Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008R0110

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89

OJ L 39, 13.2.2008, p. 16–54 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 03 Volume 062 P. 171 - 209

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/110(1)/oj

13.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 39/16


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 110/2008

av den 15 januari 2008

om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (3) och kommissionens förordning (EEG) nr 1014/90 av den 24 april 1990 om närmare tillämpningsföreskrifter för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (4) har visat sig tjäna sitt syfte när det gäller att utforma ett regelverk för spritdrycker. Erfarenheterna på senare tid visar emellertid att det är nödvändigt att förtydliga de regler som gäller för definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, samt skydd av geografiska beteckningar för vissa spritdrycker, samtidigt som hänsyn tas till traditionella framställningsmetoder. Förordning (EG) nr 1576/89 bör därför upphävas och ersättas.

(2)

Spritdryckssektorn är av stor betydelse för konsumenter, producenter och jordbrukssektorn i gemenskapen. Syftet med bestämmelserna på spritdrycksområdet bör vara att få ett konsumentskydd på hög nivå, att förhindra vilseledande förfaranden, samt att uppnå en marknad som kännetecknas av öppenhet och sund konkurrens. På så sätt bör dessa bestämmelser värna om det goda rykte som gemenskapsspritdrycker har i gemenskapen och på världsmarknaden, genom att även i fortsättningen beakta traditionella framställningsmetoder och ett växande behov av konsumentskydd och konsumentinformation. Tekniska innovationer bör också beaktas inom de kategorier där de leder till högre kvalitet utan att det påverkar den berörda dryckens traditionella karaktär.

(3)

Framställningen av spritdrycker utgör ett viktigt avsättningsområde för gemenskapens jordbruksprodukter. Denna starka anknytning till jordbrukssektorn bör framhävas genom regelverket.

(4)

För att säkerställa en mer systematisk lagstiftning för spritdrycker bör denna förordning innehålla klart definierade kriterier för framställning, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, samt för skydd av geografiska beteckningar.

(5)

För att tillgodose konsumenternas intressen bör denna förordning gälla för samtliga spritdrycker som saluförs i gemenskapen, oavsett om de framställts i gemenskapen eller i ett tredjeland. För att man ska kunna få till stånd en export av högkvalitativa spritdrycker och därmed slå vakt om och förbättra gemenskapsspritdryckernas rykte på världsmarknaden, bör denna förordning även gälla för spritdrycker som framställts i gemenskapen för export. Denna förordning bör också tillämpas på användning av jordbruksalkohol och/eller destillat av jordbruksprodukter vid framställning av alkoholhaltiga drycker och användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av livsmedel. I undantagsfall, om detta krävs enligt lagstiftningen i ett importerande tredjeland, bör denna förordning göra det möjligt att bevilja ett undantag från bestämmelserna i bilagorna I och II till denna förordning i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll.

(6)

Bestämmelserna i den här förordningen bör även i fortsättningen i första hand avse definitioner av spritdrycker, vilka bör hänföras till kategorier. I definitionerna bör man även i fortsättningen beakta traditionella metoder och kvalitetsaspekter, men en komplettering eller uppdatering bör göras i de fall definitioner saknades eller var bristfälliga, eller om definitionerna kan förbättras till följd av tekniska framsteg.

(7)

För att ta hänsyn till konsumentens förväntningar när det gäller de råvaror som används för framställning av vodka, särskilt i de traditionellt vodkaproducerande medlemsstaterna, bör det föreskrivas att tillfredsställande information ska lämnas om vilken råvara som använts, om vodkan framställts av andra jordbruksråvaror än spannmål och/eller potatis.

(8)

För att tillgodose konsumenternas förväntningar och slå vakt om traditionella metoder bör det i framställningen av spritdrycker och andra alkoholhaltiga drycker dessutom uteslutande vara tillåtet att använda jordbruksalkohol. Detta bör även säkerställa avsättningsmöjligheter för jordbrukets basprodukter.

(9)

Eftersom spritdryckssektorn är så viktig och komplex bör det finnas särskilda bestämmelser för beskrivning och presentation av spritdrycker som går längre än de sektorsövergripande reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (5). Sådana särskilda bestämmelser bör även förhindra att ordet ”spritdryck” och beteckningarna på spritdrycker används på ett felaktigt sätt i fråga om produkter som inte motsvarar de definitioner som anges i denna förordning.

(10)

Medan det är viktigt att se till att angivelsen av lagringsperioden eller åldern i allmänhet endast avser alkoholens yngsta beståndsdel, bör det i denna förordning medges undantag för att ta hänsyn till traditionella lagringsprocesser som regleras av medlemsstaterna.

(11)

I enlighet med fördraget, med tillämpning av en kvalitetspolicy och för att få högkvalitativa spritdrycker och mångfald inom sektorn, bör medlemsstaterna ha en möjlighet att införa regler som är strängare än reglerna i denna förordning i fråga om produktion, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker som framställs i det egna landet.

(12)

Rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer (6) gäller även för spritdrycker. I den här förordningen behöver man därför endast fastställa sådana regler som inte finns med i det direktivet.

(13)

Det är nödvändigt att beakta bestämmelserna i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (nedan kallat TRIPs-avtalet), särskilt artiklarna 22 och 23 i detta, och i GATT-avtalet, som är en integrerad del av WTO-avtalet och som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG (7).

(14)

Eftersom rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (8) inte gäller för spritdrycker bör regler för skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker fastställas i den här förordningen. Geografiska beteckningar bör registreras, och i de fall en spritdrycks kvalitet, rykte eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung bör det anges att drycken har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land.

(15)

Ett icke diskriminerande förfarande för registrering, efterlevnad, ändring och eventuellt upphävande av geografiska beteckningar i tredjeländer och EU i enlighet med TRIPs-avtalet bör fastställas i denna förordning, samtidigt som fastställda geografiska beteckningars särskilda status erkänns.

(16)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra den här förordningen bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

(17)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att bevilja undantag från vissa delar av denna förordning, om detta krävs enligt lagstiftningen i det importerande tredjelandet, föreskriva en högsta tillåtna halt av de produkter som används för att runda av smaken, bevilja undantag från reglerna om angivande av lagringsperiod eller ålder, anta beslut om ansökningar om registrering, om upphävande och om strykning av geografiska beteckningar samt om ändring av kravspecifikationen, ändra förteckningen över tekniska definitioner och krav, definitionen av spritdrycker indelade i kategorier och förteckningen över registrerade geografiska beteckningar, samt att medge undantag från det förfarande som gäller för registrering av geografiska beteckningar och ändringar av kravspecifikationen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller genom att komplettera denna förordning med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(18)

Övergången från reglerna i förordning (EEG) nr 1576/89 till reglerna i den här förordningen kan orsaka problem som inte tas upp i den här förordningen. De åtgärder som är nödvändiga för denna övergång och de åtgärder som krävs för att lösa praktiska problem som är specifika för spritdryckssektorn bör antas i enlighet med beslut 1999/468/EG.

(19)

För att underlätta övergången från reglerna i förordning (EEG) nr 1576/89 bör framställningen av spritdrycker enligt den förordningen tillåtas under det första året som den här förordningen tillämpas. Befintliga lager bör också kunna saluföras tills de tar slut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER OCH KATEGORIER AV SPRITDRYCKER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Denna förordning innehåller bestämmelser om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker samt om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker.

2.   Denna förordning ska tillämpas på alla spritdrycker som saluförs i gemenskapen, oavsett om de framställts i gemenskapen eller i ett tredjeland, och på spritdrycker som framställts i gemenskapen för export. Denna förordning ska även tillämpas på användningen av jordbruksalkohol och/eller destillat av jordbruksprodukter i framställningen av alkoholhaltiga drycker och på användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av livsmedel.

3.   I undantagsfall, om detta krävs enligt lagstiftningen i det importerande tredjelandet, får ett undantag beviljas från bestämmelserna i bilagorna I och II till denna förordning i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 2

Definition av spritdryck

1.   I denna förordning avses med spritdryck en alkoholhaltig dryck

a)

som är avsedd att konsumeras av människor,

b)

som har särskilda organoleptiska egenskaper,

c)

som har en alkoholhalt på lägst 15 volymprocent,

d)

som har framställts

i)

antingen direkt

genom destillering av naturligt jästa produkter, med eller utan tillsats av aromämnen, och/eller

genom maceration eller liknande bearbetning av växtmaterial i jordbruksalkohol och/eller destillat av jordbruksprodukter, och/eller spritdrycker i den mening som avses i denna förordning, och/eller

genom tillsats av aromämnen, olika former av socker eller andra sötningsmedel enligt bilaga I.3 och/eller andra jordbruksprodukter och/eller livsmedel i jordbruksalkohol och/eller i destillat som härrör från jordbruksprodukter och/eller i spritdrycker i den mening som avses i denna förordning,

ii)

eller genom att en spritdryck blandas med en eller flera

andra spritdrycker, och/eller

jordbruksalkohol eller destillat av jordbruksprodukter, och/eller

andra alkoholhaltiga drycker, och/eller

andra drycker.

2.   Drycker med KN-nummer 2203, 2204, 2205, 2206 och 2207 ska emellertid inte anses vara spritdrycker.

3.   Den lägsta alkoholhalt som anges i punkt 1 c påverkar inte definitionen av produkten i kategori 41 i bilaga II.

4.   Tekniska definitioner och krav enligt denna förordning anges i bilaga I.

Artikel 3

Alkoholens ursprung

1.   Den etanol som används för att framställa spritdrycker samt beståndsdelar i dessa drycker får inte framställas av något annat än jordbruksprodukter i enlighet med bilaga I till fördraget.

2.   Den etanol som används för att framställa spritdrycker ska överensstämma med den definition som anges i bilaga I.1 till denna förordning.

3.   Den etanol som används för att späda ut eller lösa färgämnen, aromämnen eller andra godkända tillsatser som används i framställningen av spritdrycker ska ha framställts av jordbruksprodukter.

4.   Alkoholhaltiga drycker får inte innehålla alkohol av syntetiskt ursprung eller annan alkohol framställd av något annat än jordbruksprodukter i enlighet med bilaga I till fördraget.

Artikel 4

Kategorier av spritdrycker

Spritdrycker ska klassificeras i kategorier i enlighet med definitionerna i bilaga II.

