Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32009R0073

Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003

OJ L 30, 31.1.2009, p. 16–99 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 03 Volume 019 P. 199 - 282

No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2013; upphävd genom 32013R1307

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/73/oj

31.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/16


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 73/2009

av den 19 januari 2009

om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36, 37 och 299.2,

med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll nr 4 om bomull,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2),

efter att ha hört Regionkommittén (3), och

av följande skäl:

(1)

De reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som fastställdes 2003 och 2004 innehöll bestämmelser om hur effektiviteten av dem skulle bedömas. Med anledning av detta lade kommissionen fram meddelandet Förberedelser inför ’hälsokontrollen’ av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, för Europaparlamentet och rådet den 20 november 2007. Det meddelandet och de efterföljande diskussionerna av Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, liksom ett stort antal bidrag från allmänna konsultationer bör tas i beaktande.

(2)

Erfarenheterna av genomförandet av förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem (4) visar tydligt att vissa delar av stödmekanismen behöver anpassas. Framför allt bör frikopplingen av direktstödet utvidgas och systemet med samlat gårdsstöd förenklas. Det bör också noteras att förordning (EG) nr 1782/2003 har ändrats väsentligt vid flera tillfällen. Mot bakgrund av denna utveckling och av tydlighetsskäl bör den upphävas och ersättas med denna förordning.

(3)

I förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs det att jordbrukare som inte uppfyller vissa krav på områdena folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, miljö och djurskydd ska få minskat direktstöd eller bli uteslutna. Detta system med tvärvillkor utgör en integrerad del av gemenskapens direktstöd och bör därför bibehållas. Erfarenheten visar emellertid att ett antal av de krav som omfattas av tvärvillkoren inte är tillräckligt relevanta för jordbruksverksamheten eller jordbruksmarken, eller snarare rör de nationella myndigheterna än jordbrukarna. Tvärvillkorens tillämpningsområde bör därför anpassas.

(4)

För att kunna se till att jordbruksmark inte läggs ned och för att säkerställa att marken hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, fastställs i förordning (EG) nr 1782/2003 en gemenskapsram inom vilken medlemsstaterna ska anta normer med hänsyn till de berörda arealernas särskilda kännetecken, däribland markförhållanden, klimatförhållanden, nuvarande brukningssystem (markanvändning, växtföljd, brukningsmetoder) och jordbrukets struktur. Denna ram bör behållas. Erfarenheten har dock visat att vissa normers relevans och positiva effekter inte räcker för att motivera att de genomförs i alla medlemsstater. Sådana normer bör därför vara frivilliga för medlemsstaterna. För att säkerställa att ramen blir så enhetlig som möjligt bör emellertid en norm inte vara frivillig om den berörda medlemsstaten redan före 2009 har fastställts ett minimikrav på grundval av en sådan norm eller om det finns nationella bestämmelser om en sådan norm.

(5)

Avskaffandet av obligatoriska arealuttag inom systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med denna förordning kan i vissa fall ha negativa konsekvenser för miljön, särskilt för vissa inslag i landskapet. Därför bör gemenskapsbestämmelserna förstärkas som syftar till att skydda angivna inslag i landskapet. I vissa situationer bör det även vara möjligt för en medlemsstat att besluta om upprättande och/eller bibehållande av livsmiljöer.

(6)

Vattenskydd och vattenförvaltning i samband med jordbruksverksamhet har blivit ett allt större problem i vissa områden. Därför bör också gemenskapsramarna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden förstärkas i syfte att skydda vattnet mot föroreningar och avrinning och att förvalta vattenförbrukningen.

(7)

I förordning (EG) nr 1782/2003 erkändes de positiva miljöeffekterna av permanent betesmark. Åtgärderna i den förordningen för att främja bevarandet av befintlig permanent betesmark och se till att omvandling till åkermark i stor skala kan undvikas bör bibehållas.

(8)

För att kunna uppnå bättre balans mellan de politiska verktyg som avser att främja ett hållbart jordbruk och de som avser att främja landsbygdsutveckling, införs genom förordning (EG) nr 1782/2003 ett system för obligatorisk progressiv minskning av direktstöden (modulering). Detta system bör bibehållas men inte tillämpas på direktstöd på upp till 5 000 EUR.

(9)

De besparingar som görs genom modulering ska användas för att finansiera åtgärder för landsbygdsutveckling. Sedan förordning (EG) nr 1782/2003 antogs har jordbrukssektorn ställts inför ett antal nya och krävande utmaningar, såsom klimatförändringarna, bioenergins ökande betydelse liksom behovet av bättre vattenförvaltning och effektivare skydd av den biologiska mångfalden. Gemenskapen har i egenskap av part i Kyotoprotokollet (5) uppmanats att anpassa sin politik av klimathänsyn. Efter allvarliga problem med vattenbrist och torka anser rådet i sina slutsatser om vattenbrist och torka av den 30 oktober 2007 dessutom att vattenförvaltningsfrågor bör behandlas ytterligare. Rådet har även i sina slutsatser Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 av den 18 december 2006 betonat att det fortfarande är en stor utmaning att skydda den biologiska mångfalden, och att trots att betydande framsteg gjorts krävs det ytterligare ansträngningar om Europeiska gemenskapens mål för den biologiska mångfalden 2010 ska kunna nås. Eftersom dessutom innovation särskilt kan bidra till utveckling av ny teknik, produkter och processer kommer den att stödja insatserna för att möta dessa nya utmaningar. Att systemet med mjölkkvoter enligt rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (6) löper ut 2015 kommer att kräva att mjölkproducenterna gör särskilda insatser för att anpassa sig till de ändrade villkoren, särskilt i missgynnade regioner. Det är därför lämpligt att även beteckna denna särskilda situation som en ny utmaning som medlemsstaterna bör ha möjlighet att hantera i syfte att säkerställa en ”mjuklandning” för mjölksektorn.

(10)

Gemenskapen bekräftar att de nya utmaningarna bör hanteras inom ramen för dess politikområden. Ett lämpligt redskap på jordbruksområdet är de program för landsbygdsutveckling som har antagits i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (7). För att ge medlemsstaterna möjlighet att se över sina program för landsbygdsutveckling i enlighet härmed, utan att behöva inskränka sin pågående verksamhet på andra landsbygdsutvecklingsområden, bör ytterligare medel tillgängliggöras. Budgetplanen för 2007–2013 tillhandahåller emellertid inte de finansiella medel som är nödvändiga för att förstärka gemenskapens landsbygdsutvecklingspolitik i den utsträckning som krävs. Under dessa omständigheter bör en stor del av de medel som krävs tillhandahållas genom en gradvis ökad minskning av direktstöden genom modulering.

(11)

Fördelningen av det direkta inkomststödet mellan jordbrukarna kännetecknas av att en stor del av stödet tilldelas ett ganska litet antal större mottagare. Det är tydligt att större stödmottagare inte behöver få lika stort stöd per enhet för att syftet med inkomststödet ska uppnås. Förmågan att anpassa sig gör det dessutom lättare för större stödmottagare att vara verksamma med lägre stöd per enhet. Det är därför rimligt att jordbrukare som tar emot stora stödbelopp ger ett särskilt bidrag till finansieringen av de landsbygdsutvecklingsåtgärder som ska hantera de nya utmaningarna. Därför bör en mekanism införas som innebär att de högre bidragen minskas mer och där behållningen används för att klara de nya utmaningarna inom ramen för landsbygdsutveckling.

(12)

De yttersta randområdenas särskilda geografiska läge liksom deras ökaraktär, ringa storlek och besvärliga terräng- och klimatförhållanden gör situationen extra besvärlig för jordbrukssektorn där. För att kunna mildra effekten av dessa svårigheter och begränsningar bör jordbrukarna i de yttersta randområdena beviljas undantag från kravet att tillämpa moduleringsminskningen.

(13)

De medlemsstater som valde att tillämpa frivillig modulering måste beakta de ökade andelarna obligatorisk modulering. Rådets förordning (EG) nr 378/2007 av den 27 mars 2007 om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (8) bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De belopp som uppkommer vid tillämpning av de 5 procentenheter som motsvarar moduleringsminskningarna enligt förordning (EG) nr 1782/2003 bör fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med samma kriterier som fastställs enligt den förordningen, dvs. i enlighet med objektiva kriterier, och det bör då fastställas att en viss procentandel av beloppen ska stanna kvar i de medlemsstater där de genererades. Inför de strukturanpassningar som följer av att råginterventionen avskaffas bör särskilda åtgärder behållas för vissa rågproducerande regioner, som finansieras med en del av de belopp som genereras genom modulering. Dessutom bör de belopp som frigörs vid varje eventuell ytterligare moduleringsminskning göras tillängliga för de medlemsstater där de genererades.

(15)

För att kunna underlätta moduleringen, framför allt när det gäller förfarandena för att bevilja direktstöd till jordbrukare och överföringarna till programmen för landsbygdsutveckling, bör det för varje medlemsstat fastställas nettotak för att begränsa de stöd som utgår till jordbrukarna efter moduleringen. För att ta hänsyn till särdragen för stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken i de yttersta randområdena och det faktum att direktstödet inte omfattas av modulering, bör nettotaket för de berörda medlemsstaterna inte inkludera direktstödet i dessa regioner. Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (9) bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

Jordbrukarna i de nya medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare får direktstöd i enlighet med en infasningsmekanism som fastställs i deras respektive anslutningsakter. För att kunna uppnå den rätta balansen mellan verktyg som är utformade för att främja ett hållbart jordbruk och de som har utformats för att främja landsbygdsutveckling, bör moduleringssystemet inte omfatta jordbrukare i de nya medlemsstaterna förrän nivån på de direktstöd som tillämpas i de medlemsstaterna är lika hög som den nivå som gäller i övriga medlemsstater.

(17)

Moduleringen bör inte minska det nettobelopp som utbetalas till en jordbrukare i en ny medlemsstat så mycket att det understiger det belopp som utbetalas till motsvarande jordbrukare i de övriga medlemsstaterna. När sedan moduleringen omfattar jordbrukarna i de nya medlemsstaterna bör minskningssatsen därför begränsas till skillnaden mellan nivån under infasningen och nivån i övriga medlemsstater efter moduleringen. För de jordbrukare i de nya medlemsstaterna som omfattas av modulering bör det nationella direktstödet beakta moduleringen.

(18)

För att kunna säkerställa att de belopp som ska finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken är förenliga med de årliga tak som fastställs i budgetplanen bör man bibehålla den finansiella mekanismen i förordning (EG) nr 1782/2003, varigenom nivån på direktstödet justeras när prognoserna visar att undertaket i rubrik 2, med en säkerhetsmarginal på 300 000 000 EUR, har överskridits ett visst budgetår. Med hänsyn till de nivåer som direktstödet för jordbrukarna i de nya medlemsstaterna kommer att ligga på till följd av infasningen, och inom ramen för tillämpningen av infasningsmekanismen på alla direktstöd som beviljas i de nya medlemsstaterna, bör instrumentet för finansiell disciplin inte tillämpas i de medlemsstaterna förrän nivån för direktstöd där åtminstone är lika hög som i övriga medlemsstater. Med beaktande av den särskilda betydelse i Europeiska gemenskapernas allmänna budget som det medel har som omnämns i artikel 2.1 c i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet med gemenskapernas egna medel (10) är det lämpligt att, som ett undantag, medge att rådet antar det nödvändiga beslutet att tillämpa instrumentet finansiell disciplin, på förslag av kommissionen.

(19)

För att kunna hjälpa jordbrukare att uppfylla de normer som gäller för ett modernt, högkvalitativt jordbruk, är det nödvändigt att medlemsstaterna fortsätter att använda det omfattande system för rådgivning till kommersiella jordbruksföretag som fastställs i förordning (EG) Nr 1782/2003. Systemet för jordbruksrådgivning bör hjälpa jordbrukare att bli mer medvetna om sådana materialflöden och processer på gården som berör normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd utan att på något sätt påverka deras skyldighet och ansvar att följa dessa normer.

(20)

Medlemsstaterna måste, i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005, vidta nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att de insatser som finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) verkligen genomförs korrekt, och förhindrar och ingriper mot oegentligheter. Därför bör de använda sig av ett integrerat system för administration och kontroll av direktstöd. För att kunna göra gemenskapsstödet effektivare och för att förbättra kontrollen av det, bör medlemsstaterna få tillstånd att använda det integrerade systemet även när gemenskapssystemen inte omfattas av denna förordning.

(21)

Huvudbeståndsdelarna i det integrerade systemet för administration och kontroll bör bibehållas, framför allt bestämmelserna om en elektronisk databas, ett identifieringssystem för jordbruksskiften, stödansökningar från jordbrukare, ett samordnat kontrollsystem samt, inom systemet med samlat gårdsstöd, ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter.

(22)

Hantering av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. För att de administrativa bördorna inte ska bli alltför betungande bör medlemsstaterna i regel inte bevilja direktstöd när stödet skulle bli lägre än 100 EUR eller när de stödberättigande arealerna på ett jordbruksföretag omfattar mindre än en hektar. Men eftersom strukturerna för medlemsstaternas jordbruksekonomier avsevärt varierar och kan skilja sig väsentligt från den genomsnittliga jordbruksstrukturen i gemenskapen bör det antas särskilda bestämmelser för att göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa minimitrösklar som återspeglar deras särskilda situation. På grund av den mycket specifika jordbruksstrukturen i de yttersta randområdena och på Egeiska öarna bör någon minimitröskel inte tillämpas för dessa regioner. Medlemsstaterna bör dessutom ges frihet att välja att genomföra en av de två typerna av minimitröskel för att de ska kunna beakta särdragen i sina jordbrukssektorer. Eftersom särskilda stödrättigheter tilldelades jordbrukare med så kallade jordbruksföretag utan mark är den hektarbaserade tröskeln inte tillämplig. Dessa jordbrukare bör därför beviljas ett genomsnittligt stödrelaterat minimibelopp. För att säkerställa likabehandling för jordbrukare vars direktstöd omfattas av infasning bör minimitröskeln grundas på de slutliga belopp som ska beviljas i slutet av infasningsprocessen.

(23)

Erfarenheterna av tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att frikopplat inkomststöd i flera fall har beviljats stödmottagare vars jordbruksverksamhet endast utgjorde en obetydlig del av deras totala ekonomiska verksamhet eller vars yrkesmässiga verksamhet inte eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet. För att förhindra att inkomststöd inom jordbruket tilldelas sådana stödmottagare och säkerställa att gemenskapsstödet uteslutande används för att tillförsäkra jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard, bör medlemsstaterna ges befogenhet att inte bevilja sådana juridiska eller fysiska personer direktstöd i enlighet med denna förordning.

(24)

De behöriga nationella myndigheterna bör betala ut allt stöd enligt gemenskapens stödsystem i dess helhet till stödmottagarna, efter eventuella minskningar som föreskrivs i denna förordning och inom föreskrivna tidsperioder. För att göra förvaltningen av direktstöd mer flexibel bör medlemsstaterna få rätt att dela upp stödet i högst två utbetalningar per år.

(25)

I stödsystemen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ingår ett direkt inkomststöd i första hand för att upprätthålla en rimlig levnadsstandard bland jordbruksbefolkningen. Detta syfte är nära förknippat med syftet att bevara landsbygdsområdena. För att undvika felaktig användning av gemenskapens medel bör inga stödutbetalningar göras till jordbrukare som på ett konstlat sätt har skapat de förutsättningar som krävs för att få sådant stöd.

(26)

För att den gemensamma jordbrukspolitikens mål ska kunna uppnås, måste gemensamma stödsystem kunna anpassas till ändrade omständigheter, om nödvändigt på kort tid. Stödmottagare kan därför inte förlita sig på att stödvillkoren förblir oförändrade, och de bör vara förberedda på översyner av systemen, framför allt mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen eller budgetläget.

(27)

Genom förordning (EG) nr 1782/2003 införs ett system med samlat gårdsstöd som för samman de olika befintliga stödmekanismerna till ett enda system med frikopplat direktstöd. Erfarenheterna av tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att vissa delar kan förenklas till fördel för både jordbrukare och administration. Eftersom systemet med samlat gårdsstöd nu har genomförts av alla medlemsstater som ålades att göra det, har ett antal bestämmelser som var knutna till dess ursprungliga genomförande blivit föråldrade och de bör därför anpassas. Mot bakgrund av detta har en betydande underanvändning av stödrättigheter upptäckts i vissa fall. För att undvika detta och för att ta hänsyn till att jordbrukarna redan känner till hur systemet med samlat gårdsstöd fungerar, bör den period som ursprungligen fastställdes för återlämnande av oanvända betalningsrättigheter till den nationella reserven kortas ned till två år.

(28)

Huvuddelarna av systemet med samlat gårdsstöd bör bibehållas. Framför allt bör fastställandet av nationella tak säkerställa att den totala nivån stöd och stödrättigheter inte överskrider rådande budgetmässiga begränsningar. Medlemsstaterna bör också ha en nationell reserv som används för att underlätta för nya jordbrukare att delta i systemet eller för att ta hänsyn till särskilda behov i vissa regioner. Bestämmelser om överföring och användning av stödrättigheter bör fastställas för att förhindra spekulativa överföringar och ackumulering av stödrättigheter utan grund i motsvarande jordbruksareal.

(29)

Integreringen steg-för-steg av ytterligare sektorer i systemet med samlat gårdsstöd gör det nödvändigt att se över definitionen av mark som berättigar till stöd från systemet eller som berättigar till aktivering av stödrättigheter. Bestämmelser bör fastställas för att utesluta stöd för arealer där frukt och grönsaker odlas när medlemsstater har valt att skjuta upp integreringen av denna sektor i systemet med samlat gårdsstöd. Dessutom bör särskilda åtgärder fastställas för hampa för att förhindra att stöd beviljas för olagliga grödor.

(30)

Obligatoriska uttag av jordbruksmark infördes för att reglera utbudet. Marknadsutvecklingen inom sektorn för jordbruksgrödor tillsammans med införandet av frikopplat stöd har inneburit att detta instrument inte längre är berättigat och det bör därför avskaffas. Arealuttagsrättigheter som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 bör därför aktiveras för hektar på samma stödvillkor som gäller för alla andra stödrättigheter. Avskaffandet av kravet på arealuttag kan leda till att mark som tidigare var stödberättigande i syfte att aktivera arealuttagsrättigheter inte längre är stödberättigande. För att marken ska fortsätta att vara stödberättigande bör det föreskrivas att vissa beskogade områden, inbegripet områden som beskogats i enlighet med nationella system som uppfyller de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 1698/2005 eller områden som omfattas av vissa miljöåtaganden, berättigar till stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd.

(31)

Efter integreringen av det tidigare kopplade marknadsstödet i systemet med samlat gårdsstöd baseras värdet på stödrättigheterna i de medlemsstater som valde en historisk genomförandemodell på den individuella nivån på tidigare stöd. Allt eftersom åren går sedan införandet av systemet med samlat gårdsstöd och efter en successiv integrering av ytterligare sektorer i det systemet, blir det allt svårare att motivera avsevärda skillnader i stödnivå endast utifrån tidigare stöd. Av denna anledning bör de medlemsstater som valde en historisk genomförandemodell på vissa villkor tillåtas se över de stödrättigheter de tilldelats i syfte att gå över till schablonberäkning av enhetsvärdet, samtidigt som de måste se till att de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen och målen med den gemensamma jordbrukspolitiken efterlevs. Medlemsstaterna får då ta hänsyn till de geografiska områdenas särdrag när de fastställer enhetligare värden. Anpassningen av stödrättigheterna bör göras under en lämplig övergångsperiod och antalet minskningar bör begränsas för att jordbrukarna ska få möjlighet att så långt som möjligt anpassa sig till de ändrade stödnivåerna.

(32)

I enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 fick medlemsstaterna möjlighet att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd genom historiskt eller regionalt genomförande. Sedan dess har medlemsstaterna haft möjlighet att bedöma både de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av sitt val. Medlemsstaterna bör därför få möjlighet att se över sina ursprungliga val mot bakgrund av sina erfarenheter. Därför bör de medlemsstater som valde den historiska modellen utöver möjligheten att utjämna värdet på stödrättigheterna också tillåtas att byta till en regionaliserad tillämpning av systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med de alternativ som redan föreskrivs i förordning (EG) nr 1782/2003. Medlemsstaterna bör särskilt tillåtas att ändra den geografiska fördelningen av direktstödet genom att gradvis flytta en del av det mellan regionerna. Detta alternativ skulle ge medlemsstaterna ökad flexibilitet för att rikta direktstödet på lämpligaste sätt i enlighet med målen i artikel 33 i fördraget och på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. jordbrukspotentialen och miljömässiga kriterier. Dessutom bör de medlemsstater som valde den regionala modellen ges möjlighet att se över sina beslut på vissa villkor i syfte att schablonberäkna värdet på stödrättigheterna på i förväg fastställda årliga steg, samtidigt som de allmänna principerna för gemenskapslagstiftningen och målen med den gemensamma jordbrukspolitiken efterlevs. Sådana ändringar bör genomföras under en lämplig övergångsperiod och inom ett begränsat intervall minskningar för att jordbrukarna ska få möjlighet att så långt som möjligt anpassa sig till de ändrade stödnivåerna.

(33)

Genom förordning (EG) nr 1782/2003 införs ett frikopplat system med samlat gårdsstöd och medlemsstaterna ges möjlighet att helt eller delvis utesluta vissa stöd från det systemet. Den förordningen innehåll också bestämmelser om översyn och eventuell revidering av detta alternativ mot bakgrund av marknadsutvecklingen och den strukturella utvecklingen. Vid en analys av erfarenheten på området visar det sig att frikoppling leder till flexibilitet vid valet av produkter som odlas och gör det möjligt för jordbrukarna att fatta produktionsbeslut utifrån lönsamhet och marknadens reaktioner. Detta gäller särskilt sektorerna för jordbruksgrödor och humle samt i viss mån nötkötts- och utsädessektorerna. Därför bör de delvis kopplade stöden inom sektorerna jordbruksgrödor och humle integreras i systemet med samlat gårdsstöd från och med 2010. Förordning (EG) nr 1782/2003 gav medlemsstaterna möjlighet att bevilja en del av stödet till humle till erkända producentorganisationer. För att producentorganisationerna ska kunna fortsätta som tidigare, fastställs i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrad genom förordning (EG) nr 72/2009 av den 19 januari 2009 om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken (11) lika stora belopp för de berörda medlemstaterna som tidigare för samma aktiviteter. Dessa belopp bör därför dras av från de nationella tak som fastställs för medlemsstaten i den här förordningen. För att jordbrukarna i nötkötts- och utsädessektorerna gradvis ska kunna anpassa sig till de nya stödordningarna bör det föreskrivas en integrering senast 2012 av det särskilda nötkötts- och utsädesstödet. Eftersom de delvis kopplade stöden inom frukt- och grönsakssektorerna infördes alldeles nyligen och endast som övergångsåtgärder kan sådana utbetalningar fortsätta att undantas från systemet med samlat gårdsstöd men medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att ompröva sina beslut i syfte att öka graden av frikoppling.

(34)

För jordbruksekonomierna i vissa regioner kan det emellertid fortfarande vara nödvändigt att behålla en miniminivå på jordbruksproduktionen inom sektorerna am- och dikor samt får- och getkött. Framför allt gäller detta regioner där jordbrukarna saknar andra ekonomiska alternativ. Därför bör medlemsstaterna få möjlighet att behålla det kopplade stödet antingen på nuvarande nivå eller på en lägre nivå. I detta fall bör särskilda bestämmelser fastställas för efterlevnaden av identifierings- och registreringskraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter (12) och rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter (13), framför allt i syfte att säkerställa djurens spårbarhet.

(35)

Medlemsstaterna bör tillåtas använda upp till 10 % av sina nationella tak för systemet med samlat gårdsstöd för att bevilja särskilt stöd i klart definierade fall. Detta stöd bör göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera miljö- och djurskyddsfrågor samt förbättra jordbruksprodukternas kvalitet och saluföringen av dem. Särskilt stöd bör också vara tillgängligt för att mildra konsekvenserna av utfasningen av mjölkkvoterna och frikopplingen av stöd inom särskilt känsliga sektorer. Eftersom effektiv riskhantering blir allt viktigare bör medlemsstaterna ges möjlighet att bidra ekonomiskt till de premier jordbrukarna betalar för skörde-, djur- och växtförsäkringar och till finansiering av ersättning för vissa ekonomiska förluster i samband med djur- eller växtsjukdomar och miljöolyckor. För att kunna fullgöra gemenskapens internationella åtaganden bör de medel som skulle kunna användas för kopplade stödåtgärder begränsas till en lämplig nivå samtidigt som övergångsbestämmelser godtas för medlemsstater som ställs inför särskilda svårigheter. De villkor som ska tillämpas för de ekonomiska bidragen till skörde-, djur- och växtförsäkringspremier och ersättning i samband med djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor bör fastställas i enlighet därmed. Dessutom bör medlemsstater som utnyttjat artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 ges en tillräckligt lång övergångsperiod för att de ska få en smidig övergång till de nya reglerna om särskilt stöd.

(36)

Erfarenheterna visar att medlemsstaterna för närvarande inte helt utnyttjar de disponibla medlen under de nationella taken för systemet med samlat gårdsstöd, särskilt i de fall när stödrättigheterna inte har aktiverats. För att uppnå ett effektivare utnyttjande av medlen bör medlemsstaterna tillåtas att bevilja stöd över sina nationella tak upp till ett visst belopp som bör garantera att det kommer att kvarstå inom marginalerna för underutnyttjandet av deras nationella tak. Dessa belopp bör beräknas på grundval av budgetens underutnyttjanden för det senast tillgängliga året och bör inte leda till att de totala nettotaken för direktstödet per medlemsstat inte iakttas. Av detta skäl och för att säkerställa att jordbrukare inte ställs inför oförutsedda sänkningar av stöden, bör beräkningarna göras med vissa säkerhetsmarginaler. Beloppen bör utnyttjas antingen för finansiering av särskilda stödåtgärder eller överföras till EJFLU.

(37)

Direktstöden inom systemet för samlat gårdsstöd baserades på referensbelopp för de direktstöd som tidigare mottogs, eller på regionaliserat stöd per hektar. Jordbrukare i de nya medlemsstaterna erhöll inget direktstöd från gemenskapen och hade inga historiska referenser för kalenderåren 2000, 2001 och 2002. Därför fastställs det i förordning (EG) nr 1782/2003 att systemet med samlat gårdsstöd i de nya medlemsstaterna ska baseras på regionaliserade belopp per hektar. När de nya medlemsstaterna nu har varit med i gemenskapen i ett antal år, skulle referensperioder kunna användas för dem som ännu inte har gått över till systemet med samlat gårdsstöd. I syfte att underlätta övergången till systemet med samlat gårdsstöd och framför allt för att förhindra spekulationer, bör de nya medlemsstaterna vid beräkningen av stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd ha rätt att beakta de arealer för vilka historiskt stöd har beviljats inom systemet för enhetlig arealersättning.

(38)

Enligt alternativet med regionalisering av systemet med samlat gårdsstöd bör de nya medlemsstaterna ha möjlighet att anpassa värdet av stödrättigheterna per hektar utifrån objektiva kriterier för att kunna säkerställa likabehandling av jordbrukarna och undvika snedvridningar av marknaden.

(39)

De nya medlemsstaterna bör ha samma möjligheter som andra att delvis genomföra systemet med samlat gårdsstöd.

(40)

Frikopplingen av direktstödet och införandet av systemet med samlat gårdsstöd var viktiga delar av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Emellertid fanns det 2003 flera anledningar att behålla det särskilda stödet för ett antal grödor. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 1782/2003 tyder dock, liksom marknadsutvecklingen, på att stödordningar som 2003 hölls utanför systemet med samlat gårdsstöd nu kan integreras i det systemet för att främja ett mer marknadsorienterat och hållbart jordbruk. Detta gäller särskilt olivoljesektorn, där endast begränsad koppling tillämpades, och de kopplade stöden för durumvete, proteingrödor, ris, potatisstärkelse och nötter som har blivit allt mindre effektiva, vilket talar för alternativet med frikopplade stöd. När det gäller lin och hampa, torkat foder och potatisstärkelse är det också lämpligt att frikoppla stödet för beredning och att integrera de berörda beloppen i systemet med samlat gårdsstöd. För att producenterna ska kunna anpassa sig förefaller det lämpligt, när det gäller proteingrödor, ris, potatisstärkelse, nötter, lin och hampa, att integrera stödet för dessa sektorer i systemet med samlat gårdsstöd från och med 2012, och samtidigt, men med undantag av de bearbetningsstöd som regleras i förordning (EG) nr 1234/2007, tillåta medlemsstaterna att besluta om en tidigare integrering. Medlemsstaterna bör även fortsättningsvis tillåtas att koppla den nationella delen av stödet för nötter för att dämpa effekterna av frikopplingen.

(41)

Till följd av integreringen av ytterligare sektorer i systemet med samlat gårdsstöd, bör det fastställas hur den nya nivån av individuellt inkomststöd ska beräknas inom det systemet. När det gäller nötter, potatisstärkelse, lin och hampa samt torkat foder bör en sådan ökning utgå från det stöd jordbrukarna har tagit emot under senare år. Vid integrering av stöd som varit delvis uteslutna från systemet med samlat gårdsstöd, bör medlemsstaterna emellertid få möjlighet att använda de ursprungliga referensperioderna. För de belopp som kan fördelas i Tyskland och Nederländerna för potatisstärkelse bör man ta hänsyn till de gränsöverskridande leveranser av potatisstärkelse som produceras i en av dessa medlemsstater för bearbetning i den andra. Dessutom bör medlemsstaterna, i syfte att tillgodose särskilda behov inom sina jordbrukssektorer och för att se till att det stöd som jordbrukarna tidigare erhöll inte drastiskt minskar, få rätt att inom vissa gränser använda de medel som ska integreras i systemet med samlat gårdsstöd för att hjälpa jordbrukare som utövade viss jordbruksverksamhet inom andra sektorer under samma år, t.ex. utnyttjande av gräsmark eller djurhållning.

