo 4

Försäkrings- och pensionstjänster

Geo 4

Geo 4

Finansiella tjänster

Geo 4

Geo 4

Explicit avgiftsbelagda tjänster och andra finansiella tjänster

Geo 3

Geo 3

Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim)

Geo 3

Geo 3

Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori

Geo 4

Geo 4

Telekommunikation, data- och informationstjänster

Geo 4

Geo 4

Andra affärstjänster

Geo 4

Geo 4

Forskning och utveckling

Geo 3

Geo 3

Yrkes- och ledningskonsulttjänster

Geo 3

Geo 3

Tekniska tjänster, tjänster i samband med varuhandel och övriga affärstjänster

Geo 3

Geo 3

Personliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster

Geo 4

Geo 4

Offentliga varor och tjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Geo 4

Geo 4

Primära inkomster

Löner

Geo 4

Geo 4

Avkastning på kapital

Direkta investeringar

Eget kapital

Geo 4

Geo 4

Utdelningar och ägaruttag från kvasibolag

I direktinvesteringsföretag

Geo 3

Geo 3

I direktinvesterare (omvänd investering)

Geo 3

Geo 3

Mellan partnerföretag

Geo 3

Geo 3

Efter inhemsk sektor (sektor 2) (7)

Geo 2

Geo 2

Återinvesterade vinstmedel

Geo 4

Geo 4

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Skuldinstrument

Geo 4

Geo 4

I direktinvesteringsföretag

Geo 3

Geo 3

I direktinvesterare (omvänd investering)

Geo 3

Geo 3

Mellan partnerföretag

Geo 3

Geo 3

varav: ränta

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Portföljinvesteringar

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Geo 4

Geo 1

Aktier

Utdelning från bolag

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

Andelar i värdepappersfonder

Utdelning från bolag

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

Återinvesterade vinstmedel

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

Räntebärande värdepapper

Kortfristiga

Geo 4

Geo 1

Ränta

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

Långfristiga

Geo 4

Geo 1

Ränta

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

Övriga investeringar

Geo 4

Geo 4

Ägaruttag från kvasibolag

Geo 3

Geo 3

Ränta

Geo 3

Geo 3

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

varav: ränta på särskilda dragningsrätter (SDR)

 

Geo 1

varav: ränta före Fisim

Geo 3

Geo 3

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Avkastning på kapital som tilldelas försäkrings- och förmånstagare i försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem

Geo 3

Geo 3

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Valutareserv

Geo 3

 

varav: ränta

Geo 3

 

Övriga primära inkomster

Geo 4

Geo 4

Offentlig sektor

Geo 3

Geo 3

Skatter på produktion och import

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Produktskatter

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Övriga produktionsskatter

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Subventioner

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Produktsubventioner

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Övriga produktionssubventioner

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Arrenden

Geo 3

Geo 3

Övriga sektorer

Geo 3

Geo 3

Skatter på produktion och import

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Produktskatter

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Övriga produktionsskatter

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Subventioner

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Produktsubventioner

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Övriga produktionssubventioner

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Arrenden

Geo 3

Geo 3

Sekundära inkomster

Geo 4

Geo 4

Offentlig sektor

Geo 3

Geo 3

Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.

Geo 3

Geo 3

Sociala avgifter

Geo 3

Geo 3

Sociala förmåner

Geo 3

Geo 3

Löpande internationell samverkan

Geo 3

Geo 3

varav: gentemot unionens institutioner (med undantag för ECB)

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Diverse löpande transfereringar

Geo 3

Geo 3

Moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel

Unionens institutioner

Unionens institutioner

Övriga sektorer

Geo 3

Geo 3

Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.

Geo 3

Geo 3

Sociala avgifter

Geo 3

Geo 3

Sociala förmåner

Geo 3

Geo 3

Skadeförsäkringspremier, netto

Geo 3

Geo 3

Skadeförsäkringsfordringar

Geo 3

Geo 3

Diverse löpande transfereringar

Geo 3

Geo 3

varav: personliga transfereringar (mellan inhemska och utländska hushåll)

Geo 3

Geo 3

varav: överföringar från arbetstagare

Geo 4

Geo 4

Justering för förändringar i pensionsrättigheter

Geo 3

Geo 3

2.

Kapitalbalans

Geo 4

Geo 4

Förvärv/avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar, brutto

Geo 3

Geo 3

Kapitaltransfereringar

Geo 3

Geo 3

Offentlig sektor

Geo 3

Geo 3

Kapitalskatter

Geo 3

Geo 3

Investeringsbidrag

Geo 3

Geo 3

Andra kapitaltransfereringar

Geo 3

Geo 3

varav: efterskänkande av skuld

Geo 3

Geo 3

Övriga sektorer

Geo 3

Geo 3

Kapitalskatter

Geo 3

Geo 3

Investeringsbidrag

Geo 3

Geo 3

Andra kapitaltransfereringar

Geo 3

Geo 3

varav: efterskänkande av skuld

Geo 3

Geo 3

 

Nettoförvärv av finansiella tillgångar

Nettoskuldsättning

Netto

3.

Finansiell balans

Geo 1

Geo 1

 

Direkta investeringar

Geo 4

Geo 4

 

Eget kapital

Geo 4

Geo 4

 

Annat eget kapital än återinvesterade vinstmedel

 

 

 

I direktinvesteringsföretag

Geo 3

Geo 3

 

I direktinvesterare (omvänd investering)

Geo 3

Geo 3

 

Mellan partnerföretag

Geo 3

Geo 3

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

 

Börsnoterade

Geo 2

Geo 2

 

Icke-börsnoterade

Geo 2

Geo 2

 

Övrigt (t.ex. fastigheter)

Geo 2

Geo 2

 

Återinvesterade vinstmedel

Geo 4

Geo 4

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

 

Skuldinstrument

Geo 4

Geo 4

 

I direktinvesteringsföretag

Geo 3

Geo 3

 

I direktinvesterare (omvänd investering)

Geo 3

Geo 3

 

Mellan partnerföretag

Geo 3

Geo 3

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

 

Portföljinvesteringar

Geo 4

Geo 1

 

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Geo 4

Geo 1

 

Aktier

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

 

Börsnoterade

Geo 2

Geo 1

 

Icke-börsnoterade

Geo 2

Geo 1

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Börsnoterade

Geo 2

 

 

Icke-börsnoterade

Geo 2

 

 

Andelar i värdepappersfonder

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

 

varav: återinvesterade vinstmedel

Geo 3

Geo 1

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

 

varav: återinvesterade vinstmedel

Geo 2

 

 

Räntebärande värdepapper

Kortfristiga

Geo 4

Geo 1

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

 

Långfristiga

Geo 4

Geo 1

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 1

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

 

 

Finansiella derivat (som inte utgör reserver) och personaloptioner

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

 

 

Geo 3

Övriga investeringar

Geo 4

Geo 4

 

Efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 4

Geo 4

 

Andra ägarandelar

Geo 3

Geo 3

 

Sedlar, mynt och inlåning

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3

Geo 3

 

Långfristiga

Geo 3

Geo 3

 

Lån

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3, IMF

Geo 3, IMF

 

Långfristiga

Geo 3, IMF

Geo 3, IMF

 

Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 3

 

Handelskrediter och förskott

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3

Geo 3

 

Långfristiga

Geo 3

Geo 3

 

Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3

Geo 3

 

Långfristiga

Geo 3

Geo 3

 

SDR

 

Geo 1

 

Valutareserv

Geo 3

 

 

4.   Balansposter

Varu- och tjänstebalans

 

 

Geo 4

Bytesbalans

 

 

Geo 1

Nettoutlåning (+) / nettoinlåning (–) (från bytes- och kapitalbalans)

 

 

Geo 1

Nettoutlåning (+) / nettoinlåning (–) (från finansiell balans)

 

 

Geo 1

Restpost (net errors and omissions)

 

 

Geo 1


Tabell 3

Likviditet i utländsk valuta, månadsvis

I.   Officiell valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta (ungefärligt marknadsvärde)

 

Alla löptider

A.   Valutareserv  (8)

Monetärt guld (inklusive guldreserven och guldswappar)

varav: monetärt guld som omfattas av swapavtal för säkerheter i kontanter

Geo 0

Investeringsguld

Geo 1 (9)

Memorandumposter: volym i miljoner uns finguld

Geo 1

Ej fördelade guldkonton

Geo 1

Memorandumposter: volym i miljoner uns finguld

Geo 1

SDR

Geo 1

Reservposition i IMF

Geo 1

Övriga valutareserver

Sedlar, mynt och inlåning

Fordringar på andra centralbanker utanför euroområdet, IMF och BIS

Geo 1

Fordringar på enheter (banker)

Med huvudkontor i medlemsstater som har euron som valuta

Geo 1

Med huvudkontor utanför medlemsstater som har euron som valuta

Geo 1

Värdepapper

varav: värdepapper som omfattas av repoavtal för säkerheter i kontanter

Geo 0

varav: emittent med huvudkontor i medlemsstater som har euron som valuta

Geo 1

Räntebärande värdepapper

Kortfristiga

Geo 1

Långfristiga

Geo 1

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Geo 1

Finansiella derivat (netto)

Geo 1

Övriga fordringar

Lån till icke-banker

Geo 1

Övriga

Geo 1

B.   Övriga tillgångar i utländsk valuta (som ej ingår i valutareserven)

Värdepapper

Geo 0

Inlåning

Med huvudkontor i medlemsstater som har euron som valuta

Geo 0

Med huvudkontor utanför medlemsstater som har euron som valuta

Geo 0

Lån

Geo 0

Finansiella derivat (netto)

Geo 0

Guld

Geo 0

Övriga

Geo 0

II.   Förutbestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta (nominellt värde)

 

Återstående löptid

 

Upp till en månad

Över en månad och upp till tre månader

Över tre månader och upp till ett år

Lån, värdepapper och inlåning i utländsk valuta

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Utflöden (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kapitalbelopp

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Ränta

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Inflöden (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kapitalbelopp

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Ränta

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Aggregerade korta och långa terminspositioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta (inklusive terminsledet i valutaswappar)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Korta positioner (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Långa positioner (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Utflöden i samband med repor (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Inflöden i samband med omvända repor (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Handelskrediter (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Handelskrediter (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga skulder (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga fordringar (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

III.   Potentiella kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta

Ansvarsförbindelser i utländsk valuta

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Säkerheter för skulder som förfaller inom ett år

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga ansvarsförbindelser

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Utländska värdepapper emitterade med säljoptioner

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Ej dragna, ovillkorade kreditutfästelser emitterade av:

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga nationella monetära myndigheter, BIS, IMF och andra internationella organisationer

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga nationella monetära myndigheter (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

BIS (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

IMF (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Andra internationella organisationer (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor i det rapporterande landet (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor utanför det rapporterande landet (+)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Ej dragna, ovillkorade kreditutfästelser emitterade till:

