Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008R1099

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (Text av betydelse för EES)

OJ L 304, 14.11.2008, p. 1–62 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 12 Volume 001 P. 191 - 252

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1099/oj

14.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 304/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2008

av den 22 oktober 2008

om energistatistik

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapen behöver ha tillgång till korrekta och aktuella uppgifter om mängder, former, källor, alstring, leveranser, omvandling och förbrukning av energi i syfte att övervaka desin energipolitiks genomslag och följder.

(2)

Energistatistik har traditionellt sett fokuserat på energiförsörjningen och fossila energier. Under de kommande åren är det nödvändigt att mer fokus läggs på att öka kunskapen om och övervakningen av slutlig energiförbrukning, förnybar energi samt kärnenergi.

(3)

Tillgång till korrekt aktuell information om energi är väsentlig för att bedöma energiförbrukningens inverkan på miljön, särskilt när det gäller utsläpp av växthusgaser. Denna information krävs i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (2).

(4)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi (4) är medlemsstaterna skyldiga att lämna kvantitativa energiuppgifter. För att övervaka framstegen mot att uppnå de mål som fastställs i dessa direktiv krävs detaljerade aktuella energiuppgifter.

(5)

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (5), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter (7) är medlemsstaterna skyldiga att lämna kvantitativa uppgifter om energiförbrukningen. För att kunna övervaka framstegen mot att uppnå de mål som fastställs i de direktiven krävs detaljerade aktuella energiuppgifter, bättre samverkan mellan dessa energiuppgifter och relevanta statistiska undersökningar såsom folk- och bostadsräkningar samt transportuppgifter.

(6)

I kommissionens grönböcker av den 22 juni 2005 om effektivare energiutnyttjande och av den 8 mars 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning diskuteras en energipolitik för EU för vilken EU-omfattande energistatistik måste finnas att tillgå, inbegripet för inrättande av ett europeiskt observatorium för energimarknaderna.

(7)

Detaljerade och aktuella energiuppgifter krävs för att inrätta en modell för energiuppskattning i den offentliga sektorn, vilket Europaparlamentet efterlyser i sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (8).

(8)

För att en eventuell försörjningskris ska kunna förutspås och EU-lösningar på en sådan kris ska kunna samordnas bör man under de närmaste åren ägna mer uppmärksamhet åt försörjningstrygghet när det gäller de viktigaste bränslena, och uppgifterna på EU-nivå bör komma tidigare och vara mer korrekta.

(9)

Energimarknadens avreglering och tilltagande komplexitet gör det allt svårare att samla in tillförlitliga aktuella energiuppgifter, särskilt om det saknas en rättslig grund för insamlingen av sådana uppgifter.

(10)

För att ett system för energistatistik ska kunna bistå Europeiska unionen och dess medlemsstater att fatta politiska beslut och främja offentliga debatter, även med medborgarna, bör jämförelsemöjligheter, insyn, flexibilitet och utvecklingsmöjligheter garanteras i systemet. Under den närmaste framtiden bör därför statistik om kärnenergi integreras och relevanta uppgifter om förnybar energi utvecklas mer. Likaså skulle tillgång till detaljerad statistik om boende och transport vara till stor nytta för energieffektiviteten.

(11)

Sammanställningen av gemenskapsstatistik regleras i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (9).

(12)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en gemensam ram för sammanställning, översändning, utvärdering och spridning av jämförbar energistatistik i gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(13)

Vid sammanställning och spridning av gemenskapsstatistik i enlighet med denna förordning bör medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheter beakta principerna i den uppförandekod för europeisk statistik som den 24 februari 2005 antogs av kommittén för det statistiska programmet som inrättades genom rådets beslut 89/328/EEG, Euratom (10) och som bifogades kommissionens rekommendation om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar.

(14)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (11).

(15)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra förteckningen över uppgiftskällor, den nationella statistiken och de tillämpliga förtydligandena och definitionerna samt formerna för översändande, liksom att upprätta och ändra den årliga statistiken om kärnenergi, när denna har förts in, att ändra statistiken om förnybar energi, när denna har förts in, samt upprätta och ändra statistiken om den slutgiltiga energiförbrukningen. Eftersom dessa åtgärder har allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(16)

Det är nödvändigt att ge kommissionen möjlighet att bevilja medlemsstaterna undantag och avvikelser från de aspekter av energiuppgifterna som skulle medföra orimliga belastningar på uppgiftslämnarna. Avvikelser eller undantag bör beviljas endast vid erhållande av en vederbörlig motivering som innehåller en redogörelse för den nuvarande situationen och den alltför tunga arbetsbördan. Den period då dessa tillämpas bör vara så kort som möjligt.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Genom denna förordning inrättas en gemensam ram för framställning, översändning, utvärdering och spridning av jämförbar energistatistik i gemenskapen.

2.   Denna förordning ska tillämpas på statistiska uppgifter om energiprodukter och aggregat därav i gemenskapen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)

gemenskapsstatistik: gemenskapsstatistik i enlighet med definitionen i artikel 2 första strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97.

b)

framställning av statistik: framställning av statistik i enlighet med definitionen i artikel 2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97.

c)

kommissionen (Eurostat): gemenskapsmyndigheten i enlighet med definitionen i artikel 2 fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97.

d)

energiprodukter: brännbara bränslen, värme, förnybar energi, el eller varje annan form av energi.

e)

aggregat: uppgifter som aggregerats på nationell nivå avseende behandling eller användning av energiprodukter, nämligen produktion, handel, lager, omvandling, förbrukning och strukturella egenskaper för energisystemet såsom installerad kapacitet för elproduktion eller produktionskapacitet för oljeprodukter.

f)

uppgifternas kvalitet: följande aspekter av statistisk kvalitet: relevans, noggrannhet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet, samstämmighet samt fullständighet.

Artikel 3

Uppgiftskällor

1.   Under iakttagande av principerna om fortsatt minskad belastning på uppgiftslämnarna och administrativ förenkling ska medlemsstaterna sammanställa uppgifter om energiprodukter och aggregat av dessa i gemenskapen från följande källor:

a)

Särskilda statistiska undersökningar ställda till producenter och handlare, distributörer, transportörer, exportörer och importörer av primär och omvandlad energi.

b)

Andra statistiska undersökningar ställda till de slutliga energiförbrukarna i sektorerna för tillverkningsindustri, transport och andra sektorer, inbegripet hushåll.

c)

Andra förfaranden för statistisk skattning eller andra källor, inbegripet administrativa källor, såsom tillsynsmyndigheter för el- och gasmarknaderna.

2.   Medlemsstaterna ska ange närmare bestämmelser om lämnande av de uppgifter som i enlighet med artikel 4 krävs av företag och andra källor för nationell statistik.

3.   Förteckningen över uppgiftskällor får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

Artikel 4

Aggregat, energiprodukter och översändningsfrekvens för nationell statistik

1.   Den nationella statistik som ska redovisas ska vara den som anges i bilagorna. Den ska översändas med följande frekvenser:

a)

Årlig för energistatistiken i bilaga B.

b)

Månatlig för energistatistiken i bilaga C.

c)

Månatlig på kort sikt för energistatistiken i bilaga D.

2.   Tillämpliga förtydliganden och definitioner av de fackuttryck som används återfinns i de enskilda bilagorna samt i bilaga A (”Förtydliganden av terminologin”).

3.   De uppgifter som ska översändas samt tillämpliga förtydliganden och definitioner får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

Artikel 5

Översändning och spridning

1.   Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) översända den nationella statistik som avses i artikel 4.

2.   Formerna för översändandet, inbegripet tillämpliga tidsgränser och avvikelser och undantag från dessa, ska vara de som anges i bilagorna.

3.   Formerna för översändandet av den nationella statistiken får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

4.   Kommissionen får i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 11.3 på vederbörligen motiverad begäran från en medlemsstat bevilja ytterligare avvikelser eller undantag för de delar av den nationella statistiken för vilka insamlingen skulle leda till en orimlig belastning för uppgiftslämnarna.

5.   Kommissionen (Eurostat) ska senast den 31 januari det andra året som följer på rapporteringsperioden årligen sprida energistatistik.

Artikel 6

Kvalitetsbedömning och rapporter

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa de översända uppgifternas kvalitet.

2.   Varje rimlig ansträngning ska göras för att se till att energiuppgifter som översänds i enlighet med bilaga B överensstämmer med uppgifter som lämnas i enlighet med kommissionens beslut 2005/166/EG av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (12).

3.   I denna förordning ska följande kvalitetsbedömningskriterier tillämpas på de uppgifter som ska översändas:

a)

”Relevans”: i hur hög grad statistiken uppfyller användarnas nuvarande och potentiella behov.

b)

”Tillförlitlighet”: i hur hög grad uppskattningarna överensstämmer med okända sanna värden.

c)

”Aktualitet”: tiden mellan uppgifternas tillgänglighet och den företeelse eller situation som de beskriver.

d)

”Punktlighet”: tiden mellan den dag som uppgifterna görs tillgängliga och den planerade dag då de skulle ha levererats.

e)

”Tillgänglighet” och ”tydlighet”: under vilka villkor och former som användare kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter.

f)

”Jämförbarhet”: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp och mätningsverktyg eller mätningsförfaranden som används när man jämför statistiken från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder.

g)

”Samstämmighet”: i hur hög grad uppgifterna tillförlitligt kan kombineras på olika sätt och användas för olika ändamål.

4.   Medlemsstaterna ska vart femte år till kommissionen (Eurostat) överlämna en rapport om kvaliteten i de uppgifter som översänds och om eventuellt förändrade metoder.

5.   Inom sex månader efter mottagandet av en begäran från kommissionen (Eurostat), så att denna kan bedöma kvaliteten på de översända uppgifterna, ska medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) lämna en rapport med alla relevanta upplysningar om genomförandet av denna förordning.

Artikel 7

Tidsfrister och frekvens

Medlemsstaterna ska sammanställa alla uppgifter som anges i denna förordning från början av kalenderåret efter antagandet av denna förordning, och ska därefter i fortsättningen översända dem med de frekvenser som anges i artikel 4.1.

Artikel 8

Årlig statistik om kärnenergi

Kommissionen (Eurostat) ska i samarbete med kärnenergisektorn i EU fastställa årlig statistik om kärnenergi som ska redovisas och spridas från och med 2009, vilket år ska vara den första rapporteringsperioden, utan att det påverkar sekretessen, där sådan behövs; dubbelarbete vid uppgiftsinsamling ska undvikas samtidigt som produktionskostnader hålls nere och rapporteringsbelastningar är rimliga.

Den årliga statistiken om kärnenergi ska upprättas och får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

Artikel 9

Statistik om förnybar energi och om den slutliga energiförbrukningen

1.   För att förbättra kvaliteten på statistiken om förnybar energi och om den slutliga energiförbrukningen ska kommissionen (Eurostat) i samarbete med medlemsstaterna se till att denna statistik är jämförbar, medger insyn och är detaljerad och flexibel genom att göra följande:

a)

Se över de metoder som används för att ta fram statistik om förnybar energi i syfte att årligen och på ett kostnadseffektivt sätt göra ytterligare relevant och detaljerad statistik om alla förnybara energikällor tillgänglig. Kommissionen (Eurostat) ska lägga fram och sprida den framtagna statistiken från och med 2010 (referensår).

b)

Se över och fastställa de metoder som används på nationell nivå och gemenskapsnivå för att ta fram statistik om den slutliga energiförbrukningen (källor, variabler, kvalitet, kostnader) på grundval av nuläget, befintliga studier och pilotstudier för genomförbarhet och ännu inte utförda kostnad-nyttoanalyser samt utvärdera resultaten av pilotstudierna och kostnad-nyttoanalyserna med syfte att fastställa fördelningsnycklar för slutenergi per sektor och huvudsakliga användningsområden samt gradvis integrera resultaten i statistiken från och med 2012 (referensår).

