Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011L0096

Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

OJ L 345, 29.12.2011, p. 8–16 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 17 Volume 002 P. 218 - 226

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/96/oj

29.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/8


RÅDETS DIREKTIV 2011/96/EU

av den 30 november 2011

om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

(omarbetning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. Med anledning av nya ändringar bör det direktivet av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Mot bakgrund av domstolens dom av den 6 maj 2008 i mål C-133/06 (5) anses det nödvändigt att formulera om artikel 4.3 andra stycket i direktiv 90/435/EEG i syfte att klargöra att de regler som avses i den bestämmelsen antas av rådet i enlighet med det förfarande som föreskrivs i fördraget. Det är dessutom lämpligt att uppdatera bilagorna till det direktivet.

(3)

Syftet med detta direktiv är att undanta olika former av vinstutdelning från dotterbolag till moderbolag från källskatt och att förhindra dubbelbeskattning av sådana inkomster på moderbolagsnivå.

(4)

Att sammanföra bolag från olika medlemsstater kan vara nödvändigt för att inom unionen skapa betingelser liknande dem som råder på en inre marknad och därmed säkerställa att en sådan inre marknad fungerar väl. Sådana åtgärder bör inte hindras av restriktioner, olägenheter eller snedvridningar som beror på skattebestämmelserna i medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att för grupper av bolag från olika medlemsstater föreskriva skatteregler som är neutrala från konkurrenssynpunkt för att tillåta företagen att anpassa sig till den inre marknadens behov, att öka sin produktivitet och att förbättra sin internationella konkurrensförmåga.

(5)

Sådana grupperingar kan leda till bildandet av koncerner med moderbolag och dotterbolag.

(6)

Innan direktiv 90/435/EEG trädde i kraft varierade de skattebestämmelser som reglerade förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag från olika medlemsstater avsevärt från medlemsstat till medlemsstat och var generellt sett mindre fördelaktiga än de som var tillämpliga på moderbolag och dotterbolag i samma medlemsstat. Samverkan mellan bolag från olika medlemsstater missgynnades därigenom i jämförelse med samverkan mellan bolag i samma medlemsstat. Det var nödvändigt att eliminera denna nackdel genom införandet av ett gemensamt system för att underlätta grupperingar av bolag på unionsnivå.

(7)

Då ett moderbolag i denna sin egenskap mottar utdelad vinst från ett dotterbolag, måste den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande avstå från att beskatta sådan vinst, eller beskatta den men låta moderbolaget från skatten avräkna den på denna vinst belöpande bolagsskatt som dotterbolaget har betalat.

(8)

Vidare är det för att åstadkomma skattemässig neutralitet nödvändigt att den vinst som ett dotterbolag delar ut till sitt moderbolag undantas från källskatt.

(9)

När ett till moderbolaget hörande fast driftställe betalar ut eller tar emot vinstutdelning bör detta behandlas på samma sätt som motsvarande transaktion mellan ett dotterbolag och dess moderbolag. Detta bör även gälla när ett moderbolag och dess dotterbolag är belägna i samma medlemsstat och det fasta driftstället är beläget i en annan medlemsstat. Å andra sidan tycks situationer där det fasta driftstället och dotterbolaget är belägna i samma medlemsstat kunna hanteras av den berörda medlemsstaten inom ramen för den nationella lagstiftningen, om inte annat följer av tillämpningen av fördragets principer.

(10)

När det gäller behandlingen av fasta driftställen kan medlemsstaterna i enlighet med fördragets principer och med beaktande av internationellt accepterade skatteregler behöva fastställa villkor och rättsliga instrument för att skydda de nationella skatteinkomsterna och avvärja kringgående av nationella lagar.

(11)

När företagskoncerner är organiserade som en kedja av företag där vinst utdelas genom de olika nivåerna i kedjan till moderbolaget, bör dubbelbeskattning undvikas genom beviljande av antingen skattebefrielse eller avräkning av skatt. Om avräkning av skatt görs bör det vara möjligt för moderbolaget att, under förutsättning att de i detta direktiv angivna kraven är uppfyllda, från den skatt det har att betala på vinstutdelning avräkna sådan på utdelningen belöpande bolagsskatt som har erlagts av företagen längre ned i kedjan.