(42)

Genom förordning (EG) nr 1782/2003 införs särskilt stöd för energigrödor för att stödja utvecklingen av denna sektor. Det finns inte längre tillräckliga anledningar att bevilja särskilt stöd för energigrödor på grund av den senaste tidens utveckling inom sektorn för bioenergi, och framför allt den stora efterfrågan på sådana produkter på de internationella marknaderna och införandet av bindande mål för bioenergins andel av den totala bränsleförbrukningen senast år 2020.

(43)

När bomullssektorn integrerades i systemet med samlat gårdsstöd ansågs det nödvändigt att fortsätta att ha en del av stödet knutet till bomullsodlingen i form av ett grödspecifikt stöd per stödberättigande hektar för att inte riskera produktionsavbrott i regioner med bomullsproduktion. Detta bör bibehållas i enlighet med målen i protokoll nr 4 om bomull, som åtföljer 1979 års anslutningsakt.

(44)

För att kunna mildra effekterna av omstruktureringen i medlemsstater som har beviljats det omstruktureringsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (14), bör stödet till producenter av sockerbetor och sockerrör under högst fem på varandra följande år bibehållas.

(45)

När frukt och grönsaker integrerades i systemet med samlat gårdsstöd föreskrevs det ett tillfälligt kopplat arealstöd för jordgubbar och hallon. Det är lämpligt att förlänga detta stöd utöver dess ursprungliga tidsfrist och samtidigt frikoppla det från produktionen. De nationella taken bör anpassas för att ta hänsyn till detta.

(46)

Det förenklade inkomststödsystemet av övergångskaraktär för beviljande av direktstöd i de nya medlemsstaterna som grundar sig på areal, dvs. systemet för enhetlig arealersättning, har visat sig vara ett effektivt och enkelt system för att bevilja jordbrukare i de nya medlemsstaterna inkomststöd. För enkelhetens skull bör de nya medlemsstater som valt att tillämpa systemet få fortsätta att tillämpa det till och med utgången av 2013.

(47)

Efter de respektive reformerna av sektorerna för socker och frukt och grönsaker samt integreringen av dessa i systemet med samlat gårdsstöd bör de medlemsstater som valde att tillämpa systemet för enhetlig arealersättning nu tillåtas att bevilja inkomststöd till odlare av sockerbetor, sockerrör och cikoriarot och till producenter av viss frukt och vissa grönsaker i form av separata stöd. På samma sätt bör dessa medlemsstater tillåtas utbetala separat särskilt stöd på villkor som motsvarar de som gäller för övriga medlemsstater.

(48)

Till följd av infasningen av direktstöden i de nya medlemsstaterna fick dessa rätt att bevilja kompletterande nationella direktstöd. Villkoren för beviljandet av sådant stöd bör bibehållas.

(49)

Vid medlemsstaternas första fördelning av stödrättigheterna ledde vissa fel till särskilt höga stöd till jordbrukare. För denna överträdelse ska normalt sett en ekonomisk korrigering tillämpas tills korrigeringsåtgärder vidtagits. Med hänsyn till den tid som har gått sedan den första fördelningen av stödrättigheterna gjordes skulle den nödvändiga korrigeringen leda till oproportionerliga rättsliga och administrativa begränsningar för medlemsstaterna. För att skapa ett entydigt rättsläge bör därför fördelningen av sådana stöd regleras.

(50)

I enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 har Spanien, Frankrike och Portugal beslutat att utesluta vissa direktstöd från systemet med samlat gårdsstöd, nämligen direktstöden i de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna och Madeira och Kanarieöarna, och bevilja dem på de villkor som fastställs i avdelning IV i den förordningen. En del av de stöd som föreskrivs i den avdelningen har integrerats fullständigt i systemet för samlat gårdsstöd. Av förenklingsskäl och för att kunna beakta de särskilda omständigheter som råder i de yttersta randområdena, bör sådant stöd förvaltas inom de stödprogram som upprättas genom förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (15). Därför bör dessa medel överföras från de nationella taken för direktstöd till det belopp som avses i den förordningen. För att göra det möjligt för berörda medlemsstater att anpassa stödprogrammen bör sådana överföringar enbart göras under 2010. Under mellantiden kommer direktstöd att tillämpas i de yttersta randområdena enligt villkoren i förordning (EG) nr 1782/2003. Förordning (EG) nr 247/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(51)

Det bör anges att de bestämmelser i den här förordningen som skulle kunna föranleda medlemsstaterna att vidta åtgärder som kan jämställas med statligt stöd, såvida inget annat föreskrivs i den här förordningen, ska uteslutas från tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd, om bestämmelserna i fråga innehåller lämpliga villkor för stödbeviljande eller föreskriver att kommissionen ska fastställa sådana villkor, i syfte att förhindra konkurrensstörningar.

(52)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG (16) av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

(53)

För att den mekanism om förenkling som införs genom denna förordning, särskilt avskaffandet av kravet på arealuttag, ska vara till gagn för både medlemsstater och jordbrukare, bör denna förordning gälla från och med den 1 januari 2009. De bestämmelser som kan minska jordbrukarnas rättigheter eller införa nya krav, bland annat kraven på tvärvillkor, som jordbrukarna måste uppfylla under hela året, bör emellertid endast tillämpas från och med 2010 och, när det gäller normen för upprättande av buffertremsor längs vattendrag, senast den 1 januari 2012. Dessutom bör medlemsstaterna ges tillräckligt med tid att genomföra bestämmelserna om ytterligare frikoppling av direktstöd och bestämmelserna om översyn av de beslut som fattades inom ramen för 2003 års reform. Därför bör bestämmelserna i den här förordningen tillämpas från och med 2010 och den upphävda förordningen (EG) nr 1782/2003 bör tillämpas under 2009 på de stödordningar som kommer att integreras i systemet med samlat gårdsstöd först från och med 2010.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs

a)

gemensamma bestämmelser om direktstöd,

b)

ett inkomststöd för jordbrukare (nedan kallat systemet med samlat gårdsstöd),

c)

ett förenklat inkomststödsystem av övergångskaraktär för jordbrukare i de nya medlemsstaterna enligt definitionen i artikel 2 g (nedan kallat systemet för enhetlig arealersättning),

d)

stödsystem för jordbrukare som producerar ris, stärkelsepotatis, proteingrödor, nötter, utsäde, bomull, socker, frukt och grönsaker, får- och getkött samt nöt- och kalvkött,

e)

ett ramverk som gör det möjligt för de nya medlemsstaterna enligt definitionen i artikel 2 g att komplettera direktstöden.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)

jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska ställning enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom gemenskapens territorium, enligt artikel 299 i fördraget, och som bedriver jordbruksverksamhet,

b)

jordbruksföretag: samtliga produktionsenheter som drivs av en jordbrukare och som är belägna i en och samma medlemsstat,

c)

jordbruksverksamhet: produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, och verksamhet för att bevara god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 6,

d)

direktstöd: ett stöd som beviljas direkt till jordbrukare enligt ett stödsystem som förtecknas i bilaga I,

e)

stöd under ett visst kalenderår eller stöd under den representativa perioden: stöd som har beviljats eller kommer att beviljas för berörda år, inbegripet alla stöd avseende perioder som inleds under det eller de kalenderåren,

f)

jordbruksprodukter: produkter förtecknade i bilaga I till fördraget, inbegripet bomull, men med undantag av fiskeriprodukter,

g)

nya medlemsstater: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien,

h)

jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent betesmark eller permanenta grödor.

Artikel 3

Finansiering av direktstöd

De stödsystem som förtecknas i bilaga I till denna förordning ska finansieras i enlighet med artikel 3.1 c i förordning (EG) nr 1290/2005.

AVDELNING II

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM DIREKTSTÖD

KAPITEL 1

Tvärvillkor

Artikel 4

Grundläggande krav

1.   En jordbrukare som får direktstöd ska iaktta de föreskrivna verksamhetskraven i förteckningen i bilaga II samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artikel 6.

Skyldigheterna i punkt 1 ska tillämpas endast i den mån som berör jordbrukarens jordbruksverksamhet eller jordbruksföretagets jordbruksareal.

2.   Den behöriga nationella myndigheten ska, bl.a. på elektronisk väg, förse jordbrukaren med en förteckning över föreskrivna verksamhetskrav och över god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska iakttas.

Artikel 5

Föreskrivna verksamhetskrav

1.   De föreskrivna verksamhetskrav som förtecknas i bilaga II ska fastställas genom gemenskapslagstiftning på områdena

a)

folkhälsa, djurhälsa och växtskydd,

b)

miljö,

c)

djurskydd.

2.   De rättsakter som avses i bilaga II ska tillämpas med den gällande lydelsen och, i fråga om direktiv, på det sätt som de genomförts av medlemsstaterna.

Artikel 6

God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

1.   Medlemsstaterna ska sörja för att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Medlemsstaterna ska på nationell och regional nivå fastställa minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden utifrån den ram som fastställs i bilaga III, med hänsyn till särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växtföljd, jordbruksmetoder och företagsstrukturer. Medlemsstaterna får inte fastställa några minimikrav som inte föreskrivs inom denna ram.

De normer som anges i den tredje kolumnen i bilaga III ska vara frivilliga utom om

a)

en medlemsstat före den 1 januari 2009 för en sådan norm hade fastställt ett minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden,

b)

det tillämpas nationella bestämmelser avseende den normen i medlemsstaten.

2.   Alla medlemsstater utom de nya medlemsstaterna ska se till att mark som var permanent betesmark vid tidpunkten för ansökan om arealstöd för 2003 bibehålls som permanent betesmark. De nya medlemsstaterna med undantag av Bulgarien och Rumänien ska se till att mark som var permanent betesmark den 1 maj 2004 bibehålls som permanent betesmark. Bulgarien och Rumänien ska se till att mark som var permanent betesmark den 1 januari 2007 bibehålls som permanent betesmark.

I välgrundade fall får en medlemsstat avvika från bestämmelserna i första stycket, under förutsättning att den vidtar åtgärder för att förhindra en betydande minskning av den totala permanenta betesmarksarealen.

Första stycket ska inte gälla permanent betesmark som ska beskogas, om sådan beskogning är förenlig med miljön, dock med undantag av planteringar av julgranar och snabbväxande arter som odlas på kort sikt.

KAPITEL 2

Modulering och finansiell disciplin

Artikel 7

Modulering

1.   Allt direktstöd som under ett visst kalenderår kommer att beviljas en jordbrukare och som överskrider 5 000 EUR ska varje år fram till 2012 minskas med följande procentsatser:

a)

2009: 7 %,

b)

2010: 8 %,

c)

2011: 9 %,

d)

2012: 10 %.

2.   Minskningarna i punkt 1 ska ökas med 4 procentenheter för belopp som överstiger 300 000 EUR.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte gälla direktstöd som beviljas jordbrukare i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och Madeira samt på Kanarieöarna och de Egeiska öarna.

Artikel 8

Nettotak

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 i denna förordning ska de totala nettobelopp i direktstöd som får beviljas i en medlemsstat för ett kalenderår – efter tillämpning av artiklarna 7 och 10 i denna förordning och artikel 1 i förordning (EG) nr 378/2007, med undantag av direktstöd som beviljas enligt förordningarna (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 1405/2006, inte överstiga de tak som fastställs i bilaga IV till denna förordning. Vid behov ska medlemsstaterna linjärt minska beloppen för det direktstöd som är föremål för den minskning som anges i artiklarna 7 och 10 i denna förordning och artikel 1 i förordning (EG) nr 378/2007, så att de stämmer överens med de tak som fastställs i den bilagan.

2.   Kommissionen ska i enlighet med förfarandet i artikel 141.2 se över de tak som fastställs i bilaga IV i denna förordning för att beakta

a)

ändringar av de totala maximibeloppen för de direktstöd som får beviljas,

b)

ändringar av det frivilliga moduleringssystem som anges i förordning (EG) nr 378/2007,

c)

strukturella förändringar i jordbruksföretagen,

d)

överföringar till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) i enlighet med artikel 136.

Artikel 9

Belopp som frigörs till följd av modulering

1.   Belopp som frigörs genom tillämpning av minskningarna i artikel 7 i denna förordning, i andra medlemsstater än de nya medlemsstaterna, ska i enlighet med villkoren i den här artikeln göras tillgängliga som ytterligare gemenskapsstöd för åtgärder inom ramen för de landsbygdsutvecklingsprogram som i enlighet med förordning (EG) nr 1698/2005 finansieras inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

2.   De belopp som motsvarar 1 procentenhet ska tilldelas de medlemsstater där motsvarande belopp genererats. De belopp som motsvarar minskningen med 4 procentenheter ska fördelas mellan de berörda medlemsstaterna i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 på grundval av följande kriterier:

a)

jordbruksareal,

b)

sysselsättning inom jordbruket,

c)

bruttonationalprodukt (BNP) per capita i köpkraft.

Alla berörda medlemsstater ska emellertid erhålla minst 80 % av de totala belopp enligt första stycket som genererats i respektive medlemsstat.

3.   Om andelen råg i genomsnitt översteg 5 % av den totala spannmålsproduktionen i en medlemsstat under perioden 2000–2002 och denna medlemsstats andel av gemenskapens totala rågproduktion översteg 50 % under samma period ska, trots vad som föreskrivs i punkt 2 andra stycket, åtminstone 90 % av de belopp som moduleringen genererar i den berörda medlemsstaten tilldelas den medlemsstaten till och med 2013.

Utan att de möjligheter som föreskrivs i artikel 68 åsidosätts, ska i sådana fall åtminstone 10 % av det belopp som tilldelas den berörda medlemsstaten vara tillgängliga för de åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln i rågproducerande regioner.

I denna punkt avses med spannmål de produkter som förtecknas i bilaga V.

4.   Det återstående beloppet från tillämpningen av artikel 7.1 och de belopp som frigörs vid tillämpningen av artikel 7.2 ska tilldelas de medlemsstater där motsvarande belopp har genererats, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2. Det ska användas i enlighet med artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005.

Artikel 10

Särskilda bestämmelser för modulering i de nya medlemsstaterna

1.   Artikel 7 ska endast omfatta jordbrukare i en ny medlemsstat under ett visst kalenderår om nivån på direktstödet i den medlemsstaten under det året i enlighet med artikel 121 motsvarar minst den nivå som tillämpas i andra medlemsstater än de nya medlemsstaterna, med beaktande av eventuella minskningar i enlighet med artikel 7.1.

2.   Om artikel 7 omfattar jordbrukare i en ny medlemsstat ska den procentsats som är tillämplig i enlighet med artikel 7.1 begränsas till skillnaden mellan nivån på de direktstöd som tillämpas i enlighet med artikel 121 och nivån i andra medlemsstater än de nya medlemsstaterna, med beaktande av eventuella minskningar i enlighet med artikel 7.1.

3.   Om något belopp återstår efter tillämpningen av artikel 7.1 och 7.2 ska det tilldelas den nya medlemsstat där motsvarande belopp har genererats, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2. Det ska användas i enlighet med artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005.

Artikel 11

Finansiell disciplin

1.   För att kunna säkerställa att de belopp som ska finansiera den gemensamma jordbrukspolitikens marknadsrelaterade utgifter och direktstöd som för närvarande återfinns under rubrik 2 i bilaga I till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (17), inte överskrider de årliga tak som fastställs i beslut 2002/929/EG av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 18 november 2002 om slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den 24–25 oktober 2002 (18), ska en anpassning av direktstöden fastställas när prognoserna för finansieringen av de ovannämnda åtgärderna under rubrik 2, för ett visst budgetår, ökad med de belopp som anges i artiklarna 134 och 135 i denna förordning och före tillämpningen av moduleringen i artiklarna 7 och 10 i denna förordning och artikel 1.1 i förordning (EG) nr 387/2007, tyder på att det tillämpliga årliga taket – med beaktande av en marginal på 300 000 000 EUR under det taket – kommer att överskridas.

2.   Rådet ska fastställa de anpassningar som avses i punkt 1 senast den 30 juni det kalenderår under vilket anpassningarna ska gälla, på förslag av kommissionen som ska läggas fram senast den 31 mars samma år.

3.   Vid tillämpningen av den tabell för höjningar som fastställs i artikel 121 på allt direktstöd som beviljas i de nya medlemsstaterna, ska punkt 1 i den här artikeln inte tillämpas på de nya medlemsstaterna förrän från och med det kalenderår för vilket den nivå på direktstödet som gäller i de nya medlemsstaterna är lika hög som den nivå som då gäller i de andra medlemsstaterna.

KAPITEL 3

Jordbruksrådgivning

Artikel 12

Jordbruksrådgivning

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa ett system för rådgivning till jordbrukare angående markskötsel och jordbruksdrift (nedan kallat jordbruksrådgivning), som ska handhas av en eller flera utsedda myndigheter eller av privata organ.

2.   Jordbruksrådgivningen ska omfatta åtminstone föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt kapitel 1.

3.   Jordbrukare får delta i jordbruksrådgivningen på frivillig basis.

Medlemsstaterna får, i enlighet med objektiva kriterier, fastställa vilka prioriterade kategorier av jordbrukare som ska få jordbruksrådgivning.

4.   Senast den 31 december 2010 ska kommissionen lägga fram en rapport för rådet om tillämpningen av jordbruksrådgivningen, vilken vid behov ska åtföljas av lämpliga förslag.

Artikel 13

Skyldigheter för utsedda myndigheter och privata organ

Om inte annat föreskrivs i den nationella lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar, ska medlemsstaterna se till att de utsedda myndigheter och privata organ som avses i artikel 12.1 inte röjer de personuppgifter eller uppgifter om enskilda som de inhämtar i samband med rådgivningen som rör andra personer än den jordbrukare som driver det berörda jordbruksföretaget, med undantag av oegentligheter och överträdelser, särskilt brottslig verksamhet, som upptäcks under verksamheten och som omfattas av skyldighet enligt gemenskapslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen att informera en offentlig myndighet.

KAPITEL 4

Integrerat administrations- och kontrollsystem

Artikel 14

Tillämpningsområde

Alla medlemsstater ska inrätta och använda sig av ett integrerat administrations- och kontrollsystem (nedan kallat det integrerade systemet).

Det integrerade systemet ska omfatta de stödsystem som förtecknas i bilaga I.

I den utsträckning som krävs ska det även gälla administration och kontroll av de bestämmelser som fastställs i kapitlen 1 och 2 i denna avdelning.

Artikel 15

Det integrerade systemets beståndsdelar

1.   Det integrerade systemet ska omfatta

a)

en elektronisk databas,

b)

ett identifieringssystem för jordbruksskiften,

c)

ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter,

d)

stödansökningar,

e)

ett integrerat kontrollsystem,

f)

ett enhetligt system för att registrera varje jordbrukare som lämnar in en stödansökan.

2.   När artiklarna 52 och 53 i denna förordning tillämpas, ska det integrerade systemet innefatta ett system för identifiering och registrering av djur, upprättat i enlighet med förordningarna (EG) nr 1760/2000 och (EG) nr 21/2004.

3.   Medlemsstaterna får låta identifieringssystemet för jordbruksskiften omfatta ett geografiskt informationssystem för olivodlingar.

Artikel 16

Elektronisk databas

1.   I den elektroniska databasen ska för varje jordbruksföretag de uppgifter registreras som erhållits från stödansökningarna.

Denna databas ska framför allt göra det möjligt att, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för kalenderåren och/eller regleringsåren från och med år 2000. Det ska också vara möjligt att, direkt och omedelbart, få tillgång till uppgifter från de fyra föregående åren.

2.   Medlemsstaterna får inrätta decentraliserade databaser under förutsättning att dessa, och de administrativa förfarandena för att registrera och få tillgång till uppgifter, utformas på ett enhetligt sätt inom medlemsstatens hela territorium och är kompatibla med varandra så att det går att samköra uppgifterna.

Artikel 17

Identifieringssystem för jordbruksskiften

Identifieringssystemet för jordbruksskiften ska upprättas på grundval av kartor, dokument i fastighetsregister eller annat kartografiskt referensmaterial. Datoriserade geografiska informationssystem ska användas, helst inklusive ortofoto från flyg- eller satellitfoto, med en enhetlig standard som garanterar en noggrannhet som åtminstone är likvärdig med kartor i skala 1:10 000.

Artikel 18

System för identifiering och registrering av stödrättigheter

1.   Ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter ska inrättas för att göra det möjligt att verifiera stödrättigheterna och samköra uppgifterna med stödtillämpningarna och identifieringssystemet för jordbruksskiften.

2.   Det system som avses i punkt 1 ska göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för minst fyra föregående kalenderåren i följd.

Artikel 19

Stödansökningar

1.   Varje år ska jordbrukaren lämna in en ansökan om direktstöd som i tillämpliga fall innehåller uppgifter om

a)

jordbruksföretagets alla jordbruksskiften och, om medlemsstaten tillämpar artikel 15.3, antalet olivträd och deras läge på skiftet,

b)

beteckningen på sådana stödrättigheter som har anmälts för aktivering,

c)

all övrig information som fastställs genom denna förordning eller av den berörda medlemsstaten.

2.   Medlemsstaterna ska, bl.a. på elektronisk väg, tillhandahålla förtryckta formulär utifrån de arealer som fastställts föregående år samt grafiskt material som anger läget för dessa arealer och, i tillämpliga fall, olivträdens läge. Medlemsstaterna får besluta att en stödansökan endast behöver innehålla ändringar i förhållande till den stödansökan som lämnades in föregående år.

3.   En medlemsstat får besluta att en samlad stödansökan ska omfatta flera av eller alla de stödsystem som förtecknas i bilaga I eller andra stödsystem.

Artikel 20

Kontroll av villkor för stödberättigande

1.   Medlemsstaterna ska utföra administrativa kontroller av stödansökningarna för att kontrollera att stödvillkoren uppfylls.

2.   De administrativa kontrollerna ska kompletteras med kontroller på plats av stödvillkoren. För detta ändamål ska medlemsstaterna upprätta en urvalsplan för jordbruksföretag.

Medlemsstaterna får använda fjärranalys och det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) som hjälpmedel för kontroller på plats av jordbruksskiften.

3.   Varje medlemsstat ska utse en myndighet som ansvarar för samordningen av de kontroller som föreskrivs i detta kapitel.

Om en medlemsstat delegerar vissa delar av det arbete som ska utföras enligt detta kapitel till specialiserade organ eller företag, ska den utsedda myndigheten behålla kontrollen över och ansvaret för detta arbete.

Artikel 21

Minskning och uteslutning vid överträdelse av stödvillkoren

1.   Om det konstateras att en jordbrukare inte uppfyller de stödvillkor som fastställs i denna förordning, ska hela eller en del av det stöd som har beviljats eller kommer att beviljas, och för vilket stödvillkoren har uppfyllts, omfattas av minskningar och uteslutningar som ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2; detta ska dock inte påverka tillämpningen av minskningar eller uteslutningar enligt artikel 23.

2.   Procentsatserna för minskning ska avpassas med hänsyn till hur allvarlig eller omfattande överträdelserna har varit, deras varaktighet och hur ofta de förekommit och kan gå ända till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under ett eller flera kalenderår.

Artikel 22

Kontroller av tvärvillkor

1.   Medlemsstaterna ska utföra kontroller på plats för att kontrollera om jordbrukarna uppfyller de skyldigheter som anges i kapitel 1.

2.   Medlemsstaterna får använda sina befintliga administrations- och kontrollsystem för att se till att de föreskrivna verksamhetskraven, liksom kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden uppfylls.

Dessa system, framför allt systemet för identifiering och registrering av djur som är upprättat i enlighet med rådets direktiv 2008/71/EG av den 15 juli 2008 om identifikation och registrering av svin (19) och förordningarna (EG) nr 1760/2000 och (EG) nr 21/2004, ska vara förenliga med det integrerade system som föreskrivs i artikel 26.1 i den här förordningen.

Artikel 23

Minskning eller uteslutning vid överträdelse av bestämmelserna om tvärvillkor

1.   Om föreskrivna verksamhetskrav eller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inte iakttas vid någon tidpunkt under ett givet kalenderår (nedan kallat kalenderåret i fråga), och det beror på en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den jordbrukare som lämnade in stödansökan avseende kalenderåret i fråga, ska det sammanlagda beloppet av direktstöd som har beviljats eller kommer att beviljas den jordbrukaren efter tillämpning av artiklarna 7, 10 och 11, minskas eller dras in i enlighet med de närmare föreskrifter som anges i artikel 24.

Första stycket ska också tillämpas när överträdelsen beror på en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den person som antingen överlät jordbruksmarken eller som den överläts till.

I denna punkt avses med överläts varje typ av transaktion där jordbruksmark upphör att stå till den överlåtande partens förfogande.

Med avvikelse från det andra stycket ska dock den som vidtog åtgärden eller gjorde sig skyldig till försumlighet, om denne är direkt ansvarig, från och med 2010 minskningen eller uteslutningen tillämpas på de direktstödsbelopp som har beviljats eller skulle beviljats denne om en stödansökan har lämnats in för det berörda året.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och i enlighet med villkoren i de närmare föreskrifter som avses i artikel 24.1 i denna förordning får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa en minskning eller uteslutning på 100 EUR eller mindre per jordbrukare och kalenderår.

Om en medlemsstat beslutar att använda sig av den möjlighet som ges i det första stycket ska den behöriga myndigheten nästkommande år vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att jordbrukaren åtgärdar de aktuella konstaterade överträdelserna. Jordbrukaren ska underrättas om konstaterandet och de korrigeringsåtgärder som ska vidtas.

Artikel 24

Närmare föreskrifter för minskning och uteslutning vid överträdelser av bestämmelserna om tvärvillkor

1.   Närmare föreskrifter för minskningar och uteslutningar enligt artikel 23 ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2. I detta sammanhang ska hänsyn tas till hur allvarliga eller omfattande överträdelserna har varit, deras varaktighet och hur ofta de förekommit samt de kriterier som anges i punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

2.   Vid försummelse ska procentsatsen för minskning inte vara högre än 5 % eller, vid upprepade överträdelser, 15 %.

I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa någon minskning när en överträdelse betraktas som mindre mot bakgrund av dess allvar, omfattning och varaktighet. Överträdelser som utgör en direkt folk- eller djurhälsorisk ska emellertid inte betraktas som mindre.

Om jordbrukaren inte vidtar omedelbara åtgärder för att hejda den konstaterade överträdelsen, ska den behöriga myndigheten göra vad som krävs, i tillämpliga fall begränsat till en administrativ kontroll, för att säkerställa att jordbrukaren åtgärdar de aktuella konstaterade överträdelserna. Jordbrukaren ska informeras om de mindre överträdelser som konstaterats och om de korrigeringsåtgärder som ska vidtas.

3.   Vid avsiktliga överträdelser ska procentsatsen för minskning i princip inte vara lägre än 20 %, och får gå ända till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under ett eller flera kalenderår.

4.   Det sammanlagda beloppet minskningar eller uteslutningar under ett kalenderår ska inte i något fall överskrida det sammanlagda belopp som avses i artikel 23.1.

Artikel 25

Belopp som frigörs till följd av tvärvillkor

De belopp som frigörs genom tillämpning av minskningar och uteslutningar vid överträdelse av bestämmelserna i kapitel 1 ska krediteras Europeiska garantifonden för jordbruket. Medlemsstaterna får behålla 25 % av dessa belopp.

Artikel 26

Stödsystemens förenlighet med det integrerade systemet

1.   Vid tillämpning av de stödsystem som förtecknas i bilaga VI ska medlemsstaterna se till att de administrations- och kontrollförfaranden som används för dessa system är förenliga med det integrerade systemet avseende

a)

den elektroniska databasen,

b)

systemen för identifiering av jordbruksskiften,

c)

de administrativa kontrollerna.

Därför ska den databas, de systemen och de kontroller som avses i punkt 1 a, b och c utformas så att de fungerar tillsammans utan problem eller konflikter och så att uppgifter kan utbytas mellan dem.

2.   Medlemsstaterna får, för tillämpning av gemenskapens eller egna stödsystem utöver dem som förtecknas i bilaga VI, införliva en eller flera beståndsdelar av det integrerade systemet i sina administrations- och kontrollförfaranden.

Artikel 27

Information och kontroll

1.   Kommissionen ska regelbundet informeras om tillämpningen av det integrerade systemet.

Den ska organisera utbyte av synpunkter med medlemsstaterna med avseende på detta.

2.   I enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1290/2005 och efter att i tid ha informerat de berörda behöriga myndigheterna, får godkända företrädare utsedda av kommissionen genomföra

a)

undersökningar och kontroller av de åtgärder som har vidtagits för att upprätta och genomföra det integrerade systemet,

b)

kontroller hos de specialiserade organ och företag som avses i artikel 20.3.

3.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för genomförandet och tillämpningen av det integrerade systemet, får kommissionen anlita specialiserade organ eller personer för att underlätta upprättandet, övervakningen och användningen av det integrerade systemet, särskilt för att kunna ge teknisk rådgivning till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om dessa begär det.

KAPITEL 5

Andra allmänna bestämmelser

Artikel 28

Minimikrav för erhållande av direktstöd

1.   Från och med 2010 ska medlemsstaterna inte bevilja direktstöd till en jordbrukare i följande fall:

a)

när totalbeloppet för de direktstöd som ansökts om eller som kommer att beviljas före de minskningar och utslutningar som fastställs i artiklarna 21 och 23 under ett visst kalenderår, är mindre än 100 EUR,

b)

när jordbruksföretagets stödberättigande areal, för vilken direktstöd ansöks om eller kommer att beviljas, före de minskningar och utslutningar som fastställs i artikel 21 är mindre än en hektar.

För att kunna ta hänsyn till sina jordbruksekonomiers strukturer kan medlemsstaterna anpassa de trösklar som anges i leden a och b inom de ramar som anges i bilaga VII.

Jordbrukare med särskilda stödrättigheter i enlighet med artikel 44.1 ska omfattas av villkoret i led a i den här punkten.

De berörda medlemsstaterna kan besluta att inte tillämpa denna punkt i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och Madeira samt på Kanarieöarna och de Egeiska öarna.

Om det belopp som utbetalas minskas till följd av att direktstöd införs stegvis enligt artikel 121 i denna förordning, i punkt K i bilaga VII till förordning (EG) nr 1782/2003, eller i punkt C i bilaga IX till denna förordning, ska det belopp som det ansöks om eller kommer att beviljas beräknas på grundval av det slutliga stödbelopp som jordbrukaren erhåller.