2.   Den årliga statistiken över förnybar energi får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

3.   Den årliga statistiken över den slutliga energiförbrukningen ska upprättas och får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

Artikel 10

Genomförandeåtgärder

1.   Följande åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning och som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2:

a)

Ändringar av förteckningen över uppgiftskällor (artikel 3.3).

b)

Ändringar av den nationella statistiken och de tillämpliga förtydligandena eller definitionerna (artikel 4.3).

c)

Ändringar av formerna för översändande (artikel 5.3).

d)

Upprättande och ändringar av den årliga statistiken om kärnenergi (artikel 8.2).

e)

Ändringar av statistik om förnybar energi (artikel 9.2).

f)

Upprättande och ändringar av statistiken över den slutgiltiga energiförbrukningen (artikel 9.3).

2.   Ytterligare avvikelser eller undantag (artikel 5.4) ska beviljas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 11.3.

3.   Hänsyn ska tas till principen om att ytterligare kostnader och rapporteringsbelastningar ska hållas rimliga.

Artikel 11

Kommitté

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för det statistiska programmet.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 22 oktober 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

J.-P. JOUYET

Ordförande


(1)  Europaparlamentets yttrande av den 12 mars 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 15 september 2008.

(2)  EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

(3)  EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.

(4)  EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.

(5)  EGT L 1, 4.1.2003, s. 65.

(6)  EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

(7)  EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.

(8)  EUT C 317 E, 23.12.2006, s. 876.

(9)  EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.

(10)  EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

(11)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(12)  EUT L 55, 1.3.2005, s. 57.


BILAGA A

FÖRTYDLIGANDEN AV TERMINOLOGIN

I denna bilaga förklaras eller definieras termer som används i övriga bilagor.

1.   GEOGRAFISKA ANMÄRKNINGAR

Följande geografiska definitioner ska tillämpas uteslutande för statistisk rapportering.

Australien omfattar inte utomaustraliska territorier.

Danmark omfattar inte Färöarna och Grönland.

Frankrike omfattar Monaco, men omfattar inte de franska utomeuropeiska territorierna Guadeloupe, Martinique, Guyana, Réunion, St.-Pierre och Miquelon, Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis och Futuna eller Mayotte.

Italien omfattar San Marino och Vatikanstaten.

Japan omfattar Okinawa.

Nederländerna omfattar inte Surinam eller Nederländska Antillerna.

Portugal omfattar Azorerna och Madeira.

Spanien omfattar Kanarieöarna, Balearerna och Ceuta och Melilla.

Schweiz omfattar inte Liechtenstein.

Förenta staterna omfattar de 50 delstaterna, District of Columbia, Amerikanska Jungfruöarna, Puerto Rico och Guam.

2.   AGGREGAT

Producenter klassificeras enligt produktionens syfte:

Huvudverksamhetsproducent: företag, privat eller offentligt ägda, som alstrar el eller värme för försäljning till tredje man som huvudsaklig verksamhet.

Egenproducenter: företag, privat eller offentligt ägda, som alstrar el eller värme helt eller delvis för eget bruk som biverksamhet.

Anm.: Kommissionen kan förtydliga terminologin genom att lägga till relevanta hänvisningar till Nace i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2 efter det att en revision av Nace har trätt i kraft.

2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Produktion/Inhemsk produktion

Mängder bränsle som utvinns eller framställs, beräknade efter eventuella processer för avlägsnande av inert material. Produktion inbegriper mängder som förbrukas av producenten i produktionsprocessen (t.ex. för uppvärmning eller drift av maskiner och utrustning) samt leveranser till andra energiproducenter för omvandling eller annan användning.

Med inhemsk menas produktion från resurser belägna i den aktuella staten.

Import/Export

För geografiska definitioner, se avsnittet ”Geografiska anmärkningar”.

Om inte annat sägs menas med import det faktiska ursprunget (det land där energiprodukten producerades) för användning i landet och export det slutliga landet där den producerade energiprodukten förbrukas.

Mängder anses vara importerade eller exporterade när de har passerat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering har ägt rum eller inte.

Om ursprung eller bestämmelseort inte är kända, kan ”Annan” användas.

Statistiska differenser kan uppstå om endast total import och export finns tillgänglig enligt ovanstående definitioner, medan den geografiska uppdelningen bygger på en annan undersökning, källa eller begreppsbildning. I så fall ska differenser uppges under ”Annan”.

Internationell bunkring

Bränslemängder som levereras till skepp under vilken flagg som helst och som bedriver internationell sjöfart. Internationell sjöfart kan ske till havs, på sjöar och inre vattenvägar eller i kustnära vatten. Följande ingår inte:

Förbrukning av fartyg i inhemsk sjöfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart bör göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet.

Förbrukning av fiskefartyg.

Förbrukning av militära styrkor.

Lagerförändringar

Differensen mellan ingående och utgående lagernivå för lager belägna på nationellt territorium.

Bruttoförbrukning (beräknad)

Beräknat värde, definierat som:

Inhemsk produktion + Från andra källor + Import - Export - Internationell bunkring + Lagerförändringar

Bruttoförbrukning (observerad)

Den mängd som faktiskt redovisas i undersökningar av slutanvändarsektorerna.

Statistiska differenser

Beräknat värde, definierat som:

Beräknad bruttoförbrukning – observerad bruttoförbrukning.

Inkluderar lagerförändringar hos slutförbrukare, om detta inte kan anges som en del av ”Lagerförändringar”.

Skäl till eventuella större skillnader bör anges.

Huvudverksamhetsproducenters elverk

Bränslemängder som används för att generera el.

Bränsle som förbrukas av anläggningar som innehåller minst en kraftvärmeenhet ska bokföras under Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk.

Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

Bränslemängder som används för att generera el och värme.

Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

Bränslemängder som används för att generera värme.

Egenproducenters elverk

Bränslemängder som används för att generera el.

Bränsle som förbrukas av anläggningar som innehåller minst en kraftvärmeenhet ska bokföras under Egenproducenters kraftvärmeverk.

Egenproducenters kraftvärmeverk

Bränslemängder som motsvarar de mängder el som genereras och värme som säljs.

Egenproducenters värmeverk

Bränslemängder som motsvarar de mängder värme som säljs.

Patentbränsleanläggningar

Mängder som används för framställning av bränslen.

Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

Koksugnar

Mängder som används i koksugnar.

Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

Brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar

Mängder av lignit eller brunkol som används för att producera brunkolsbriketter (BKB) eller av torv för att producera torvbriketter.

Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

Gasverk

Mängder som används för att framställa gas i gasverk och kolförgasningsanläggningar.

Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

Masugn

Mängder kokskol och/eller bituminöst kol och koksugnskoks som omvandlas i masugnar.

Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av masugnar (t.ex. masugnsgas) bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

Kolförvätskning

Mängder bränsle som används för att framställa syntetisk olja.

Petroleumraffinaderier

Mängder som används för att framställa petroleumprodukter.

Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

Inte redovisat på annat håll – Omvandling

Mängder som används för omvandling och som inte redovisats på annat håll. Om rubriken används, bör det som införs här förklaras i rapporten.

2.2   Energisektorn och slutförbrukning

Totalt, energisektorn

Mängder som förbrukas i energiindustrin till stöd för utvinning (gruvdrift, olje- och gasproduktion) eller drift av anläggningar för omvandling.

Här ingår inte mängder av bränsle som omvandlas till ett annat energislag (vilket bör redovisas under omvandlingssektorn) eller används till stöd för rörsystem för olja, gas eller kolsuspension (vilket bör redovisas under transportsektorn).

Här ingår tillverkning av kemiska material för nukleär fission och fusion och produkterna av dessa processer.

El-, kraftvärme- och värmeverk

Mängder som förbrukas som energi vid elverk, kraftvärmeverk och värmeverk.

Kolgruvor

Mängder som förbrukas som energi till stöd för utvinning och bearbetning av kol inom kolgruveindustrin.

Kol som förbränns i elverk intill gruvan bör redovisas under omvandlingssektorn.

Patentbränsleanläggningar

Mängder som förbrukas som energi vid patentbränsleanläggningar.

Koksugnar

Mängder som förbrukas som energi vid koksanläggningar.

Brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar:

Mängder som förbrukas som energi vid brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar.

Gasverk/förgasningsanläggningar

Mängder som förbrukas som energi vid gasverk och kolförgasningsanläggningar.

Masugnar

Mängder som förbrukas som energi vid masugnar.

Kolförvätskning

Mängder som förbrukas som energi vid kolförvätskningsanläggningar.

Petroleumraffinaderier

Mängder som förbrukas som energi vid petroleumraffinaderier.

Olje- och gasutvinning

Mängder som förbrukas som bränsle i olje- och gasutvinningsprocessen och i anläggningar för bearbetning av naturgas.

Här ingår inte förluster i rörsystem (ska redovisas som distributionsförluster) och energimängder som används till drift av rörsystem (ska redovisas under transportsektorn).

Total slutförbrukning

Definieras (beräknas) som:

= Total annan användning än energi + Slutlig energiförbrukning (Industri + Transport + Andra sektorer)

Här ingår inte mängder för omvandling, användning av den energiproducerande energin och distributionsförluster.

Annan användning än energi

Energiprodukter som används som insatsvaror i de olika sektorerna, dvs. inte förbrukas som ett bränsle eller omvandlas till ett annat bränsle.

2.3   Uppgifter om slutförbrukning av energi

Slutlig energiförbrukning

Total energiförbrukning inom industri, transport och andra sektorer.

Industrisektorn

Här ingår bränslemängder som förbrukas av industriföretaget till stöd för sin huvudsakliga verksamhet.

För värmeverk eller kraftvärmeverk omfattas endast bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som används av verket självt. Bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som säljs, eller för elproduktion, bör redovisas under tillämplig omvandlingssektor.

Järn och stål

Kemisk industri (inbegripet petrokemi)

Kemisk och petrokemisk industri.

Andra metaller än järn.

Industrier där andra metaller än järn framställs.

Icke-metalliska mineraliska produkter

Glas, keramer, cement och annan byggmaterialindustri.

Transportmedel

Industrier med anknytning till transportmedel

Maskiner

Tillverkade metallvaror, maskiner och annan utrustning, utom transportmedel.

Utvinning och stenbrytning

Utom energiproducerande industrier.

Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror.

Massa, papper och förlagsverksamhet

Inkluderar reproduktion av inspelningar.

Trävarutillverkning (utom pappersmassa och papper).

Byggverksamhet

Textil och läder.

Ej angivet på annat håll – Industri

Förbrukning i andra sektorer än vad som anges ovan.

Transportsektorn

Energi som används inom all transportverksamhet, oavsett inom vilken ekonomisk sektor verksamheten äger rum.

Transportsektorn – Järnväg

All förbrukning för användning i järnvägstransport, inklusive industrispår.

Transportsektorn – Inhemsk sjöfart

Mängder som levereras till fartyg under all flagg men som inte bedriver internationell sjöfart (se Internationell bunkring). Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart bör göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet.

Transportsektorn – Landsväg

Mängder som används i landsvägsfordon.

Här ingår bränsle som förbrukas av jordbruksfordon på allmän väg och smörjmedel för användning i landsvägsfordon.

Här ingår inte energi som förbrukas i stationära motorer (se Annan sektor), för traktorer som inte används på landsväg (se Jordbruk), militär användning för landsvägsfordon (se Annan sektor – Ej angivet på annat håll), bitumen som används som vägbeläggning samt energi som förbrukas i motorer på byggarbetsplatser (se Industri, delsektor Byggverksamhet).

Transportsektorn – Transporter i rörsystem

Mängder som används som energi till stöd för och drift av rörsystem som transporterar gaser, vätskor, suspensioner och andra varor.

Här ingår energi som används för pumpstationer och underhåll av rörsystemet.

