Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008R0304

Kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (Text av betydelse för EES)

OJ L 92, 3.4.2008, p. 12–16 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 15 Volume 029 P. 153 - 157

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/304/oj

3.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 92/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 304/2008

av den 2 april 2008

om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser (1), särskilt artikel 5.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kraven i förordning (EG) nr 842/2006 är det nödvändigt att fastställa regler för utbildning av personal som på den plats där system som innehåller vissa fluorerade växthusgaser är i drift, utför verksamhet som potentiellt påverkar läckage från dessa.

(2)

Personal som ännu inte är certifierade men deltar i utbildning för att erhålla ett certifikat bör, under en begränsad tid, tillåtas att utföra verksamhet som kräver sådan certifiering för att uppnå de praktiska färdigheter som behövs för provet, förutsatt att de får handledning av certifierad personal.

(3)

I flera medlemsstater finns det för närvarande inte något utbildnings- eller certifieringssystem. En begränsad period bör därför medges för att personal och företag ska kunna erhålla ett certifikat.

(4)

För att undvika oskälig administrativ belastning bör det vara tillåtet att bygga upp ett certifieringssystem på grundval av befintliga utbildningsprogram, förutsatt att de färdigheter och den kunskap som ingår och det berörda utbildningssystemet motsvarar miniminormerna enligt denna förordning.

(5)

Prov är ett effektivt sätt att kontrollera en kandidats förmåga att korrekt utföra de ingrepp som direkt kan orsaka läckage och även de som indirekt kan orsaka läckage.

(6)

För att möjliggöra utbildning och certifiering av personal som för närvarande är verksamma inom de områden som omfattas av denna förordning utan att avbryta deras förvärvsarbete krävs en lämplig övergångsperiod där certifieringen bör grundas på befintliga utbildningsprogram och yrkeserfarenheter.

(7)

Officiellt utsedda bedömnings- och certifieringsorgan bör säkerställa att de minimikrav som fastställs i denna förordning uppfylls och därigenom bidra till ett effektivt och ändamålsenligt ömsesidigt erkännande av certifikat i hela gemenskapen.

(8)

Ömsesidigt erkännande bör inte omfatta interimscertifikat eftersom kraven för att erhålla sådana certifikat kan vara avsevärt lägre än de gällande kraven i en del medlemsstater.

(9)

Kommissionen bör informeras om det certifieringssystem inom vilket certifikat som omfattas av ömsesidigt erkännande utfärdas i den form som fastställs genom kommissionens förordning (EG) nr 308/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av utformningen av medlemsstaternas information om utbildnings- och certifieringsprogram (2). Kommissionen bör informeras om interimistiska certifieringssystem.

(10)

De åtgärder som avses i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 18.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 (3),

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs minimikraven för den certifiering som avses i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 842/2006 beträffande stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser samt villkoren för ömsesidigt erkännande av certifikat som utfärdats enligt dessa krav.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på personal som utför följande verksamhet när det gäller brandskyddssystem:

a)

Kontroll av läckage hos applikationer som innehåller 3 kg fluorerade växthusgaser eller mer.

b)

Återvinning, även när det gäller brandsläckare.

c)

Installation.

d)

Underhåll eller service.

2.   Den ska också tillämpas på företag som utför följande verksamhet när det gäller brandskyddssystem:

a)

Installation.

b)

Underhåll eller service.

3.   Denna förordning ska inte tillämpas på tillverknings- och reparationsverksamhet vid tillverkares anläggningar för behållare eller delar till stationära brandskyddssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

1.   installation: att för första gången på den plats där de ska användas, installera en eller flera behållare som innehåller eller är avsedda att innehålla släckningsmedel med fluorerade växthusgaser och tillhörande delar, undantaget de delar som inte påverkar släckningsmedlets inneslutning innan det släpps ut för att släcka en brand,

2.   underhåll eller service: all verksamhet som innebär arbete på de behållare som innehåller eller är avsedda att innehålla släckningsmedel med fluorerade växthusgaser eller på tillhörande delar, undantaget de delar som inte påverkar släckningsmedlets inneslutning innan det släpps ut för att släcka en brand.