Artikel 5

Allmänna regler för kategorierna av spritdrycker

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda reglerna för var och en av kategorierna 1–14 i bilaga II ska följande gälla för de spritdrycker som definieras där:

a)

De ska vara framställda genom alkoholjäsning och destillering uteslutande av de råvaror som anges i den relevanta definitionen av den berörda spritdrycken.

b)

De får inte innehålla tillsats av alkohol enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller inte.

c)

De får inte innehålla tillsatser av aromämnen.

d)

De får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

e)

De får endast sötas för att runda av den slutliga smaken, i enlighet med bilaga I.3. Högsta tillåtna halt av de produkter som används för att runda av smaken enligt bilaga I.3 a–f ska beslutas om i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3. Lagstiftningen i respektive medlemsstat ska beaktas.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda reglerna för var och en av kategorierna 15–46 i bilaga II ska följande gälla för de spritdrycker som definieras där:

a)

De får framställas av sådana jordbruksråvaror som förtecknas i bilaga I till fördraget.

b)

De får innehålla tillsats av alkohol enligt definitionen i bilaga I.5 till denna förordning.

c)

De får innehålla naturliga eller naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i) och ii) och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG.

d)

De får färgas enligt definitionen i bilaga I.10 till denna förordning.

e)

De får sötas för att få de egenskaper som är typiska för produkten i fråga, i enlighet med bilaga I.3 till denna förordning, med beaktande av lagstiftningen i respektive medlemsstat.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda reglerna i bilaga II ska följande gälla för övriga spritdrycker som inte uppfyller kraven för kategorierna 1–46:

a)

De får framställas av sådana jordbruksråvaror som förtecknas i bilaga I till fördraget och/eller av livsmedel som är lämpliga att konsumeras av människor.

b)

De får innehålla tillsats av alkohol enligt definitionen i bilaga I.5 till denna förordning.

c)

De får innehålla en eller flera av aromerna enligt definitionen i artikel 1.2 a i direktiv 88/388/EEG.

d)

De får färgas enligt definitionen i bilaga I.10 till denna förordning.

e)

De får sötas för att få de egenskaper som är typiska för produkten i fråga, i enlighet med bilaga I.3 till denna förordning.

Artikel 6

Medlemsstaternas egen lagstiftning

1.   I fråga om produktion, beskrivning, presentation och märkning får medlemsstaterna vid tillämpningen av en kvalitetspolicy för spritdrycker som framställs i det egna landet, och särskilt för geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III eller för fastställandet av nya geografiska beteckningar, fastställa regler som är strängare än reglerna i bilaga II, under förutsättning att sådana regler är förenliga med gemenskapslagstiftningen.

2.   Medlemsstaterna får inte förbjuda eller begränsa import, försäljning eller konsumtion av spritdrycker som är förenliga med denna förordning.

KAPITEL II

BESKRIVNING, PRESENTATION OCH MÄRKNING AV SPRITDRYCKER

Artikel 7

Definitioner

Vid tillämpningen av denna förordning ska definitionerna av orden ”beskrivning”, ”presentation” och ”märkning” i bilaga I.14, I.15 och I.16 gälla.

Artikel 8

Försäljningsbeteckning

I enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/13/EG ska den beteckning under vilket en spritdryck säljs (”försäljningsbeteckningen”) omfattas av bestämmelserna i det här kapitlet.

Artikel 9

Särskilda regler för försäljningsbeteckningar

1.   En spritdryck som uppfyller kraven för produkter som definieras i kategorierna 1–46 i bilaga II ska beskrivas, presenteras och märkas med den försäljningsbeteckning som fastställs i den bilagan.

2.   En spritdryck som uppfyller definitionen i artikel 2 men som inte uppfyller kraven för att klassificeras i någon av kategorierna 1–46 i bilaga II ska beskrivas, presenteras och märkas med försäljningsbeteckningen ”spritdryck”. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får inte denna försäljningsbeteckning ersättas eller ändras.

3.   Om en spritdryck uppfyller definitionen för mer än en kategori av spritdrycker i bilaga II, får den säljas under en eller flera av de beteckningar som förtecknas för dessa kategorier i bilaga II.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9 i denna artikel och av artikel 10.1 får de beteckningar som avses i punkt 1 i denna artikel inte användas för att beskriva eller presentera någon annan dryck än de spritdrycker för vilka dessa beteckningar förtecknas i bilaga II och registreras i bilaga III.

5.   En försäljningsbeteckning får kompletteras eller ersättas med en geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III och i enlighet med kapitel III, eller i enlighet med nationella bestämmelser kompletteras med en annan geografisk beteckning, under förutsättning att detta inte vilseleder konsumenterna.

6.   De geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III får enbart kompletteras antingen

a)

med termer som redan används den 20 februari 2008 för fastställda geografiska beteckningar enligt artikel 20, eller

b)

i enlighet med den relevanta kravspecifikationen i artikel 17.1.

7.   En alkoholhaltig dryck som inte uppfyller någon av definitionerna för kategorierna 1–46 i bilaga II får inte beskrivas, presenteras eller märkas genom att man tillsammans med någon av de försäljningsbeteckningar som anges i denna förordning och/eller geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III använder associerande ord som ”liknande”, ”typ”, ”stil”, ”framställd i”, ”smak” eller andra liknande ord.

8.   Inget varumärke, ingen märkesbeteckning eller fantasibeteckning får ersätta en spritdrycks försäljningsbeteckning.

9.   De beteckningar som anges för kategorierna 1–46 i bilaga II får ingå i en förteckning över ingredienser i livsmedel, under förutsättning att förteckningen överensstämmer med direktiv 2000/13/EG.

Artikel 10

Särskilda regler för användningen av försäljningsbeteckningar och geografiska beteckningar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/13/EG får en beteckning som klassificerats i kategorierna 1–46 i bilaga II eller en geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III inte användas i en sammansatt beteckning, och i presentationen av ett livsmedel får det inte finnas några antydningar om någon av dessa beteckningar, såvida inte alkoholen har sitt ursprung uteslutande i den eller de spritdrycker som det hänvisas till.

2.   Användningen av en sammansatt beteckning enligt punkt 1 ska också vara förbjuden om en spritdryck har spätts ut så att alkoholhalten minskat under den lägsta halt som anges i definitionen av denna spritdryck.

3.   Genom undantag från punkt 1 ska bestämmelserna i den här förordningen inte utgöra något hinder för att orden ”amer” eller ”bitter” används i fråga om produkter som inte omfattas av den här förordningen.

4.   Genom undantag från punkt 1, och med beaktande av etablerade framställningsmetoder, får de sammansatta beteckningar som förtecknas i kategori 32 d i bilaga II användas i presentationen av likörer som framställts i gemenskapen på de villkor som anges där.

Artikel 11

Beskrivning, presentation och märkning av blandningar

1.   Om alkohol, oavsett om den är utspädd eller inte, enligt definitionen i bilaga I.5 har tillsatts en spritdryck som klassificerats i kategorierna 1–14 i bilaga II, ska denna spritdryck ha försäljningsbeteckningen ”spritdryck”. Den får inte i någon form ha en beteckning som reserverats för kategorierna 1–14.

2.   I de fall en spritdryck i kategorierna 1–46 i bilaga II blandas med

a)

en eller flera spritdrycker, och/eller

b)

ett eller flera destillat av jordbruksprodukter

ska den ha försäljningsbeteckningen ”spritdryck”. Denna försäljningsbeteckning ska klart och tydligt anges på en framträdande plats på etiketten och får inte ersättas eller ändras.

3.   Punkt 2 ska inte gälla beskrivningen, presentationen eller märkningen av en blandning som avses i den punkten om den uppfyller en av de definitioner som fastställts för kategorierna 146 i bilaga II.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/13/EG får beskrivningen, presentationen eller märkningen av spritdrycker som är resultatet av sådana blandningar som avses i punkt 2 i denna artikel innehålla en eller flera av beteckningarna i bilaga II endast om dessa ord inte ingår i försäljningsbeteckningen utan uteslutande anges i samma synfält i förteckningen över samtliga alkoholingredienser i blandningen, föregånget av beteckningen ”blandad spritdryck”.

Beteckningen ”blandad spritdryck” ska vara tryckt med enhetliga bokstäver samt med samma typsnitt och färg som försäljningsbeteckningen. Dessa bokstäver får vara högst hälften så stora som bokstäverna i försäljningsbeteckningen.

5.   I märkningen och presentationen av sådana blandningar som avses i punkt 2 och som omfattas av kravet på förteckning över alkoholingredienser enligt punkt 4, ska andelen för varje alkoholingrediens anges i procent i fallande ordning för de kvantiteter som använts. Denna andel ska motsvara den andel ren alkohol i volymprocent som den utgör av blandningens totala innehåll av ren alkohol i volymprocent.

Artikel 12

Särskilda regler för beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker

1.   Om det i beskrivningen, presentationen eller märkningen av spritdrycker anges vilka råvaror som använts för att framställa jordbruksalkoholen ska varje typ av jordbruksalkohol anges i fallande ordning efter den kvantitet som använts.

2.   Beskrivningen, presentationen eller märkningen får kompletteras med orden ”blend”, ”blending” eller ”blended” endast om spritdrycken har egaliserats enligt definitionen i bilaga I.7.

3.   Utan att det påverkar de undantag som antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3 får en lagringsperiod eller ålder endast anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen av en spritdryck när den avser alkoholens yngsta beståndsdel och under förutsättning att spritdrycken har lagrats under officiell tillsyn eller annan tillsyn som ger likvärdiga garantier.

Artikel 13

Förbud mot blybaserade kapsyler och blybaserad folie

Spritdrycker som är avsedda att säljas eller släppas ut på marknaden får inte förvaras i förpackningar med förslutningar som täcks av blybaserade kapsyler eller blybaserad folie.

Artikel 14

Språk som får användas i beskrivningen, presentationen och märkningen av spritdrycker

1.   De uppgifter som föreskrivs i denna förordning ska anges på ett eller flera av Europeiska unionens officiella språk på ett sådant sätt att slutkonsumenten lätt kan förstå samtliga uppgifter, såvida inte konsumenten får denna information på annat sätt.

2.   De ord som anges med kursiverad stil i bilaga II och de geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III får inte översättas på etiketten och inte heller i presentationen av spritdrycken.

3.   I fråga om spritdrycker med ursprung i ett tredjeland får ett officiellt språk i det land där spritdrycken framställts användas, under förutsättning att de uppgifter som föreskrivs i denna förordning även anges på ett av Europeiska unionens officiella språk på ett sådant sätt att slutkonsumenten lätt kan förstå alla uppgifter.

4.   Om spritdrycker framställs inom gemenskapen för att sedan exporteras får de uppgifter som föreskrivs i denna förordning upprepas på ett språk som inte är ett av Europeiska unionens officiella språk utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2.

KAPITEL III

GEOGRAFISKA BETECKNINGAR

Artikel 15

Geografiska beteckningar

1.   I den här förordningen avses med geografisk beteckning en beteckning som anger att en spritdryck har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land, där spritdryckens kvalitet, rykte eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung.

2.   De geografiska beteckningar som avses i punkt 1 är registrerade i bilaga III.

3.   De geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III får inte bli generiska.

Beteckningar som har blivit generiska får inte registreras i bilaga III.

Med en beteckning som blivit generisk avses en sådan beteckning på en spritdryck som har blivit den allmänna beteckningen på spritdrycken i gemenskapen, även om den i och för sig hör ihop med den plats eller region där produkten i fråga en gång började framställas eller säljas.

4.   Spritdrycker med en geografisk beteckning enligt bilaga III ska uppfylla alla krav i kravspecifikationen i enlighet med artikel 17.1.