Här ingår inte energi som används för rördistribution av naturgas eller tillverkad gas, hetvatten eller ånga från distributören till slutanvändarna (redovisas under energisektorn), energi som används för slutdistribution av vatten till hushåll, industrier, handel och andra användare (redovisas under företagstjänster och offentliga tjänster) samt förluster under denna transport mellan distributören och slutanvändarna (redovisas som distributionsförluster).

Transportsektorn – Internationell luftfart

Mängder flygbränsle som levereras till luftfartyg för internationell luftfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet.

Här ingår inte bränsle som används av flygbolag för deras landsvägsfordon (redovisas under Transportsektorn – Ej angivet på annat håll) och militär användning av flygbränsle (redovisas under Annan sektor – Ej angivet på annat håll).

Transportsektorn – Inhemsk luftfart

Mängder flygbränsle som levereras till luftfartyg för inhemsk luftfart – reguljär, privat, jordbruk, osv.

Här ingår bränsle som används för andra syften än luftfart, t.ex. motortest i provbänk. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet.

Här ingår inte bränsle som används av flygbolag för deras landsvägsfordon (redovisas under Transportsektorn – Ej angivet på annat håll) och militär användning av flygbränsle (redovisas under Annan sektor – Ej angivet på annat håll).

Transportsektorn – Ej angivet på annat håll

Mängder som förbrukas i transportverksamhet som inte redovisas på annat håll.

Här ingår bränsle som används av flygbolag för deras landsvägsfordon och bränsle som används i hamn för lossning av fartyg, t.ex. med kran.

Det ska redovisas vad som inkluderas under denna rubrik.

Annan sektor

Sektorer som inte anges särskilt eller som inte ingår i energi, industri eller transport.

Annan sektor – Företagstjänster och offentliga tjänster

Bränsle som förbrukas av företag och kontor i offentlig och privat sektor.

Annan sektor – Hushåll

Här redovisas bränslen som förbrukas av alla hushåll, även ”hushåll med anställda”.

Annan sektor – Jordbruk/Skogsbruk

Bränsle som förbrukas av användare inom jordbruk, jakt och skogsbruk.

Annan sektor – Fiske

Bränsle som levereras för fiske i sjöar, kustvatten och öppet hav. Fiske bör omfatta bränsle som levereras till fartyg av all flagg som har bunkrat i landet (internationellt fiske ingår) och energi som förbrukas i fiskenäringen.

Annan sektor – Ej redovisat på annat håll

Verksamhet som inte ingår på annat håll. Denna kategori inkluderar militär bränsleförbrukning för mobil och stationär förbrukning (t.ex. fartyg, luftfartyg, landsvägsfordon och energiförbrukning i kaserner), oavsett om bränsleleveransen är avsedd för det aktuella landets militära styrkor eller ett annat lands militära styrkor. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår.

3.   ÖVRIGA TERMER

Följande förkortningar används:

TML: tetrametylbly

TEL: tetraetylbly

SBP: särskild kokpunkt

LPG: kondenserad petroleumgas

NGL: naturgasvätskor

LNG: kondenserad naturgas

CNG: komprimerad naturgas


BILAGA B

ÅRLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrister och former för översändning för den årliga insamlingen av energistatistik.

Förklaringarna i bilaga A av termer är tillämpliga på sådana termer som inte uttryckligen förklaras i denna bilaga.

1.   FASTA FOSSILA BRÄNSLEN OCH TILLVERKADE GASER

1.1   Tillämpliga energiprodukter

Om inte annat anges gäller insamlingen av dessa uppgifter samtliga följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

1.

Antracit

Högvärdigt kol som används industriellt och i hushållen. Det har normalt en halt av mindre än 10 % flyktiga ämnen och hög kolhalt (omkring 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas.

2.

Kokskol

Bituminöst kol av en kvalitet som medger framställning av koks lämplig för masugnscharger. Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas.

3.

Annat bituminöst kol

(flamkol)

Kol som används för ångbildning, innefattande allt bituminöst kol som inte inkluderas i kokskol eller antracit. Det kännetecknas av en högre halt av flyktiga ämnen än antracit (mer än 10 %) och lägre kolhalt (mindre än 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas. Om bituminöst kol används i koksugnar bör det redovisas som kokskol.

4.

Sub-bituminöst kol

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mellan 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

5.

Lignit/brunkol

Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mindre än 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.

Oljeskiffer och tjärsand som framställs och förbränns direkt bör redovisas i denna kategori. Oljeskiffer och tjärsand som används som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser bör också redovisas i denna kategori.

Detta inkluderar den del av oljeskiffret eller tjärsanden som förbrukas under omvandlingsprocessen. Skifferolja och andra produkter som härleds från förvätskning bör redovisas på det årliga oljefrågeformuläret.

6.

Torv

En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög vattenhalt (upp till 90 % i obehandlat skick), lätt tillskuren, med ljusbrun till mörkbrun färg. Torv som används för andra syften än energi inkluderas inte.

Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2001/77/EG eller 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.

7.

Patentbränsle

Ett sammansatt bränsle tillverkat av hårdkolstybb med tillsats av ett bindemedel. Mängden framställt patentbränsle kan därför vara något större än den faktiska mängd kol som använts i omvandlingsprocessen.

8.

Koksugnskoks

Den fasta produkt som erhålls vid pyrolys av kol, främst kokskol, vid hög temperatur, med låg halt av vatten och flyktiga ämnen. Koksugnskoks används främst i stålindustrin som energikälla och kemiskt agens. Koksstybb och gjuterikoks ingår i denna kategori.

Halvkoks (en fast produkt som erhålles från förkolning av stenkol vid låg temperatur) bör redovisas under denna kategori. Halvkoks används som hushållsbränsle eller av omvandlingsanläggningen själv. Denna kategori omfattar också koks, koksstybb och halvkoks som framställs av lignit/brunkol.

9.

Gaskoks

Biprodukt av hårt kol som används för produktion av stadsgas i gasverk. Gaskoks används för uppvärmning.

10.

Koltjära

Resultatet av destruktiv destillation av bituminöst kol. Koltjära är den flytande biprodukten av destillation av kol för tillverkning av koks i koksugnsprocessen eller framställd av brunkol (”lågtemperaturtjära”). Koltjära kan destilleras ytterligare till olika organiska produkter (t.ex. bensen, toluen, naftalen), vilka normalt redovisas som insatsvara i den petrokemiska industrin.

11.

Brunkolsbriketter

Brunkolsbriketter är ett sammansatt bränsle framställt av lignit/brunkol som produceras genom brikettering under högt tryck med tillsats av bindemedel. Här ingår torvbriketter samt torkat damm och pulver av lignit.

12.

Gasverksgas

Omfattar alla slags gaser som framställs i sådana allmänna eller privata anläggningar vars huvudverksamhet är framställning, transport och distribution av gas. Här ingår gas som framställs genom förkolning (inklusive gas framställd vid koksugnar som överförs till gasverksgas), genom total förgasning med eller utan tillsats av oljeprodukter (LPG, resterande eldningsolja osv.) samt genom reformering och enkel blandning av gaser och/eller luft, redovisat under rubriken ”Från andra källor”. Inom omvandlingssektorn anges mängder gasverksgas som överförs till blandad naturgas som sedan distribueras och förbrukas via naturgasnätet.

Framställning av andra kolgaser (dvs. koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas) bör redovisas under de kategorier som avser sådana gaser, inte som framställning av gasverksgas. De kolgaser som överförs till gasverk bör sedan redovisas (under sin egen rubrik) inom omvandlingssektorn under rubriken för gasverk. Den totala mängden gasverksgas som uppkommer genom överföring av andra kolgaser bör redovisas på raden för framställning av gasverksgas.

13.

Koksugnsgas

Erhålls som biprodukt av tillverkning av koksugnsgas för produktion av järn och stål.

14.

Masugnsgas

Produceras genom förbränning av koks i masugnar i stålindustrin. Den tas tillvara och används som bränsle dels inom anläggningen, dels i andra stålindustriprocesser eller i kraftverk som kan förbränna den. Mängden bränsle bör redovisas som bruttovärmevärde.

15.

Konvertergas

Biprodukt av stålframställning i syrgasugn som tillvaratas när den lämnar ugnen. Kallas även LD-gas.

16.

Hårt kol

Med hårt kol menas kol med ett bruttovärmevärde större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas och med en genomsnittlig slumpmässig reflektans för vitrinit på minst 0,6. Hårt kol omfattar alla energiprodukter i kategorierna 1–3 (antracit, kokskol och annat bituminöst kol).

1.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.

1.2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

1.

Produktion

1.1

varav: Under jord

Tillämplig endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit/brunkol.

1.2

varav: Ovan jord

Tillämplig endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit/brunkol.

2.

Från andra källor

Denna rubrik består av två delar:

Tillvaratagna suspensioner, kross och andra lågvärdiga kolprodukter som inte kan klassificeras efter typ av kol. Här ingår kol som återvinns från avfallshögar och andra avfallsbehållare.

Tillförsel av bränslen vars produktion ingår i en energibalans för andra bränslen men vars förbrukning ingår i kolenergibalansen.

2.1

varav: Från oljeprodukter

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv.

T.ex. tillsats av petroleumkoks till kokskol för koksugnar.

2.2

varav: Från naturgas

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv.

T.ex. tillsats av naturgas till gasverksgas för direkt slutförbrukning.

2.3

varav: Från förnybar energi

Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv.

T.ex. industriavfall använt som bindemedel vid framställning av patentbränsle.

3.

Import

4.

Export

5.

Internationell bunkring

6.

Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

7.

Bruttoförbrukning

8.

Statistiska differenser

9.

Totalt, omvandlingssektorn

Mängder bränslen som används för primär eller sekundär omvandling av energi (t.ex. kol till el, koksugnsgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. kokskol till koks).

9.1

varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

9.2

varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

9.3

varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

9.4

varav: Egenproducenters elverk

9.5

varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

9.6

varav: Egenproducenters värmeverk

9.7

varav: Patentbränsleanläggningar

9.8

varav: Koksugnar

9.9

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

9.10

varav: Gasverk

9.11

varav: Masugnar

Mängder av kokskol och/eller bituminöst kol samt koksugnskol som omvandlas i masugnar. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av masugnar (t.ex. masugnsgas) bör inte redovisas under omvandlingssektorn utan redovisas som förbrukning i energisektorn.

9.12

varav: Kolförvätskning

Skifferolja och andra produkter som härrör från förvätskning bör redovisas i enlighet med kapital 4 i denna bilaga.

9.13

varav: För blandad naturgas

Mängder av kolgaser som blandas med naturgas.

9.14

Varav: Ej angivet på annat håll – Omvandling

1.2.2   Energisektorn

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: El-, kraftvärme och värmeverk

1.2

varav: Kolgruvor

1.3

varav: Patentbränsleanläggningar

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Brunkolsbrikett/torvbrikettanläggningar

1.6

varav: Gasverk

1.7

varav: Masugnar

1.8

varav: Petroleumraffinaderier

1.9

varav: Kolförvätskning

1.10

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Distributionsförluster

Förluster på grund av transport och distribution, samt fackling av tillverkade gaser.

3.

Total slutförbrukning

4.

Totalt, annan användning än för energi

4.1

varav: Industri-, omvandlings- och energisektorerna

Annan användning än för energi i alla delar av industri-, omvandlings och energisektorerna, t.ex. kol som används för tillverkning av metanol eller ammoniak.

4.1.1

Från 4.1, varav: I petrokemisk industri

Annan användning än för energi, tex. kol som används som insatsvara för tillverkning av gödselmedel eller som råmaterial för andra petrokemiska produkter.

4.2

varav: Transportsektorn

Annan användning än för energi i alla delar av transportsektorn.

4.3

varav: Andra sektorer

Annan användning än för energi inom företagstjänster och offentliga tjänster, hushåll, jordbruk och Ej redovisat på annat håll – Annat.

1.2.3   Uppgift om slutlig energiförbrukning

1.