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga nationella monetära myndigheter, BIS, IMF och andra internationella organisationer

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övriga nationella monetära myndigheter (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

BIS (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

IMF (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Andra internationella organisationer (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor i det rapporterande landet (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Med banker och andra finansinstitut med huvudkontor utanför det rapporterande landet (–)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Aggregerade korta och långa positioner av optioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Korta positioner

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Köpta säljoptioner

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Utfärdade köpoptioner

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Långa positioner

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Köpta köpoptioner

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Utfärdade säljoptioner

Geo 0

Geo 0

Geo 0

PRO MEMORIA: Optioner med realvärde (in-the-money options)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Till aktuella växelkurser

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kort position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Lång position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

+ 5 % (depreciering på 5 %)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kort position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Lång position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

– 5 % (appreciering på 5 %)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kort position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Lång position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

+ 10 % (depreciering på 10 %)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kort position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Lång position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

– 10 % (appreciering på 10 %)

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kort position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Lång position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Övrigt

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Kort position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

Lång position

Geo 0

Geo 0

Geo 0

IV.   Memorandumposter

 

Återstående löptid

 

Upp till ett år

Över ett år

Alla löptider

Kortfristig skuld i inhemsk valuta indexerad i förhållande till växelkursen (nominellt värde)

Geo 0

 

 

Finansiella instrument denominerade i utländsk valuta och reglerade på andra sätt (t.ex. i inhemsk valuta) (nominellt värde)

 

 

Geo 0

Finansiella derivat (terminer, futures och optioner)

 

 

Geo 0

Korta positioner

 

 

Geo 0

Långa positioner

 

 

Geo 0

Övriga instrument

 

 

Geo 0

Pantsatta tillgångar

 

 

Geo 0

Ingående i valutareserven

 

 

Geo 0

Ingående i övriga tillgångar i utländsk valuta

 

 

Geo 0

Lånade värdepapper och värdepapper i repoavtal (marknadsvärde)

 

 

Geo 0

Utlånade eller i repoavtal och upptagna i avsnitt I (–)

 

 

Geo 0

Utlånade eller i repoavtal men ej upptagna i avsnitt I (–)

 

 

Geo 0

Lånade eller förvärvade och upptagna i avsnitt I (+)

 

 

Geo 0

Lånade eller förvärvade men ej upptagna i avsnitt I (+)

 

 

Geo 0

Finansiella derivattillgångar (nettomarknadsvärde)

 

 

Geo 0

Terminer

 

 

Geo 0

Futures

 

 

Geo 0

Swappar

 

 

Geo 0

Optioner

 

 

Geo 0

Övriga

 

 

Geo 0

Finansiella derivat (terminer, futures eller optioner) vars återstående löptid överstiger ett år (nominellt värde)

 

Geo 0

 

Aggregerade korta och långa terminspositioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta (inklusive terminsledet i valutaswappar)

 

Geo 0

 

Korta positioner (–)

 

Geo 0

 

Långa positioner (+)

 

Geo 0

 

Aggregerade korta och långa positioner av optioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta

 

Geo 0

 

Korta positioner (–)

 

Geo 0

 

Köpta säljoptioner

 

Geo 0

 

Utfärdade köpoptioner

 

Geo 0

 

Långa positioner (+)

 

Geo 0

 

Köpta köpoptioner

 

Geo 0

 

Utfärdade säljoptioner

 

Geo 0

 

Reservernas valutasammansättning (per valutagrupp)

 

 

Geo 1

Valutor i SDR-korgen

 

 

Geo 1

Valutor som ej ingår i SDR-korgen

 

 

Geo 1


Tabell 4

Kvartalsvis utlandsställning

 

Tillgångar

Skulder

 

Positioner

Omvärderingar på grund av växelkursförändringar

Omvärderingar på grund av andra prisförändringar

Positioner

Omvärderingar på grund av växelkursförändringar

Omvärderingar på grund av andra prisförändringar

Finansiell balans  (10)

Geo 1 (11)

 

 

Geo 1

 

 

Direkta investeringar

Geo 4

 

 

Geo 4

 

 

Eget kapital

Geo 4

Geo 2

Geo 2

Geo 4

Geo 2

Geo 2

I direktinvesteringsföretag

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

I direktinvesterare (omvänd investering)

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Mellan partnerföretag

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2) (12)

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Börsnoterade

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Icke-börsnoterade

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Övrigt (t.ex. fastigheter)

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Skuldinstrument

Geo 4

Geo 2

Geo 2

Geo 4

Geo 2

Geo 2

I direktinvesteringsföretag

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

I direktinvesterare (omvänd investering)

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Mellan partnerföretag

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

 

 

Geo 2

 

 

Portföljinvesteringar

Geo 4

 

 

Geo 1

 

 

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Geo 4

 

 

Geo 1

 

 

Aktier

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

 

 

Geo 1

 

 

Börsnoterade

Geo 2

Geo 2

Geo 2

Geo 1

Geo 1

Geo 1

Icke-börsnoterade

Geo 2

Geo 2

Geo 2

Geo 1

Geo 1

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Börsnoterade

Geo 2

Geo 2

Geo 2

 

 

 

Icke-börsnoterade

Geo 2

Geo 2

Geo 2

 

 

 

Andelar i värdepappersfonder

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Geo 2

Geo 1

Geo 1

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Geo 2

 

 

 

Räntebärande värdepapper

Kortfristiga

Geo 4

 

 

Geo 1

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 2

Geo 2

Geo 1

Geo 1

Geo 1

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Geo 2

 

 

 

Efter valuta:

Euro

Geo 2

 

 

Geo 1

 

 

US-dollar

Geo 2

 

 

Geo 1

 

 

Övriga valutor

Geo 2

 

 

Geo 1

 

 

Långfristiga

Geo 4

 

 

Geo 1

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

Geo 2

Geo 2

Geo 1

Geo 1

Geo 1

Med förfallodag inom högst ett år

 

 

 

Geo 1

 

 

Med förfallodag om ett år eller mer

 

 

 

Geo 1

 

 

Efter motpartens emitterande sektor (sektor 2)

Geo 2

Geo 2

Geo 2

 

 

 

Med förfallodag inom högst ett år

Geo 2

 

 

 

 

 

Med förfallodag om ett år eller mer

Geo 2

 

 

 

 

 

Efter valuta:

Euro

Geo 2

 

 

Geo 1

 

 

US-dollar

Geo 2

 

 

Geo 1

 

 

Övriga valutor

Geo 2

 

 

Geo 1

 

 

Finansiella derivat (som inte utgör reserver) och personaloptioner

Geo 4

 

 

Geo 4

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 2

 

Geo 2

Geo 2

 

Geo 2

Övriga investeringar

Geo 4

 

 

Geo 4

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 1)

Geo 4

 

 

Geo 4

 

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

 

Geo 2

Geo 2

 

Geo 2

Geo 2

Andra ägarandelar

Geo 2

Geo 2

Geo 2

Geo 2

Geo 2

Geo 2

Sedlar, mynt och inlåning

Geo 4

Geo 2

 

Geo 4

Geo 2

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3

 

 

Geo 3

 

 

Långfristiga

Geo 3

 

 

Geo 3

 

 

Lån

Geo 4

Geo 2

 

Geo 4

Geo 2

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3, IMF

 

 

Geo 3, IMF

 

 

Långfristiga

Geo 3, IMF

 

 

Geo 3, IMF

 

 

Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem

 

Geo 2

Geo 2

 

Geo 2

Geo 2

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Geo 3

 

 

Geo 3

 

 

Handelskrediter och förskott

Geo 4

Geo 2

 

Geo 4

Geo 2

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3

 

 

Geo 3

 

 

Långfristiga

Geo 3

 

 

Geo 3

 

 

Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter

 

Geo 2

 

 

Geo 2

 

Efter inhemsk sektor (sektor 2)

Kortfristiga

Geo 3

 

 

Geo 3

 

 

Långfristiga

Geo 3

 

 

Geo 3

 

 

SDR

 

 

 

Geo 1

Geo 1

 


Tabell 5

Månadsvisa omvärderingar av valutareserv

 

Omvärderingar på grund av växelkursförändringar

Omvärderingar på grund av andra prisförändringar

Valutareserv  (13)

Monetärt guld

Investeringsguld

 

Geo 1 (14)

Ej fördelade guldkonton

 

Geo 1

SDR

Geo 1

 

Reservposition i IMF

Geo 1

 

Övriga valutareserver

Sedlar, mynt och inlåning

Geo 1

 

Värdepapper

Räntebärande värdepapper

Kortfristiga

Geo 1

Geo 1

Långfristiga

Geo 1

Geo 1

Aktier och andelar i värdepappersfonder

Geo 1

Geo 1

Finansiella derivat (netto)

 

Geo 1

Övriga fordringar

Geo 1

Geo 1


Tabell 6

Månadsvisa gränsöverskridande sändningar av eurosedlar

Export (totalt)

Utanför euroområdet

Efter denominering:

5 euro

Utanför euroområdet

10 euro

Utanför euroområdet

20 euro

Utanför euroområdet

50 euro

Utanför euroområdet

100 euro

Utanför euroområdet

200 euro

Utanför euroområdet

500 euro

Utanför euroområdet

Import (totalt)

Utanför euroområdet

Efter denominering:

5 euro

Utanför euroområdet

10 euro

Utanför euroområdet

20 euro

Utanför euroområdet

50 euro

Utanför euroområdet

100 euro

Utanför euroområdet

200 euro

Utanför euroområdet

500 euro

Utanför euroområdet


Tabell 7

Geografisk uppdelning

Geo 0

Geo 1

Geo 2

Geo 3

Geo 4

Inhemska sektorn + övriga världen

Övriga världen

Övriga världen

Övriga världen

Övriga världen

 

 

Inom euroområdet

Inom euroområdet

Inom euroområdet

 

 

Utanför euroområdet

Utanför euroområdet

Utanför euroområdet

 

 

 

Inom unionen

Inom unionen

 

 

 

Utanför unionen

Utanför unionen

 

Unionens medlemsstater utanför euroområdet (15)

Brasilien

Kanada

Kina

Hongkong

Indien

Japan

Ryska federationen

Schweiz

Förenta staterna

 

Unionens institutioner (med undantag för ECB)

Europeiska investeringsbanken

 

Offshore-finanscentrum

 

Internationella organisationer (med undantag för unionens institutioner)

IMF


Tabell 8

Sektoruppdelning

Sektor 1

Sektor 2

Centralbanken

Centralbanken

Övriga MFI

Övriga MFI

Monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken

Monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken

Penningmarknadsfonder

Penningmarknadsfonder

Offentlig sektor

Offentlig sektor

Övriga sektorer

Övriga sektorer

Andra finansiella företag än monetära finansinstitut

Icke-finansiella företag, hushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer


(1)  Begrepp och definitioner anges i bilaga III.

(2)  Omfattar justering för branding – kvasitransitering.