Artikel 16

Skydd för geografiska beteckningar

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 ska de geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III vara skyddade mot

a)

varje form av direkt eller indirekt användning i kommersiellt syfte när det gäller produkter som inte omfattas av registreringen, i den mån en sådan produkt är jämförbar med en spritdryck som är registrerad under den geografiska beteckningen i fråga, och i den mån en sådan användning drar fördel av den registrerade geografiska beteckningens rykte,

b)

varje form av obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även om produktens rätta ursprung anges eller om den geografiska beteckningen används i översättning eller åtföljs av ett uttryck som ”liknande”, ”typ”, ”stil”, ”framställd i”, ”smak” eller liknande ord,

c)

varje form av annan falsk eller vilseledande beteckning i fråga om härkomst, ursprung, art eller väsentliga egenskaper som anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen av produkten och som kan ge en falsk bild av dess ursprung,

d)

varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

Artikel 17

Registrering av geografiska beteckningar

1.   En ansökan om att få en geografisk beteckning registrerad i bilaga III ska lämnas in till kommissionen på ett av Europeiska unionens officiella språk eller åtföljas av en översättning till ett av dessa språk. Ansökan ska vara vederbörligen motiverad och innehålla en kravspecifikation för spritdrycken i fråga.

2.   När det gäller geografiska beteckningar inom gemenskapen ska den ansökan som avses i punkt 1 göras av den medlemsstat som spritdrycken härrör från.

3.   När det gäller geografiska beteckningar i ett tredjeland ska den ansökan som avses i punkt 1 sändas till kommissionen, antingen direkt eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet, och ska innehålla uppgifter som styrker att namnet i fråga är skyddat i ursprungslandet.

4.   Den kravspecifikation som avses i punkt 1 ska åtminstone innehålla följande huvudkrav:

a)

Spritdryckens beteckning och kategori, inklusive den geografiska beteckningen.

b)

En beskrivning av spritdrycken, inklusive produktens viktigaste fysikaliska, kemiska, och/eller organoleptiska egenskaper samt spritdryckens särskilda egenskaper vid jämförelse med den relevanta kategorin.

c)

En definition av det berörda geografiska området.

d)

En beskrivning av framställningsmetoden, samt i förekommande fall uppgift om ursprungliga, hävdvunna lokala metoder.

e)

Uppgifter som påvisar sambandet med den geografiska miljön eller det geografiska ursprunget.

f)

Övriga uppgifter som föreskrivs av gemenskapsbestämmelser och/eller nationella och/eller regionala bestämmelser.

g)

Den sökandes namn och adress.

h)

I förekommande fall tillägg till den geografiska beteckningen och/eller särskilda märkningsregler i enlighet med den relevanta kravspecifikationen.

5.   Kommissionen ska inom tolv månader efter det att den ansökan som avses i punkt 1 har lämnats in kontrollera om ansökan är förenlig med bestämmelserna i denna förordning.

6.   Om kommissionen kommer fram till att den ansökan som avses i punkt 1 är förenlig med bestämmelserna i denna förordning, ska de huvudkrav i kravspecifikationen som avses i punkt 4 offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

7.   Inom sex månader efter det att kravspecifikationen offentliggjorts får fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse inkomma med invändningar mot registreringen av den geografiska beteckningen i bilaga III, med åberopande av att villkoren i denna förordning inte är uppfyllda. Invändningarna, som måste vara vederbörligen motiverade, ska inlämnas till kommissionen på ett av Europeiska unionens officiella språk eller åtföljas av en översättning till ett av dessa språk.

8.   Kommissionen ska fatta beslutet om registrering av en geografisk beteckning i bilaga III i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3, med beaktande av eventuella invändningar som inkommit i enlighet med punkt 7 i denna artikel. Beslutet ska offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Upphävande av en geografisk beteckning

Om efterlevnaden av kravspecifikationen inte längre kan säkerställas, ska kommissionen fatta ett beslut om att upphäva registreringen i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3. Beslutet ska offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 19

Homonyma geografiska beteckningar

En homonym geografisk beteckning som uppfyller kraven i den här förordningen ska registreras med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt den risk för förväxlingar som kan uppstå, t.ex. i följande fall:

En homonym beteckning som felaktigt får konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om beteckningen bokstavligen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där spritdrycken i fråga har sitt verkliga ursprung.

En registrerad homonym geografisk beteckning får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den nya homonymen och det namn som redan var registrerat sedan tidigare, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.

Artikel 20

Fastställda geografiska beteckningar

1.   För varje geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III den 20 februari 2008 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in en kravspecifikation i enlighet med artikel 17.1 senast den 20 februari 2015.

2.   Medlemsstaterna ska se till att denna kravspecifikation finns tillgänglig för allmänheten.

3.   Om ingen kravspecifikation har lämnats in till kommissionen den 20 februari 2015, ska kommissionen stryka den geografiska beteckningen från bilaga III i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 21

Ändring av kravspecifikationen

Det förfarande som anges i artikel 17 ska på motsvarande sätt tillämpas vid ändring av den kravspecifikation som avses artiklarna 17.1 och 20.1 i denna artikel.

Artikel 22

Kontroll av att huvudkraven i kravspecifikationerna följs

1.   När det gäller geografiska beteckningar inom gemenskapen ska, innan produkten släpps ut på marknaden, kontroll av att huvudkraven i kravspecifikationerna följs genomföras av

en eller flera behöriga myndigheter som avses i artikel 24.1, och/eller

ett eller flera kontrollorgan i den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (10) som utför produktcertifieringar.

Utan hinder av bestämmelser i nationell lagstiftning ska kostnaderna för sådana kontroller av att produktspecifikationerna följs bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.

2.   När det gäller geografiska beteckningar inom ett tredjeland ska, innan produkten släpps ut på marknaden, kontroll av att kravspecifikationerna följs genomföras av

en eller flera offentliga myndigheter som utsetts av tredjelandet, och/eller

ett eller flera produktcertifieringsorgan.

3.   De produktcertifieringsorgan som avses i punkterna 1 och 2 ska iaktta och, från och med den 1 maj 2010, vara ackrediterade enligt den europeiska standarden EN 45011 eller ISO/IEC Guide 65 (Certifieringsorgan – Allmänna krav vid certifiering av produkter).

4.   Om de myndigheter eller organ som avses i punkterna 1 och 2 har valt att kontrollera att huvudkraven i kravspecifikationerna följs ska de lämna tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet samt förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som behövs för att utföra sina uppgifter.

Artikel 23

Förhållandet mellan varumärken och geografiska beteckningar

1.   En registrering av ett varumärke som innehåller eller består av en geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III ska avslås eller ogiltigförklaras i de fall användningen av varumärket skulle kunna leda till någon av de situationer som avses i artikel 16.

2.   Med vederbörlig hänsyn till gemenskapslagstiftningen får ett varumärke, vars användning motsvarar någon av de situationer som avses i artikel 16, fortsätta att användas trots registreringen av en geografisk beteckning, om ansökan har lämnats in eller om varumärket har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, i god tro har förvärvats genom användning inom gemenskapen före dagen för skyddet av den geografiska beteckningen i ursprungslandet eller före den 1 januari 1996, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (11) eller rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (12).

3.   En geografisk beteckning får inte registreras om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé och den tid som det har använts i gemenskapen är ägnat att vilseleda konsumenten om produktens rätta identitet.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Kontroller och skydd av spritdrycker

1.   Medlemsstaterna ska ha ansvaret för kontrollen av spritdrycker. De ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att denna förordning efterlevs, och de ska särskilt utse den eller de myndigheter som ska ansvara för kontroller avseende de skyldigheter som fastställs i denna förordning i enlighet med förordning (EG) nr 882/2004.

2.   Medlemsstaterna och kommissionen ska utbyta den information som behövs för tillämpningen av den här förordningen.

3.   Kommissionen ska i samråd med medlemsstaterna se till att denna förordning tillämpas enhetligt och ska, om så erfordras, vidta åtgärder i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 25

Kommitté

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för spritdrycker.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 26

Ändringar i bilagorna

Bilagorna får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.

Artikel 27

Tillämpningsåtgärder

De åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 28

Övergångsbestämmelser och andra särskilda bestämmelser

1.   I enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3 ska bestämmelser om ändring av denna förordning vid behov fastställas

a)

för att senast den 20 februari 2011 underlätta övergången från reglerna i förordning (EEG) nr 1576/89 till reglerna i den här förordningen,

b)

för att i vederbörligt motiverade fall medge undantag från artiklarna 17 och 22,

c)

för att fastställa en gemenskapssymbol för geografiska beteckningar inom spritdryckssektorn.

2.   I enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 25.2 ska bestämmelser antas vid behov för att lösa särskilda praktiska problem, till exempel att i vissa fall göra det obligatoriskt att uppge tillverkningsorten på etiketten för att undvika att konsumenten vilseleds och att upprätthålla och utveckla gemenskapens referensmetoder för analys av spritdrycker.

3.   Spritdrycker som inte uppfyller kraven i denna förordning får fortsätta att framställas i enlighet med förordning (EEG) nr 1576/89 till och med den 20 maj 2009. Spritdrycker som inte uppfyller kraven i denna förordning, men som har framställts i enlighet med förordning (EEG) nr 1576/89 före den 20 februari 2008 eller till och med den 20 maj 2009 får fortsätta att saluföras till dess att lagren tar slut.

Artikel 29

Upphävande

1.   Förordning (EEG) nr 1576/89 ska upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

2.   Kommissionens förordningar (EEG) nr 2009/92 (13), (EG) nr 1267/94 (14) och (EG) nr 2870/2000 (15) ska fortsätta att gälla.

Artikel 30

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 20 maj 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 15 januari 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

J. LENARČIČ

Ordförande


(1)  EUT C 324, 30.12.2006, s. 12.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 19 juni 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 17 december 2007.

(3)  EGT L 160, 12.6.1989, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2005 års anslutningsakt.

(4)  EGT L 105, 25.4.1990, s. 9. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2140/98 (EGT L 270, 7.10.1998, s. 9).

(5)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/68/EG (EUT L 310, 28.11.2007, s. 11).

(6)  EGT L 184, 15.7.1988, s. 61. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(7)  EGT L 336, 23.12.1994, s. 1.

(8)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(9)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(10)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 18.5.2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006. (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(11)  EGT L 40, 11.2.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom rådets beslut 92/10/EEG (EGT L 6, 11.1.1992, s. 35).

(12)  EGT L 11, 14.1.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1891/2006 (EUT L 386, 29.12.2006, s. 14).

(13)  Kommissionens förordning (EEG) nr 2009/92 av den 20 juli 1992 om gemenskapsmetoder för analys av jordbruksalkohol som används vid framställning av spritdrycker, aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 203, 21.7.1992, s. 10).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 1267/94 av den 1 juni 1994 om tillämpning av avtalen mellan Europeiska unionen och tredje land om ömsesidigt erkännande av vissa spritdrycker (EGT L 138, 2.6.1994, s. 7). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1434/97 (EGT L 196, 24.7.1997, s. 56).

(15)  Kommissionens förordning (EG) nr 2870/2000 av den 19 december 2000 om fastställande av gemenskapens referensmetoder för analys av spritdrycker (EGT L 333, 29.12.2000, s. 20). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2091/2002 (EGT L 322, 27.11.2002, s. 11).


BILAGA I

TEKNISKA DEFINITIONER OCH KRAV

De tekniska definitioner och krav som avses i artikel 2.4 och artikel 7 är följande:

1.

