23.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 163/28

(1)

Den 10 november 2008 anmälde Lettland till kommissionen ett paket med undsättningsåtgärder till förmån för AS Parex banka (nedan kallad Parex banka) i syfte att stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Åtgärderna godkändes den 24 november 2008 (2) (nedan kallat det första undsättningsbeslutet) grundat på Lettlands åtagande att inom sex månader lägga fram en omstruktureringsplan för Parex banka. Den 26 januari 2009 informerade Lettland kommissionen om flera ändringar av de statliga stödåtgärderna till förmån för Parex banka. Ändringarna godkändes den 11 februari 2009 (3) (nedan kallat det andra undsättningsbeslutet). Den 29 mars 2009 anmälde Lettland ytterligare ändringar av rekapitaliseringsåtgärden till kommissionen. Ändringarna godkändes genom kommissionens beslut av den 11 maj 2009 (4) (nedan kallat det tredje undsättningsbeslutet).

(2)

Den 11 maj 2009 anmälde Lettland en omstruktureringsplan för Parex banka. Den 5 juni 2009 översändes en begäran om upplysningar till de lettiska myndigheterna. Den 15 juni 2009 hölls ett möte mellan de lettiska myndigheterna och kommissionen. Lettland besvarade delvis begäran om upplysningar genom en skrivelse av den 7 juli 2009.

(3)

Genom en skrivelse av den 29 juli 2009 underrättade kommissionen Lettland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (5) avseende dessa omstruktureringsåtgärder (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet).

(4)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 6 oktober 2009. Kommissionen har uppmanat berörda parter att senast en månad efter offentliggörandet inkomma med sina synpunkter på de föreslagna omstruktureringsåtgärderna. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter. Efter utgången av den angivna fristen mottog kommissionen emellertid skrivelser, daterade den 15 juni och 13 juli 2010, från Valerijs Kargins och Viktors Krasovickis, de tidigare majoritetsägarna till Parex banka (nedan kallade de tidigare majoritetsägarna). Dessutom mottog kommissionen skrivelser från det lettiska parlamentet daterade den 22 juni och den 1 juli 2010.

(5)

Genom en skrivelse av den 12 augusti 2009 begärde de lettiska myndigheterna att den frist för att inkomma med ytterligare upplysningar som angavs i beslutet att inleda förfarandet skulle utsträckas till den 15 oktober 2009. Som svar på beslutet att inleda förfarandet lade de lettiska myndigheterna den 4 september 2009 fram en reviderad omstruktureringsplan för Parex banka tillsammans med ytterligare upplysningar. Den reviderade omstruktureringsplanen uppdaterades ännu en gång den 22 september 2009 och ytterligare upplysningar lämnades. Möten mellan de lettiska myndigheterna och kommissionen hölls den 11 och 17 september 2009.

(6)

Utöver detta lämnade Lettland ytterligare upplysningar och klargöranden den 11 september, 6 oktober, 26 oktober, 9 december och 23 december 2009 samt den 19 februari och 2 mars 2010.

(7)

Den 12 och 26 oktober 2009 lämnade Lettland upplysningar om en eventuell ändring av omstruktureringsplanen för Parex banka. Den 22 mars 2010 hölls ett möte mellan kommissionen och de lettiska myndigheterna. Genom en skrivelse av 31 mars 2010 lade Lettland fram en ny version av Parex bankas omstruktureringsplan, daterad den 31 mars 2010. Denna kompletterades senare genom skrivelser av den 14 maj och 9, 12, 17 och 21 juni 2010.

(8)

Kommissionen begärde ytterligare upplysningar den 10 maj 2010. Lettland svarade genom en skrivelse av den 7 juli 2010. Tillsammans med skrivelsen översände Lettland en uppdaterad version av omstruktureringsplanen av den 31 mars 2010. Omstruktureringsplanen ändrades senare den 18 och 27 augusti 2010 (nedan kallad den slutliga omstruktureringsplanen).

(9)

Genom skrivelser av den 2, 18 och 27 augusti samt den 2 september 2010 inkom Lettland med ytterligare klargöranden om de planerade åtagandena. Den 3 september 2010 mottog kommissionen en slutlig förteckning över åtaganden.

(10)

Den 2 september 2010 underättade de lettiska myndigheterna kommissionen om att de undantagsvis godtar att detta beslut avfattas på engelska.

(11)

Parex banka var den näst största banken i Lettland med en balansomslutning på 3,4 miljarder lats (4,9 miljarder euro) den 31 december 2008. Vid utgången av 2007, före krisen, hade banken den näst största andelen (18 procent) av landets inlåningsmarknad och den tredje största andelen (12 procent) av utlåningsmarknaden (6). De lettiska myndigheterna ansåg därför att banken var av systematiskt intresse för det finansiella systemet.

(12)

Parex banka erbjöd en rad olika bankprodukter, såväl direkt som via specialiserade dotterbolag, däribland utlåning, betalkortstjänster, leasing, kapitalförvaltning och värdepappersmäklartjänster. Utöver sin bankverksamhet i Lettland hade Parex banka ett dotterbolag i Litauen och Schweiz (AP Anlage & Privatbank AG) och filialer i Estland, Sverige och Tyskland, en panbaltisk kapitalförvaltare samt flera leasingföretag som bedrev verksamhet i Oberoende staters samvälde (nedan kallat OSS-länderna).

(13)

Parex banka grundades 1992 och var majoritetsägd av två privatpersoner som innan den lettiska staten tog över innehade 84,83 procent av bankens aktiekapital. Till följd av bankens problem förstatligades delar av Parex banka genom att de tidigare ägarnas hela aktieinnehav förvärvades för den symboliska summan 2 lats (ca 3 euro) (7). I april 2009 ingick Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (nedan kallad EBRD) ett aktieförvärvsavtal, enligt vilket EBRD skulle förvärva 25 procent av Parex bankas aktiekapital plus en aktie (8).

(14)

Även om Parex banka historiskt sett har varit en lönsam institution med en stark bankverksamhet i Lettland valde bankens ledning en felaktig affärsstrategi och fattade ett antal högriskbeslut för att klara den hårda konkurrensen från utländska bankers mer sofistikerade dotterbolag. Framför allt ökade Parex banka sin verksamhet i OSS-länderna, där man i hög grad förlitade sig på stor, kortsiktig inlåning från utländska privatkunder. Tillväxtmarknaderna, inklusive OSS-länderna, drabbades hårt av finanskrisen, och det gick rykten om att Parex banka kanske inte skulle kunna återfinansiera de syndikerade lån som löpte ut i februari 2009. En kombination av dessa händelser ledde till ett minskat förtroende bland kunderna, särskilt utländska kunder, som började ta ut sina pengar ur banken. Rusningen för att ta ut insatta medel nådde sin kulmen med ett dagligt utflöde av 100 miljoner euro och upphörde inte när banken delvis förstatligades. Resultatet blev att de insatta medlen minskade med 36 procent jämfört med 2007, vilket medförde en allvarlig likviditetskris. För att förhindra ytterligare utflöde av insatta medel införde den lettiska tillsynsmyndigheten (finans- och kapitalmarknadskommissionen) uttagsbegränsningar.

(15)

Banken redovisade en förlust på 131 miljoner lats (185 miljoner euro) under 2008 jämfört med 40 miljoner lats (58 miljoner euro) under 2007. I slutet av 2008 hade det samlade egna kapitalet fallit med 65 procent jämfört med året innan, och uppgick till 77 miljoner lats, främst på grund av ökade avsättningar för utlåningsförluster och förluster i värdepappersportföljen. Parex bankas kapitaltäckningsgrad som egen bank och på koncernnivå (9) var bara 4,1 respektive 3,1 procent. Parex banka uppfyllde därför inte längre de lagstadgade solvenskraven.

(16)

Parex banka ansökte om statligt stöd i början av november 2008. Efter förstatligandet beslutade Lettland att genomföra undsättningsåtgärder som tillfälligt stabiliserade Parex banka. Europeiska kommissionen godkände tillfälligt följande undsättningsåtgärder: i) en likviditetsfacilitet på upp till 1,5 miljarder lats, ii) statliga garantier för befintliga syndikerade lån på 775 miljoner euro och nya lån för att återfinansiera ett syndikerat lån på 275 miljoner euro samt iii) rekapitaliseringsåtgärder för att göra det möjligt för Parex banka att nå en kapitaltäckningsgrad på 11 procent under undsättningsfasen. (10)

(17)

Den 11 maj 2009 lade Lettland fram en omstruktureringsplan för Parex banka för att följa upp de första rekapitaliseringsåtgärderna (nedan kallad den ursprungliga omstruktureringsplanen). Innehållet i denna beskrevs närmare i avsnitt 2.4 i beslutet att inleda förfarandet.

(18)

Planen innehöll en preliminär analys av Parex bankas affärsverksamhet, de planerade omstruktureringsåtgärderna, bankens framtida affärsplan och åtgärder för att återställa lönsamheten.

(19)

Planen omfattade perioden 2009–2013. Kapitalförvaltning för stora företag, kapitalförvaltning för små och medelstora företag och privatpersoner och privat förmögenhetsförvaltning (11) förklarades som Parex bankas tre nya kärnsegment. Planen förutsåg en ny strategi där Parex banka skulle bli en ledande bank i hela Baltikum. Alla ”icke-baltiska” verksamheter ansågs ligga utanför kärnverksamheten. Enligt planen fick dessa emellertid inte säljas av på kort eller medellång sikt.