(3)  Detaljerade uppgifter om de begärda geografiska uppdelningarna anges i tabell 7.

(4)  Detaljerade uppgifter om de begärda uppdelningarna efter institutionell sektor anges i tabell 8.

(5)  Begrepp och definitioner anges i bilaga III.

(6)  Detaljerade uppgifter om de begärda geografiska uppdelningarna anges i tabell 7.

(7)  Detaljerade uppgifter om de begärda uppdelningarna efter institutionell sektor anges i tabell 8.

(8)  Begreppen anges i bilaga III till denna riktlinje.

(9)  Detaljerade uppgifter om de begärda geografiska uppdelningarna anges i tabell 7.

(10)  Begrepp och definitioner anges i bilaga III.

(11)  Detaljerade uppgifter om de begärda geografiska uppdelningarna anges i tabell 7.

(12)  Detaljerade uppgifter om de begärda uppdelningarna efter institutionell sektor anges i tabell 8.

(13)  Begrepp och definitioner anges i bilaga III.

(14)  Detaljerade uppgifter om de begärda geografiska uppdelningarna anges i tabell 7.

(15)  Individuell uppdelning efter land behövs.


BILAGA III

BEGREPP OCH DEFINITIONER SOM SKA ANVÄNDAS I STATISTIKEN ÖVER BETALNINGSBALANSEN OCH UTLANDSSTÄLLNINGEN SAMT I LIKVIDITETEN I UTLÄNDSK VALUTA

För att kunna sammanställa användbar aggregerad extern statistik för euroområdet har begrepp och definitioner utarbetats för statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta. Gängse internationella standarder, t.ex. Internationella valutafondens (IMF) sjätte utgåva av betalningsbalansmanualen (nedan kallad BPM6), IMF:s riktlinjer om uppgiftsmallen för likviditet i utländsk valuta samt Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets nya förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ENS 2010) (1) utgör referens för dessa begrepp och definitioner.

Vad gäller euroområdet omfattar det ekonomiska territoriet: i) det ekonomiska territoriet i de medlemsstater som har euron som valuta, och ii) Europeiska centralbanken (ECB), som betraktas som en inhemsk enhet i euroområdet.

Övriga världen (RoW) omfattar alla tredjeländer och internationella organisationer, inklusive de som är fysiskt belägna inom euroområdet. Frånsett ECB anses unionens institutioner ha sin hemvist utanför euroområdet. Följaktligen registreras och klassificeras alla transaktioner som euroområdets medlemsstater har gentemot unionens institutioner med undantag för ECB som transaktioner utanför euroområdet i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen för euroområdet.

I de fall som anges nedan avgörs hemvisten på följande sätt:

a)

När fastighetsägare vidtar internationella transaktioner som avser mark och/eller byggnader (t.ex. semesterhus), ska de behandlas som om de hade överfört sin äganderätt till en konstruerad institutionell enhet med faktisk hemvist i det land där egendomen är belägen. Den konstruerade enheten behandlas som om den ägs och kontrolleras av den utländska ägaren.

b)

Om det inte finns en betydande fysisk dimension av den juridiska personen, t.ex. värdepappersfonder (till skillnad från deras förvaltare), värdepapperiseringsinstrument och vissa enheter för särskilda ändamål, avgörs hemvisten av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning enheten är registrerad. Om enheten inte är registrerad, anses den ha sin hemvist i det land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och dess fortsatta existens.

1.   Begrepp och definitioner

A.   Bytesbalans

Bytesbalansen visar flödet av varor, tjänster samt primära och sekundära inkomster mellan inhemska och utländska enheter.

1.   VAROR

Denna komponent omfattar lös egendom som byter ägare mellan inhemska och utländska enheter.

1.1   Allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis

Allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis omfattar varor som byter ekonomisk ägare mellan en inhemsk och en utländsk enhet och som inte ingår i andra specifika kategorier, t.ex. varor inom ramen för varuförmedling (merchanting) (se 1.2) och icke-monetärt guld (se 1.3) eller som utgör en del av en tjänst. Allmänna handelsvaror bör mätas enligt marknadsvärde till leveransvillkoret f.o.b. (free on board). Ländernas bidrag till sammanställningen av unionsaggregat ska omfatta import och export av kvasitransiterade varor och för varuhandel inom unionen bör partnerlandet definieras enligt principen om avsändarland.

1.2   Nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling

Varuförmedling är när en inhemsk enhet (med hemvist i den ekonomi som sammanställer uppgifterna) köper varor från en utländsk enhet, kombinerat med att direkt sälja dem vidare till en annan utländsk enhet; utan att varorna är på plats i den ekonomi som sammanställer uppgifterna. Nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling motsvarar differensen mellan försäljning och inköp av varor för varuförmedling. Denna post omfattar köpmannens handelsmarginaler, kapitalvinster/-förluster och lagerinvesteringar av varor inom ramen för varuförmedling.

1.2.1   VAROR SOM FÖRVÄRVATS INOM RAMEN FÖR VARUFÖRMEDLING

Varor som förvärvats inom ramen för varuförmedling visas som negativ export/inflöde för köpmannens ekonomi.

1.2.2   VAROR SOM SÅLTS INOM RAMEN FÖR VARUFÖRMEDLING

Försäljningen av varor visas under varor som sålts inom ramen för varuförmedling som positiv export/inflöde för köpmannens ekonomi.

1.3   Icke-monetärt guld

Icke-monetärt guld omfattar allt guld utom monetärt guld. Monetärt guld är guld som ägs av monetära myndigheter och som hålls som en del av valutareserven (se 6.5.1). Icke-monetärt guld kan vara i form av investeringsguld (dvs. mynt, göt eller tackor med en renhet på minst 995/1000, inklusive guld som innehas på fördelade guldkonton), guldpulver och annat obearbetat guld eller guld i halvfabrikat.

1.4   Justering för branding – handel med kvasitransiterade varor

Kvasitransitering är ett begrepp som används för varor som importeras till en medlemsstat, tullklareras för fri rörlighet inom unionen (och beläggs med importtullar) av en enhet som inte betraktas som en inhemsk institutionell enhet och som sedan skickas vidare till en annan medlemsstat.

Branding måste bokföras av de medlemsstater som berörs av ”handeln med kvasitransiterade varor” för att redovisa differensen mellan det värde för de allmänna handelsvarorna som deklarerats när varorna först importerades från ett tredjeland och deras värde när de skickas vidare till en annan medlemsstat. Den geografiska uppdelningen ska sammanställas utifrån hemvistlandet för det moderbolag som kontrollerar företaget som handhar tullförfarandet för dessa varor i den rapporterande ekonomin.

2.   TJÄNSTER

Tjänster är resultatet av en produktionsverksamhet som förändrar villkoren för de konsumerande enheterna eller som underlättar utbytet av produkter eller finansiella tillgångar. Tjänster är generellt sett inte separata enheter för vilka äganderätt kan fastställas och kan i allmänhet inte skiljas från frambringandet av tjänsten.

2.1   Tillverkningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra

Tillverkningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra omfattar bearbetning, montering, märkning, förpackning osv. som utförs av företag som inte äger varorna i fråga. Tillverkningen utförs av en enhet som erhåller ett vederlag från ägaren. Eftersom det inte har skett någon förändring i äganderätten för varorna, redovisas ingen transaktion för allmänna handelsvaror mellan bearbetare och ägare. Värdet av de vederlag som tas ut för tillverkningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra motsvaras inte nödvändigtvis av differensen mellan värdet av varor som sänds för bearbetning och värdet av dessa varor efter bearbetningen. Omfattar inte montering av förfabricerade byggelement (ingår under bygg och anläggning) samt märkning och förpackning i anslutning till transport (ingår under transport).

2.2   Underhålls- och reparationstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Underhålls- och reparationstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori omfattar underhålls- och reparationsarbeten som utförs av inhemska enheter på varor som ägs av utländska enheter (och vice versa). Reparationerna får utföras i reparatörens lokal eller någon annanstans. Värdet av underhåll och reparationer omfattar delar eller material som tillhandahållits av reparatören och som ingår i kostnaden. Delar och material för vilka kostnader tas ut ska ingå under allmänna handelsvaror. Reparationer och underhåll på fartyg, luftfartyg och andra transportmedel ingår under denna post. Rengöring av transportmedel omfattas ej eftersom detta ingår under transporttjänster. Underhåll och reparationer av byggnadsarbeten omfattas ej eftersom detta ingår under bygg och anläggning. Underhåll och reparationer av datorer omfattas ej eftersom detta ingår under telekommunikation, data- och informationstjänster.

2.3   Transport

Med transport avses befordran av personer och föremål från en plats till en annan samt därmed sammanhängande stödtjänster. Transport omfattar även postbefordran och kurirtjänster. Transporttjänster redovisas i betalningsbalansen när de tillhandahålls av en ekonomis inhemska enheter för utländska enheters räkning.

2.4   Resor

Inflödessidan för resor omfattar varor och tjänster som utländska enheter köper från en ekonomi, för eget bruk eller för att ge bort, under besök i den ekonomin. Utflödessidan för resor omfattar varor och tjänster som inhemska enheter köper från andra ekonomier, för eget bruk eller för att ge bort, under besök i dessa andra ekonomier. Resor omfattar lokala transporter (dvs. transporter inom den ekonomi som besöks och som tillhandahålls av en inhemsk enhet i den ekonomin), men inte internationella transporter (som ingår under transport). Omfattar inte heller varor som köps av en resande för vidareförsäljning i den resandes egen ekonomi eller i någon annan ekonomi.

2.5   Bygg och anläggning

Bygg och anläggning omfattar uppförande, renovering, reparation eller utbyggnad av fasta tillgångar i form av byggnader, markförbättringar av teknisk karaktär och andra tekniska konstruktioner (inklusive vägar, broar, dammar osv.). Detta omfattar tillhörande installations- och monteringsarbeten, markberedning och allmänna byggnadsarbeten, specialiserade tjänster som målnings-, rörmokeri- och rivningsarbeten samt förvaltning av byggprojekt. Byggkontrakt som omfattas av den internationella handeln med tjänster är vanligtvis kortfristiga till sin karaktär. Ett storskaligt byggprojekt som läggs ut på entreprenad av ett utländskt företag och som tar minst ett år att slutföra ger normalt upphov till en inhemsk filial.

2.6   Försäkrings- och pensionstjänster

Omfattar direktförsäkring, återförsäkring, stödtjänster till försäkringar samt tjänster avseende pensionssystem och standardiserade garantisystem. Dessa tjänster skattas eller värderas utifrån de avgifter som ingår i de totala premierna och inte utifrån premiernas totala värde.

2.7   Finansiella tjänster

Finansiella tjänster omfattar förmedlings- och stödtjänster, utom försäkrings- och pensionstjänster, som vanligtvis tillhandahålls av banker och andra finansiella företag.

