9.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 324/52

1.

Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 27 februari 2003 (EUT L 258, 10.10.2003).

2.

Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 31 mars 2004 (EUT L 310, 7.10.2004).

3.

Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 5 juli 2006 (EUT L 93, 3.4.2007).

4.

Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 12 mars 2008 (EUT L 159, 20.6.2009).

5.

Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 14 juli 2010.

1.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska företräda de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället. Kommittén är ett rådgivande institutionellt organ som inrättades genom Romfördraget 1957.

2.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rådgivande funktion ger ledamöterna, och därmed de organisationer som de representerar, möjlighet att delta i Europeiska unionens beslutsprocess. I de ibland diametralt motsatta uppfattningar som kommer till uttryck, och den dialog som kommittéledamöterna för, återspeglas inte bara åsikterna hos de traditionella arbetsmarknadsparterna, dvs. arbetsgivarna (grupp I) och arbetstagarna (grupp II), utan även hos alla andra ekonomiska och sociala intressegrupper som är representerade (grupp III). Denna sakkunskap, dialog och strävan efter samförstånd kan öka kvaliteten och trovärdigheten i Europeiska unionens politiska beslut, genom att göra det lättare för EU-medborgarna att förstå och godta dessa beslut, och ge dem den insyn som är oumbärlig för demokratin.

3.

EESK har en speciell funktion bland de europeiska institutionerna: Kommittén är utan jämförelse det främsta organet när det gäller att representera och fungera som debattforum för det organiserade civila samhället inom Europeiska unionen.

4.

Eftersom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är ett forum för såväl diskussion som för utarbetande av yttranden bidrar den till en bättre demokratisk förankring av Europeiska unionens utveckling, och även av EU:s relationer med olika ekonomiska och sociala grupper i tredje land. Kommittén deltar också i utvecklingen av en europeisk medvetenhet.

5.

För att utföra sitt uppdrag antog kommittén den 17 juli 2002 sin arbetsordning, i enlighet med artikel 260 andra stycket i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1).

6.

Den senaste kodifierade versionen av arbetsordningen antogs av kommittén vid plenarsessionen den 14 juli 2010.

1.

Kommittén utövar sin verksamhet i femårsperioder.

2.

Kommitténs första sammanträde i början av varje ny mandatperiod vart femte år ska sammankallas av kommitténs äldste ledamot, om möjligt inom en månad efter det att rådet meddelat ledamöterna att de blivit utnämnda.

1.

Kommittén ska bestå av följande organ: plenarförsamlingen, presidiet, ordföranden och facksektionerna.

2.

I kommittén finns tre grupper: Deras sammansättning och roll föreskrivs i artikel 27.

3.

Kommitténs ledamöter får inte bindas av några instruktioner. De ska i Europeiska unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. När de fullgör sina skyldigheter och under sina resor till och från sammanträdesorten ska ledamöterna åtnjuta den immunitet och de privilegier som fastställts i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Närmare bestämt ska de åtnjuta fri rörlighet, personlig okränkbarhet och immunitet.

1.

Kommittén erkänner och ansluter sig till följande symboler för unionen:

2.

Kommittén ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj.

3.

Flaggan ska finnas i kommitténs byggnader och vid officiella arrangemang.

4.

Hymnen ska spelas när de konstituerande plenarsessionerna öppnas i inledningen till mandatperioder och vid övriga högtidliga plenarsammanträden, särskilt för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna i samband med utvidgningar.

1.

Valet av presidiemedlemmar ska återspegla en övergripande och geografisk balans mellan grupperna, med minst en och högst tre företrädare för varje medlemsstat. Grupperna ska förhandla fram och utarbeta ett förslag till presidiets sammansättning som sedan läggs fram för plenarförsamlingen.

Kommitténs presidium ska bestå av

2.

Ordföranden ska väljas i turordning bland de tre gruppernas medlemmar.

3.

Ordföranden och vice ordförandena kan inte bli omvalda. Under den period på två och ett halvt år som följer direkt efter mandatperioden får ordföranden inte utses till presidiemedlem i sin egenskap av vice ordförande eller ordförande för en grupp eller facksektion.

4.

Vice ordförandena ska väljas bland medlemmarna i de två grupper som ordföranden inte representerar.

1.

Under det första sammanträdet, som hålls i enlighet med artikel 1, ska kommittén under ledning av ålderspresidenten bland sina ledamöter välja: sin ordförande, sina två vice ordförande, facksektionernas ordförande och andra presidiemedlemmar än gruppordförandena för en tid av två och ett halvt år räknat från mandatperiodens början.

2.

Under ålderspresidentens ledning kan endast frågor som rör dessa val diskuteras.

1.

Kommittén kan bland ledamöterna välja en valberedning bestående av en företrädare från varje medlemsstat, med uppgift att ta emot kandidaturerna och lägga fram en lista med kandidater för plenarförsamlingen i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.

2.

Kommittén röstar om en eller flera listor med kandidater till ordförandeskapet och presidiet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

3.

Kommittén ska, eventuellt i flera voteringsomgångar, välja alla presidiemedlemmar utom gruppordförandena enligt ett röstningsförfarande där en eller flera namnlistor är föremål för omröstning.

4.

Votering kan endast ske om fullständiga listor med kandidater som uppfyller bestämmelserna i artikel 3. Listorna ska åtföljas av en deklaration i vilken varje kandidat lämnar sitt godkännande.

5.

Kandidaterna på den lista som får det största antalet giltiga röster ska förklaras valda till presidiemedlemmar, förutsatt att denna lista får minst en fjärdedel av rösterna.

6.

Plenarförsamlingen ska därefter med enkel majoritet välja kommitténs ordförande och vice ordförande.

7.

Kommittén ska därefter med enkel majoritet välja facksektionernas ordförande.

8.

Kommittén ska slutligen rösta om presidiet i dess helhet. Presidiet måste få minst två tredjedelar av de giltiga rösterna.

1.

Ordföranden ska sammankalla presidiet ex officio eller på begäran av tio ledamöter.