Artikel 4

Certifiering av personal

1.   Personal som utför sådan verksamhet som avses i artikel 2.1 ska ha ett certifikat enligt artikel 5 eller artikel 6.

2.   Punkt 1 ska under en period av högst ett år inte gälla för personal som utför någon av de verksamheter som avses i artikel 2.1, och som deltar i utbildning för att erhålla ett certifikat som omfattar den berörda verksamheten, förutsatt att verksamheten utförs under handledning av en person som har ett certifikat som omfattar den berörda verksamheten.

3.   Medlemsstaterna får besluta att punkt 1, under en period som inte pågår längre än till den dag som fastställs i artikel 5.4 i förordning (EG) nr 842/2006, inte ska gälla för personal som utför en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 2.1 i denna förordning före den dag som fastställs i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 842/2006.

Sådan personal ska, under den period som avses i första stycket, anses certifierade när det gäller den verksamheten enligt kraven i förordning (EG) nr 842/2006.

Artikel 5

Personalcertifikat

1.   Ett certifieringsorgan enligt artikel 10 ska till personal som har klarat ett teoretiskt och praktiskt prov som anordnats av ett bedömningsorgan enligt artikel 11 utfärda ett certifikat som omfattar de grundläggande färdigheter och kunskaper som fastställs i bilagan.

2.   Certifikatet ska innehålla minst följande uppgifter:

a)

Certifieringsorganets namn, innehavarens fullständiga namn, ett certifikatnummer och, i förekommande fall, det datum då det upphör att gälla.

b)

Den verksamhet som certifikatets innehavare är behörig att utföra.

c)

Utfärdandedatum och utfärdarens namnteckning.

3.   När ett befintligt provbaserat certifieringssystem omfattar de grundläggande färdigheter och kunskaper som fastställs i bilagan och uppfyller kraven i artiklarna 10 och 11, men det tillhörande intyget inte innehåller de uppgifter som fastställs i punkt 2 i denna artikel, kan ett certifieringsorgan enligt artikel 10 utfärda ett certifikat till innehavaren av denna kvalifikation utan att provet behöver göras om.

4.   När ett befintligt provbaserat certifieringssystem uppfyller kraven i artiklarna 10 och 11 och delvis omfattar de grundläggande färdigheterna enligt bilagan, kan certifieringsorganen utfärda ett certifikat, förutsatt att den sökande klarar ett kompletterande prov på de färdigheter och kunskaper som inte omfattas av den befintliga certifieringen som anordnats av ett bedömningsorgan enligt artikel 11.

Artikel 6

Interimscertifikat för personal

1.   Medlemsstaterna får tillämpa ett system med interimistisk certifiering för personal enligt artikel 2.1 i enlighet med punkt 2 eller 3, eller punkterna 2 och 3, i denna artikel.

De interimscertifikat som avses i punkterna 2 och 3 ska upphöra att gälla senast den 4 juli 2010.

2.   Personal som innehar ett intyg utfärdat inom ramen för befintliga utbildningsprogram för verksamhet enligt artikel 2.1 ska anses som innehavare av ett interimscertifikat.

Medlemsstaterna ska ange vilka intyg som räknas som interimscertifikat för den verksamhet enligt artikel 2.1 som innehavaren är behörig att utföra.

3.   För personal med yrkeserfarenheter från verksamheten som förvärvats före det datum som nämns i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 842/2006 ska en av medlemsstaten utsedd enhet utfärda ett interimscertifikat.

I interimscertifikatet ska den verksamhet som avses samt utgångsdatum anges.

Artikel 7

Certifiering av företag

1.   Företag enligt artikel 2.2 ska ha ett certifikat enligt artikel 8 eller artikel 9.

2.   Medlemsstaterna får besluta att punkt 1, under en period som inte pågår längre än till den dag som fastställs i artikel 5.4 i förordning (EG) nr 842/2006, inte ska gälla för företag med uppgift att utföra en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 2.2 i denna förordning före den dag som fastställs i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 842/2006.