2.7.1   EXPLICIT AVGIFTSBELAGDA TJÄNSTER OCH ANDRA FINANSIELLA TJÄNSTER

Många finansiella tjänster är explicit avgiftsbelagda och för dessa tjänster krävs det ingen särskild beräkning. Detta omfattar avgifter för mottagande av insättningar och utlåning, avgifter för engångsgarantier, avgifter eller straffavgifter för tidig eller sen återbetalning, kontoavgifter, avgifter som avser reimburser, kreditkortstjänster, provisioner och avgifter som avser finansiell leasing, factoring, garantigivning (underwriting) och clearing av betalningar. Detta omfattar även finansiella rådgivningstjänster, förvaring av finansiella tillgångar eller investeringsmetaller, förvaltning av finansiella tillgångar, bevakningstjänster, likviditetstjänster, tjänster som avser riskövertagande (ej försäkring), fusioner och förvärv samt kreditvärderings-, börs- och stiftelsetjänster. Fondhandlare i finansiella instrument får ta ut en avgift som helt eller delvis täcker deras tjänster genom att tillämpa ett spann mellan köp- och säljkurser. Marginaler på köp- och säljtransaktioner ingår i explicit avgiftsbelagda tjänster och andra finansiella tjänster.

2.7.2   INDIREKT MÄTTA FINANSIELLA FÖRMEDLINGSTJÄNSTER (FISIM)

Den faktiska räntan kan anses omfatta både ett avkastningselement och en avgift för en tjänst. I sin verksamhet erbjuder långivare och inlånare lägre räntesatser gentemot sina insättare än de tar ut från sina låntagare. Detta resulterar i räntemarginaler som de finansiella företagen använder för att täcka sina kostnader och få ett driftsöverskott. Av konvention tillämpas dessa indirekta avgifter endast på utlåning och inlåning och endast när denna utlåning och inlåning tillhandahålls av respektive görs hos finansiella företag.

2.8   Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori

Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori omfattar följande:

a)

Avgifter för användning av äganderätter (som patent, varumärken, upphovsrätter, industriella processer och formgivningar, inklusive handelshemligheter och franchising). Dessa rättigheter kan uppstå genom såväl forskning och utveckling som marknadsföring.

b)

Avgifter för licenser för att reproducera eller sprida immateriella rättigheter som ingår i producerade original eller prototyper (t.ex. upphovsrätten till böcker och manuskript, programvara, cinematografiska verk och ljudupptagningar) och tillhörande rättigheter (t.ex. för liveuppträdanden samt tv-, kabel- eller satellitsändningar).

2.9   Telekommunikation, data- och informationstjänster

Telekommunikation omfattar överföring av ljud, bilder eller annan information via telefon, telex, telegram, radio- och tv-utsändning via kabel och satellit, e-post, telefax osv., inklusive nättjänster, telekonferens- och stödtjänster. Omfattar inte värdet på den överförda informationen. Omfattar även mobiltelefontjänster, tjänster avseende Internets stamnät och direkttjänster, inklusive tillhandahållande av Internetanslutning. Omfattar inte installationstjänster för telenätsutrustning eftersom de ingår under bygg och anläggning.

Datatjänster utgörs av hårdvaru- och programvarutjänster samt databehandlingstjänster. Omfattar även konsulttjänster avseende hårdvara och programvara och implementeringstjänster; underhåll och reparation av datorer och kringutrustning; återställande efter datorhaverier, rådgivning och stöd i frågor som rör driften av datorresurser; analys, utformning och programmering av driftklara system (inklusive konstruktion och formgivning av webbsidor) samt teknisk rådgivning i samband med programvara; licenser för att använda icke-skräddarsydd programvara; utveckling, produktion, leverans och dokumentation av skräddarsydd programvara, inklusive kundanpassade operativsystem; systemunderhåll och andra stödtjänster, t.ex. utbildning som ges som en del av konsultverksamhet; databehandling, t.ex. datainmatning, tabulering och behandling baserad på tidsdelning; webbhotelltjänster (dvs. upplåtande av serverutrymme för webbplats åt kunder); datordrifttjänster. Omfattar ej avgifter för licenser för att reproducera och/eller sprida program, vilka ingår under avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori. Leasing av datorer utan operatör ingår under tekniska och handelsrelaterade tjänster samt andra affärstjänster.

Informationstjänster omfattar nyhetsförmedling, databastjänster (databasutveckling, datalagring och spridning av data och databaser, inklusive register och sändlistor), både online och via magnetiska, optiska och tryckta medier; och portaler med söktjänst (söktjänster som hittar Internetadresser när besökaren anger sökord). Omfattar även direkta, enskilda prenumerationer på tidningar och tidskrifter med post, elektronisk överföring eller andra medel, andra innehållstjänster över Internet; samt biblioteks- och arkivtjänster. Tidningar och tidskrifter i bulk ingår under allmänna handelsvaror.

2.10   Andra affärstjänster

Detta omfattar forskning och utveckling, yrkes- och ledningskonsulttjänster samt tekniska och handelsrelaterade tjänster samt andra affärstjänster.

2.10.1   FORSKNING OCH UTVECKLING

Forskning och utveckling omfattar tjänster i samband med grundforskning, tillämpad forskning och utveckling av nya produkter och processer. Sådan verksamhet inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora ingår principiellt sett i denna kategori, inklusive utveckling av operativsystem som utgör tekniska framsteg. Omfattar även kommersiell forskning som avser elektronik, läkemedel och bioteknik.

2.10.2   YRKES- OCH LEDNINGSKONSULTTJÄNSTER

Yrkes- och ledningskonsulttjänster omfattar a) juridiska tjänster, bokföringstjänster, konsultverksamhet avseende företags organisation, ledningstjänster och PR, och b) reklam, marknads- och opinionsundersökning.

2.10.3   TEKNISKA TJÄNSTER, TJÄNSTER I SAMBAND MED VARUHANDEL OCH ÖVRIGA AFFÄRSTJÄNSTER

Dessa tjänster omfattar a) arkitekt-, ingenjörs-, vetenskapliga och andra tekniska tjänster, b) avfallshantering och -rening, jordbruk och utvinning av mineral, c) operationell leasing, d) tjänster i samband med varuhandel, och e) övriga affärstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori.

2.11   Personliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster

Omfattar audiovisuella och närbesläktade tjänster samt övriga personliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster.

Audiovisuella och närbesläktade tjänster omfattar tjänster och därmed sammanhängande avgifter för produktion av film (på kino- och videofilm), radio- och tv-program (direktsända eller bandade) och musikupptagningar. Omfattar uthyrning av audiovisuella och närbesläktade produkter och tillgång till krypterade tv-kanaler (t.ex. kabel- eller satellittjänster), massproducerade audiovisuella produkter som köps eller säljs för permanent bruk och levereras elektroniskt (via nedladdning), ersättningar som erhållits av utövande konstnärer (skådespelare, musiker, dansare), författare, kompositörer osv. Omfattar ej avgifter eller licenser för att reproducera och/eller sprida audiovisuella produkter eftersom dessa ingår under avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori.

Andra personliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster är a) utbildning, b) hälso- och sjukvård, c) kulturarvs- och rekreationstjänster, och d) övriga personliga tjänster.

2.12   Offentliga varor och tjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Detta är en restkategori som omfattar offentliga transaktioner (även internationella organisationers transaktioner) med varor och tjänster som inte kan klassificeras under andra poster. Häri ingår alla transaktioner (avseende både varor och tjänster) som enklaver, t.ex. ambassader, konsulat, militärbaser och internationella organisationer, med enheter i de ekonomier där dessa enklaver är belägna. Omfattar inte enklavernas transaktioner med inhemska enheter i hemekonomierna.

3.   PRIMÄRA INKOMSTER

Primära inkomster motsvarar den inkomst som tillkommer institutionella enheter för att de bidrar till produktionsprocessen, tillhandahåller finansiella tillgångar eller utarrenderar naturresurser till andra institutionella enheter. Detta omfattar löner, avkastning på kapital och övriga primära inkomster.

3.1   Löner

Löner redovisas när arbetsgivaren (den producerande enheten) och arbetstagaren har sin hemvist i olika ekonomier. För den ekonomi där de producerande enheterna har sin hemvist definieras löner som den totala ersättning (inklusive kollektiva avgifter som arbetsgivare betalar till socialförsäkringssystem eller till privata försäkrings- eller pensionsfonder), kontant eller in natura, som betalas av inhemska företag till utländska anställda för av dessa utfört arbete under räkenskapsperioden. För den ekonomi där personerna har sin hemvist motsvarar lönen den totala ersättning, kontant eller in natura, som de erhåller från utländska företag för av dessa utfört arbete under räkenskapsperioden. Det är viktigt att fastställa om det föreligger en arbetsgivar–arbetstagarrelation. I annat fall utgör betalningen ett köp av tjänster.

3.2   Avkastning på kapital

Avkastning på kapital omfattar den avkastning som en inhemsk enhet har haft från en extern finansiell tillgång (inflöde) och, på motsvarande sätt, den avkastning som en utländsk enhet har haft från en inhemsk finansiell tillgång (utflöde). Avkastning på kapital omfattar avkastning av eget kapital (utdelningar, ägaruttag från kvasibolag, återinvesterade vinstmedel) och skulder (ränta), och avkastning på kapital som tilldelas försäkrings- och förmånstagare i försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem.

I betalningsbalansen delas avkastning på kapital även upp efter den underliggande investeringens funktion, som direkt investering, portföljinvestering, övriga investeringar eller valutareserv, och efter typ av investering på ytterligare detaljeringsnivå. För definitioner av investering efter funktion, se den finansiella balansen.

Om det är möjligt att särskilja värdestegringar och värdeförluster på (finansiella) tillgångar ska dessa inte klassificeras som avkastning på kapital utan som förändringar i investeringens värde på grund av marknadsprisförändringar. Nettoflöden relaterade till räntederivat ska redovisas enbart under finansiella derivat i den finansiella balansen.

3.2.1   RÄNTA

Ränta är en form av avkastning på kapital som ägare av vissa slag av finansiella tillgångar, nämligen inlåning, räntebärande värdepapper, lån samt obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter, får i ersättning för att ställa finansiella tillgångar till en annan institutionell enhets förfogande. Avkastning på innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) och SDR-tilldelningar ingår också under ränta.

På kontot för primära inkomster redovisas ”ren ränta” genom att Fisim-komponenten avlägsnas från ”den faktiska räntan”. Ränteintäkter redovisas på upplupen basis.

3.2.2   INKOMST FRÅN BOLAG

3.2.2.1   UTDELNING FRÅN BOLAG

Utdelning från bolag är vinstmedel som delas ut till aktieägarna för att dessa har ställt tillgångar till förfogande för bolag. Utdelning från bolag redovisas vid den tidpunkt då aktieutdelningen sker.