2.

Ett protokoll ska upprättas vid varje presidiesammanträde och läggas fram för presidiet för godkännande.

3.

Presidiet ska fastställa sina egna procedurregler.

4.

Presidiet ska fastställa kommitténs organisation och interna arbetsgång. Det ska anta arbetsordningens tillämpningsföreskrifter efter samråd med grupperna.

5.

Presidiet och ordföranden utövar de befogenheter i fråga om budget och finanser som fastställs i budgetförordningen och kommitténs arbetsordning.

6.

Presidiet ska besluta om tillämpningen av bestämmelserna om reskostnadsersättning och traktamenten till ledamöterna och till deras suppleanter som utsetts i enlighet med artikel 18, till sakkunniga som tillsatts i enlighet med artikel 23 och till delegater och deras suppleanter som tillsatts i enlighet med artikel 24, med beaktande av de budgetmässiga och finansiella förfarandena.

7.

Presidiet är politiskt ansvarigt för kommitténs allmänna ledning. Det ska i synnerhet säkerställa att de uppgifter som tillkommer kommittén, dess organ och dess personal utförs i överensstämmelse med kommitténs institutionella roll.

8.

Presidiet ska ansvara för att de mänskliga, budgetära och tekniska resurserna används på bästa sätt när kommittén utför de uppgifter som den tilldelats i fördraget. Presidiet ska bland annat delta i budgetarbetet och i organisationen av sekretariatet.

9.

Presidiet kan bilda tillfälliga arbetsgrupper av presidiemedlemmar för att behandla alla frågor som faller inom presidiets kompetensområde. Övriga ledamöter kan också delta i dessa gruppers arbete såvida inte frågan som diskuteras rör tillsättning av tjänstemän.

10.

På grundval av en för detta syfte framtagen rapport ska presidiet var sjätte månad undersöka vilka åtgärder som vidtagits till följd av de yttranden kommittén avgivit.

11.

På begäran av en ledamot eller av generalsekreteraren ska presidiet tolka arbetsordningens bestämmelser och tillämpningsföreskrifter. Presidiets beslut är bindande, med förbehåll för en möjlighet att överklaga till plenarförsamlingen, som avgör frågan i sista hand.

12.

I samband med att en ny femårig mandatperiod inleds ska det avgående presidiet svara för den löpande verksamheten fram till den nytillsatta kommitténs första sammanträde. I undantagsfall kan det ge en avgående kommittéledamot i uppgift att utföra enstaka eller tidsbegränsade uppgifter som kräver särskilda sakkunskaper.

1.

En budgetgrupp ska tillsättas med uppgift att förbereda samtliga förslag till beslut som ska antas av presidiet i fråga om finanser och budget.

2.

Underställd kommitténs ordförande fungerar en av kommitténs två vice ordförande som ordförande i budgetgruppen. Budgetgruppen ska ha nio medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.

2a.

Budgetgruppen ska delta i utarbetandet av kommitténs budget, utarbeta ett yttrande om denna och lägga fram det för presidiet för godkännande samt försäkra sig om att budgeten blir korrekt genomförd och att rapporteringskravet respekteras.

3.

I andra särskilda frågor kan presidiet delegera sin beslutsrätt till budgetgruppen.

4.

Budgetgruppen ska fatta sina beslut på grundval av principerna om enhet och riktighet i budgeten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning och öppenhet. Budgetgruppen ska anta sina beslut enligt följande:

5.

Budgetgruppen får fördela uppgifterna mellan gruppens medlemmar men ska fatta kollegiala beslut.

6.

Budgetgruppens ordförande ska leda den delegation som deltar i förhandlingarna med budgetmyndigheterna och rapportera om förhandlingarna till presidiet.

7.

Budgetgruppens uppgifter innefattar en rådgivande funktion gentemot ordföranden, presidiet och kommittén samt en kontrollfunktion gentemot kommitténs enheter.

1.

En kommunikationsgrupp ska tillsättas med uppgift att ge nödvändiga impulser till kommitténs kommunikationsstrategi och ansvara för uppföljningen av denna strategi. Den ska varje år utarbeta en rapport till kommittén om genomförandet av denna strategi samt ett program för kommande år.

2.

Underställd kommitténs ordförande fungerar en av kommitténs två vice ordförande som ordförande i kommunikationsgruppen. Kommunikationsgruppen ska ha nio medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.

3.

Kommunikationsgruppen ska samordna verksamheten i de organ som svarar för kommunikation och kontakter med press och media samt se till att dessa aktiviteter stämmer överens med den strategi och de program som antagits.

1.

Ordförandeskapet ska bestå av ordföranden och de två vice ordförandena.

2.

Gruppordförandena ska sammanträda med kommitténs ordförandeskap för att hjälpa till att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete. Facksektionernas ordförande kan bjudas in att delta i dessa sammanträden.

3.

Ordförandeskapet ska minst två gånger om året sammanträda med gruppernas och facksektionernas ordförande för att planera kommitténs arbete och utvärdera dess utveckling.

1.

Ordföranden ska leda kommitténs och dess organs verksamhet i enlighet med fördraget och bestämmelserna i denna arbetsordning. Ordföranden förfogar över de befogenheter som krävs för att genomföra kommitténs överläggningar eller se till att de genomförs samt säkerställa att verksamheten fungerar väl.

2.

Ordföranden ska fortlöpande involvera vice ordförandena i sin verksamhet; han eller hon kan tilldela dem särskilda uppdrag eller uppgifter som faller inom ordförandens kompetensområde.

3.

Ordföranden kan tilldela generalsekreteraren särskilda tidsbegränsade uppgifter.

4.

Ordföranden representerar kommittén. Han eller hon får delegera denna representationsbefogenhet till en vice ordförande eller vid behov till en ledamot.

5.

Ordföranden ska inför kommittén redogöra för vilka åtgärder som vidtagits på kommitténs vägnar under tiden mellan plenarsessionerna. Dessa redovisningar ska inte följas av någon debatt.

6.

