32010R0018

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
Förordning - 18/2010 - EN - EUR-Lex

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 32010R0018

Help

Kommissionens förordning (EU) nr 18/2010 av den 8 januari 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 vad gäller specifikationer för nationella program för verksamhetskontroll för skyddet av den civila luftfarten

EUT L 7, 12.1.2010, pp. 3–14 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

(HR)
⏵Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)
Kroatisk specialutgåva: Område 07 Volym 010 s. 214 - 225

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/18(1)/oj

HTML

PDF

Official Journal

12.1.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 7/3

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 18/2010

av den 8 januari 2010

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 vad gäller specifikationer för nationella program för verksamhetskontroll för skyddet av den civila luftfarten

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (1), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

(1)	Det är av grundläggande vikt att samtliga medlemsstater utvecklar och genomför ett nationellt program för verksamhetskontroll för att säkerställa att de nationella säkerhetsprogrammen för civil luftfart genomförs i enlighet med artikel 11.1 i förordning (EG) nr 300/2008.

(2)	Specifikationerna för det nationella program för verksamhetskontroll som medlemsstaterna genomför bör säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt på området.

(3)	Om den verksamhetskontroll som genomförs under överinseende av behörig myndighet ska vara effektiv, bör den utföras regelbundet. Den bör inte begränsas till det område, skede eller moment då den utförs. Dessutom bör den utformas så att den blir så effektiv som möjligt.

(4)	Framtagandet av en gemensam metod för verksamhetskontrollen bör prioriteras.

(5)	Det är nödvändigt att utveckla ett harmoniserat rapporteringsförfarande för de åtgärder som vidtagits för att fullgöra skyldigheterna i denna förordning, och för luftfartsskyddet inom medlemsstaternas territorier.

(6)	Nationella program för verksamhetskontroll bör baseras på bästa metoder. Sådana bästa metoder bör utväxlas med kommissionen och spridas till samtliga medlemsstater.

(7)	Förordning (EG) nr 300/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EG) nr 300/2008

Förordning (EG) nr 300/2008 ska ändras på följande sätt:

1.	Bilagans titel ska ersättas med ”BILAGA I”.

2.	Texten i bilagan till denna förordning ska läggas till som bilaga II.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som anges i de genomförandebestämmelser som antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 4.3 i förordning (EG) nr 300/2008, dock senast den 29 april 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 januari 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 97, 9.4.2008, s. 72.

BILAGA

”BILAGA II

Gemensamma specifikationer för det nationella program för verksamhetskontroll som ska genomföras av varje medlemsstat för skyddet av den civila luftfarten

1. DEFINITIONER

1.1

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1. årlig trafikvolym: det totala antalet ankommande passagerare, avresande passagerare och transitpassagerare (räknade en gång).

2. behörig myndighet: den nationella myndighet som utsetts av en medlemsstat i enlighet med artikel 9 för att ansvara för samordning och övervakning av genomförandet av nationella säkerhetsprogram för den civila luftfarten.

3. inspektör: person som utför nationell verksamhetskontroll för den behöriga myndighetens räkning.

4. certifiering: formell utvärdering och bekräftelse av den behöriga myndigheten eller för dess räkning att en person har den kompetens som krävs för att utföra en inspektörs uppgifter på en godtagbar nivå som har fastställts av den behöriga myndigheten.

5. verksamhetskontroll: de åtgärder eller metoder som används för att utvärdera genomförandet av denna förordning och det nationella säkerhetsprogrammet för luftfarten.

6. brist: bristande uppfyllelse av ett krav för luftfartsskyddet.

7. inspektion: undersökning av genomförandet av säkerhetsåtgärder och säkerhetsförfaranden i syfte att fastställa hur effektiva de är och om de håller den standard som krävs samt konstatera eventuella brister.

8. intervju: muntlig kontroll som utförs av en inspektör för att fastställa om vissa säkerhetsåtgärder eller säkerhetsförfaranden har genomförts.

9. observation: visuell kontroll som utförs av en inspektör för att fastställa att en säkerhetsåtgärd eller ett säkerhetsförfarande har genomförts.

10. representativt urval: urval utifrån de alternativ som är möjliga för att kontrollera vilket antal och vilken omfattning som utgör en tillräcklig bas för att dra generella slutsatser om genomförandestandarden.

