(1)

Direktiv 2009/32/EG gäller extraktionsmedel som används eller är avsedda att användas vid framställning av livsmedel eller livsmedelsingredienser. Direktivet gäller inte extraktionsmedel som används vid framställning av livsmedelstillsatser, vitaminer och andra näringsämnen, om inte dessa livsmedelstillsatser, vitaminer eller näringsämnen är angivna i bilaga I. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) har bedömt säkerheten hos dimetyleter som extraktionsmedel för att avlägsna fett från animaliska proteinråvaror och avgav ett yttrande den 29 januari 2009 (2). Myndigheten drog slutsatsen att det inte finns några risker, under förutsättning att den högsta resthalten dimetyleter är 9 μg/kg extraherade animaliska proteiner. Därför bör man tillåta användning av dimetyleter som extraktionsmedel för att avlägsna fett från animaliska proteinråvaror på villkor att den högsta resthalten dimetyleter är 9 μg/kg i den avfettade proteinprodukten.

(2)

I del III i bilaga I till direktiv 2009/32/EG fastställs inga särskilda resthalter i livsmedel för metanol och 2-propanol från beredning av aromer. Medlemsstaterna och kommissionen har påpekat att den allmänna resthalten 10 mg/kg för metanol och 2-propanol, som anges i del II i bilaga I till direktiv 2009/32/EG, är för sträng om den används direkt på aromer.

(3)

Därför bör det fastställas särskilda gränsvärden för metanol och 2-propanol i livsmedel när de används vid beredning av aromer av naturliga aromkällor. För att dessa gränsvärden ska kunna anses vara säkra bör de vara lägre än den gräns på 10 mg/kg som bedömts som säker av vetenskapliga livsmedelskommittén (3).

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.