(12)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga II.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Varje medlemsstat ska tillämpa detta direktiv

a)

på utdelning till bolag som är hemmahörande i den medlemsstaten från dotterbolag i andra medlemsstater,

b)

på utdelning från bolag som är hemmahörande i den medlemsstaten till moderbolag i andra medlemsstater,

c)

på utdelning till i den medlemsstaten belägna fasta driftställen till bolag från andra medlemsstater, från dotterbolag i en annan medlemsstat än den där det fasta driftstället är beläget,

d)

på utdelning från i den medlemsstaten belägna bolag till fasta driftställen belägna i en annan medlemsstat till bolag i samma medlemsstat där de är dotterbolag.

2.   Detta direktiv ska inte hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som behövs för förebyggande av bedrägeri och annan oredlighet eller missbruk.

Artikel 2

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)   bolag i en medlemsstat: varje bolag som

b)   fast driftställe: en stadigvarande plats för affärsverksamhet belägen i en medlemsstat, från vilken ett i en annan medlemsstat beläget bolags verksamhet helt eller delvis bedrivs, såvida vinsten från detta driftställe beskattas i den medlemsstat där driftstället är beläget enligt gällande bilateralt skatteavtal eller, om ett sådant avtal saknas, enligt nationell lagstiftning.

Artikel 3

1.   Vid tillämpningen av detta direktiv gäller följande:

a)

Status som moderbolag ska tillskrivas

i)

i vart fall ett bolag i en medlemsstat som uppfyller de villkor som anges i artikel 2 och innehar andelar motsvarande minst 10 % av kapitalet i ett i en annan medlemsstat beläget bolag som uppfyller samma villkor,

ii)

på samma villkor, ett bolag i en medlemsstat som innehar andelar motsvarande minst 10 % av kapitalet i ett i samma medlemsstat beläget bolag, vilka andelar innehas helt eller delvis av ett fast driftsställe för det i en annan medlemsstat belägna förstnämnda bolaget.

b)

Med dotterbolag avses det bolag vars kapital inbegriper de andelar som avses i a.

2.   Med avvikelse från punkt 1 ska medlemsstaterna ha möjlighet

a)

att genom bilateral överenskommelse ersätta kriteriet kapitalandel med röstandel,

b)

att inte tillämpa detta direktiv på bolag i medlemsstaten som inte under en oavbruten period av minst två år bibehåller ett innehav som kvalificerar dem som moderbolag eller på de bolag i medlemsstaten i vilka ett bolag från en annan medlemsstat inte bibehåller ett sådant innehav under en oavbruten period av minst två år.

Artikel 4

1.   Då ett moderbolag eller ett fast driftställe till detta i kraft av moderbolagets förbindelse med ett dotterbolag tar emot utdelning från detta annat än i samband med att dotterbolaget träder i likvidation ska den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande och den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget antingen

a)

avstå från att beskatta sådan utdelning, eller

b)

beskatta den men medge moderbolaget och det fasta driftstället rätt att från den skatt de har att betala avräkna sådan på vinstutdelningen belöpande bolagsskatt som har erlagts av dotterbolaget och av eventuella underliggande dotterbolag, under förutsättning att varje bolag och dess underliggande dotterbolag på varje nivå omfattas av definitionerna i artikel 2 och uppfyller kraven enligt artikel 3, upp till beloppet för den motsvarande skatt som ska betalas.

2.   Inget i detta direktiv ska hindra den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande från att betrakta ett dotterbolag som skattemässigt transparent på grundval av den medlemsstatens bedömning av den rättsliga karaktär som dotterbolaget har som en följd av den lag enligt vilken bolaget bildades och därför från att beskatta moderbolaget för dess andel av dess dotterbolags vinst allteftersom sådan vinst uppkommer. I detta fall ska den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande avstå från att beskatta utdelning från dotterbolaget.

Den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande ska, när den bedömer moderbolagets andel av dess dotterbolags vinst allteftersom sådan vinst uppkommer, antingen undanta denna vinst från beskattning eller medge moderbolaget rätt att från den skatt det har att betala avräkna den del av bolagsskatten som avser moderbolagets andel av vinsten och som erlagts av dotterbolaget och av eventuella underliggande dotterbolag, under förutsättning att varje bolag och dess underliggande dotterbolag på varje nivå omfattas av definitionerna i artikel 2 och uppfyller kraven enligt artikel 3, upp till beloppet för den motsvarande skatt som ska betalas.

3.   Varje medlemsstat ska vara bibehållen rätten att föreskriva att eventuella kostnader som avser innehavet och eventuella förluster till följd av vinstutdelningen från dotterbolaget inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget.