(20)

I den planerade affärsplanen ingick attraktiva räntor och en aggressiv marknadsstrategi för att hjälpa Parex banka att växa och återta den förlorade inlåningsbasen. I planen utgick man från att Parex banka skulle fortsätta att vara beroende av statliga likviditetsåtgärder även efter omstruktureringsperioden.

(21)

Den 4 september 2009 lade Parex banka fram en reviderad omstruktureringsplan som i sin tur ändrades den 22 september 2009. Syftet med denna plan var att ta upp de tvivel som kommissionen hade gett uttryck för i beslutet att inleda förfarandet.

(22)

Den reviderade strategin för Parex banka baserades dessutom på uppbyggnaden av en stark baltisk verksamhet inom kapitalförvaltning för stora företag, kapitalförvaltning för små och medelstora företag och privatpersoner och privat förmögenhetsförvaltning. I den reviderade planen förutsågs Parex banka kunna betala tillbaka samtliga statliga likviditetsåtgärder före utgången av omstruktureringsperioden.

(23)

Till skillnad från den ursprungliga omstruktureringsplanen innehöll den reviderade planen emellertid en minskning i Parex bankas balansräkning genom att verksamheten inriktades på vissa kärnsegment. Framför allt beräknades Parex bankas utlåningsverksamhet minska.

(24)

I planen angavs även möjligheten att knoppa av icke-kärnverksamheter. När Lettland senare ställde sig bakom denna ändrade strategi var man tvungen att utarbeta en ny version av omstruktureringsplanen som tog hänsyn till dessa aspekter.

(25)

Enligt den slutliga omstruktureringsplanen är det främsta strategiska målet att återföra banken till den privata sektorn genom att sälja den till en privat investerare. Detta skulle frigöra de medel som staten har skjutit till och samtidigt säkerställa bankens långsiktiga lönsamhet. Lettland har redan dragit till sig EBRD som en stark och ansedd extern investerare med tillräckliga finansiella resurser och ett långsiktigt åtagande (se skäl (13).

(26)

Den slutliga omstruktureringsplanen baseras på en uppdelning av Parex bankas tillgångar mellan en nyetablerad bank med namnet AS Citadele banka (nedan kallad Citadele banka), den s.k. goda banken, som kommer att fokusera på den traditionella bankverksamheten, och en s.k. dålig bank (Parex banka), […] (12).

(27)

För att återställa långsiktig lönsamhet kommer kärnbanken att göra sig av med tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten och osäkra tillgångar. Den föreslagna omstruktureringen är baserad på ett scenario med ett ”gott utfall” som baseras på etablerandet av en bank med en stark kapitalbas som uppfyller de lettiska kapitaltäckningskraven och som har en baltisk inriktning. Alla kärntillgångar och vissa tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten (framför allt osäkra lån i OSS-länderna) överförs från Parex banka till den nyetablerade banken. De återstående osäkra tillgångarna och tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten (lån, värdepapper och återtagna fastigheter) kommer att vara kvar i Parex banka, […].

(28)

I tabell 1 visas Citadele bankas och Parex bankas ägarstruktur efter uppdelningen.

Tabell 1

Ägarstruktur efter uppdelningen

(29)

Lettland har redan börjat vidta åtgärder för att genomföra det scenario som leder till ett ”gott utfall”. Den nya banken, Citadele banka, registrerades den 30 juni 2010, och merparten av tillgångarna överfördes den 1 augusti 2010 (13). I princip ska Citadele bankas och Parex bankas operativa verksamheter vara helt åtskilda senast 12 månader efter uppdelningen.

(30)

Följande tillgångar och skulder kommer att överföras från Parex banka till Citadele banka:

(31)

Följande tillgångar och skulder kommer att kvarstå i Parex banka:

(32)

I tabell 2 visas de tillgångar som överförs till Citadele banka och de tillgångar som kvarstår i Parex banka, liksom minskningen av balansräkningen jämfört med före krisen, enligt de beräkningar som gjordes i den slutliga omstruktureringsplanen och ändrades den 27 augusti 2010:

Tabell 2

Uppdelning av tillgångar mellan Citadele banka och Parex banka

(33)

Citadele bankas strategi för att garantera långsiktig lönsamhet grundas på uppbyggnaden av en stark baltisk verksamhet som inriktas på Lettland och följande tre kärnsegment: kapitalförvaltning för stora företag, kapitalförvaltning för små och medelstora företag och privatpersoner och privat förmögenhetsförvaltning. (19) Förmögenhetsförvaltningen kommer emellertid endast att vara kvar som en av Citadele bankas kärnverksamheter om banken säljs före […]. Skulle denna försäljning inte bli av kommer förmögenhetsförvaltningssegmentet att säljas separat senast samma datum.

(34)

Citadele banka kommer inte att ägna sig åt utlåning i OSS-länderna, och portföljen med osäkra lån i OSS-länderna räknas därför inte till kärnverksamheten. Ingen ny utlåning kommer att ske i detta segment, och den befintliga portföljen kommer att avyttras senast den […].

(35)

Parex banka hade en betydligt mindre omfattande närvaro i Litauen och Estland än i Lettland. Citadele banka planerar också att ha en begränsad närvaro i dessa länder.

(36)

När det gäller de två filialer för inlåning i Sverige och Tyskland som ska överföras till Citadele banka förklarade Lettland att en stor del av bankens baltiska tillgångar försvunnit till följd av rusningen för att ta ut insatta medel. På grund av det rådande makroekonomiska läget i Lettland är det dessutom svårt att dra till sig extern finansiering. Den totala inlåningen från invånarna i de baltiska länderna är betydligt lägre än motsvarande utlåningsportfölj, medan Parex bankas viktigaste konkurrenter finansieras av sina moderbolag som är etablerade i andra länder (mestadels i Sverige). Därför måste Citadele banka ha kvar en viss finansieringsbas i utlandet (i Sverige och Tyskland).

(37)

Citadele banka tänker åtgärda de problem som tvingade Parex banka att ansöka om statligt stöd och återställa långsiktig lönsamhet genom följande nyckelåtgärder.

(38)

Ändrad ledningsstil och företagsstyrning: Före förstatligandet var Parex bankas beslutsprocesser centraliserade hos huvudägarna. Citadele banka kommer att följa den förstärkta företagsstyrning som nyligen antagits. Den kommer att tillämpa ett dualistiskt system med en tudelad styrelse bestående av ett ledande och ett kontrollerande organ i syfte att säkerställa en hög grad av företagsstyrning. Citadele bankas viktigaste principer när det gäller företagsstyrning är en strikt uppdelning mellan ägare och ledning, garantier för aktieägarnas rättigheter, utlämnandet av information och öppenhet, styrelsens ansvar och struktur och främjandet av etiskt och ansvarsfullt beslutsfattande.

(39)

Förbättrad riskhantering: Parex bankas ledning har sett över och stärkt riskhanteringen och de interna kontrollerna i banken såväl på företagsnivå som på driftsnivå för alla större riskkategorier (marknadsrisker, kreditrisker och driftsrisker). Framför allt kommer kreditriskkontrollerna att se helt annorlunda ut i Citadele banka jämfört med Parex bankas tidigare strategi. I stället för utlåning mot säkerheter som är svåra att värdera kommer man nämligen att göra en kontantflödesbaserad värdering av låntagarens förmåga att betala tillbaka skulden. Riskhantering är ett viktigt inslag i Citadele bankas ledningsprocess. Inom Citadele banka ansvarar en oberoende enhet för riskhanteringskontrollen. Dessutom deltar Citadele bankas styrelse i tillsynen av hur riskerna hanteras, och styrelsen har utsett en av sina ledamöter att ansvara för tillsyn av riskhantering, internrevision och efterlevnad. Månatliga riskrapporter utarbetas och överlämnas till styrelsen. I dessa ingår bland annat en uppdatering av bankens kreditrisker och efterlevnad.

(40)

Mindre balansräkning som inriktas på kärnverksamheter: Citadele bankas kärnverksamhet kommer att bedrivas i de baltiska länderna, och ledningens fokus kommer att ligga på att återställa Citadele bankas lönsamhet i denna region. Den portfölj med nödlidande lån i OSS-länderna som inte ingår i kärnverksamheten kommer att överföras till Citadele banka, men kommer att avyttras senast den […]. Genom att inrikta sig på sin kärnverksamhet och kraftigt minska sin aktiva balansräkning kommer Citadele banka att återställa sin långsiktiga lönsamhet.

(41)

Stabilisering av likviditetsläget: Citadele bankas strategi är att utveckla en hållbar finansieringsmodell med låga risker genom att minska beroendet av lagerfinansiering, förlänga lånens löptid och diversifiera finansieringskällorna genom ökad andel långsiktig privatkundsinlåning i Citadele bankas finansieringsbas. De insatta medlen i Citadele banka omfattas inte av den lettiska tillsynsmyndighetens uttagsbegränsningar.

(42)

Återställa lönsamheten i kärnsegmentet senast 2011: Citadele banka planerar att minska sina administrativa kostnader och kostnader för personal och andra administrativa kostnader. Redan 2009 hade Parex bankas administrativa kostnader minskat med 39 procent eller 32 miljoner lats. Citadele bankas förhållande mellan utgifter och intäkter förväntas minska ytterligare och vara [35–55] procent 2014. Minskningen kommer att förverkligas med hjälp av […] minskade personalkostnader och en översyn av olika processer inom Citadele banka. För att minska sina driftskostnader och bli finansiellt stabil kommer Citadele banka att fortsätta de åtgärder som Parex banka inledde för att bygga upp kostnadsstrukturen genom optimering av nätet av filialer, […] och andra åtgärder för att sänka kostnaderna. Utgiftsbesparingarna kommer att kompletteras av olika initiativ för att öka intäkterna och inriktas på kapitalförvaltning av hög kvalitet så att man kan förbättra avkastningen på eget kapital.

