EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32010R0801
Commission Regulation (EU) No 801/2010 of 13 September 2010 implementing Article 10(3) of Directive 2009/16/EC of the European Parliament and of the Council as regards the flag State criteria Text with EEA relevance
Kommissionens förordning (EU) nr 801/2010 av den 13 september 2010 om genomförande av artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG i fråga om flaggstatskriterierna Text av betydelse för EES
Kommissionens förordning (EU) nr 801/2010 av den 13 september 2010 om genomförande av artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG i fråga om flaggstatskriterierna Text av betydelse för EES
OJ L 241, 14.9.2010, p. 1–3
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 07 Volume 018 P. 296 - 298
In force
|
14.9.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 241/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 801/2010
av den 13 september 2010
om genomförande av artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG i fråga om flaggstatskriterierna
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (1), särskilt artikel 10.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Flaggstatens prestationsnivå utgör en av de generiska parametrar som bestämmer fartygs riskprofil. |
|
(2) |
För att bedöma ett fartygs riskprofil bör hänsyn tas till kvarhållandefrekvensen inom unionen och inom det område som omfattas av det i Paris ingångna samförståndsavtalet om hamnstatskontroll (Paris MoU). |
|
(3) |
Det är nödvändigt att bygga på expertis som förvärvats genom tillämpningen av Paris MoU i fråga om metoden för att bedöma flaggstatens prestationsnivå. |
|
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Klassificering av flaggstater på grundval av kvarhållandefrekvenser
1. Vid fastställande av flaggstatens prestationsnivå i den mening som avses i direktiv 2009/16/EG ska flaggstater klassificeras i svarta, grå eller vita listor, antagna i enlighet med Paris MoU på grundval av det totala antalet inspektioner och kvarhållanden under en treårsperiod. Dessutom ska flaggstater upptagna i den svarta listan delas in i kategorierna mycket hög, hög, medelhög till hög eller medelhög risk beroende på kvarhållandefrekvens. Klassificeringen ska uppdateras årligen.
2. För att klassificera en flaggstat i den svarta, grå eller vita listan krävs minst trettio hamnstatsinspektioner.
3. De metoder och formler som ska användas för att klassificera flaggstaterna ska uppfylla de flaggstatskriterier som anges i bilagan.
Artikel 2
Flaggstatens prestationsnivå på grundval av IMO-revisionen
Den överensstämmelse som avses i del I.1 c iii i bilaga I till direktiv 2009/16/EG och som krävs för att fartyg ska anses utgöra en lägre risk, ska anses vara visad när kommissionen från flaggstaten mottar en skriftlig bekräftelse på att en slutlig revisionsrapport har utarbetats och i tillämpliga fall att en plan för korrigerande åtgärder har lagts fram. Revisioner utförda före den 17 juni 2009 ska också beaktas.
Artikel 3
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 13 september 2010.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 131, 28.5.2009, s. 57.
BILAGA
Flaggstatskriterier
(som avses i artikel 10.3 a i direktiv 2009/16/EG)
|
1. |
Flaggstatens prestationsnivå ska beräknas med hjälp av en standardformel för statistiska beräkningar där vissa värden är bestämda. Gränserna mellan svart och grå lista respektive grå och vit lista definieras av formlerna
där N är antalet inspektioner, p är den tillåtna kvarhållandegränsen, z är det kritiska värdet för normalfördelningen (1,645 för säkerhetsnivån 95 %). |
|
2. |
Med hjälp av de formler som anges i punkt 1 erhålls det tillåtna antalet kvarhållanden för den svarta respektive den vita listan. Om antalet kvarhållanden ligger över gränsen mellan svart och grå innebär det att flaggstaten är sämre än genomsnittet och därefter ska tas upp på den svarta listan. Om antalet kvarhållanden ligger under gränsen mellan grå och vit innebär det att flaggstaten är bättre än genomsnittet och därefter ska tas upp på den vita listan. Om antalet kvarhållanden för en viss flaggstat ligger mellan dessa gränser ska flaggstaten tas upp på den grå listan. |
|
3. |
För att jämföra prestationsnivåerna för flaggstater som är upptagna på de svarta, grå eller vita listorna upprepas beräkningen genom att p anpassas i de formler som anges i punkt 1. |
|
4. |
För att göra flaggstaters prestationsnivåer jämförbara ska överskridandefaktorn (EF) användas. EF är en indikation på antalet gånger som p måste ändras och beräknas på nytt för att antalet kvarhållanden för en flaggstat ska överensstämma med gränserna. Varje ökning eller minskning av p med 3 % motsvarar en hel EF-poäng. För flaggstater som klassificerats i den grå listan ska EF beräknas med följande formel:
|
|
5. |
Följande EF-värden ska användas för att sortera in svartlistade flaggstater i kategorierna mycket hög, hög, medelhög till hög eller medelhög risk:
|