Jordbruksalkohol

Jordbruksalkohol har följande egenskaper:

a)

Organoleptiska egenskaper: ingen annan påvisbar smak än från råvaran.

b)

Lägsta alkoholhalt: 96,0 volymprocent.

c)

Högsta halt av restsubstanser:

i)

Total syrahalt, uttryckt i gram ättiksyra per hektoliter alkohol (100 volymprocent): 1,5.

ii)

Estrar, uttryckt i gram etylacetat per hektoliter alkohol (100 volymprocent): 1,3.

iii)

Aldehyder, uttryckt i gram acetaldehyd per hektoliter alkohol (100 volymprocent): 0,5.

iv)

Högre alkoholer, uttryckt i gram 2-metyl-1-propanol per hektoliter alkohol (100 volymprocent): 0,5.

v)

Metanol, uttryckt i gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent): 30.

vi)

Torrsubstans, uttryckt i gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent): 1,5.

vii)

Flyktiga kvävehaltiga baser, uttryckt i gram kväve per hektoliter alkohol (100 volymprocent): 0,1.

viii)

Furfural: ej påvisbart.

2.

Destillat av jordbruksprodukter

En alkoholhaltig vätska som erhålls genom destillering, efter alkoholjäsning, av en jordbruksprodukt eller sådana produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, som inte har samma egenskaper som etanol eller en spritdryck, men har kvar arom och smak av den eller de råvaror som använts.

Om det hänvisas till den råvara som använts ska destillatet ha erhållits uteslutande från den råvaran.

3.

Sötning

Användning av en eller flera av följande produkter vid framställning av spritdrycker:

a)

halvvitt socker, vitt socker, extra vitt socker, dextros, fruktos, stärkelsesirap, sockerlösning, invertsockerlösning, invertsockersirap, enligt definitionerna i rådets direktiv 2001/111/EG av den 20 december 2001 om vissa former av socker avsedda som livsmedel (1),

b)

renad koncentrerad druvmust, koncentrerad druvmust, färsk druvmust,

c)

bränt socker, dvs. den produkt som erhålls uteslutande genom kontrollerad uppvärmning av sackaros utan baser, mineralsyror eller andra kemiska tillsatser,

d)

honung, enligt definitionen i rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung (2),

e)

johannesbrödsirap,

f)

andra naturliga kolhydrater som har en liknande effekt som ovan nämnda produkter.

4.

Blandning

En blandning av två eller flera olika drycker för att skapa en ny dryck.

5.

Tillsats av alkohol

Tillsats av jordbruksalkohol och/eller destillat som härrör från jordbruksprodukter i en spritdryck.

6.

Tillsats av vatten

Vid framställning av spritdrycker är det tillåtet att tillsätta vatten under förutsättning att vattenkvaliteten överensstämmer med rådets direktiv 80/777/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (3) och rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (4), och det tillsatta vattnet inte ändrar produktens karaktär.

Vattnet får vara destillerat, avjoniserat eller avhärdat.

7.

Egalisering

Egalisering innebär en kombination av två eller flera spritdrycker av samma kategori som endast skiljer sig från varandra genom mindre olikheter i fråga om sammansättning, beroende på en eller flera av följande faktorer:

a)

Framställningsmetoden.

b)

Vilka destillationsapparater som använts.

c)

Hur länge de har lagrats.

d)

Det geografiska produktionsområdet.

En spritdryck som framställs på detta sätt ska vara av samma kategori som de ursprungliga spritdryckerna före egaliseringsförfarandet.

8.

Lagring

Att tillåta att vissa reaktioner utvecklas på naturlig väg i lämpliga behållare, och att spritdrycken i fråga därmed ska få organoleptiska egenskaper som den annars inte skulle ha fått.

9.

Aromatisering

Användning av ett eller flera av de aromämnen som anges i artikel 1.2 a i direktiv 88/388/EEG vid framställning av en spritdryck.

10.

Färgning

Användning av ett eller flera färgämnen enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för användning i livsmedel (5) vid framställning av en spritdryck.

11.

Alkoholhalt i volymprocent

Andel alkohol i produkten vid 20 oC, uttryckt i volym ren alkohol, i förhållande till produktens totala volym vid samma temperatur.

12.

Halt av flyktiga ämnen

Den mängd andra flyktiga ämnen än etanol och metanol som finns i en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering, och som uteslutande är ett resultat av destillering eller omdestillering av de råvaror som använts.

13.

Tillverkningsort

Den plats eller region där den fas i framställningen av den färdiga produkten ägde rum som gav spritdrycken dess karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper.

14.

Beskrivning

De ord som används i märkningen, i presentationen och på ytterförpackningen, i följedokument vid transporter, i handelsdokument, särskilt fakturor och följesedlar, och i reklam.

15.

Presentation

De ord som används i märkningen och på ytterförpackningen, även i reklam och marknadsföring, i bilder eller liknande och på behållarna, inklusive flaskan och förslutningen.

16.

Märkning

Alla beskrivningar och andra hänvisningar, symboler, illustrationer eller varumärken som kännetecknar produkten och som förekommer på en behållare, inbegripet dess förslutning, på behållarens vidhängande etikett, eller på flaskhalsens omslag.

17.

Ytterförpackning

Skyddsomslag, såsom papper, alla slags fodral, kartonger eller lådor som används vid transport och/eller försäljning av en eller flera behållare.


(1)  EGT L 10, 12.1.2002, s. 53.

(2)  EGT L 10, 12.1.2002, s. 47.

(3)  EGT L 229, 30.8.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(4)  EGT L 330, 5.12.1998, s. 32. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(5)  EGT L 237, 10.9.1994, s. 13. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.


BILAGA II

SPRITDRYCKER

Kategorier av spritdrycker

1.   Rom

a)

Rom är

i)

en spritdryck som uteslutande framställts genom alkoholjäsning och destillering, antingen av melass eller sockerrörssirap som erhålls vid framställning av rörsocker, eller av själva sockerrörssaften, och som destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 96 volymprocent så att destillatet fått de urskiljbara och specifika organoleptiska egenskaper som kännetecknar rom, eller

ii)

en spritdryck som uteslutande framställts genom alkoholjäsning och destillering av sockerrörssaft, och som dels har de särskilda aromatiska egenskaper som kännetecknar rom, dels en halt av flyktiga ämnen om minst 225 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent). Denna spritdryck får säljas med ordet ”jordbruks-” som bestämning till försäljningsbeteckningen ”rom” tillsammans med någon av de geografiska beteckningar för de franska utomeuropeiska departementen och den autonoma regionen Madeira som är registrerade i bilaga III.

b)

Alkoholhalten för rom ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om den är utspädd eller inte.

d)

Rom får inte smaksättas.

e)

Rom får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f)

Ordet ”traditionnel” får användas tillsammans med någon av geografiska beteckningar som anges i kategori 1 i bilaga III, under förutsättning att rommen framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 90 volymprocent efter alkoholjäsning av alkoholproducerande råvaror som uteslutande har sitt ursprung på framställningsplatsen. Sådan rom ska ha en halt av flyktiga ämnen om minst 225 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent), och den får inte sötas. Även om ordet ”traditionnel” används får försäljningsbeteckningen ”rom” och geografiska beteckningar kompletteras med uttrycken ”från sockerproduktion” eller ”jordbruks-”.

Detta får inte påverka användningen av ordet ”traditionnel” om en produkt som inte omfattas av denna bestämmelse, i enlighet med de särskilda kriterierna för sådana produkter.

2.   Whisky eller whiskey

a)

Whisky eller whiskey är en spritdryck som uteslutande framställts

i)

genom destillering av mäsk från mältad spannmål, med eller utan hela korn av annan spannmål,

som försockrats genom diastas från den malt som använts, med eller utan andra naturliga enzymer,

som jästs med hjälp av jäst,

ii)

genom en eller flera destilleringar till en alkoholhalt som är lägre än 94,8 volymprocent, så att destillatet fått en arom och smak som härrör från de råvaror som använts, och

iii)

genom att det slutliga destillatet lagrats i minst tre år på träfat med en volym på högst 700 liter.

Det slutliga destillatet, till vilket endast vatten och sockerkulör (för färgning) får tillsättas, ska ha den färg, arom och smak som är ett resultat av den framställningsprocess som beskrivs i led i, ii och iii.

b)

Alkoholhalten för whisky eller whiskey ska vara lägst 40 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om den är utspädd eller inte.

d)

Whisky eller whiskey får inte sötas eller smaksättas, och får inte heller innehålla några andra tillsatser än sockerkulör som används som färgning.

3.   Sädessprit

a)

Sädessprit är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering av jäst mäsk från spannmål med hela korn och som har organoleptiska egenskaper som härrör från de råvaror som använts.

b)

Alkoholhalten för sädessprit ska vara lägst 35 volymprocent med undantag för ”Korn”.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om den är utspädd eller inte.

d)

Sädessprit får inte smaksättas.

e)

Sädessprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f)

För att sädessprit ska få ha försäljningsbeteckningen ”sädesbrandy” ska den ha framställts genom att jäst mäsk från spannmål med hela korn destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 95 volymprocent, och ha organoleptiska egenskaper som härrör från de råvaror som använts.

4.   Vinsprit

a)

Vinsprit är en spritdryck

i)

som uteslutande framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av vin eller av vin som är uppspritat för destillering, eller genom omdestillering av ett vindestillat till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent,

ii)

som har en halt av flyktiga ämnen på minst 125 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent.),

iii)

som har en metanolhalt på högst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent.),

b)

Alkoholhalten för vinsprit ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Vinsprit får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.

e)

Vinsprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f)

Om vinsprit har lagrats får den fortsätta att säljas som ”vinsprit”, under förutsättning att den har lagrats lika länge eller längre än den period som fastställs för den spritdryck som klassificeras i kategori 5.

5.   Brandy eller Weinbrand

a)

Brandy eller Weinbrand är en spritdryck

i)

som framställts av vinsprit, eventuellt med tillsats av vindestillat, som har destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 94,8 volymprocent, förutsatt att destillatet utgör högst 50 procent av den slutliga produktens alkoholhalt,

ii)

som har lagrats i minst ett år i ekbehållare, eller i minst sex månader på ekfat med en volym på mindre än 1 000 liter,

iii)

som har en halt av flyktiga ämnen på minst 125 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent), som uteslutande härrör från destillering eller omdestillering av de råvaror som använts,

iv)

som har en metanolhalt på högst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b)

Alkoholhalten för brandy eller Weinbrand ska vara lägst 36 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Brandy eller Weinbrand får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.

e)

Brandy eller Weinbrand får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

6.   Druvrestsprit eller sprit av druvrester

a)

Druvrestsprit eller sprit av druvrester är en spritdryck

i)

som uteslutande framställts av druvrester som jästs och destillerats, antingen direkt genom vattenånga eller efter det att vatten tillsatts,

ii)

till vilken en kvantitet jäsningsrester får tillsättas, dock högst 25 kg per 100 kg använda druvrester,

iii)

i vilken den andel alkohol som erhållits från jäsningsresterna får uppgå till högst 35 procent av den totala andelen alkohol i den slutliga produkten,

iv)

som ska destilleras tillsammans med själva druvresterna, till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent,

v)

som får omdestilleras, under förutsättning att alkoholhalten inte ändras,

vi)

som har en halt av flyktiga ämnen på minst 140 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent), och som har en metanolhalt på högst 1 000 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b)

Alkoholhalten för druvrestsprit eller sprit av druvrester ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Druvrestsprit eller sprit av druvrester får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.

e)

Druvrestsprit eller sprit av druvrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

7.   Sprit av fruktrester

a)

Sprit av fruktrester är en spritdryck

i)

som uteslutande framställts genom att andra fruktrester än druvrester jästs och destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent,

ii)

som har en halt av flyktiga ämnen på lägst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent),

iii)

som har en metanolhalt på högst 1 500 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent),

iv)

som, i fråga om sprit av stenfruktrester, har en cyanvätesyrahalt om högst 7 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent),

v)

som får omdestilleras, under förutsättning att alkoholhalten i enlighet med i) inte ändras.

b)

Alkoholhalten för sprit av fruktrester ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Sprit av fruktrester får inte smaksättas.

e)

Sprit av fruktrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f)

Försäljningsbeteckningen ska bestå av namnet på frukten följt av ”sprit av fruktrester”. Om rester av flera olika frukter använts ska försäljningsbeteckningen vara ”sprit av fruktrester”.