(43)

Enligt prognoserna i den slutliga omstruktureringsplanen förväntas Citadele banka i grundscenariot återfå lönsamheten redan 2011 och fortsätta att förbättra sitt resultat fram till 2015. År 2014 skulle Citadele banka ha en avkastning på eget kapital på [18–28] procent. I tabell 3 visas dessutom Citadele bankas viktigaste resultatindikatorer för åren 2011–2014. Effekterna av de omstruktureringsåtgärder som bankens ledning har vidtagit syns i nyckelvärdena för 2014 med ett förhållande mellan utgifter och intäkter på [35–55] % och en avkastning på eget kapital på [18–28] procent. En stabilare kapitalstruktur skulle bli fallet med ett förhållande mellan utgifter och intäkter på [8–14] procent 2015.

Tabell 3

Citadele bankas viktigaste finansiella resultatindikatorer i grundscenariot för åren 2010–2014

(44)

I det värsta scenariot förväntas Citadele banka åter bli lönsamt 2013 och ytterligare förbättra sitt resultat 2014. År 2014 förväntas banken nå en avkastning av eget kapital på [> 0] procent. (20) Planen visar att i det värsta scenariot ligger Citadele bankas kapitaltäckningsgrad långt över de lagstadgade minimikraven. I tabell 4 visas Citadele bankas viktigaste finansiella resultatindikatorer för åren 2010–2014 i det värsta scenariot.

Tabell 4

Citadele bankas viktigaste finansiella resultatindikatorer i det värsta scenariot för åren 2010–2014

(45)

Enligt resultatet av ett stresstest som den lettiska centralbanken gjorde på Citadele banka (se tabell 5) behövs inget kapitaltillskott för att uppfylla minimikapitalkravet senast vid utgången av 2015 med kapitaltäckningsgraden [> 8 procent].

Tabell 5

Stresstestresultat för Citadele banka

(46)

Efter uppdelningen kommer Parex banka (inklusive dess dotterbolag) att vara i […]. Under perioden 2010–2017 kommer den att avyttra och göra sig av med alla sina tillgångar. Parex bankas huvuduppgift kommer att bli att återvinna så mycket som möjligt av det kapital som banken har erhållit under sin livstid, vilket beräknas ta åtta år. På så sätt undviker man att Parex banka snabbt behöver sälja av en portfölj eller under tidspress realisera en säkerhet. Parex banka kommer att koncentrera sig på att ställa ut lån med hög säkerhet tillsammans med redan återtagna fastighetstillgångar. Parex bankas huvudverksamhet kommer att vara att hantera återhämtningen av tillgångar och därefter att förvalta och så snabbt som möjligt och till ett skäligt pris avyttra tillgångarna på ett reglerat sätt.

(47)

Varken Parex banka eller dess dotterbolag kommer att inleda någon ny ekonomisk verksamhet efter uppdelningen, om detta inte krävs för huvuduppgiften att förvalta överförda tillgångar och avyttra dem. Framför allt kommer Parex banka att upphöra med nylånsutgivning. Den får emellertid dela upp vissa tillgångar på separata dotterbolag i förvaltnings- eller försäljningssyfte.

(48)

När det gäller finansiering av leasingbolagen i OSS-länderna kommer Parex banka att försöka göra sig av med dessa verksamheter. Som nämndes ovan ställs inga nya lån ut, inklusive leasing, och om inga köpare hittas beräknas de befintliga leasingportföljerna vara helt tömda senast den […]. En stor del av de befintliga leasingportföljerna är […].

(49)

Tillsammans förväntas dessa åtgärder resultera i ett kassainflöde till Parex banka som kommer att göra det möjligt för banken att börja betala tillbaka de statligt insatta medlen. Mot bakgrund av de finansiella prognoserna kommer det kapital som har investerats i banken emellertid inte att återvinnas av staten.

(50)

Enligt omstruktureringsplanen beräknas Parex banka endast att uppfylla kapitaltäckningkraven till […].

(51)

Parex banka drabbades av en rusning efter att ta ut insatta medel. Till följd av detta är inlåningsbasen för närvarande betydligt lägre än före krisen. På grund av bristande medel begränsades även utlåningsverksamheten. De lettiska myndigheterna har lovat att fastställa ett tak för hur stor Citadele bankas ut- och inlåningsverksamhet i de relevanta regionala segmenten får vara (se avsnitt 2.5 nedan). Taket för ut- och inlåningsverksamheten innebär att marknadsnärvaron inte får öka med mer än [9–13] % per år jämfört med den redan begränsade närvaron.

(52)

I omstruktureringsplanen kommer Citadele bankas affärsverksamhet att vara mindre omfattande än Parex bankas verksamhet före krisen. Minskningen kommer delvis att uppnås genom avyttring av vissa tillgångar (de osäkra lånen i OSS-länderna och förmögenhetsförvaltningssegmentet, om detta säljs separat från Citadele banka). Dessutom har Lettland åtagit sig att förstatliga Citadele banka senast den 31 december 2014.

(53)

Till följd av förstatligandet förlorade de tidigare majoritetsägarna i Parex banka allt inflytande (se skäl (12)). Till följd av det kapitaltillskott till Parex banka som staten och EBRD sedan tillförde minskade minoritetsägarnas aktieinnehav (från tidigare 15,2 till 3,7 procent den 7 juli 2010).

(54)

I den slutliga omstruktureringsplanen anges att det befintliga undsättningsstödet kommer att förlängas över omstruktureringsperioden och delas upp mellan den nya banken, Citadele banka och Parex banka. Visst ytterligare statligt stöd planeras utöver det stöd som redan har erhållits.

(55)

Det planerade likviditetsstödet i form av statlig inlåning i både Citadele banka och Parex banka kommer inte att överstiga taket på 1,5 miljarder lats, som godkändes som maximalt undsättningsstöd i form av likviditetsstöd till Parex banka före uppdelningen. (21) I grundscenariot och i det värsta scenariot ska de statliga insatta medlen i Citadele banka ha betalats tillbaka senast 2012. I det bästa scenariot ska de statligt insatta medlen helt ha betalats tillbaka senast 2011. De statligt insatta medlen i Parex banka kommer att fortsätta att vara en utestående skuld vid utgången av omstruktureringsperioden i grundscenariot och det värsta scenariot. De obetalda belopp som avses rör sig från [0–100] miljoner lats (grundscenariot) till [100–200] miljoner lats (det värsta scenariot). Återbetalningen kan ske tidigare om dotterbolag eller deras tillgångar säljs. De utestående skulderna enligt olika scenarier framgår av tabell 6.

Tabell 6

Statliga likviditetsåtgärder (utestående skulder vid respektive årsskifte)

Citadele banka

Parex banka

(56)

Likviditetsersättningen fastställdes i det andra undsättningsbeslutet på grundval av Europeiska centralbankens rekommendationer av den 20 oktober 2008 om statliga insättningsgarantier. Enligt omstruktureringsplanen kommer både Citadele bankas och Parex bankas prissättning att utgöras av statens finansieringskostnader (22) plus en tilläggsavgift på 50 räntepunkter. Dessutom kommer det att införas en incitamentavgift för Citadele banka. Från och med april 2011 kommer avgiften att öka med upp till 15 räntepunkter varje kvartal, som ett incitament för banken att själv stå för återfinansieringen på marknaden.

(57)

Den förväntade kostnaden för det statliga likviditetsstödet jämfört med kostnaden för kundinlåningen i Citadele banka framgår av tabell 7.

Tabell 7

Kostnad för statligt insatta medel i Citadele banka jämfört med kostnad för kundinlåning

(58)

Efter uppdelningen kommer de befintliga garantier till Parex bankas syndikerade låntagare som godkändes i det första och andra undsättningsbeslutet att kvarstå i Parex banka tillsammans med de syndikerade lånen. Enligt omstruktureringsplanen beräknas dessa avslutas senast den 31 december 2011, utan att den statliga garantin behöver tillgripas.

(59)

I mars 2010 undertecknade Parex banka ett avtal med Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB) om tillgång till en kreditgräns på 100 miljoner euro för att tillhandahålla finansiering till små och medelstora företag. Kreditgränsen ska överföras till Citadele banka. EIB kräver en statlig garanti för denna finansiering så länge som Citadele banka ligger kvar under investeringsgraden.

(60)

Citadele banka kan även komma att behöva ytterligare statliga garantier eller likviditet på upp till 88 miljoner lats (126 miljoner euro) för de utestående euroobligationer som löper ut i maj 2011.

(61)

Prissättningen för statliga garantier är den som godkändes i det andra undsättningsbeslutet. (23) När det gäller prissättningen för eventuellt ytterligare statliga garantier i omstruktureringsplanen kommer riktmärket att utgöras av den befintliga statliga garantin (1,048 procent) plus en progressiv tilläggsavgift på 12,5 räntepunkter som kommer att införas och ökas med 12,5 räntepunkter i slutet av varje kvartal.

(62)

Omstruktureringsplanen utgår från att det egna kapital (tier 1) som redan har tillförts Parex banka under undsättningsperioden kommer att kvarstå i Parex banka.

(63)

Enligt omstruktureringsplanen kommer inget ytterligare statligt kapital att behövas med undantag av följande:

(64)

De respektive belopp av det tier 1-kapital som staten ska tillhandahålla Parex banka i de olika scenarierna framgår av tabellerna 8 och 9.