11. tillsyn: en noggrann undersökning av säkerhetsåtgärder och säkerhetsförfaranden för att man ska kunna avgöra om de genomförs fullt ut på kontinuerlig basis.

12. test: testning av åtgärder för luftfartsskydd genom att den behöriga myndigheten simulerar en olaglig handling i syfte att undersöka hur effektiva befintliga säkerhetsåtgärder är.

13. verifiering: åtgärd som vidtas av en inspektör för att fastställa om en viss säkerhetsåtgärd faktiskt har införts.

14. sårbarhet: alla brister i genomförda åtgärder och förfaranden som skulle kunna utnyttjas för att begå en olaglig handling.

2. DEN BEHÖRIGA MYNDIGHETENS BEFOGENHETER

2.1

Medlemsstaten ska se till att den behöriga myndigheten har nödvändiga befogenheter för att övervaka och genomföra samtliga krav i denna förordning och dess genomförandeakter, inklusive befogenhet att vidta sanktioner i enlighet med artikel 21.

2.2

Den behöriga myndigheten ska utföra verksamhetskontroll och ha befogenheter för att kunna kräva att en identifierad brist ska åtgärdas inom fastställda tidsramar.

2.3

En gradvis och proportionerlig strategi ska införas när det gäller åtgärder för att avhjälpa brister samt verkställighetsåtgärder. Denna strategi ska omfatta successiva åtgärder som ska vidtas tills bristerna har åtgärdats, vilket bland annat omfattar följande:

a)	Råd och rekommendationer.

b)	En formell varning.

c)	Ett verkställighetsmeddelande.

d)	Administrativa sanktioner och rättsliga förfaranden.

Den behöriga myndigheten kan utelämna ett eller flera av dessa steg, särskilt om bristen är allvarlig eller återkommande.

3. DET NATIONELLA PROGRAMMET FÖR VERKSAMHETSKONTROLL – MÅL OCH INNEHÅLL

3.1

Målen med det nationella programmet för verksamhetskontroll är att genom verksamhetskontroller verifiera att åtgärderna för luftfartsskyddet genomförs på ett effektivt och korrekt sätt samt att fastställa graden av efterlevnad med bestämmelserna i denna förordning och det nationella säkerhetsprogrammet för den civila luftfarten.

3.2

Det nationella programmet för verksamhetskontroll ska omfatta följande delar:

a)	Den organisatoriska strukturen, ansvarsområden och resurser.

b)	Befattningsbeskrivningar och kvalifikationskrav för inspektörer.

c)	Metoder för verksamhetskontroll, till exempel omfattningen av tillsyner, inspektioner och tester samt, efter en faktisk eller potentiell brist, i luftfartsskyddet, undersökningar, frekvens för tillsyner och inspektioner och även klassificering av efterlevnad.

d)	Kartläggningar, om det finns anledning att ompröva kraven på luftfartsskyddet.

e)	Aktiviteter för att åtgärda brister, exempelvis rapportering om brister, uppföljning och korrigerande åtgärder för att säkerställa att kraven på luftfartsskydd uppfylls.

f)	Verkställighetsåtgärder samt i tillämpliga fall sanktioner, som anges i punkt 2.1 och 2.3 till denna bilaga.

g)	Rapportering om den verksamhetskontroll som har utförts, vilket i förekommande fall omfattar informationsutbyte mellan nationella organ om efterlevnadsnivån.

h)	Kontroll av flygplatsens, operatörens och verksamhetsutövarens interna åtgärder för kvalitetskontroll.

i)	En process för att dokumentera och analysera resultaten från det nationella programmet för verksamhetskontroll i syfte att fastställa tendenser och styra framtida regelutveckling.

4. VERKSAMHETSKONTROLL

4.1

Samtliga flygplatser, operatörer och andra verksamhetsutövare med ett ansvar för luftfartsskyddet ska kontrolleras regelbundet i syfte att säkerställa att brister snabbt upptäcks och åtgärdas.

4.2

Kontrollen ska genomföras i enlighet med det nationella programmet för verksamhetskontroll och ska ske mot bakgrund av hotnivå, typ av verksamhet det rör sig om och dess karaktär, genomförandestandarder, resultaten från flygplatsers, operatörers och verksamhetsutövares interna kvalitetskontroll samt andra faktorer och bedömningar som påverkar kontrollfrekvensen.