2.   Från och med 2010 får medlemsstaterna fastställa lämpliga objektiva och icke-diskriminerande kriterier för att säkerställa att inga direktutbetalningar beviljas till någon fysisk eller juridisk person vars

a)

jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av dennes ekonomiska verksamhet, eller

b)

vars huvudsakliga mål med verksamheten eller företaget inte är att utöva jordbruksverksamhet.

3.   Stödrättigheter som inte ger rätt till utbetalningar under två på varandra följande år beroende på tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska återgå till den nationella reserven.

Artikel 29

Utbetalning

1.   Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska utbetalningar från stödsystem som förtecknas i bilaga I göras i sin helhet till stödmottagarna.

2.   Utbetalningarna ska göras två gånger per år under perioden den 1 december–30 juni följande kalenderår.

3.   Inga utbetalningar ska göras från de stödsystem som förtecknas i bilaga I förrän medlemsstaterna har avslutat kontrollerna av om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 20.

4.   Genom avvikelse från punkt 2 i denna artikel och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2, får kommissionen

a)

tillhandahålla förskott,

b)

ge medlemsstaterna tillstånd, beroende på budgetläget, att före den 1 december betala ut förskott i regioner där jordbrukare på grund av extrema förhållanden står inför allvarliga ekonomiska svårigheter

i)

på upp till 50 % av stödet,

eller

ii)

på upp till 80 % av stödet om förskott redan har tillhandahållits.

Artikel 30

Bestämmelse om kringgående

Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i individuella stödsystem, får inga utbetalningar göras till stödmottagare för vilka det har fastställts att de på ett konstlat sätt har skapat de förutsättningar som krävs för att få sådant stöd, i syfte att erhålla en förmån i strid med målen för stödsystemet.

Artikel 31

Force majeure eller exceptionella omständigheter

I denna förordning gäller att fall av force majeure eller exceptionella omständigheter ska erkännas av den behöriga myndigheten, t.ex. när

a)

jordbrukaren avlider,

b)

jordbrukaren blir arbetsoförmögen under en längre tid,

c)

en allvarlig naturkatastrof inträffar som i väsentlig grad påverkar jordbruksföretagets jordbruksmark,

d)

byggnaderna för djur på jordbruksföretaget förstörs oavsiktligt,

e)

en epizooti drabbar hela jordbrukarens djurbesättning eller en del av denna.

Artikel 32

Översyn

Stödsystemen som förtecknas i bilaga I ska tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn som vid något tillfälle kan göras mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och budgetläget.

AVDELNING III

SYSTEMET MED SAMLAT GÅRDSSTÖD

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 33

Stödrättigheter

1.   Jordbrukarna ska få stöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd om de

a)

innehar stödrättigheter som de har erhållit i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

inom ramen för den här förordningen erhåller stödrättigheter

i)

genom överlåtelse,

ii)

från den nationella reserven,

iii)

i enlighet med bilaga IX,

iv)

i enlighet med artiklarna 47.2, 59, 64.2 tredje stycket, 65 och 68.4 c.

2.   I artiklarna 47.2, 57.6, 64.2 och 65 anses en jordbrukare inneha stödrättigheter om stödrättigheter har beviljats eller definitivt överlåtits till den jordbrukaren.

3.   Arealuttagsrättigheter i enlighet med artiklarna 53.2, 63.2 och 71j i förordning (EG) nr 1782/2003 ska inte vara förenade med tidigare krav på uttag av jordbruksmark.

Artikel 34

Aktivering av stödrättigheter per stödberättigande hektar

1.   Inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd ska jordbrukare beviljas stöd vid aktivering av en stödrättighet per stödberättigande hektar. Aktiverade stödrättigheter ska ge rätt till utbetalning av de belopp som anges i dem.

2.   Med stödberättigande hektar avses följande:

a)

Alla jordbruksföretagets jordbruksarealer och arealer planterade med skottskog med kort omloppstid (KN-nummer ex 0602 90 41), som används för jordbruksverksamhet eller, om arealer även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet.

b)

Alla arealer som gav rätt till stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd och systemet för enhetlig arealersättning 2008 och som

i)

inte är förenliga med definitionen på stödberättigande till följd av genomförandet av rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (20) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (21) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (22), eller

ii)

under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar beskogas i enlighet med artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd till utveckling av landsbygden från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (23) eller artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller enligt ett nationellt system vars villkor motsvarar artikel 43.1, 43.2 och 43.3 i den förordningen, eller

iii)

under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar är uttag av träda enligt artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005.

Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 fastställa tillämpningsföreskrifter om användning av stödberättigande hektar för annan verksamhet än jordbruksverksamhet.

De stödberättigande hektaren ska uppfylla stödvillkoren under hela kalenderåret utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter.

Artikel 35

Anmälan av stödberättigande hektar

1.   Jordbrukaren ska uppge vilka skiften som motsvarar de bidragsberättigande hektar som åtföljer varje stödrättighet. Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren förfoga över dessa skiften vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast det datum som fastställts i medlemsstaten för ändring av stödansökan.

2.   Medlemsstaterna får i välgrundade fall tillåta jordbrukaren att ändra sina uppgifter förutsatt att denne håller fast vid det antal hektar som motsvarar stödrättigheterna och villkoren för att bevilja samlat gårdsstöd för den berörda arealen.

Artikel 36

Ändring av stödrättigheter

Stödrättigheterna per hektar ska inte ändras, utom när så föreskrivs i den här förordningen.

Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 fastställa närmare föreskrifter för ändring från och med 2010 av stödrättigheter, särskilt vid delrättigheter.

Artikel 37

Flera ansökningar

Den areal som motsvarar antalet stödberättigande hektar och för vilken en ansökan om samlat gårdsstöd lämnats in, får omfattas av en ansökan om alla andra former av direktstöd samt allt annat stöd som inte omfattas av denna förordning, såvida inte annat föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 38

Markanvändning vid uppskjuten integrering av sektorn för frukt och grönsaker

När en medlemsstat har beslutat att utnyttja den möjlighet som ges i artikel 51 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 (nedan kallad uppskjuten integrering) ska skiften i regioner som berörs av beslutet, fram till och med den 31 december 2010, inte vara stödberättigande om de används för

a)

produktion av frukt och grönsaker,

b)

produktion av matpotatis, eller

c)

plantskolor.

Vid uppskjuten integrering får medlemsstaterna emellertid besluta att sekundärgrödor får odlas på de stödberättigande hektaren under en period av högst tre månader från och med den 15 augusti varje år. På begäran av en medlemsstat får dock detta datum ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 för regioner där spannmål normalt skördas tidigare av klimatskäl.

Artikel 39

Markanvändning för produktion av hampa

1.   Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt som inte överstiger 0,2 %. Medlemsstaterna ska inrätta ett system för att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol i grödan på minst 30 % av de med hampa odlade arealerna. Om en medlemsstat inför ett system med förhandsgodkännande av sådan odling ska dock den minsta kontrollerade arealen uppgå till 20 %.

2.   I enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2, ska stöd beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa sorter används.

Artikel 40

Nationella tak

1.   Summan av alla tilldelade stödrättigheter för varje medlemsstat varje år och de tak som fastställts i enlighet med artiklarna 51.2 och 69.3 i den här förordningen, eller för år 2009, i enlighet med artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 får inte vara högre än de nationella tak som fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.

När stödrättigheter tilldelas vinodlare ska kommissionen med beaktande av de senaste uppgifter som meddelats av medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 9 och 102.6 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (24), anpassa de nationella tak som anges i bilaga VIII till den här förordningen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 i den här förordningen. Senast den 1 december under det år som föregår det år då de nationella taken anpassas ska varje medlemsstat meddela kommissionen det regionala genomsnittliga värdet av de stödrättigheter som avses i punkt B i bilaga IX till denna förordning.

2.   Vid behov ska medlemsstaten göra en linjär minskning av stödrättigheterna så att taket i bilaga VIII inte överskrids.

Artikel 41

Nationell reserv

1.   Varje medlemsstat ska ha en nationell reserv i vilken mellanskillnaden mellan

a)

de nationella tak som anges i bilaga VIII till denna förordning, och

b)

det sammanlagda värdet av de tilldelade stödrättigheterna och de tak som fastställts i enlighet med artiklarna 51.2 och 69.3 i den här förordningen ska ingå, eller för år 2009, de tak som fastställts enligt artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Medlemsstaterna får använda de nationella reserverna för att, med prioritet, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och störningar på marknaden och snedvridning av konkurrensen undviks, tilldela stödrättigheter till jordbrukare som etablerar sin jordbruksverksamhet.

3.   De medlemsstater som inte tillämpar artikel 68.1 c får använda de nationella reserverna för att, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och störningar på marknaden och snedvridning av konkurrensen undviks, fastställa stödrättigheter för jordbrukare i de områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention i syfte att säkerställa jordbruksmark inte läggs ned och/eller i syfte att kompensera jordbrukare för specifika nackdelar i de områdena.

4.   Medlemsstaterna ska använda den nationella reserven för att, i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, tilldela stödrättigheter till jordbrukare som befinner sig i en särskild situation av det slag som ska definieras av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

5.   Vid medlemsstaternas tillämpning av denna artikel får de öka enhetsvärdet på stödrättigheterna och/eller det antal stödrättigheter som tilldelas jordbrukarna.

Artikel 42

Outnyttjade stödrättigheter

Varje stödrättighet som inte har aktiverats i enlighet med artikel 34 under en tvåårsperiod ska läggas till den nationella reserven, utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter. När det gäller 2009 ska dock stödrättigheter som inte aktiverats under tvåårsperioden 2007–2008 inte läggas till den nationella reserven om de aktiverades under 2006 och för 2010 ska stödrättigheter som inte aktiverats under tvåårsperioden 2008-2009 inte läggas till den nationella reserven om de aktiverades under 2007.

Artikel 43

Överföring av stödrättigheter

1.   Stödrättigheter får endast överföras till en jordbrukare som är etablerad i samma medlemsstat, med undantag för överföring genom faktiskt eller förtida arv.

Även vid faktiskt eller förtida arv får emellertid stödrättigheter endast användas i den medlemsstat där stödrättigheterna fastställdes.

En medlemsstat får besluta att stödrättigheter endast får överföras eller användas inom en och samma region.

2.   Stödrättigheter kan överföras genom försäljning eller genom varje annan slutgiltig överföring med eller utan mark. Däremot får arrende eller liknande typer av transaktioner tillåtas endast om de överförda stödrättigheterna åtföljs av en överföring av ett lika stort antal stödberättigande hektar.

3.   Vid försäljning av stödrättigheter med eller utan mark får medlemsstaterna, med beaktande av de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att en del av de stödrättigheter som säljs ska återgå till den nationella reserven eller att deras enhetsvärde ska minskas till förmån för den nationella reserven enligt kriterier som ska anges av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

Artikel 44

Villkor för särskilda stödrättigheter

1.   Om inget annat föreskrivs i denna förordning ska de stödrättigheter som avses i avdelning III kapitel 3 avsnitt 2 och artikel 71m i förordning (EG) nr 1782/2003 samt artikel 60 och artikel 65 fjärde stycket i den här förordningen, nedan kallade särskilda stödrättigheter, omfattas av de villkor som föreskrivs i punkterna 2 och 3 i den här artikeln.

2.   Genom undantag från artikel 34.1 ska en jordbrukare som har särskilda stödrättigheter få tillstånd av medlemsstaten att avvika från skyldigheten att aktivera stödrättigheterna genom att ta i bruk motsvarande antal stödberättigande hektar, under förutsättning att jordbrukaren behåller

a)

minst 50 % av den jordbruksverksamhet som genomfördes under den referensperiod som avses i förordning (EG) nr 1782/2003, uttryckt i djurenheter, eller när det gäller särskilda stödrättigheter enligt artikel 60,

b)

minst 50 % av den jordbruksverksamhet som genomfördes före övergången till systemet med samlat gårdsstöd, uttryckt i djurenheter, eller

c)

när det gäller artikel 65, minst 50 % av den jordbruksverksamhet som genomförts vid tillämpning av artiklarna 67 och 68 i förordning (EG) nr 1782/2003, uttryckt i djurenheter.

När en jordbrukare har tilldelats särskilda stödrättigheter enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och enligt den här förordningen ska denne emellertid få behålla åtminstone 50 % av de högsta nivån av den verksamhet som avses i första stycket.

Villkoret i första stycket ska inte gälla för Malta.

3.   Vid överföring av särskilda stödrättigheter under 2009, 2010 och 2011 får den övertagande parten utnyttja det undantag som avses i punkt 2 endast om alla särskilda stödrättigheter överförs. Från och med 2012 får den övertagande parten inte utnyttja undantaget utom om det är fråga om faktiskt eller förtida arv.

Det första stycket ska inte gälla för Malta.

Artikel 45

Ändring av stödrättigheter

1.   Medlemsstater som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitlen 1–4 i förordning (EG) nr 1782/2003 får i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, i vederbörligen motiverade fall, under 2010 eller senare besluta att gå över till tillnärmning av värdet av stödrättigheterna.

Om beslutet ska tillämpas från och med 2010 ska det antas senast den 1 augusti 2009. I annat fall ska beslutet fattas senast den 1 augusti 2010.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 första stycket får stödrättigheterna årligen ändras i enlighet med objektiva icke-diskriminerande kriterier. Om ändringarna medför att värdet på stödrättigheterna minskar, får de göras i tre på förhand fastställda etapper varje år.

Ingen av de årliga etapper som avses i första stycket får leda till en minskning av värdet på stödrättigheterna som är större än 50 % av skillnaden mellan ingångsvärdet och utgångsvärdet. Om minskningen uppgår till mindre än 10 % av ingångsvärdet får medlemsstaterna använda färre etapper än tre.

3.   Medlemsstaterna får besluta att tillämpa denna artikel

a)

på lämplig geografisk nivå, vilken ska fastställas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som institutionell struktur, administrativ struktur och/eller jordbrukspotential, eller,

b)

vid tillämpning av artikel 46.4, i den region som definierats i enlighet med artikel 46.2.

KAPITEL 2

Regionalt och partiellt genomförande

Avsnitt 1

Regionalt genomförande

Artikel 46

Regional fördelning av de nationella tak som avses i artikel 40

1.   Efter att har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 14 i förordning (EG) nr 1782/2003 får en medlemsstat besluta att från och med 2010 tillämpa systemet på regional nivå i enlighet med de villkor som anges i detta avsnitt.

Om beslutet tillämpas från och med 2010 ska det antas senast den 1 augusti 2009. I alla andra fall ska beslutet fattas senast den 1 augusti 2010.

2.   Medlemsstaterna ska definiera regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, som institutionell eller administrativ struktur och regional jordbrukspotential.

Medlemsstater får betrakta hela sitt territorium som en enda region.

3.   Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak som anges i artikel 40 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Medlemsstaterna får besluta att årligen stegvis ändra dessa regionala tak i enlighet med högst tre i förväg fastställda årliga etapper och objektiva och icke-diskriminerande kriterier såsom jordbrukspotentialen eller miljömässiga kriterier.

4.   Om en medlemsstat som tillämpar punkterna 1, 2 och 3 beslutar att inte tillämpa artikel 47, ska den, i den utsträckning som behövs för att respektera de tillämpliga regionala taken, justera värdet av stödrättigheterna i varje region. För detta ändamål ska stödrättigheternas värde omfattas av linjära minskningar eller ökningar. Den totala minskningen av värdet av stödrättigheterna enligt denna punkt ska begränsas till 10 % av deras ursprungliga värde.

5.   Om en medlemsstat beslutar att tillämpa både artikel 45 och denna artikel ska de minskningar av stödrättigheternas värde som avses i punkt 4 i denna artikel beaktas vid beräkningen av de begränsningar som anges i artikel 45.2.

Artikel 47

Regionalisering av systemet med samlat gårdsstöd

1.   Medlemsstaterna får i vederbörligen motiverade fall besluta att inte dela upp mer än 50 % av det regionala tak som avses i artikel 46 mellan samtliga jordbrukare vars jordbruksföretag är belägna i den berörda regionen, inklusive de som inte har några stödrättigheter.

2.   Jordbrukarna ska tilldelas stödrättigheter vilkas enhetsvärde ska beräknas genom att man dividerar motsvarande del av det regionala tak som fastställs enligt artikel 46 med antalet stödberättigande hektar som har fastställts på regional nivå.

Stödrättigheternas värde ska ökas i de fall då en jordbrukare före tillämpningen av denna artikel innehar stödrättigheter. Det regionala enhetsvärdet för var och en av jordbrukarens stödrättigheter ska därför ökas med ett belopp som ska beräknas på grundval av det sammanlagda värdet av de stödrättigheter som jordbrukaren innehade ett visst datum som ska fastställas av den berörda medlemsstaten. Ökningen får inte vara större än vad som återstår av det regionala taket efter tillämpning av punkt 1 i denna artikel.

3.   Antalet stödrättigheter per jordbrukare ska vara lika stort som det antal hektar som jordbrukaren deklarerar för året då systemet med samlat gårdsstöd på regional nivå börjar tillämpas som det anges i artikel 46.1 i enlighet med artikel 34.2, utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter.

4.   De stödberättigheter som jordbrukarna innehar innan uppdelningen enligt punkterna 1 och 2 görs ska utgå och ersättas med nya stödrättigheter enligt punkt 3.

Artikel 48

Ändring av stödrättigheter

1.   I vederbörligen motiverade fall får de medlemsstater som tillämpar artikel 47, i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att under året efter det år då systemet med samlat gårdsstöd på regional nivå börjat tillämpas enligt artikel 46.1, gå över till schablonberäkning av värdet av de stödrättigheter som fastställs i detta avsnitt.

Om beslutet ska tillämpas från och med 2010 ska det antas senast den 1 augusti 2009. I alla andra fall ska beslutet fattas senast den 1 augusti 2010.

Vid tillämpningen av första stycket får stödrättigheterna årligen ändras i enlighet med objektiva icke-diskriminerande kriterier. Om ändringarna medför att värdet på stödrättigheterna minskar, ska de göras i minst två på förhand fastställda etapper varje år.

2.   Medlemsstater som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 5 eller 6 avsnitt 1 i förordning (EG) nr 1782/2003 får i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, i vederbörligen motiverade fall, under 2010 eller senare besluta att gå över till schablonberäkning av värdet av stödrättigheterna.

Om beslutet ska tillämpas från och med 2010 ska det antas senast den 1 augusti 2009. I alla andra fall ska beslutet fattas senast den 1 augusti 2010.

Vid tillämpning av första stycket ska stödrättigheterna årligen ändras i enlighet med objektiva icke-diskriminerande kriterier. Om ändringarna medför att värdet på stödrättigheterna minskar, får de göras i minst tre på förhand fastställda etapper varje år.

Första stycket ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de beslut som medlemsstaterna fattar enligt artikel 63.3 i förordning (EG) nr1782/2003. De berörda medlemsstaterna får avvika från det minsta antal steg som anges i första stycket och de begränsningar som fastställs i punkt 3 i den här artikeln.

3.   Ingen av de årliga etapper som avses i punkterna 1 och 2 får sänka en stödrättighets värde med mer än 50 % av skillnaden mellan ingångsvärdet och utgångsvärdet. Om värdesänkningen är mindre än 10 % av ingångsvärdet får medlemsstaterna tillämpa färre än tre etapper.

4.   Medlemsstaterna får besluta att tillämpa punkterna 1, 2 och 3 på lämplig geografisk nivå, vilken ska fastställas enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier som institutionell och/eller administrativ struktur och regional jordbrukspotential.

Artikel 49

Gräsmark

Vid tillämpning av artikel 47 får medlemsstaterna, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier och inom det regionala taket enligt artikel 46 eller en del av detta, fastställa olika enhetsvärden för de stödrättigheter som ska beviljas jordbrukare enligt artikel 47.1

a)

i fråga om hektar gräsmark, och eventuella andra stödberättigande hektar, den dag som har fastställts för arealstödsansökningarna för 2008, eller

b)

i fråga om hektar permanent betesmark, och eventuella andra stödberättigande hektar, den dag som har fastställts för arealstödsansökningarna för 2008.

Artikel 50

Villkor för stödrättigheter enligt detta avsnitt

1.   Stödrättigheter som fastställs i enlighet med detta avsnitt, med avdelning III kapitel 5 avsnitt 1 eller avdelning III kapitel 6 i förordning (EG) nr 1782/2003, får endast överföras till eller utnyttjas i en och samma region eller överföras till och utnyttjas i en annan region där värdet på stödrättigheterna per hektar är detsamma.

2.   Om inget annat föreskrivs i detta avsnitt ska övriga bestämmelser i denna avdelning vara tillämpliga.

Avsnitt 2

Partiellt genomförande

Artikel 51

Allmänna bestämmelser

1.   De medlemsstater som har beviljat stöd till får- och getköttssektorn eller till nöt- och kalvköttssektorn i enlighet med avdelning III kapitel 5 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 1782/2003 får senast den 1 augusti 2009 besluta att fortsätta att bevilja dessa stöd enligt de villkor som anges i detta avsnitt. De får också besluta att fastställa den del av dess nationella tak som är avsedd för att bevilja detta stöd på en lägre nivå än den som beslutats enligt artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1782/2003. Om en medlemsstat inte fattar ett sådant beslut ska stödet integreras i systemet med samlat gårdsstöd från och med 2010 i enlighet med artikel 66 i den här förordningen.

I fråga om det nöt- och kalvköttsbidrag som avses i artikel 53.2 får medlemsstaterna också senast den 1 augusti 2010 besluta att inte bevilja dessa stöd och att integrera dem i systemet med samlat gårdsstöd från och med 2011 i enlighet med artikel 66.

Om en medlemsstat helt eller delvis utesluter frukt- och grönsaksstöden från systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 68b i förordning (EG) nr 1782/08 får den

a)

från och med 2010 bevilja frukt- och grönsaksstödet på de villkor som anges i detta avsnitt och i överensstämmelse med det beslut som fattats i enlighet med artikel 68a.1 och 68a.2 eller 143bc.1 och 143bc.2 i förordning (EG) nr 1782/2003, eller

b)

senast den 1 augusti 2009 besluta att integrera det frukt- och grönsaksstöd som uteslutits från systemet med samlat gårdsstöd enligt artikel 68b i förordning (EG) nr 1782/2003 i detta system i enlighet med artikel 66 i denna förordning, eller

c)

senast den 1 augusti 2009 beslut att bevilja övergångsstödet för frukt och grönsaker på de villkor som fastställs i detta avsnitt på en lägre nivå än vad som fastställts med tillämpning av artikel 68b i förordning (EG) nr 1782/2003.

De nya medlemsstater som tillämpade systemet för enhetlig arealersättning får när systemet med samlat gårdsstöd införs besluta att bevilja det stöd som avses i första stycket på de villkor som anges i detta avsnitt. När det gäller övergångsstödet för frukt och grönsaker får de nya medlemsstater som inte har tillämpat artikel 143bc i förordning (EG) nr 1782/2003 inte tillämpa artikel 54 i denna förordning. När det gäller övergångsstödet för frukt och grönsaker ska de nya medlemsstaterna dessutom, i förekommande fall, beakta artikel 128.3 i denna förordning.

2.   Med utgångspunkt i det val som varje medlemsstat gör ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2, fastställa ett tak för vart och ett av de direktstöd som avses i artiklarna 52, 53 och 54.

Taket ska motsvara den del varje typ av direktstöd utgör inom de nationella taken enligt artikel 40, multiplicerat med den procentuella minskning som tillämpas av medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 52, 53 och 54.

Artikel 52

Får- och getköttsbidrag

Medlemsstaterna får hålla inne högst 50 % av den del av nationella tak som avses i artikel 40 i den här förordningen och som motsvarar de stöd till får- och getköttssektorn som finns förtecknade i bilaga VI till förordning (EG) nr 1782/2003. I sådana fall ska medlemsstaterna på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.

Detta extra stöd ska beviljas jordbrukare som föder upp får och getter på de villkor som avses i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 10 i denna förordning och i enlighet med de tak som fastställts i enlighet med artikel 51.2 i den här förordningen.

Artikel 53

Nöt- och kalvköttsbidrag

1.   De medlemsstater som tillämpade artikel 68.2 a i i förordning (EG) nr 1782/2003 och de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning får hålla inne hela eller delar av de nationella tak som avses i artikel 40 i denna förordning och som motsvarar am- och dikobidraget enligt bilaga VI till förordning (EG) nr 1782/2003. I sådana fall ska medlemsstaterna på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.

Detta extra stöd ska beviljas för uppfödning av am- och dikor på de villkor som avses i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 11 i denna förordning och ska ligga inom det tak som fastställs i enlighet med artikel 51.2 i den här förordningen.

2.   Under 2010 och 2011 får de medlemsstater som tillämpade artikel 68.1, 68.2 a ii eller 68.2 b i förordning (EG) nr 1782/2003 och de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning hålla inne hela eller delar av de nationella tak som avses i artikel 40 i denna förordning och som motsvarar slaktbidraget för kalvar, slaktbidraget för andra nötkreatur än kalvar och det särskilda bidraget för handjur av nötkreatur. I sådana fall ska de bevilja jordbrukarna extra stöd. Detta extra stöd ska beviljas för slakt av kalvar, slakt av andra nötkreatur än kalvar och för uppfödning av handjur av nötkreatur och på de villkor som anges i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 11 i den här förordningen och ska ligga inom den gräns som fastställs i enlighet med artikel 51.2 i denna förordning.

Artikel 54

Övergångsstöd för frukt och grönsaker

1.   Medlemsstaterna får fram till och med den 31 december 2011 hålla inne högst 50 % av den del av de nationella taken som avses i artikel 40 och som motsvarar stöd till produktion av tomater.

I detta fall och inom det tak som fastställs enligt artikel 51.2 ska den berörda medlemsstaten på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.

Det extra stödet ska beviljas jordbrukare som producerar tomater enligt de villkor som föreskrivs i avdelning IV kapitel I avsnitt 8.

2.   Medlemsstaterna får

a)

fram till och med den 31 december 2010 hålla inne upp till 100 % av den del av de nationella tak som aves i artikel 40 i denna förordning som motsvarar stöd till produktion av andra frukt- och grönsaksgrödor än de ettåriga grödor som förtecknas i tredje stycket i denna punkt, vilka levereras för bearbetning och var bidragsberättigande enligt de stödordningar som föreskrivs i förordningarna (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 2202/96, och

b)

från och med den 1 januari 2011 och fram till och med den 31 december 2012 hålla inne upp till 75 % av den del av de nationella tak som avses i artikel 40 i denna förordning som motsvarar stöd till produktion av andra frukt- och grönsaksgrödor än de ettåriga grödor som förtecknas i tredje stycket i denna punkt, vilka levereras för bearbetning och var bidragsberättigande enligt de stödordningar som föreskrivs i förordningarna (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (25) och (EG) nr 2202/96 rådets förordning av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter (26).

I detta fall och inom det tak som fastställs enligt artikel 51.2 i denna förordning ska den berörda medlemsstaten på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.

Detta extra stöd ska beviljas jordbrukare som producerar en eller flera av följande frukter och grönsaker enligt vad den berörda medlemsstaten har fastställt och på de villkor som anges i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 8:

a)

fikon, färska,

b)

citrusfrukter, färska,

c)

bordsdruvor,

d)

päron,

e)

persikor och nektariner,

f)

plommon härledda från ”d'Ente-plommon”.

3.   De delar av de nationella taken som avses i punkterna 1 och 2 ska vara de som föreskrivs i bilaga X.

KAPITEL 3

Genomförande i de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning

Artikel 55

Införande av systemet med samlat gårdsstöd i de medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning

1.   Om inget annat anges i detta kapitel ska denna avdelning gälla för de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning V kapitel 2.

Artikel 41 och avsnitt 1 i kapitel 2 ska inte gälla.

2.   Varje ny medlemsstat som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning ska fatta de beslut som avses i artiklarna 51.1 och 69.1 senast den 1 augusti året före det år under vilket medlemsstaten kommer att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd för första gången.

3.   Varje ny medlemsstat som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning utom Bulgarien och Rumänien, får föreskriva att utöver villkoren för stödberättigande enligt artikel 34.2 ska med stödberättigande hektar avses varje del av jordbruksföretagets jordbruksareal som den 30 juni 2003 har hållits i god jordbrukshävd, oavsett om den är uppodlad eller ej vid den tidpunkten.

Artikel 56

Ansökan om stöd

1.   Jordbrukarna ska ansöka om stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd senast det datum som beslutas av den nya medlemsstaten, dock inte senare än den 15 maj.

2.   Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter, ska stödrättigheter enbart tilldelas de jordbrukare som har ansökt om samlat gårdsstöd senast den 15 maj det första året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

Artikel 57

Nationell reserv

1.   Varje ny medlemsstat ska göra en linjär procentuell minskning av sitt nationella tak så som anges i artikel 40 för att upprätta en nationell reserv.

2.   De nya medlemsstaterna ska använda den nationella reserven för att, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, tilldela stödrättigheter till jordbrukare som befinner sig i en särskild situation av det slag som ska definieras av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

3.   Under det första året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas får de nya medlemsstaterna använda den nationella reserven för att, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fördela stödrättigheter till jordbrukare i särskilda sektorer som befinner sig i en särskild situation på grund av övergången till systemet med samlat gårdsstöd.

4.   De nya medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att tilldela stödrättigheter till jordbrukare som har inlett jordbruksverksamhet efter den 1 januari det första året systemet med samlat gårdsstöd tillämpas och som inte har fått något direktstöd under det året, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

5.   De nya medlemsstater som inte tillämpar artikel 68.1 c får använda de nationella reserverna för att, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och störningar på marknaden och snedvridning av konkurrensen undviks, fördela stödrättigheter till jordbrukare i de områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention i syfte att säkerställa jordbruksmark inte läggs ned och i syfte att kompensera jordbrukare för specifika nackdelar i de områdena.

6.   För tillämpningen av punkterna 2–5 får de nya medlemsstaterna öka enhetsvärdet för de stödrättigheter som innehas av en jordbrukare med högst 5 000 EUR eller bevilja jordbrukaren nya stödrättigheter.

7.   De nya medlemsstaterna ska göra linjära minskningar av stödrättigheterna om den nationella reserven inte är tillräcklig för att omfatta de fall som avses i punkterna 2, 3 och 4.