Slutlig energiförbrukning

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Järnväg

3.2

varav: Inhemsk sjöfart

3.3

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

1.2.4   Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.

Inte tillämpligt på torv, gaskoks, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas eller konvertergas.

1.2.5   Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme

Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.

Dessa insatsmaterial till egenproducenter ska delas upp efter de huvudsakliga verksamheter som förtecknas i följande tabell:

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Patentbränsleanläggningar

1.3

varav: Koksugnar

1.4

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.5

varav: Gasverk

1.6

varav: Masugnar

1.7

varav: Petroleumraffinaderier

1.8

varav: Kolförvätskning

1.9

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraler

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobak

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Järnväg

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer:

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll

1.3   Värmevärden

Både brutto- och nettovärmevärden ska redovisas för de energiprodukter som anges i avsnitt 1.1 för följande huvudsakliga aggregat.

Ej tillämpligt på gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas:

1.

Produktion

2.

Import

3.

Export

4.

Använt i koksugnar

5.

Använt i masugnar

6.

Använt i huvudverksamhetsproducenters el-, kraftvärme- och värmeverk

7.

Använt i industrin

8.

Använt på annat sätt

1.4   Produktion och lager i kolgruvor

Endast tillämpligt på hårt kol och lignit/brunkol.

Följande ska redovisas:

1.

Produktion under jord

2.

Produktion i dagbrott

3.

Från andra källor

4.

Lager vid periodens slut

4.1

varav: Lager vid gruvorna

1.5   Måttenheter

1.

Energimängder

103 ton

Undantag: för gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas, konvertergas) redovisas energiinnehållet direkt, varför enheten TJ ska användas (baserat på bruttovärmevärde).

2.

Värmevärde

MJ/ton

1.6   Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

2.   NATURGAS

2.1   Tillämpliga energiprodukter

Denna uppgiftsinsamling rör naturgas, vilket omfattar gaser som förekommer i underjordiska fyndigheter, i vätske- eller gasform, främst bestående av metan.

Här ingår både ”icke-associerad” gas med ursprung i fält som producerar kolväten endast i gasform och ”associerad” gas som produceras jämsides med råolja samt metan som tillvaratas från kolgruvor (gruvgas) eller kolflötser (flötsgas).

Här ingår inte gas som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa (t.ex. gas från avfall eller rötslam) eller gasverksgas.

2.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

2.2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Här ska redovisas mängder uttryckta i volym- och energienheter, inklusive brutto- och nettovärmevärde, för följande aggregat:

1.

Inhemsk produktion

All torr, marknadsfärdig produktion inom de nationella gränserna, inklusive produktion till havs. Produktionen mäts efter rening och avskiljning av naturgasvätskor och svavel.

Här ingår inte utvinningsförluster eller volymer som återinsprutas, släpps ut eller facklas.

Här ingår volymer som används i naturgasindustrin, i gasutvinning, rörsystem och behandlingsanläggningar.

1.1

varav: Associerad gas

Naturgas som produceras jämsides med råolja.

1.2

varav: Icke-associerad gas

Naturgas med ursprung i fält som producerar endast gasformiga kolväten.

1.3

varav: Gruvgas

Metan som produceras i kolgruvor eller från kolflötser, förs upp till ytan i rör och förbrukas vid gruvorna eller leds i rörsystem till konsumenterna.

2.

Från andra källor

Bränsle som blandas med naturgas och förbrukas som blandning.

2.1

varav: Från oljeprodukter

LPG för uppgradering av kvaliteten, t.ex. värmevärde.

2.2

varav: Från kol

Tillverkad gas för blandning med naturgas.

2.3

varav: Från förnybara källor

Biogas för blandning med naturgas.

3.

Import

4.

Export

5.

Internationell bunkring

6.

Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

7.

Bruttoförbrukning

8.

Statistiska differenser

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

9.

Återvinningsbar gas: ingående och utgående lager

Volymer av gas som finns tillgänglig för leverans under vilken inmatnings-/utmatningscykel som helst. Här ingår återvinningsbar naturgas lagrad i särskilda anläggningar (uttömda gas- eller oljefält, akviferer, salthåligheter, blandade bergrum eller annat) samt lagring av kondenserad naturgas. Buffertgas bör inte medräknas.

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

10.

Utsläppt gas

Volym gas som släpps ut i luften vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen.

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

11.

Facklad gas

Volym gas som förbränns (facklas) vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen.

Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.

12.

Totalt, omvandlingssektorn

Mängder av bränsle som används för primär eller sekundär energiomvandling (t.ex. naturgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. naturgas till metanol).

12.1

varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

12.2

varav: Egenproducenters elverk

12.3

varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

12.4

varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

12.5

varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

12.6

varav: Egenproducenters värmeverk

12.7

varav: Gasverk

12.8

varav: Koksugnar

12.9

varav: Masugnar

12.10

varav: Gas till vätska

Mängder av naturgas som används som insatsvara för omvandling till vätska, t.ex. mängder av bränsle som förs in i metanolproduktionsprocessen för omvandling till metanol.

12.11

varav: Ospecificerat – Omvandling

2.2.2   Energisektorn

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Masugnar

1.6

varav: Gasverk

1.7

varav: El-, kraftvärme och värmeverk

1.8

varav: Förvätskning (LNG) eller förgasning

1.9

varav: Gas till vätska

1.10

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Distributions- och transportförluster

2.2.3   Uppgift om slutförbrukning av energi

Förbrukning av naturgas ska redovisas separat för energianvändning och i tillämpliga fall annan användning än för energi, för följande aggregat:

1.

Total slutförbrukning

Slutlig energiförbrukning och annan användning än för energi redovisas separat under denna rubrik.

2.

Transportsektorn

2.1

varav: Landsvägstransport

Här ingår både CNG och biogas.

2.1.1

varav: Biogasens andel av landsvägstransporter

2.2

varav: Transport i rörledningar

2.3

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

3.

Industrisektorn

3.1

varav: Järn och stål

3.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

3.3

varav: Andra metaller än järn

3.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

3.5

varav: Transportmedel

3.6

varav: Maskiner

3.7

varav: Utvinning och stenbrytning

3.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

3.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

3.10

varav: Trävarutillverkning

3.11

varav: Byggverksamhet

3.12

varav: Textil och läder

3.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

2.2.4   Import och export

Här redovisas både totala mängder av naturgas och andel därav som utgörs av LNG, efter ursprungsland för import och efter bestämmelseland för export.

2.2.5   Insatsvaror till egenproducenter av el och värme

Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk samt egenproducenters värmeverk.

Insatsvaror redovisas för följande anläggningar och verksamheter:

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Gasverk

1.6

varav: Masugnar

1.7

varav: Förvätsknings- (LNG) och återförgasningsanläggningar

1.8

varav: Gas till vätska

1.9

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn:

3.1

varav: Transporter i rörsystem

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer:

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll

2.2.6   Gaslagringskapacitet

1.

Namn

Namn på lageranläggningens belägenhet.

2.

Typ

Typ av lagring, såsom uttömt gasfält, saltgruva e.d.

3.

Nyttig kapacitet

Total gaslagringskapacitet minus buffertgas. Buffertgasen är den totala volym gas som krävs som stadigvarande mängd i systemet för att upprätthålla ett adekvat underjordiskt lagringstryck och en adekvat leveranstakt under hela utmatningscykeln.

4.

Topputmatning

Högsta takt i vilken gas kan matas ut från det aktuella lagret.

2.3   Måttenheter

1.

Energimängd

Om inte annat anges redovisas naturgas efter energiinnehåll, dvs. i TJ, enligt bruttovärmevärdet.

Om fysisk volym avses är enheten 106 m3 under normalt tryck och temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

2.

Värmevärde

KJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

3.

Lagerkapacitet

106 m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

4.

Topproduktion

106 m3/dag, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).

2.4   Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

3.   EL OCH VÄRME

3.1   Aktuella energiprodukter

Detta kapitel omfattar värme och el.

3.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i det här kapitlet. De definitioner och enheter som anges i kapitlen 1, 2, 4 och 5 är tillämpliga på energiprodukter inom fasta bränslen, tillverkade gaser, naturgas, olje- och petroleumprodukter samt förnybar energi och energi ur avfall.

3.2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Följande särskilda definitioner är tillämpliga på aggregaten för el och värme i detta kapitel:

bruttoelproduktion: summan av elektrisk energi från alla aktuella produktionsenheter (inklusive pumpad lagring) uppmätt vid huvudgeneratorernas uttagsterminaler.

bruttovärmeproduktion: det totala värmet som produceras av anläggningen, inklusive det värme som används av anläggningens hjälputrustning som drivs med en het fluid (uppvärmning av utrymmen, av flytande bränsle e.d.) och förluster i anläggningens eller nätets värmeväxlare samt värme från kemiska processer som används som en primär energiform.

nettoelproduktion: bruttoelproduktionen minus den elektriska energi som absorberas av generatorernas hjälputrustning och förluster i huvudgeneratorernas transformatorer.

nettovärmeproduktion: det värme som levereras till distributionssystemet, uppmätt som utgående och återvändande flöden.

De aggregat som anges i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Under dessa två typer ska brutto- och nettoproduktion av el och värme redovisas för enbart el, för kraftvärme samt för enbart värme där så är tillämpligt, för följande aggregat:

1.

Total produktion

1.1

varav: Kärnkraft

1.2

varav: Vattenkraft

1.2.1

varav: Del av vattenkraft producerad genom pumpad lagring

1.3

varav: Jordvärme

1.4

varav: Solenergi

1.5

varav: Tidvatten, vågenergi, havsenergi

1.6

varav: Vindkraft

1.7

varav: Förbränningsbara bränslen

Bränslen som kan antändas eller brinna, dvs. reagera med syre och orsaka en avsevärd temperaturökning, som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme.

1.8

varav: Värmepumpar

Värmeproduktion endast från värmepumpar där värmet säljs till tredje man (dvs. om produktionen sker i omvandlingssektorn).

1.9

varav: Elektriska ångpannor

Mängder värme från elektriska ångpannor där produktionen säljs till tredje man.

1.10

varav: Värme från kemiska processer

Värme med ursprung i processer utan tillförsel av energi, såsom kemiska reaktioner.

Här ingår inte spillvärme från energidrivna processer, vilket bör redovisas som värme producerat med det aktuella bränslet.

1.11

varav: Andra källor – El (ange närmare)

Aggregaten i nedanstående tabell ska redovisas som totala mängder, i förekommande fall separat för el och värme. För de första tre aggregaten i nedanstående tabell bör mängderna beräknas från och överensstämma med de värden som redovisats i föregående tabell.

1.

Total bruttoproduktion

2.

Egenförbrukning vid anläggningen

3.

Total nettoproduktion

4.

Import

Se förklaringen under punkt 5, ”Export”.

5.

Export

Mängder av el betraktas som importerade eller exporterade när de har korsat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering ägt rum eller ej. Om el transiteras genom ett land bör mängden redovisas både som import och export.

6.

Använt för värmepumpar

7.

Använt för elektriska ångpannor

8.

Använt för pumpad lagring

9.

Använt för elproduktion

10.

Tillförd energi

För el: summan av den nettoelproduktion som tillförs av alla kraftverk i landet, minus den mängd som används samtidigt för värmepumpar, elektriska ångpannor, pumpad lagring samt minus eller plus export och import från utlandet.

För värme: summan av nettovärmeproduktionen för avsalu av alla värmeverk i landet, minus värme som används för elproduktion samt minus eller plus export och import från utlandet.

11.

Överförings- och distributionsförluster

Alla förluster på grund av transport och distribution av el och värme.

För el inkluderas förluster i transformatorer som inte betraktas som integrerade delar av kraftverken.

12.

Totalförbrukning (beräknad)

13.

Statistisk differens

14.

Totalförbrukning (observerad)

Producerad el, såld värme och använda bränslemängder, inklusive motsvarande total energi (på grundval av deras nettovärmevärde, utom för naturgas där bruttovärmevärdet används) från de bränslen som förtecknas i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Inom dessa två typer ska el- och värmeproduktion i förekommande fall redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.