Artikel 8

Företagscertifikat

1.   Ett certifieringsorgan enligt artikel 10 ska utfärda ett certifikat till ett företag för en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 2.2 förutsatt att det uppfyller följande krav:

a)

Att det har tillräckligt med personal som är certifierad enligt artikel 5 för sådan verksamhet som kräver certifiering för att klara av den förväntade verksamhetsvolymen.

b)

Bevis på att den personal som är engagerad i verksamhet som kräver certifiering har tillgång till nödvändiga verktyg och förfaranden.

2.   Certifikatet ska innehålla minst följande uppgifter:

a)

Certifieringsorganets namn, innehavarens fullständiga namn, ett certifikatnummer och, i förekommande fall, det datum då det upphör att gälla.

b)

Den verksamhet som certifikatets innehavare är behörig att utföra.

c)

Utfärdandedatum och utfärdarens namnteckning.

Artikel 9

Interimscertifikat för företag

1.   Medlemsstaterna får tillämpa ett system med interimistisk certifiering för företag enligt artikel 2.2 i enlighet med punkt 2 eller 3, eller punkterna 2 och 3, i denna artikel.

De interimscertifikat som avses i punkterna 2 och 3 ska upphöra att gälla senast den 4 juli 2010.

2.   Företag som är certifierade inom ramen för befintliga certifieringsprogram för verksamhet enligt artikel 2.2 ska anses som innehavare av ett interimscertifikat.

Medlemsstaterna ska ange vilka intyg som räknas som interimscertifikat för den verksamhet enligt artikel 2.2 som innehavaren är behörig att utföra.

3.   För företag med personal som innehar ett certifikat för den verksamhet för vilken det krävs certifiering enligt artikel 2.2 ska en av medlemsstaten utsedd enhet utfärda ett interimscertifikat.

I interimscertifikatet ska den verksamhet som innehavaren är behörig att utföra samt utgångsdatum anges.

Artikel 10

Certifieringsorgan

1.   Ett certifieringsorgan ska fastställas genom en nationell lag eller bestämmelse, eller utses av de behöriga myndigheterna i en medlemsstat eller andra enheter som är berättigade därtill, för att utfärda certifikat till personal eller företag som är engagerade i en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 2.

Certifieringsorganet ska vara oberoende och opartiskt då det utför sin verksamhet.

2.   Certifieringsorganet ska fastställa och tillämpa förfaranden för utfärdande, tillfälligt upphävande och återkallande av certifikat.

3.   Certifieringsorganet ska föra register som gör det möjligt att kontrollera en certifierad persons eller ett certifierat företags ställning. Det ska framgå av registren att certifieringsprocessen faktiskt har genomförts. Registren ska bevaras i minst 5 år.

Artikel 11

Bedömningsorgan

1.   Ett bedömningsorgan som utsetts av de behöriga myndigheterna i en medlemsstat eller andra enheter som är berättigade därtill, ska anordna prov för den personal som avses i artikel 2.1. Ett certifieringsorgan enligt artikel 10 kan också räknas som ett bedömningsorgan.

Bedömningsorganet ska vara oberoende och opartiskt då det utför sin verksamhet.

2.   Proven ska planeras och utformas på ett sätt som säkerställer att de grundläggande färdigheter och kunskaper som fastställs i bilagan ingår.

3.   Bedömningsorganet ska anta rapporteringsförfaranden och föra register för att göra det möjligt att dokumentera individuella och generella bedömningsresultat.

4.   Bedömningsorganet ska se till att de examinatorer som utsetts för ett prov har den kännedom som behövs om de berörda examinationsmetoderna och examinationshandlingarna samt lämplig kompetens på det område som provet omfattar. Det ska också se till att den utrustning och de verktyg och material som krävs finns tillgängliga för de praktiska proven.