4.3

Kontrollen ska omfatta genomförandet och resultatet av flygplatsers, operatörers och andra verksamhetsutövares interna åtgärder för kvalitetskontroll.

4.4

Kontrollen på varje enskild flygplats ska bestå av en lämplig uppsättning åtgärder för att övervaka efterlevnaden och ge en bred överblick över genomförandet av säkerhetsåtgärder inom detta område.

4.5

Förvaltningen och organisationen av programmet för verksamhetskontroll, samt dess prioriteringar, ska ske oberoende av genomförandet av de åtgärder det fattas beslut om inom det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart.

4.6

Verksamhetskontrollen ska omfatta tillsyner, inspektioner och tester.

5. METODIK

5.1

Metodiken för verksamhetskontrollen ska följa ett standardiserat tillvägagångssätt, vilket omfattar ansvarsfördelning, planering, förberedelse, aktiviteter på plats, klassificering av resultat, färdigställande av rapporten och processen för att korrigera brister.

5.2

Verksamhetskontrollen ska baseras på systematisk informationsinsamling genom observationer, intervjuer och granskning av dokument och verifikationer.

5.3

Verksamhetskontrollen ska ske i form av både anmälda och oanmälda aktiviteter.

6. TILLSYNER

6.1

En tillsyn ska omfatta

a)	samtliga säkerhetsåtgärder på en flygplats, eller

b)	samtliga säkerhetsåtgärder som vidtas av en enskild flygplats, flygplatsterminal, operatör eller verksamhetsutövare, eller

c)	en särskild del av det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart.

6.2

Metoden för tillsyn ska omfatta följande inslag:

a)	Anmälan av tillsynen och i tillämpliga fall, överlämnande av ett frågeformulär inför tillsynen.

b)	Förberedelsefas, vilket omfattar granskning av det ifyllda frågeformuläret samt annan relevant dokumentation.

c)	Inledande information till företrädare för flygplatsen/operatören/verksamhetsutövaren innan tillsynen på plats inleds.

d)	Aktiviteter på plats.

e)	Avstämning och rapportering.

f)	Om brister konstateras: Processen för att korrigera brister och tillhörande kontroll av denna process.

6.3

För att bekräfta att säkerhetsåtgärderna har införts ska det utföras en tillsyn på basis av en systematisk informationsinsamling genom ett eller flera av följande tillvägagångssätt:

a)	Granskning av dokument.

b)	Observationer.

c)	Intervjuer.

d)	Verifieringar.

6.4

Flygplatser med en årlig trafikvolym på mer än 10 miljoner passagerare ska utsättas för en tillsyn som omfattar samtliga standarder för luftfartsskydd åtminstone vart fjärde år. Undersökningen ska omfatta ett representativt urval av information.

7. INSPEKTIONER

7.1

En inspektion ska åtminstone omfatta en grupp av direkt kopplade säkerhetsåtgärder enligt bilaga I till denna förordning och motsvarande genomförandeakter, vilka kontrolleras som en enda aktivitet eller inom en rimlig tidsram, som normalt inte överskrider tre månader. Undersökningen ska omfatta ett representativt urval av information.

7.2

En grupp av direkt kopplade säkerhetsåtgärder omfattar två eller flera krav som anges i bilaga I till denna förordning och motsvarande genomförandeakter och som har så nära inverkan på varandra att det inte går att göra en adekvat utvärdering av måluppfyllelsen om det inte görs en samlad bedömning. Dessa grupper ska omfatta de åtgärder som anges i tillägg I till denna bilaga.

7.3

Inspektionerna ska vara oanmälda. Om den behöriga myndigheten inte anser att detta är praktiskt genomförbart, kan inspektionerna vara anmälda. Metoden för inspektion ska omfatta följande inslag:

a)	Förberedelsefas.

b)	Verksamhet på plats.

c)	En avstämning, beroende på kontrollens frekvens och resultat.

d)	Rapportering/dokumentation.

e)	Avhjälpande åtgärder och tillhörande kontroll.

7.4

För att bekräfta att säkerhetsåtgärderna är effektiva ska det utföras en inspektion på basis av en systematisk informationsinsamling genom ett eller flera av följande tillvägagångssätt:

a)	Granskning av dokument.

b)	Observationer.

c)	Intervjuer.

d)	Verifieringar.