3.2.2.2   ÄGARUTTAG FRÅN KVASIBOLAG

Ägaruttag från kvasibolag (personliga företag som uppträder som om de vore företag, t.ex. filialer, konstruerade inhemska statistiska enheter för mark och andra naturtillgångar som ägs av utländska enheter, gemensamma företag, stiftelser osv.) är de belopp som ägarna till kvasibolag tar ut för eget bruk ur vinsterna i de kvasibolag som de äger. Ägaruttag från kvasibolag ska redovisas vid den faktiska tidpunkten för ägaruttaget.

3.2.3   ÅTERINVESTERADE VINSTMEDEL FRÅN DIREKTA INVESTERINGAR I UTLANDET

Återinvesterade vinstmedel motsvarar direktinvesterares andel, sett till den investerade kapitalandelen, av utländska dotterbolags, närstående företags och filialers vinst som ej delas ut. Dessa definieras som direktinvesterarens andel av direktinvesteringsföretagets totala konsoliderade vinst under referensperioden (efter skatt, finansiella kostnader och avskrivningar) minus aktieutdelningar som utbetalas under referensperioden, även om dessa aktieutdelningar härrör från vinst som intjänats under tidigare perioder. Återinvesterade vinstmedel ska registreras under den period då de intjänas.

3.2.4   INKOMSTER FRÅN ANDELAR I VÄRDEPAPPERSFONDER

Avkastning på kapital som tilldelas andelsägare i kollektiva värdepappersfonder, inklusive aktiefonder och investmentbolag, omfattar två separata poster:

3.2.4.1   UTDELNING FRÅN BOLAG (se 3.2.2.1), och

3.2.4.2   ÅTERINVESTERADE VINSTMEDEL

Vinstmedel från värdepappersfonder kan betraktas som att de överförs till sina andelsägare eftersom de intjänas i form av avkastning på deras aktiekapital. Värdepappersfonderna får sin avkastning genom att investera de medel som erhållits från andelsägarna. Andelsägarnas avkastning från värdepappersfonder definieras som avkastningen på kapital för fondens investeringsportfölj efter avdrag för driftskostnader. Värdepappersfondens nettovinst efter avdrag för driftskostnader tillhör andelsägarna. När endast en del av nettovinsten fördelas till andelsägarna som utdelning, ska kvarhållna vinstmedel behandlas som om de vore fördelade till andelsägarna och betraktas därefter som återinvesterade.

3.2.5   AVKASTNING PÅ KAPITAL SOM TILLDELAS FÖRSÄKRINGS- OCH FÖRMÅNSTAGARNA I FÖRSÄKRINGSSYSTEM, PENSIONSSYSTEM OCH STANDARDISERADE GARANTISYSTEM

Avkastning på kapital som tilldelas försäkringstagarna motsvarar de totala primära inkomsterna från investeringar i tekniska försäkringsreserver. Dessa reserver är avsedda för de fall där försäkringsbolaget redovisar en motsvarande skuld till försäkringstagarna.

Pensionsrättigheter uppstår antingen genom system med fastställda avgifter eller också genom system med fastställda förmåner.

3.3   Övriga primära inkomster

Delas upp efter respektive institutionell sektor i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (offentlig sektor eller övriga sektorer) och omfattar följande komponenter: skatter på produktion och import, subventioner och arrenden.

3.3.1   SKATTER PÅ PRODUKTION OCH IMPORT

Omfattar följande komponenter:

3.3.1.1   PRODUKTSKATTER

Produktskatter ska betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en gränsöverskridande transaktion. Exemplen omfattar moms, importtullar, accis-(förbruknings)avgifter och konsumtionsskatter.

3.3.1.2   ÖVRIGA PRODUKTIONSSKATTER

Övriga produktionsskatter består av alla skatter som företag åläggs som en följd av deras produktionsaktiviteter, och omfattar skatter som betalas för affärs- och yrkeslicenser.

3.3.2   SUBVENTIONER

Omfattar följande komponenter:

3.3.2.1   PRODUKTSUBVENTIONER

Produktsubventioner betalas per enhet av en producerad vara eller tjänst.

3.3.2.2   ÖVRIGA PRODUKTIONSSUBVENTIONER

Övriga produktionssubventioner består av subventioner utom produktsubventioner som inhemska producerande enheter kan erhålla som en följd av engagemang i produktion.

3.3.3   ARRENDEN

Arrenden omfattar inkomster som erhålls för att naturresurser har ställts till en utländsk institutionell enhets förfogande. Exempel på arrenden är belopp som betalas för att utnyttja mark med avseende på utvinning av mineralfyndigheter och andra underjordiska tillgångar samt för fiske-, skogs- och betesrättigheter. Arrendatorers regelbundna betalningar för naturtillgångar som underjordiska tillgångar anges ofta som royalties, men klassificeras som arrenden.

4.   SEKUNDÄRA INKOMSTER

I kontot för sekundära inkomster visas löpande transfereringar mellan inhemska och utländska enheter. En transferering är en post som motsvarar en institutionell enhets tillhandahållande av en vara, tjänst, finansiell tillgång eller annan icke-producerad tillgång till en annan institutionell enhet där det inte förekommer någon motsvarande post av ekonomiskt värde i motsatt riktning. Löpande transfereringar är alla överlåtelser som inte är kapitaltransfereringar. Löpande transfereringar delas upp efter respektive institutionell sektor i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (offentlig sektor eller övriga sektorer).

Offentliga sektorns löpande transfereringar omfattar löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., sociala avgifter, sociala förmåner, löpande internationell samverkan, diverse löpande transfereringar, moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel.

Övriga sektorers löpande transfereringar omfattar löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., sociala avgifter, sociala förmåner, diverse löpande transfereringar, skadeförsäkringspremier, netto, skadeförsäkringsfordringar och justeringar för förändringar i pensionsrättigheter. Diverse löpande transfereringar omfattar personliga transfereringar mellan inhemska och utländska hushåll (däribland överföringar från arbetstagare).

4.1   Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc.

Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. på de internationella kontona omfattar främst skatter på utländska enheters inkomster som uppkommer till följd av tillhandahållande av arbetskraft eller finansiella tillgångar. Häri ingår även skatter på realisationsvinster som uppkommer till följd av utländska enheters tillgångar. Skatter på inkomster och realisationsvinster från finansiella tillgångar betalas normalt av ”övriga sektorer” (privatpersoner, företag och icke vinstdrivande organisationer) till ”offentlig sektor”.

4.2   Sociala avgifter

Sociala avgifter är faktiska eller tillräknade avgifter som betalas av hushållen till socialförsäkringssystem för att sociala förmåner ska kunna betalas ut.

4.3   Sociala förmåner

Sociala förmåner omfattar förmåner som betalas ut inom ramen för socialförsäkrings- och pensionssystem. Detta inbegriper pensioner och icke pensionsrelaterade förmåner till följd av händelser eller omständigheter som sjukdom, arbetslöshet, bostadssituation och utbildning, och kan vara kontant eller in natura.

4.4   Skadeförsäkringspremier, netto

Skadeförsäkringspremier omfattar både de bruttopremier som betalas av försäkringstagarna för att få försäkring under räkenskapsperioden (intjänade premier) och de premietillskott som betalas genom avkastning på kapital, som kan tillskrivas försäkringstagarna, efter avdrag för försäkringsbolagens administrationskostnader för försäkringarna. Administrationskostnader utgör försäkringstagarnas köp av tjänster och redovisas som försäkringstjänster. Under denna post ingår nettopremier för standardiserade garantier.

4.5   Skadeförsäkringsfordringar

Skadeförsäkringsfordringar är de belopp som ska betalas för att reglera krav som förfaller till betalning under den löpande räkenskapsperioden. Krav förfaller till betalning när den händelse som har gett upphov till ett giltigt krav inträffar. Krav som ska betalas inom ramen för standardiserade garantier redovisas under denna post.

4.6   Löpande internationell samverkan

Löpande internationell samverkan omfattar löpande transfereringar, kontant eller in natura, mellan offentliga sektorer i olika länder eller mellan offentliga sektorer och internationella organisationer. En del av löpande internationell samverkan utförs gentemot unionens institutioner.

4.7   Diverse löpande transfereringar

Diverse löpande transfereringar, kontant eller in natura, omfattar löpande transfereringar till hushållens icke vinstdrivande organisationer, löpande transfereringar mellan hushåll, andra diverse löpande transfereringar, däribland böter och straffavgifter, en del av betalningarna till lotterier och spel, betalningar som avser ersättningar och övriga löpande transfereringar.

4.7.1   PERSONLIGA TRANSFERERINGAR (MELLAN INHEMSKA OCH UTLÄNDSKA HUSHÅLL)

Personliga transfereringar mellan inhemska och utländska hushåll omfattar alla löpande transfereringar, kontant eller in natura, som utbetalas eller mottas av inhemska hushåll till eller från utländska hushåll. Personliga transfereringar omfattar posten ”varav: överföringar från arbetstagare”.

4.7.1.1   ÖVERFÖRINGAR FRÅN ARBETSTAGARE

Överföringar från arbetstagare omfattar personliga transfereringar som görs till utländska hushåll av migranter med hemvist och anställning i nya ekonomier. Personer som arbetar för och vistas i nya ekonomier under kortare tid än ett år anses vara utländska aktörer och deras ersättning redovisas under löner.

4.8   Moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel

Moms- och BNI-relaterade tredje och fjärde avgiften är löpande transfereringar som betalas av den offentliga sektorn i varje medlemsstat till unionens institutioner.

4.9   Justering för förändringar i pensionsrättigheter

Denna justering för förändringen i pensionsrättigheter är nödvändig för att behandlingen av pensioner som löpande transfereringar ska vara förenlig med behandlingen av pensionsrättigheter som finansiella tillgångar. Efter justeringen är bytesbalanssaldot detsamma som det skulle ha varit om sociala avgifter och pensionsutbetalningar inte hade redovisats som löpande transfereringar.

B.   Kapitalbalans

Kapitalbalansen omfattar kapitaltransfereringar och förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar. Kapitaltransfereringar består av a) överföring av äganderätten till anläggningstillgångar, b) överföring av tillgångar som är beroende av, eller villkorade till, förvärv eller avyttring av anläggningstillgångar och c) fordringar som efterskänks av borgenär utan motprestation. Kapitaltransfereringar omfattar både transaktioner med och utan kontanter (t.ex. skulder som efterskänks). Man skiljer mellan löpande transfereringar och kapitaltransfereringar beroende på mottagarlandets användning av transfereringen. Förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar utgörs huvudsakligen av immateriella tillgångar som patent, hyreskontrakt eller andra överlåtbara kontrakt. Endast köp/försäljning av en sådan tillgång, dock inte användandet av den, ska redovisas i denna post i kapitalbalansen.

5.1   Förvärv/avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar, brutto

Icke-producerade, icke-finansiella tillgångar omfattar a) naturresurser, b) kontrakt, arrenden och licenser, och c) marknadsföringstillgångar (varunamn, varumärken) och goodwill. Förvärv och avyttringar av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar redovisas separat på bruttobasis i stället för på nettobasis. Endast köp/försäljning av en sådan tillgång, dock inte användandet av den, ska redovisas i denna post i kapitalbalansen.