När ordföranden har blivit vald ska han eller hon inför plenarförsamlingen presentera sitt arbetsprogram för sin mandatperiod. Han eller hon ska också presentera en resultatöversikt i slutet av sin mandatperiod.

Dessa två dokument kan bli föremål för debatt inom plenarförsamlingen.

1.

Det utvidgade ordförandeskapet består av kommitténs ordförande, de båda vice ordförandena samt gruppordförandena.

2.

Det utvidgade ordförandeskapet har till uppgift att förbereda och underlätta presidiets arbete.

1.

Kommittén ska bestå av sex facksektioner. Ytterligare facksektioner kan dock upprättas av plenarförsamlingen efter förslag från presidiet inom de områden som täcks av fördragen.

2.

Facksektionerna upprättas av kommittén under den första plenarsessionen i början av varje ny femårsperiod.

3.

Förteckningen över facksektionerna och deras kompetensområden kan på nytt ses över i samband med varje ny femårig mandatperiod.

1.

Facksektionernas medlemsantal och sammansättning ska bestämmas av kommittén efter förslag från presidiet.

2.

Med undantag för ordföranden ska varje kommittéledamot också vara medlem av minst en facksektion.

3.

Ingen får vara medlem av fler än två facksektioner, såvida han eller hon inte kommer från en medlemsstat som har nio ledamöter eller färre. Ingen kan dock vara medlem av fler än tre facksektioner.

4.

Facksektionens medlemmar tillsätts av kommittén för en period på två och ett halvt år med möjlighet till förlängning.

5.

En facksektionsmedlem ersätts enligt förfarandet för tillsättning av facksektionsmedlemmar.

1.

En facksektions presidium ska väljas för en period på två och ett halvt år och bestå av tolv medlemmar, inklusive en ordförande och tre vice ordförande, en från varje grupp.

2.

Facksektionernas ordförande och övriga medlemmar av facksektionernas presidium ska väljas av kommittén.

3.

Facksektionsordförandena och övriga medlemmar av facksektionspresidierna kan bli omvalda.

4.

Efter en period på två och ett halvt år växlar ordförandeskapet för tre facksektioner mellan grupperna. En och samma grupp kan inte inneha ordförandeskapet i en facksektion under mer än fem år i följd.

1.

Det är facksektionernas uppgift att anta yttranden eller informationsrapporter om de frågor som remitteras till dem enligt artikel 32 i denna arbetsordning.

2.

För att behandla en fråga som remitterats till en facksektion kan denna bland sina medlemmar tillsätta en studiegrupp eller förslagsgrupp eller utse en föredragande utan studiegrupp.

3.

Utnämningen av föredragande, och i förekommande fall medföredragande, samt sammansättningen av studiegrupper och förslagsgrupper ska fastställas på grundval av förslag från grupperna.

3a.

För att studiegrupperna ska kunna träda i funktion så fort som möjligt – och under förutsättning att de tre gruppordförandena är överens om förslaget till utnämning av föredragande, och i förekommande fall medföredragande, samt om sammansättningen av studiegrupper eller förslagsgrupper – ska facksektionsordförandena vidta nödvändiga åtgärder för att arbetet ska kunna påbörjas.

4.

Föredraganden ska, eventuellt med stöd av sin sakkunnige, ansvara för uppföljningen av ett yttrande efter det att det antagits under en plenarsession. Föredraganden ska bistås av den berörda facksektionens sekretariat, och facksektionen ska informeras om uppföljningen.

5.

Studiegrupperna får inte bli permanenta, utom i särskilda fall som kräver presidiets tillstånd i förväg med avseende på den aktuella perioden på två och ett halvt år.

1.

En kommittéledamot som inte kan närvara under det förberedande arbetet, kan låta sig representeras av sin suppleant.

1a.

Suppleanter har aldrig rösträtt.

1b.

När en ledamot är ordförande för en facksektion eller för en studiegrupp, medlem av ett facksektionspresidium eller föredragande, får han eller hon i denna funktion inte ersättas av sin suppleant.

2.

Uppgifter om suppleantens namn och titel ska meddelas kommitténs presidium för godkännande.

3.

Vid det förberedande arbetet har suppleanten samma funktion som den ledamot han eller hon ersätter och omfattas av samma bestämmelser i fråga om reskostnadsersättning och traktamenten.

1.

På presidiets initiativ kan kommittén i särskilda fall tillsätta underkommittéer sammansatta av kommittéledamöter. Dessa ska utarbeta utkast till yttranden, som först ska läggas fram för presidiet och därefter för plenarförsamlingen, i frågor av uppenbart generell karaktär.

2.

Under perioderna mellan plenarsessionerna kan presidiet inrätta underkommittéer med förbehåll för plenarförsamlingens godkännande i efterhand. En underkommitté kan bara inrättas för en enda fråga. Den upphör att existera så snart plenarförsamlingen röstat om det utkast till yttrande eller den informationsrapport som underkommittén förberett.

3.

När en fråga berör flera facksektioners kompetensområde ska underkommittén bestå av medlemmar från de berörda facksektionerna.

4.

De regler som gäller facksektionerna ska tillämpas analogt på underkommittéerna.

1.

När en fråga på grund av sin art, omfattning eller komplexitet kräver särskild flexibilitet med avseende på arbetsmetoder, förfaranden och arbetsinstrument kan kommittén tillsätta en observationsgrupp.

2.

En observationsgrupp tillsätts genom att plenarförsamlingen fastställer ett beslut som presidiet har fattat på grundval av ett förslag från en grupp eller en facksektion.

3.

Vid beslutet om att tillsätta en observationsgrupp ska gruppens målsättning, organisation, sammansättning och varaktighet fastställas.

4.

Observationsgrupperna kan utarbeta ett årligt informationsdokument om tillämpningen av fördragets övergripande klausuler (socialklausulen, miljöklausulen och konsumentskyddsklausulen) och deras inverkan på Europeiska unionens politik. Denna rapport kan efter beslut av plenarförsamlingen översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

5.