7.5

På flygplatser med en årlig trafikvolym på mer än 2 miljoner passagerare ska minimifrekvensen för inspektion av samtliga grupper av direkt kopplade säkerhetsåtgärder enligt kapitel 1–6 i bilaga I till denna förordning vara åtminstone var tolfte månad, om det inte har utförts en tillsyn på flygplatsen under denna period. Inspektionsfrekvensen för samtliga säkerhetsåtgärder som anges i kapitel 7–12 i bilaga I ska fastställas av den behöriga myndigheten på grundval av en riskbedömning.

7.6

Om en medlemsstat inte har någon flygplats med en årlig trafikvolym som överskrider 2 miljoner passagerare, ska kraven i punkt 7.5 gälla för den flygplats i det nationella territoriet som har störst årlig trafikvolym.

8. TESTER

8.1

Tester ska utföras för att undersöka hur effektivt åtminstone följande säkerhetsåtgärder har genomförts:

a)	Tillträdeskontroll för behörighetsområden.

b)	Skydd av flygplanen.

c)	Säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage.

d)	Säkerhetskontroll av personal och medförda föremål.

e)	Skydd av lastrumsbagage.

f)	Säkerhetskontroll av frakt eller post.

g)	Skydd av frakt och post.

8.2

Ett testprotokoll med angivelse av metod ska utarbetas med hänsyn till rättsliga, säkerhetsrelaterade och driftsmässiga krav. Metoden ska omfatta följande inslag:

a)	Förberedelsefas.

b)	Verksamhet på plats.

c)	En avstämning, beroende på kontrollens frekvens och resultat.

d)	Rapportering/dokumentation.

e)	Avhjälpande åtgärder och tillhörande kontroll.

9. KARTLÄGGNINGAR

9.1

Kartläggningar ska utföras när den behöriga myndigheten ser ett behov av att göra en förnyad bedömning av verksamheten för att fastställa och åtgärda eventuella sårbarheter. Om en sårbarhet konstateras ska den behöriga myndigheten kräva att det genomförs säkerhetsåtgärder som är proportionerliga mot hotet.

10. RAPPORTERING

10.1

Aktiviteter för verksamhetskontroll ska rapporteras eller dokumenteras i ett standardiserat format som möjliggör en kontinuerlig analys av tendenser.

10.2

Detta ska omfatta följande:

a)	Typ av aktivitet.

b)	Vilken flygplats, operatör eller enhet som kontrolleras.

c)	Datum och tidpunkt för aktiviteten.

d)	Namn på inspektör som utför aktiviteten.

e)	Åtgärdens omfattning.

f)	Resultat i enlighet med bestämmelser i det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart.

g)	Klassificering av efterlevnad.

h)	Rekommendationer till korrigerande åtgärder, i tillämpliga fall.

i)	Tidsram för avhjälpande åtgärd, i tillämpliga fall.

10.3

Om brister konstateras ska den behöriga myndigheten rapportera de relevanta resultaten till den flygplats, de operatörer eller de verksamhetsutövare som kontrollen gäller.

11. KLASSIFICERING AV EFTERLEVNAD

11.1

Verksamhetskontrollen ska tillämpas för att bedöma genomförandet av det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart med hjälp av det harmoniserade klassificeringssystem för efterlevnad som finns i tillägg II.

12. ÅTGÄRDANDE AV BRISTER

12.1

Konstaterade brister ska korrigeras utan dröjsmål. Om korrigerande åtgärder inte kan vidtas utan dröjsmål ska kompensatoriska åtgärder vidtas.

12.2

Den behöriga myndigheten ska begära att de flygplatser, operatörer eller verksamhetsutövare som omfattas av verksamhetskontrollen ska lägga fram en åtgärdsplan för godkännande när det gäller de brister som har konstaterats i rapporterna samt en tidsram för genomförandet av korrigerande åtgärder och bekräfta när processen för att åtgärda bristerna har slutförts.

13. UPPFÖLJNING SOM RÖR VERIFIERING AV KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

13.1

Sedan den flygplats, operatör eller verksamhetsutövare som omfattas av kontrollen har bekräftat att alla nödvändiga korrigerande åtgärder har vidtagits, ska den behöriga myndigheten verifiera att de korrigerande åtgärderna har genomförts.

13.2

Vid uppföljning ska den mest relevanta kontrollmetoden användas.