Tabell 8

Beräknad kapitalisering av statligt insatta medel i Parex banka

Tabell 9

Statens uppskjutna/kapitaliserade ränta i Parex banka

(65)

Lettland har åtagit sig att se till att det maximala belopp som tillhandahålls Parex banka inte överstiger 218,7 miljoner lats och att man varken direkt eller indirekt kommer att tillhandahålla Parex banka ytterligare kapital i någon form efter utgången av […].

(66)

Parex bankas beräknade återbetalning av de statligt insatta medlens kapitalbelopp och ränta när det gäller de statligt insatta medlen framgår av tabell 10.

Tabell 10

Parex bankas beräknade återbetalning av de statligt insatta medlens kapitalbelopp och ränta

(67)

Undsättningsstödet i form av det efterställda lånet (tier 2-kapital) kommer att överföras till Citadele banka. Ersättningen fastställdes i det andra och tredje undsättningsbeslutet (24) på grundval av Europeiska centralbankens rekommendationer av den 20 november 2008 för prissättning av rekapitaliseringsinstrument. I december 2009 var den fasta räntan på det efterställda lånet […] procent. Efter februari 2010 höjdes räntan till […] procent.

(68)

Parex banka har inte erhållit och kommer inte att erhålla något tier 2-kapital från staten i samband med eller efter uppdelningen.

(69)

Som beskrevs i skälen 27-32 kommer vissa tillgångar att överföras från Parex banka till Citadele banka, som kommer att fortsätta vissa av Parex bankas verksamheter medan tillgångar som rör kärnverksamheten och osäkra tillgångar kommer att finnas kvar i Parex banka. När det gäller värdet på de tillgångar som kommer att kvarstå i Parex banka visar en försiktig värdering att statens förlust skulle bli [200–400] miljoner lats i det värsta scenariot och [50–300] miljoner lats i grundscenariot. Förlusterna skulle motsvara ca [20–50] procent av tillgångarnas bokförda värde (på 814 miljoner euro) i det värsta scenariot och ca […] procent i grundscenariot. Om man tar hänsyn till de belopp som skjutits till skulle minskningen av tillgångarnas nominella värde bli ännu större.

(70)

Beräkningarna av utestående skulder och förlorat statligt kapital efter likvidering av tillgångar i Parex banka framgår av tabell 11.

Tabell 11

Utestående skulder och förlorat statligt kapital efter likvidering av tillgångar i Parex banka

(71)

För att kommissionen skulle kunna anse att omstruktureringsstödet till Citadele banka och Parex banka var förenligt med den inre marknaden överlämnade Lettland den 3 september 2010 ett dokument med ”åtaganden gentemot Europeiska kommissionen”. Dokumentet var undertecknat av Lettland, Citadele banka och Parex banka som åtog sig att se till att omstruktureringsplanen genomfördes fullt ut och att snedvriden konkurrens till följd av omstruktureringsstödet begränsades (nedan kallade åtagandena). De viktigaste åtaganden beskrivs nedan.

(72)

Åtagande att avyttra lån i OSS-länderna. Citadele banka ska avyttra eller ombesörja avyttringen av lån i OSS-länderna senast […] till en köpare och på de villkor som kommissionen godkänner. För att genomföra avyttringen ska Citadele banka hitta en köpare och ingå ett bindande försäljnings- och köpeavtal för försäljningen av lånen i OSS-länderna senast […]. Om Citadele banka detta datum inte har ingått ett sådant avtal ska banken ge avyttringsförvaltaren exklusiv rätt att avyttra lånen i OSS-länderna senast […].

(73)

Åtagande att avyttra förmögenhetsförvaltningen. Förmögenhetsförvaltningssegmentet ska avyttras senast […] till en köpare och på villkor som ska godkännas av kommissionen. För detta ändamål ska följande ske senast […]:

Om förmögenhetsförvaltningen inte avyttras, tillsammans med Citadele banka eller separat från denna, senast […] ska Citadele banka ge avyttringsförvaltaren exklusiv rätt att sälja förmögenhetsförvaltningen separat från resten av Citadele banka senast […].

(74)

Bevarande av lönsamhet, säljbarhet och konkurrenskraft. Fram tills försäljningen av förmögenhetsförvaltningen har slutförts ska Citadele banka i överensstämmelse med god handelssed bevara detta segments lönsamhet, säljbarhet och konkurrenskraft och ska så långt det är möjligt minimera risken för att den ska förlora sin förmåga att konkurrera på detta område.

(75)

Skyldighet att upprätthålla förmögenhetsförvaltningen som separat verksamhet. Fram tills försäljningen av förmögenhetsförvaltningen har slutförts ska Citadele banka låta förmögenhetsförvaltningen ske separat från den verksamhet som banken ska behålla och se till att de nyckelpersoner som sysslar med förmögenhetsförvaltning inte på något sätt är inblandade i den verksamhet som ska behållas och vice versa. Citadele banka ska utse en förvaltare för att upprätthålla denna separation och som under ledning av övervakningsförvaltaren ska ansvara för tillsynen över förmögenhetsförvaltningen. Denna förvaltare ska hantera förmögenhetsförvaltningen på ett fristående sätt och med affärssegmentets bästa för ögonen och se till att detta segment även fortsättningsvis är lönsamt, säljbart och konkurrenskraftigt och står fritt från de affärsverksamheter som Citadele banka ska behålla.

(76)

Åtagande att sälja Citadele banka. Lettland ska sälja eller ombesörja försäljningen av Citadele banka senast den 31 december 2015 till en köpare och på villkor som ska godkännas av kommissionen. För att genomföra försäljningen ska Citadele banka hitta en köpare och ingå ett slutligt och bindande försäljnings- och köpeavtal för försäljningen av Citadele banka senast den 31 december 2014. För att uppfylla detta åtagande måste Lettland sälja hela sitt direkta eller indirekta (inklusive genom offentliga företag) aktieinnehav i Citadele banka. Om Lettland inte har ingått ett sådant avtal senast den 31 december 2014 ska Lettland ge avyttringsförvaltaren exklusiv rätt att sälja Citadele banka senast den 31 december 2015.

(77)

Tak för ny ut- och inlåning i de baltiska länderna. I Lettland, Litauen och Estland ska Citadele banka och dess närstående bolag fastställa tak för

på högst de belopp som anges i tabellerna 12–17.

Lettiska marknaden

Tabell 12

Utlåningstak i Lettland

Tabell 13

Inlåningstak i Lettland

Litauiska marknaden

Tabell 14

Utlåningstak i Litauen

Tabell 15

Inlåningstak i Litauen

Estniska marknaden

Tabell 16

Utlåningstak i Estland

Tabell 17

Inlåningstak i Estland

(78)

Inlåningstak för de tyska och svenska filialerna. Citadele banka ska fastställa inlåningstak för de tyska och svenska filialerna i form av både volym och marknadsandelar på högst de belopp som anges i tabellerna 18 och 19.

Tabell 18

Inlåningstak för den tyska filialen

Tabell 19

Inlåningstak för den svenska filialen

(79)

Ingen ökning av antalet filialer: Citadele banka ska inte öka det totala antalet filialer. Detta innebär emellertid inte att Citadele banka inte kan flytta vissa av sina filialer.

(80)

Det åtagande som avses i skälen 77-79 ska gälla tills såväl den fullständiga återbetalningen av statligt stöd i form av Lettlands likviditetsstöd till Citadele banka som slutförandet av försäljningen av Citadele banka har ägt rum, och åtminstone fram till […]. Om förmögenhetsförvaltningen avyttras separat från resten av Citadele banka ska taken för den privata förmögenhetsförvaltningen (en del av förmögenhetsförvaltningen) när det gäller lån och de insatta medel som det hänvisas till i skäl 77 upphöra att gälla efter att den separata avyttringen av förmögenhetsförvaltningssegmentet har slutförts.

(81)

Ersättning för övertagande av osäkra tillgångar: Citadele banka ska ersätta Lettland för övertagandet av osäkra tillgångar med upp till den beräknade förlusten för Lettland i det värsta scenariot, dvs. summan av Lettlands likviditetsstöd som riskerar att gå förlorat när realiseringen av tillgångarna håller på att slutföras ([100–200] miljoner lats) och det totala kapital som Parex beräknas få från och med överföringsdagen ([…] miljoner lats). Ersättningen ska ske i form av kostnader i förlust- och vinstkontona, dvs. innan beräkningen av de årliga nettointäkterna. Ersättningen bör betalas ut varje år som Citadele bankas kapitaltäckningsgrad som separat bolag inte är lägre än 12 procent och kapitaltäckningsgraden på koncernnivå inte är lägre än 8 procent så länge som det relevanta beloppet inte leder till att Citadele banka uppvisar en förlust för året i fråga. Detta åtagande ska gälla till dess att försäljningen av Citadele banka har slutförts.

(82)

Förbud mot förvärv. Citadele banka ska avstå från förvärv av såväl finansinstitut som andra institut till dess att såväl hela återbetalningen av omstruktureringsstödet i form av Lettlands likviditetsstöd till Citadele banka som försäljningen av Citadele banka har slutförts.

(83)

Inga nya lån i OSS-länderna. Fram tills avyttringen av lånen i OSS-länderna har slutförts ska Citadele banka inte bevilja några nya lån till kunder från OSS-länderna eller kunder vars slutliga förmånstagare kommer från OSS-länderna. Citadele banka och dess närstående bolag kommer endast att få bevilja krediter när det formella låneavtalet har undertecknats före överföringsdatumet. Citadele banka ska upphöra att bevilja ytterligare förskott på befintliga lån förutom i situationer där detta är nödvändigt för att bevara eller öka sannolikheten för att Citadele bankas eller dess närstående bolags utestående lån ska betalas tillbaka. Sådana förskott ska dessutom begränsas till högst 2 procent av föregående års låneportfölj.