1.

Fasta bränslen och tillverkade gaser:

1.1

Antracit

1.2

Kokskol

1.3

Annat bituminöst kol

1.4

Subbituminöst kol

1.5

Lignit/brunkol

1.6

Torv

1.7

Patentbränsle

1.8

Koksugnskoks

1.9

Gaskoks

1.10

Stenkolstjära

1.11

Brunkolsbriketter

1.12

Gasverksgas

1.13

Koksugnsgas

1.14

Masugnsgas

1.15

Konvertergas

2.

Olje- och petroleumprodukter

2.1

Råolja

2.2

NGL

2.3

Raffinaderigas

2.4

LPG

2.5

Nafta

2.6

Flygfotogen

2.7

Annan fotogen

2.8

Bensin/diesel (destillerad eldningsolja)

2.9

Tung eldningsolja

2.10

Bitumen (inklusive Orimulsion)

2.11

Petroleumkoks

2.12

Andra oljeprodukter

3.

Naturgas

4.

Förnybar energi och energi från avfall:

4.1

Industriavfall (ej förnybart)

4.2

Kommunalt avfall (förnybart)

4.3

Kommunalt avfall (ej förnybart)

4.4

Trä, träavfall och annat fast avfall

4.5

Deponigas

4.6

Rötslamsgas

4.7

Annan biogas

4.8

Flytande biobränslen

3.2.2   El- och värmeförbrukning i energisektorn

1.

Totalt, energisektorn

Här ingår inte anläggningens egenförbrukning, energi som används för pumpad lagring, värmepumpar och elektriska ångpannor.

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Patentbränsleanläggningar

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.6

varav: Gasverk

1.7

varav: Masugnar

1.8

varav: Petroleumraffinaderier

1.9

varav: Kärnteknisk industri

1.10

varav: Kolförvätskningsanläggningar

1.11

varav: Förvätsknings- (LNG)/återförgasningsanläggningar

1.12

varav: Förgasningsanläggningar (biogas)

1.13

varav: Gas till vätska

1.14

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

3.2.3   Uppgift om slutförbrukning av energi

1.

Industrisektorn

1.1

varav: Järn och stål

1.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

1.3

varav: Andra metaller än järn

1.4

varav: Ickemetalliska mineraliska produkter

1.5

varav: Transportmedel

1.6

varav: Maskiner

1.7

varav: Utvinning och stenbrytning

1.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

1.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

1.10

varav: Trävarutillverkning

1.11

varav: Byggverksamhet

1.12

varav: Textil och läder

1.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

2.

Transportsektorn

2.1

varav: Järnväg

2.2

varav: Transport i rörsystem

2.3

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

3.

Hushåll

4.

Företagstjänster och offentliga tjänster

5.

Jordbruk och skogsbruk

6.

Fiske

7.

Ej redovisat på annat håll – Annat

3.2.4   Import och export

Import och export av energimängder av el och värme efter land.

3.2.5   Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter

Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för kraftvärmeverk, enbart elverk och enbart värmeverk inom följande anläggningar eller verksamheter:

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Patentbränsleanläggningar

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.6

varav: Gasverk

1.7

varav: Masugnar

1.8

varav: Petroleumraffinaderier

1.9

varav: Kolförvätskningsanläggningar

1.10

varav: Förvätsknings- (LNG)/återförgasningsanläggningar

1.11

varav: Förgasningsanläggningar (biogas)

1.12

varav: Gas till vätska

1.13

varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.14

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Alla andra sektorer: identisk med aggregatförteckningen under punkt 3.2.3, Uppgift om slutförbrukning av energi.

3.2.6   Insatsvaror till egenproducenter av el och värme

Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk och egenproducenters värmeverk.

1.

Beträffande fasta bränslen och tillverkade gaser som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit/brunkol, torv, patentbränsle, koksugnskoks, gaskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter/torvbriketter, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas samt konvertergas. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.

Totalt energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Patentbränsleanläggningar

1.3

varav: Koksugnar

1.4

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettsanläggningar

1.5

varav: Gasverk

1.6

varav: Masugnar

1.7

varav: Petroleumraffinaderier

1.8

varav: Kolförvätskning

1.9

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Järnväg

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll

2.

Beträffande oljeprodukter som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: råolja, NGL, raffinaderigas, LPG, nafta, flygfotogen, annan fotogen, bensin/diesel (destillerad eldningsolja), tung eldningsolja, bitumen (inklusive Orimulsion), petroleumkoks och andra oljeprodukter. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Koksugnar

1.4

varav: Masugnar

1.5

varav: Gasverk

1.6

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Transport i rörsystem

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll

3.

För naturgas som används av egenproducenter ska mängder redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Gasverk

1.6

varav: Masugnar

1.7

varav: Förvätsknings- (LNG) och återförgasningsanläggningar

1.8

varav: Gas till vätska

1.9

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Transport i rörsystem

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll

4.

Beträffande förnybar energi och energi från avfall som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: jordvärme, solvärme, industriavfall (ej förnybart), kommunalt avfall (förnybart), kommunalt avfall (ej förnybart), trä/träavfall/annat fast avfall, deponigas, rötslamsgas, annan biogas och flytande biobränslen. Dessa insatsmängder ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Förgasningsanläggningar

1.2

varav: Kolgruvor

1.3

varav: Patentbränsleanläggningar

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Petroleumraffinaderier

1.6

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettsanläggningar

1.7

varav: Gasverk

1.8

varav: Masugnar

1.9

varav: Träkolsframställningsanläggningar

1.10

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn:

3.1

varav: Järnväg

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll

3.3   Strukturella uppgifter om el- och värmeproduktion

3.3.1   Största nettoelkapacitet och toppbelastning

Kapaciteten bör redovisas den 31 december det år uppgifterna avser.

Här ingår elektrisk kapacitet för både rena elverk och kraftvärmeverk.

Största nettoelkapacitet är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt under en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med alla anläggningar i drift vid anslutningspunkten till nätet. Toppbelastning definieras som det största effektvärdet som tas upp av eller levereras av ett nät eller en kombination av nät i det aktuella landet.

Följande mängder ska redovisas endast för nätet:

1.

Totalt

2.

Kärnkraft

3.

Vattenkraft

3.1

varav: pumpad lagring

4.

Jordvärme

5.

Solenergi

6.

Tidvatten, vågor, hav

7.

Vind

8.

Förbränningsbara bränslen

8.1

varav: Ånga

8.2

varav: Inre förbränning

8.3

varav: Gasturbin

8.4

varav: Kombinerad cykel

8.5

varav: Annan

Ange närmare, om denna rubrik utnyttjas.

9.

Toppbelastning

10.

Tillgänglig kapacitet vid tidpunkten för toppbelastningen

11.

Datum och klockslag då toppbelastningen inträffade

3.3.2   Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen

Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter, separat för varje typ av anläggningar med ett eller flera bränslen som anges i nedanstående tabell. Uppgift om vilken typ av bränsle som används som primärt respektive alternativt bränsle ska anges för alla anläggningar med flera bränslen.

1.

Eldade med ett bränsle:

1.1

Eldade med kol eller kolprodukter

Här ingår kapacitet från koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas.

1.2

Eldade med flytande bränslen

Här ingår kapacitet från raffinaderigas.

1.3

Eldade med naturgas

Här ingår kapacitet från gasverksgas.

1.4

Eldade med torv

1.5

Eldade med förbränningsbara förnybara bränslen och avfall

2.

Flera bränslen, fasta och flytande

3.

Flera bränslen, fasta och naturgas

4.

Flera bränslen, flytande och naturgas

5.

Flera bränslen, fasta, flytande och naturgas

System för flera bränslen innefattar endast enheter som kan bränna mer än en bränsletyp kontinuerligt. Anläggningar med separata enheter som använder olika bränslen bör delas upp på aktuella individuella bränslekategorier.

3.4   Måttenheter

1.

Energimängd

El: GWh

Värme: TJ

Fasta bränslen och tillverkade gaser: måttenheterna i kapitel 1 i denna bilaga är tillämpliga.

Naturgas: måttenheterna i kapitel 2 i denna bilaga är tillämpliga.

Olje- och petroleumprodukter: måttenheterna i kapitel 4 i denna bilaga är tillämpliga.

Förnybar energi och avfall: måttenheterna i kapitel 5 i denna bilaga är tillämpliga.

2.

Kapacitet

Kapacitet för elproduktion: MWe

Kapacitet för värmeproduktion: MWt

3.5   Avvikelser och undantag

Frankrike har ett undantag från redovisning av de aggregat som rör värme. Detta undantag ska löpa ut så snart Frankrike kan lämna in denna redovisning, och under alla omständigheter inte senare än 4 år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

4.   OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER

4.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges ska uppgifter samlas in för alla följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

1.

Råolja

Råolja är en mineralolja av naturligt ursprung omfattande en blandning av kolväten och tillhörande orenheter, såsom svavel. Den föreligger i flytande form vid normalt tryck och temperatur vid jordytan, och dess fysikaliska egenskaper (densitet, viskositet osv.) varierar starkt. Den här kategorin omfattar även kondensat som tillvaratas från associerad och icke-associerad gas där denna är uppblandad med det kommersiella råoljeflödet.

2.

NGL (naturgas-vätskor)

NGL är flytande eller förvätskade kolväten som tillvaratas från naturgas i separatoranläggningar eller gasbehandlingsanläggningar. Naturgasvätskor omfattar etan, propan, butan (normalt och isobutan), (iso-)pentan och tyngre alkaner (kallas ibland naturbensin eller kondensat).

3.

Insatsvaror till raffinaderi

Insatsvaror till raffinaderi är behandlad olja avsedd för ytterligare behandling (t.ex. straight run-olja eller vakuumgasolja) utom blandning. Med ytterligare behandling kan den omvandlas till en eller flera komponenter eller färdiga produkter. Definitionen täcker också återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderiindustrin (t.ex. pyrolysbensin, C4-fraktioner, gasolja och eldningsoljefraktioner).

4.

Tillsatser/oxygenater

Tillsatser är andra ämnen än kolväten som tillsätts eller blandas med en produkt för att ändra bränslets egenskaper (oktantal, cetantal, kallstartsegenskaper osv.):

oxygenater, såsom alkoholer (metanol, etanol), etrar (såsom MTBE (metyl-tertiär-butyleter), ETBE (etyl-tertiär-butyleter), TAME (tertiär amylmetyleter)),

estrar (t.ex. rapsolja eller dimetylester),

kemiska ämnen (t.ex. TML, TEL och tensider).

Anm.: Mängder tillsatser/oxygenat (alkoholer, etrar, estrar och andra kemiska ämnen) som redovisas i denna kategori bör avse mängder som är avsedda att blandas i bränslen eller för bränsleanvändning.

4.1

Varav: Biobränslen

Biobensin och biodiesel. Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.

Mängder flytande biobränslen som redovisas i denna kategori avser biobränslet, inte den totala vätskevolym i vilken biobränslena blandas.

Här ingår inte handel med biobränslen som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form), vilka i stället bör redovisas i enlighet med kapitel 5. De biobränslen som saluförs som en del av transportbränslen bör redovisas under aktuell produkt med angivande av andelen biobränsle.

5.

Andra kolväten

Syntetisk råolja från tjärsand, skifferolja osv., vätskor från kolförvätskning (se kapitel 1), produktion av vätskor från omvandling av naturgas till bensin (se kapitel 2), vätgas och emulsifierade oljor (t.ex. Orimulsion).

Här ingår inte oljeskifferproduktion, där kapitel 1 är tillämpligt.

Produktion av skifferolja (sekundär produkt) ska redovisas som ”Från andra källor” i kategorin ”Andra kolväten”.

6.