Varje observationsgrupp arbetar med stöd av en facksektion och under dess överinseende.

1.

Kommittén ska ha möjlighet att inrätta rådgivande kommittéer bestående av kommitténs ledamöter och företrädare för de delar av det organiserade civila samhället som kommittén önskar göra delaktiga i sin verksamhet.

2.

Dessa rådgivande kommittéer tillsätts genom att plenarförsamlingen fastställer ett beslut som presidiet har fattat. I beslutet om att inrätta en rådgivande kommitté ska dess syfte, struktur, sammansättning, varaktighet och procedurregler anges.

3.

I enlighet med artikel 24.1 och 24.2 kan ett rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) inrättas, bestående av kommittéledamöter och företrädare för organisationer som representerar olika ekonomiska och sociala sektorer samt organisationer inom det civila samhället som berörs av den industriella omvandlingen. Ordföranden för detta utskott ska vara medlem av kommitténs presidium och ska för varje period på två och ett halvt år rapportera om CCMI:s verksamhet till presidiet. Ordföranden väljs bland presidiets medlemmar enligt artikel 3.1 d i denna arbetsordning. Delegater och suppleanter som deltar i det förberedande arbetet ska omfattas av samma bestämmelser som ledamöterna i fråga om reskostnadsersättning och traktamenten.

1.

Kommittén kan på presidiets initiativ upprätthålla strukturerade förbindelser med ekonomiska och sociala råd och liknande organ samt organisationer av ekonomisk och social natur i det civila samhället i Europeiska unionen och i tredje land.

2.

Kommittén kan likaså vidta åtgärder för att främja att det inrättas ekonomiska och sociala råd eller liknande organ i de länder som ännu inte har några sådana.

1.

Kommittén kan på förslag från presidiet utnämna delegationer för att upprätthålla förbindelser med de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället i länder eller sammanslutningar av länder utanför Europeiska unionen.

2.

Samarbetet mellan kommittén och parterna inom det organiserade civila samhället i kandidatländerna ska ske i form av gemensamma rådgivande kommittéer, i de fall sådana har inrättats av associeringsråden. Annars ska samarbetet ske i kontaktgrupper.

3.

De gemensamma rådgivande kommittéerna och kontaktgrupperna ska utarbeta rapporter och förklaringar som kan vidarebefordras av kommittén till behöriga institutioner och andra berörda aktörer.

1.

Kommittén består av tre grupper av ledamöter som representerar arbetsgivare, arbetstagare samt övriga ekonomiska och sociala grupperingar i det organiserade civila samhället.

2.

Grupperna ska välja var sin ordförande och vice ordförande. De ska delta i förberedelserna, organisationen och samordningen av arbetet inom kommittén och dess organ. De ska hjälpa till att förse kommittén och dess organ med information. Varje grupp ska ha ett sekretariat.

2a.

Inför valet av ordförande och vice ordförande ska grupperna föreslå plenarförsamlingen kandidater i enlighet med artikel 6.6, i överensstämmelse med principen om lika möjligheter för män och kvinnor som den definieras av Europeiska unionens institutioner.

3.

Gruppordförandena ska vara medlemmar av presidiet i enlighet med artikel 3.1 b.

4.

Gruppordförandena ska bistå kommitténs ordförande vid utformningen av politiken och i förekommande fall vid övervakningen av utgifterna.

5.

Gruppordförandena ska sammanträda med kommitténs ordförandeskap för att hjälpa till att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete.

6.

Grupperna ska ge förslag till plenarförsamlingen inför valet av facksektionernas ordförande i enlighet med artikel 6.7 och av facksektionernas presidier i enlighet med artikel 16.

7.

Grupperna ska ge förslag om sammansättningen av den budgetgrupp som inrättas av kommitténs presidium i enlighet med artikel 10.1.

8.

Grupperna ska ge förslag om sammansättningen av observationsgrupperna och de rådgivande kommittéer som inrättas av plenarförsamlingen i enlighet med artiklarna 21 och 24.

9.

Grupperna ska ge förslag om sammansättningen av delegationerna och de gemensamma rådgivande kommittéer som inrättas i enlighet med artikel 26.1 och 26.2.

10.

Grupperna ska ge förslag om föredragande och sammansättningen av studiegrupper och förslagsgrupper som utses eller inrättas av facksektionerna i enlighet med artikel 17.3.

11.

Vid tillämpningen av artikel 27.6 till 27.10 ska grupperna eftersträva en proportionell representation inom kommittén för medlemsstaterna och de olika grupperingarna i näringsliv och samhälle, samt ta hänsyn till kompetensområden och kriterierna för sund förvaltning.

12.

En ledamot kan på frivillig basis ansluta sig till en av grupperna, med förbehåll för att gruppmedlemmarna finner att han eller hon uppfyller förutsättningarna. En ledamot kan bara vara medlem av en grupp i taget.

13.

Generalsekretariatet ska ge ledamöter utan grupptillhörighet den materiella och tekniska hjälp som krävs för att de ska kunna utöva sitt mandat. För att dessa ledamöter ska få delta i studiegrupper och andra interna organ krävs ett beslut av kommitténs ordförande efter samråd med grupperna.

1.

Kommitténs ledamöter kan på frivillig basis ingå i sektorsgrupperingar som företräder de olika ekonomiska och sociala intressena i det organiserade civila samhället i Europeiska unionen.

2.

En sektorsgruppering kan bestå av medlemmar från kommitténs tre grupper. En ledamot kan bara vara medlem av en sektorsgruppering i taget.

3.

En sektorsgruppering ska inrättas efter godkännande av presidiet, som ska informera plenarförsamlingen.

1.

Kommittén ska sammankallas av ordföranden för att anta yttranden som begärts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet.

2.

Kommittén kan sammankallas av ordföranden på förslag från presidiet och med majoriteten av ledamöternas godkännande för att på eget initiativ avge yttranden i alla frågor som rör Europeiska unionen, dess politik och den tänkbara utvecklingen av denna.

1.