(84)

Inga nya verksamheter. Parex banka och dess närstående bolag ska inte inleda någon ny verksamhet som inte är nödvändig för dess huvuduppgift, som är att förvalta tillgångar och sedan avyttra dessa.

(85)

Parex banka och närstående bolag ska upphöra med följande verksamheter:

(86)

Parex banka och dess närstående bolag ska avveckla eller avyttra all leasingverksamhet senast […].

(87)

Det totala kapitalbelopp som Lettland direkt eller indirekt tillhandahåller Parex banka, oavsett i vilken form, får inte överstiga 218,7 miljoner lats. Lettland ska inte direkt eller indirekt tillhandahålla Parex banka ytterligare kapital i någon form efter […].

(88)

Förbud mot utdelning och kuponger. Citadele banka, Parex banka och deras närstående bolag ska inte betala investerare utdelning eller kuponger på befintliga kapitalinstrument (inklusive preferensaktier, B-aktier och övre och nedre tier 2-instrument) eller utnyttja köprätter som rör dessa, såvida de inte enligt lag är skyldiga att göra detta. Detta åtagande gäller emellertid inte det kapital som Lettland direkt eller indirekt innehar och det kapital som Citadele banka och Parex banka innehar i sina närstående bolag.

(89)

Ingen hänvisning till statligt stöd i reklam. Citadele banka och Parex banka ska inte använda beviljandet av statligt stöd, det statliga ägandet eller någon konkurrensfördel som uppstår till följd av detta stöd eller ägande i reklamsyfte.

(90)

De åtaganden som anges i skälen 88-89 ska gälla Citadele banka till dess att såväl hela återbetalningen av det statliga stödet i form av Lettlands likviditetsstöd till Citadele banka och försäljningen av Citadele banka har slutförts.

(91)

Uppdelning mellan Citadele banka och Parex banka: Citadele banka och Parex banka ska drivas som två helt fristående banker senast den 1 augusti 2011, med undantag av viss it-verksamhet och förvaltning och administration av lånen i OSS-länderna. För den sistnämnda tjänsten ska ett marknadsmässigt pris betalas.

(92)

Förvaltare. Övervakningsförvaltare ska utses för att utföra de uppgifter som anges i avsnitt F i åtagandena.

(93)

Om Lettland eller, i förekommande fall, Citadele banka inte har ingått ett bindande försäljnings- och köpeavtal en månad före de perioder som anges i skälen (72), (73) och (76), ska en avyttringsförvaltare utses för att utföra de uppgifter som anges i avsnitt F i åtagandena.

(94)

Förvaltarna kommer att vara fristående från Citadele banka, Parex banka och Lettland, ha de kvalifikationer som krävs för att fullgöra sitt mandat och ska varken ha eller bli utsatta för en intressekonflikt.

(95)

Kommissionen ska ha rätt att godkänna eller avslå den förvaltare som föreslås och godkänna det föreslagna mandatet med förbehåll för de ändringar som kommissionen anser nödvändiga för att förvaltarna ska kunna fullgöra sina åligganden.

(96)

Förvaltaren/förvaltarna kommer att utföra sina specificerade uppgifter för att se till att åtagandena uppfylls. Kommissionen kan på eget initiativ eller på begäran av förvaltaren, Lettland, Citadele banka eller Parex banka ge order eller instruktioner till förvaltaren för att se till att de villkor och skyldigheter som anges i beslutet uppfylls.

(97)

Kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet om den ursprungliga omstruktureringsplan som lades fram den 11 maj 2009 i det aktuella ärendet eftersom den bland annat betvivlade att den ursprungliga omstruktureringsplanen var tillräcklig för att återställa bankens långsiktiga lönsamhet utan fortsatt statligt stöd.

(98)

Framför allt var det oklart hur och när Parex banka skulle uppfylla de lagstadgade kraven igen. I den ursprungliga planen togs dessutom inte tillräcklig hänsyn till de riskfaktorer (däribland exponering mot låntagare från länder utanför OECD) som identifierades i den rapport om tillbörlig aktsamhet som lades fram tillsammans med omstruktureringsplanen. Den ursprungliga planen verkade dessutom grundas på ganska optimistiska antaganden om framtida driftsvillkor. Kommissionen uttryckte tvivel om hur banken skulle ha klarat sig om uttagsbegränsningarna hade tagits bort. Trots likviditetsbegränsningar verkade den ursprungliga planen bygga på en expanderande affärsstrategi för alla lånesegment och innebar inte att mer riskfylld verksamhet, som utlåning till privatpersoner i OSS-länderna med högt nettovärde, skulle upphöra eller kraftigt minska. Mot bakgrund av den förutsedda ökningen av inlåningsvolymerna och verksamheter för att öka inlåningen, betvivlade kommissionen att planen var realistisk och kostnadseffektiv. I detta skede hade de lettiska myndigheterna dessutom inte presenterat resultatet av stresstestet. I beslutet att inleda förfarandet uppmanade kommissionen därför Lettland att ompröva hela den föreslagna affärsplanen för Parex banka.

(99)

I omstruktureringsplanen utgick man ifrån en expanderande affärsstrategi som i huvudsak verkade bygga på en aggressiv prissättning och marknadsföringspolicy för att återta förlorade marknadsandelar med hjälp av bankens konkurrensfördel till följd av det statliga stödet. Planen innehöll emellertid inte tillräckliga åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen.

(100)

I fråga om ansvarsfördelning/eget bidrag saknade den ursprungliga planen tydlig information om hur stort statligt stöd som krävdes och Parex bankas eget bidrag. Kommissionen betvivlade att den ursprungliga planen hade som mål att begränsa stödet till ett minimum. I alla scenarier förblev banken även i slutet av omstruktureringsperioden beroende av statliga likviditetsfaciliteter eller garantier. Kommissionen var därför även tvungen att undersöka i vilken utsträckning Parex bankas finansieringsbehov kunde minskas genom ökat fokus på kärnverksamheter och en övergripande minskning av bankens storlek.

(101)

Inga synpunkter om beslutet att inleda förfarandet mottogs från berörda parter inom den angivna fristen.

(102)

Som svar på beslutet att inleda förfarandet lade de lettiska myndigheterna fram en reviderad omstruktureringsplan den 4 september 2009. I denna åtgärdade de flera av de punkter som kommissionen hade uttryckt tvivel kring genom att ändra Parex bankas omstruktureringsstrategi. Innehållet i denna plan beskrivs i avsnitt 3.2 nedan. Till följd av det slutliga beslutet att stycka upp Parex banka ersattes denna plan av den slutliga omstruktureringsplanen, som lades fram den 7 juli 2010.

(103)

Efter att den angivna tidsfristen hade löpt ut mottog kommissionen skrivelser från Parex bankas tidigare majoritetsägare daterade den 15 juni respektive den 13 juli 2010. Dessutom mottog kommissionen skrivelser från det lettiska parlamentet daterade den 22 juni och den 1 juli 2010. Skrivelserna av den 15 juni och 13 juli 2010 tog framför allt upp valet mellan ett bra och ett dåligt utfall i samband med bankens omstrukturering. Skrivelserna av den 22 juni och 1 juli koncentrerade sig på vilka konsekvenser den valda strategin för Parex banka och pågående lagstiftningsinitiativ skulle få mot bakgrund av den lettiska rättsordningen.

(104)

Kommissionen konstaterar att den i sin bedömning av den slutliga omstruktureringsplanen, i förekommande fall, har tagit hänsyn till de frågor som tas upp i skrivelserna i den mån frågorna var relevanta och föll inom ramen för kommissionens behörighet.

(105)

Kommissionen måste bedöma om de aktuella åtgärderna utgör statligt stöd. I artikel 107.1 i EUF-fördraget anges att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(106)

Kommissionen konstaterar att när det gäller de undsättningsåtgärder i form garanti, likviditetsstöd och rekapitalisering som Parex banka har beviljats, vilka kvarstår efter delningen av Parex banka under omstruktureringsfasen, har den redan i sitt första undsättningsbeslut (27) fastställt att dessa åtgärder utgör statligt stöd. Kommissionen ser ingen anledning att ändra sin tidigare bedömning i detta avseende. Eftersom dessa åtgärder gynnar en betydande del av den ekonomiska verksamhet som tidigare bedrevs av Parex banka och som nu övertagits av Citadele banka utgör de dessutom statligt stöd till Citadele banka.

(107)

När det gäller de stödåtgärder som beskrivs i skälen 63 och 69 genomför Lettland dessa åtgärder för att omstrukturera Parex banka som bedrev och till viss del fortfarande är involverad i gränsöverskridande och internationell verksamhet. Även Citadele banka, som tar över Parex bankas ekonomiska verksamhet, är och kommer att vara verksam på marknader utsatta för internationell konkurrens. Eventuella fördelar från statliga medel skulle därför påverka konkurrensen inom banksektorn och få effekter för handeln mellan medlemsstaterna. Dessutom är de aktuella åtgärderna selektiva eftersom de enbart gynnar Citadele banka och Parex banka och finansieras med hjälp av statliga medel. Under den rådande finanskrisen och med tanke på Parex bankas finansiella svårigheter skulle en privat investerare i en marknadsekonomi inte ha beviljat sådana åtgärder på motsvarande villkor.