8.   Russinsprit eller raisin brandy

a)

Russinsprit eller raisin brandy är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering av den produkt som erhållits genom alkoholjäsning av extrakt av torkade druvor av sorterna ”Corinth Black” eller Moscatel från Alexandria, och som har destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 94,5 volymprocent, så att destillatet fått en arom och smak som härrör från de råvaror som använts.

b)

Alkoholhalten för russinsprit eller raisin brandy ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Russinsprit eller raisin brandy får inte smaksättas.

e)

Russinsprit eller raisin brandy får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

9.   Fruktsprit

a)

Fruktsprit är en spritdryck

i)

som uteslutande framställts genom alkoholjäsning och destillering av frukter med fruktkött eller saft av sådana frukter, bär eller grönsaker med eller utan kärnor,

ii)

som destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent, så att destillatet fått en arom och smak som härrör från de råvaror som destillerats,

iii)

som har en halt av flyktiga ämnen på minst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent),

iv)

som, i fråga om stenfruktsprit, har en cyanvätesyrahalt om högst 7 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b)

Fruktspritens metanolhalt får vara högst 1 000 gram per hektoliter (100 volymprocent).

Metanolhalten får emellertid för följande fruktspriter vara högst

i)

1 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent) som erhållits från följande frukter eller bär:

plommon (Prunus domestica L.),

mirabell (Prunus domestica L. subsp. syriaca (Borkh.) Janch. ex Mansf.),

quetsch (Prunus domestica L.),

äpple (Malus domestica Borkh.),

päron (Pyrus communis L.), dock ej Williamspäron (Pyrus communis L cv ”Williams”),

hallon (Rubus idaeus L.),

björnbär (Rubus fruticosus auct. aggr.),

aprikos (Prunus armeniaca L.),

persika (Prunus persica (L.) Batsch),

ii)

1 350 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent) som erhållits från följande frukter eller bär:

Williamspäron (Pyrus communis L. cv ”Williams”),

röda vinbär (Ribes rubrum L.),

svarta vinbär (Ribes nigrum L.),

rönnbär (Sorbus aucuparia L.),

fläderbär (Sambucus nigra L),

kvitten (Cydonia oblonga Mill.),

enbär (Juniperus communis L. och/eller Juniperus oxycedrus L.).

c)

Alkoholhalten för fruktsprit ska vara lägst 37,5 volymprocent.

d)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

e)

Fruktsprit får inte smaksättas.

f)

Försäljningsbeteckningen ska vara ”sprit”, föregånget av namnet på frukten, bäret eller grönsaken, t.ex. körsbärssprit eller kirsch, plommonsprit eller slivovits, mirabell-, persiko-, äppel-, päron-, aprikos-, fikon-, citrus-, druvsprit, eller annan fruktsprit.

Den får också kallas wasser, tillsammans med namnet på frukten.

Namnet på frukten får ersätta ”sprit” föregånget av namnet på frukten, dock endast i fråga om följande frukter:

Mirabell (Prunus domestica L. subsp. syriaca (Borkh.) Janch. ex Mansf.),

plommon (Prunus domestica L.),

quetsch (Prunus domestica L.),

frukt av smultronträd (Arbutus unedo L.),

”Golden Delicious”-äpplen.

Föreligger det risk för att slutkonsumenten kan ha svårt att förstå en av dessa försäljningsbeteckningar, ska märkningen inkludera ordet ”sprit”, eventuellt kompletterat med en förklaring.

g)

Namnet Williams får endast användas för päronsprit som uteslutande framställts av päron av sorten ”Williams”.

h)

Om två eller flera frukter, bär eller grönsaker destilleras tillsammans ska produkten i förekommande fall säljas under beteckningen ”fruktsprit” eller ”grönsakssprit”. Beteckningen får kompletteras med namnen på varje frukt, bär eller grönsak i fallande ordning efter den kvantitet som har använts.

10.   Cidersprit och päroncidersprit

a)

Cidersprit och päroncidersprit är spritdrycker

i)

som uteslutande framställts genom att äppel- eller päroncider destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent så att destillatet fått en arom och smak som härrör från frukterna,

ii)

som har en halt av flyktiga ämnen på minst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent),

iii)

som har en metanolhalt på högst 1 000 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b)

Alkoholhalten för cidersprit och päroncidersprit ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Varken cidersprit eller päroncidersprit får smaksättas.

e)

Cidersprit eller päroncidersprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

11.   Honungssprit

a)

Honungssprit är en spritdryck

i)

som uteslutande framställts genom jäsning och destillering av mäsk från honung,

ii)

som destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent, så att destillatet har organoleptiska egenskaper som härrör från de råvaror som använts.

b)

Alkoholhalten för honungssprit ska vara lägst 35 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Honungssprit får inte smaksättas.

e)

Honungssprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f)

Honungssprit får enbart sötas med honung.

12.   Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester

a)

Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av jäsningsrester av vin eller av jäst frukt.

b)

Alkoholhalten för Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester ska vara lägst 38 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester får inte smaksättas.

e)

Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f)

Försäljningsbeteckningen Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester ska kompletteras med namnet på den använda råvaran.

13.   Bierbrand eller eau de vie de bière

a)

Bierbrand eller eau de vie de bière är en spritdryck som uteslutande framställts genom direkt destillering av färskt öl under normalt tryck till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent, så att destillatet fått organoleptiska egenskaper som härrör från ölet.

b)

Alkoholhalten för Bierbrand eller eau de vie de bière ska vara lägst 38 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Bierbrand eller eau de vie de bière får inte smaksättas.

e)

Bierbrand eller eau de vie de bière får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

14.   Topinambur eller jordärtskockssprit

a)

Topinambur eller jordärtskockssprit är en spritdryck som framställs uteslutande genom jäsning och destillering till en alkoholhalt om lägre än 86 volymprocent av jordärtskockor (Helianthus tuberosus L.).

b)

Alkoholhalten för Topinambur eller jordärtskockssprit ska vara lägst 38 volymprocent.

c)

Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d)

Topinambur eller jordärtskockssprit får inte smaksättas.

e)

Topinambur eller jordärtskockssprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

15.   Vodka

a)

Vodka är en spritdryck som framställts av jordbruksalkohol som erhållits genom jäsning med hjälp av jäst från antingen

i)

potatis och/eller spannmål, eller

ii)

andra jordbruksråvaror,

som destillerats och/eller rektifierats så att de organoleptiska egenskaperna hos råvarorna och hos de biprodukter som erhållits genom jäsningen selektivt minskas.

Efter detta förfarande kan omdestillering och/eller behandling ske med lämpliga processhjälpmedel, t.ex. aktivt kol, för att ge drycken särskilda organoleptiska egenskaper.

Halten av restsubstanser får inte vara högre än den halt som i bilaga I anges för jordbruksalkohol; innehållet av metanol får emellertid inte vara högre än 10 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b)

Alkoholhalten för vodka ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Endast sådana naturliga smakämnen som finns i destillat som erhållits från de jästa råvarorna får tillsättas. Dessutom får drycken ges särskilda organoleptiska egenskaper, dock inte en dominerande arom.

d)

I beskrivningen, presentationen eller märkningen av vodka som inte enbart framställts av de råvaror som anges i punkt a i ska det anges ”tillverkad av …” med tillägg av namnet på de råvaror som använts för att framställa jordbruksalkoholen. Märkningen ska vara utformad i enlighet med artikel 13.2 i direktiv 2000/13/EG.

16.   Sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering

a)

Sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering är en spritdryck

i)

som framställts genom maceration av såväl delvis jästa som ojästa frukter eller bär enligt led ii, eventuellt med tillsats av högst 20 liter jordbruksalkohol eller sprit och/eller destillat som härrör från samma frukt per 100 kg jästa frukter eller bär, följt av destillering till lägre än 86 volymprocent,

ii)

som framställts av följande frukter eller bär:

björnbär (Rubus fruticosus auct. aggr.),

jordgubbar (Fragaria spp.),

blåbär (Vaccinium myrtillus L.),

hallon (Rubus idaeus L.),

röda vinbär (Ribes rubrum L.),

slånbär (Prunus spinosa L.),

rönnbär (Sorbus aucuparia L.),

äppelrönn (Sorbus domestica L.),

järnek (Ilex cassine L.),

oxelbär (Sorbus torminalis (L.) Crantz),

fläderbär (Sambucus nigra L.),

nypon (Rosa canina L.),

svarta vinbär (Ribes nigrum L.),

banan (Musa spp.),

passionsfrukt (Passiflora edulis Sims),

sött balsamplommon (Spondias dulcis Sol. ex Parkinson),

gult balsamplommon (Spondias mombin L.).

b)

Alkoholhalten för sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering får inte smaksättas.

d)

I märkningen och presentationen av sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering ska ”erhållen genom maceration och destillering” anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen, samt på en flaskas framsidesetikett, med bokstäver av samma typsnitt, storlek och färg, och i samma synfält som ”sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret)”.

17.   Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts)

a)

Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts) är en spritdryck som framställts genom att ojästa frukter och bär som klassificerats i kategori 16a ii eller grönsaker, nötter eller andra växtdelar såsom örter eller rosenblad fått macerera i jordbruksalkohol, följt av destillering till lägre än 86 volymprocent.

b)

Alkoholhalten för Geist ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts) får inte smaksättas.

18.   Gentiana

a)

Gentiana är en spritdryck som har framställts av ett destillat av gentiana, som i sin tur erhållits genom jäsning av gentianarot, med eller utan tillsats av jordbruksalkohol.

b)

Alkoholhalten för gentiana ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Gentiana får inte smaksättas.

19.   Enbärskryddad spritdryck

a)

Enbärskryddad spritdryck är en spritdryck som har framställts genom att jordbruksalkohol och/eller sädessprit och/eller sädesdestillat smaksatts med enbär (Juniperus communis L. och/eller Juniperus oxycedrus L.).

b)

Alkoholhalten för enbärskryddad spritdryck ska vara lägst 30 volymprocent.

c)

Andra naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i det direktivet, och/eller aromatiska växter eller delar av aromatiska växter, får dessutom användas, men de organoleptiska egenskaperna för enbär ska kunna urskiljas, även om de ibland är försvagade.

d)

En enbärskryddad spritdryck kan ha försäljningsbeteckningarna Wacholder eller genebra.