En begäran om yttrande i enlighet med artikel 29.1 ska riktas till kommitténs ordförande. Denne ska i samråd med presidiet organisera kommitténs arbete, med så stor hänsyn som möjligt till de tidsgränser som fastställts i begäran om yttrande.

2.

Presidiet ska fastställa i vilken prioriteringsordning yttrandena ska behandlas och dela in dem i olika kategorier.

3.

Facksektionerna ska utarbeta ett förslag till indelning av yttranden i nedanstående tre kategorier. De ska preliminärt ange studiegruppens storlek. Efter överläggningar mellan ordförandeskapet och gruppordförandena läggs förslaget fram för presidiet för beslut. I särskilda fall kan gruppordförandena föreslå en ändring av studiegruppens storlek. Presidiet ska vid sitt nästföljande sammanträde bekräfta detta nya förslag och fastställa studiegruppens slutgiltiga storlek.

De tre kategorierna definieras enligt följande kriterier:

4.

Vid brådskande frågor ska bestämmelserna i artikel 59 i denna arbetsordning tillämpas.

1.

När ett yttrande eller en informationsrapport ska utarbetas ska presidiet, i enlighet med artikel 8.4, utse en facksektion som svarar för beredningen av ärendet. Då det klart framgår att ett ämne ligger inom en facksektions kompetensområde ska ordföranden utse denna facksektion och informera presidiet om sitt beslut.

2.

När en facksektion som fått i uppdrag att utarbeta ett yttrande vill höra rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), eller när detta utskott vill yttra sig i en fråga som en facksektion fått på remiss, kan presidiet tillåta att CCMI utarbetar ett kompletteringsyttrande om en eller flera punkter som är föremål för begäran om yttrande. Presidiet kan också fatta detta beslut på eget initiativ. Presidiet ska organisera kommitténs arbete så att CCMI kan utarbeta sitt yttrande i tillräckligt god tid för att facksektionen ska hinna beakta det.

Facksektionen blir även i fortsättningen ensam behörig att rapportera inför kommittén, men måste bifoga CCMI:s kompletteringsyttrande till sitt huvudyttrande.

3.

Kommitténs ordförande ska informera ordföranden för den utsedda facksektionen om beslutet och om den tidsgräns inom vilken arbetet ska utföras.

4.

Kommitténs ordförande ska informera kommittéledamöterna om remitteringen till facksektionen och om vilket datum ämnet ska behandlas av plenarförsamlingen.

1.

Facksektionernas sammanträden ska förberedas av facksektionens ordförande i samråd med facksektionens presidium.

2.

Sammanträdena ska ledas av facksektionens ordförande, eller i dennes frånvaro av en vice ordförande.

1.

Ett facksektionssammanträde är beslutsmässigt när mer än hälften av facksektionens ordinarie medlemmar är närvarande eller företrädda.

2.

Om beslutsmässighet inte föreligger ska ordföranden avsluta sammanträdet och sammankalla ett nytt sammanträde som ska hållas inom den tidsgräns och enligt de former som ordföranden fastställer, men under samma dag. Detta sammanträde är beslutsmässigt oavsett antalet närvarande eller företrädda medlemmar.

1.

Facksektionernas yttrande ska bara innehålla de texter som facksektionen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 56 i denna arbetsordning.

2.

Texten till de ändringsförslag som fått avslag ska medfölja som bilaga tillsammans med omröstningsresultatet, om de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.2 ska facksektionernas förberedande arbete i princip utföras inom en studiegrupp.

2.

Föredraganden ska, i samarbete med sin sakkunnige och i förekommande fall med en eller flera medföredragande, studera den remitterade frågan, beakta de åsikter som framförts och på grundval av detta utarbeta ett utkast till yttrande som överlämnas till facksektionens ordförande.

3.

Studiegrupperna ska inte företa omröstningar.

1.

Plenarsessionerna ska förberedas av ordföranden i samråd med presidiet. Presidiet ska sammanträda före varje session, och eventuellt under en session, för att förbereda arbetet.

2.

Presidiet kan för varje yttrande fastställa en tidsgräns för den allmänna diskussionen under sessionen.

1.

Den preliminära dagordning som fastställts av presidiet på förslag av kommitténs ordförandeskap i samarbete med gruppernas ordförande skickas av kommitténs ordförande till alla kommittéledamöter och till rådet, kommissionen och Europaparlamentet minst femton dagar före sessionens öppnande.

2.

Den preliminära dagordningen ska föreläggas plenarförsamlingen för godkännande vid varje sessions öppnande. När väl dagordningen godkänts ska punkterna behandlas under det sammanträde dagordningen gäller. De dokument som är nödvändiga för kommitténs överläggningar ska finnas tillgängliga för kommitténs ledamöter i enlighet med artikel 40.

1.

Plenarsessionens sammanträden är beslutsmässiga när mer än hälften av kommitténs ledamöter är närvarande eller företrädda.

2.

Är plenarförsamlingen inte beslutsmässig ska ordföranden avsluta sammanträdet och, vid en tid han eller hon finner lämplig under samma plenarsession, kalla till nytt sammanträde, och församlingen är då beslutför oavsett antalet närvarande eller företrädda ledamöter.

1.

Ordföranden öppnar plenarsessionen, leder överläggningarna samt säkerställer att arbetsordningen följs. Han eller hon biträds av vice ordförandena.

2.

I ordförandens frånvaro leds plenarsessionen av en vice ordförande. Om även de vice ordförandena är frånvarande leds plenarsessionen av presidiets äldste medlem.

3.

Kommittén ska grunda sina överläggningar på texter från de facksektioner som är behöriga att avrapportera till kommittén inom det berörda området.

4.

När en text har antagits av en facksektion med mindre än fem röster emot kan presidiet föreslå att den ska föras upp på plenarsessionens dagordning för behandling utan föregående debatt.

Detta förfarande ska inte tillämpas

5.

Om ett yttrande inte får majoriteten av plenarförsamlingens röster kan ordföranden med plenarförsamlingens medgivande hänskjuta yttrandet till den ansvariga facksektionen för ny genomgång, eller utse en huvudföredragande som under samma eller en annan plenarsession lägger fram ett nytt textförslag.