14. INSPEKTÖRERNAS TILLGÄNGLIGHET

14.1

Samtliga medlemsstater ska säkerställa att ett tillräckligt antal inspektörer finns tillgängligt för den behöriga myndigheten, antingen direkt eller under myndighetens överinseende, för att genomföra verksamhetskontrollen.

15. KOMPETENSKRAV FÖR INSPEKTÖRER

15.1

Samtliga medlemsstater ska ansvara för att de inspektörer som utför uppdrag för den behöriga myndighetens räkning

a)	inte har några avtalsmässiga eller ekonomiska skyldigheter gentemot den flygplats, operatör eller verksamhetsutövare som ska kontrolleras, och

b)	har tillräckliga kvalifikationer, till exempel tillräcklig teoretisk och praktisk erfarenhet från det aktuella området.

Inspektörer ska genomgå certifiering eller likvärdigt godkännande av den behöriga myndigheten.

15.2

Inspektörerna ska ha följande kompetens:

Insikt om nu gällande säkerhetsåtgärder och hur dessa tillämpas inom den granskade verksamheten, vilket omfattar följande:

—	Insikt om säkerhetsprinciper.

—	Insikt om kontrollfunktioner.

—	Insikt om faktorer som påverkar människans prestationsförmåga.

b)	Baskunskaper om säkerhetsteknologi och -teknik.

c)	Kunskaper om de tekniker, principer och förfaranden som rör verksamhetskontroll.

d)	Baskunskaper om den verksamhet som ska granskas.

e)	Insikt om inspektörens roll och befogenheter.

15.3

Inspektörer ska genomgå återkommande utbildning så ofta att befintlig kompetens upprätthålls och ny kompetens förvärvas med hänsyn till utvecklingen inom luftfartsskyddet.

16. INSPEKTÖRERNAS BEFOGENHETER

16.1

Inspektörer som utför kontrollåtgärder ska tilldelas tillräckliga befogenheter för att kunna begära den information som krävs för att utföra sina uppgifter.

16.2

Inspektörer ska bära ett identitetskort som ger befogenhet att utföra verksamhetskontroll för den behöriga myndighetens räkning och som ger tillträde till alla områden som krävs.

16.3

Inspektörer ska ha rätt att

a)	få omedelbart tillträde till alla relevanta områden, inklusive luftfartyg och byggnader, i övervakningssyfte, samt

b)	kräva att säkerhetsåtgärder genomförs korrekt eller vidtas på nytt.

16.4

Som en följd av inspektörernas befogenheter ska den behöriga myndigheten agera i enlighet med punkt 2.3 i följande fall:

a)	När inspektörers arbete avsiktligt försvåras eller förhindras.

b)	När någon underlåter eller vägrar att lämna den information som inspektören begär.

c)	När felaktiga eller missvisande uppgifter lämnas till en inspektör i vilseledande syfte.

d)	När någon utger sig för att vara inspektör i vilseledande syfte.

17. BÄSTA METODER

17.1

Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de bästa metoder som utarbetats i fråga om program för verksamhetskontroll, kontrollmetoder och inspektörer. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till övriga medlemsstater.

18. RAPPORTERING TILL KOMMISSIONEN

18.1

Medlemsstaterna ska en gång per år rapportera till kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att de ska fullgöra skyldigheterna i förordningen, och om luftfartsskyddet på flygplatserna inom medlemsstaternas territorier. Referensperiod för rapporten ska vara 1 januari–31 december. Rapporten ska vara klar tre månader efter referensperiodens slut.

18.2

Innehållet i rapporten ska överensstämma med tillägg III och följa en mall som kommissionen tillhandahåller.

18.3

Kommissionen ska meddela medlemsstaterna om vilka huvudsakliga slutsatser som dessa rapporter har lett fram till.

”Tillägg I

Delar som ska ingå i gruppen av direkt kopplade säkerhetsåtgärder

De grupper av direkt kopplade säkerhetsåtgärder som avses i punkt 7.1 i bilaga II ska omfatta följande delar i bilaga I till denna förordning och motsvarande bestämmelser i dess genomförandeakter:

Punkt 1 – Säkerheten på flygplatser:

i)	Punkt 1.1, eller

ii)	punkt 1.2 (utom bestämmelser som gäller identitetskort samt passerkort för fordon), eller

iii)	punkt 1.2 (bestämmelser som gäller identitetskort), eller

iv)	punkt 1.2 (bestämmelser som gäller passerkort för fordon), eller

v)	punkt 1.3 och tillämpliga delar i punkt 12, eller

vi)	punkt 1.4, eller

vii)	punkt 1.5.