Om de förvaltningskostnader som avser innehavet i sådant fall fastställs schablonmässigt, får detta belopp inte överstiga 5 % av den vinst som utdelats av dotterbolaget.

4.   Punkterna 1 och 2 ska gälla till dess att ett gemensamt system för bolagsbeskattning trätt i kraft och börjat tillämpas.

5.   Rådet ska enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén vid lämplig tidpunkt anta de regler som ska tillämpas från och med dagen för det faktiska ikraftträdandet av ett gemensamt system för bolagsbeskattning.

Artikel 5

Vinstutdelning från ett dotterbolag till moderbolaget ska vara befriad från källskatt.

Artikel 6

Ett moderbolags medlemsstat får inte ta ut källskatt på vinst som bolaget uppbär från ett dotterbolag.

Artikel 7

1.   Termen källskatt så som den används i detta direktiv ska inte omfatta den förskottsbetalning av bolagsskatt som görs till den medlemsstat där dotterbolaget är hemmahörande i samband med utdelning till moderbolaget.

2.   Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av nationella eller avtalsgrundade bestämmelser utformade för att förhindra eller minska ekonomisk dubbelbeskattning av utdelning, i synnerhet bestämmelser som hänför sig till skattetillgodohavande till förmån för dem som mottar utdelning.

Artikel 8

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 18 januari 2012. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv, tillsammans med en jämförelsetabell mellan dem och detta direktiv.

Artikel 9

Direktiv 90/435/EEG i dess lydelse enligt de akter som anges i del A i bilaga II ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga II.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 10

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 november 2011.

På rådets vägnar

J. VINCENT-ROSTOWSKI

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 4 maj 2011 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 107, 6.4.2011, s. 73.

(3)  EGT L 225, 20.8.1990, s. 6.

(4)  Se del A i bilaga II.

(5)  REG 2008, s. I-03189.


BILAGA I

DEL A

Förteckning över de slag av bolag som avses i artikel 2 a i

a)

Bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE) (1) och rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (2) samt kooperativa föreningar som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (3) och rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande (4).

b)

Bolag i belgisk rätt som kallas ”société anonyme”/”naamloze vennootschap”, ”société en commandite par actions”/”commanditaire vennootschap op aandelen”, ”société privée à responsabilité limitée”/”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”société coopérative à responsabilité limitée”/”coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid” eller ”société coopérative à responsabilité illimitée”/”coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid”, ”société en nom collectif”/”vennootschap onder firma”, ”société en commandite simple”/”gewone commanditaire vennootschap”, offentliga företag som antagit någon av de ovannämnda associationsformerna samt andra bolag som bildats i enlighet med belgisk rätt och som omfattas av belgisk bolagsskatt.

c)

Bolag i bulgarisk rätt som kallas ”събирателно дружество”, ”командитно дружество”, ”дружество с ограничена отговорност”, ”акционерно дружество”, ”командитно дружество с акции”, ”неперсонифицирано дружество”, ”кооперации”, ”кооперативни съюзи”, ”държавни предприятия”, som bildats i enlighet med bulgarisk lagstiftning och som bedriver kommersiell verksamhet.

d)

Bolag i tjeckisk rätt som kallas ”akciová společnost”, ”společnost s ručením omezeným”.

e)

Bolag i dansk rätt som kallas ”aktieselskab” eller ”anpartsselskab”. Andra enligt bolagsskattelagen skattepliktiga bolag, i den utsträckning deras beskattningsbara inkomst beräknas och beskattas enligt de allmänna skatterättsliga bestämmelserna för ”aktieselskaber”.

f)

Bolag i tysk rätt som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Kommanditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, ”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft” eller ”Betrieb gewerblicher Art von juristischen Personen des öffentlichen Rechts”, samt andra bolag som bildats i enlighet med tysk rätt och som omfattas av tysk bolagsskatt.

g)

Bolag i estnisk rätt som kallas ”täisühing”, ”usaldusühing”, ”osaühing”, ”aktsiaselts”, ”tulundusühistu”.

h)

Bolag som bildats enligt irländsk rätt eller som i irländsk rätt betraktas som bolag, organ som registrerats enligt Industrial and Provident Societies Act, ”building societies” som bildats enligt Building Societies Acts samt ”trustee savings banks” i den mening som avses i Trustee Savings Banks Act från 1989.

i)

Bolag i grekisk rätt som kallas ”ανώνυμη εταιρεία” eller ”εταιρεία περιωρισμένης ευθύνης (Ε.Π.Ε.)” samt andra bolag som bildats i enlighet med grekisk rätt och som omfattas av grekisk bolagsskatt.