Raffinaderigas (ej förvätskad)

Raffinaderigas inbegriper en blandning av icke-kondenserbara gaser, främst bestående av vätgas, metan, etan och olefiner, som erhålls genom destillation av råolja eller behandling av oljeprodukter (t.ex. krackning) i raffinaderier. Här ingår också gaser som återförs från den petrokemiska industrin.

7.

Etan

Ett naturligt gasformigt ogrenat kolväte (C2H6) som utvinns från flöden av naturgas och raffinaderigas.

8.

LPG

LPG är lätta paraffinkolväten som erhålls från raffinaderiprocesser, råoljestabilisering och naturgasbehandling. De består främst av propan (C3H8) och butan (C4Hl0) eller en blandning av dem. De kan också innehålla propen, buten, isopropen och isobuten. LPG är normalt kondenserade under tryck för transport och lagring.

9.

Nafta

Nafta är en insatsvara avsedd för antingen den petrokemiska industrin (t.ex. produktion av eten eller aromatiska kolväten) eller för bensinproduktion genom reformering eller isomerisering vid raffinaderiet.

Nafta innehåller ämnen i destillationsintervallet 30 oC till 210 oC eller en del av detta intervall.

10.

Motorbensin

Motorbensin består av en blandning av lätta kolväten som har en kokpunkt på mellan 35 oC och 215 oC. Den används som bränsle i landbaserade glödtändningsmotorer. Motorbensin kan innehålla tillsatser, oxygenater och oktantalshöjare, inklusive blyföreningar såsom tetrametylbly eller tetraetylbly.

Här ingår blandningskomponenter för motorbensin (exklusive tillsatser/oxygenater), t.ex. alkylater, isomerat, reformat, krackad bensin avsedd för användning som färdig motorbensin.

10.1

varav: Biobensin

Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.

11.

Flygbensin

Bensin som är framställd särskilt för kolvmotorer i luftfartyg, med ett oktantal avpassat till motorn, en fryspunkt på -60 oC och vanligen ett kokpunktsintervall på 30 oC till 180 oC.

12.

Jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77)

Här ingår alla lätta kolväteoljor för användning i turbinmotorer i luftfartyg, med ett kokpunktsintervall på 100 oC till 250 oC. De erhålls genom blandning av fotogen, bensin och nafta så att halten aromater inte överskrider 25 volymprocent och ångtrycket ligger mellan 13,7 kPa och 20,6 kPa.

13.

Jetbränsle av fotogentyp

Destillat som använts för turbinmotorer i luftfartyg. Det har samma kokpunkt mellan 150 oC och 300 oC (normalt inte över 250 oC) och flampunkt som fotogen. Dessutom har det särskilda egenskaper (såsom fryspunkt) som fastställs av IATA (Internationella luftfartsförbundet).

Här ingår blandningsämnen för fotogen.

14.

Annat fotogen

Raffinerat petroleumdestillat som används i andra sektorer än luftfart. Dess kokpunkt ligger mellan 150 oC och 300 oC.

15.

Gasolja/dieselolja (destillerad eldningsolja)

Gasolja/dieselolja är främst ett medeltungt destillat med ett kokpunktsintervall på 180 oC–380 oC. Här ingår blandningsämnen. Flera kvaliteter finns tillgängliga beroende på användningsområde:

15.1

varav: Transportdiesel

Landsvägsdieselolja för dieseldrivna kompressionsmotorer (bilar, lastbilar m.m.), vanligtvis med låg svavelhalt.

15.1.1

Från 15.1, varav: Biodiesel

Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.

15.2

varav: Uppvärm-nings- och annan gasolja

Lätt eldningsolja för industri och handel, sjöfartsdiesel och järnvägsdiesel, annan gasolja, inklusive tunga gasoljor med kokpunktsintervall på 380 oC–540 oC som används som insatsvaror i petrokemisk industri.

16.

Eldningsolja

Alla återstående (tunga) bränsleoljor (inklusive de som erhålls genom blandning). Kinematisk viskositet överstiger 10 cSt vid 80 oC. Flampunkten ligger alltid över 50 oC och densiteten är alltid över 0,90 kg/l.

16.1

varav: Lågsvavlig

Tung eldningsolja med en svavelhalt på mindre än 1 %.

16.2

varav: Högsvavlig

Tung eldningsolja med en svavelhalt på 1 % eller mer.

17.

Industribensin, lacknafta

Raffinerade destillationsmellanprodukter med kokpunktsintervall som nafta/fotogen. De delas in i följande:

Lacknafta: Lätta oljor med kokpunktsintervall på 30 oC–200 oC. Det finns 7–8 kvaliteter lacknafta beroende på gränsen i kokpunktsintervallet. Kvaliteterna definieras enligt temperaturskillnaden mellan kokpunkterna för 5 volymprocent och 90 volymprocent (som inte överstiger 60 oC).

Industribensin: Lacknafta med en flampunkt på över 30 oC. Kokpunktsintervallet för industribensin är 135 oC–200 oC.

18.

Smörjmedel

Kolväten som framställs från destillationsbiprodukter och främst används för att minska friktionen mellan belastade ytor.

Här ingår alla färdiga kvaliteter av smörjolja, från spindelolja till cylinderolja, och de som används i konsistensfetter, motoroljor och alla kvaliteter av utgångsmaterial för smörjolja.

19.

Bitumen

Fast, halvflytande eller trögflytande kolväte med kolloidal struktur, med brun till svart färg, som erhålls som rest vid destillation av råolja, eller vakuumdestillation av oljerester från atomsfärisk destillation. Bitumen kallas också asfalt och används främst vid vägbyggen och som takmaterial.

Här ingår bitumenlösningar och bitumenemulsioner.

20.

Paraffinvaxer

Mättade alifatiska kolväten. Dessa vaxer är återstoder som tillvaratas när smörjoljor avvaxas. De har en kristallstruktur som är fin eller grov beroende på kvalitet. Deras huvudegenskaper är följande: de är färglösa, luktlösa och genomskinliga med en smältpunkt på mer än 45 oC.

21.

Petroleum-koks

Svart fast biprodukt som främst erhålls genom krackning och förkolning av insatsvaror med ursprung i petroleum, vakuumrester, tjära och beck från processer som fördröjd förkoksning eller vätskecoker. Det består främst av kol (90–95 %) och har låg askhalt. Det används som insatsvara i koksugnar inom stålindustrin, för uppvärmning, för elektrodtillverkning och för kemikalieproduktion. De viktigaste kvaliteterna är ”ofullständigt avgasad koks” och ”kalcinerad koks”.

Här ingår katalystkoks som avsätts på katalysten under raffinaderiprocesserna. Denna kokssort kan inte tas tillvara och förbränns normalt som bränsle i raffinaderiet.

22.

Andra produkter

Alla produkter som inte uttryckligen nämns ovan, såsom tjära och svavel.

Här ingår aromater (t.ex. BTX eller bensen, toluen och xylen) och olefiner (t.ex. propen) som produceras vid raffinaderier.

4.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.

4.2.1   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Nedanstående tabell är tillämplig endast på råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, tillsatser, biobränslen och andra kolväten:

1.

Inhemsk produktion

Ej tillämpligt för insatsvaror till raffinaderi och biobränslen.

2.

Från andra källor

Tillsatser, Biobränslen och Andra kolväten för vilka produktionen redan har redovisats i andra bränslebalanser.

Ej tillämpligt på råolja, NGL och insatsvaror till raffinaderi.

2.1

varav: Från kol

Här ingår vätskor som produceras i kolförvätskningsanläggningar och flytande produkter från koksugnar.

2.2

varav: Från naturgas

Tillverkning av syntetisk bensin kan kräva naturgas som insatsvara. Mängden av gas för metanoltillverkning redovisas enligt kapitel 2, medan inkommande metanol redovisas här.

2.3

varav: Från förnybara källor

Här ingår biobränslen avsedda för blandning med transportbränslen.

Produktionen redovisas enligt kapitel 5, medan mängder avsedda för blandning redovisas här.

3.

Återflöden från petrokemisk industri

Färdiga eller halvfärdiga produkter som återkommer från slutförbrukarna till raffinaderierna för behandling, blandning eller försäljning. Det är vanligen biprodukter från petrokemiska processer.

Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.

4.

Överförda produkter

Importerade petroleumprodukter som omklassificeras som insatsvaror för vidare behandling i ett raffinaderi utan leverans till slutförbrukarna.

Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.

5.

Import och export

Här ingår mängder råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. uppdragsraffinering). Råolja och NGL bör redovisas efter det första ursprungslandet, och insatsvaror till raffinaderi och färdiga produkter bör redovisas efter det slutliga bestämmelselandet.

Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerad kondenserad naturgas och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin.

Anm.: All handel med biobränsle som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) bör redovisas i frågeformuläret om förnybara energikällor.

Återexport av olja som importerats för behandling inom tullager bör inkluderas som export av en produkt från behandlingslandet till det slutliga bestämmelselandet.

6.

Direktförbrukning

Råolja, NGL, Tillsatser/oxygenater (och andel biobränslen därav) samt andra kolväten som förbrukas direkt utan att behandlas i petroleumraffinaderier.

Här ingår råolja som förbränns för elproduktion.

7.

Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

8.

Beräknad insats i raffinaderier

Total mängd av produkter som beräknas ha trätt in i raffinaderiprocessen. Den definieras som:

Inhemsk produktion + Från andra källor + Återflöden från petrokemisk industri + Överförda produkter + Import – Export – Direktförbrukning + Lagerförändringar

9.

Statistisk differens

Definieras som beräknad insats i raffinaderier minus observerad.

10.

Observerad insats i raffinaderier

Uppmätta mängder som insats i raffinaderier.

11.

Raffinaderiförluster

Differensen mellan Observerad insats i raffinaderier och Bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppkomma under destillationsprocessen på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.

12.

Inkommande och utgående totalt lager på det nationella territoriet

Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagrande organisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med inkommande och utgående avses rapportperiodens första respektive sista dag.

13.

Nettovärmevärde

Produktion, import och export samt övergripande medelvärde.

Nedanstående tabell är endast tillämplig på färdiga produkter (raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp, annat fotogen, gasolja/dieselolja, lågsvavlig och högsvavlig eldningsolja, industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter). Råolja och NGL som förbränns direkt bör inkluderas i tillförsel av färdiga produkter och överföringar mellan produkter:

1.

Tillförsel av primära produkter

Här ingår mängder av inhemsk eller importerad råolja (inklusive kondensat) och inhemsk NGL som förbrukas direkt utan att behandlas i ett petroleumraffinaderi och mängder av Återflöden från petrokemisk industri som även om de inte är primära bränslen förbrukas direkt.

2.

Bruttoraffinaderiproduktion

Produktion av färdiga produkter vid ett raffinaderi eller en blandningsanläggning.

Här ingår inte Raffinaderiförluster, men däremot ingår Raffinaderibränsle.

3.

Återvunna produkter

Färdiga produkter som passerar en andra gång genom försäljningsnätet efter att tidigare ha levererats till slutförbrukarna (t.ex. använda smörjmedel som återbehandlats). Dessa mängder bör skiljas från Återflöden från petrokemisk industri.

4.

Raffinaderibränsle

Petroleumprodukter som förbrukas till stöd för driften av ett raffinaderi.

Här ingår inte produkter som används av oljeprodukter utanför raffinaderiprocessen, t.ex. bunkring eller oljetanker.

Här ingår bränslen som förbrukas i produktion vid raffinaderiet av el och värme för avsalu.

4.1

varav: Förbrukas för elproduktion

Mängder som förbrukas för produktion av el i elverk vid raffinaderier.

4.2

varav: Förbrukas för kraftvärmeproduktion

Mängder som förbrukas i kraftvärmeverk vid raffinaderier.

5.

Import och export

6.

Internationell bunkring

7.

Överföring mellan produkter

Mängder som omklassificeras antingen för att deras specifikation har ändrats eller för att de blandas in i en annan produkt.