5.2   Kapitaltransfereringar

Kapitaltransfereringar består av i) överföring av äganderätten till anläggningstillgångar, ii) överföring av tillgångar som är beroende av, eller villkorade till, förvärv eller avyttring av anläggningstillgångar och iii) fordringar som efterskänks av borgenär utan motprestation. Kapitaltransfereringar omfattar både transaktioner med och utan kontanter (t.ex. skulder som efterskänks). Man skiljer mellan löpande transfereringar och kapitaltransfereringar beroende på mottagarlandets användning av transfereringen.

Kapitaltransfereringar delas upp efter respektive institutionell sektor som genomför eller tar emot transfereringen i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (offentlig sektor eller övriga sektorer). Kapitaltransfereringar omfattar kapitalskatter, investeringsbidrag och andra kapitaltransfereringar.

5.2.1   KAPITALSKATTER

Kapitalskatter består av skatter som uttaxeras med oregelbundna intervall på tillgångar eller nettoförmögenhet, som ägs av institutionella enheter, eller på tillgångar som överförs mellan institutionella enheter. Kapitalskatter omfattar arv- och gåvoskatter mellan personer som påförs arvingens eller mottagarens kapital.

5.2.2   INVESTERINGSBIDRAG

Investeringsbidrag består av kapitaltransfereringar, kontant eller in natura, som görs för att finansiera hela eller delar av anskaffandet av fasta tillgångar. Mottagarna är skyldiga att använda investeringsbidrag som erhållits kontant för bruttoinvesteringar, och bidragen är ofta knutna till särskilda investeringsprojekt, t.ex. stora byggnadsprojekt.

5.2.3   ANDRA KAPITALTRANSFERERINGAR

Detta omfattar större engångsbetalningar som ersättning för omfattande eller allvarliga skador på sak eller person som inte täcks av försäkringar, stora gåvor, arv och donationer, även till icke vinstdrivande organisationer. Denna kategori omfattar efterskänkande av skuld.

5.2.3.1   EFTERSKÄNKANDE AV SKULD

Efterskänkande av skuld är en frivillig annullering av hela eller delar av en skuldförbindelse inom ramen för en avtalsenlig överenskommelse mellan en borgenär och en gäldenär.

C.   Finansiell balans och utlandsställning

I den finansiella balansen redovisas transaktioner som omfattar finansiella tillgångar och skulder och som har ägt rum mellan inhemska och utländska enheter. I den finansiella balansen visas transaktioner i nettotermer: nettoförvärv av finansiella tillgångar motsvarar förvärv av tillgångar minus minskning av tillgångar.

Utlandsställningen visar värdet i slutet av varje kvartal av de finansiella tillgångar som innehas av de inhemska enheterna i en ekonomi och som utgör fordringar på utländska enheter, av de skulder som de inhemska enheterna i en ekonomi har gentemot utländska enheter samt av det investeringsguld som finns i valutareserven. Differensen mellan tillgångar och skulder utgör utlandsställningen, netto, och motsvarar antingen en nettofordran eller en nettoskuld gentemot övriga världen.

Utlandsställningens värde i slutet av en period är ett resultat av positionerna i slutet av föregående period, transaktionerna under löpande period samt andra förändringar som uppstår av andra skäl än transaktioner mellan inhemska och utländska enheter och som kan tillskrivas andra volymförändringar och omvärderingar på grund av växelkurs- eller prisförändringar.

Enligt uppdelningen efter funktion klassificeras gränsöverskridande finansiella transaktioner och positioner som direktinvestering, portföljinvestering, finansiella derivat (som inte utgör reserver) och personaloptioner, övriga investeringar och valutareserv. För gränsöverskridande finansiella transaktioner och positioner görs en vidareklassificering efter typ av instrument och institutionell sektor.

Marknadspriser utgör värderingsgrunden för transaktioner och positioner. Nominell värdering används för positioner i icke omsättbara instrument, dvs. utlåning, inlåning och övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter. Alla transaktioner i dessa instrument värderas emellertid till marknadspriser. För att täcka upp för den bristande överensstämmelsen mellan marknadsvärderingen av transaktioner och den nominella värderingen av positioner ska säljaren redovisa omvärderingar på grund av andra prisförändringar under den period då försäljningen äger rum, motsvarande differensen mellan det nominella värdet och transaktionsvärdet, medan köparen ska redovisa ett motsatt belopp som omvärderingar på grund av andra prisförändringar. Liknande bokföring görs för transaktioner och positioner inom direkta investeringar där positionerna avspeglar eget kapital till bokfört värde (se nästa avsnitt).

Betalningsbalansens finansiella balans och utlandsställningen omfattar motposter till upplupna inkomster från instrument som klassificerats i respektive funktionell kategori.

6.1   Direkta investeringar

Direkta investeringar innebär att en inhemsk enhet i en ekonomi har kontroll eller en betydande grad av inflytande på ledningen av företaget i en annan ekonomi. Bevis för att ett sådant förhållande föreligger är enligt internationella standarder (BPM6) att minst 10 procent av röstetalet för ett företag med hemvist i en ekonomi innehas direkt eller indirekt av en investerare med hemvist i en annan ekonomi. Följaktligen kan det finnas ett direktinvesteringsförhållande mellan flera närstående företag, oavsett om kopplingarna omfattar en enda kedja eller flera kedjor. Det kan utvidgas till ett direktinvesteringsföretags dotterbolag, dotterdotterbolag och intressebolag. När ett direktinvesteringsförhållande väl etablerats kommer alla framtida finansiella flöden/innehav mellan närstående enheter att redovisas som direktinvesteringstransaktioner/positioner.

Eget kapital omfattar såväl filialers aktiekapital som alla aktier i dotterbolag och intressebolag. Återinvesterade vinstmedel rapporteras under rubriken ”avkastning på kapital” (se 3.2.3) och består av motposten till direktinvesterarens andel i dotterbolags eller intressebolags vinst som ej delats ut samt av vinst i filialer som inte överförs till direktinvesteraren.

För eget kapital och skulder när det gäller direkta investeringar görs en ytterligare uppdelning beroende på typen av förhållande mellan enheter samt investeringsinriktningen. Man kan särskilja mellan tre olika typer av direktinvesteringsförhållanden:

a)

Direktinvesterares investeringar i direktinvesteringsföretag. Denna kategori omfattar investeringsflöden (och stockar) från direktinvesteraren till dennes direktinvesteringsföretag (oberoende av om respektive företag står under direkt eller indirekt kontroll eller inflytande).

b)

Omvänd investering. Denna typ av förhållande täcker investeringsflöden (och stockar) från direktinvesteringsföretagen till direktinvesteraren.

c)

Mellan partnerföretag. Detta omfattar flöden (och stockar) mellan företag som inte står under varandras kontroll eller inflytande, men som båda står under samma direktinvesterares kontroll eller inflytande.

När det gäller värdering av direkta investeringar värderas aktiestockar i börsnoterade företag till marknadspriser. Vad det gäller icke-börsnoterade direktinvesteringsföretag värderas aktiestockar däremot med utgångspunkt i det bokförda värdet med hjälp av en gemensam definition som består av följande bokföringsposter:

i)

Inbetalt kapital (exklusive egna aktier och inklusive överkursfonder).

ii)

Alla typer av reserver (inklusive investeringsbidrag om dessa enligt bokföringsreglerna betraktas som en del av ett företags reserver).

iii)

Ej utdelad vinst efter avdrag för förluster (inklusive årets resultat).

När det gäller aktier i icke-börsnoterade företag kan de transaktioner som har redovisats i den finansiella balansen avvika från eget kapital till bokfört värde som redovisats i utlandsställningen. Sådana differenser redovisas som omvärderingar på grund av andra prisförändringar.

Som bästa praxis rekommenderas det att alla medlemsstater ska börja sammanställa de aktiestockar och återinvesterade medel inom ramen för utländska direkta investeringar på grundval av resultaten från undersökningarna av de utländska direkta investeringarna (som ska sammanställas åtminstone en gång per år) (2).

6.2   Portföljinvesteringar

Portföljinvesteringar omfattar transaktioner och positioner som inbegriper andra räntebärande värdepapper eller aktier än de som ingår i direkta investeringar och valutareserven. Portföljinvesteringar omfattar aktier, andelar i värdepappersfonder och räntebärande värdepapper, om de inte kategoriseras som antingen direkta investeringar eller som valutareserv. Transaktioner som repoavtal och värdepapperslån ingår inte i portföljinvesteringarna. Transaktioner och positioner som avser portföljinvesteringar värderas till marknadspriser. För portföljinvesteringar i icke-börsnoterade värdepapper kan det emellertid förekomma skillnader i värderingen av transaktioner och positioner på samma sätt som för direkta investeringar i icke-börsnoterade aktier. Även i detta fall bör sådana differenser redovisas som omvärderingar på grund av andra prisförändringar.

En gemensam strategi för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar fastställs i bilaga VI.

6.2.1   AKTIER

Aktier omfattar alla instrument som utgör fordringar på restvärdet i ett bolag eller kvasibolag sedan alla fordringsägare har betalats. Till skillnad från skulder ger aktier normalt inte ägaren rätt till ett i förväg fastställt belopp eller ett belopp som fastställs enligt en fast formel. Aktier omfattar börsnoterade aktier och icke-börsnoterade aktier.

Börsnoterade aktier är aktier som är noterade på en erkänd fondbörs eller annan form av andrahandsmarknad. Icke-börsnoterade aktier är aktier som inte är noterade på en fondbörs.

6.2.2   ANDELAR I VÄRDEPAPPERSFONDER

Andelar i värdepappersfonder emitteras av värdepappersfonder. På engelska kallas de ”shares”, och ”units” om fonden är en stiftelse. Värdepappersfonder är företag för kollektiva investeringar varigenom investerare för samman medel för att investera i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar. Andelar i värdepappersfonder har en särskild roll inom finansiell förmedling som ett slags kollektiva investeringar i andra tillgångar, så de redovisas separat i förhållande till övriga aktier. Deras inkomster behandlas också på olika sätt eftersom återinvesterade vinstmedel måste imputeras.

6.2.3   RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

Räntebärande värdepapper är överlåtbara instrument som fungerar som skuldebrev. Detta omfattar växlar, obligationer, överlåtbara bankcertifikat (inlåningsbevis), företagscertifikat, förlagsbevis, värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet, penningmarknadsinstrument och liknande instrument som vanligtvis är föremål för handel på de finansiella marknaderna. Transaktioner och positioner för räntebärande värdepapper delas in i kortfristiga och långfristiga räntebärande värdepapper efter ursprunglig löptid.

6.2.3.1   KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

Kortfristiga räntebärande värdepapper är realiserbara på begäran eller ställs ut med en ursprunglig löptid på högst ett år. De ger i allmänhet innehavaren en ovillkorlig rätt till ett visst angivet belopp på ett bestämt datum. Dessa instrument handlas vanligtvis, till underkurs, på organiserade marknader. Kursen beror på räntesatsen och den tid som återstår till förfallodagen.