(108)

När det gäller rekapitaliseringsåtgärden förväntar sig en privat investerare i en marknadsekonomi dessutom en avkastning som motsvarar den risk som den aktuella investeringen upplevs innebära. Detta stämmer framför allt in på Citadele banka som för närvarande saknar kreditbetyg, och som inom ramen för en omstrukturering har uppstått ur banken i svårigheter.

(109)

Den överföring av tillgångar från Parex banka till Citadele banka som genomförs enligt ett scenario med ett ”gott utfall” (se skäl 69) betraktas som ett övertagande av osäkra tillgångar, eftersom den nybildade banken (Citadele banka) slipper stå för eventuella förluster i samband med de tillgångar som inte rör kärnverksamheten och de osäkra tillgångar som kvarstår i Parex banka. Denna stödåtgärd gör det i sin tur möjligt för Citadele banka att undvika en efterföljande minskning av sitt kapital. Stödet i fråga ger därför Citadele banka en konkurrensfördel.

(110)

Övertagandet av osäkra tillgångar finansieras med statliga medel eftersom Lettland enligt den slutliga omstruktureringsplanen ska skjuta till kapital till Parex banka på upp till 218,7 miljoner lats fram till […] som, tillsammans med de utestående insatta medlen på [100–200] miljoner lats, kanske inte kommer att återbetalas i slutet av den förutspådda […] perioden (se tabell 11).

(111)

Mot bakgrund av ovanstående betraktas ytterligare rekapitalisering vid tidpunkten för uppdelningen i form av ett kapitaltillskott till Citadele banka på 103 miljoner lats och konverteringen av statligt insatta medel och räntor på dessa i Parex banka vid uppdelningen och därefter (se skäl 63) samt övertagandet av osäkra tillgångar (se skäl 69) också som statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(112)

I artikel 107.3 b i EUF-fördraget ges kommissionen behörighet att förklara ett stöd förenligt med den inre marknaden om syftet med stödet är att ”avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. Som redan nämnts i beslutet att inleda förfarandet anser kommissionen att Parex bankas betydelse för det lettiska banksystemet gör att artikel 107.3 b i EUF-fördraget kan tillämpas i detta fall och att de anmälda stödåtgärderna bör bedömas mot denna bakgrund.

(113)

På grundval av de tre meddelanden (28) som har antagits inom ramen för den nuvarande finanskrisen, och som gällde när beslutet fattades, bedömdes ärendet i beslutet att inleda förfarandet ursprungligen i linje med principerna i riktlinjerna om statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (29), samtidigt som hänsyn togs till krisens särdrag på finansmarknaden.

(114)

Även om kommissionen i sitt beslut att inleda förfarandet hänvisade till riktlinjerna för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter har den i skäl 49 i meddelandet om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (nedan kallat meddelandet om omstrukturering) (30) förklarat att allt stöd till finansinstitut som anmälts före den 31 december 2010 kommer att bedömas som omstruktureringsstöd till banker enligt meddelandet om omstrukturering i stället för enligt riktlinjerna för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

(115)

Övertagandet av osäkra tillgångar bör bedömas på grundval av meddelandet om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (31) (nedan kallat meddelandet om värdeminskade tillgångar).

(116)

Redan i det första undsättningsbeslutet fastställdes att Parex banka är ett finansinstitut i svårigheter och att en omfattande omstrukturering av banken krävdes (vilket senare bekräftades i bland annat beslutet att inleda förfarandet).

(117)

Som nämndes i skälen 109, 108 och 111 kan överföringen av tillgångar från Parex banka till Citadele banka anses utgöra ett övertagande av osäkra tillgångar. Staten kommer att överta ansvaret för förlusterna från tillgångar som inte avser kärnverksamheten och osäkra tillgångar.

(118)

I meddelandet om värdeminskade tillgångar anges de särskilda villkor som gäller för övertagande av osäkra tillgångar. Enligt avsnitt 5.2 i det meddelandet ska ett övertagande av osäkra tillgångar åtföljas av full insyn före ingripandet och ansvaret fördelas på lämpligt sätt genom en korrekt värdering av de stödberättigade tillgångarna och en korrekt ersättning till staten, så att räddningsåtgärden säkerställer att aktieägarna tar sin del av ansvaret och inte på ett otillbörligt sätt snedvrider konkurrensen.

(119)

På de punkter där detta ärende avviker från liknande transaktioner (32) gör det i stora drag detta på ett positivt sätt eftersom Lettland inte kommer att täcka alla förluster från den värdeminskade portföljen. Den täcker i stället endast förluster upp till ett maxbelopp och i den utsträckning som krävs för att Parex banka ska uppfylla kapitaltäckningskraven till […]. I de scenarier där tillgångarna delas upp och metoden med ett ”gott utfall” väljs, som i detta ärende, delar också till viss del de tidigare majoritetsägarna och ursprungliga minoritetsägarna ansvaret för förlusten av tillgångar som inte avser kärnverksamheten och osäkra tillgångar. Staten ser positivt på att denna metod tillämpas eftersom den till viss del begränsar behovet av en fullständig värdering av omfattningen av värdeminskningen.

(120)

Enligt meddelandet om värdeminskade tillgångar ska en bedömning göras av huruvida överföringspriset och ersättningen kan anses lämpliga. I det aktuella fallet framgår tydligt att det bokförda värdet på de tillgångar som kvarstår i Parex banka är högre än marknadsvärdet och därmed utgör statligt stöd till Citadele banka, vilket redan slagits fast i skälen 108–110.

(121)

Enligt punkterna 23 och 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar bör överföringspriset på tillgångar vid köp grunda sig på tillgångarnas underliggande långsiktiga värde. I ett scenario som bygger på ett ”gott utfall” bör den goda banken därför i princip täcka skillnaden mellan överföringsvärdet och det verkliga ekonomiska värdet. Om teknisk insolvens inte kan undvikas måste skillnaden krävas tillbaka, exempelvis genom en klausul om återbetalning.

(122)

I det aktuella ärendet, och som redan har påpekats i skäl 69, skulle en försiktig strategi baserad på det värsta scenariot innebära förluster för staten på [100–400] miljoner lats. I grundscenariot skulle förlusterna för staten bli […] miljoner lats. Eftersom de flesta lånen är tagna mot säkerhet verkar värderingen av tillgångarnas långsiktiga ekonomiska värde i de finansiella prognoserna inte vara allt för optimistiska. Om Citadele banka skulle kunna täcka alla dessa förluster skulle åtgärden motsvara en överföring av tillgångar till deras verkliga ekonomiska värde.

(123)

Enligt avsnitt 5.2 i meddelandet om värdeminskade tillgångar anser kommissionen dessutom att Citadele banka bör betala en lämplig ersättning för det kapital som erhållits tack vare räddningsåtgärderna.

(124)

Det finns två syften med kravet på ersättning (inklusive, vid behov, återbetalning), dels att säkerställa ansvarsfördelningen, dels att säkerställa lika villkor för alla aktörer på marknaden (dvs. minimera snedvridningen av konkurrensen).

(125)

Mot bakgrund av den effekt som övertagandet av de osäkra tillgångarna beräknas få och de förutspådda nettointäkterna (se tabellerna 3 och 4) anser kommissionen att Citadele banka inte kommer att kunna betala den erforderliga ersättningen (inklusive full återbetalning) för övertagandet av de osäkra tillgångarna och samtidigt återställa lönsamheten. De förutspådda nettointäkterna bör emellertid göra det möjligt för banken att betala åtminstone en del av denna ersättning efter att den återställer sin lönsamhet och får en tillräcklig kapitalbas.

(126)

Kommissionen välkomnar därför Lettlands åtagande att Citadele banka ska ersätta staten för övertagandet av de osäkra tillgångarna upp till det beräknade förlustbeloppet i det värsta scenariot, dvs. summan av de statligt insatta medel som beräknas gå förlorade vid utgången av realiserandet av tillgångarna ([100–200] miljoner lats) och statens rekapitaliseringsåtgärder ([…] miljoner lats). Betalningen av ersättningen kommer att ske i form av utgifter under vinst- och förlustkontot, dvs. före fastställandet av det årliga nettoresultatet, och bör betalas ut varje år då Citadele bankas kapitaltäckningsgrad inte är lägre än 12 procent, upp till ett belopp som inte leder till att Citadele banka uppvisar en förlust för året i fråga. Åtagandet ska gälla fram till dess att försäljningen av Citadele banka har slutförts (se skäl 81). Sammantaget anser kommissionen att denna mekanism så långt det är möjligt garanterar att Citadele banka bidrar till de kostnader som härrör från […].

(127)

Eftersom ersättningen och återbetalningen eventuellt inte når upp till den nivå som föreskrivs i meddelandet om värdeminskade tillgångar krävs emellertid en omfattande omstrukturering enligt punkt 41 i meddelandet om värdeminskade tillgångar. Denna omstrukturering måste framför allt innefatta en betydande begränsning av storleken på banken i svårigheter, för att väga upp att Citadele banka inte täcker samtliga förluster och inte betalar en tillräckligt stor ersättning.

(128)

För att avgöra om omstruktureringen är tillräcklig måste omstruktureringen bedömas gentemot syftet med ersättningen och återbetalningen, dvs. ansvarsfördelning och att motverka snedvridningen av konkurrensen. Framför allt måste det fastställas om ansvarsfördelningen i tillräckligt hög grad uppnåtts med hjälp av andra åtgärder och huruvida konkurrenssnedvridningen har begränsats genom att kontrollera Citadele bankas marknadsposition och storlek. Vid bedömningen måste hänsyn tas till de övriga stödåtgärder som har vidtagits till förmån för Parex banka och Citadele banka och som speglas i den del av detta beslut som analyserar stödåtgärdernas förenlighet med meddelandet om omstrukturering (se skäl 144 och följande skäl).