j)

Bolag i spansk rätt som kallas ”sociedad anónima”, ”sociedad comanditaria por acciones” eller ”sociedad de responsabilidad limitada” samt offentligrättsliga organ som fungerar enligt privaträttsliga regler. Andra associationsformer som bildats i enlighet med spansk rätt och som omfattas av spansk bolagsskatt (Impuesto sobre Sociedades).

k)

Bolag i fransk rätt som kallas ”société anonyme”, ”société en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”société par actions simplifiée”, ”société d'assurance mutuelle”, ”caisse d'épargne et de prévoyance”, ”société civile”, som automatiskt omfattas av bolagsskatt, ”coopérative” eller ”union de coopératives”, industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag samt andra bolag som bildats i enlighet med fransk rätt och som omfattas av fransk bolagsskatt.

l)

Bolag i italiensk rätt som kallas ”società per azioni”, ”società in accomandita per azioni”, ”società a responsabilità limitata”, ”società cooperativa” eller ”società di mutua assicurazione” samt privata och offentliga organ vars verksamhet helt eller huvudsakligen är av kommersiell karaktär.

m)

I cypriotisk rätt: ”εταιρείες” enligt definitionen i inkomstskattelagstiftningen.

n)

Bolag i lettisk rätt som kallas ”akciju sabiedrība”, ”sabiedrība ar ierobežotu atbildību”.

o)

Bolag som är bildade enligt litauisk rätt.

p)

Bolag i luxemburgsk rätt som kallas ”société anonyme”, ”société en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”société coopérative”, ”société coopérative organisée comme une société anonyme”, ”association d'assurances mutuelles”, ”association d'épargne-pension” eller ”entreprise de nature commerciale, industrielle ou minière de l’Etat, des communes, des syndicats de communes, des établissements publics et des autres personnes morales de droit public” samt andra bolag som bildats i enlighet med luxemburgsk rätt och som omfattas av luxemburgsk bolagsskatt.

q)

Bolag i ungersk rätt som kallas ”közkereseti társaság”, ”betéti társaság”, ”közös vállalat”, ”korlátolt felelősségű társaság”, ”részvénytársaság”, ”egyesülés”, ”szövetkezet”.

r)

Bolag i maltesisk rätt som kallas ”Kumpaniji ta’ Responsabilita’ Limitata”, ”Soċjetajiet en commandite li l-kapital tagħhom maqsum f'azzjonijiet”.

s)

Bolag i nederländsk rätt som kallas ”naamloze vennootschap”, ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”open commanditaire vennootschap”, ”coöperatie”, ”onderlinge waarborgmaatschappij”, ”fonds voor gemene rekening”, ”vereniging op coöperatieve grondslag” eller ”vereniging welke op onderlinge grondslag als verzekeraar of kredietinstelling optreedt” samt andra bolag som bildats i enlighet med nederländsk rätt och som omfattas av nederländsk bolagsskatt.

t)

Bolag i österrikisk rätt som kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, ”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft”, ”Betrieb gewerblicher Art von Körperschaften des öffentlichen Rechts” eller ”Sparkasse” samt andra bolag som bildats i enlighet med österrikisk rätt och som omfattas av österrikisk bolagsskatt.

u)

Bolag i polsk rätt som kallas ”spółka akcyjna”, ”spółka z ograniczoną odpowiedzialnością”.

v)

Enligt portugisisk rätt bildade handelsrättsliga bolag, civilrättsliga bolag i kommersiell form, kooperativ och offentliga företag.

w)

Bolag i rumänsk rätt som kallas ”societăți pe acțiuni”, ”societăți în comandită pe acțiuni”, ”societăți cu răspundere limitată”.

x)

Bolag i slovensk rätt som kallas ”delniška družba”, ”komanditna družba”, ”družba z omejeno odgovornostjo”.

y)

Bolag i slovakisk rätt som kallas ”akciová spoločnosť”, ”spoločnosť s ručením obmedzeným”, ”komanditná spoločnosť”.

z)

Bolag i finsk rätt som kallas ”osakeyhtiö”/”aktiebolag”, ”osuuskunta”/”andelslag”, ”säästöpankki”/”sparbank” eller ”vakuutusyhtiö”/”försäkringsbolag”.

aa)

Bolag i svensk rätt som kallas ”aktiebolag”, ”försäkringsaktiebolag”, ”ekonomiska föreningar”, ”sparbanker” eller ”ömsesidiga försäkringsbolag”, ”försäkringsföreningar”.

ab)

Bolag som bildats enligt brittisk rätt.