6.2.3.2   LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

Långfristiga räntebärande värdepapper ges ut med en ursprunglig löptid på över ett år eller utan fastställd löptid (frånsett på begäran, vilket ingår under kortfristiga räntebärande värdepapper). De ger vanligtvis innehavaren a) en ovillkorlig rätt till en fast eller i kontrakt fastställd rörlig avkastning (utbetalningen av ränta är oberoende av gäldenärens ekonomiska resultat), och b) en ovillkorlig rätt till en fast summa som återbetalning av skuldbeloppet på en eller flera specificerade dagar.

Registrering av transaktioner i betalningsbalansen sker när en borgenär eller gäldenär bokför en fordran eller en skuld. Transaktioner registreras till det nettopris som erhålls eller erläggs, efter avdrag för provisioner och kostnader. För värdepapper med kupong innebär detta att upplupen ränta sedan den senaste räntebetalningen inkluderas, och för värdepapper som emitterats under pari innebär det att upplupen ränta sedan emissionen inkluderas. Upplupen ränta ska redovisas i den finansiella balansen i såväl betalningsbalansen som utlandsställningen, och motposter för detta ska föras upp på respektive inkomstkonton.

6.3   Finansiella derivat (som inte utgör reserver) och personaloptioner

Finansiella derivat är finansiella instrument som är knutna till ett visst annat finansiellt instrument, ett visst index eller en viss vara, och som gör det möjligt att handla med specifika finansiella risker (ränterisk, valutakursrisk, aktiekursrisk, råvaruprisrisk, kreditrisk osv.) på finansiella marknader. Denna kategori redovisas separat från andra kategorier eftersom den avser risköverföring snarare än tillhandahållande av medel eller andra resurser. Till skillnad från andra funktionella kategorier uppstår det inga primära inkomster från finansiella derivat. Nettoflöden relaterade till räntederivat ska redovisas som finansiella derivat och inte som avkastning på kapital. Transaktioner och positioner i finansiella derivat behandlas separat från värdet av de underliggande poster som de är knutna till. När det gäller optioner ska premierna (dvs. optionernas köp-/säljkurs och tillhörande courtage) i sin helhet redovisas. Återbetalningsbara marginalbetalningar omfattar kontanter eller andra säkerheter för att skydda en motpart mot faillissemangsrisk. De klassificeras som inlåning under övriga investeringar (om gäldenärens skulder ingår i den utvidgade penningmängden) eller i övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter. Icke-återbetalningsbara marginalbetalningar (även kallad marginalsäkerhet) minskar den finansiella skuld som uppstår genom ett derivat och klassificeras därför som transaktioner i finansiella derivat.

Värderingen av finansiella derivat bör göras enligt marknadsvärdesprincipen (marked-to-market). Förändringar i derivatens priser redovisas som kapitalvinster eller -förluster (omvärderingar på grund av prisförändringar). Registrering av transaktioner i finansiella derivat sker när en borgenär eller gäldenär bokför en fordran eller en skuld. Till följd av de praktiska problem som är förknippade med att hålla isär tillgångs- och skuldflödena när det gäller vissa derivat, redovisas samtliga transaktioner i finansiella derivat i betalningsbalansen för euroområdet på nettobasis. Tillgångs- och skuldpositioner i finansiella derivat i statistiken över utlandsställningen redovisas på bruttobasis, med undantag för de finansiella derivat som hör till valutareserven, vilka redovisas netto. Av praktiska skäl särredovisas underliggande derivat inte från de underliggande instrument som de är knutna till.

Personaloptioner är optioner till anställda om att köpa ett företags kapital, vilka utgör en form av lön. Om det får ske obegränsad handel med en personaloption på de finansiella marknaderna, klassificeras den som finansiellt derivat.

6.4   Övriga investeringar

Övriga investeringar är en restkategori som omfattar andra positioner och transaktioner än de som ingår i direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat och personaloptioner eller valutareserv. I den utsträckning som följande grupper av finansiella tillgångar och skulder inte ingår i direkta investeringar eller valutareserven, omfattar övriga investeringar följande: a) andra ägarandelar, b) sedlar, mynt och inlåning, c) lån (inklusive utnyttjande av IMF-kredit och lån från IMF), d) försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem, e) handelskrediter och förskott, f) övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter, och g) SDR-tilldelningar (innehav av särskilda dragningsrätter ingår i valutareserven).

För lån, inlåning och övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter till undervärde kan de transaktionsvärden som redovisas i den finansiella balansen avvika från de nominella värden som redovisas i utlandsställningen. Sådana differenser redovisas som omvärderingar på grund av andra prisförändringar.

6.4.1   ANDRA ÄGARANDELAR

Andra ägarandelar omfattar ägarandelar som inte är aktier och som därför inte ingår i portföljinvesteringar. Kapitaldeltagande i vissa internationella organisationer sker inte i form av värdepapper och klassificeras därför som andra ägarandelar.

6.4.2   SEDLAR, MYNT OCH INLÅNING

Sedlar, mynt och inlåning omfattar utelöpande sedlar och mynt samt inlåning. Inlåning är standardiserade, icke-överlåtbara avtal som vanligtvis tillhandahålls av inlåningsinstitut och som gör det möjligt för insättaren att sätta in och senare ta ut ett variabelt penningbelopp. Inlåning omfattar vanligtvis en garanti från låntagarens sida att återbetala kapitalbeloppet till investeraren.

Skillnaden mellan ”lån” och ”sedlar, mynt och inlåning” beror på karaktären av låntagare. Detta innebär att (på tillgångssidan) de monetära tillgångar som beviljas av den inhemska innehavarsektorn till utländska banker ska klassificeras som ”inlåning”, och de monetära tillgångar som beviljas av den inhemska innehavarsektorn till utländska icke-banker (dvs. andra institutionella enheter än banker) ska klassificeras som ”lån”. På skuldsidan ska monetära tillgångar som lånas av inhemska icke-banker (dvs. icke monetära finansinstitut) alltid klassificeras som ”lån”. Detta kriterium innebär slutligen att alla transaktioner där inhemska monetära finansinstitut och utländska banker är inblandade ska klassificeras som ”inlåning”.

6.4.3   LÅN

Lån utgörs av finansiella tillgångar som a) skapas när långivare ger lån direkt till en låntagare, och b) detta bestyrks genom dokument som inte är överlåtbara. Denna kategori omfattar alla lån, inklusive inteckningslån, finansiell leasing och repoliknande transaktioner. Alla repoliknande transaktioner, dvs. repoavtal, sälj- och återköpsavtal och värdepapperslån (där kontanta medel överförs som säkerhet), ska behandlas som lån mot säkerhet, inte som vanliga köp/försäljningar av värdepapper, och ska redovisas under rubriken ”övriga investeringar” i den inhemska sektor där transaktionen har skett. Denna behandling, som står i överensstämmelse med den redovisningspraxis som tillämpas av banker och andra finansinstitut, ska ge en mer exakt bild av den ekonomiska verkligheten bakom dessa finansiella instrument.

6.4.4   FÖRSÄKRINGSSYSTEM, PENSIONSSYSTEM OCH STANDARDISERADE GARANTISYSTEM

Detta omfattar följande: a) skadeförsäkringstekniska reserver, b) rättigheter som avser livförsäkring och livränta, c) pensionsrättigheter, krav på pensionsmedel från pensionsförvaltare och rättigheter till icke-pensionsfonder, samt d) avsättningar för krav inom ramen för standardiserade garantier.

6.4.5   HANDELSKREDITER OCH FÖRSKOTT

Handelskrediter och förskott är finansiella fordringar i samband med kreditgivningen vid leverantörers transaktioner i varor och tjänster till sina kunder, och förskottsbetalningar för produkter under framställning eller för beställda produkter, i form av kunders förskottsbetalningar för varor och tjänster som ännu inte har levererats. Handelskrediter och förskott uppstår när betalningen för varor eller tjänster inte sker vid samma tidpunkt som förändringen i äganderätten till en vara eller tillhandahållandet av en tjänst.

6.4.6   ÖVRIGA OBETALDA/FÖRUTBETALDA INKOMSTER OCH UTGIFTER

Denna kategori består av obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter förutom de som ingår i handelskrediter och förskott eller övriga instrument. Den omfattar finansiella tillgångar och skulder som uppkommer som motposter till transaktioner när det finns en tidsskillnad mellan dessa transaktioner och de motsvarande betalningarna. Detta omfattar skatteskulder för skatter, köp och försäljning av värdepapper, avgifter för värdepappersutlåning, avgifter för guldlån, löner, utdelningar och upplupna sociala avgifter som ännu ej erlagts.

6.4.7   SDR-TILLDELNINGAR

Tilldelningen av SDR till IMF-medlemmar visas som en skuld för mottagaren under SDR inom övriga investeringar, med en motsvarande post under SDR i valutareserven.

6.5   Valutareserv

Valutareserven utgörs av externa tillgångar som är lättillgängliga och kontrolleras av monetära myndigheter i syfte att tillgodose betalningsbalansens finansieringsbehov, ingripa på valutamarknaderna för att styra växelkursen samt för andra relaterade ändamål (som att upprätthålla förtroendet för valutan och ekonomin, eller utgöra en bas för utländska lån). Valutareserven måste vara tillgångar i utländsk valuta, fordringar gentemot utländska enheter och faktiskt befintliga tillgångar. Potentiella tillgångar omfattas ej. En utgångspunkt för valutareserven är begreppen ”kontroll” och ”tillgänglighet för användning” av de monetära myndigheterna.

Euroområdets valutareserv omfattar Eurosystemets valutareserv, dvs. ECB:s valutareserv och den valutareserv som innehas av de nationella centralbankerna i euroområdet.

Valutareserver ska i) kontrolleras av en monetär myndighet inom Eurosystemet, dvs. antingen ECB eller en nationell centralbank i euroområdet, och ii) bestå av i hög grad likvida, omsättningsbara och kreditvärdiga fordringar som Eurosystemet har på personer med hemvist utanför euroområdet och som är denominerade i andra konvertibla valutor än euron samt monetärt guld, reservpositioner i IMF eller särskilda dragningsrätter (SDR).

Denna definition undantar uttryckligen fordringar i utländsk valuta på personer med hemvist i euroområdet och fordringar i euro från att betraktas som valutareserver, såväl nationellt som på euroområdesnivå. På samma sätt ska statens och/eller statskassans positioner i utländsk valuta, i enlighet med institutionella överenskommelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, inte inkluderas i definitionen av euroområdets valutareserv.

ECB:s valutareserv har sammanförts (poolade reserver) i enlighet med artikel 30 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ska därför anses stå under ECB:s direkta kontroll. Så länge inga ytterligare överföringar sker, står de valutareserver som innehas av de nationella centralbankerna under deras direkta kontroll och ska därför betraktas som respektive nationella centralbanks valutareserv.