(129)

Efter uppdelningen kommer Parex banka att vara funktionellt och organisatoriskt fristående från Citadele banka, i enlighet med kraven i avsnitt 5.6 i meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(130)

Avslutningsvis anser kommissionen att det aktuella ärendet är förenligt med meddelandet om värdeminskade tillgångar.

(131)

I meddelandet om omstrukturering anges de tillämpliga statliga reglerna för omstrukturerig av finansinstitut under den rådande finanskrisen. För att vara förenligt med artikel 107.3 b i EUF-fördraget ska omstruktureringen av ett finansinstitut under den rådande finanskrisen

(132)

I avsnitt 2 i meddelandet om omstrukturering anges att medlemsstaterna ska lägga fram en omstruktureringsplan som är omfattande, detaljerad och som bygger på enhetliga principer. Planen bör visa hur bankerna kommer att gå till väga för att så snabbt som möjligt återställa en långsiktig, icke-statsstödd, lönsamhet. Omstruktureringsplanen bör även identifiera orsakerna till bankens svårigheter och bankens egna brister samt förklara hur de föreslagna omstruktureringsåtgärderna kommer att lösa bankens underliggande problem.

(133)

I överensstämmelse med kraven i punkt 11 i meddelandet om omstrukturering är Lettlands omstruktureringsplan omfattande, detaljerad och bygger på enhetliga principer. Planen innehåller detaljerad information om affärsmodellen, underliggande antaganden och resulterande finansiella prognoser. I överensstämmelse med punkt 10 i nämnda meddelande identifierar planen dessutom orsakerna till Parex bankas svårigheter, framför allt ledningens val av en olämplig affärsstrategi och vissa beslut som innebar stora risker (se avsnitt 2.1 och skälen 38–42 i detta beslut). De omstruktureringsåtgärder som presenteras i den slutliga planen tar på ett lämpligt sätt upp bankens brister. De problem i samband med den ursprungligen anmälda omstruktureringsplanen som togs upp i beslutet att inleda förfarandet har åtgärdats i den slutliga omstruktureringsplanen.

(134)

När det gäller affärsmodellen, som var ett av de stora problem som togs upp i beslutet att inleda förfarandet, kommer Citadele banka enligt den slutliga omstruktureringsplanen åter att inrikta sig på traditionell bankverksamhet i de baltiska länderna. Citadele banka kommer följaktligen att koncentrera sig på sina kärnverksamheter, samtidigt som man drar sig ur de områden som förvärrade dess finansiella svårigheter. Framför allt ses det som positivt att all leasing i OSS-länderna (inklusive dotterbolag) och osäkra lån i OSS-länderna kommer att kvarstå i Parex banka. Även om aktiva lån i OSS-länderna har överförts till Citadele banka har Lettland åtagit sig att se till att dessa avyttras, och i vilket fall som helst kommer inga nya lån att ställas ut (se skälen 72 och 83). Dessutom kommer förmögenhetsförvaltningssegmentet att antingen att avyttras separat från Citadele banka senast […] eller säljas tillsammans med Citadele bank om man vid detta datum har hittat en investerare för hela banken (se skäl 73 i detta beslut).

(135)

Som kommissionen dessutom uppgav i beslutet att inleda förfarandet kommer den nya Citadele banka att bli mycket mindre än Parex banka var före krisen. Den minskade storleken beror framför allt på uppdelningen och den avyttring som ska genomföras. Den aggressiva expansion på in- och utlåningsmarknaderna som tillkännagavs i den ursprungliga omstruktureringsplanen har tonats ned något i den slutliga omstruktureringsplanen, och Lettland har förbundit sig att fastställa ett tak (se skälen 77 och 78 i detta beslut).

(136)

Citadele bankas ändrade ledningsstil (de större aktieägarna och styrelseledamöterna har redan ersatts) och företagsstyrning och den skärpta riskhanteringen och interna kontrollen inom banken betraktas som positivt. Parex banka har redan minskat sina administrativa kostnader med 39 procent. Citadele bankas förväntade förhållande mellan kostnader och intäkter kommer att minska till [35–55] procent 2014, i huvudsak tack vare optimering av nätet av filialer och sänkta personalkostnader.

(137)

Enligt kraven i punkterna 12–15 i meddelandet om omstrukturering ska den slutliga omstruktureringsplanen även visa hur banken så fort som möjligt ska återställa sin långsiktiga lönsamhet utan fortsatt statsstöd. Framför allt ska banken kunna generera en lämplig avkastning på eget kapital, samtidigt som den täcker alla kostnader för sina normala verksamheter och följer de lagstadgade kapitaltäckningskraven.

(138)

För det första innehåller omstruktureringsplanen detaljerade finansiella uppgifter och prognoser för perioden 2006–2015, däribland information om bankens intäkter, kostnader, värdeminskning, vinster och kapitalställning. Kommissionen anser att prognoserna i grundscenariot baseras på rimliga underliggande makroekonomiska antaganden (de är mindre optimistiska än prognoserna i Europeiska ekonomiska prognoser – våren 2010).

(139)

Citadele banka tror sig kunna gå med vinst igen 2011 och fortsätta att förbättra sitt resultat under hela omstruktureringsperioden. År 2014 förväntas avkastningen på eget kapital uppgå till [18–28] procent, vilket kan anses vara en tillräcklig ersättningsnivå för normala marknadsförhållanden i Lettland. Det är jämförbart med den historiska avkastningen på eget kapital på 28 procent 2006 och 20 procent 2007. Citadele bankas och koncernens kapitaltäckningsgrad ligger även fortsättningsvis klart över de lagstadgade minimikraven. Med tanke på bankens stabila affärsmodell och Parex bankas tidigare resultat inom sina kärnsegment anser kommissionen, med stöd av tillgänglig information, att de presenterade prognoserna är realistiska.

(140)

Mot bakgrund av centralbankens stresstest (se skäl 45) anser kommissionen för det andra att Citadele banka kan motstå ett stresscenario utan ytterligare stöd. Stresscenariot visar att banken uppfyller de lagstadgade kapitaltäckningskraven. Den analys av bankens känslighet som används i stresstestet visar dessutom att en förändrad ekonomisk miljö inte skulle hota bankens lönsamhet.

(141)

För det tredje kommer Citadele banka inte att omfattas av uttagsbegränsningarna, och alla övriga lagstadgade krav kommer att uppfyllas. När det gäller uttagsbegränsningarna har majoriteten av de kunder som har stora belopp insatta i banken gått med på att behålla de insatta medlen en viss tid efter det att begränsningarna har upphört. De insatta medlen har i praktiken överförts till Citadele banka (som framgår av tabell 2). Kommissionen välkomnar dessutom den föreslagna finansieringsmodellen med låga risker som i större utsträckning förlitar sig på långsiktig finansiering och därigenom åtgärdar den tidigare skillnaden mellan skulders och tillgångars förfallotid.

(142)

I planen anges det avslutningsvis att Citadele banka även i det värsta scenariot ska ha återbetalat det statliga likviditetsstödet senast den 31 december 2012. Den planerade återbetalningen åtgärdar det problem som togs upp i skäl 80 i beslutet att inleda förfarandet om att banken skulle fortsätta att förlita sig till statligt likviditetsstöd även efter omstruktureringsperioden. Kommissionen konstaterar vidare att det statliga kapitaltillskottet på 103 miljoner lats till Citadele banka vid tidpunkten för uppdelningen kommer att ”lösas in” i överensstämmelse med Lettlands åtagande att sälja Citadele banka senast den 31 december 2014 (se skäl 76).

(143)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att Citadele bankas nya affärsmodell är lönsam och långsiktigt hållbar. Den omstrukturerade banken kommer därför att kunna konkurrera på marknaden av egen kraft och uppfylla relevanta lagstadgade krav, och dess överlevnad hotas inte ens av kraftigt ändrade ekonomiska förhållanden. Kommissionen anser följaktligen att Parex bankas omstruktureringsplan uppfyller kraven i meddelandet om omstrukturering i fråga om återställande av den långsiktiga lönsamheten.

(144)

I avsnitt 3 i meddelandet om omstrukturering anges att banker och deras kapitalägare i största möjliga utsträckning bör bidra till omstruktureringen för att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt och för att begränsa snedvridning av konkurrensen och hindra ett överdrivet risktagande. Det kravet medför att banker använder sina egna medel för att finansiera omstruktureringen, till exempel genom att sälja tillgångar, samtidigt som aktieägarna ska bestrida bankens förluster där så är möjligt. Enligt punkt 23 i meddelandet om omstrukturering ska omstruktureringsstöd begränsas till att täcka de kostnader som är avgörande för att återställa företagets lönsamhet.

(145)

Till skillnad från den ursprungliga plan som lades fram den 11 maj 2009 har den slutliga omstruktureringsplanen en tydlig inriktning, och den expansionsstrategi som ursprungligen planerades för Parex banka har övergetts. Denna målinriktade strategi bidrog till att begränsa det stöd som krävs. Kommissionen ser därför positivt på de förslagna avyttringarna och minskningen av Citadele bankas balansräkning, liksom att Parex banka sätts i […]. Framför allt kommer intäkterna från realiseringen av tillgångarna att finansiera en del av omstruktureringskostnaderna och minska det stöd som krävs. Kommissionen lyfter fram att de lettiska myndigheterna har angett en detaljerad tidtabell för planerade avyttringar och åtagit sig att utse såväl en övervakningsförvaltare som en avyttringsförvaltare för att se till att åtagandena uppfylls. När det gäller bidraget till omstruktureringskostnaderna i form av egna medel konstaterar kommissionen dessutom att banken genomför långtgående kostnadsbesparingar.