Artikel 58

Regional fördelning av de nationella tak som avses i artikel 40

1.   De nya medlemsstaterna får tillämpa systemet med samlat gårdsstöd på regional nivå.

2.   De nya medlemsstaterna ska definiera regionerna enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

3.   I tillämpliga fall ska de nya medlemsstaterna fördela det nationella tak som avses i artikel 40 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier och efter eventuella minskningar enligt artikel 57.

Artikel 59

Fördelning av stödrättigheter

1.   Jordbrukare ska tilldelas stödrättigheter vars enhetsvärde ska beräknas genom att det tillämpliga nationella tak som avses i artikel 40, efter eventuella minskningar enligt artikel 57, divideras med det antal stödrättigheter som fastställs på nationell nivå i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

2.   Antalet stödrättigheter per jordbrukare ska vara detsamma som det antal hektar jordbrukaren har anmält enligt artikel 35.1 för det första år som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas, utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter.

3.   Genom undantag från punkt 2 får de nya medlemsstaterna besluta att antalet stödrättigheter per jordbrukare ska vara detsamma som det genomsnittliga årliga antalet hektar som under ett eller flera år, dock senast 2008, av en representativ period som medlemsstaten ska fastställa, berättigade till samlat gårdsstöd, utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter.

Om en jordbrukare har påbörjat jordbruksverksamhet under den representativa perioden ska dock det genomsnittliga antalet hektar ligga till grund för det stöd som jordbrukaren beviljades under det eller de kalenderår under vilka denne bedrev jordbruksverksamhet.

Artikel 60

Jordbrukare utan stödberättigande hektar

En jordbrukare som bedriver verksamhet inom nöt- och kalvköttssektorn, mjölksektorn eller får- och getköttssektorn och som är berättigad till stöd enligt artiklarna 57.3 och 59 för vilket denne inte har stödberättigande hektar under det första året av genomförandet av systemet med samlat gårdsstöd, ska tilldelas särskilda stödrättigheter som inte får överstiga 5 000 EUR per stödrättighet enligt artikel 44.

Artikel 61

Gräsmark

Nya medlemsstaterna får också, i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier och inom det regionala taket enligt artikel 58 eller en del av detta, fastställa olika enhetsvärden för de stödrättigheter som ska beviljas de jordbrukare som avses i artikel 59.1

a)

i fråga om hektar gräsmark, och eventuella andra stödberättigande hektar, den 30 juni 2008, eller

b)

fråga om permanent betesmark som har identifierats per den 30 juni 2008 och eventuella andra stödberättigande hektar.

Artikel 62

Villkor för stödrättigheterna

1.   Stödrättigheter i enlighet med detta kapitel får endast överföras inom samma region eller mellan regioner där stödrättigheterna per hektar är lika stora.

2.   Nya medlemsstater får, i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta om att ändra värdet på de stödrättigheter som fastställts i enlighet med detta kapitel. Detta beslut ska fattas senast den 1 augusti året innan systemet med samlat gårdsstöd för första gången tillämpades.

Vid tillämpningen av första stycket ska stödrättigheterna årligen och stegvis ändras på ett i förväg fastställt sätt i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

3.   Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter får en jordbrukare inte överföra sina stödrättigheter utan mark förrän efter det att jordbrukaren i den mening som avses i artikel 34 har använt minst 80 % av sina stödrättigheter under minst ett kalenderår eller efter det att jordbrukaren, till den nationella reserven, frivilligt har lämnat tillbaka alla stödrättigheter som inte har använts under det första år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

KAPITEL 4

Integerering av kopplat stöd i systemet med samlat gårdsstöd

Artikel 63

Integrering av kopplat stöd i systemet med samlat gårdsstöd

1.   Från och med 2010 ska medlemsstaterna integrera de stöd som finns att tillgå inom de stödordningar med kopplat stöd som avses i bilaga XI med systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med reglerna i artiklarna 64, 65, 66 och 67.

2.   Genom undantag från punkt 1 gäller följande:

a)

Medlemsstater som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 1–4 i förordning (EG) nr 1782/2003 får besluta att helt eller delvis använda det stöd som avses i punkt 1 till att fastställa stödrättigheter eller öka värdet på stödrättigheter på grundval av den typ av jordbruksverksamhet som utövats av jordbrukare i ett eller flera år under perioden 2005–2008 och i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. kriterier för jordbrukspotential eller miljö.

b)

Medlemsstater som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 5 avsnitt 1 eller kapitel 6 i förordning (EG) nr 1782/2003, eller använder den möjlighet som ges i artikel 47 i den här förordningen, får besluta att helt eller delvis använda det stöd som avses i punkt 1 till att öka värdet på alla stödrättigheter med ett tilläggsbelopp motsvarande höjningen av det regionala taket dividerat med det totala antalet stödrättigheter.

Medlemsstaterna får även differentiera ökningen av värdet på stödrättigheterna genom att ta hänsyn till kriterierna i artikel 64.1 eller på grundval av den typ av jordbruksverksamhet som jordbrukare utövat i ett eller flera år under perioden 2005-2008 och i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. kriterier för jordbrukspotential eller miljö.

3.   Om en medlemsstat använder sig av undantaget i punkt 2 a, ska den vidta lämpliga åtgärder för att se till att jordbrukare som har utnyttjat det stöd som anges i punkt 1 inte utesluts från systemet med samlat gårdsstöd. Den ska särskilt se till att det totala stöd som en jordbrukare får efter integreringen av de kopplade stödsystemen i punkt 1 i systemet med samlat gårdsstöd inte underskrider 75 % av det genomsnittliga årliga stöd som jordbrukaren fick i allt direktstöd under den aktuella referensperiod som avses i artiklarna 64, 65 och 66.

Artikel 64

Integrering av kopplat stöd som har uteslutits från systemet med samlat gårdsstöd

1.   De belopp som avses i bilaga XII och som var tillgängliga för kopplade stöd inom de stödordningar som anges i punkterna 1 och 2 i bilaga XI, ska av medlemsstaterna fördelas mellan jordbrukarna i de berörda sektorerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som särskilt tar hänsyn till vilka stöd jordbrukarna redan har fått, direkt eller indirekt, inom ramen för de relevanta stödordningarna under ett eller flera år under perioden 2005–2008. När det gäller de system för potatisstärkelse som avses i punkterna 1 och 2 i bilaga XI, kan medlemsstaterna fördela de summor som är tillgängliga enligt dessa system med hänsyn till de potatismängder som omfattas av odlingskontrakt mellan potatisproducenter och stärkelsetillverkare inom ramen för den kvot som tilldelats en viss tillverkare enligt artikel 84a i förordning (EG) nr 1234/2007 för ett visst år.

2.   Medlemsstaterna ska, på grundval av de belopp som resulterar av tillämpningen av punkt 1, öka värdet på de stödrättigheter som innehas av de berörda jordbrukarna.

Värdeökningen per stödrättighet per jordbrukare ska beräknas genom att de belopp som avses i första stycket divideras med antalet stödrättigheter som innehas av varje berörd jordbrukare.

Om en jordbrukare i en berörd sektor inte innehar några stödrättigheter ska jordbrukaren dock beviljas stödrättigheter enligt följande:

a)

antalet ska motsvara det antal hektar som jordbrukaren anmäler i enlighet med artikel 35.1 för det år då de kopplade stöden integreras med systemet med samlat gårdsstöd,

b)

värdet ska beräknas genom att det belopp som avses i första stycket divideras med det antal som fastställs i enlighet med led a.

3.   Om beloppet per stödsystem är lägre än 250 000 EUR, får dock den berörda medlemsstaten besluta att inte fördela det utan lägga det till den nationella reserven.

Artikel 65

Integrering av kopplade stöd som till viss del har uteslutits från systemet med samlat gårdsstöd

De belopp som var tillgängliga för kopplade stöd inom de stödordningar som avses i punkt 3 i bilaga XI ska av medlemsstaterna fördelas mellan jordbrukarna i de berörda sektorerna i proportion till det stöd som jordbrukarna fick inom de relevanta stödordningarna under de relevanta referensperioder som avses i förordning (EG) nr 1782/2003.

Medlemsstaterna får dock i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier välja en referensperiod som infallit därefter och, om en medlemsstat har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 5 avsnitt 1 eller kapitel 6 i förordning (EG) nr 1782/2003, eller om den använder den möjlighet som ges i artikel 47 i den här förordningen, i enlighet med artikel 63.2 b i den här förordningen.

Medlemsstaterna ska öka värdet på de berörda jordbrukarnas stödrättigheter eller bevilja dessa stödrättigheter i enlighet med artikel 64.2 i den här förordningen.

Om en jordbrukare som erhöll betalning enligt artiklarna 67 och 68 i förordning (EG) nr 1782/2003 och i enlighet med denna artikel skulle vara berättigad till stödrättigheter för vilka denne inte har stödberättigande hektar det år då systemet för kopplat stöd integreras med systemet med samlat gårdsstöd, eller om dennes stödrättighet resulterar i ett belopp som är högre än 5 000 EUR per hektar ska särskilda stödrättigheter tilldelas som inte överstiger 5 000 EUR per stödrättighet enligt artikel 44.

Artikel 66

Frivillig integrering av kopplade stöd som till viss del har uteslutits från systemet med samlat gårdsstöd

När en medlemsstat

a)

inte fattar det beslut som avses i artikel 51.1 första stycket,

b)

när den beslutar att inte bevilja de nöt- och kalvköttsbidrag som avses i artikel 53.2 från och med 2011, med tillämpning av artikel 51.1 andra stycket, eller

c)

när den beslutar att inte bevilja ett frukt- och grönsaksstöd med tillämpning av artikel 51.1 tredje stycket,

ska de belopp som fanns tillgängliga för kopplade stöd inom de stödordningar som avses i punkt 4 i bilaga XI integreras med systemet med samlat gårdsstöd, i enlighet med artikel 65.

Artikel 67

Avancerad integrering av kopplade stöd i systemet med samlat gårdsstöd

Medlemsstaterna får senast den 1 augusti 2009 besluta att integrera det utsädesstöd som avses i avdelning IV avsnitt 5 och de stödsystem som avses i punkt 1 i bilaga XI, med undantag för den särskilda kvalitetspremien för durumvete, i systemet med samlat gårdsstöd år 2010 eller 2011. I så fall ska kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 ändra det nationella taket i enlighet med artikel 40 genom tillägg av beloppen från bilaga XII för det berörda stödsystemet.

KAPITEL 5

Särskilt stöd

Artikel 68

Allmänna regler

1.   Medlemsstaterna får bevilja särskilt stöd till jordbrukare på de villkor som fastställs i detta kapitel

a)

för

i)

särskilda typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön,

ii)

att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter,

iii)

att förbättra saluföringen av jordbruksprodukter,

iv)

att tillämpa förbättrade djursskyddsnormer,

v)

särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk,

b)

för att klara av särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna inom mjölk-, nöt- och kalvkötts-, får- och getkötts- och rissektorerna i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden eller, inom samma sektorer, inom ekonomiskt sårbara typer av jordbruk,

c)

i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram för att säkerställa att jordbruksmark inte överges och/eller för att hantera särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i sådana områden,

d)

i form av bidrag till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar i enlighet med villkoren i artikel 70,

e)

genom gemensamma jordbruksfonder mot djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor i enlighet med villkoren i artikel 71.

2.   Det stöd som avses i punkt 1 a får endast beviljas om

a)

det är fråga om särskild verksamhet inom jordbruket enligt punkt 1 a v,

i)

kraven i artikel 39.3 första stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 är uppfyllda, och endast om det är fråga om att täcka faktiska extrakostnader och inkomstbortfall så att det aktuella målet kan uppnås, och

ii)

det har godkänts av kommissionen,

b)

det är fråga om stöd för att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter enligt punkt 1 a ii och stödet är förenligt med rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (27), rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (28), rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (29) och med del II, avdelning II, kapitel I i förordning (EG) nr 1234/2007,

c)

det är fråga om att stärka saluföringen av jordbruksprodukter enligt punkt 1 a iii och stödet uppfyller de kriterier som fastställs i artiklarna 2–5 i rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (30).

3.   Det stöd som avses i punkt 1 b får endast beviljas i den omfattning som är nödvändig för att skapa ett incitament för att bibehålla nuvarande produktionsnivå.

Om detta stöd tillämpas tillsammans med det stöd som beviljats enligt artiklarna 52 och 53, får den totala summan för sektorerna för får-, get- och nötkött i respektive fall inte överstiga det rambelopp för stöd som erhålls genom tillämpning av de högsta procentandelarna för kvarhållande enligt artiklarna 67 och 68 i förordning (EG) nr 1782/2003.

För rissektorn får det stöd som avses i punkt 1 b endast beviljas från och med det kalenderår under vilket medlemsstaterna integrerar det grödspecifika stöd för ris som avses i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 1 med systemet med samlat gårdsstöd.

4.   Det stöd som avses

a)

i punkt 1 a och d ska beviljas som årligt extra stöd,

b)

i punkt 1 b ska beviljas i form av årligt extra stöd, som stöd per djur eller stöd till gräsmark,

c)

i punkt 1 c ska beviljas som en ökning av enhetsvärdet och/eller av antalet stödrättigheter,

d)

i punkt 1 e ska beviljas i form av ersättning i enlighet med artikel 71.

5.   Överföring av stödrättigheter med höjda enhetsvärden och av extra stödrättigheter enligt punkt 4 c får endast tillåtas om överföringen åtföljs av en överföring av motsvarande antal hektar.

6.   Allt stöd som beviljas enligt punkt 1 ska vara förenligt med andra gemenskapsåtgärder och annan gemenskapspolitik.

7.   Kommissionen ska, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2, definiera villkoren för kommissionens godkännande enligt punkt 2 a ii i den här artikeln och villkoren för beviljande av stöd enligt detta avsnitt och därvid särskilt se till att villkoren är förenliga med andra gemenskapsåtgärder och annan gemenskapspolitik och att det inte förekommer någon kumulering av stöd.

8.   Senast den 1 augusti 2011 får medlemsstater, som fattade det beslut som avses i artikel 69.1, se över detta och besluta att från 2012

a)

ändra finansieringsbeloppen för det stöd som avses i detta kapitel inom ramen för artikel 69, eller

b)

avsluta det särskilda stödet enligt detta kapitel.

Enligt det beslut som medlemsstaten fattar i överensstämmelse med första stycket i denna punkt ska kommissionen fastställa motsvarande tak för stödet, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 141.2.

Om en medlemsstat beslutar att avsluta tillämpningen av detta kapitel eller om den sänker finansieringsbeloppen ska artikel 72.2 tillämpas.

Artikel 69

Finansiella bestämmelser för särskilt stöd

1.   Medlemsstaterna får senast den 1 augusti 2009, den 1 augusti 2010 eller den 1 augusti 2011 besluta att från och med året efter det beslutet utnyttja högst 10 % av sina nationella tak artikel 40 eller, när det gäller Malta, ett belopp på 2 000 000 EUR, för särskilt stöd enligt artikel 68.1.

2.   Medlemsstaterna får tillämpa ett kvarhållande på 10 % på sektorsbasis genom att kvarhålla högst 10 % av den del av deras nationella tak som avses i artikel 41 i förordning (EG) nr 1782/2003 avseende varje sektor som avses i bilaga VI till den förordningen. Medel som kvarhålls får endast utnyttjas vid tillämpning av det stöd som avses i artikel 68.1 i denna förordning inom de sektorer som berörs av kvarhållandet.

3.   I enlighet med varje medlemsstats beslut enligt punkt 1 om hur mycket av det nationella taket som ska användas, ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 141.2 fastställa motsvarande tak för det stödet.

De belopp som utnyttjats för att bevilja det stöd som avses i artikel 68.1 c, ska, uteslutande i syfte att säkerställa överensstämmelse med de nationella tak som avses i artikel 40.2, dras av från det nationella tak som avses i artikel 40.1. De ska räknas som tilldelade stödrättigheter.

4.   Stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i, ii, iii, och iv samt 68.1 b och 68.1 e ska vara begränsat till 3,5 % av de nationella tak som avses i artikel 40 eller, när det gäller Malta till ett belopp på 2 000 000 EUR som avses i artikel 69.1 som ska utnyttjas när det gäller finansiering av de åtgärder som avses i artikel 68.1 b.

Medlemsstaterna får fastställa egna undertak per åtgärd.

5.   Genom undantag från punkt 4 ska under kalenderåren 2010–2013 i de medlemsstater som beviljat stöd avseende dikor enligt artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 utan att ha tillämpat alternativet enligt artikel 68.2 a i i den förordningen det i punkt 4 föreskrivna gränssvärdet vara 6 % av det nationella taket enligt artikel 40. I de medlemsstater där mer än 60 % av mjölkproduktionen sker norr om 62:a breddgraden ska dessutom detta gränsvärde vara 10 % av deras nationella tak enligt artikel 40.

Allt stöd som överstiger 3,5 % av det nationella taket enligt artikel 40 får emellertid enbart utnyttjas för att finansiera de åtgärder som avses i artikel 68.1 b i denna förordning inom mejeri- och nötköttssektorn.

Kommissionen ska rapportera om tillämpningen av denna punkt före den 31 december 2013.

6.   Medlemsstaterna ska uppbringa de medel som behövs för det stöd som föreskrivs

a)

i artikel 68.1 genom att utnyttja ett belopp som beräknats av kommissionen i enlighet med punkt 7 i den här artikeln och fastställts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 och/eller

b)

i artikel 68.1. a, b, c och d genom att göra en linjär minskning av värdet på de stödrättigheter som beviljats jordbrukarna och/eller av det direktstöd som avses i artiklarna 52 och 53 i denna avdelning och/eller från den nationella reserven,

c)

i artikel 68.1 e, vid behov genom linjär minskning av ett eller flera av de stöd som i enlighet med denna avdelning och inom de gränser som anges i punkterna 1 och 4 i den här artikeln ska betalas ut till stödmottagarna.

Uteslutande i syfte att säkerställa överensstämmelse med de nationella tak som avses i artikel 40.2, ska det berörda beloppet inte räknas som en del av de fastställda taken enligt punkt 3 i den här artikeln om en medlemsstat utnyttjar alternativet enligt led a i den här punkten.

7.   De belopp som avses i punkt 6 a ska vara lika med skillnaden mellan

a)

de nationella tak som fastställts enligt bilaga VIII eller bilaga VIIIa i förordning (EG) nr 1782/2003 för 2007 efter tillämpning av artikel 10.1 i den förordningen och artikel 4.1 i förordning (EG) nr 378/2007 och efter en minskning med 0,5 %, och

b)

genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 för systemet med samlat gårdsstöd och de utbetalningar som avses i avdelning III kapitel 5 avsnitten 2 och 3 i förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller utbetalningar som avser de minskade tak för 2007 som avses i led a.

Detta belopp får aldrig överstiga 4 % av det tak som avses i led a.

Detta belopp ska för de nya medlemsstater som 2007 tillämpat systemet med samlat gårdsstöd multipliceras med 1,75 för 2010, med 2 för 2011, med 2,25 för 2012 och med 2,5 från och med 2013.

Kommissionen ska på begäran av en medlemsstat göra en översyn av de fastställda beloppen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 och på grundval av detaljerade regler som ska fastställas enligt samma förfarande.

Medlemsstaternas utnyttjande av sådana belopp ska inte påverka tillämpningen av artikel 8 i denna förordning.

8.   Det beslut som avses i punkt 1 samt i artiklarna 68.8 och 131.1 ska fastställa vilka åtgärder som ska tillämpas och ska täcka alla ytterligare tillämpningsarrangemang avseende tillämpningen av detta kapitel, inklusive beskrivningen av villkoren för stödberättigande för de åtgärder som ska tillämpas, de berörda beloppen och de finansiella medel som ska uppbringas.

9.   De nya medlemsstaterna får besluta att tillämpa punkterna 1, 2, 4, 5 och 6 i denna artikel samt artikel 131.1 på grundval av sina angivna nationella tak

a)

för år 2016, när det gäller Bulgarien och Rumänien,

b)

för år 2013, för de övriga nya medlemsstaterna.

I det fallet ska artikel 132 inte tillämpas på de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna artikel.

Artikel 70

Skörde-, djur- och växtförsäkring

1.   Medlemsstaterna får bevilja ekonomiskt stöd till premiekostnaderna för skörde-, djur- och växtförsäkringar som täcker ekonomiska förluster som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden samt djur- och växtsjukdomar eller angrepp av skadegörare.

I denna artikel avses med

a)

ogynnsamma väderförhållanden: sådana väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, dvs. frost, hagel, is, regn eller torka.

b)

djursjukdomar: sådana sjukdomar som anges i den förteckning över djursjukdomar som upprättats av Världsorganisationen för djurens hälsa och/eller i bilagan till rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (31).

c)

ekonomisk förlust: alla extrakostnader som drabbar en jordbrukare till följd av exceptionella åtgärder som en jordbrukare vidtar för att minska leveranserna till en viss marknad eller till följd av avsevärt produktionsbortfall.

2.   Ekonomiskt stöd får endast beviljas för förluster som orsakats av ogynnsamma väderförhållanden, en djur- eller växtsjukdom eller angrepp av skadegörare som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller under tre år inom föregående femårsperiod, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas.

3.   Det ekonomiska stödet per jordbrukare får inte överskrida 65 % av försäkringspremien.

Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som kan komma ifråga för stöd med hjälp av lämpliga takvärden.

4.   Stöd till försäkringspremier för skörde- och/eller djur- och/eller växtförsäkring ska endast beviljas i de fall ogynnsamma väderförhållanden har inträffat eller vid utbrott av en djur- eller växtsjukdom eller vid angrepp av skadegörare, som har konstaterats officiellt av de behöriga myndigheterna i medlemsstaten ifråga.

Medlemsstaterna får vid behov på förhand fastställa kriterier som ska ligga till grund för en sådant officiellt konstaterande.

5.   Försäkringsutbetalningarna får som högst kompensera för de sammanlagda kostnaderna för de förluster som avses i punkt 1 och får inte vara kopplade till krav på eller specificering av framtida produktionstyp eller produktionsvolym.

6.   Stödet ska betalas ut direkt till den berörda jordbrukaren.

7.   Gemenskapen ska samfinansiera medlemsstaternas utgifter för stödet med hjälp av medel från de fonder som avses i artikel 69.1 och samfinansieringen ska avse 75 % av det ekonomiska stödet.

Oaktat första stycket får medlemsstaterna välja att täcka hela eller delar av sin finansiering av de ekonomiska bidragen och den del av försäkringspremien som jordbrukarna ska betala genom obligatoriska system för kollektivt skadeståndsansvar i de berörda sektorerna. Detta ska vara möjligt trots bestämmelserna i artiklarna 125l och 125n i förordning (EG) nr 1234/2007.

8.   Medlemsstaterna ska se till att ekonomiska förluster för vilka ersättning beviljas enligt andra gemenskapsbestämmelser, inbegripet artikel 44 i förordning (EG) nr 1234/2007 och andra åtgärder på områdena djur- och hälsoskydd samt växtskydd, inte dessutom ersätts i enlighet med punkt 1 första stycket.

9.   Stödet får inte utgöra ett handelshinder på den inre marknaden för försäkringstjänster. Stöd får inte begränsas till ett försäkringsföretag eller en grupp av försäkringsföretag eller ges på villkor att försäkringsavtalet ska slutas med ett företag som har säte i den berörda medlemsstaten.

Artikel 71

Gemensamma jordbruksfonder mot djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor

1.   Medlemsstaterna får föreskriva om ekonomisk ersättning till jordbrukare för ekonomiska förluster till följd av utbrott av djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor genom ekonomiska bidrag till gemensamma fonder.

2.   I denna artikel avses med

a)

gemensam fond: ett system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med nationell lag; de anslutna jordbrukarna är försäkrade via fonden och fonden betalar ut ersättning till jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster till följd av utbrott av djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor.

b)

ekonomisk förlust: alla extrakostnader som drabbar en jordbrukare till följd av exceptionella åtgärder som en jordbrukare vidtar för att minska leveranserna till en viss marknad eller till följd av avsevärt produktionsbortfall.

c)

miljöolycka: en specifik händelse som medför förorening, kontaminering eller nedbrytning av miljön kopplad till ett förlopp med begränsad geografisk utsträckning. Det omfattar inte allmänna miljörisker som inte är kopplade till specifika händelser, som t.ex. klimatförändringar eller försurning.

3.   I fråga om ekonomisk ersättning för djursjukdomar får den endast beviljas för sjukdomar som finns upptagna på den förteckning som upprättats av Världsorganisationen för djurens hälsa och/eller i bilagan till beslut 90/424/EEG.

4.   Medlemsstaterna ska se till att ekonomiska förluster för vilka ekonomisk ersättning beviljas enligt andra gemenskapsbestämmelser, inbegripet artikel 44 i förordning (EG) nr 1234/2007 och sådana som följer av tillämpningen av andra åtgärder på områdena djur- och hälsoskydd samt växtskydd inte dessutom ersätts i enlighet med punkt 1.

5.   De gemensamma fonderna ska betala ut ersättningen direkt till de anslutna jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster.

De medel som behövs för den ekonomiska ersättning som betalas ut av de gemensamma fonderna ska komma från

a)

det kapital som har byggts upp med hjälp av bidrag från anslutna och icke anslutna jordbrukare, eller från andra aktörer i jordbrukskedjan,

b)

lån som fonderna tecknar på marknadsvillkor, och

c)

belopp som drivits in enligt punkt 11.

Grundläggande kapital får inte utgöras av offentliga medel.

6.   De ekonomiska bidrag som avses i punkt 1 får avse

a)

de administrativa kostnaderna för att starta den gemensamma fonden, fördelade över högst tre år,

b)

återbetalning av kapital och ränta avseende de lån på marknadsvillkor som den gemensamma fonden tecknar för att kunna betala ut ekonomisk ersättning till jordbrukare,

c)

de belopp som en gemensam fond betalar ut från sitt kapital i form av ekonomisk ersättning till jordbrukare.

Den kortaste respektive längsta löptiden för lån som berättigar till ekonomiskt bidrag ska fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

När en fond betalar ut ekonomisk ersättning i enlighet med led c i första stycket, ska det ekonomiska bidraget från medlemsstaten betalas ut enligt samma tidsplan som för ett lån på marknadsvillkor med den kortaste godkända löptiden.

7.   Det ekonomiska bidraget får inte överskrida 65 % av den kostnad som avses i punkt 6. Övriga kostnader som inte täcks av det ekonomiska bidraget ska bäras av de anslutna jordbrukarna.

Medlemsstaterna får begränsa vilka kostnader som kan komma ifråga för ekonomiskt bidrag genom att tillämpa

a)

tak per fond,

b)

lämpliga tak per enhet.

8.   Medlemsstaternas kostnader för ekonomiska bidrag ska samfinansieras av gemenskapen med hjälp av de medel som avses i artikel 69.1 motsvarande 75 %.

Oaktat första stycket får medlemsstaterna välja att täcka hela eller delar av sin och/eller anslutna jordbrukares finansiering av de ekonomiska bidragen genom obligatoriska system för kollektivt skadeståndsansvar i de berörda sektorerna. Detta ska vara möjligt trots bestämmelserna i artiklarna 125l och 125n i förordning (EG) nr 1234/2007.

9.   Medlemsstaterna ska fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning till jordbrukare i krissituationer och för förvaltning och tillsyn vad gäller sådana regler.

10.   Medlemsstaterna ska lämna in årliga rapporter till kommissionen om genomförandet av denna artikel. Rapporternas format och innehåll, tidsramen och sista dag för inlämnandet av rapporterna ska fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

11.   När en jordbrukare beviljas ersättning från de gemensamma fonderna enligt denna artikel ska rätten att driva in skadestånd för kompenserad ekonomisk förlust enligt gemenskapslagstiftningen eller nationell lag gentemot tredje part överföras till den gemensamma fonden i enlighet med bestämmelser som den berörda medlemsstaten ska fastställa.

Artikel 72

Övergångsbestämmelser

1.   Om en medlemsstat har tillämpat artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 ska de belopp som hålls inne enligt den artikeln integreras i det samlade gårdsstödet enligt artikel 65 i denna förordning.

2.   Med avvikelse från punkt 1 får en medlemsstat som tillämpade artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 och som beslutar att tillämpa det särskilda stöd som fastställs i detta kapitel, använda de belopp som hålls inne enligt artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 användas för att täcka de finansieringsbehov som nämns i artikel 69.6 i denna förordning. Om de finansieringsbehov som nämns i artikel 69.6 är lägre än de belopp som hålls inne enligt artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003, ska skillnaden integreras i det samlade gårdsstödet enligt artikel 65 i denna förordning.

3.   Om en medlemsstat beslutar att tillämpa det särskilda stöd som fastställs i detta kapitel och samtidigt enligt artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 tillämpade åtgärder som inte är förenliga med detta kapitel, kan den senast den 1 augusti 2009 besluta att enligt artikel 68 i denna förordning tillämpa de åtgärder som meddelats kommissionen enligt artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 och dess genomföranderegler under 2010, 2011 och 2012. Med avvikelse från artikel 69.4 får det totala stödet för de åtgärder som avses i artikel 68.1 a, b och e begränsas till det tak som fastställts för den berörda medlemsstaten vid tillämpningen av artikel 69 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003.

I detta fall får medlemsstaterna också senast den 1 augusti 2009 besluta att årligen anpassa sådana åtgärder för att göra dem förenliga med detta kapitel. Om en medlemsstat beslutar att inte göra åtgärderna förenliga ska de aktuella beloppen integreras i systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 65 i denna förordning.

4.   Medlemsstaterna får bevilja det stöd som föreskrivs i detta kapitel från och med 2009 förutsatt att de genom undantag från artikel 69.6 i denna förordning finansierar det stöd som avses i artikel 68.1 endast genom att använda beloppen i den nationella reserven och att nationella bestämmelser har införts inom den tidsfrist som medlemsstaterna fastställt för ingivande av ansökan om stöd.

AVDELNING IV

ANDRA STÖDORDNINGAR

KAPITEL 1

Gemenskapens stödordningar

Avsnitt 1

Grödspecifikt stöd för ris

Artikel 73

Tillämpningsområde

Under 2009, 2010 och 2011 ska stöd beviljas jordbrukare som producerar ris enligt KN-nummer 1006 10, på de villkor som anges i detta avsnitt (grödspecifikt stöd för ris).