20.   Gin

a)

Gin är en enbärskryddad spritdryck som har framställts genom att organoleptiskt lämplig jordbruksalkohol smaksatts med enbär (Juniperus communis L.).

b)

Alkoholhalten för gin ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Endast naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i samma direktiv får användas vid framställningen av gin så att smaken av enbär dominerar.

21.   Destillerad gin

a)

Destillerad gin är en spritdryck

i)

som framställts uteslutande genom att organoleptiskt lämplig jordbruksalkohol av lämplig kvalitet, med en ursprunglig alkoholhalt om lägst 96 volymprocent, omdestillerats i destillationsapparater som traditionellt används för gin, tillsammans med enbär (Juniperus communis L.) och andra växter, under förutsättning att enbärssmaken dominerar, eller

ii)

som är en blandning av den produkt som erhållits genom en sådan destillering och jordbruksalkohol med samma sammansättning, renhet och alkoholhalt; naturliga och/eller naturidentiska aromämnen och/eller sådana arompreparat som avses i kategori 20 c får också användas för att smaksätta destillerad gin.

b)

Alkoholhalten för destillerad gin ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Sådan gin som erhållits genom att man endast tillsatt essenser eller aromämnen i jordbruksalkohol får inte betecknas som destillerad gin.

22.   London gin

a)

London gin är en typ av destillerad gin

i)

som uteslutande framställts av jordbruksalkohol, och som har en metanolhalt på högst 5 g per hektoliter alkohol (100 volymprocent), vars arom uteslutande härrör från att jordbruksalkohol omdestillerats i traditionella destilleringsapparater, tillsammans med allt naturligt växtmaterial som använts,

ii)

för vilken det erhållna destillatet har en alkoholhalt på lägst 70 volymprocent,

iii)

där om ytterligare jordbruksalkohol tillsätts måste denna överensstämma med de egenskaper som förtecknas i bilaga I.1 men ha en metanolhalt på högst 5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent),

iv)

som inte får innehålla vare sig tillsatser i form av sötningsmedel som överstiger 0,1 gram socker per liter slutprodukt eller färgämnen,

v)

som inte får innehålla några andra tillsatta ingredienser än vatten.

b)

Alkoholhalten för London gin ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Beteckningen London gin får kompletteras med ordet ”dry”.

23.   Kumminkryddad spritdryck

a)

Kumminkryddad spritdryck är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkol smaksatts med kummin (Carum carvi L.).

b)

Alkoholhalten för kumminkryddad spritdryck ska vara lägst 30 volymprocent.

c)

Andra naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG, och/eller arompreparat enligt definitionen artikel 1.2 c i samma direktiv, får dessutom användas, men smaken av kummin ska dominera.

24.   Akvavit eller aquavit

a)

Akvavit eller aquavit är en kumminkryddad och/eller dillfrökryddad spritdryck som smaksatts med ett destillat av växter eller kryddor.

b)

Alkoholhalten för akvavit eller aquavit ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Andra naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionen i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i det direktivet får också användas, men smaken ska till stor del tillskrivas destillat av kummin (Carum carvi L.) och/eller dillfrön (Anethum graveolens L.); eteriska oljor får inte användas.

d)

Bitterämnena får inte tydligt dominera smaken; torrsubstanshalten får vara högst 1,5 gram per 100 ml.

25.   Aniskryddad spritdryck

a)

Aniskryddad spritdryck är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med naturliga extrakt av stjärnanis (Illicium verum Hook f.), anis (Pimpinella anisum L.), fänkål (Foeniculum vulgare Mill.) eller andra växter som innehåller samma aromatiska huvudbeståndsdelar, samt enligt en av följande metoder eller en kombination av dessa:

i)

maceration och/eller destillering,

ii)

omdestillering tillsammans med frön eller andra delar av de växter som anges ovan,

iii)

tillsats av naturliga, destillerade extrakt av växter med smak av anisfrön.

b)

Alkoholhalten för aniskryddad spritdryck ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av aniskryddad spritdryck.

d)

Andra naturliga växtextrakt eller aromatiska frön får också användas, men anissmaken ska dominera.

26.   Pastis

a)

Pastis är en spritdryck som smaksatts med anisfrön och som innehåller naturliga extrakt av lakritsrot (Glycyrrhiza spp.), vilket innebär att den också innehåller sådana färgämnen som kallas ”chalkoner” samt en halt av glycyrrhizinsyra på lägst 0,05 och högst 0,5 gram per liter.

b)

Alkoholhalten för pastis ska vara lägst 40 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av pastis.

d)

Pastis ska innehålla mindre än 100 gram socker per liter, uttryckt i invertsocker och ha en anetolhalt på lägst 1,5 och högst 2 gram per liter.

27.   Pastis de Marseille

a)

Pastis de Marseille är en pastis med en anetolhalt på 2 gram per liter.

b)

Alkoholhalten för Pastis de Marseille ska vara lägst 45 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av pastis de Marseille.

28.   Anis

a)

Anis är en aniskryddad spritdryck vars karakteristiska arom uteslutande härrör från anis (Pimpinella anisum L.), och/eller stjärnanis (Illicium verum Hook f.) och/eller fänkål (Foeniculum vulgare Mill.).

b)

Alkoholhalten för anis ska vara lägst 35 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av anis.

29.   Destillerad anis

a)

Destillerad anis är en anis som innehåller alkohol som destillerats tillsammans med frön som klassificerats i kategori 28 a och, i fråga om geografisk beteckning, mastix och andra aromatiska frön, växter och frukter, förutsatt att denna alkohol utgör minst 20 % av alkoholhalten för destillerad anis.

b)

Alkoholhalten för destillerad anis ska vara lägst 35 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av destillerad anis.

30.   Bitter spritdryck eller bitter

a)

Bitter spritdryck eller bitter är en spritdryck med en dominerande bitter smak, som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller med arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i det direktivet.

b)

Alkoholhalten för bitter spritdryck eller bitter ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Bitter spritdryck eller bitter får också säljas under namnen ”amer” eller ”bitter”, med eller utan ytterligare ett ord.

31.   Smaksatt vodka

a)

Smaksatt vodka är en vodka som har getts en annan dominerande arom än den som härrör från råvarorna.

b)

Alkoholhalten för smaksatt vodka ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c)

Smaksatt vodka får sötas, egaliseras, smaksättas, lagras eller färgas.

d)

Smaksatt vodka får säljas under namnet på en dominerande arom, tillsammans med ordet ”vodka”.

32.   Likör

a)

Likör är en spritdryck

i)

som har en lägsta sockerhalt, uttryckt som invertsocker, på

70 gram per liter, i fråga om körsbärslikör vars alkohol uteslutande utgörs av körsbärssprit,

80 gram per liter, i fråga om gentianalikör eller liknande likörer som framställts med gentiana eller liknande växt som enda aromämne,

100 gram per liter, i fråga om övriga likörer;

ii)

som har framställts genom att jordbruksalkohol, ett destillat av jordbruksprodukter, en eller flera spritdrycker eller en blandning av dessa smaksatts och sötats, med tillsats av jordbruksprodukter eller livsmedel, exempelvis grädde, mjölk eller andra mjölkprodukter, frukt, vin eller aromatiserat vin enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (1).

b)

Alkoholhalten för likör ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG, samt naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 b ii i samma direktiv, får användas vid framställning av likör.

Naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionen artikel 1.2 b ii i det direktivet får emellertid inte användas i framställningen av följande likörer:

i)

Fruktlikörer:

svarta vinbär,

körsbär,

hallon,

mullbär,

blåbär,

citrusfrukter,

hjortron,

åkerbär,

tranbär,

lingon,

havtorn,

ananas.

ii)

Örtlikörer:

mynta,

gentiana,

anisfrö,

malört,

getväppling.

d)

Följande sammansatta beteckningar får användas i presentationen av likörer som framställts i gemenskapen när jordbruksalkohol används enligt etablerade framställningsmetoder:

prune brandy,

orange brandy,

apricot brandy,

cherry brandy,

solbaerrom, också kallad svartvinbärsrom.

I fråga om märkning och presentation av dessa likörer ska den sammansatta beteckningen anges i märkningen på en och samma rad med enhetliga bokstäver av samma typsnitt och färg, och ordet ”likör” ska anges alldeles intill och med minst lika stora bokstäver. Om alkoholen inte kommer från spritdrycken i fråga måste dess ursprung anges i märkningen, i samma synfält som den sammansatta beteckningen och ordet ”likör”, antingen genom att antingen typen av jordbruksalkohol eller ordet ”jordbruksalkohol” anges, i båda fallen föregånget av ”framställd av” eller ”framställd med användande av”.

33.   Crème de (följt av namnet på den frukt eller den råvara som använts)

a)

En spritdryck med beteckningen Crème de (följt av namnet på den frukt eller den råvara som använts), med undantag för mjölkprodukter, är en likör med en lägsta sockerhalt på 250 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

b)

Alkoholhalten för Crème de (följt av namnet på den frukt eller den råvara som använts ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Aromämnen och arompreparat för denna spritdryck ska användas enligt reglerna för kategori 32.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

34.   Crème de cassis

a)

Crème de cassis är en svartvinbärslikör med en lägsta sockerhalt på 400 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

b)

Alkoholhalten för crème de cassis ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Aromämnen och arompreparat för crème de cassis ska användas enligt reglerna för kategori 32.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

35.   Guignolet

a)

Guignolet är en likör som framställts genom att körsbär fått macerera i jordbruksalkohol.

b)

Alkoholhalten för guignolet ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Aromämnen och arompreparat för guignolet ska användas enligt reglerna för kategori 32.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

36.   Punch au rhum

a)

Punch au rhum är en likör vars innehåll av alkohol uteslutande kommer från rom.

b)

Alkoholhalten för punch au rhum ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Aromämnen och arompreparat för punch au rhum ska användas enligt reglerna för kategori 32.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

37.   Sloe gin

a)

Sloe gin är en likör som framställts genom att slånbär fått macerera i gin, eventuellt med tillsats av slånbärssaft.

b)

Alkoholhalten för sloe gin ska vara lägst 25 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av sloe gin.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

38.   Sambuca

a)

Sambuca är en färglös likör som smaksatts med anisfrö, och

i)

som innehåller destillat av anis (Pimpinella anisum L.), stjärnanis (Illicium verum L.) eller andra aromatiska örter,

ii)

som har en lägsta sockerhalt på 350 gram per liter, uttryckt som invertsocker,

iii)

som har en naturlig anetolhalt på lägst 1 och högst 2 gram per liter.

b)

Alkoholhalten för sambuca ska vara lägst 38 volymprocent.

c)

Aromämnen och arompreparat för sambuca ska användas enligt reglerna för kategori 32.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

39.   Maraschino, Marrasquino eller Maraskino

a)

Maraschino, marrasquino eller maraskino är en färglös likör som i första hand fått sin smaksättning från ett destillat av marascakörsbär, eller från den produkt som erhållits genom att körsbär eller delar av körsbär fått macerera i jordbruksalkohol, med en sockerhalt som ska vara lägst 250 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

b)

Alkoholhalten för maraschino, marrasquino eller maraskino ska vara lägst 24 volymprocent.

c)

Aromämnen och arompreparat för maraschino, marrasquino eller maraskino ska användas enligt reglerna för kategori 32.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

40.   Nocino

a)

Nocino är en likör som fått sin smak från i första hand macerering och/eller destillering av hela gröna valnötter (Juglans regia L.), med en sockerhalt som ska vara lägst 100 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

b)

Alkoholhalten för nocino ska vara lägst 30 volymprocent.

c)

Aromämnen och arompreparat för nocino ska användas enligt reglerna för kategori 32.

d)

Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

41.   Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat

a)

Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat och/eller från sprit, och vars ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av ren äggula ska vara lägst 140 gram per liter i den färdiga produkten.

b)

Genom undantag från artikel 2.1 c ska alkoholhalten för ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat vara lägst 14 volymprocent.

c)

Endast naturliga eller naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii samt artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat.