1.

Ändringsförslag ska vara skriftliga och undertecknade av förslagsställarna. De ska lämnas in till generalsekretariatet före plenarsessionens öppnande.

2.

I syfte att säkerställa en effektiv arbetsgång för plenarförsamlingen fastslår presidiet villkoren för inlämnande av ändringsförslag.

3.

Kommittén kan dock godkänna att ett ändringsförslag lämnas in fram till öppnandet av det sammanträde där förslaget ska diskuteras, på villkor att det är undertecknat av minst 25 ledamöter.

4.

Ändringsförslag ska innehålla en hänvisning till det avsnitt i texten som avses, samt en kortfattad motivering. Ändringsförslag som liknar varandra till innehåll eller form behandlas i ett sammanhang.

5.

I anslutning till ändringsförslagen är det i allmänhet endast förslagsställaren, en kommittéledamot som opponerar sig mot förslaget samt föredraganden som får yttra sig inför plenarförsamlingen.

6.

Under behandlingen av ett ändringsförslag kan föredraganden muntligen, med förslagsställarens godkännande, lägga fram ett kompromissförslag. I sådana fall röstar plenarförsamlingen endast om kompromissförslaget.

7.

Ändringsförslag som ger uttryck för en helt avvikande uppfattning i förhållande till facksektionens yttrande ska betraktas som ett motyttrande.

Presidiet är behörigt organ för att avgöra denna fråga. Det fattar beslut efter samråd med den behöriga facksektionens ordförande.

Presidiet kan efter samråd med den behöriga facksektionens ordförande besluta att återremittera yttrandeutkastet och motyttrandet till facksektionen för ytterligare behandling. I brådskande fall har kommitténs ordförande befogenhet att fatta ett sådant beslut.

8.

Kommitténs ordförande kan, i samråd med den behöriga facksektionens ordförande och föredraganden, föreslå kommittén att ändringsförslag behandlas på ett sådant sätt att den slutliga texten förblir logiskt sammanhängande.

1.

Ordföranden kan på eget initiativ eller på en ledamots begäran anmoda kommittén att besluta att begränsa talartiden och antalet talare, ajournera ett sammanträde eller avsluta en diskussion. När en diskussion förklarats avslutad kan ingen ledamot få ordet utom i samband med de röstförklaringar som sker efter en omröstning, och då inom de tidsgränser som ordföranden fastställt.

2.

En ledamot kan när som helst begära och få förtur på talarlistan under en debatt för att lägga fram en ordningsfråga.

1.

Ett protokoll ska utarbetas för varje plenarsession. Detta protokoll ska föreläggas kommittén för godkännande.

2.

Den slutliga versionen av protokollet ska undertecknas av kommitténs ordförande och generalsekreterare.

1.

Kommitténs yttranden ska innehålla en motiveringsdel, kommitténs synpunkter på frågan i dess helhet samt en hänvisning till den rättsliga grunden.

2.

Resultatet av omröstningen om yttrandet som helhet ska anges i yttrandets ingress. När en omröstning med namnupprop genomförts ska namnen på de röstande anges.

3.

Om de föreslagna ändringarna avslås av plenarförsamlingen men får minst en fjärdedel av de avgivna rösterna ska ändringsförslagen och motiveringarna bifogas yttrandet tillsammans med omröstningsresultatet. Detsamma ska gälla för motyttranden.

4.

De textavsnitt i facksektionens yttrande som avslagits till förmån för ändringsförslag antagna av plenarförsamlingen ska också bifogas kommitténs yttrande tillsammans med omröstningsresultatet, förutsatt att dessa textavsnitt har stötts av minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.

5.

När en av kommitténs grupper som bildats i enlighet med artikel 27 eller en av de sektorsgrupperingar inom det ekonomiska och sociala livet som bildats i enlighet med artikel 28 antar en avvikande men enhetlig ståndpunkt i en fråga som har lagts fram för plenarförsamlingen för behandling, kan dess ställningstagande sammanfattas i en kort förklaring som bifogas yttrandet som bilaga, efter det att debatten i frågan avslutats med en omröstning med namnupprop.

1.

Yttranden som kommittén har antagit och protokoll från kommitténs plenarsessioner ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.

Yttranden som kommittén har antagit kan vidarebefordras till andra berörda institutioner eller enheter.

1.

För att en röst ska vara giltig ska den avges ”för”, ”emot” eller som ”nedlagd röst”.

2.

Utom där denna arbetsordning stadgar annorlunda ska texter och beslut antas av kommittén och dess organ med en majoritet av de avgivna rösterna för och emot.

3.

Omröstning ska ske i form av öppen omröstning, namnupprop eller sluten omröstning.

4.

Omröstning om en resolution, ett ändringsförslag, ett motyttrande, ett yttrande i dess helhet eller en annan text, ska ske genom namnupprop om en fjärdedel av de närvarande eller företrädda ledamöterna kräver det.

5.

Val till olika representativa uppdrag ska alltid ske i form av sluten omröstning. I övriga fall ska sluten omröstning ske om en majoritet av de närvarande eller företrädda ledamöterna kräver det.

6.

Om en omröstning ger lika röstetal för och emot är sammanträdesordförandens röst utslagsgivande.

7.

Att föredraganden godtar ett ändringsförslag utgör inte skäl nog för att inte rösta om ändringsförslaget på vanligt sätt.

1.

När ärendets brådskande karaktär kan hänföras till en tidsgräns för kommittén att yttra sig om en remiss från rådet, Europaparlamentet eller kommissionen, får förfarandet för brådskande ärenden användas om ordföranden anser det vara nödvändigt för att kommittén ska kunna anta sitt yttrande i tid.

2.

I brådskande frågor på kommitténivå kan ordföranden, omedelbart och utan att i förväg rådfråga presidiet, vidta alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra kommitténs arbete. Ordföranden ska informera presidiets medlemmar om de åtgärder som vidtagits.