Artikel 74

Villkor och stödbelopp

1.   Det grödspecifika stödet för ris ska beviljas per hektar mark besådd med ris i de fall där grödan bibehålls fram till åtminstone blomningens början under normala odlingsbetingelser.

Odling av grödor på arealer som är helt besådda och som brukas i överensstämmelse med lokala normer men som inte uppnår blomningsstadiet på grund av exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, ska emellertid förbli stödberättigande, förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.

2.   Det grödspecifika stödet för ris ska på grundval av avkastningen i de berörda medlemsstaterna uppgå till följande belopp:

Medlemsstat

EUR/ha

Bulgarien

345,255

Grekland

561,00

Spanien

476,25

Frankrike

moderlandet

411,75

Franska Guyana

563,25

Italien

453,00

Ungern

232,50

Portugal

453,75

Rumänien

126,075

Artikel 75

Arealer

Följande basarealer för varje producentmedlemsstat fastställs härmed:

Medlemsstat

Basarealer

(ha)

Bulgarien

4 166

Grekland

20 333

Spanien

104 973

Frankrike

moderlandet

19 050

Franska Guyana, endast för år 2009

4 190

Italien

219 588

Ungern

3 222

Portugal

24 667

Rumänien

500

En medlemsstat får dela upp sin eller sina basarealer i delbasarealer enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Artikel 76

Överskridande av arealerna

1.   Om de arealer i en medlemsstat som har avsatts för ris under ett visst år överskrider den basareal som anges i artikel 75, ska den areal per jordbrukare för vilken det grödspecifika stödet för ris begärs minskas proportionellt under det året.

2.   Om en medlemsstat delar upp sin basareal eller sina basarealer i delbasarealer, ska minskningen enligt punkt 1 gälla endast för jordbrukare i delbasarealer där gränsen för delbasareal har överskridits. Denna minskning ska göras om de arealer i delbasarealer som inte har uppnått sin gräns för delbasareal i den berörda medlemsstaten har omfördelats till delbasarealer där dessa gränser för delbasareal har överskridits.

Avsnitt 2

Stöd till odlare av stärkelsepotatis

Artikel 77

Stödbelopp och omfattning

För regleringsåren 2009/2010, 2010/2011 och 2011/2012 ska stöd beviljas jordbrukare som odlar potatis avsedd för framställning av potatisstärkelse på de villkor som anges i detta avsnitt (stöd till odlare av stärkelsepotatis).

Stödet ska vara 66,32 EUR för den kvantitet potatis som behövs för att tillverka ett ton stärkelse.

Stödbeloppet ska justeras efter potatisens stärkelseinnehåll.

Artikel 78

Villkor

Stödet till odlare av stärkelsepotatis ska betalas ut endast för de kvantiteter potatis som omfattas av ett odlingsavtal mellan potatisproducenten och tillverkaren av potatisstärkelse inom den kvot som har tilldelats denna tillverkare av potatisstärkelse enligt artikel 84a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Avsnitt 3

Bidrag för proteingrödor

Artikel 79

Tillämpningsområde

För åren 2009, 2010 och 2011 ska stöd beviljas jordbrukare som producerar proteingrödor enligt villkoren i detta avsnitt (bidrag för proteingrödor).

Proteingrödor ska inbegripa

a)

ärter med KN-nummer 0713 10,

b)

bondbönor och hästbönor med KN-nummer 0713 50,

c)

lupinfrön med KN-nummer ex 1209 29 50.

Artikel 80

Belopp och stödberättigande

Bidraget för proteingrödor ska uppgå till 55,57 EUR per hektar proteingrödor som skördas efter mjölkmognadsstadiet.

Grödor på arealer som är helt besådda och som brukas helt i överensstämmelse med lokala normer, men som inte uppnår mjölkmognadsstadiet beroende på exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, ska dock fortfarande berättiga till bidraget för proteingrödor, förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.

Artikel 81

Areal

1.   En maximal garantiareal på 1 648 000 ha för vilken bidraget för proteingrödor får beviljas fastställs härmed.

2.   Om den areal för vilken bidraget för proteingrödor begärs överskrider den maximala garantiarealen, ska den areal per jordbrukare för vilken bidraget för proteingrödor begärs minskas proportionellt det året, i enlighet med förfarandet i artikel 141.2.

3.   Om en medlemsstat i enlighet med artikel 67 beslutar att integrera det bidrag för proteingrödor som föreskrivs i detta avsnitt med systemet med samlat gårdsstöd, ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 141.2 minska den maximala garantiareal som avses i punkt 1 i den här artikeln i proportion till de proteingrödebelopp som motsvarar den medlemsstaten i bilaga XII.

Avsnitt 4

Arealstöd för nötter

Artikel 82

Gemenskapens arealstöd för nötter

1.   För åren 2009, 2010 och 2011 ska gemenskapsstöd beviljas för jordbrukare som producerar nötter på de villkor som föreskrivs i detta avsnitt (arealstöd för nötter).

Nötter ska inbegripa

a)

mandlar enligt KN-numren 0802 11 och 0802 12,

b)

hasselnötter enligt KN-numren 0802 21 och 0802 22,

c)

valnötter enligt KN-numren 0802 31 och 0802 32,

d)

pistaschmandlar enligt KN-nummer 0802 50,

e)

johannesbröd enligt KN-nummer 1212 10 10.

2.   Medlemsstaterna får differentiera arealstödet för nötter med avseende på produkterna eller genom att öka eller minska de nationella garantiarealer (nedan kallade NGA) som fastställs i artikel 83.3. I varje medlemsstat får det totala beviljade arealstödet för nötter under ett visst år dock inte överskrida det tak som fastställs i artikel 83.4.

Artikel 83

Arealer

1.   Medlemsstaterna ska bevilja gemenskapens arealstöd för nötter upp till ett tak som ska beräknas genom att antalet hektar i deras respektive NGA, fastställt enligt punkt 3, multipliceras med genomsnittsbeloppet 120,75 EUR.

2.   En maximal garantiareal på 829 229 ha fastställs härmed.

3.   Den maximala garantiareal som avses i punkt 2 ska delas upp i följande NGA:

Medlemsstat

NGA

(ha)

Belgien

100

Bulgarien

11 984

Tyskland

1 500

Grekland

41 100

Spanien

568 200

Frankrike

17 300

Italien

130 100

Cypern

5 100

Luxemburg

100

Ungern

2 900

Nederländerna

100

Österrike

100

Polen

4 200

Portugal

41 300

Rumänien

1 645

Slovenien

300

Slovakien

3 100

Förenade kungariket

100

4.   En medlemsstat får dela upp sin NGA i delbasarealer enligt objektiva kriterier, särskilt på regional nivå eller i förhållande till produktionen.

Artikel 84

Överskridande av delbasarealerna

Om en medlemsstat delar upp sin NGA i delbasarealer och en eller flera delbasarealer överskrids ska den areal per jordbrukare för vilken arealstöd för nötter begärs minskas proportionellt det aktuella året för jordbrukare i de delbasområden där gränsen har överskridits. Denna minskning ska göras om de arealer i delbasarealerna som inte har uppnått gränserna i den berörda medlemsstaten har omfördelats till de delbasarealer i vilka gränserna har överskridits.

Artikel 85

Villkor för stödberättigande

1.   Utbetalningen av arealstödet för nötter ska vara beroende av särskilt minsta storlek på jordlott och minsta trädtäthet.

2.   Medlemsstaterna får ställa som villkor för att bevilja arealstöd för nötter att jordbrukarna är medlemmar i en producentorganisation som erkänts i enlighet med artikel 125b i förordning (EG) nr 1234/2007.

3.   Om punkt 2 tillämpas, får medlemsstaterna besluta att arealstödet för nötter ska utbetalas till en producentorganisation på dess medlemmars vägnar. Det stödbelopp som producentorganisationen har mottagit ska i så fall utbetalas till dess medlemmar. Medlemsstaterna får emellertid tillåta en producentorganisation att som ersättning för de tjänster den tillhandahåller sina medlemmar minska beloppet av arealstöd för nötter med högst 2 %.

Artikel 86

Nationellt stöd

1.   Medlemsstaterna får bevilja nationellt stöd utöver arealstödet för nötter med högst 120,75 EUR per hektar och år.

2.   Det nationella stödet får betalas ut endast för arealer för vilka arealstöd för nötter beviljas.

3.   Medlemsstaterna kan som villkor för att bevilja nationellt stöd kräva att jordbrukarna är medlemmar i en producentorganisation som erkänts i enlighet med artikel 125b i förordning (EG) nr 1234/2007.

Avsnitt 5

Stöd för utsäde

Artikel 87

Stöd

1.   För åren 2009, 2010 och 2011 ska de medlemsstater som tillämpat artikel 70 i förordning (EG) nr 1782/2003 och inte utnyttjar alternativet i artikel 67 i den här förordningen på årsbasis bevilja de stöd som fastställs i bilaga XIII till produktion av basutsäde eller certifierat utsäde av en eller flera av de sorter som finns förtecknade i den bilagan på de villkor som anges i detta avsnitt (stöd för utsäde).

2.   Om den för certifiering godkända areal för vilken stödet för utsäde begärs också används för att begära stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd, ska stödet för utsäde, utom när det gäller de sorter som avses i punkterna 1 och 2 i bilaga XIII, minskas med det stödbelopp enligt systemet med samlat gårdsstöd som ska beviljas ett visst år för den aktuella arealen men får inte vara lägre än noll.

3.   Det begärda stödet för utsäde får inte överskrida ett tak som fastställts av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 141.2 och motsvarar delen för stöd till utsäde för de berörda sorterna i det nationella tak som avses i artikel 40, fastställt i enlighet med artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1782/2003. För de nya medlemsstaterna ska detta tak dock motsvara de belopp som fastställs i bilaga XIV.

Om det begärda stödet för utsäde uppgår till ett belopp som överskrider det av kommissionen fastställda taket, ska stödet per jordbrukare minskas proportionellt under det berörda året.

4.   De sorter av hampa (Cannabis sativa L.) för vilka stödet för utsäde enligt denna artikel ska utbetalas ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

AVSNITT 6

Grödspecifikt stöd för bomull

Artikel 88

Tillämpningsområde

Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00 på de villkor som anges i detta avsnitt (grödspecifikt stöd för bomull).

Artikel 89

Stödberättigande

1.   Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas per stödberättigande hektar bomull. För att stödet ska kunna beviljas måste arealen ligga på jordbruksmark som medlemsstaten har godkänt för bomullsproduktion, arealen måste ha besåtts med godkända sorter och bomullen måste ha skördats under normala odlingsbetingelser.

Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas för bomull av sund och god marknadsmässig kvalitet.

2.   Medlemsstaterna ska ge tillstånd för den mark och de sorter som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med regler och villkor som ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

Artikel 90

Basarealer, fast avkastning och referensbelopp

1.   De nationella basarealerna ska vara följande:

Bulgarien: 3 342 ha,

Grekland: 250 000 ha,

Spanien: 48 000 ha,

Portugal: 360 ha.

2.   Fast avkastning under referensperioden ska uppgå till följande kvantiteter:

Bulgarien: 1,2 ton/ha,

Grekland: 3,2 ton/ha,

Spanien: 3,5 ton/ha,

Portugal: 2,2 ton/ha.

3.   Stödbeloppet per stödberättigande hektar ska fastställas genom att den avkastning som anges i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:

Bulgarien: 671,33 EUR,

Grekland: 251,75 EUR,

Spanien: 400,00 EUR,

Portugal: 252,73 EUR.

4.   Om den stödberättigande bomullsarealen i en viss medlemsstat och under ett visst år överskrider den basareal som fastställs i punkt 1, ska det stöd som anges i punkt 3 för den medlemsstaten minskas i proportion till överskridandet.

5.   Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

Artikel 91

Godkända branschorganisationer

1.   I detta avsnitt avses med godkänd branschorganisation en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull samt åtminstone ett rensningsföretag vars verksamhet bland annat består av

a)

åtgärder för bättre samordning av saluföringen av bomull, bland annat med hjälp av studier och marknadsundersökningar,

b)

utarbetande av standardavtal som är förenliga med gemenskapens regler,

c)

åtgärder för att styra produktionen mot produkter som är bättre anpassade till marknadsbehoven och konsumenternas krav, bland annat i fråga om kvalitet och konsumentskydd,

d)

uppdatering av metoder och teknik för att förbättra produktkvaliteten,

e)

utarbetande av marknadsföringsstrategier för bomull med hjälp av system för kvalitetscertifiering.

2.   De medlemsstater i vilka det finns rensningsföretag ska godkänna de branschorganisationer som uppfyller kriterier som ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

Artikel 92

Utbetalning av stödet

1.   Jordbrukarna ska beviljas det grödspecifika stödet för bomull per stödberättigande hektar enligt artikel 90.

2.   Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation ska beviljas det grödspecifika stödet för bomull per hektar inom den basareal som anges i artikel 90.1, varvid 2 EUR ska läggas till.

AVSNITT 7

Stöd för sockerbetor och sockerrör

Artikel 93

Tillämpningsområde

1.   I de medlemsstater som har beviljat omstruktureringsstöd enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006 för minst 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (32), ska gemenskapsstöd beviljas producenter av sockerbetor och sockerrör på de villkor som anges i detta avsnitt.

2.   Stödet till producenter av sockerbetor och sockerrör ska beviljas under högst fem på varandra följande år från och med det regleringsår då den tröskel på 50 % som avses i punkt 1 uppnåddes, men inte senare än regleringsåret 2013/2014.

Artikel 94

Villkor

Stödet till producenter av sockerbetor och sockerrör ska beviljas för den mängd kvotsocker som erhållits från sockerbetor eller sockerrör som har levererats i enlighet med avtal som har ingåtts enligt artikel 50 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 95

Stödbelopp

Det stöd som avses artikel 93 ska uttryckas i ton vitt socker av standardkvalitet. Stödbeloppet ska motsvara halva det belopp som erhålls genom att det takbelopp som anges i bilaga XV till denna förordning för den berörda medlemsstaten för det aktuella året divideras med den totala kvoten för socker och inulinsirap som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006.

Artiklarna 121 och 132 i denna förordning ska inte tillämpas på stödet för sockerbetor och sockerrör, med undantag av Bulgarien och Rumänien.

AVSNITT 8

Övergångsstöd för frukt och grönsaker

Artikel 96

Övergångsarealstöd

1.   Om artikel 54.1 eller artikel 128.1 tillämpas under den period som avses i de bestämmelserna får ett övergångsarealstöd, på de villkor som fastställs i detta avsnitt, beviljas de jordbrukare som producerar tomater som levereras för bearbetning.

2.   Om artikel 54.2 eller artikel 128.2 tillämpas under den period som avses i de bestämmelserna får ett övergångsarealstöd, på de villkor som fastställs i detta avsnitt, beviljas jordbrukare som producerar en eller flera av de frukt- och grönsaksprodukter som förtecknas i artikel 54.2 tredje stycket, enligt vad medlemsstaterna har fastställt, och levereras till bearbetning.

Artikel 97

Stödbelopp och stödberättigande

1.   Medlemsstaterna ska, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, fastställa stödet per hektar för hektar på vilka det odlas tomater och frukt- och grönsaksprodukter enligt förteckningen i artikel 54.2 tredje stycket.

2.   Det totala beloppet av det stöd som föreskrivs i punkt 1 får inte i något fall överskrida det tak som har fastställts i enlighet med artikel 51.2 eller artikel 128.

3.   Det stöd som föreskrivs i punkt 1 får endast beviljas för arealer vars produktion omfattas av ett avtal om bearbetning till en av de produkter som anges i artikel 1.1 j i förordning (EG) nr 1234/2007.

4.   Medlemsstaterna får fastställa kompletterande objektiva och icke-diskriminerande kriterier för beviljande av det stöd som föreskrivs i punkt 1, inbegripet villkoret att jordbrukarna ska vara medlemmar i en producentorganisation eller en producentgrupp som erkänts enligt artikel 125b respektive artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007.

AVSNITT 9

Övergångsstöd för bär

Artikel 98

Stöd för bär

1.   Ett övergångsarealstöd ska beviljas under perioden fram till och med den 31 december 2011 till odlare av jordgubbar enligt KN-nummer 0810 10 00 och hallon enligt KN-nummer 0810 20 10 som levereras för bearbetning på de villkor som anges i detta avsnitt (övergångsstöd för bär).

2.   Övergångstödet för bär får endast beviljas för arealer vars produktion omfattas av ett avtal om bearbetning till en av de produkter som anges i artikel 1.1 j i förordning (EG) nr 1234/2007.

3.   Övergångsstödet för bär ska uppgå till 230 EUR per hektar.

4.   Medlemsstaterna får betala ut ett nationellt stöd utöver övergångsstödet för bär. Gemenskapsstödet och det nationella stödet får sammanlagt inte överskrida 400 EUR per hektar.

5.   Stödet enligt punkt 1 får endast betalas ut för maximala nationella garantiarealer som har tilldelats medlemsstaterna enligt följande:

Medlemsstat

Maximal nationell garantiareal

(ha)

Bulgarien

2 400

Ungern

1 700

Lettland

400

Litauen

600

Polen

48 000

Om den stödberättigande arealen i en medlemsstat ett visst år överskrider den maximala nationella garantiarealen, ska det övergångsstöd för bär som avses i punkt 3 minskas i proportion till överskridandet av den maximala nationella garantiarealen.

6.   Artiklarna 121 och 132 ska inte tillämpas för övergångsstödet för bär.

AVSNITT 10

Bidrag i får- och getköttssektorerna

Artikel 99

Tillämpningsområde

Vid tillämpning av artikel 52 ska medlemsstaterna på årsbasis bevilja bidrag eller tilläggsbidrag till jordbrukare som föder upp får och getter enligt villkoren i detta avsnitt, såvida inte annat föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 100

Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

a)

tacka: får av honkön som har lammat minst en gång eller är minst ett år,

b)

honget: get av honkön som har fått killingar minst en gång eller är minst ett år.

Artikel 101

Tack- och getbidrag

1.   En jordbrukare som håller tackor på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan få rätt att erhålla bidrag för detta (tackbidrag).

2.   En jordbrukare som håller hongetter på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan få rätt att erhålla bidrag för detta (getbidrag). Sådant bidrag ska beviljas jordbrukare i särskilda områden, där produktionen uppfyller följande två villkor:

a)

Getuppfödningen har som huvudsakligt syfte att producera getkött.

b)

Metoderna för får- och getuppfödning är snarlika.

En förteckning över sådana områden ska upprättas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

3.   Tack- och getbidrag ska beviljas i form av en årlig utbetalning per stödberättigande djur, kalenderår och jordbrukare inom individuella tak. Det minsta antalet djur för vilka en bidragsansökan lämnas in ska beslutas av medlemsstaten. Detta minimiantal får inte understiga 10, ej heller överstiga 50.

4.   Bidragsbeloppet per tacka ska vara 21 EUR. För jordbrukare som saluför fårmjölk eller produkter av fårmjölk ska bidraget per tacka dock vara 16,8 EUR.

5.   Bidragsbeloppet per honget ska vara 16,8 EUR.

Artikel 102

Tilläggsbidrag

1.   Ett tilläggsbidrag ska utbetalas till jordbrukare i områden där får- och getproduktion är en traditionell verksamhet eller väsentligt bidrar till landsbygdens ekonomi. Medlemsstaterna ska fastställa vilka dessa områden är. Tilläggsbidraget ska under alla omständigheter endast beviljas jordbrukare med ett jordbruksföretag där minst 50 % av den yta som används för jordbruk ligger i mindre gynnade områden enligt definitionen i förordning (EG) nr 1257/1999.

2.   Tilläggsbidraget ska också beviljas jordbrukare som tillämpar växling av betesområde under följande förutsättningar:

a)

minst 90 % av de djur för vilka bidrag betalas ut betar under minst 90 dagar i följd i ett stödberättigande område enligt punkt 1, och

b)

jordbruksföretagets huvudbyggnad ligger i ett väldefinierat geografiskt område, för vilket medlemsstaten har fastställt att växling av betesområde är en traditionell metod för får- och/eller getuppfödning och att det är nödvändigt att djuren förflyttas på grund av otillräcklig fodertillgång under tiden för växling av betesområde.

3.   Tilläggsbidraget ska vara 7 EUR per tacka och honget. Det ska beviljas på samma villkor som tack- och getbidrag.

Artikel 103

Gemensamma regler för bidrag

1.   Bidragen ska utbetalas till jordbrukarna på grundval av det antal tackor och/eller hongetter som dessa har hållit på sina jordbruksföretag under en minimiperiod, vilken ska fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

2.   För att berättiga till bidrag ska djuren ha identifierats och registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 21/2004.

Artikel 104

Individuella tak

1.   Den 1 januari 2009 ska det individuella tak per jordbrukare som avses i artikel 101.3 motsvara det antal bidragsrättigheter som jordbrukaren innehade per den 31 december 2008 i enlighet med relevanta gemenskapsregler.

2.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att garantera att summan av bidragsrättigheterna på deras territorium inte överskrider de nationella tak som anges i punkt 4 och att den nationella reserv som avses i artikel 106 kan upprätthållas.

Efter utgången av tillämpningsperioden för systemet med enhetlig arealersättning enligt artikel 122 samt vid tillämpning av artikel 52, ska tilldelningen av individuella tak till producenterna och upprättandet av nationella reserver enligt artikel 106 ske senast i slutet av det första år för vilket systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

3.   Bidragsrättigheter som har dragits tillbaka i enlighet med en åtgärd som vidtagits enligt punkt 2 första stycket ska upphävas.

4.   Följande nationella tak ska gälla:

Medlemsstat

Nationella tak

Bulgarien

2 058 483

Republiken Tjeckien

66 733

Danmark

104 000

Estland

48 000

Spanien

19 580 000

Frankrike

7 842 000

Cypern

472 401

Lettland

18 437

Litauen

17 304

Ungern

1 146 000

Polen

335 880

Portugal

2 690 000

Rumänien

5 880 620

Slovenien

84 909

Slovakien

305 756

Finland

80 000

Totalt

40 730 523

Artikel 105

Överlåtelse av bidragsrättigheter

1.   Om en jordbrukare säljer eller på annat sätt överlåter sitt jordbruksföretag, får denne överlåta alla sina bidragsrättigheter till den som tar över jordbruksföretaget.

2.   En jordbrukare får även, helt eller delvis, överlåta sina rättigheter till andra jordbrukare, utan att överlåta sitt jordbruksföretag.

Överlåts inte företaget utan bara bidragsrättigheter, ska en del av de överlåtna rättigheterna (som inte överskrider 15 %) återlämnas till den nationella reserven utan ersättning i den medlemsstat där företaget är beläget.

Medlemsstaterna kan förvärva bidragsrättigheter från jordbrukare som frivilligt går med på att, helt eller delvis, avstå från sina rättigheter. I sådana fall kan betalningen till jordbrukarna för rättigheterna göras med medel från nationella budgetar.

Med avvikelse från punkt 1 och under vederbörligen motiverade omständigheter kan medlemsstaterna, om ett jordbruksföretag säljs eller överlåts på annat sätt, föreskriva att överlåtelsen av rättigheterna ska utföras via den nationella reserven.

3.   Medlemsstaterna får vidta de åtgärder som krävs för att undvika att bidragsrättigheter flyttas ut från känsliga områden eller regioner, där fårproduktion är särskilt viktig för den lokala ekonomin.

4.   Medlemsstaterna får, före en tidpunkt som de ska fastställa, tillåta tillfälliga överlåtelser av den del av bidragsrättigheterna som en jordbrukare inte har för avsikt att använda.

Artikel 106

Nationell reserv

1.   Varje medlemsstat ska ha en nationell reserv av bidragsrättigheter.

2.   Bidragsrättigheter som dras in enligt artikel 105.2 eller andra gemenskapsbestämmelser ska överföras till den nationella reserven.

3.   Medlemsstaterna får tilldela jordbrukare bidragsrätter inom gränserna för sin nationella reserv. Vid fördelningen av bidragsrättigheterna ska de ge företräde särskilt till nya jordbrukare, unga jordbrukare eller andra prioriterade jordbrukare.

Artikel 107

Tak

Summan av samtliga begärda bidrag får inte överstiga det tak som kommissionen fastställt enligt artikel 51.2.

Om det totala begärda stödbeloppet överskrider det fastställda taket ska stödet per jordbrukare minskas i proportion till överskridandet det året.

AVSNITT 11

Nöt- och kalvköttsbidrag

Artikel 108

Tillämpningsområde

När artikel 53 tillämpas ska medlemsstaterna, på de villkor som fastställs i detta avsnitt och under förutsättning att inget annat föreskrivs i den här förordningen, bevilja det eller de extra bidrag som de berörda medlemsstaterna väljer i enlighet med den artikeln.

Artikel 109

Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

a)

region: en medlemsstat eller en region i en medlemsstat, enligt den berörda medlemsstatens val,

b)

tjur: ett ej kastrerat handjur av nötkreatur,

c)

stut: ett kastrerat handjur av nötkreatur,

d)

am- och diko: en ko som tillhör en köttras eller som är framavlad genom en korsning med en köttras och som ingår i en besättning som är avsedd för uppfödning av kalvar för köttproduktion,

e)

kviga: ett hondjur av nötkreatur som är åtta månader eller äldre och som ännu inte har kalvat.

Artikel 110

Särskilt bidrag

1.   Jordbrukare som håller handjur av nötkreatur på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan beviljas ett särskilt bidrag. Det ska beviljas i form av ett årligt bidrag per kalenderår och per jordbruksföretag inom gränserna för de regionala taken för högst 90 djur i var och en av de åldersklasser som anges i punkt 2.

I denna artikel avses med regionalt tak det antal djur, i en region och per kalenderår, som berättigar till det särskilda bidraget.

2.   Det särskilda bidraget ska beviljas högst

a)

en gång under en tjurs hela livstid från det att djuret nått nio månaders ålder,

b)

två gånger under en stuts hela livstid, dvs.

i)

första gången vid nio månaders ålder,

ii)

andra gången efter det att djuret har nått en ålder av 21 månader.

3.   För att berättiga till det särskilda bidraget ska

a)

varje djur för vilket bidrag har sökts hållas av jordbrukaren för gödning under en viss period i enlighet med förfarandet i artikel 141.2.

b)

varje djur fram till slakt eller export omfattas av det djurpass som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000 och som innehåller alla relevanta upplysningar om dess bidragsstatus eller, om ej tillgängligt, av ett motsvarande administrativt dokument.

4.   Om det totala antalet minst nio månader gamla tjurar och stutar i en ålder av mellan 9 och 20 månader för vilka bidrag har sökts och som uppfyller kraven för beviljande av det särskilda bidraget överskrider det regionala tak som anges i punkt 8 i en viss region, ska det totala antalet bidragsberättigande djur enligt punkt 2 a och 2 b per jordbrukare minskas i proportion till överskridandet för det aktuella året.

5.   Genom undantag från punkterna 1 och 4, får medlemsstaterna på grundval av objektiva kriterier som utgör en del av en politik för landsbygdsutveckling och endast på villkor att de beaktar såväl miljö- som sysselsättningsaspekter, ändra eller avskaffa gränsen på 90 djur per företag och åldersgrupp. I så fall får medlemsstaterna besluta att tillämpa punkt 4 på ett sådant sätt att den sänkning som är nödvändig för att komma ned till det gällande regionala taket inte omfattar sänkningar för små jordbrukare som för det berörda året inte har lämnat in ansökningar om särskilt bidrag för mer än det minimiantal djur som fastställts av den berörda medlemsstaten.

6.   Medlemsstaterna får besluta att bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för slakt. I det fallet ska det ålderskriterium för tjurar som avses i punkt 2 a ersättas med en minimivikt för slaktkroppen på 185 kg.

Bidraget ska betalas ut eller föras tillbaka till jordbrukarna.

7.   Det särskilda bidraget ska fastställas till följande belopp:

a)

210 EUR per stödberättigande tjur,

b)

150 EUR per stödberättigande stut och åldersklass.

8.   Följande regionala tak ska gälla:

Medlemsstat

Regionalt tak

Bulgarien

90 343

Republiken Tjeckien

244 349

Danmark

277 110

Tyskland

1 782 700

Estland

18 800

Cypern

12 000

Lettland

70 200

Litauen

150 000

Polen

926 000

Rumänien

452 000

Slovenien

92 276

Slovakien

78 348

Finland

250 000

Sverige

250 000

Artikel 111

Am- och dikobidrag

1.   Jordbrukare som håller am- och dikor på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan beviljas bidrag för am- och dikor (am- och dikobidrag). Det ska beviljas i form av ett årligt bidrag per kalenderår och per jordbrukare inom gränserna för individuella tak.

2.   Am- och dikobidraget ska beviljas alla jordbrukare som

a)

inte levererar mjölk eller mjölkprodukter från sitt företag under de tolv månader som följer på den dag då ansökan lämnas in;

leveranser av mjölk eller mjölkprodukter som sker direkt från jordbruksföretag till konsument ska dock inte hindra att bidraget beviljas,

b)

levererar mjölk eller mjölkprodukter och vars totala individuella kvot enligt artikel 67 i förordning (EG) nr 1234/2007 inte överskrider 120 000 kg.

Medlemsstaterna kan emellertid på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier som de själva fastställer, besluta att ändra eller avskaffa den kvantitativa gränsen, förutsatt att jordbrukaren under minst sex månader i följd räknat från den dag ansökan lämnas in håller ett antal am- och dikor som motsvarar minst 60 % och kvigor som motsvarar högst 40 % av det antal för vilket bidraget söktes.

För fastställande av antalet stödberättigande djur enligt leden a och b i punkt 2 ska det konstateras om stödmottagarens kor tillhör en am- och dikobesättning eller en mjölkkobesättning, på grundval av den individuella mjölkkvot som finns tillgänglig för jordbruksföretaget den 31 mars det aktuella kalenderåret, uttryckt i ton och i genomsnittlig mjölkavkastning.

3.   Jordbrukarens rätt till bidraget ska begränsas genom ett individuellt tak i enlighet med artikel 112.

4.   Bidragsbeloppet per stödberättigande djur ska fastställas till 200 EUR.

5.   Medlemsstaterna kan bevilja ett nationellt tilläggsbidrag för am- och dikor på högst 50 EUR per djur, förutsatt att detta inte leder till diskriminering mellan uppfödarna i den berörda medlemsstaten.

