13.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 42/13

(1)

I förordning (EG) nr 853/2004 fastställs särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för livsmedelsföretagare. Där föreskrivs att livsmedelsföretagare inte får använda något annat ämne än vatten för att avlägsna ytkontaminering från produkter av animaliskt ursprung, såvida inte ämnets användning har godkänts i enlighet med den förordningen.

(2)

En hög nivå på skyddet för människors hälsa bör säkerställas i gemenskapens politiska strävanden. Bestämmelser rörande livsmedel och foder som antagits av gemenskapen måste bygga på en lämplig bedömning av eventuella risker för människors och djurs hälsa och måste, med beaktande av befintliga vetenskapliga rön, upprätthålla och om det är vetenskapligt motiverat höja den nivå på skyddet av människors och djurs hälsa som garanteras i gemenskapen. Höga hygienstandarder genom hela livsmedelsproduktionskedjan och undvikande av eller förbud mot användning av ämnen som skulle kunna maskera dålig hygienpraxis har hög prioritering inom gemenskapen.

(3)

Dessutom bör en hög nivå på miljöskyddet garanteras i gemenskapens politiska strävanden, både genom rent miljöpolitiska akter och genom integrering av miljöpolitiska krav vid fastställande och genomförande av annan gemenskapspolitik och gemenskapsverksamhet.

(4)

I kommissionens förslag understryks att flera antimikrobiella ämnen som klorindioxid, sur natriumklorit, trinatriumfosfat eller peroxisyror, som används för att avlägsna ytkontaminering från slaktkroppar av fjäderfä kan utgöra en risk för vattenmiljön, hälsan hos personalen som arbetar i spillvattensystem samt drift och prestanda för avloppssystem och/eller anläggningar för behandling av spillvatten. Användningen av antimikrobiella ämnen som innehåller klorin kan också leda till att klororganiska föreningar bildas, av vilka flera är persistenta, bioackumulerbara och karcinogena. Fosforföreningar är också en av källorna till eutrofieringen av europeiska regionala hav, vilken leder till masstillväxt av alger och andra oönskade störningar av vattenmiljön.

(5)

Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa (SCVPH) utfärdade en rapport den 30 oktober 1998 om fördelarna och begränsningarna med antimikrobiell behandling av slaktkroppar av fjäderfä, och rekommenderade en fullständig bedömning innan användning av något dekontamineringspreparat eller någon dekontamineringsteknik tillåts.

(6)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) antog ett vetenskapligt yttrande den 14 och 15 december 2005 om utvärderingen av effektiviteten hos peroxisyror för användning som antimikrobiellt ämne på slaktkroppar av fjäderfä. Efsa konstaterade att effektiviteten hos peroxisyrorna var svårbedömd, eftersom de inlämnade protokollen inte alltid innehöll tydliga beskrivningar, och även när de gjorde det var det inte tillräckligt för att visa att peroxisyror var effektiva under kommersiella förhållanden.

(7)

Efsa antog ett vetenskapligt yttrande den 6 mars 2008 om bedömning av den eventuella effekten av klorindioxid, sur natriumklorit, trinatriumfosfat och peroxisyror på uppkomsten av antimikrobiell resistens. Dessa resultat ledde Efsa till att uppmuntra ytterligare forskning om sannolikheten för mottaglighet uppstår för dessa typer av substanser och risken för resistens mot antibiotika och andra antimikrobiella agens.

(8)

Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) och vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR), antog ett gemensamt vetenskapligt yttrande den 18 mars 2008 och den 2 april 2008 om miljökonsekvenser och inverkan på antimikrobiell resistens av de fyra ämnen som används för att avlägsna mikrobiell ytkontaminering på slaktkroppar av fjäderfä. De konstaterade att kunskaperna för närvarande är otillräckliga om de potentiellt negativa effekterna av att använda olika biocider och slog fast att det inte finns tillräcklig information att tillgå för att få fram övergripande kvantitativa bedömningar. Det finns farhågor för miljön när det gäller möjligheten att sprida eller välja ut mer resistenta stammar och i förhållande till potentiella rester i slaktkropparna av fjäderfän.

(9)

Mot bakgrund av tillgänglig vetenskaplig information kan man inte utesluta att ett godkännande av dessa ämnen kan leda till ökad antimikrobiell resistens hos människor.

(10)

Uppkomsten av antimikrobiell resistens är också ett stort och ständigt bekymmer för de internationella organ som arbetar inom humanmedicin. Kommissionen har tagit flera viktiga lagstiftningsinitiativ i syfte att minska den antimikrobiella resistens som är kopplad till foder, veterinärbehandling av djur och livsmedel.

(11)

Likaså antog rådet vid sitt möte den 9 och 10 juni 2008 rådets slutsatser om antimikrobiell resistens, där det betonas att antimikrobiell resistens fortfarande utgör ett växande europeiskt och globalt hälsoproblem.

(12)

Europaparlamentet uttryckte i sin resolution av den 19 juni 2008 sitt ogillande av kommissionens förslag av de skäl som redovisas ovan och uppmanade rådet att avvisa det.

(13)

Bristen på vetenskapliga uppgifter om riskerna med användningen av dessa ämnen leder till tillämpningen av den försiktighetsprincip som anges i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättandet av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (3). I enlighet med denna princip gäller att, när man i särskilda fall efter en bedömning av tillgänglig information identifierar möjligheten av skadliga effekter på hälsan, men när det fortfarande föreligger vetenskaplig osäkerhet, får sådana provisoriska åtgärder för riskhantering vidtas som är nödvändiga för att säkerställa den höga hälsoskyddsnivå som valts i gemenskapen, i avvaktan på ytterligare vetenskapliga uppgifter för en mer omfattande riskbedömning.

(14)

Uppgiftsinsamling av livsmedelsföretagare och forskningsprogram bör därför uppmuntras, så att man fullt ut kan bedöma både effektiviteten hos dessa ämnen och utvecklingen av antimikrobiell resistens samt eventuella konsekvenser för miljön. I detta syfte har Efsa offentliggjort gemensamma AFC/Biohaz-riktlinjer (4) om inlämning av uppgifter för utvärdering av säkerheten och effektiviteten hos ämnen avsedda att avlägsna mikrobiell ytkontaminering på livsmedel av animaliskt ursprung. I avvaktan på insamling och utvärdering av sådana uppgifter anser rådet att man måste invänta resultatet av detta och tills vidare avvisa kommissionens förslag.