3.

Åtgärder vidtagna av ordföranden ska bekräftas av kommittén vid nästa plenarsession.

1.

När ärendets brådskande karaktär beror på den tidsfrist som facksektionens förfogar över för att avge sitt yttrande, kan facksektionens ordförande med godkännande från de tre gruppordförandena organisera arbetet på annat sätt än enligt denna arbetsordning.

2.

Åtgärder vidtagna av facksektionens ordförande ska bekräftas av facksektionen vid dess nästa sammanträde.

1.

En ledamot som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats, ska i förväg meddela berörd ordförande.

2.

När en kommittéledamot är frånvarande från fler än tre på varandra följande plenarsessioner utan att utse en ställföreträdare och utan giltigt förfall kan ordföranden, efter samråd med presidiet och efter att ha uppmanat ledamoten att förklara sin frånvaro, anmoda rådet att upphäva ledamotens mandat.

3.

När en facksektionsmedlem är frånvarande från fler än tre på varandra följande sammanträden utan att ha utsett en ställföreträdare och utan att ha anmält giltigt förfall kan facksektionens ordförande, efter att ha uppmanat medlemmen att förklara sin frånvaro, anmoda medlemmen att överlåta sin plats i facksektionen till en annan ledamot. Ordföranden ska informera presidiet om detta.

1.

En ledamot av kommittén som är förhindrad att närvara vid en av kommitténs plenarsessioner eller vid ett facksektionssammanträde kan, efter att ha meddelat berörd ordförande, skriftligen överlåta sin rösträtt till en annan medlem av kommittén eller av facksektionen.

2.

Ingen medlem kan ha mer än en fullmakt att rösta vid en plenarsession eller ett facksektionssammanträde.

1.

En medlem som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats, kan efter att skriftligen ha meddelat berörd ordförande, antingen direkt eller genom sitt gruppsekretariat, låta sig representeras av en annan kommittéledamot. Detta är inte möjligt när det gäller sammanträden inom presidiet eller budgetgruppen.

2.

Ställföreträdarens fullmakt gäller endast för det sammanträde för vilket den blivit utfärdad.

3.

När en studiegrupp tillsätts kan en ledamot som blivit utsedd till medlem av studiegruppen begära att få bli ersatt av en annan ledamot av kommittén. Detta byte ska gälla för en särskild fråga och för den tid facksektionen arbetar med frågan. Det kan inte återkallas. Om studiegruppens arbete fortsätter efter mandatperioden på två och ett halvt eller fem år, gäller bytet endast fram till utgången av den mandatperiod under vilken ledamoten har begärt att få bli ersatt.

1.

Kommittén ska offentliggöra sina yttranden i Europeiska unionens officiella tidning, i enlighet med de bestämmelser som fastställts av rådet och kommissionen efter samråd med kommitténs presidium.

2.

Namnen på medlemmarna i kommittén, dess presidium och facksektioner samt förändringar av dessas sammansättning ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på kommitténs webbplats.

1.

Kommittén ansvarar för att beslutsförfarandet är öppet för insyn i enlighet med bestämmelserna i artikel 1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen.

2.

Generalsekreteraren ansvarar för att nödvändiga åtgärder vidtas så att allmänheten får tillgång till offentliga dokument.

3.

Varje unionsmedborgare kan skriftligen vända sig till kommittén på något av de officiella språken och få svar på samma språk i enlighet med artikel 24 fjärde stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

1.

Kommitténs plenarsessioner och facksektionernas sammanträden är offentliga.

2.

På begäran av berörda institutioner eller organ, eller på förslag av presidiet, kan kommittén besluta att vissa förhandlingar som inte rör det rådgivande arbetet förs bakom stängda dörrar.

3.

Övriga sammanträden är inte offentliga. I motiverade fall kan emellertid andra personer delta som observatörer efter sammanträdesordförandens godkännande.

1.

De europeiska institutionernas medlemmar kan delta i och ta till orda under sammanträden i kommittén och dess organ.

2.

Medlemmar av andra organ och tjänstemän från institutioner och organ kan efter bemyndigande inbjudas att delta i sammanträden, att ta till orda under dessa eller svara på frågor, under ledning av sammanträdets ordförande.

1.

Kommitténs ledamöter bär titeln ”Ledamot av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén”.

2.

Bestämmelserna i kapitel IV artikel 10 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som utgör bilaga till fördragen, ska vara tillämpliga på kommitténs ledamöter.

1.

Ledamöternas mandatvillkor omfattar deras rättigheter och skyldigheter samt bestämmelser avseende deras verksamhet och deras kontakter med institutionen och dess olika enheter.

2.

I mandatvillkoren fastställs dessutom de åtgärder som kan vidtas om arbetsordningen eller ledamöternas mandatvillkor inte respekteras.

a)

Att följa upp och övervaka att ledamöternas mandatvillkor tillämpas på ett riktigt sätt.

b)

Att utarbeta förslag i syfte att förfina och förbättra dessa regler.

c)

Att försöka ta lämpliga initiativ för att lösa eventuella tveksamheter eller konflikter med anknytning till tillämpningen av ledamöternas mandatvillkor.

d)

Att ansvara för relationerna mellan kommittéledamöterna och generalsekretariatet i fråga om tillämpningen av ledamöternas mandatvillkor.

1.

Kommittéledamöternas mandat löper ut vid utgången av den av rådet fastlagda femårsperioden, samtidigt som den nya kommittén tillträder sitt mandat.

2.

En enskild ledamots mandat upphör vid entledigande, avsättning, dödsfall, force majeure eller vid omständigheter som är oförenliga med ett medlemskap i kommittén.

3.

Medlemskap i kommittén är oförenligt med medlemskap i en regering, ett parlament, en av Europeiska unionens institutioner, Regionkommittén, eller en styrelsepost i Europeiska investeringsbanken och med aktiv tjänst som tjänsteman eller annan aktiv anställning inom någon av Europeiska unionens institutioner.

4.

Anhållan om entledigande ska göras skriftligt och adresseras till kommitténs ordförande.