Eurosystemets reservtillgångar sammanställs brutto och utan avdrag för valutarelaterade skulder (med undantag för valutareserver som ingår under delposten ”finansiella derivat” som sammanställs netto).

Värderingen sker till marknadspris där a) transaktioner värderas till den marknadskurs som gäller vid tidpunkten för transaktionen och b) innehav värderas till de slutliga mittkurser som gäller vid referensperiodens utgång. Omräkningen till euro av transaktioner och innehav av tillgångar denominerade i annan valuta än euro ska ske med hjälp av de valutakurser som gäller vid tidpunkten för transaktionen samt de slutliga mittkurser som gäller vid referensperiodens utgång.

Uppfattningen att övriga tillgångar i utländsk valuta som inte ingår i valutareservposten i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen också kan vara en betydelsefull indikator på ett lands förmåga att uppfylla sina åtaganden i utländsk valuta har blivit allt vanligare och införlivats i IMF:s särskilda standard för utgivning av statistik (Special Data Dissemination Standard). För att beräkna tillgångar i utländsk valuta måste uppgifter om bruttoreserver kompletteras med information om andra tillgångar i utländsk valuta och skulder relaterade till valutareserven. I enlighet därmed kompletteras de månatliga uppgifterna om Eurosystemets (brutto-)valutareserv med information om andra tillgångar i utländsk valuta och om förutbestämda och potentiella kortfristiga nettoflöden ur bruttovalutareserven, klassificerade efter återstående löptid. Vidare krävs en valutauppdelning mellan bruttovalutareserver i SDR-valutor (totalt) och i andra valutor (totalt), med ett kvartals eftersläpning.

6.5.1   MONETÄRT GULD

Monetärt guld är guld som de monetära myndigheterna (eller andra som står under de monetära myndigheternas effektiva kontroll) har befogenhet till och som innehas som valutareserv. Detta omfattar investeringsguld och ej fördelade guldkonton hos utländska enheter som ger befogenhet att kräva inlösen i guld.

Innehav av monetärt guld bör vara oförändrat vid alla reversibla guldtransaktioner (guldswappar, repor, lån och inlåning).

6.5.1.1   Investeringsguld är i form av mynt, göt eller tackor med en renhet på minst 995/1000, inklusive investeringsguld som innehas på fördelade guldkonton.

6.5.1.2   Ej fördelade guldkonton utgör en fordran mot kontoföraren att tillhandahålla guld. För dessa konton har kontoföraren befogenhet till en valutareserv av fysiskt fördelat guld och ställer fordringar på kontoinnehavare denominerade i guld. Ej fördelade guldkonton som inte klassificeras som monetärt guld ingår som sedlar, mynt och inlåning i övriga investeringar.

6.5.2   SDR

SDR är internationella reservtillgångar som skapats av Internationella valutafonden (IMF) och tilldelats dess medlemmar för att öka medlemmarnas existerande reservtillgångar. SDR innehas endast av IMF-medlemmarnas monetära myndigheter samt av ett begränsat antal internationella finansinstitut som är godkända IMF-innehavare.

6.5.3   RESERVPOSITION I IMF

Detta är summan av a) ”reservtranchen”, dvs. de belopp i utländsk valuta, inklusive SDR, som ett medlemsland får ta ut från IMF med kort varsel, och b) eventuell IMF-skuldsättning inom ramen för ett låneavtal i ”General Resources Account” som medlemslandet har omedelbar tillgång till.

6.5.4   ÖVRIGA VALUTARESERVER

Detta omfattar sedlar, mynt och inlåning, värdepapper, finansiella derivat och övriga fordringar. Inlåning avser de valutareserver som är tillgängliga på begäran. Värdepapper omfattar likvida och omsättningsbara aktier och räntebärande värdepapper som har emitterats av utländska enheter, inklusive andelar i värdepappersfonder. Finansiella derivat redovisas endast i valutareserven om de derivat som hänför sig till förvaltningen av valutareserven utgör en integrerad del av värderingen av dessa tillgångar. Övriga fordringar omfattar lån till utländska icke-banker, långfristiga lån till ett konto för en IMF-stiftelse samt övriga finansiella tillgångar som inte inkluderats tidigare men som uppfyller definitionen av valutareserv.

2.   Månadsvis betalningsbalans

Sammanställningen av månadsuppgifter för flera bytesbalans- och kapitalbalansposter är särskilt utmanande i insamlingssystem som framför allt bygger på undersökningar och direktrapportering. Framför allt när det gäller posterna tjänster, löner, återinvesterade vinstmedel (3), övriga primära inkomster, sekundära inkomster och kapitalbalansen kan det förekomma att alla eller merparten av de uppgifter som normalt används för att sammanställa den kvartalsvisa betalningsbalansen, inklusive uppgifter från administrativa datakällor, inte är tillgängliga månadsvis eller också är ofullständiga.

För posten varor är månadsuppgifter däremot tillgängliga från utrikeshandelsstatistiken, t.ex. i form av snabbestimat. Men även för varor kan det förekomma att månadsuppgifter inte alltid finns tillgängliga i tid eller att snabbestimaten är ofullständiga.

Med hänsyn till kostnaderna för att sammanställa uppgifter och arbetsbördan för respondenterna är det en allmän och väl beprövad praxis att använda tidsseriemodeller eller indirekta estimeringsmetoder för att höja kvaliteten på de uppgifter som insamlas månadsvis för dessa bytesbalans- och kapitalbalansposter.

3.   Klassificering efter institutionell sektor

Sektorsuppdelningen av aggregat för euroområdet omfattar centralbanker, andra MFI:er – monetära finansinstitut som tar emot inlåning med undantag för centralbanker och penningmarknadsfonder – offentlig sektor och övriga sektorer – andra finansiella företag än monetära finansinstitut och icke-finansiella företag, hushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer. Dessa institutionella sektorer följer definitionerna i ENS 2010. Euroområdets sektor ”centralbanker” består av Eurosystemet.


(1)  KOM(2010) 774 slutlig.

(2)  Följande metoder är inte godtagbara och ska överges: i) att överlämna åt uppgiftslämnarna att välja utvärderingskriterium (marknadsvärden eller bokförda värden) och ii) att använda en metod för ständig lagerinvestering/ackumulation av betalningsbalansflöden för att sammanställa stockar.

(3)  När återinvesterade vinstmedel beräknas på basis av årliga undersökningar kan det förekomma att de underliggande uppgifterna kanske inte är tillgängliga kvartalsvis, och i så fall måste en skattning göras.


BILAGA IV

ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER TILL EUROPEISKA CENTRALBANKEN

För elektronisk överföring av de statistiska uppgifter som Europeiska centralbanken (ECB) behöver ska de nationella centralbankerna använda den rapporteringsväg som Europeiska centralbankssystemet (ECBS) erbjuder och som bygger på telekommunikationsnätet ESCB-Net. Datautbytet inom ECBS måste baseras på formatet Statistical Data and Metadata eXchange. Detta krav hindrar inte att andra medel efter överenskommelse kan användas som en reservlösning för överföring av de statistiska uppgifterna till ECB.

För att dataöverföringen ska fungera smidigt ska de nationella centralbankerna beakta följande rekommendationer:

Fullständighet: De nationella centralbankerna ska rapportera alla begärda seriekoder. Att inte rapportera några koder eller rapportera koder som inte finns i kodförteckningen betraktas som ofullständig rapportering. Om en uppgift saknas, ska den utelämnade uppgiften markeras med hjälp av motsvarande statusflagga.

Redovisningsidentiteter och teckenkonvention för uppgifterna: valideringsreglerna måste implementeras av de nationella centralbankerna innan uppgifterna sänds till ECB.

När endast en delmängd seriekoder revideras, ska valideringsreglerna tillämpas för hela rapporten.


BILAGA V

UPPFÖLJNING AV METODERNA FÖR STATISTIKSAMMANSTÄLLNINGAR

Europeiska centralbanken (ECB) följer upp de begrepp och definitioner samt sammanställningsmetoder som tillämpas av euroområdets medlemsstater. ECB:s publikation European Union balance of payments/international investment position statistical methods (nedan kallad betalningsbalansboken) innehåller information om praxis och händelseutveckling när det gäller statistik över betalningsbalans och utlandsställning i medlemsstaterna.

Betalningsbalansboken innehåller detaljerade beskrivningar av metoderna för uppgiftssammanställning och av de begrepp och definitioner som används. Där finns även information om avvikelser från de överenskomna metoderna för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen.

Betalningsbalansboken uppdateras regelbundet i nära samarbete med medlemsstaterna.


BILAGA VI

DATAINSAMLING INOM OMRÅDET PORTFÖLJINVESTERINGAR

Med tanke på de svårigheter som finns när det gäller att sammanställa statistik över portföljinvesteringar har det ansetts nödvändigt att definiera gemensamma tillvägagångssätt för insamling av denna information i euroområdet.

Tillgången och kvaliteten för en central värdepappersdatabas (nedan kallad CSDB) anses vara avgörande för att insamlingssystemen ska kunna fungera.

Den eftersträvade täckningen definieras enligt följande: stocksiffror för värdepapper som rapporteras till den som ansvarar för den nationella sammanställningen på aggregerad basis, dvs. utan att standardkoder (ISIN eller liknande) används, bör ej överstiga 15 procent av de totala portföljinvesteringsstockarna i tillgångar eller skulder. Denna gräns ska vara vägledande för bedömningen av vilken täckning medlemsstaternas system har. För att möjliggöra sammanställningen av statistik från uppgifter som samlats in värdepapper för värdepapper bör CSDB erbjuda tillräcklig täckning globalt sett av portföljinvesteringar.

Tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom utlandsställningen ska sammanställas uteslutande med hjälp av stockuppgifter.

Insamlingssystemen för uppgifter om portföljinvesteringar för euroområdet ska överensstämma med en av de modeller som återfinns i följande tabell:

Godkända modeller för uppgiftsinsamling om portföljinvesteringar

Månadsvisa stockar [s-b-s] + månadsvisa flöden [s-b-s]

Kvartalsvisa stockar [s-b-s] + månadsvisa flöden [s-b-s]

Månadsvisa stockar [s-b-s] + härledda månadsvisa flöden [s-b-s]

Kvartalsvisa stockar [s-b-s] + månadsvisa flöden [aggregerade]

Förklaringar:

s-b-s= uppgiftsinsamling värdepapper för värdepapper (security by security)

härledda flöden= skillnaden mellan stockar (justerade för valutakursrörelser, prisrörelser och andra identifierade volymförändringar)


BILAGA VII

UPPHÄVD RIKTLINJE OCH ÄNDRINGAR

 

Riktlinje ECB/2004/15 (EUT L 354, 30.11.2004, s. 34)

 

Riktlinje ECB/2007/3 (EUT L 159, 20.6.2007, s. 48)


Top