42.   Likör med ägg

a)

Likör med ägg är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat och/eller från sprit, och vars karakteristiska ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av äggula ska vara lägst 70 gram per liter i den färdiga produkten.

b)

Alkoholhalten för likör med ägg ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av likör med ägg.

43.   Mistrà

a)

Mistrà är en färglös spritdryck som smaksatts med anisfrö eller naturlig anetol, och

i)

som har en anetolhalt på lägst 1 och högst 2 gram per liter,

ii)

som också får innehålla ett destillat av aromatiska örter,

iii)

som inte får innehålla tillsatt socker.

b)

Alkoholhalten för mistrà ska vara lägst 40 och högst 47 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av mistrà.

44.   Väkevä glögi eller spritglögg

a)

Väkevä glögi eller spritglögg är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika och/eller kanel, genom en av följande processer eller en kombination av dessa: maceration och/eller destillering, omdestillering av alkoholen tillsammans med delar av de kryddor som nämns ovan, tillsats av naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika eller kanel.

b)

Alkoholhalten för väkevä glögi eller spritglögg ska vara lägst 15 volymprocent.

c)

Andra naturliga eller naturidentiska aromämnen av växtextrakt i enlighet med direktiv 88/388/EEG får också användas, men aromen av de nämnda kryddorna ska dominera.

d)

Halten av vin eller vinprodukter får vara högst 50 procent i slutprodukten.

45.   Berenburg eller Beerenburg

a)

Berenburg eller Beerenburg är en spritdryck

i)

som framställts av jordbruksalkohol,

ii)

som framställts genom maceration av frukt eller växter, eller delar av frukt eller växter,

iii)

som smaksatts med ett destillat av gentianarot (Gentiana lutea L.), enbär (Juniperus communis L.) och lagerblad (Laurus nobilis L.),

iv)

vars färg varierar från ljusbrun till mörkbrun,

v)

som får sötas till en högsta halt på 20 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

b)

Alkoholhalten för Berenburg eller Beerenburg ska vara lägst 30 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av Berenburg eller Beerenburg.

46.   Honungsnektar eller mjödnektar

a)

Honungsnektar eller mjödnektar är en spritdryck som framställts genom smaksättning av en blandning av jäst honungsmäsk och honungsdestillat och/eller jordbruksalkohol med ett innehåll av jäst honungsmäsk på minst 30 volymprocent.

b)

Alkoholhalten för honungsnektar eller mjödnektar ska vara lägst 22 volymprocent.

c)

Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i direktiv 88/388/EEG artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c får användas vid framställning av honungsnektar eller mjödnektar under förutsättning att honungssmaken är dominerande.

d)

Honungsnektar eller mjödnektar får endast sötas med honung.

Övriga spritdrycker

1.

Rum–Verschnitt framställs i Tyskland och består av en mix av rom och alkohol, i vilken minst 5 procent av alkoholen i slutprodukten ska komma från rom. Lägsta alkoholhalt för Rum–Verschnitt ska vara 37,5 volymprocent. Ordet Verschnitt ska finnas med i beskrivningen, presentationen eller märkningen, och det ska anges med bokstäver av samma typsnitt, storlek och färg samt på samma rad som ordet ”Rum” och, när det gäller flaskor, på framsidans etikett. Om produkten säljs utanför den tyska marknaden ska alkoholsammansättningen anges på etiketten.

2.

Slivovice framställs i Tjeckien, genom att man före den slutliga destilleringen tillsätter jordbruksalkohol till plommondestillatet till en andel av högst 30 volymprocent. Produkten ska beskrivas som ”spritdryck”, och namnet slivovice får också anges i samma synfält på framsidesetiketten. Om denna tjeckiska slivovice säljs inom gemenskapen ska alkoholsammansättningen anges på etiketten. Denna bestämmelse hindrar inte att namnet slivovice får användas för fruktsprit enligt kategori 9.


(1)  EGT L 149, 14.6.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2005 års anslutningsakt.


BILAGA III

GEOGRAFISKA BETECKNINGAR

Produktkategori

Geografisk beteckning

Ursprungsland (det geografiska ursprunget finns närmare beskrivet i kravspecifikationen)

1.

Rom

 

 

 

Rhum de la Martinique

Frankrike

 

Rhum de la Guadeloupe

Frankrike

 

Rhum de la Réunion

Frankrike

 

Rhum de la Guyane

Frankrike

 

Rhum de sucrerie de la Baie du Galion

Frankrike

 

Rhum des Antilles françaises

Frankrike

 

Rhum des départements français d'outre-mer

Frankrike

 

Ron de Málaga

Spanien

 

Ron de Granada

Spanien

 

Rum da Madeira

Portugal

2.

Whisky/Whiskey

 

 

 

Scotch Whisky

Förenade kungariket (Skottland)

 

Irish Whiskey/Uisce Beatha Eireannach/Irish Whisky  (1)

Irland

 

Whisky español

Spanien

 

Whisky breton/Whisky de Bretagne

Frankrike

 

Whisky alsacien/Whisky d'Alsace

Frankrike

3.

Sädessprit

 

 

 

Eau-de-vie de seigle de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Korn/Kornbrand

Tyskland, Österrike, Belgien (tyskspråkiga gemenskapen)

 

Münsterländer Korn/Kornbrand

Tyskland

 

Sendenhorster Korn/Kornbrand

Tyskland

 

Bergischer Korn/Kornbrand

Tyskland

 

Emsländer Korn/Kornbrand

Tyskland

 

Haselünner Korn/Kornbrand

Tyskland

 

Hasetaler Korn/Kornbrand

Tyskland

 

Samanė

Litauen

4.

Vinsprit

 

 

 

Eau-de-vie de Cognac

Frankrike

 

Eau-de-vie des Charentes

Frankrike

 

Eau-de-vie de Jura

Frankrike

 

Cognac

Frankrike

 

(Beteckningen ”Cognac” får kompletteras med följande:

 

 

Fine

Frankrike

 

Grande Fine Champagne

Frankrike

 

Grande Champagne

Frankrike

 

Petite Fine Champagne

Frankrike

 

Petite Champagne

Frankrike

 

Fine Champagne

Frankrike

 

Borderies

Frankrike

 

Fins Bois

Frankrike

 

Bons Bois)

Frankrike

 

Fine Bordeaux

Frankrike

 

Fine de Bourgogne

Frankrike

 

Armagnac

Frankrike

 

Bas-Armagnac

Frankrike

 

Haut-Armagnac

Frankrike

 

Armagnac-Ténarèze

Frankrike

 

Blanche Armagnac

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin de la Marne

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin originaire d'Aquitaine

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin de Bourgogne

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin originaire du Centre-Est

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin originaire de Franche-Comté

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin originaire du Bugey

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin de Savoie

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin originaire des Coteaux de la Loire

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin des Côtes-du-Rhône

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin originaire de Provence

Frankrike

 

Eau-de-vie de Faugères/Faugères

Frankrike

 

Eau-de-vie de vin originaire du Languedoc

Frankrike

 

Aguardente de Vinho Douro

Portugal

 

Aguardente de Vinho Ribatejo

Portugal

 

Aguardente de Vinho Alentejo

Portugal

 

Aguardente de Vinho da Região dos Vinhos Verdes

Portugal

 

Aguardente de Vinho da Região dos Vinhos Verdes de Alvarinho

Portugal

 

Aguardente de Vinho Lourinhã

Portugal

 

Сунгурларска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сунгурларе/Sungurlarska grozdova rakya/Grozdova rakya from Sungurlare

Bulgarien

 

Сливенска перла (Сливенска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сливен)/Slivenska perla (Slivenska grozdova rakya/Grozdova rakya from Sliven)

Bulgarien

 

Стралджанска Мускатова ракия/Мускатова ракия от Стралджа/Straldjanska Muscatova rakya/Muscatova rakya from Straldja

Bulgarien

 

Поморийска гроздова ракия/Гроздова ракия от Поморие/Pomoriyska grozdova rakya/Grozdova rakya from Pomorie

Bulgarien

 

Русенска бисерна гроздова ракия/Бисерна гроздова ракия от Русе/Russenska biserna grozdova rakya/Biserna grozdova rakya from Russe

Bulgarien

 

Бургаска Мускатова ракия/Мускатова ракия от Бургас/Bourgaska Muscatova rakya/Muscatova rakya from Bourgas

Bulgarien

 

Добруджанска мускатова ракия/Мускатова ракия от Добруджа/Dobrudjanska muscatova rakya/muscatova rakya from Dobrudja

Bulgarien

 

Сухиндолска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сухиндол/Suhindolska grozdova rakya/Grozdova rakya from Suhindol

Bulgarien

 

Карловска гроздова ракия/Гроздова Ракия от Карлово/Karlovska grozdova rakya/Grozdova Rakya from Karlovo

Bulgarien

 

Vinars Târnave

Rumänien

 

Vinars Vaslui

Rumänien

 

Vinars Murfatlar

Rumänien

 

Vinars Vrancea

Rumänien

 

Vinars Segarcea

Rumänien

5.

Brandy/Weinbrand

 

 

 

Brandy de Jerez

Spanien

 

Brandy del Penedés

Spanien

 

Brandy italiano

Italien

 

Brandy Αττικής/Brandy of Attica

Grekland

 

Brandy Πελοποννήσου/Brandy of the Peloponnese

Grekland

 

Brandy Κεντρικής Ελλάδας/Brandy of Central Greece

Grekland

 

Deutscher Weinbrand

Tyskland

 

Wachauer Weinbrand

Österrike

 

Weinbrand Dürnstein

Österrike

 

Pfälzer Weinbrand

Tyskland

 

Karpatské brandy špeciál

Slovakien

 

Brandy français/Brandy de France

Frankrike

6.