5.

Omständigheter som utgör grund för avsked återfinns i artikel 60.2 i denna arbetsordning. Då rådet beslutar att upphäva ett mandat, ska det påbörja förfarandet för utnämning av en ersättare till detta mandat.

6.

Vid entledigande, dödsfall, force majeure eller vid omständigheter som är oförenliga med ett medlemskap i kommittén ska kommitténs ordförande underrätta rådet, som sedan påbörjar förfarandet för nyutnämning. Vid avgång ska den avgående kommittéledamoten, om han eller hon inte meddelar annat, kvarstå i sitt ämbete till det datum då ersättarens mandat träder i kraft.

7.

I alla de fall som nämns i punkt 2 i denna artikel utnämns ersättaren för den återstående mandatperioden.

1.

Kommittén ska biträdas av ett generalsekretariat, vilket leds av en generalsekreterare som i sin tjänsteutövning är underställd presidiets ordförande.

2.

Generalsekreteraren ska delta i presidiets sammanträden, vid vilka han eller hon har en rådgivande roll samt är protokollförare.

3.

Generalsekreteraren ska avlägga en högtidlig försäkran inför presidiet att utföra sina uppgifter samvetsgrant och helt opartiskt.

4.

Generalsekreteraren ansvarar för verkställandet av de beslut som fattats av plenarförsamlingen, presidiet och ordföranden, med stöd av kommitténs arbetsordning, samt avlägger var tredje månad en skriftlig rapport till ordföranden angående de kriterier och genomförandebestämmelser som antagits eller planerats i syfte att lösa administrations-, organisations- och personalfrågor.

5.

Generalsekreteraren kan delegera sina befogenheter inom de gränser som bestäms av ordföranden.

6.

På förslag från generalsekreteraren ska presidiet fastställa generalsekretariatets struktur för att säkerställa att kommittén och dess organ fungerar på bästa möjliga sätt. Generalsekretariatet ska också bistå ledamöterna i utövandet av deras mandat, särskilt vad avser organisationen av sammanträden samt utarbetandet av yttranden.

1.

Med avseende på generalsekreteraren ska de befogenheter som tillkommer anställningsmyndigheten enligt Europeiska gemenskapens tjänsteföreskrifter – eller som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda – utövas av presidiet.

2.

De befogenheter som enligt Europeiska gemenskapernas tjänsteföreskrifter tillkommer tillsättningsmyndigheten ska utövas

3.

De befogenheter som i anställningsvillkoren för övriga anställda inom gemenskapens institutioner tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal ska utövas

4.

Ordföranden ska utöva de befogenheter som tilldelats institutionen genom artikel 110 i tjänsteföreskrifterna och ansvara för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och de bestämmelser som avtalats mellan institutionerna.

5.

Presidiet, ordföranden och generalsekreteraren får delegera de befogenheter som de har tilldelats genom denna artikel.

6.

De delegeringsakter som utfärdats enligt artikel 72.5 i denna arbetsordning avgör omfattningen av och gränserna för de befogenheter som delegerats, tidsperioden för delegeringen samt huruvida de personer till vilka befogenheterna delegerats har rätt att vidaredelegera dessa.

1.

Varje grupp ska bistås av ett sekretariat som är direkt underställt gruppordföranden.

2.

Tillsättningsmyndighetens befogenheter avseende tjänstemän som är anställda i grupperna i enlighet med artikel 37 a andra strecksatsen i tjänsteföreskrifterna ska utövas utifrån förslag från den berörda gruppordföranden vad gäller tillämpningen av artikel 38 i tjänsteföreskrifterna, inbegripet beslut som rör tjänstemännens karriärutveckling i grupperna.

När en tjänsteman som varit anställd i en grupp återgår till kommitténs generalsekretariat ska han eller hon placeras i den lönegrad som han eller hon skulle ha haft rätt till i egenskap av tjänsteman.

3.

De befogenheter som tillkommer den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal avseende tillfälligt anställda i grupperna i enlighet med artikel 2 c i anställningsvillkoren för övriga anställda ska utövas med utgångspunkt i förslag från den berörda gruppordföranden vad gäller tillämpningen av artikel 8 tredje stycket, artikel 9 och artikel 10 tredje stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda.

1.

Ordföranden ska bistås av ett eget sekretariat.

2.

Detta sekretariats personal ska, inom budgetramen, vara tillfälligt anställd. Ordföranden har befogenhet att sluta anställningsavtal med sekretariatets personal.

1.

Före den 1 juni varje år ska generalsekreteraren lägga fram en preliminär beräkning av inkomster och utgifter för nästkommande räkenskapsår för presidiet. Budgetgruppen ska granska denna preliminära beräkning före presidiets diskussion, och kan eventuellt lägga fram synpunkter eller föreslå ändringar. Presidiet ska utarbeta beräkningen av inkomster och utgifter och översända denna enligt bestämmelserna i Europeiska gemenskapernas budgetförordning inom den i förordningen reglerade tidsfristen.

2.

Kommitténs ordförande ansvarar för genomförandet av beräkningen av inkomster och utgifter inom ramen för budgetförordningens bestämmelser.

1.

Kommittén kan med absolut majoritet av ledamöterna besluta om att revidera denna arbetsordning.

2.

Om ett sådant beslut fattas ska kommittén tillsätta en kommitté för arbetsordningen och utse en huvudföredragande som ska lägga fram ett förslag till ny arbetsordning.

2a.

Efter att ha antagit arbetsordningen med absolut majoritet ska plenarförsamlingen förlänga mandatet för kommittén för arbetsordningen med högst 60 dagar, så att denna om nödvändigt kan lägga fram ett förslag till ändring av tillämpningsföreskrifterna. Ett sådant förslag ska läggas fram för presidiet, som fattar beslut efter att ha inhämtat gruppernas synpunkter.

3.

Datum för den nya arbetsordningens och de ändrade tillämpningsföreskrifternas ikraftträdande fastställs i samband med att dessa texter antas av kommittén.