DEL B

Förteckning över de skatter som avses i artikel 2 a iii

impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,

корпоративен данък i Bulgarien,

daň z příjmů právnických osob i Tjeckien,

selskabsskat i Danmark,

Körperschaftssteuer i Tyskland,

tulumaks i Estland,

corporation tax i Irland,

φόρος εισοδήματος νομικών προσώπων κερδοσκοπικού χαρακτήρα i Grekland,

impuesto sobre sociedades i Spanien,

impôt sur les sociétés i Frankrike,

imposta sul reddito delle società i Italien,

φόρος εισοδήματος i Cypern,

uzņēmumu ienākuma nodoklis i Lettland,

pelno mokestis i Litauen,

impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,

társasági adó, osztalékadó i Ungern,

taxxa fuq l-income i Malta,

vennootschapsbelasting i Nederländerna,

Körperschaftssteuer i Österrike,

podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,

imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,

impozit pe profit i Rumänien,

davek od dobička pravnih oseb i Slovenien,

daň z príjmov právnických osôb i Slovakien,

yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,

statlig inkomstskatt i Sverige,

corporation tax i Förenade kungariket.


(1)  EGT L 294, 10.11.2001, s. 1.

(2)  EGT L 294, 10.11.2001, s. 22.

(3)  EUT L 207, 18.8.2003, s. 1.

(4)  EUT L 207, 18.8.2003, s. 25.


BILAGA II

DEL A

Upphävt direktiv och en förteckning över dess senare ändringar

(hänvisningar i artikel 9)

Rådets direktiv 90/435/EEG

(EGT L 225, 20.8.1990, s. 6)

 

Punkt XI.B.I.3 i bilaga I till 1994 års anslutningsakt

(EGT C 241, 29.8.1994, s. 196)

 

Rådets direktiv 2003/123/EG

(EUT L 7, 13.1.2004, s. 41)

 

Punkt 9.8 i bilaga II till 2003 års anslutningsakt

(EUT L 236, 23.9.2003, s. 555)

 

Rådets direktiv 2006/98/EG

(EUT L 363, 20.12.2006, s. 129)

Endast bilagan punkt 7

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(hänvisningar i artikel 9)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

90/435/EEG

31 december 1991

2003/123/EG

1 januari 2005

2006/98/EG

1 januari 2007


BILAGA III

Jämförelsetabell

Direktiv 90/435/EEG

Detta direktiv

Artikel 1.1 första till fjärde strecksatserna

Artikel 1.1 a–d

Artikel 1.2

Artikel 1.2

Artikel 2.1 första delen av den inledande frasen

Artikel 2 inledande frasen

Artikel 2.1 andra delen av den inledande frasen

Artikel 2 a inledande frasen

Artikel 2.1 a

Artikel 2 a i

Artikel 2.1 b

Artikel 2 a ii

Artikel 2.1 c första stycket inledande frasen och andra stycket

Artikel 2 a iii

Artikel 2.1 c första stycket första till tjugosjunde strecksatserna

Del B första till tjugosjunde strecksatserna i bilaga I

Artikel 2.2

Artikel 2 b

Artikel 3.1 inledande frasen

Artikel 3.1 inledande frasen

Artikel 3.1 a första stycket inledande orden

Artikel 3.1 a inledande frasen

Artikel 3.1 a första stycket avslutande orden

Artikel 3.1 a i

Artikel 3.1 a andra stycket

Artikel 3.1 a ii

Artikel 3.1 a tredje stycket

Artikel 3.1 a fjärde stycket

Artikel 3.1 b

Artikel 3.1 b

Artikel 3.2 första och andra strecksatserna

Artikel 3.2 a och b

Artikel 4.1 första och andra strecksatserna

Artikel 4.1 a och b

Artikel 4.1a

Artikel 4.2

Artikel 4.2 första meningen

Artikel 4.3 första stycket

Artikel 4.2 andra meningen

Artikel 4.3 andra stycket

Artikel 4.3 första stycket

Artikel 4.4

Artikel 4.3 andra stycket

Artikel 4.5

Artiklarna 5, 6 och 7

Artiklarna 5, 6 and 7

Artikel 8.1

Artikel 8.2

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 9

Artikel 11

Bilagan

Del A i bilaga I

Bilaga II

Bilaga III


Top