En negativ post för en produkt motsvaras av en positiv post (eller flera poster) för en eller flera produkter och omvänt, varvid den totala effekten bör vara noll.

8.

Överförda produkter

Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.

9.

Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

10.

Beräknad inhemsk bruttotillförsel

Detta definieras som:

Tillförsel av primära produkter + Bruttoraffinaderiproduktion + Återvunna produkter - Raffinaderibränsle + Import - Export - Internationell bunkring + Överföring mellan produkter - Överförda produkter + Lagerförändringar

11.

Statistisk differens

Definieras som beräknad inhemsk bruttotillförsel minus observerad.

12.

Observerad inhemsk bruttotillförsel

Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primära källor (t.ex. raffinaderier, blandningsanläggningar osv.) till den inhemska marknaden.

Denna uppgift kan skilja sig från den beräknade uppgiften t.ex. på grund av skillnader i omfattning och/eller olika definitioner i olika rapporteringssystem.

12.1

varav: Bruttotillförsel till den petrokemiska industrin

Mängder bränsle som levereras till den petrokemiska industrin.

12.2

varav: Energiförbrukning i den petrokemiska industrin

Mängder olja som förbrukas som bränsle för petrokemiska processer såsom ångkrackning.

12.3

varav: Annan användning än energi i den petrokemiska industrin

Mängder olja som används i den petrokemiska industrin för produktion av eten, propen, buten, syntetisk gas, aromater, butadien och andra kolvätebaserade råmaterial i processer som ångkrackning, aromatprocesser och ångreformering. Här ingår inte mängder olja som används som bränsle.

13.

Återflöden från petrokemisk industri till raffinaderier

14.

Inkommande och utgående lager

Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagrande organisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med inkommande och utgående avses rapportperiodens första respektive sista dag.

15.

Lagerförändringar vid allmänna verk

Förändringar av lager som hålls av allmänna verk och inte ingår i Lagernivåer och Lagerförändringar som redovisas på annat håll. Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

Här ingår råolja och NGL som används för direkt förbränning, om så är tillämpligt.

16.

Nettovärmevärde för inhemsk bruttotillförsel

Beträffande omvandlingssektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):

1.

Totalt, omvandlingssektorn

Totala bränslemängder som används för primär eller sekundär omvandling av energi.

1.1

varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

1.2

varav: Egenproducenters elverk

1.3

varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

1.4

varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

1.5

varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

1.6

varav: Egenproducenters värmeverk

1.7

varav: Gasverk/förgasningsanläggningar

1.8

varav: Blandad naturgas

1.9

varav: Koksugnar

1.10

varav: Masugnar

1.11

varav: Petrokemisk industri

1.12

varav: Patentbränsleanläggningar

1.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling

4.2.2   Energisektorn

Beträffande energisektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):

1.

Totalt, energisektorn

Total mängd som förbrukas som energi i energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Koksugnar

1.4

varav: Masugnar

1.5

varav: Gasverk

1.6

varav: Kraftverk

Elverk, kraftvärmeverk och värmeverk.

1.7

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Distributionsförluster

Förluster uppkomna utanför raffinaderiet på grund av transport och distribution.

Här ingår förluster i rörsystem.

4.2.3   Uppgift om slutförbrukning av energi

Beträffande uppgift om slutförbrukning av energi är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):

1.

Slutförbrukning av energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Internationell luftfart

3.2

varav: Inhemsk luftfart

3.3

varav: Landsväg

3.4

varav: Järnväg

3.5

varav: Inhemsk sjöfart

3.6

varav: Transport i rörsystem

3.7

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

5.

Total annan användning än för energi

Mängder som används som råmaterial i de olika sektorerna och varken förbrukas som bränsle eller omvandlas till ett annat bränsle. Dessa mängder ingår i de aggregat som förtecknas ovan.

5.1

varav: Omvandlingssektorn

5.2

varav: Energisektorn

5.3

varav: Transportsektorn

5.4

varav: Industrisektorn

5.4.1

Industrisektorn varav: Kemisk och petrokemisk industri

5.5

varav: Andra sektorer

4.2.4   Import och export

Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Se anmärkningarna till 4.2.1, aggregat nr 5.

4.2.5   Tillförsel till egenproducenter av el och värme

Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.

Här ingår inte följande energiprodukter: insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen, andra kolväten, etan, motorbensin, biobensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77), industrisprit och lacknafta samt smörjmedel.

Tillförsel avser följande anläggningar eller verksamheter:

1.

Totalt, energisektorn

Total mängd som förbrukas som energi i energisektorn

1.1

varav: Kolgruvor

1.2

varav: Olje- och gasutvinning

1.3

varav: Koksugnar

1.4

varav: Masugnar

1.5

varav: Gasverk

1.6

varav: Ej redovisat på annat håll – Energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Transport i rörsystem

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

4.3   Måttenheter

1.

Energimängd

103 ton

2.

Värmevärde

MJ/ton

4.4   Avvikelser och undantag

Cypern har undantag från kravet att redovisa aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 4 (Andra sektorer) och 5 (Total annan användning än energi); endast de totala värdena behöver uppges.

Cypern har undantag i tre år efter denna förordnings ikraftträdande för redovisning av aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 2 (Industri) och 3 (Transport); endast de totala värdena behöver uppges under denna undantagsperiod.

5.   FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI FRÅN AVFALL

5.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat anges avser denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

1.

Vattenkraft

Vattnets läges- och rörelseenergi omvandlas till el i vattenkraftverk. Pumpad lagring måste ingå. Produktionen ska redovisas för anläggningarnas storlek på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW och från pumpad lagring.

2.

Jordvärme

Energi tillgänglig som värme avgivet från jordskorpan, vanligen i form av hetvatten eller ånga. Denna energiproduktion är differensen mellan entalpin för den fluid som produceras i produktionsborrhålet och den fluid som slutligt bortskaffas. Det utnyttjas på lämpliga platser

för elproduktion med hjälp av torr ånga eller saltlösning med hög entalpi efter nedpumpning,

direkt som värme för fjärrvärme, jordbruk osv.

3.

Solenergi

Solstrålning som utnyttjas för produktion av hetvatten och el. Energiproduktionen är det värme som är tillgängligt för värmeöverföringsmediet, dvs. inströmmande solenergi minus förluster i optik och solfångare. Passiv solenergi för direkt uppvärmning, nedkylning och belysning av bostäder eller andra byggnader ingår inte.

3.1

varav: Solceller

Solljus som omvandlas till el i solceller, vanligen tillverkade av halvledarmaterial som alstrar el när det belyses.

3.2

varav: Solvärme

Värme från solstrålning. Kan bestå av:

a)

soldrivna termoelektriska anläggningar

b)

utrustning för produktion av varmvatten för hushåll eller för säsongsbunden uppvärmning av simbassänger (t.ex. platta solfångare, främst av termosifontyp).

4.

Tidvatten, vågenergi, havsenergi

Mekanisk energi från tidvattenrörelser, vågrörelser eller havsströmmar som används för elproduktion.

5.

Vindkraft

Vindens rörelseenergi utnyttjas för elproduktion i vindturbiner.

6.

Industriavfall (ej förnybart)

Redovisa avfall av industriellt icke-förnybart ursprung (fast eller flytande) som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Förnybart industriavfall bör redovisas i kategorierna Fast biomassa, Biogas och/eller Flytande biobränslen.

7.

Kommunalt avfall:

Avfall från hushåll, sjukhus och tjänstesektorn som förbränns i särskilda anläggningar, enligt nettovärmevärde.

7.1

varav: Förnybart

Den andel kommunalt avfall som är av biologiskt ursprung.

7.2

varav: Ej förnybart

Den andel kommunalt avfall som är av icke-biologiskt ursprung.

8.

Fast biomassa:

Omfattar organiskt, icke-fossilt material av biologiskt ursprung som kan användas som bränsle för produktion av värme eller el. Här ingår:

8.1

varav: Träkol

Den fasta återstoden av destruktiv destillation och pyrolys av trä och annat vegetabiliskt material.

8.2

varav: Trä, träavfall, annat fast avfall

Särskilt odlade energigrödor (poppel, pilträd osv.), en rad vedmaterial som uppkommer vid industriprocesser (särskilt i trä- och pappers-industrin) eller direkt från skogsbruk och jordbruk (ved, flis, träpelletar, bark, sågspån, hyvelspån, kross, trätjära osv.) samt avfall som strå, risskal, nötskal, fjäderfäströ, krossade druvrester osv. Förbränning är den vanligaste tekniken för dessa fasta bränslen. Mängden av bränsle bör redovisas enligt nettovärmevärdet.

9.

Biogas:

Gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa.

9.1

varav: Deponigas

Biogas som bildas genom nedbrytning av avfall i deponier.

9.2

varav: Rötslamsgas

En biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av rötslam.

9.3

varav: Annan biogas

Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av animalisk suspension och avfall i slakthus, bryggerier och annan livsmedelsindustri.

10.

Flytande biobränslen

De mängder av flytande biobränslen som redovisas i denna kategori bör avse mängden biobränsle, inte den totala volym vätska i vilken biobränslena blandas. När det gäller import och export av flytande biobränslen avses endast handel med mängder som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form); handel med flytande biobränslen som blandats med transportbränslen bör redovisas med oljeuppgifterna i kapitel 4.

Följande flytande biobränslen avses:

10.1

varav: Biobensin

Denna kategori omfattar bioetanol (etanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), biometanol (metanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), bio-ETBE (etyl-tertiär-butyleter framställd av bioetanol; volymandelen bio-ETBE som beräknas som biobränsle är 47 %) samt bio-MTBE (metyl-tertiär-butyleter framställd av biometanol: volymandelen bio-MTBE som beräknas som biobränsle är 36 %).

10.2

varav: Biodiesel

Denna kategori omfattar biodiesel (en metylester framställd från vegetabilisk eller animalisk olja av dieselkvalitet), biodimetyleter (dimetyleter framställd av biomassa), Fischer Tropsch (Fischer Tropsch framställd av biomassa), kallpressad bioolja (olja som framställts av oljefrön endast genom mekanisk behandling) samt alla andra flytande biobränslen som tillsätts, blandas med eller används direkt som transportdiesel.

10.3

varav: Andra flytande biobränslen

Flytande biobränslen som används direkt som bränsle, men inte ingår i biobensin eller biodiesel.

5.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som förtecknas i ovanstående avsnitt, om inte annat anges.

5.2.1   Bruttoproduktion av el och värme

El och värme som produceras från de energiprodukter som anges i punkt 5.1 (exklusive träkol och inklusive endast totalsumman av flytande biobränslen) ska i förekommande fall redovisas separat:

för huvudverksamhetsproducenters och för egenproducenters anläggningar,

för enbart elverk, för enbart värmeverk och för kraftvärmeverk.

5.2.2   Tillförsel- och omvandlingssektorerna

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i tillförsel- och omvandlingssektorerna ska redovisas för följande aggregat:

1.

Produktion

2.

Import

3.

Export

4.

Lagerförändringar

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

5.

Bruttoförbrukning

6.

Statistiska differenser

7.

Totalt, omvandlingssektorn

Mängder av förnybar energi och avfall som används för omvandling av primära energiformer till sekundära (t.ex. deponigaser till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. biogas som används för blandad naturgas).

7.1

varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk

7.2

varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk

7.3

varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk

7.4

varav: Egenproducenters elverk

7.5

varav: Egenproducenters kraftvärmeverk

7.6

varav: Egenproducenters värmeverk

7.7

varav: Patentbränsleanläggningar

Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera patentbränsle. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.8

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera brunkolsbriketter. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.9

varav: Gasverksgas

Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera gasverksgas. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.

7.10

varav: För blandad naturgas

Mängder av biogas som blandas med naturgas.

7.11

varav: För blandning i motorbensin/diesel

Mängder av flytande biobränslen som inte levereras för slutförbrukning utan används med andra petroleumprodukter som redovisas enligt kapitel 4 i denna bilaga.