(146)

De åtgärder som redan har genomförts och de åtgärder som Lettland åtar sig att genomföra kan anses garantera att egna medel används och att Parex bankas privata kapitalägare i tillräckligt hög grad bidrar till omstruktureringen.

(147)

De tidigare majoritetsägarnas ansvar framgår av att Lettland tog över hela deras aktieinnehav i Parex banka för den symboliska summan 2 lats. De har förlorat allt inflytande och kan därför anses ha burit konsekvenserna av Parex bankas misslyckande. Utöver avlägsnandet av de tidigare majoritetsägarna har minoritetsägarnas aktieinnehav minskat betydligt till följd av att staten och EBRD har rekapitaliserat banken. Deras ägande har minskat från den tidigare nivån på 15,2 procent till nuvarande 3,7 procent, och de kommer att vara kvar som ägare i Parex banka efter uppdelningen ([…]). Dessa åtgärder motverkar helt klart överdrivet risktagande.

(148)

Dessutom kommer efterställda lån som tagits av ursprungliga aktieägare att räknas som mindre skulder i Parex banka. Likvideringen av Parex bankas tillgångar i grundscenariot beräknas inte ge tillräckliga medel för att täcka mer än de stora skulderna i banken. Eftersom de efterställda lånen förfaller under perioden 2015–2018 och staten endast skulle stödja Parex bankas kapital […], samtidigt som det erhåller lämplig ersättning för de statligt insatta medlen, kommer innehavarna av efterställda lån förmodligen att få bära kostnaderna för förlusterna på det kapital de investerade […].

(149)

Överdrivet risktagande motverkas på ett effektivt sätt genom eget bidrag från bankens tidigare kapitalägare. Parex bankas omstruktureringsplan tillhandahåller därför tillräcklig ansvarsfördelning och eget bidrag till omstruktureringen. Den slutliga omstruktureringsplanen är följaktligen förenlig med avsnitt 3 i meddelandet om omstrukturering.

(150)

I avsnitt 4 i omstruktureringsmeddelandet föreskrivs att omstruktureringsplanen ska innehålla åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen och säkra en konkurrenskraftig banksektor. Åtgärderna ska dessutom säkerställa att staten inte använder stödet för att finansiera konkurrenshämmande beteende.

(151)

Kommissionen anser att åtgärdspaketet i den slutliga omstruktureringsplanen utgör en klar förbättring jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen, och åtgärdar de problem som togs upp i beslutet att inleda förfarandet. Mot bakgrund av de betydande avyttringarna, marknadstaken och minskningen av bankens storlek (se tabell 20) anser kommissionen att planen utgör ett lämpligt åtgärdspaket som kommer att göra det lättare att upprätthålla lika villkor och konkurrenskraftiga marknader. Den ursprungliga strategin i den anmälda planen, som baserades på expansion, och som kommissionen hyste stora tvivel om, har ändrats, och den slutliga omstruktureringsplanen baseras på en kraftig minskning av bankens storlek, både när det gäller balansomslutning och bankens marknadsandelar på sina kärnmarknader.

Tabell 20

Minskning av Citadele bankas storlek och närvaro på kärnmarknaderna

(152)

Omstruktureringen av banken innefattar en betydande minskning av bankens närvaro inom kärnmarknadssegmenten. För det första kommer Citadele banka till följd av genomförandet av omstruktureringsåtgärderna att minska sin balansomslutning med ca 60 procent och sin marknadsnärvaro på alla kärnmarknader med mer än 50 procent jämfört med Parex banka före krisen. Den minskade marknadsnärvaron, liksom de planerade avyttringarna, kommer att öppna respektive marknadssegment för konkurrenterna. Som redan nämndes i avsnitt 2.5 kommer dessutom Lettland, senast den 31 december 2014, eller en avyttringsförvaltare, senast den 31 december 2015, att sälja Citadele banka, och förmögenhetsförvaltningsverksamheten kommer att säljas senast […] (antingen tillsammans med Citadele banka eller separat). Därigenom får de konkurrenter som eventuellt lidit skada av stödåtgärderna möjlighet att lämna bud på dessa verksamheter. Försäljningen kan betraktas som en åtgärd för att motverka potentiell snedvridning av konkurrensen. (34)

(153)

Den omstrukturerade bankens relativt begränsade storlek (omkring 2,2 miljarder euro) gör också att åtgärderna för att begränsa snedvridningen av konkurrensen kan anses tillräckliga. Efter omstruktureringen kommer endast bankens kärnverksamhet att finnas kvar. Den viktigaste av dessa kommer att vara Citadele bankas närvaro i Lettland, vars marknad redan är ganska koncentrerad och domineras av utländska banker. (35) Taket för Citadele bankas marknadsandel på [4–7] procent av utlåningen och [7–10] procent av inlåningen (se skäl 77) kan betraktas som ett lämpligt motverkande av potentiell snedvridning av konkurrensen, jämfört med dess marknadsandel på 12 procent av utlåningen och ca 20 procent av inlåningen före krisen.

(154)

Bankens närvaro i andra geografiska områden begränsas, och det kommer att införas tak för att ytterligare begränsa potentiell snedvridning av konkurrensen. Banken kommer därför att få ha en marknadsandel på högst [< 4] % av de litauiska ut- och inlåningsmarknaderna, [< 1,5] % av den estniska utlåningsmarknaden, [< 2,5] % av den estniska inlåningsmarknaden och [< 0,5] % av de svenska och tyska inlåningsmarknaderna (se skälen 77 och 78). Taken möjliggör en begränsad tillväxt på dessa marknader till följd av bankens behov av att diversifiera sina finansieringskällor. På grund av det rådande makroekonomiska läget i Lettland är det svårt att dra till sig externa medel. Inlåningen från privatkunder i Lettland är betydligt lägre än den totala låneportföljen i denna medlemsstat. Bankens främsta konkurrenter får finansiellt stöd från sina moderbolag i utlandet. Kommissionen kan därför godta att Citadele banka måste ha kvar någon form av finansieringsbas utomlands (en filial i Sverige respektive en filial Tyskland) för att kunna diversifiera sin finansieringsbas. Med tanke på hur liten bankens närvaro är på dessa marknader och med tanke på att den diversifierade finansieringen är nödvändig för bankens lönsamhet, anser kommissionen att de överenskomna taken på dessa marknader är lämpliga.

(155)

Kommissionen välkomnar även förbudet mot att göra reklam för statligt stöd, vilket förhindrar att Citadele banka kan använda stödet för konkurrenshämmande beteende, och förvärvsförbudet, som är ytterligare en garant för att det statliga stödet inte kommer att användas för att ta över konkurrenter. Dessutom kommer Citadele banka inte att öka antalet filialer.

(156)

Efter uppdelningen kommer Parex banka och dess dotterbolag att i praktiken […] under sin livstid, som beräknas bli åtta år. Denna period anses lämplig för att slutföra förfarandena för återvinning av tillgångar och avyttra tillgångarna samtidigt som man undviker en panikförsäljning.

(157)

Även om Parex banka kommer att behålla sin banklicens kommer varken Parex banka eller dess dotterbolag att tillåtas att bedriva någon ny verksamhet utöver vad som krävs för att förvalta och sälja de angivna tillgångarna. Framför allt kommer Parex banka att upphöra med all ny utlåning till eller inlåning från allmänheten (se skälen 84 och 85). Dessutom kommer den att avveckla eller sälja sin leasingverksamhet senast […].

(158)

Lettland har åtagit sig att strikt begränsa kapitaltillskottets varaktighet ([…]) och storlek (upp till 218,7 miljoner lats) (se skäl 87).

(159)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att Parex bankas verksamhet (efter uppdelningen) har begränsats till vad som är absolut nödvändigt för […] och att otillbörlig snedvridning av konkurrensen därmed undviks.

(160)

Åtgärdernas omfattning och karaktär, framför allt den betydande minskningen av bankens storlek och marknadsnärvaro i kombination med försäljningen av Citadele banka och Parex banka inom en rimlig tidsperiod, är därför tillräckliga för att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Omstruktureringens omfattning i kombination med försäljningen av Citadele banka räcker dessutom för att kompensera den eventuella snedvridning av marknaden som kan uppstå till följd av en potentiellt otillräcklig ersättning och återbetalning.

(161)

I punkt 46 i omstruktureringsmeddelandet anges att det krävs regelbundna rapporter från medlemsstaterna för att verifiera att omstruktureringsplanen genomförs på ett korrekt sätt. De lettiska myndigheterna har därför lovat att från och med dagen för detta beslut var sjätte månad översända sådana rapporter till kommissionen om både Citadele banka och Parex banka.

(162)

Lettland har åtagit sig att utse en övervakningsförvaltare som kommer att övervaka att åtagandena efterlevs och rapportera till kommissionen.

(163)

Kommissionen konstaterar att den omstruktureringsplan för Parex banka som beskrivs i avsnitt 2 i detta beslut är förenlig med artikel 107.3 b i EUF-fördraget och uppfyller villkoren i meddelandet om omstrukturering i fråga om lönsamhet, ansvarsfördelning och åtgärder för att motverka snedvridning av konkurrensen.

(164)

Lettland har undantagsvis godtagit att detta beslut avfattas på engelska.