Artikel 12

Anmälan

1.   Senast den 4 juli 2008 ska medlemsstaterna informera kommissionen om sin avsikt att tillämpa ett interimistiskt certifieringssystem enligt artikel 6 eller 9 eller bådadera.

2.   Senast den 4 januari 2009 ska medlemsstaterna, i förekommande fall, informera kommissionen om utsedda enheter som har rätt att utfärda interimscertifikat och om antagna nationella bestämmelser enligt vilka handlingar som utfärdas genom befintliga certifieringssystem anses som interimscertifikat.

3.   Senast den 4 januari 2009 ska medlemsstaterna meddela kommissionen namn och kontaktuppgifter för certifieringsorgan för personal och företag som omfattas av artikel 10 och om benämningarna på certifikat för personal som uppfyller kraven i artikel 5 och företag som uppfyller kraven i artikel 8 i den form som fastställs genom förordning (EG) nr 308/2008.

4.   Medlemsstaterna ska uppdatera den anmälan som inlämnats enligt punkt 3 med relevant ny information och utan dröjsmål inlämna den till kommissionen.

Artikel 13

Villkor för ömsesidigt erkännande

1.   Ömsesidigt erkännande av certifikat som utfärdats i andra medlemsstater ska endast gälla för certifikat som utfärdats enligt artikel 5 för personal och artikel 8 för företag.

2.   Medlemsstaterna kan kräva att innehavare av certifikat som utfärdats i en annan medlemsstat tillhandahåller en översättning av certifikatet till ett annat officiellt gemenskapsspråk.

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 april 2008.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 161, 14.6.2006, s. 1.

(2)  Se sidan 28 i detta nummer av EUT.

(3)  EGT L 244, 29.9.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens beslut 2007/540/EG (EUT L 198, 31.7.2007, s. 35).


BILAGA

Minimikrav beträffande de färdigheter och kunskaper som bedömningsorganen behandlar

Det prov som avses i artiklarna 5.1 och 11.2 ska omfatta följande:

a)

Ett teoretiskt prov med en eller flera frågor avseende den färdigheten eller kunskapen, som anges med T i kolumnen ”Provtyp”.

b)

Ett praktiskt prov där den sökande med relevanta material, verktyg och utrustning ska utföra motsvarande uppgift, som anges med P i kolumnen ”Provtyp”.


Grundläggande kunskaper och färdigheter

Provtyp

1.

Grundläggande kännedom om relevanta miljöfrågor (klimatförändringar, Kyotoprotokollet, faktorerna för global uppvärmningspotential för fluorerade växthusgaser)

T

2.

Grundläggande kännedom om relevanta tekniska standarder

T

3.

Grundläggande kännedom om de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 842/2006 och de relevanta förordningarna om genomförande av bestämmelserna i förordning (EG) nr 842/2006

T

4.

God kännedom om de olika typer av brandskyddsutrustning som innehåller fluorerade växthusgaser på marknaden

T

5.

God kännedom om ventiltyper, manövreringsmekanismer, säker hantering, förhindrande av utsläpp och läckage

T

6.

God kännedom om den utrustning och de verktyg som behövs för säker hantering och säkra arbetsmetoder

T

7.

Förmåga att installera behållare avsedda att innehålla fluorerade växthusgaser i brandskyddssystem

P

8.

Kännedom om de rätta metoderna för flyttning av tryckbehållare som innehåller fluorerade växthusgaser

T

9.

Förmåga att kontrollera systemregister före läckagekontroll och att identifiera relevant information om eventuella återkommande problem och problemområden som ska uppmärksammas

T

10.

Förmåga att utföra visuella och manuella kontroller av system med avseende på läckage enligt kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 av den 18 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av sedvanliga kontrollkrav avseende läckage för stationära brandskyddssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser (1)

P

11.

Kännedom om miljövänliga metoder för återvinning av fluorerade växthusgaser från och återfyllning av brandskyddssystem

T


(1)  EUT L 333, 19.12.2007, s. 4.


Top