7.12

varav: Träkolsproduktionsanläggningar

Mängder av trä som används för produktion av träkol.

7.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling

5.2.3   Energisektorn

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i energisektorn ska redovisas för följande aggregat:

1.

Totalt, energisektorn

Förnybar energi och avfall som förbrukas i energiindustrin till stöd för omvandlingsverksamhet. Här ingår t.ex. förnybar energi och avfall som används för uppvärmning, belysning eller drift av pumpar eller kompressorer.

Mängder av förnybar energi och avfall som omvandlas till en annan energiform bör redovisas inom omvandlingssektorn.

1.1

varav: Förgasningsanläggningar

1.2

varav: Allmänna el-, kraftvärme- och värmeverk

1.3

varav: Kolgruvor

1.4

varav: Patentbränsleanläggningar

1.5

varav: Koksugnar

1.6

varav: Petroleumraffinaderier

1.7

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.8

varav: Gasverksgas

1.9

varav: Masugnar

1.10

varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.11

varav: Ej redovisat på annat håll

2.

Distributionsförluster

Alla förluster på grund av transport och distribution.

5.2.4   Slutförbrukning av energi

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:

1.

Slutförbrukning av energi

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Järnväg

3.2

varav: Landsväg

3.3

varav: Inhemsk sjöfart

3.4

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

5.2.5   Anläggningarnas tekniska egenskaper

Följande elproduktionskapacitet ska redovisas vid utgången av rapporteringsåret:

1.

Vattenkraft

Kapaciteten ska redovisas för anläggningsstorlekar på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW, från pumpad lagring samt för alla storlekar sammantaget. De individuella storlekarna bör redovisas exklusive pumpad lagring.

2.

Jordvärme

3.

Solceller

4.

Solvärme

5.

Tidvatten, vågenergi, havsenergi

6.

Vindkraft

7.

Industriavfall (ej förnybart)

8.

Kommunalt avfall

9.

Trä, träavfall, annat fast avfall

10.

Deponigas

11.

Rötslamsgas

12.

Annan biogas

13.

Flytande biobränslen

Total yta installerade solfångare ska redovisas.

Följande kapaciteter för biobränsleproduktion ska redovisas:

1.

Flytande biobränslen

1.1

varav: Biobensin

1.2

varav: Biodiesel

1.3

varav: Andra flytande biobränslen

5.2.6   Tillförsel till egenproducenter av el och värme

Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.

Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:

1.

Totalt, energisektorn

1.1

varav: Förgasningsanläggningar

1.2

varav: Kolgruvor

1.3

varav: Patentbränsleanläggningar

1.4

varav: Koksugnar

1.5

varav: Petroleumraffinaderier

1.6

varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar

1.7

varav: Gasverksgas

1.8

varav: Masugnar

1.9

varav: Träkolsproduktionsanläggningar

1.10

varav: Ej redovisat på annat håll

2.

Industrisektorn

2.1

varav: Järn och stål

2.2

varav: Kemisk och petrokemisk industri

2.3

varav: Andra metaller än järn

2.4

varav: Icke-metalliska mineraliska produkter

2.5

varav: Transportmedel

2.6

varav: Maskiner

2.7

varav: Utvinning och stenbrytning

2.8

varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror

2.9

varav: Massa, papper och förlagsverksamhet

2.10

varav: Trävarutillverkning

2.11

varav: Byggverksamhet

2.12

varav: Textil och läder

2.13

varav: Ej redovisat på annat håll – Industri

3.

Transportsektorn

3.1

varav: Järnväg

3.2

varav: Ej redovisat på annat håll – Transport

4.

Andra sektorer

4.1

varav: Företagstjänster och offentliga tjänster

4.2

varav: Hushåll

4.3

varav: Jordbruk och skogsbruk

4.4

varav: Fiske

4.5

varav: Ej redovisat på annat håll – Annat

5.3   Värmevärden

Medelvärden för nettovärmevärde ska redovisas för följande produkter:

1.

Biobensin

2.

Biodiesel

3.

Andra flytande biobränslen

4.

Träkol

5.4   Måttenheter

1.

Elproduktion

MWh

2.

Värmeproduktion

TJ

3.

Förnybara energiprodukter

Biobensin, biodiesel och andra flytande biobränslen: ton

Träkol: 1 000 ton

Övriga: TJ (enligt nettovärmevärde).

4.

Solfångare, yta

1 000 m2

5.

Anläggningskapacitet

Biobränslen: ton/år

Övriga: MWe

6.

Värmevärden

kJ/kg (nettovärmevärde).

5.5   Avvikelser och undantag

Ej tillämpligt.

6.   TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER

Följande bestämmelser är tillämpliga på uppgiftsinsamlingen enligt samtliga föregående kapitel:

1.

Rapporteringsperiod:

Ett kalenderår (1 januari–31 december).

2.

Frekvens

Årlig.

3.

Tidsfrist för översändning av uppgifter

Den 30 november året efter rapporteringsperioden.

4.

Format och metod för översändning

Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat.

Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat.


BILAGA C

MÅNATLIG ENERGISTATISTIK

I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrist och former för översändning för månatlig insamling av energistatistik.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.

1.   FASTA BRÄNSLEN

1.1   Aktuella energiprodukter

Om inte annat sägs avser denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter:

Energiprodukt

Definition

1.

Hårt kol

Svart, förbränningsbart, fast, organiskt, fossilt sediment med ett bruttovärmevärde på mer än 24 MJ/kg på askfri bas med fukthalten uppmätt vid en temperatur på 30 oC och en relativ luftfuktighet på 96 %.

2.

Lignit

Förbränningsbart, brunt till svart, organiskt, fossilt sediment med ett bruttovärmevärde på mindre än 24 MJ/kg på askfri bas med fukthalten uppmätt vid en temperatur på 30 oC och en relativ luftfuktighet på 96 %.

2.1

varav: Svart lignit

Lignit med en fukthalt på 20–25 % och en askhalt på 9–13 %. Svart lignit bildades under kritperioden. Inom EU bryts den nu endast i Frankrike i djupa gruvor i Provence.

2.2

varav: Brunkol

Lignit med en fukthalt på 40–70 % och en askhalt på normalt 2–6 %, men denna kan dock vara så hög som 12 % beroende på fyndigheten. Brunkol bildades främst under tertiär. Detta bränsle bryts oftast i dagbrott.

3.

Torv

En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, naturlig, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög fukthalt (upp till 90 % i obehandlat skick), med ljusbrun till mörkbrun färg.

Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2001/77/EG eller 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.

4.

Patentbränsle

Patentbränslen av hårt kol är tillverkade föremål av viss form som produceras genom varmvalsning under tryck under tillsats av ett bindemedel (beck).

5.

Lignit-briketter

Tillverkade föremål av jämn form som produceras efter krossning och torkning av lignit, och högtryckspressas utan tillsats av bindemedel. Här ingår torkad lignit och lignitstybb.

6.

Koks härlett från hårt kol

Konstgjort fast bränsle härlett från hårt kol som erhålls genom torrdestillation av kol i fullständig eller partiell avsaknad av luft.

Här ingår:

hårt koks: erhålls genom förkolning vid hög temperatur,

halvkoks: erhålls genom förkolning vid låg temperatur,

gasverkskoks: framställs i gasverk.

7.

Lignitkoks

Fast återstod som erhålls genom torrdestillation av lignit i frånvaro av luft.

1.2   Förteckning över aggregat

Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som anges i föregående avsnitt, om inte annat anges.

Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.

1.2.1   Tillförselsektorn

Följande aggregat är tillämpliga på hårt kol, totalt och svart lignit, brunkol samt torv:

1.

Produktion

2.

Tillvaratagna produkter

Suspensioner och material från avfallshögar som tillvaratas av gruvor.

3.

Import

3.1

varav: import inom EU

4.

Export

4.1

varav: export inom EU

5.

Lagerförändringar

Mängder som innehas av gruvor och importörer.

Här ingår inte förbrukarnas lager (t.ex. de som hålls vid kraftverk och koksverk) utom lager som hålls av förbrukare som importerar direkt.

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

6.

Beräknade inhemska leveranser

Total mängd av produkten som beräknas ha levererats för inhemsk förbrukning. Definieras som:

Produktion + Tillvaratagna produkter + Import - Export + Lagerförändringar

7.

Observerade inhemska leveranser

Mängder som levereras till den inhemska marknaden. Lika med summan av leveranserna till olika typer av förbrukare. Det kan uppstå en skillnad mellan beräknade och observerade leveranser.

7.1

varav: Producenternas egenförbrukning

Intern förbrukning på produktionsenheterna.

Här ingår inte förbrukning i kraftverk, patentbränsleanläggningar eller koksverk belägna direkt vid en kolgruva eller leveranser till kolgruvans personal.

7.2

varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftverk

7.3

varav: Egenproducenters kraftverk i kolgruvor

7.4

varav: Koksverk

7.5

varav: Patentbränsleanläggningar

Mängder som används för omvandling i patentbränsleanläggningar (belägna direkt vid kolgruvan eller på annat håll).

7.6

varav: Totalt, industrin (utom järn- och stålindustrin)

7.7

varav: Järn- och stålindustrin

7.8

varav: Andra (tjänster, hushåll osv.)

Mängder bränsle till hushåll (inklusive kol som levereras till kolgruvans och tillhörande anläggningars personal) och tjänster (förvaltning, butiker osv.) samt till sektorer som inte redovisas på annat håll (fjärrvärme, transport osv.).

8.

Utgående lager

8.1

varav: Gruvor

8.2

varav: Importörer

8.3

varav: Vid koksverk

Endast tillämpligt på hårt kol.

Följande aggregat är tillämpliga på koks härlett från hårt kol, lignitkoks, patentbränslen och lignitbriketter:

1.

Produktion

2.

Import

3.

Export

3.1

varav: Export inom EU

4.

Lagerförändringar

Mängder som hålls vid koksverk (koks) och patentbränsleanläggningar (patentbränsle) samt hos importörer.

Här ingår inte förbrukares lager, utom lager som innehas av förbrukare som importerar direkt.

Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.

5.

Beräknade inhemska leveranser

Total mängd av produkten som beräknas ha levererats för inhemsk förbrukning. Definieras som:

Produktion + Import - Export + Lagerförändringar

6.

Observerade inhemska leveranser

Mängder som levereras till den inhemska marknaden. Lika med summan av leveranserna till olika typer av förbrukare. Det kan uppstå en skillnad mellan beräknade och observerade leveranser.

6.1

varav: Totalt, industrin (utom järn- och stålindustrin)

6.2

varav: Järn- och stålindustrin

6.3

varav: Andra (tjänster, hushåll osv.)

Mängder bränsle till hushåll (inklusive koks och patentbränsle som levereras till kolgruvans och tillhörande anläggningars personal) och tjänster (förvaltning, butiker osv.).

7.

Utgående lager

Lager är de mängder som innehas

av koksverk (tillämpligt endast på kol- och lignitkoks),

av patentbränsleanläggningar (tillämpligt endast på patentbränslen av kol och lignit),

importörer.

1.2.2   Import

Beträffande lignit, lignitkoks, patentbränslen och lignitbriketter ska totala mängden av import inom EU och utanför EU redovisas.

För hårt kol ska import redovisas för följande ursprungsländer:

1.

Mängder importerade inom EU

1.1

varav: Tyskland

1.2

varav: Förenade Kungariket

1.3

varav: Polen

1.4

varav: Övriga EU

Aktuella länder ska anges.

2.

Mängder importerade från länder utanför EU

2.1

varav: Förenta staterna

2.2

varav: Australien

2.3

varav: Sydafrika

2.4

varav: OSS

2.4.1

Från 2.4, varav: Ryssland

2.4.2

Från 2.4, varav: Ukraina

2.5

varav: Kanada

2.6

varav: Colombia

2.7

varav: Kina