För jordbruksföretag som ligger i en region som definieras i artiklarna 5 och 8 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (33) ska en första del av tilläggsbidraget motsvarande 24,15 EUR per djur finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

Om kreatursbesättningarna i en medlemsstat utgörs av en stor andel am- och dikor, dvs. minst 30 % av det totala antalet kor, och om minst 30 % av de handjur som slaktas hör till konformationsklass S och E, ska EGFJ finansiera hela tilläggsbidraget oavsett var på medlemsstatens territorium som jordbruksföretagen är belägna. Eventuella överskridanden av dessa procentsatser ska fastställas på grundval av genomsnittet för de två år som närmast föregår det år för vilket bidraget beviljas.

6.   Vid tillämpningen av denna artikel ska endast sådana kvigor som tillhör en köttras eller som är framavlade genom en korsning med en köttras och som ingår i en besättning som är avsedd för uppfödning av kalvar för köttproduktion beaktas.

Artikel 112

Individuellt tak för am- och dikor

1.   Alla jordbrukare med am- och dikor ska beviljas ett stöd inom gränsen för det individuella tak som fastställts enligt artikel 126.2 i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att garantera att summan av bidragsrättigheterna på deras territorium inte överskrider de nationella tak som anges i punkt 5 och att den nationella reserv som avses i artikel 114 kan upprätthållas.

Efter utgången av tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 122 samt vid tillämpning av artikel 53.1, ska tilldelningen av individuella tak till producenterna och upprättandet av nationella reserver enligt artikel 114 genomföras före utgången av det första år för vilket systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

3.   Om den justering som avses i punkt 2 kräver en minskning av de individuella tak som innehas av jordbrukarna, ska denna göras utan kompensationsstöd och fastställas på grundval av särskilt följande objektiva kriterier:

a)

den takt i vilken jordbrukarna har använt sina individuella tak under de tre referensår som föregår år 2000,

b)

genomförandet av ett investerings- eller extensifieringsprogram i nöt- och kalvköttssektorn,

c)

särskilda naturliga omständigheter eller tillämpningen av sanktioner, som resulterar i utebliven eller nedsatt utbetalning av bidraget under åtminstone ett referensår,

d)

ytterligare exceptionella omständigheter som resulterar i att utbetalningarna för minst ett referensår inte överensstämmer med den faktiska situation som fastställts under de föregående åren.

4.   Bidragsrättigheter som dragits tillbaka i enlighet med den åtgärd som fastställs i punkt 2 andra stycket ska upphävas.

5.   Följande nationella tak ska gälla:

Medlemsstat

Nationellt tak

Belgien

394 253

Bulgarien

16 019

Republiken Tjeckien

90 300

Estland

13 416

Spanien

1 441 539

Frankrike

3 779 866

Cypern

500

Lettland

19 368

Litauen

47 232

Ungern

117 000

Malta

454

Österrike

375 000

Polen

325 581

Portugal

458 941

Rumänien

150 000

Slovenien

86 384

Slovakien

28 080

Artikel 113

Överlåtelse av bidragsrättigheter för am- och dikor

1.   En jordbrukare som säljer eller på annat sätt överlåter sitt jordbruksföretag kan överlåta alla sina rättigheter till am- och dikobidrag på den person som övertar jordbruksföretaget.

2.   En jordbrukare enligt punkt 1 får också helt eller delvis överlåta sina rättigheter till andra jordbrukare utan att överlåta jordbruksföretaget.

Om bara bidragsrättigheterna överlåts och inte företaget, ska en del av de överlåtna rättigheterna, som inte får överstiga 15 %, återlämnas till den nationella reserven utan ersättning i den medlemsstat där företaget är beläget.

3.   Medlemsstaterna

a)

ska vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att bidragsrättigheterna överlåts till områden som ligger utanför känsliga områden eller regioner där nötköttsproduktionen är särskilt viktig för den lokala ekonomin,

b)

får bestämma att en överlåtelse av rättigheter utan överlåtelse av företaget ska ske antingen direkt mellan jordbrukare eller via den nationella reserven.

4.   Medlemsstaterna får, före en tidpunkt som de ska fastställa, tillåta tillfälliga överlåtelser av den del av bidragsrättigheterna som den jordbrukare som innehar dem inte har för avsikt att använda.

Artikel 114

Nationell reserv av am- och dikobidragsrättigheter

1.   Varje medlemsstat ska ha en nationell reserv av rättigheter till am- och dikobidrag.

2.   Alla bidragsrättigheter som dras tillbaka enligt artikel 113.2 eller andra gemenskapsföreskrifter ska läggas till denna nationella reserv, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 112.4.

3.   Medlemsstaterna ska använda sin nationella reserv för att inom dess gränser tilldela bidragsrättigheter, särskilt till nya jordbrukare, unga jordbrukare och andra prioriterade jordbrukare.

Artikel 115

Kvigor

1.   Genom undantag från artikel 111.3 i denna förordning får medlemsstaterna när mer än 60 % av am- och dikorna samt kvigorna hålls i sådana bergsområden som avses i artikel 50 i förordning (EG) nr 1698/2005 besluta att hålla beviljandet av am- och dikobidrag för kvigor avskilt från bidraget för am- och dikor, inom ramen för ett särskilt nationellt tak som den berörda medlemsstaten själv ska fastställa.

Sådana särskilda nationella tak får inte överskrida 40 % av det nationella tak som fastställs för den berörda medlemsstaten i artikel 112.5. Det nationella taket ska minskas med ett belopp som motsvarar det särskilda nationella taket. Om det i en medlemsstat som utövar sin rätt enligt denna punkt visar sig att det totala antalet kvigor för vilka ansökningar har lämnats in, och som uppfyller villkoren för beviljande av am- och dikobidraget, överskrider det separata nationella taket ska antalet berättigande kvigor per jordbrukare minskas i proportion till överskridandet för det aktuella året.

2.   Vid tillämpningen av denna artikel ska endast sådana kvigor som tillhör en köttras eller som är framavlade genom en korsning med en köttras beaktas.

Artikel 116

Slaktbidrag

1.   Jordbrukare som håller nötkreatur på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan beviljas slaktbidrag. Det ska beviljas vid slakt av bidragsberättigande djur eller vid export av sådana till ett tredjeland samt inom vissa nationella tak som ska fastställas.

Följande kategorier berättigar till slaktbidrag:

a)

tjurar, stutar, kor och kvigor från åtta månaders ålder,

b)

kalvar som är äldre än en månad och yngre än åtta månader och som har en slaktvikt på högst 185 kg.

Djur enligt leden a och b i andra stycket ska berättiga till slaktbidrag förutsatt att de har hållits av jordbrukaren under en period som ska fastställas.

2.   Bidragsbeloppet ska fastställas enligt följande:

a)

80 EUR per bidragsberättigande djur enligt punkt 1 a,

b)

50 EUR per bidragsberättigande djur enligt punkt 1 b.

3.   De nationella tak som avses i punkt 1 ska fastställas per medlemsstat och separat för båda de djurgrupper som anges i leden a och b i den punkten. Varje tak ska motsvara det antal djur ur var och en av dessa två grupper som slaktades under 1995 i den berörda medlemsstaten. Det antal djur som exporterats till tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat eller enligt någon annan av kommissionen godtagen offentliggjord officiell statistisk information för det året ska läggas till varje tak.

För de nya medlemsstaterna ska de nationella taken vara följande:

 

Tjurar, stutar, kor och kvigor

Kalvar som är äldre än en månad och yngre än åtta månader och som har en slaktvikt på högst 185 kg

Bulgarien

22 191

101 542

Republiken Tjeckien

483 382

27 380

Estland

107 813

30 000

Cypern

21 000

-

Lettland

124 320

53 280

Litauen

367 484

244 200

Ungern

141 559

94 439

Malta

6 002

17

Polen

1 815 430

839 518

Rumänien

1 148 000

85 000

Slovenien

161 137

35 852

Slovakien

204 062

62 841

4.   Om det totala antalet djur i en viss medlemsstat som uppfyller villkoren för beviljande av slaktbidrag och för vilka en ansökan lämnats med avseende på en av de två djurgrupperna i punkt 1 a eller b skulle överskrida det nationella tak som har fastställts för gruppen, ska det sammanlagda antalet bidragsberättigande djur i den gruppen per jordbrukare minskas i proportion till överskridandet för det ifrågavarande året.

Artikel 117

Gemensamma regler för bidrag

För att berättiga till stöd enligt detta avsnitt ska ett djur identifieras och registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000.

Ett djur ska dock även bedömas vara bidragsberättigande om sådana uppgifter som föreskrivs i artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1760/2000 rapporterades till den behöriga myndigheten den första dagen av djurhållningsperioden, fastställd i enlighet med förfarandet som avses i artikel 141.2 i den här förordningen.

Artikel 118

Tak

Summan av samtliga stöd som begärs enligt detta avsnitt får inte överstiga det tak som kommissionen fastställt i enlighet med artikel 51.2.

Om det totala begärda stödbeloppet överskrider det fastställda taket ska stödet per jordbrukare minskas i proportion till överskridandet det året.

Artikel 119

Ämnen som är förbjudna enligt rådets direktiv 96/22/EG

1.   När rester av ämnen som är förbjudna enligt rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell eller tyreostatisk verkan samt av β-antagonister (34) eller när rester av ämnen som är tillåtna enligt det direktivet men som används olagligt upptäcks enligt tillämpliga bestämmelser i rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav (35) i ett djur från en jordbrukares nötkreatursbestånd, eller när ett förbjudet ämne eller en förbjuden produkt eller ett ämne som är tillåtet eller en produkt som är tillåten enligt direktiv 96/22/EG men som innehas olagligt, upptäcks i någon som helst form på en jordbrukares företag, ska denne, under det kalenderår då upptäckten görs, inte ha rätt till de bidrag som avses i bestämmelserna i detta avsnitt.

Om överträdelsen upprepas får uteslutningsperioden, beroende på hur allvarlig överträdelsen är, förlängas upp till fem år från och med det år då den upprepade överträdelsen konstaterades.

2.   Om ägaren till djuren eller den som bedriver skötseln förhindrar genomförandet av inspektioner och provtagningar som är nödvändiga för tillämpning av nationella planer för kontroll av restsubstanser samt undersökningar och kontroller som genomförs enligt direktiv 96/23/EG ska de påföljder som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel tillämpas.

KAPITEL 2

Nationella stöd

Artikel 120

Nationellt stöd för nötter

1.   Från och med 2012 eller om det arealstöd för nötter som avses i kapitel 1 avsnitt 4 i denna avdelning integreras i systemet med samlat gårdsstöd genom tillämpning av artikel 67, får medlemsstaterna bevilja nationellt stöd upp till ett tak på 120,75 EUR per hektar och år till jordbrukare som producerar följande produkter:

a)

mandlar enligt KN-numren 0802 11 och 0802 12,

b)

hasselnötter enligt KN-numren 0802 21 och 0802 22,

c)

valnötter enligt KN-numren 0802 31 och 0802 32,

d)

pistaschmandlar enligt KN-nummer 0802 50,

e)

johannesbröd enligt KN-nummer 1212 10 10.

2.   Det nationella stödet får endast betalas ut för följande maximiarealer:

Medlemsstat

Maximiareal

(ha)

Belgien

100

Bulgarien

11 984

Tyskland

1 500

Grekland

41 100

Spanien

568 200

Frankrike

17 300

Italien

130 100

Cypern

5 100

Luxemburg

100

Ungern

2 900

Nederländerna

100

Polen

4 200

Portugal

41 300

Rumänien

1 645

Slovenien

300

Slovakien

3 100

Förenade kungariket

100

3.   Medlemsstaterna kan som villkor för att bevilja nationellt stöd kräva att jordbrukarna är medlemmar i en producentorganisation som är erkänd enligt artikel 125b i förordning (EG) nr 1234/2007.

AVDELNING V

GENOMFÖRANDET AV DIREKTSTÖD I DE NYA MEDLEMSSTATERNA

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 121

Införande av direktstöd

I de nya medlemsstaterna, utom Bulgarien och Rumänien, ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i medlemsstater som inte tillhör de nya medlemsstaterna:

60 % för 2009,

70 % för 2010,

80 % för 2011,

90 % för 2012,

100 % från och med 2013.

I Bulgarien och Rumänien ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i medlemsstater som inte tillhör de nya medlemsstaterna:

35 % för 2009,

40 % för 2010,

50 % för 2011,

60 % för 2012,

70 % för 2013,

80 % för 2014,

90 % för 2015,

100 % från och med 2016.

KAPITEL 2

System för enhetlig arealersättning

Artikel 122

Systemet för enhetlig arealersättning

1.   De nya medlemsstater som, förutom för övergångsstödet för bär enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitt 9 i denna förordning för 2009, 2010 och 2011 och för stödet för energigrödor enligt avdelning IV kapitel 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 för 2009, har beslutat att ersätta direktstöden med ett system för enhetlig arealersättning ska bevilja jordbrukarna stöd i enlighet med denna artikel.

2.   Den enhetliga arealersättningen ska beviljas på årsbasis. Den ska beräknas genom att den årliga finansieringsram som fastställs i enlighet med artikel 123 divideras med varje ny medlemsstats jordbruksareal som fastställs i enlighet med artikel 124.

3.   Systemet för enhetlig arealersättning ska vara tillgängligt till och med den 31 december 2013. Nya medlemsstater ska underrätta kommissionen om sin avsikt att avsluta tillämpningen senast den 1 augusti det sista tillämpningsåret.

4.   Efter utgången av tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning ska direktstöd tillämpas i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser och på grundval av de kvantitativa parametrar, t.ex. basareal, bidragstak och garanterad maximikvantitet, som anges i 2003 och 2005 års anslutningsakter och senare gemenskapslagstiftning för varje direktstöd. Därefter ska de procentsatser för de relevanta åren som anges i artikel 121 i denna förordning tillämpas.

Artikel 123

Den årliga finansieringsramen

1.   För en ny medlemsstat ska kommissionen fastställa en årlig finansieringsram motsvarande de sammanlagda medel som för det aktuella kalenderåret skulle ha avsatts för utbetalning av direktstöd i den nya medlemsstaten.

Den årliga finansieringsramen ska fastställas i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser och på grundval av de kvantitativa parametrar, t.ex. basareal, bidragstak och garanterad maximikvantitet, som anges i 2003 och 2005 års anslutningsakter och senare gemenskapslagstiftning för varje direktstöd.

Den årliga finansieringsramen ska justeras med den relevanta procentsats som fastställs i artikel 121 för ett gradvist införande av direktstöd, undantaget de belopp som gjorts tillgängliga i enlighet med bilaga XV, eller i enlighet med skillnaden mellan dessa belopp, eller de belopp som gäller för sektorn för frukt och grönsaker och de faktiskt tillämpade belopp som avses i artikel 130.1.

2.   Om den enhetliga arealersättningen i en ny medlemsstat under ett givet år skulle överstiga den årliga finansieringsramen, ska det tillämpliga nationella beloppet per hektar i denna nya medlemsstat minskas proportionellt med hjälp av en nedsättningskoefficient.

Artikel 124

Areal enligt systemet för enhetlig arealersättning

1.   En ny medlemsstats jordbruksareal, utom Bulgarien och Rumänien, enligt systemet för enhetlig arealersättning ska vara den del av landets utnyttjade jordbruksareal som hölls i enlighet med god jordbrukshävd den 30 juni 2003, oavsett om den vid denna tidpunkt var uppodlad eller ej, vid behov justerad i enlighet med objektiva och icke diskriminerande kriterier som den nya medlemsstaten ska fastställa efter kommissionens godkännande.

I denna avdelning avses med ”utnyttjad jordbruksareal” den sammanlagda areal av åkermark, permanent gräsmark, fleråriga grödor och köksträdgårdar som kommissionen har fastställt för statistikändamål.

För Bulgarien och Rumänien ska jordbruksarealen enligt systemet för enhetlig arealersättning vara den del av landets utnyttjade jordbruksareal som hålls i enlighet med god jordbrukshävd, oavsett om den är uppodlad eller ej, vid behov justerad i enlighet med objektiva och icke diskriminerande kriterier som Bulgarien eller Rumänien ska fastställa efter kommissionens godkännande.

2.   Vad avser beviljandet av stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning ska alla jordbruksskiften som uppfyller kriterierna enligt punkt 1 samt jordbruksskiften planterade med skottskog med kort omloppstid (KN-nummer ex 0602 90 41) som hölls i enlighet med god jordbrukshävd den 30 juni 2003 vara stödberättigande. För Bulgarien och Rumänien ska emellertid alla jordbruksskiften som uppfyller kriterierna i punkt 1 samt jordbruksskiften planterade med skottskog med kort omloppstid (KN-nummer ex 0602 90 41) vara stödberättigande.

Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren förfoga över de skiften som avses i första stycket vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast det datum som fastställts i den medlemsstaten för ändring av stödansökan.

Den minsta stödberättigande areal per jordbruksföretag för vilken stöd kan begäras ska vara 0,3 ha. En ny medlemsstat får emellertid, på grundval av objektiva kriterier och efter kommissionens godkännande, besluta att fastställa att den minsta arealen ska vara större, dock högst 1 ha.

3.   Det ska inte finnas någon skyldighet att producera eller att använda produktionsfaktorerna. Jordbrukare får emellertid använda den mark som avses i punkt 4 i denna artikel för alla jordbruksändamål. När det gäller produktion av hampa ska artikel 39 tillämpas.

4.   All mark som omfattas av stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning ska hållas enligt god jordbrukshävd under goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 6.

5.   En jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning ska iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga II, i enlighet med följande tidsplan:

a)

krav som avses i punkt A i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2009,

b)

krav som avses i punkt B i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2011,

c)

krav som avses i punkt C i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2013.

6.   För Bulgarien och Rumänien ska tillämpningen av artiklarna 4, 5, 23, 24 och 25 vara fakultativ till och med den 31 december 2011, i den mån dessa bestämmelser avser föreskrivna verksamhetskrav. Från och med den 1 januari 2012 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning i de medlemsstaterna iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga II, i enlighet med följande tidsplan:

a)

krav som avses i punkt A i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2012,

b)

krav som avses i punkt B i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2014,

c)

krav som avses i punkt C i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2016.

7.   De nya medlemsstaterna får också tillämpa de alternativ som anges i punkterna 5 och 6 när de beslutar att avsluta tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning före utgången av tillämpningsperioden enligt artikel 122.3.

8.   Tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning ska inte på något sätt påverka skyldigheten för en ny medlemsstat att tillämpa gemenskapsbestämmelserna om identifiering och registrering av djur enligt förordningarna (EG) nr 1760/2000 och (EG) nr 21/2004.

Artikel 125

Meddelande

De nya medlemsstaterna ska i detalj informera kommissionen om de åtgärder som de vidtar för att genomföra detta kapitel, särskilt de åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 123.2.

KAPITEL 3

Separat stöd och särskilt stöd

Artikel 126

Separat sockerstöd

1.   Om en ny medlemsstat har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 143ba i förordning (EG) nr 1782/2003 ska den bevilja jordbrukare som är stödberättigade enligt systemet för enhetlig arealersättning ett separat sockerstöd. Detta stöd ska beviljas på grundval av de kriterier som antagits av relevanta medlemsstater under 2006 och 2007.

2.   Det separata sockerstödet ska beviljas inom gränserna för de tak som anges i bilaga XV.

3.   Genom undantag från punkt 2 får varje berörd ny medlemsstat senast den 31 mars det år för vilket det separata sockerstödet beviljas och på grundval av objektiva kriterier besluta att för det separata sockerstödet tillämpa ett lägre tak än det som anges i bilaga XV. Om summan av de belopp som beslutas i enlighet med punkt 1 överstiger det tak som beslutas av den nya berörda medlemsstaten ska det årliga belopp som beviljas jordbrukarna minskas i proportion till överskridandet.

Artikel 127

Separat frukt- och grönsaksstöd

1.   Om en ny medlemsstat har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 143bb i förordning (EG) nr 1782/2003 ska den bevilja jordbrukare som är stödberättigade enligt systemet för enhetligt arealstöd ett separat frukt- och grönsaksstöd. Stödet ska beviljas i enlighet med de kriterier som antogs av medlemsstaten 2007.

2.   Det separata frukt- och grönsaksstödet ska beviljas inom gränserna för den del av det nationella tak som avses i artikel 40 i denna förordning som gäller frukt och grönsaker, eller när nya medlemsstater har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 143bb.3 i förordning (EG) nr 1782/2003, enligt ett lägre tak.

Artikel 128

Separat övergångsstöd för frukt och grönsaker

1.   Om en ny medlemsstat har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 143bc.1 i förordning (EG) nr 1782/2003, får den fram till och med den 31 december 2011 hålla inne upp till 50 % av den del av de nationella tak som avses i artikel 40 i den här förordningen som gäller för tomater enligt KN-nummer 0702 00 00, i enlighet med 2007 års beslut.

I detta fall ska medlemsstaten i fråga betala ut ett extra stöd till jordbrukarna varje år, inom gränsen för det tak som fastställs i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 i denna förordning.

Det extra stödet ska beviljas jordbrukare som producerar tomater enligt de villkor som föreskrivs i avdelning IV kapitel I avsnitt 8 i denna förordning.

2.   En ny medlemsstat som har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 143bc.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 får, i enlighet med sitt beslut 2007,

a)

till och med den 31 december 2010, hålla inne upp till 100 % av den del av de nationella taken enligt artikel 40 i denna förordning som gäller de frukt- och grönsaksgrödor, andra än ettåriga grödor, som förtecknas i artikel 54.2 tredje stycket i denna förordning,

b)

från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2012, hålla inne upp till 75 % av den del av de nationella taken enligt artikel 40 i denna förordning som gäller de frukt- och grönsaksgrödor, andra än ettåriga grödor, som förtecknas i artikel 54.2 tredje stycket i denna förordning.

I detta fall ska medlemsstaten i fråga betala ut ett extra stöd till jordbrukarna varje år, inom gränsen för det tak som fastställs i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2 i denna förordning.

Det extra stödet ska beviljas jordbrukare som producerar en eller flera av de frukt- och grönsaksprodukter som förtecknas i artikel 54.2 tredje stycket i denna förordning, enligt vad den berörda medlemsstaten har fastställt.

3.   De nya medlemsstater som har utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 143bc i förordning (EG) nr 1782/2003 får senast den 1 augusti 2009 besluta att se över det beslut som fattades 2007 i syfte att antingen

a)

integrera hela eller en del av detta stöd i systemet för enhetlig arealersättning; med avvikelse från artikel 130 i den här förordningen, ska i sådana fall beloppen i fråga ingå i det årliga rambelopp som avses i artikel 123.1 i den här förordningen, eller

b)

integrera hela eller en del av detta stöd i det separata frukt- och grönsaksstödet enligt artikel 127; i sådana fall ska det nya stödet beviljas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, exempelvis de som anges i punkt A.2 i bilaga IX, och för en representativ period som avslutas 2008.

Artikel 129

Separat stöd för bär

1.   Med avvikelse från artikel 122 får de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning senast den 1 augusti 2011 besluta att från och med 2012 bevilja ett separat stöd för bär. Det ska beviljas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier såsom det stöd som erhållits enligt det övergångsstöd för bär som föreskrivs i artikel 98 för en representativ period som ska fastställas av medlemsstaten, men som inte får vara senare än 2008.

2.   Det separata stödet för bär ska beviljas inom gränserna för de belopp som avses i bilaga XII motsvarande stödet för bär.

3.   2012 får medlemsstater som tillämpar denna artikel bevilja nationellt stöd utöver det separata stödet för bär. Gemenskapsstödet och det nationella stödet får sammanlagt inte överskrida följande tak:

Bulgarien: 960 000 EUR,

Lettland: 160 000 EUR,

Litauen: 240 000 EUR,

Ungern: 680 000 EUR,

Polen 19 200 000 EUR.

Artikel 130

Gemensamma bestämmelser för separata stöd

1.   De medel som gjorts tillgängliga för beviljande av det stöd som avses i artiklarna 126, 127, 128 och 129 ska inte ingå i det årliga rambelopp som avses i artikel 123.1. När artikel 126.3 tillämpas ska emellertid skillnaden mellan taket enligt bilaga XV och det tak som faktiskt tillämpas ingå i det årliga rambelopp som avses i artikel 123.1.

2.   Artikel 132 ska inte tillämpas på separata stöd som avses i artiklarna 127, 128 och 129. Artikel 132 ska inte tillämpas på separata stöd som avses i artikel 126, med undantag av Bulgarien och Rumänien.

3.   Vid faktiskt eller förtida arv ska det separata sockerstöd som avses i artikel 126, det separata frukt- och grönsaksstöd som avses i artikel 127 och det separata stöd för bär som avses i artikel 129 beviljas den jordbrukare som ärver jordbruksföretaget, förutsatt att den jordbrukaren är stödberättigad enligt systemet för enhetlig arealersättning.

Artikel 131

Särskilt stöd

1.   De nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning får senast den 1 augusti 2009, den 1 augusti 2010 eller den 1 augusti 2011 besluta att från och med året efter det beslutet, använda upp till 10 % av de nationella tak som avses i artikel 40 för att bevilja stöd till jordbrukare enligt artikel 68.1 och i enlighet med kapitel 5 i avdelning III.

2.   Genom undantag från artikel 68.4 c ska stöd för åtgärder som avses i artikel 68.1 c beviljas i form av en höjning av de belopp per hektar som beviljas inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning.

Artikel 68.3 andra stycket ska inte tillämpas i de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning.

3.   Genom undantag från artikel 69.6 ska nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning som avses i artikel 122 uppbringa de medel som behövs för de stöd som avses i punkt 1 denna artikel genom att

a)

minska sin årliga finansieringsram enligt artikel 123, och/eller

b)

göra en linjär minskning av beloppen för de direktstöd som inte omfattas av systemet för enhetlig arealersättning.

4.   De belopp som avses i punkt 1 ska fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.

Beloppen ska dras av från de berörda nya medlemsstaternas årliga finansieringsramen enligt artikel 123.1.

KAPITEL 4

Kompletterande nationellt direktstöd och direktstöd

Artikel 132

Kompletterande nationellt direktstöd och direktstöd

1.   I denna artikel avses med GJP-liknande nationellt system ett nationellt system för direktstöd som tillämpades före de nya medlemsstaternas anslutning och enligt vilket stöd beviljades jordbrukare för produktion som berättigar till något av direktstöden.

2.   De nya medlemsstaterna ska, med kommissionens tillstånd, ha möjlighet att komplettera direktstöden enligt följande:

a)

Alla direktstöd med upp till 30 procentenheter över den tillämpliga nivå som anges i artikel 121 för det aktuella året. För Bulgarien och Rumänien ska följande gälla: 65 % av nivån för direktstöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004 under 2009 samt från och med 2010 upp till 50 procentenheter över den tillämpliga nivå som anges i artikel 121 andra stycket för det aktuella året. Tjeckien får emellertid komplettera direktstödet inom sektorn för potatisstärkelse upp till 100 % av den tillämpliga nivån i medlemsstater som inte är nya medlemsstater. För sådana direktstöd som avses i kapitel 7 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 får medlemsstaterna emellertid komplettera direktstöden upp till 100 %. För Bulgarien och Rumänien ska följande högsta procentsatser gälla: 95 % under 2009 och 100 % från och med 2010.

Eller enligt följande:

b)

i)

När det gäller alla direktstöd utom systemet med samlat gårdsstöd, med upp till det sammanlagda direktstöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till för varje enskild produkt i den nya medlemsstaten under kalenderåret 2003 vid tillämpning av ett GJP-liknande nationellt system, ökat med 10 procentenheter. För Litauen ska referensåret emellertid vara kalenderåret 2002. För Bulgarien och Rumänien ska referensåret vara kalenderåret 2006. För Slovenien ska ökningen vara 25 procentenheter.

ii)

När det gäller systemet med samlat gårdsstöd ska det totala kompletterande nationella direktstöd som en ny medlemsstat kan bevilja för ett visst år vara begränsat till ett specifikt rambelopp. Detta rambelopp ska vara lika med skillnaden mellan

det totala belopp GJP-liknande nationellt direktstöd som skulle vara tillgängligt i den berörda nya medlemsstaten för kalenderåret 2003 eller, för Litauen, för kalenderåret 2002, i vartdera fallet ökat med 10 procentenheter. För Bulgarien och Rumänien ska referensåret emellertid vara kalenderåret 2006. För Slovenien ska ökningen vara 25 procentenheter,

den berörda nya medlemsstatens nationella tak enligt förteckningen i bilaga VIII, vid behov anpassat i enlighet med artikel 51.2.

Vid beräkningen av det totala belopp som avses i första strecksatsen ska det nationella direktstöd, eller de delar därav som motsvarar det direktstöd i gemenskapen, eller de delar därav som beaktades vid beräkningen av det faktiska taket för den berörda nya medlemsstaten i enlighet med artikel 40 och artikel 51.2 ingå.

En ny medlemsstat kan, för varje direktstöd som berörs, välja att tillämpa första stycket a eller b.

Det totala direktstöd som en jordbrukare efter anslutningen kan beviljas i de nya medlemsstaterna enligt det relevanta direktstödsystemet, inklusive allt kompletterande nationellt direktstöd, får inte överstiga den stödnivå som jordbrukaren skulle vara berättigad till enligt det motsvarande direktstödsystem som vid samma tidpunkt tillämpas i medlemsstater som inte är nya medlemsstater från och med 2012, med beaktande av tillämpningen av artikel 7 jämförd med artikel 10.

3.   Cypern får komplettera direktstöd som betalas ut till en jordbrukare inom ramen för direktstöd för de stödsystem som förtecknas i bilaga I upp till den sammanlagda stödnivå som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till i Cypern 2001.

De cypriotiska myndigheterna ska se till att det sammanlagda direktstöd som en jordbrukare beviljas i Cypern efter anslutningen enligt det relevanta direktstödsystemet, inklusive allt kompletterande nationellt direktstöd, inte i något fall överstiger den stödnivå som jordbrukaren skulle vara berättigad till enligt det direktstödssystem som under det aktuella året tillämpas i medlemsstater som inte är nya medlemsstater.