Punkt 2 – Avgränsade områden på flygplatserna:

Hela punkten.

Punkt 3 – Säkerhetsåtgärder för luftfartyg:

i)	Punkt 3.1, eller

ii)	punkt 3.2.

Punkt 4 – Passagerare och kabinbagage:

i)	Punkt 4.1 och tillämpliga delar i punkt 12, eller

ii)	punkt 4.2, eller

iii)	punkt 4.3.

Punkt 5 – Lastrumsbagage:

i)	Punkt 5.1 och tillämpliga delar i punkt 12, eller

ii)	punkt 5.2, eller

iii)	punkt 5.3.

Punkt 6 – Frakt och post:

i)	Samtliga bestämmelser som rör säkerhetsgodkända speditörers säkerhetskontroller, frånsett dem som anges i leden ii–v nedan, eller

ii)	samtliga bestämmelser som rör kända avsändares säkerhetsåtgärder, eller

iii)	samtliga bestämmelser som rör kontoavsändare, eller

iv)	samtliga bestämmelser som rör transport av frakt och post, eller

v)	samtliga bestämmelser som rör skydd av frakt och post på flygplatser.

Punkt 7 – Flygföretagens post och materiel:

Hela punkten.

Punkt 8 – Förnödenheter ombord:

Hela punkten.

Punkt 9 – Varuleveranser till flygplatsen:

Hela punkten.

Punkt 10 – Säkerhetsåtgärder under flygning:

Hela punkten.

Punkt 11 – Rekrytering och utbildning av personal:

i)	Samtliga bestämmelser som rör rekrytering av personal till flygplats, lufttrafikföretag eller verksamhetsutövare, eller

ii)	samtliga bestämmelser som rör utbildning av personal hos flygplats, lufttrafikföretag eller verksamhetsutövare.

”Tillägg II

Harmoniserat klassificeringssystem för efterlevnad

Följande klassificering av efterlevnad ska användas för att bedöma genomförandet av det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart.

Tillsyn

Inspektion

Test

Uppfyller kraven helt

Uppfyller kraven, men förbättring är önskvärd

Uppfyller ej kraven

Uppfyller ej kraven, allvarliga brister

Ej tillämpligt

Ej bekräftat

”Tillägg III

INNEHÅLL I RAPPORTEN TILL KOMMISSIONEN

1. Den organisatoriska strukturen, ansvarsområden och resurser

Uppgifter om organisationen av verksamhetskontrollen, ansvarsområden och resurser, även planerade förändringar (se punkt 3.2 a).

Antal inspektörer – nuvarande antal och framtida (se punkt 14).

Utbildning som inspektörerna har genomgått (se punkt 15.2).

2. Övervakning av verksamheter

Samtliga kontrollåtgärder som har utförts, med närmare uppgift om följande:

a)	Typ (tillsyn, inledande inspektion, uppföljande inspektion, test, övrigt).

b)	Kontrollerade flygplatser, operatörer och verksamhetsutövare.

c)	Omfattning.

Frekvens.

e)	Totalt antal mandagar ute på fältet.

3. Åtgärder för att avhjälpa brister

Status för genomförandet av åtgärder för att avhjälpa brister.

De viktigaste åtgärder som vidtagits eller planeras (till exempel nyinrättade tjänster, inköpt material, byggnadsarbeten) samt vilka framsteg som gjorts för att avhjälpa bristerna.

Verkställighetsåtgärder som används (se punkt 3.2 f).

4. Allmänna data och trender

Den sammanlagda nationella passagerar- och frakttrafiken per år samt antalet flygplansrörelser.

Förteckning över flygplatser, per kategori.

Antal lufttrafikföretag som bedriver verksamhet från territoriet, per kategori (nationellt, EU, tredjeland).

Antal säkerhetsgodkända speditörer.

Antal cateringföretag.

Antal städföretag.

Ungefärligt antal andra verksamhetsutövare med ansvar för luftfartsskydd (kända avsändare, marktjänstföretag).

5. Luftfartsskydd på flygplatser

Den allmänna situationen i fråga om luftfartsskyddet i medlemsstaterna.

”

Top

Choose the experimental features you want to try