De totala belopp som ska beviljas som kompletterande nationellt stöd anges i bilaga XVI.

Det kompletterande nationella stöd som ska beviljas ska i mån av behov justeras till följd av utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Punkterna 2 och 5 ska inte gälla för Cypern.

4.   Om en ny medlemsstat beslutar att tillämpa systemet för enhetlig arealersättning får den bevilja kompletterande nationellt direktstöd enligt de villkor som anges i punkterna 5 och 8.

5.   Det totala kompletterande nationella stöd som beviljas med tillämpning av systemet för enhetlig arealersättning det året, får begränsas genom ett särskilt rambelopp per (del)sektor, förutsatt att ett sådant (del)sektorspecifikt rambelopp endast kan avse

a)

direktstöd som ingår i systemet med samlat gårdsstöd, och/eller

b)

när det gäller 2009, ett eller flera av de direktstöd som undantas eller kan komma att undantas från systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 70.2 i förordning (EG) nr 1782/2003, eller som kan bli föremål för partiellt genomförande enligt artikel 64.2 i den förordningen.

c)

Från och med 2010, ett eller flera av de direktstöd som kan bli föremål för partiellt genomförande eller särskilt stöd enligt artiklarna 51.2 och 68 i denna förordning.

Detta rambelopp ska vara lika med skillnaden mellan

a)

det totala stödbelopp per (del)sektor som följer av tillämpningen av led a eller b i punkt 2 första stycket, beroende på vad som är lämpligt, och

b)

det totala direktstöd som skulle vara tillgängligt i den berörda nya medlemsstaten för samma (del)sektor under det aktuella året, enligt systemet för enhetlig arealersättning.

6.   Den nya medlemsstaten får, på grundval av objektiva kriterier och efter tillstånd från kommissionen, besluta vilka belopp som ska beviljas som kompletterande nationellt stöd.

7.   I kommissionens tillstånd ska det

a)

om led b i punkt 2 första stycket är tillämpligt specificeras vilka GJP-liknande nationella system för direktstöd som berörs,

b)

fastställas upp till vilken nivå det kompletterande nationella stödet kan betalas ut, procentsatsen för det kompletterande nationella stödet och, i förekommande fall, villkoren för beviljande av stödet,

c)

anges att stödet beviljas med förbehåll för att det kan behöva justeras till följd av utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

8.   Kompletterande nationellt stöd får inte beviljas för jordbruksverksamhet för vilken inget direktstöd föreskrivs i medlemsstater som inte är nya medlemsstater.

Artikel 133

Statligt stöd – Cypern

Cypern kan, utöver det kompletterande nationella direktstödet, bevilja gradvis minskande nationellt övergångsstöd fram till utgången av 2012. Detta statliga stöd ska beviljas i en form som liknar gemenskapsstöd, t.ex. frikopplat stöd.

Med beaktande av den typ av nationellt stöd och de stödbelopp som beviljades 2001, kan Cypern bevilja statligt stöd till de (del)sektorer som anges i bilaga XVII upp till de belopp som anges i den bilagan.

Det statliga stöd som ska beviljas ska i mån av behov justeras till följd av utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Om det visar sig nödvändigt att göra sådana justeringar ska stödbeloppet eller villkoren för beviljande av stöd ändras på grundval av ett kommissionsbeslut.

Cypern ska överlämna en årlig rapport till kommissionen om genomförandet av de statliga stödåtgärderna, med uppgift om stödformer och stödbelopp för varje (del)sektor.

AVDELNING VI

ÖVERFÖRINGAR AV MEDEL

Artikel 134

Överföring av medel till omstrukturering i bomullsproducerande områden

Ett belopp på 22 000 000 EUR ska varje år finnas tillgängligt som extra gemenskapsstöd för åtgärder i bomullsproducerande områden som ingår i program för landsbygdsutveckling finansierade genom EJFLU.

Artikel 135

Överföring av medel till omstrukturering i tobaksproducerande områden

Från och med budgetåret 2011 ska ett belopp på 484 000 000 EUR finnas tillgängligt som extra gemenskapsstöd för åtgärder i tobaksproducerande områden som ingår i program för landsbygdsutveckling finansierade genom EJFLU, för de medlemsstater i vilka tobaksproducenterna mottog stöd i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (36) under 2000, 2001 och 2002.

Artikel 136

Överföring till EJFLU

Medlemsstaterna får senast den 1 augusti 2009 besluta att göra ett belopp som ska beräknas i enlighet med artikel 69.7 tillgängligt från och med budgetåret 2011 för gemenskapsstöd till programplanering och finansiering av jordbruksutveckling genom EJFLU i stället för att använda artikel 69.6a.

AVDELNING VII

GENOMFÖRANDE-, ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Genomförandebestämmelser

Artikel 137

Bekräftelse av stödrättigheter

1.   Stödrättigheter som tilldelats jordbrukare före den 1 januari 2009 ska betraktas som lagliga och korrekta från och med den 1 januari 2010.

2.   Punkt 1 ska inte gälla stödrättigheter som tilldelats jordbrukare på grundval av formellt inkorrekta ansökningar, med undantag av sådana fall där felet inte rimligen kunde ha upptäckts av jordbrukaren.

3.   Punkt 1 ska inte påverka kommissionens befogenhet att fatta beslut enligt artikel 31 i förordning (EG) nr 1290/2005 rörande utgifter för stöd som beviljats för något kalenderår till och med år 2009.

Artikel 138

Tillämpning i de yttersta randområdena

Avdelningarna III och IV ska inte tillämpas i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och Madeira eller på Kanarieöarna.

Artikel 139

Statligt stöd

Genom undantag från artikel 180 i förordning (EG) nr 1234/2007 och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror (37), ska medlemsstaterna i enlighet med denna förordning inte tillämpa artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget på utbetalningar enligt artiklarna 41, 57, 64, 68, 69, 70, 71, 82.2, 86, 98.4, 111.5, 120, 129.3, 131, 132 och 133 i den här förordningen.

Artikel 140

Överföring av information till kommissionen

Medlemsstaterna ska i detalj informera kommissionen om vilka åtgärder de vidtar för att genomföra den här förordningen och särskilt sådana åtgärder som rör artiklarna 6, 12, 28, 41, 45, 46, 47, 48, 51, 57, 58, 68, 69, 70, 71, 72 och 131.

Artikel 141

Förvaltningskommitté för direktstöd

1.   Kommissionen ska biträdas av förvaltningskommittén för direktstöd.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

Artikel 142

Tillämpningsbestämmelser

Närmare bestämmelser för den här förordningen ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2. De ska särskilt omfatta följande:

a)

närmare bestämmelser om inrättandet av ett system för jordbruksrådgivning,

b)

närmare bestämmelser om kriterier för fördelning av sådana belopp som blir tillgängliga genom tillämpning av modulering,

c)

närmare bestämmelser om beviljande av stöd enligt den här förordningen, inbegripet villkor för stödberättigande, datum för ansökningar samt bestämmelser för utbetalning och kontroll, liksom om kontroll och fastställande av stödrättigheter, inbegripet varje nödvändig utväxling av uppgifter med medlemsstaterna, och om fastställande av överskridanden av basarealer eller den maximala garantiarealen samt närmare bestämmelser om fastställande av perioden för innehållande, för indragning och för omfördelning av ej använda bidragsrättigheter som fastställts enligt avdelning IV kapitel 1 avsnitten 10 och 11,

d)

när det gäller systemet med samlat gårdsstöd, närmare bestämmelser särskilt om inrättande av en nationell reserv, överföring av stödrättigheter, definitionen av fleråriga grödor, permanent betesmark, jordbruksmark och gräsmark, alternativen i kapitlen 2 och 3 i avdelning III och integreringen av kopplat stöd i avdelning III kapitel IV,

e)

närmare bestämmelser om genomförandet av bestämmelserna i avdelning V,

f)

närmare bestämmelser om integreringen av frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor i systemet med samlat gårdsstöd, inklusive ansökningsförfarandet under det första genomförandeåret samt för det stöd som avses i avdelning IV kapitel I avsnitten 8 och 9,

g)

närmare bestämmelser om införandet av stöd för vin i systemet med samlat gårdsstöd, inklusive ansökningsförfarandet under det första tillämpningsåret, i enlighet med förordning (EG) nr 479/2008,

h)

när det gäller hampa, närmare bestämmelser om särskilda kontrollåtgärder och metoder för fastställande av halten av tetrahydrocannabinol,

i)

sådana ändringar av bilaga I som kan bli nödvändiga med hänsyn till de kriterier som anges i artikel 1,

j)

sådana ändringar av bilagorna V och IX som kan bli nödvändiga särskilt med hänsyn till ny gemenskapslagstiftning,

k)

de grundläggande funktionerna i identifieringssystemet för jordbruksskiften och hur dessa ska utformas,

l)

eventuella ändringar som får göras i stödansökningarna och undantag från kravet att lämna in en stödansökan,

m)

bestämmelser om vilka uppgifter stödansökningarna minst ska innehålla,

n)

bestämmelser om administrativa kontroller, kontroller på plats och kontroller genom fjärranalys,

o)

bestämmelser om tillämpning av minskning och uteslutning av stöd i de fall där de skyldigheter som avses i artiklarna 4 och 22 inte fullgörs, inklusive fall där minskning och uteslutning inte tillämpas,

p)

sådana ändringar i bilaga VI som kan bli nödvändiga med hänsyn till de kriterier som anges i artikel 26,

q)

meddelanden till kommissionen från medlemsstaterna och vice versa,

r)

åtgärder som är både nödvändiga och vederbörligen motiverade för att akut lösa praktiska och specifika problem, särskilt sådana som rör genomförandet av kapitel 4 i avdelning II och kapitlen 2 och 3 i avdelning III; sådana åtgärder får avvika från vissa delar av den här förordningen, men bara i den omfattning och under den tid som detta är absolut nödvändigt,

s)

när det gäller bomull, närmare bestämmelser om

i)

hur minskningen av stödet enligt artikel 90.4 ska beräknas,

ii)

de godkända branschorganisationerna, särskilt finansieringen av dem samt kontroller och påföljder.

KAPITEL 2

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 143

Ändringar av förordning (EG) nr 1290/2005

Förordning (EG) nr 1290/2005 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 12.2 ska ersättas med följande:

”2.   Kommissionen ska fastställa de belopp som med tillämpning av artiklarna 9, 10.4, 134, 135 och 136 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (38), artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 378/2007 av den 27 mars 2007 om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (39) och artikel 23.2 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (40) ska ställas till förfogande för EJFLU.

2.

Artikel 18.3 ska ersättas med följande:

”3.   Nationella tak för direktstöd enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 73/2009, anpassade i enlighet med artikel 11.1 i samma förordning, ska betraktas som finansiella tak uttryckta i euro.”.

Artikel 144

Ändringar av förordning (EG) nr 247/2006

Förordning (EG) nr 247/2006 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 23.2 ska ersättas med följande:

”2.   Gemenskapen ska finansiera de åtgärder som föreskrivs i avdelningarna II och III i denna förordning upp till följande årliga belopp:

(miljoner EUR)

 

Budgetår 2007

Budgetår 2008

Budgetår 2009

Budgetår 2010

Budgetår 2011 och följande år

De franska utomeuropeiska departementen

126,6

262,6

269,4

273,0

278,41

Azorerna och Madeira

77,9

86,98

87,08

87,18

106,21

Kanarieöarna

127,3

268,4

268,4

268,4

268,42”

2.

Följande artikel ska införas:

Artikel 24b

1.   Senast den 1 augusti 2009 ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna sina förslag till ändringar av de övergripande programmen, vilka ska återspegla de ändringar av artikel 23.2 som gjorts genom rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (41).

2.   Kommissionen ska utvärdera de ändringarna som lagts fram och besluta om godkännande av dem senast fyra månader från det att de lagts fram i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Artikel 145

Ändringar av förordning (EG) nr 378/2007

Förordning (EG) nr 378/2007 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Minskningar genom frivillig modulering ska göras på samma beräkningsgrund som den som gäller för modulering enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (41).

b)

Följande punkt 5 ska läggas till:

”5.   De procentsatser för modulering som gäller för jordbrukare i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 73/2009 minus fem procentenheter, ska dras av från den procentsats för frivillig modulering som tillämpas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 4 i denna artikel. Både den procentsats som ska dras av och den slutliga procentsatsen för frivillig modulering ska vara lika med eller högre än 0.”.

2.

Artikel 3.1 a ska ersättas med följande:

”a)

genom undantag från artikel 1.3 i denna förordning, tillämpa minskningar genom modulering på grundval den beräkningsmetod som gäller för modulering i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 73/2009, utan att ta hänsyn till den uteslutning beträffande 5 000 EUR som föreskrivs i punkt 1 i samma artikel, och/eller”.

Artikel 146

Upphävanden

1.   Förordning (EG) nr 1782/2003 ska upphöra att gälla.

Artiklarna 20.2, 64.2, 66, 67, 68, 68a, 68b, 69, 70.1b och 70.2 och kapitlen 1 (durumvete), 5 (energigrödor), 7 (mjölkbidrag), 10 (arealstöd för jordbruksgrödor), 10b (stöd för olivodlingar), 10c (tobaksstöd) och 10d (arealstöd för humle) i avdelning IV i den förordningen ska dock fortsätta att gälla under 2009.

2.   Hänvisningar i denna förordning till förordning (EG) nr 1782/2003 ska innebära hänvisningar till den förordningen så som den är i kraft innan den upphävs.

Hänvisningar i andra rättsakter till förordning (EG) nr 1782/2003 ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XVIII.

Artikel 147

Övergångsbestämmelser

Kommissionen får, i enlighet med förfarandet som anges i artikel 141.2, anta de åtgärder som krävs för att underlätta övergången från de ordningar som föreskrivs i förordning (EG) nr 1782/2003 till dem som införs genom denna förordning.

Artikel 148

Övergångsåtgärder för de nya medlemsstaterna

I de fall där övergångsåtgärder blir nödvändiga för att kunna underlätta övergången för de nya medlemsstaterna från systemet för enhetlig arealersättning till systemet med samlat gårdsstöd och till andra stödordningar som avses i avdelningarna III och IV, ska sådana åtgärder vidtas enligt det förfarande som anges i artikel 141.2.

Artikel 149

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Dock ska

a)

artikel 138 tillämpas från och med den 1 januari 2010,

b)

normerna för fastställande och/eller bibehållande av livsmiljöer, iakttagande av tillståndsförfaranden vid användning av vatten för bevattning och specificering av landskapselement enligt bilaga III tillämpas från och med den 1 januari 2010,

c)

normerna för anläggning av buffertremsor längs vattendrag enligt bilaga III tillämpas tidigast från och med den 1 januari 2010 och senast från och med den 1 januari 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel, den 19 januari 2009.

På rådets vägnar

P. GANDALOVIČ

Ordförande


(1)  Yttrande av den 19 november 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Yttrande av den 23 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT). Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(3)  Yttrande av den 8 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT). Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(4)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(5)  Rådets beslut 2002/358/EG av den 25 april 2002 om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtagandena inom ramen för detta (EGT L 130, 15.5.2002, s. 1).

(6)  EUT L 299,16.11.2007, s. 1.

(7)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(8)  EUT L 95, 5.4.2007, s. 1.

(9)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(10)  EUT L 63, 23.6.2007, s. 17.

(11)  Se sidan 1 i detta nummer i EUT.

(12)  EUT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(13)  EUT L 5, 21.10.2003, s. 8.

(14)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 42.

(15)  EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

(16)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(17)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(18)  EGT L 323, 28.11.2002, s. 48.

(19)  EUT L 213, 8.8.2008, s. 31.

(20)  EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.

(21)  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

(22)  EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(23)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(24)  EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(25)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 29.

(26)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 49.

(27)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

(28)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(29)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(30)  EUT L 3, 5.1.2008, s. 1.

(31)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.

(32)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1.

(33)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

(34)  EGT L 125, 23.5.1996, s. 3.

(35)  EGT L 125, 23.5.1996, s. 10.

(36)  EUT L 215, 30.7.1992, s. 70.

(37)  EUT L 214, 4.8.2006, s.7.

(38)  EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(39)  EUT L 95, 5.4.2007, s. 1.

(40)  EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.”.

(41)  EUT L 30, 31.1.2009, s. 16”.


BILAGA I

Förteckning över stödsystem

Sektor

Rättslig grund

Anmärkningar

Samlat gårdsstöd

Avdelning III i denna förordning

Frikopplat stöd

Systemet för enhetlig arealersättning

Avdelning V kapitel 2 i denna förordning

Frikopplat stöd som ersätter alla de direktstöd som förtecknas i denna bilaga, förutom separata stöd

Durumvete

Avdelning IV kapitel 1 i förordning (EG) nr 1782/2003 (1)

Arealstöd

Proteingrödor

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 3 i denna förordning

Arealstöd

Ris

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 1 i denna förordning

Arealstöd

Nötter

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 4 i denna förordning

Arealstöd

Energigrödor

Avdelning IV kapitel 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 (1)

Arealstöd

Stärkelsepotatis

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i denna förordning

Produktionsstöd till odlare

Utsäde

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 5 i denna förordning

Produktionsstöd

Jordbruksgrödor

Avdelning IV kapitel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003 (1)

Arealstöd

Får- och getkött

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 10 i denna förordning

Tack- och getbidrag

Nöt- och kalvkött

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 11 i denna förordning

Särskilt bidrag, am- och dikobidrag (inklusive det som betalas för kvigor och det nationella tilläggsbidraget för am- och dikor om det samfinansieras) och slaktbidrag

Särskilda typer av jordbruk och kvalitetsproduktion

Artikel 69 i förordning (EG) nr 1782/2003 (1)

 

Särskilt stöd

Avdelning III kapitel 5 i denna förordning

 

Olivodlingar

Avdelning IV kapitel 10b i förordning (EG) nr 1782/2003 (1)

Arealstöd

Silkesmaskar

Artikel 111 i förordning (EG) nr 1234/2007

Stöd för att främja silkesodling

Tobak

Avdelning IV kapitel 10c i förordning (EG) nr 1782/2003 (1)

Produktionsstöd

Humle

Avdelning IV kapitel 10d i förordning (EG) nr 1782/2003 (1)

Arealstöd

Sockerbetor, sockerrör och cikoria för framställning av socker eller inulinsirap

Artikel 126 i denna förordning

Frikopplat stöd

Sockerbetor och sockerrör för framställning av socker

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 7 i denna förordning

Produktionsstöd

Frukt och grönsaker som levereras till bearbetning

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 8 i denna förordning

Övergångsstöd för frukt och grönsaker

Jordgubbar och hallon som levereras till bearbetning

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 9 i denna förordning

Övergångsstöd för bär

Frukt och grönsaker

Artikel 127 i denna förordning

Separat frukt- och grönsaksstöd

Posei

Avdelning III i förordning (EG) nr 247/2006

Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen

Egeiska öarna

Kapitel 3 i förordning (EG) nr 1405/2006

Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen

Bomull

Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6 i denna förordning

Arealstöd


(1)  Endast för 2009.


BILAGA II

Föreskrivna verksamhetskrav som avses i artiklarna 4 och 5

Punkt A

Miljö

1.

Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1)

Artiklarna 3.1, 3.2 b, 4.1, 4.2 och 4.4 samt artikel 5 a, b och d

2.

Rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (EGT L 20, 26.1.1980, s. 43)

Artiklarna 4 och 5

3.

Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6)

Artikel 3

4.

Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1)

Artiklarna 4 och 5

5.

Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7)

Artiklarna 6 och 13.1 a

Folkhälsa och djurhälsa

Identifiering och registrering av djur

6.

Rådets direktiv 2008/71/EG av den 15 juli 2008 om identifikation och registrering av djur (EUT L 213, 8.8.2005, s. 31)

Artiklarna 3, 4, och 5

7.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1)

Artiklarna 4 och 7

8.

Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8)

Artiklarna 3, 4, och 5

Punkt B

Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd

9.

Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1)

Artikel 3

10.

Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3)

Artikel 3 a, b, d och e samt artiklarna 4, 5 och 7

11.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1)

Artiklarna 14, 15, 17.1 (1), 18, 19 och 20

12.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1)

Artiklarna 7, 11, 12, 13 och 15

Anmälan av sjukdomar

13.

Rådets direktiv 85/511/EG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT L 315, 26.11.1985, s. 11)

Artikel 3

14.

Rådets direktiv 92/119/EG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (EGT L 62, 15.3.1993, s. 69)

Artikel 3

15.

Rådets direktiv 2000/75/EG av den 20 november 2000 om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av blåtunga (EGT L 327, 22.12.2000, s. 74)

Artikel 3

Punkt C

Djurskydd

16.

Rådets direktiv 91/629/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EGT L 340, 11.12.1991, s. 28)

Artiklarna 3 och 4

17.

Rådets direktiv 91/630/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EGT L 340, 11.12.1991, s. 33)

Artiklarna 3 och 4.1

18.

Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23)

Artikel 4


(1)  Genomfört särskilt genom:

förordning (EEG) nr 2377/90: Artiklarna 2, 4 och 5,

förordning (EG) nr 852/2004: Artikel 4.1 och bilaga I del A (II 4 (g, h, j), 5 (f, h): 6; III 8 (a, b, d, e), 9 (a, c,

förordning (EG) nr 853/2004: Artikel 3.1 och bilaga III avsnitt IX kapitel 1 (I-1 b, c, d, e; I-2 a (i, ii, iii), b (i, ii), c; I-3; I-4; I-5; II-A 1, 2, 3, 4; II-B 1(a, d), 2, 4 (a, b)), bilaga III avsnitt X kapitel 1.1,

förordning (EG) nr 183/2005: Artikel 5.1 och bilaga I del A (1/-4 e, g; II-2 a, b, e), artikel 5.5 och bilaga III (1, 2), artikel 5.6,

förordning (EG) nr 396/2005: Artikel 18.


BILAGA III

God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, vilka avses i artikel 6

Problem

Obligatoriska normer

Frivilliga normer

Markerosion:

Skydda marken genom lämpliga åtgärder

Minimikrav för marktäckning

Bibehåll terrasser

Minimikrav för markanvändning som avspeglar lokala förhållanden

 

Organiskt material i mark:

Bibehålla markens innehåll av organiskt material med lämpliga metoder

Skötsel av stubbåkrar

Normer för växtföljder

Markstruktur:

Bibehålla markstrukturen genom lämpliga åtgärder

 

Lämplig maskinanvändning

Lägsta hävdnivå:

Säkerställa en lägsta hävdnivå och undvika försämring av livsmiljöer

Bibehållande av landskapselement, i lämpliga fall även häckar, dammar, diken, träd på rad, i grupp eller isolerade träd samt åkerkanter

Regler om minsta djurtäthet och/eller andra lämpliga system

Upprättande och/eller bevarande av livsmiljöer

 

Se till att oönskad vegetation inte inkräktar på odlingsmark

Förbud mot att gräva upp olivträd

Skydd av permanent betesmark

Bibehållande av olivlundar och vinrankor i gott vegetativt skick

Vattenskydd och vattenförvaltning:

Skydda vatten mot föroreningar och avrinning, och förvalta vattenförbrukningen

Upprätta buffertremsor längs vattendrag (1)

 

Följa tillståndsförfarandena för användning av vatten för bevattning


(1)  Obs.: Buffertremsor för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden måste inom och utanför sådana sårbara zoner som anges i artikel 3.2 i direktiv 91/676/EEG, åtminstone uppfylla de krav som avser spridning av gödselmedel på mark i närheten av vattendrag och som finns i punkt A4 i bilaga II till direktiv 91/676/EEG, vilket ska tillämpas i enlighet med medlemsstaternas handlingsprogram, upprättat i enlighet med artikel 5.4 i direktiv 91/676/EEG.


BILAGA IV

(miljoner EUR)

Kalenderår

2009

2010

2011

2012

Belgien

583,2

575,4

570,8

569,0

Republiken Tjeckien

 

 

 

825,9

Danmark

987,4

977,3

968,9

964,3

Tyskland

5 524,8

5 445,2

5 399,7

5 372,2

Estland

 

 

 

92,0

Irland

1 283,1

1 272,4

1 263,8

1 255,5

Grekland

2 561,4

2 365,1

2 358,9

2 343,8

Spanien

5 018,3

5 015,5

4 998,3

5 010,3

Frankrike

8 064,4

7 943,7

7 876,2

7 846,8

Italien

4 345,9

4 147,9

4 121,0

4 117,9

Cypern

 

 

 

49,1

Lettland

 

 

 

133,9

Litauen

 

 

 

346,7

Luxemburg

35,6

35,2

35,1

34,7

Ungern

 

 

 

1 204,5

Malta

 

 

 

5,1

Nederländerna

836,9

829,1

822,5

830,6

Österrike

727,6

722,4

718,8

715,5

Polen

 

 

 

2 787,1

Portugal

557,7

545,0

545,0

545,0

Slovenien

 

 

 

131,5

Slovakien

 

 

 

357,9

Finland

550,0

544,5

541,4

539,2

Sverige

733,1

726,5

721,1

717,5

Förenade kungariket

3 373,1

3 345,6

3 339,6

3 336,1


BILAGA V

Förteckning över spannmål som avses i artikel 9.3

KN-nummer

Beskrivning

Spannmål

 

1001 10 00

Durumvete

1001 90

Vete och blandsäd av vete och råg utom durumvete

1002 00 00

Råg

1003 00

Korn

1004 00 00

Havre

1005

Majs

1007 00

Sorghum

1008

Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål

0709 90 60

Sockermajs


BILAGA VI

Förenliga stöd som avses i artikel 26

Sektor

Rättslig grund

Mindre gynnade områden och områden med miljöbetingade begränsningar

Artiklarna 13 a, 14.1, 14.2 första och andra strecksatserna, 15, 17–20, 51.3 och 55.4 i förordning (EG) nr 1257/1999

Åtgärder för ett hållbart utnyttjande av jordbruksmark, via

stöd för naturbetingade svårigheter, för jordbrukare i bergsområden

Artikel 36 a i i förordning (EG) nr 1698/2005

stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter

Artikel 36 a ii i förordning (EG) nr 1698/2005

Natura 2000-stöd och stöd som är kopplat till direktiv 2000/60/EG

Artikel 36 a iii i förordning (EG) nr 1698/2005

stöd för miljövänligt jordbruk

Artikel 36 a iv i förordning (EG) nr 1698/2005

Åtgärder för ett hållbart utnyttjande av skogsmark, via

en första beskogning av jordbruksmark

Artikel 36 b i i förordning (EG) nr 1698/2005

Natura 2000-stöd

Artikel 36 b iv i förordning (EG) nr 1698/2005

stöd för miljövänligt skogsbruk

Artikel 36 b v i förordning (EG) nr 1698/2005

Vin

Ändring av förordning (EG) nr 479/2008


BILAGA VII

Koefficienter som ska tillämpas enligt artikel 28.1

Medlemsstat

Gränsvärde för EUR-tröskeln

(artikel 28.1a)

Gränsvärde för hektartrösklen

(artikel 28.1b)

Belgien

400

2

Bulgarien

200

0,5

Republiken Tjeckien

200

5

Danmark

300

5

Tyskland

300

4

Estland

100

3

Irland

200

3

Grekland

400

0,4

Spanien

300

2

Frankrike

300

4

Italien

400

0,5

Cypern

300

0,3

Lettland

100

1

Litauen

100

1

Luxemburg

300

4

Ungern

200

0,3

Malta

500

0,1

Nederländerna

500

2

Österrike

200

2

Polen

200

0,5

Portugal

200

0,3

Rumänien

200

0,3

Slovenien

300

0,3

Slovakien

200

2

Finland

200

3

Sverige

200

4

Förenade kungariket

200

5


BILAGA XVIII

Nationella tak som avses i artikel 40

Tabell 1

(1000 EUR)

Medlemsstat

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Belgien

614 179

611 805

611 805

614 855

614 855

614 855

614 855

614 855

Danmark

1 030 478

1 030 478

1 030 478

1 049 002

1 049 002

1 049 002

1 049 002

1 049 002

Tyskland

5 770 254

5 771 977

5 771 977

5 852 908

5 852 908

5 852 908

5 852 908

5 852 908

Grekland

2 380 713

2 211 683

2 214 683

2 232 533

2 216 533

2 216 533

2 216 533

2 216 533

Spanien

4 858 043

5 091 044

5 108 650

5 282 193

5 139 444

5 139 444

5 139 444

5 139 444

Frankrike

8 407 555

8 420 822

8 420 822

8 521 236

8 521 236

8 521 236

8 521 236

8 521 236

Irland

1 342 268

1 340 521

1 340 521

1 340 869

1 340 869

1 340 869

1 340 869

1 340 869

Italien

4 143 175

4 207 177

4 227 177

4 370 024

4 370 024

4 370 024

4 370 024

4 370 024

Luxemburg

37 518

37 536

37 646

37 671

37 084

37 084

37 084

37 084

Nederländerna

853 090

853 090

853 090

897 751

897 751

897 751

897 751

897 751

Österrike

745 561

745 235

745 235

751 606

751 606

751 606

751 606

751 606

Portugal

608 751

589 499

589 499

605 962

605 962

605 962

605 962

605 962

Finland

566 801

565 520

565 520

570 548

570 548

570 548

570 548

570 548

Sverige

763 082

763 082

763 082

770 906

770 906

770 906

770 906

770 906

Förenade kungariket

3 985 895

3 975 916

3 975 973

3 988 042

3 987 922

3 987 922

3 987 922

3 987 922


Tabell 2 (1)

Bulgarien

287 399

336 041

416 372

499 327

580 087

660 848

741 606

814 295

Republiken Tjeckien

559 622

654 241

739 941

832 144

909 313

909 313

909 313

909 313

Estland

60 500

71 603

81 703

92 042

101 165

101 165

101 165

101 165

Cypern

31 670

38 928

43 749

49 146

53 499

53 499

53 499

53 499

Lettland

90 016

105 368

119 268

133 978

146 479

146 479

146 479

146 479

Litauen

230 560

271 029

307 729

346 958

380 109

380 109

380 109

380 109

Ungern

807 366

947 114

1 073 824

1 205 037

1 318 975

1 318 975

1 318 975

1 318 975

Malta

3 752

4 231

4 726

5 137

5 102

5 102

5 102

5 102

Polen

1 877 107

2 192 294

2 477 294

2 788 247

3 044 518

3 044 518

3 044 518

3 044 518

Rumänien

623 399

729 863

907 473

1 086 608

1 264 472

1 442 335

1 620 201

1 780 406

Slovenien

87 942

103 389

117 406

131 537

144 236

144 236

144 236

144 236

Slovakien

240 014

280 364

316 964

355 242

388 176

388 176

388 176

388 176


(1)  Taken beräknade med beaktande av de höjningar som anges i artikel 121.


BILAGA IX

Stödrättigheter enligt artikel 33.1 b iii

A.   Frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor

1.

I denna förordning avses med ”frukt och grönsaker” de produkter som förtecknas i artikel 1.1 i och j i förordning (EG) nr 1234/2007 och med ”matpotatis” annan potatis med KN-nummer 0701 än sådan som är avsedd för framställning av potatisstärkelse, för vilken stöd beviljas enligt artikel 77 i den här förordningen.

Jordbrukarna ska erhålla en stödrättighet per hektar, vilken räknas fram genom att referensbeloppet i punkt 2 divideras med antalet hektar beräknade i enlighet med punkt 3.

2.

Medlemsstaterna ska fastställa det belopp som ska inkluderas i referensbeloppet för varje jordbrukare på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex.

a)

det marknadsstödbelopp som jordbrukaren mottagit, direkt eller indirekt, för frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor,

b)

den areal som används för produktion av frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor,

c)

den producerade mängden frukt och grönsaker, matpotatis och planskolor,

med avseende på en representativ period som kan variera mellan produkterna, under ett eller flera regleringsår med början från och med det regleringsår som slutade 2001 och, för nya medlemsstater, från och med det regleringsår som slutade 2004, fram till och med det regleringsår som slutade 2007.

Tillämpningen av kriterierna i denna punkt kan variera mellan olika frukt- och grönsaksprodukter, typer av matpotatis och plantskolor om det är objektivt berättigat. Medlemsstaterna får på samma grundval besluta att inte fastställa de belopp som ska inkluderas i referensbeloppet och de tillämpliga hektaren enligt denna punkt före utgången av en treårig övergångsperiod som löper ut den 31 december 2010.

3.

Medlemsstaterna ska beräkna tillämpliga hektar på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. de arealer som avses i punkt 2 första stycket b.

4.

En jordbrukare vars produktion under den representativa perioden i punkt 2 påverkades negativt genom force majeure eller exceptionella omständigheter som inträffade före eller under den referensperioden, ska ha rätt att begära att det referensbelopp som avses i punkt 2 beräknas på grundval av det eller de kalenderår under den representativa period som inte påverkades av force majeure eller exceptionella omständigheter.

5.

Om hela referensperioden påverkades av force majeure eller exceptionella omständigheter ska den berörda medlemsstaten beräkna referensbeloppet på grundval av det saluföringsår som närmast föregår den representativa period som valts i enlighet med punkt 3. I så fall ska punkt 1 gälla på motsvarande sätt.

6.

Fall av force majeure eller exceptionella omständigheter ska av den berörda jordbrukaren anmälas skriftligt till den behöriga myndigheten, tillsammans med för myndigheten tillfredsställande bevis, inom den tid som fastställs av varje medlemsstat.

B.   Vin (röjning)

Jordbrukare som deltar i det röjningssystem som fastställs i avdelning V kapitel 3 i förordning (EG) nr 479/2008 ska året efter röjningen tilldelas ett antal stödrättigheter lika med antalet hektar för vilka de har erhållit röjningsbidrag.

Värdet per stödrättighet ska vara lika med det genomsnittliga regionala värdet av stödrättigheterna i den berörda regionen. Värdet per stödrättighet får dock inte i något fall överskrida 350 EUR per hektar.

Genom undantag från det första stycket ska, när de hektar för vilka jordbrukaren har tilldelats röjningsbidrag tidigare hade beaktats vid tilldelning av stödrättigheter, värdet per stödrättighet som innehas av den berörde jordbrukaren ökas med det belopp som blir resultatet när antalet hektar som röjs enligt första stycket multipliceras med det värde per stödrättighet som avses i andra stycket.

C.   Vin (överföring från stödprogrammen)

Om en medlemsstat väljer att ge stöd i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 479/2008 ska den fastställa varje jordbrukares referensbelopp samt tillämpligt antal hektar

a)

på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier,

b)

i förhållande till en representativ referensperiod på ett eller flera vinår från och med vinåret 2005/2006; de referenskriterier som används för att fastställa referensbeloppet och tillämpliga hektar ska dock inte grunda sig på en referensperiod som innefattar vinår efter vinåret 2007/2008, om överföringen i stödprogram rör ersättning till jordbrukare som tidigare har mottagit stöd för spritdrycksdestillation, eller har varit ekonomiska förmånstagare till stöd för användning av koncentrerad druvmust för berikning av vin enligt förordning (EG) nr 479/2008,

c)

som inte får överskrida det totalt tillgängliga beloppet för denna åtgärd enligt artikel 6 e i förordning (EG) nr 479/2008.

Jordbrukarna ska erhålla en stödrättighet per hektar, vilken beräknas genom att det aktuella referensbeloppet divideras med antalet tillämpliga hektar.


BILAGA X

Nationella tak som avses i artikel 54

1.

Den del av de nationella taken enligt artikel 54.1 som avser tomater ska vara följande:

Medlemsstat

Belopp

(miljoner EUR per kalenderår)

Bulgarien

5,394

Republiken Tjeckien

0,414

Grekland

35,733

Spanien

56,233

Frankrike

8,033

Italien

183,967

Cypern

0,274

Malta

0,932

Ungern

4,512

Rumänien

1,738

Polen

6,715

Portugal

33,333

Slovakien

1,018

2.

Den del av de nationella taken enligt artikel 54.2 som avser frukt- och grönsaksgrödor andra än ettåriga grödor ska vara följande:

Medlemsstat

Belopp

(miljoner EUR per kalenderår)

Bulgarien

0,851

Republiken Tjeckien

0,063

Grekland

153,833

Spanien

110,633

Frankrike

44,033

Italien

131,700

Cypern

Under 2009:

4,856

Under 2010:

4,919

Under 2011:

4,982

Under 2012:

5,045

Ungern

0,244

Rumänien

0,025

Portugal

2,900

Slovakien

0,007


BILAGA XI

Integrering av kopplade stöd i systemet med samlat gårdsstöd enligt artikel 63

1.

 

a)

Från och med 2010, det särskilda kvalitetsbidrag för durumvete som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 i förordning (EG) nr 1782/2003.

b)

Senast från och med 2012, det bidrag för proteingrödor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 3 i den här förordningen.

c)

Senast från och med 2012, det grödspecifika stöd för ris som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 1 i den här förordningen.

d)

Senast från och med 2012, det arealstöd för nötter som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 4 i den här förordningen.

e)

Senast från och med 2012, det produktionsstöd för odlare av stärkelsepotatis som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i den här förordningen.

2.

 

a)

Från och med 2012, det stöd för bearbetning av torkat foder som föreskrivs i del II avdelning I kapitel 4 avsnitt I underavsnitt I i förordning (EG) nr 1234/2007.

b)

Från och med 2012, det stöd för bearbetning av lin och hampa som odlas för fiberproduktion som föreskrivs i del II avdelning I kapitel 4 avsnitt I underavsnitt I i förordning (EG) nr 1234/2007.

c)

Från och med 2012, det bidrag för potatisstärkelse som föreskrivs i artikel 95a i förordning (EG) nr 1234/2007.

d)

Från och med 2012, det övergångsstöd för bär som föreskrivs i avdelning IV kapitel 1 avsnitt 9 i den här förordningen.

3.

 

Från och med 2010, om en medlemsstat beviljade

a)

det arealstöd för jordbruksgrödor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

det stöd för olivodlingar som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10b, i förordning (EG) nr 1782/2003,

c)

det arealstöd för humle som föreskrivs i avdelning IV, kapitel 10d, i förordning (EG) nr 1782/2003.

Från och med 2012, om en medlemsstat beviljade

a)

det stöd för utsäde som föreskrivs i avdelning IV avsnitt 5 kapitel 1 i den här förordningen,

b)

det nöt- och kalvköttsbidrag, med undantag av am- och dikobidraget som föreskrivs i artikel 53 i den här förordningen.

4.

 

Från och med 2010 om en medlemsstat i enlighet med artikel 51.1 i den här förordningen inte längre beviljar följande stöd eller när den beslutar att bevilja stöd på en lägre nivå:

a)

de får- och getköttsbidrag som avses i artikel 67 i förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

de nöt- och kalvköttsbidrag som avses i artikel 68 i förordning(EG) nr 1782/2003 eller i artikel 53.2 i denna förordning, vid tillämpning av artikel 51.1 andra stycket i denna förordning,

c)

de övergångsbidrag för frukt och grönsaker som avses i artikel 68b i förordning (EG) nr 1782/2003.


BILAGA XII

Integrering av kopplade stöd i systemet med samlat gårdsstöd enligt artikel 64

Torkat foder (förordning (EG) nr 1234/2007)

(1000 EUR)

Medlemsstat

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Danmark

2 779

2 779

2 779

2 779

2 779

Tyskland

8 475

8 475

8 475

8 475

8 475

Irland

132

132

132

132

132

Grekland

1 238

1238

1 238

1 238

1 238

Spanien

43 725

43 725

43 725

43 725

43 725

Frankrike

35 752

35 752

35 752

35 752

35 752

Italien

22 605

22 605

22 605

22 605

22 605

Nederländerna

5 202

5 202

5 202

5 202

5 202

Österrike

64

64

64

64

64

Portugal

69

69

69

69

69

Finland

10

10

10

10

10

Sverige

180

180

180

180

180

Förenade kungariket

1 478

1 478

1 478

1 478

1 478

Republiken Tjeckien

922

922

922

922

922

Litauen

21

21

21

21

21

Ungern

1 421

1 421

1 421

1 421

1 421

Polen

147

147

147

147

147

Slovakien

91

91

91

91

91


Särskilt kvalitetsbidrag för durumvete

(1000 EUR)

Medlemsstat

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Grekland

20 301

20 301

20 301

20 301

20 301

20 301

20 301

Spanien

22 372

22 372

22 372

22 372

22 372

22 372

22 372

Frankrike

8 320

8 320

8 320

8 320

8 320

8 320

8 320

Italien

42 457

42 457

42 457

42 457

42 457

42 457

42 457

Österrike

280

280

280

280

280

280

280

Portugal

80

80

80

80

80

80

80

Bulgarien

349

436

523

610

698

785

872

Cypern

173

198

223

247

247

247

247

Ungern

70

80

90

100

100

100

100


Bidrag för proteingröd

(1000 EUR)

Medlemsstat

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Belgien

84

84

84

84

84

84

84

Danmark

843

843

843

843

843

843

843

Tyskland

7 231

7 231

7 231

7 231

7 231

7 231

7 231

Irland

216

216

216

216

216

216

216

Grekland

242

242

242

242

242

242

242

Spanien

10 905

10 905

10 905

10 905

10 905

10 905

10 905

Frankrike

17 635

17 635

17 635

17 635

17 635

17 635

17 635

Italien

5 009

5 009

5 009

5 009

5 009

5 009

5 009

Luxemburg

21

21

21

21

21

21

21

Nederländerna

67

67

67

67

67

67

67

Österrike

2 051

2 051

2 051

2 051

2 051

2 051

2 051

Portugal

214

214

214

214

214

214

214

Finland

303

303

303

303

303

303

303

Sverige

2 147

2 147

2 147

2 147

2 147

2 147

2 147

Förenade kungariket

10 500

10 500

10 500

10 500

10 500

10 500

10 500

Bulgarien

160

201

241

281

321

361

401

Republiken Tjeckien

1 858

2 123

2 389

2 654

2 654

2 654

2 654

Estland

169

194

218

242

242

242

242

Cypern

17

19

22

24

24

24

24

Lettland

109

124

140

155

155

155

155

Litauen

1 486

1 698

1 911

2 123

2 123

2 123

2 123

Ungern

1 369

1 565

1 760

1 956

1 956

1 956

1 956

Polen

1 723

1 970

2 216

2 462

2 462

2 462

2 462

Rumänien

911

1 139

1 367

1 595

1 822

2 050

2 278

Slovenien

63

72

81

90

90

90

90

Slovakien

1 003

1 146

1 290

1 433

1 433

1 433

1 433


Grödspecifikt stöd för ris

(1000 EUR)

Medlemsstat

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Grekland

11 407

11 407

11 407

11 407

11 407

11 407

11 407

Spanien

49 993

49 993

49 993

49 993

49 993

49 993

49 993

Frankrike

7 844

7 844

7 844

7 844

7 844

7 844

7 844

Italien

99 473

99 473

99 473

99 473

99 473

99 473

99 473

Portugal

11 193

11 193

11 193

11 193

11 193

11 193

11 193

Bulgarien

575

719

863

1007

1 151

1 294

1 438

Ungern

524

599

674

749

749

749

749

Rumänien

25

32

38

44

50

57

63


Arealstöd för nötter

(1000 EUR)

Medlemsstat

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Belgien

12

12

12

12

12

12

12

Tyskland

181

181

181

181

181

181

181

Grekland

4 963

4 963

4 963

4 963

4 963

4 963

4 963

Spanien

68 610

68 610

68 610

68 610

68 610

68 610

68 610

Frankrike

2 089

2 089

2 089

2 089

2 089

2 089

2 089

Italien

15 710

15 710

15 710

15 710

15 710

15 710

15 710

Luxemburg

12

12

12

12

12

12

12

Nederländerna

12

12

12

12

12

12

12

Österrike

12

12

12

12

12

12

12

Portugal

4 987

4 987

4 987

4 987

4 987

4 987

4 987

Förenade kungariket

12

12

12

12

12

12

12

Bulgarien

579

724

868

1 013

1 158

1 302

1 447

Cypern

431

493

554

616

616

616

616

Ungern

245

280

315

350

350

350

350

Polen

355

406

456

507

507

507

507

Rumänien

79

99

119

139

159

179

199

Slovenien

25

29

33

36

36

36

36

Slovakien

262

299

337

374

374

374

374


Lin och hampa som odlas för fiberproduktion ( förordning (EG) nr 1234/2007)

(1000 EUR)

Medlemsstat

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Belgien

2 954

2 954

2 954

2 954

2 954

Danmark

3

3

3

3

3

Tyskland

244

244

244

244

244

Spanien

138

138

138

138

138

Frankrike

13 592

13 592

13 592

13 592

13 592

Italien

50

50

50

50

50

Nederländerna

1 111

1 111

1 111

1 111

1 111

Österrike

20

20

20

20

20

Finland

5

5

5

5

5

Förenade kungariket

83

83

83

83

83

Republiken Tjeckien

534

534

534

534

534

Lettland

104

104

104

104

104

Litauen

360

360

360

360

360

Ungern

42

42

42

42

42

Polen

114

114

114

114

114


Bidrag för potatisstärkelse (artikel 95a i förordning (EG) nr 1234/2007)

(1000 EUR)

Medlemsstat

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Danmark

3 743

3 743

3 743

3 743

3 743

Tyskland

16 279

16 279

16 279

16 279

16 279

Spanien

43

43

43

43

43

Frankrike

5 904

5 904

5 904

5 904

5 904

Nederländerna

9 614

9 614

9 614

9 614

9 614

Österrike

1 061

1 061

1 061

1 061

1 061

Finland

1 183

1 183

1 183

1 183

1 183

Sverige

1 381

1 381

1 381

1 381

1 381

Republiken Tjeckien

749

749

749

749

749

Estland

6

6

6

6

6

Lettland

129

129

129

129

129

Litauen

27

27

27

27

27

Polen

3 226

3 226

3 226

3 226

3 226

Slovakien

16

16

16

16

16


Stöd till odlare av stärkelsepotatis

(1000 EUR)

Medlemsstat

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Danmark

11 156

11 156

11 156

11 156

11 156

11 156

11 156

Tyskland

48 521

48 521

48 521

48 521

48 521

48 521

48 521

Spanien

129

129

129

129

129

129

129

Frankrike

17 598

17 598

17 598

17 598

17 598

17 598

17 598

Nederländerna

28 655

28 655

28 655

28 655

28 655

28 655

28 655

Österrike

3 163

3 163

3 163

3 163

3 163

3 163

3 163

Finland

3 527

3 527

3 527

3 527

3 527

3 527

3 527

Sverige

4 116

4 116

4 116

4 116

4 116

4 116

4 116

Republiken Tjeckien

1 563

1 786

2 009

2 232

2 232

2 232

2 232

Estland

12

13

15

17

17

17

17

Lettland

268

307

345

383

383

383

383

Litauen

56

64

72

80

80

80

80

Polen

6 731

7 692

8 654

9 615

9 615

9 615

9 615

Slovakien

34

39

44

48

48

48

48


Stöd för olivodlingar

(1000 EUR)

Medlemsstat

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Spanien

103 140

103 140

103 140

103 140

103 140

103 140

103 140

Cypern

2 051

2 344

2 637

2 930

2 930

2 930

2 930


Stöd för bär

(1000 EUR)

Medlemsstat

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Bulgarien

552

552

552

552

552

Lettland

92

92

92

92

92

Litauen

138

138

138

138

138

Ungern

391

391

391

391

391

Polen

11 040

11 040

11 040

11 040

11 040


BILAGA XIII

Förteckning över arter av utsäde som avses i artikel 87

KN-nummer

Beskrivning

Stödbelopp

(EUR/100 kg)

 

1.

Ceres

 

1001 90 10

Triticum spelta L.

14,37

1006 10 10

Oryza sativa L. (1)

 

Sorter vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan kornets längd och bredd är större än eller lika med 3

17,27

Andra sorter vars korn är längre, kortare eller lika med 6,0 mm och där förhållandet mellan kornets längd och bredd är mindre än 3

14,85

 

2.

Oleagineae

 

ex 1204 00 10

Linum usitatissimum L. (spånadslin)

28,38

ex 1204 00 10

Linum usitatissimum L. (oljelin)

22,46

ex 1207 99 10

Cannabis sativa L.  (2) (sorter med en halt av tetrahydrokannabinol på högst 0,2 %)

20,53

 

3.

Gramineae

 

ex 1209 29 10

Agrostis canina L.

75,95

ex 1209 29 10

Agrostis gigantea Roth.

75,95

ex 1209 29 10

Agrostis stolonifera L.

75,95

ex 1209 29 10

Agrostis capillaris L.

75,95

ex 1209 29 80

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. och K.B.

67,14

ex 1209 29 10

Dactylis glomerata L.

52,77

ex 1209 23 80

Festuca arundinacea Schreb.

58,93

ex 1209 23 80

Festuca ovina L.

43,59

1209 23 11

Festuca pratensis Huds.

43,59

1209 23 15

Festuca rubra L.

36,83

ex 1209 29 80

Festulolium

32,36

1209 25 10

Lolium multiflorum Lam.

21,13

1209 25 90

Lolium perenne L.

30,99

ex 1209 29 80

Lolium x boucheanum Kunth

21,13

ex 1209 29 80

Phleum Bertolinii (DC)

50,96

1209 26 00

Phleum pratense L.

83,56

ex 1209 29 80

Poa nemoralis L.

38,88

1209 24 00

Poa pratensis L.

38,52

ex 1209 29 10

Poa palustris och Poa trivialis L.

38,88

 

4.

Leguminosae

 

ex 1209 29 80

Hedysarum coronarium L.

36,47

ex 1209 29 80

Medicago lupulina L.

31,88

ex 1209 21 00

Medicago sativa L. (ekotyper)

22,10

ex 1209 21 00

Medicago sativa L. (sorter)

36,59

ex 1209 29 80

Onobrichis viciifolia Scop.

20,04

ex 0713 10 10

Pisum sativum L. (partim) (ärt)

0

ex 1209 22 80

Trifolium alexandrinum L.

45,76

ex 1209 22 80

Trifolium hybridum L.

45,89

ex 1209 22 80

Trifolium incarnatum L.

45,76

1209 22 10

Trifolium pratense L.

53,49

ex 1209 22 80

Trifolium repens L.

75,11

ex 1209 22 80

Trifolium repens L. var. giganteum

70,76

ex 1209 22 80

Trifolium resupinatum L.

45,76

ex 0713 50 10

Vicia faba L. (partim) (åkerböna)

0

ex 1209 29 10

Vicia sativa L.

30,67

ex 1209 29 10

Vicia villosa Roth.

24,03


(1)  Riskornens mått bestäms på helt slipat ris på följande sätt:

a)

från varupartiet tas ett representativt prov,

b)

provet siktas tills dess att endast hela riskorn återstår, inbegripet omogna riskorn,

c)

två mätningar på respektive 100 korn genomförs och därefter beräknas ett genomsnitt,

d)

resultatet anges i mm, avrundat till en decimal.

(2)  Tetrahydrokannabinol-innehållet (THC-innehållet) för en sort fastställs genom analys av ett urval med konstant vikt. THC-vikten i förhållande till urvalets vikt får inte – när det gäller beviljande av stöd – överstiga 0,2 %. Urvalet ska bestå av den övre tredjedelen av ett representativt antal plantor som slumpmässigt väljs ut i slutet av blomningsperioden och där stjälkar och frön avlägsnats.


BILAGA XIV

Tak för utsädesstöd i de nya medlemsstaterna, vilket avses i artikel 87.3

(miljoner EUR)

Kalenderår

Bulgarien

Republiken Tjeckien

Estland

Cypern

Lettland

Litauen

Ungern

Malta

Polen

Rumänien

Slovenien

Slovakien

2009

0,15

1,75

0,07

0,06

0,21

0,21

1,55

0,06

1,11

0,26

0,17

0,07

2010

0,17

2,04

0,08

0,07

0,24

0,24

1,81

0,07

1,30

0,30

0,19

0,08

2011

0,22

2,33

0,10

0,08

0,28

0,28

2,07

0,08

1,48

0,38

0,22

0,09

2012

0,26

2,62

0,11

0,09

0,31

0,31

2,33

0,09

1,67

0,45

0,25

0,11

2013

0,30

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,53

0,28

0,12

2014

0,34

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,60

0,28

0,12

2015

0,39

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,68

0,28

0,12

2016

0,43

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,75

0,28

0,12

Följande år

0,43

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,75

0,28

0,12


BILAGA XV

Tak vid beräkningen av det stödbelopp som avses i artikel 95 (socker)

(EUR 1000)

Medlemsstat

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Belgien

81 752

81 752

81 752

81 752

81 752

81 752

81 752

81 752

Bulgarien (1)

154

176

220

264

308

352

396

440

Republiken Tjeckien

44 245

44 245

44 245

44 245

44 245

44 245

44 245

44 245

Danmark

34 478

34 478

34 478

34 478

34 478

34 478

34 478

34 478

Tyskland

278 254

278 254

278 254

278 254

278 254

278 254

278 254

278 254

Grekland

29 384

29 384

29 384

29 384

29 384

29 384

29 384

29 384

Spanien

96 203

96 203

96 203

96 203

96 203

96 203

96 203

96 203

Frankrike

272 259

272 259

272 259

272 259

272 259

272 259

272 259

272 259

Irland

18 441

18 441

18 441

18 441

18 441

18 441

18 441

18 441

Italien

135 994

135 994

135 994

135 994

135 994

135 994

135 994

135 994

Lettland

6 616

6 616

6 616

6 616

6 616

6 616

6 616

6 616

Litauen

10 260

10 260

10 260

10 260

10 260

10 260

10 260

10 260

Ungern

41 010

41 010

41 010

41 010

41 010

41 010

41 010

41 010

Nederländerna

73 504

73 504

73 504

73 504

73 504

73 504

73 504

73 504

Österrike

32 955

32 955

32 955

32 955

32 955

32 955

32 955

32 955

Polen

159 392

159 392

159 392

159 392

159 392

159 392

159 392

159 392

Portugal

6 452

6 452

6 452

6 452

6 452

6 452

6 452

6 452

Rumänien (1)

3 536

4 041

5 051

6 062

7 072

8 082

9 093

10 103

Slovenien

3 740

3 740

3 740

3 740

3 740

3 740

3 740

3 740

Slovaken

19 289

19 289

19 289

19 289

19 289

19 289

19 289

19 289

Finland

13 520

13 520

13 520

13 520

13 520

13 520

13 520

13 520

Sverige

34 082

34 082

34 082

34 082

34 082

34 082

34 082

34 082

Förenade kungariket

105 376

105 376

105 376

105 376

105 376

105 376

105 376

105 376


(1)  Taken beräknade med beaktande av de höjningar som anges i artikel 121.


BILAGA XVI

Tabell 1

Cypern: Kompletterande nationellt direktstöd vid tillämpning av de normala direktstödsystemen

(EUR)

Höjningar

60 %

70 %

80 %

90 %

Sektor

2009

2010

2011

2012

Jordbruksgrödor (utom durumvete)

4 220 705

3 165 529

2 110 353

1 055 176

Durumvete

1 162 157

871 618

581 078

290 539

Trindsäd

16 362

12 272

8 181

4 091

Mjölk- och mejeriprodukter

1 422 379

1 066 784

711 190

355 595

Nötkött

1 843 578

1 382 684

921 789

460 895

Får- och getkött

4 409 113

3 306 835

2 204 556

1 102 278

Olivolja

3 174 000

2 380 500

1 587 000

793 500

Tobak

417 340

313 005

208 670

104 335

Bananer

1 755 000

1 316 250

877 500

0

Vindruvor, torkade

0

0

0

0

Mandlar

0

0

0

0

Totalt

1 842 0634

13 815 476

9 210 317

4 166 409

Kompletterande nationellt direktstöd enligt gårdsstödsystemet:

Det totala belopp av kompletterande nationellt direktstöd som får beviljas enligt systemet med samlat gårdsstöd ska vara lika med summan av de sektorstak som anges i denna tabell för de sektorer som omfattas av systemet med samlat gårdsstöd, i den mån stödet inom dessa sektorer är frikopplat.

Tabell 2

Cypern: Kompletterande nationellt direktstöd vid tillämpning av systemet för enhetlig arealersättning för direktstöd

(EUR)

Sektor

2009

2010

2011

2012

Jordbruksgrödor (utom durumvete)

0

0

0

0

Durumvete

1 795 543

1 572 955

1 350 367

1 127 779

Trindsäd

0

0

0

0

Mjölk- och mejeriprodukter

3 456 448

3 438 488

3 420 448

3 402 448

Nötkött

4 608 945

4 608 945

4 608 945

4 608 945

Får- och getkött

10 724 282

10 670 282

10 616 282

10 562 282

Olivolja

5 547 000

5 115 000

4 683 000

4 251 000

Vindruvor, torkade

156 332

149 600

142 868

136 136

Bananer

4 323 820

4 312 300

4 300 780

4 289 260

Tobak

1 038 575

1 035 875

1 033 175

1 030 475

Totalt

31 650 945

30 903 405

30 155 865

29 408 325


BILAGA XVII

STATLIGT STÖD PÅ CYPERN

(EUR)

Sektor

2009

2010

2011

2012

Spannmål (utom durumvete)

2 263 018

1 131 509

565 755

282 877

Mjölk- och mejeriprodukter

562 189

281 094

140 547

70 274

Nötkött

64 887

0

0

0

Får- och getkött

1 027 917

513 958

256 979

128 490

Grisköttssektorn

2 732 606

1 366 303

683 152

341 576

Fjäderfä och ägg

1 142 374

571 187

285 594

142 797

Vin

4 307 990

2 153 995

1 076 998

538 499

Olivolja

2 088 857

1 044 429

522 215

261 107

Bordsdruvor

1 058 897

529 448

264 724

132 362

Bearbetade tomater

117 458

58 729

29 365

14 682

Bananer

127 286

63 643

31 822

15 911

Frukt från lövfällande träd, inklusive stenfrukt

2 774 230

1 387 115

693 558

346 779

Totalt

18 267 707

9 101 410

4 552 716

2 277 365


BILAGA XVIII

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 1782/2003

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 23

Artikel 7

Artikel 24

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 25

Artikel 10.1

Artikel 7

Artikel 10.2

Artikel 9.1

Artikel 10.3

Artikel 9.2

Artikel 10.4

Artikel 9.3

Artikel 9.4

Artikel 11

Artikel 11. 1 och 11.2

Artikel 12

Artikel 8

Artikel 12a.1

Artikel 10

Artikel 12a.2

Artikel 11.3

Artikel 13

Artikel 12

Artikel 14

Artikel 12

Artikel 15

Artikel 13

Artikel 16

Artikel 12

Artikel 17

Artikel 14

Artikel 18

Artikel 15

Artikel 19

Artikel 16

Artikel 20

Artikel 17

Artikel 21

Artikel 18

Artikel 22

Artikel 19

Artikel 23

Artikel 20

Artikel 24

Artikel 21

Artikel 25

Artikel 22

Artikel 26

Artikel 26

Artikel 27

Artikel 27

Artikel 28

Artikel 28

Artikel 29

Artikel 29

Artikel 30

Artikel 30

Artikel 32

Artikel 31

Artikel 32

Artikel 3

Artikel 33

Artikel 33

Artikel 34

Artikel 35

Artikel 37

Artikel 36

Artikel 37

Bilaga IX

Artikel 38

Artikel 39

Artikel 40 .1, 40.2 och 40.3

Bilaga IX punkt A.4, A.5 och A.6

Artikel 40.4

Artikel 31

Artikel 40.5

Artikel 41

Artikel 40

Artikel 42

Artikel 41

Artikel 43

Bilaga IX

Artikel 44. 1 och 44.2

Artikel 34

Artikel 44. 3 och 44.4

Artikel 35

Artikel 45

Artikel 42

Artikel 46

Artikel 43

Artikel 47

Artikel 48

Artikel 49

Artikel 44

Artikel 50

Artikel 51 första stycket

Artikel 51 andra stycket

Artikel 38

Artikel 52

Artikel 39

Artikel 53

Artikel 54

Artikel 55

Artikel 56

Artikel 57

Artikel 45

Artikel 58

Artikel 46

Artikel 59

Artikel 47

Artikel 60

Artikel 61

Artikel 49

Artikel 62

Artikel 63.1

Artikel 51.1

Artikel 63.2

Artikel 63.3

Artikel 48

Artikel 63.4

Artikel 50.2

Artikel 64

Artikel 51

Artikel 65

Artikel 66