Druvrestsprit eller sprit av druvrester

 

 

 

Marc de Champagne/Eau-de-vie de marc de Champagne

Frankrike

 

Marc d'Aquitaine/Eau-de-vie de marc originaire d'Aquitaine

Frankrike

 

Marc de Bourgogne/Eau-de-vie de marc de Bourgogne

Frankrike

 

Marc du Centre-Est/Eau-de-vie de marc originaire du Centre-Est

Frankrike

 

Marc de Franche-Comté/Eau-de-vie de marc originaire de Franche-Comté

Frankrike

 

Marc du Bugey/Eau-de-vie de marc originaire de Bugey

Frankrike

 

Marc de Savoie/Eau-de-vie de marc originaire de Savoie

Frankrike

 

Marc des Côteaux de la Loire/Eau-de-vie de marc originaire des Coteaux de la Loire

Frankrike

 

Marc des Côtes-du-Rhône/Eau-de-vie de marc des Côtes du Rhône

Frankrike

 

Marc de Provence/Eau-de-vie de marc originaire de Provence

Frankrike

 

Marc du Languedoc/Eau-de-vie de marc originaire du Languedoc

Frankrike

 

Marc d'Alsace Gewürztraminer

Frankrike

 

Marc de Lorraine

Frankrike

 

Marc d'Auvergne

Frankrike

 

Marc du Jura

Frankrike

 

Aguardente Bagaceira Bairrada

Portugal

 

Aguardente Bagaceira Alentejo

Portugal

 

Aguardente Bagaceira da Região dos Vinhos Verdes

Portugal

 

Aguardente Bagaceira da Região dos Vinhos Verdes de Alvarinho

Portugal

 

Orujo de Galicia

Spanien

 

Grappa

Italien

 

Grappa di Barolo

Italien

 

Grappa piemontese/Grappa del Piemonte

Italien

 

Grappa lombarda/Grappa di Lombardia

Italien

 

Grappa trentina/Grappa del Trentino

Italien

 

Grappa friulana/Grappa del Friuli

Italien

 

Grappa veneta/Grappa del Veneto

Italien

 

Südtiroler Grappa/Grappa dell'Alto Adige

Italien

 

Grappa Siciliana/Grappa di Sicilia

Italien

 

Grappa di Marsala

Italien

 

Τσικουδιά/Tsikoudia

Grekland

 

Τσικουδιά Κρήτης/Tsikoudia of Crete

Grekland

 

Τσίπουρο/Tsipouro

Grekland

 

Τσίπουρο Μακεδονίας/Tsipouro of Macedonia

Grekland

 

Τσίπουρο Θεσσαλίας/Tsipouro of Thessaly

Grekland

 

Τσίπουρο Τυρνάβου/Tsipouro of Tyrnavos

Grekland

 

Eau-de-vie de marc de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Ζιβανία/Τζιβανία/Ζιβάνα/Zivania

Cypern

 

Törkölypálinka

Ungern

9.

Fruktsprit

 

 

 

Schwarzwälder Kirschwasser

Tyskland

 

Schwarzwälder Mirabellenwasser

Tyskland

 

Schwarzwälder Williamsbirne

Tyskland

 

Schwarzwälder Zwetschgenwasser

Tyskland

 

Fränkisches Zwetschgenwasser

Tyskland

 

Fränkisches Kirschwasser

Tyskland

 

Fränkischer Obstler

Tyskland

 

Mirabelle de Lorraine

Frankrike

 

Kirsch d'Alsace

Frankrike

 

Quetsch d'Alsace

Frankrike

 

Framboise d'Alsace

Frankrike

 

Mirabelle d'Alsace

Frankrike

 

Kirsch de Fougerolles

Frankrike

 

Williams d'Orléans

Frankrike

 

Südtiroler Williams/Williams dell'Alto Adige

Italien

 

Südtiroler Aprikot/Aprikot dell'Alto Adige

Italien

 

Südtiroler Marille/Marille dell'Alto Adige

Italien

 

Südtiroler Kirsch/Kirsch dell'Alto Adige

Italien

 

Südtiroler Zwetschgeler/Zwetschgeler dell'Alto Adige

Italien

 

Südtiroler Obstler/Obstler dell'Alto Adige

Italien

 

Südtiroler Gravensteiner/Gravensteiner dell'Alto Adige

Italien

 

Südtiroler Golden Delicious/Golden Delicious dell'Alto Adige

Italien

 

Williams friulano/Williams del Friuli

Italien

 

Sliwovitz del Veneto

Italien

 

Sliwovitz del Friuli-Venezia Giulia

Italien

 

Sliwovitz del Trentino-Alto Adige

Italien

 

Distillato di mele trentino/Distillato di mele del Trentino

Italien

 

Williams trentino/Williams del Trentino

Italien

 

Sliwovitz trentino/Sliwovitz del Trentino

Italien

 

Aprikot trentino/Aprikot del Trentino

Italien

 

Medronheira do Algarve

Portugal

 

Medronheira do Buçaco

Portugal

 

Kirsch Friulano/Kirschwasser Friulano

Italien

 

Kirsch Trentino/Kirschwasser Trentino

Italien

 

Kirsch Veneto/Kirschwasser Veneto

Italien

 

Aguardente de pèra da Lousã

Portugal

 

Eau-de-vie de pommes de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Eau-de-vie de poires de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Eau-de-vie de kirsch de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Eau-de-vie de quetsch de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Eau-de-vie de mirabelle de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Eau-de-vie de prunelles de marque nationale luxembourgeoise

Luxemburg

 

Wachauer Marillenbrand

Österrike

 

Szatmári zilvapálinka

Ungern

 

Kecskeméti Barackpálinka

Ungern

 

Békési Szilvapálinka

Ungern

 

Szabolcsi Almapálinka

Ungern

 

Gönci Barackpálinka

Ungern

 

Pálinka

Ungern,

Österrike (för aprikossprit som enbart producerats i delstaterna Niederösterreich, Burgenland, Steiermark och Wien

 

Bošácka Slivovica

Slovakien

 

Brinjevec

Slovenien

 

Dolenjski sadjevec

Slovenien

 

Троянска сливова ракия/Сливова ракия от Троян/Troyanska slivova rakya/Slivova rakya from Troyan

Bulgarien

 

Силистренска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Силистра/Silistrenska kaysieva rakya/Kaysieva rakya from Silistra

Bulgarien

 

Тервелска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Тервел/Tervelska kaysieva rakya/Kaysieva rakya from Tervel

Bulgarien

 

Ловешка сливова ракия/Сливова ракия от Ловеч/Loveshka slivova rakya/Slivova rakya from Lovech

Bulgarien

 

Pălincă

Rumänien

 

Ţuică Zetea de Medieşu Aurit

Rumänien

 

Ţuică de Valea Milcovului

Rumänien

 

Ţuică de Buzău

Rumänien

 

Ţuică de Argeş

Rumänien

 

Ţuică de Zalău

Rumänien

 

Ţuică Ardelenească de Bistriţa

Rumänien

 

Horincă de Maramureş

Rumänien

 

Horincă de Cămârzana

Rumänien

 

Horincă de Seini

Rumänien

 

Horincă de Chioar

Rumänien

 

Horincă de Lăpuş

Rumänien

 

Turţ de Oaş

Rumänien

 

Turţ de Maramureş

Rumänien

10.

Cidersprit och päroncidersprit

 

 

 

Calvados

Frankrike

 

Calvados du Pays d'Auge

Frankrike

 

Calvados Domfrontais

Frankrike

 

Eau-de-vie de cidre de Bretagne

Frankrike

 

Eau-de-vie de poiré de Bretagne

Frankrike

 

Eau-de-vie de cidre de Normandie

Frankrike

 

Eau-de-vie de poiré de Normandie

Frankrike

 

Eau-de-vie de cidre du Maine

Frankrike

 

Aguardiente de sidra de Asturias

Spanien

 

Eau-de-vie de poiré du Maine

Frankrike

15.

Vodka

 

 

 

Svensk Vodka/Swedish Vodka

Sverige

 

Suomalainen Vodka/Finsk Vodka/Vodka of Finland

Finland

 

Polska Wódka/Polish Vodka

Polen

 

Laugarício vodka

Slovakien

 

Originali lietuviška degtinë/Original Lithuanian vodka

Litauen

 

Örtvodka från norra Podlasie-lågländerna, smaksatt med extrakt av visentgräs/Wódka ziolowa z Niziny Pólnocnopodlaskiej aromatyzowana ekstraktem z trawy zubrowej

Polen

 

Latvijas Dzidrais

Lettland

 

Rīgas degvīns

Lettland

 

Estonian vodka

Estland

17.

Geist

 

 

 

Schwarzwälder Himbeergeist

Tyskland

18.

Gentiana

 

 

 

Bayerischer Gebirgsenzian

Tyskland

 

Südtiroler Enzian/Genzians dell'Alto Adige

Italien

 

Genziana trentina/Genziana del Trentino

Italien

19.

Enbärskryddad spritdryck

 

 

 

Genièvre/Jenever/Genever

Belgien, Nederländerna, Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62)), Tyskland (tyska förbundsstater Nordrhein-Westfalen and Niedersachsen)

 

Genièvre de grains, Graanjenever, Graangenever

Belgien, Nederländerna, Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62))

 

Jonge jenever, jonge genever

Belgien, Nederländerna

 

Oude jenever, oude genever

Belgien, Nederländerna

 

Hasseltse jenever/Hasselt

Belgien (Hasselt, Zonhoven, Diepenbeek)

 

Balegemse jenever

Belgien (Balegem)

 

O' de Flander-Oost-Vlaamse Graanjenever

Belgien (Oost-Vlaanderen)

 

Peket-Pekêt/Pèket-Pèkèt de Wallonie

Belgien (Région wallonne)

 

Genièvre Flandres Artois

Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62))

 

Ostfriesischer Korngenever

Tyskland

 

Steinhäger

Tyskland

 

Plymouth Gin

United Kingdom

 

Gin de Mahón

Spanien

 

Vilniaus džinas/Vilnius Gin

Litauen

 

Spišská borovička

Slovakien

 

Slovenská borovička Juniperus

Slovakien

 

Slovenská borovička

Slovakien

 

Inovecká borovička

Slovakien

 

Liptovská borovička

Slovakien

24.

Akvavit/aquavit

 

 

 

Dansk Akvavit/Dansk Aquavit

Danmark

 

Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit

Sverige

25.

Aniskryddad spritdryck

 

 

 

Anís español

Spanien

 

Anís Paloma Monforte del Cid

Spanien

 

Hierbas de Mallorca

Spanien

 

Hierbas Ibicencas

Spanien

 

Évora anisada

Portugal

 

Cazalla

Spanien

 

Chinchón

Spanien

 

Ojén

Spanien

 

Rute

Spanien

 

Janeževec

Slovenien

29.

Destillerad anis

 

 

 

Ouzo/Ούζο

Cypern, Grekland

 

Ούζο Μυτιλήνης/Ouzo of Mitilene

Grekland

 

Ούζο Πλωμαρίου/Ouzo of Plomari

Grekland

 

Ούζο Καλαμάτας/Ouzo of Kalamata

Grekland

 

Ούζο Θράκης/Ouzo of Thrace

Grekland

 

Ούζο Μακεδονίας/Ouzo of Macedonia

Grekland

30.

Bitter spritdryck/bitter

 

 

 

Demänovka bylinná horká

Slovakien

 

Rheinberger Kräuter

Tyskland

 

Trejos devynerios

Litauen

 

Slovenska travarica

Slovenien

32.

Likör

 

 

 

Berliner Kümmel

Tyskland

 

Hamburger Kümmel

Tyskland

 

Münchener Kümmel

Tyskland

 

Chiemseer Klosterlikör

Tyskland

 

Bayerischer Kräuterlikör

Tyskland

 

Irish Cream

Irland

 

Palo de Mallorca

Spanien

 

Ginjinha portuguesa

Portugal

 

Licor de Singeverga

Portugal

 

Mirto di Sardegna

Italien

 

Liquore di limone di Sorrento

Italien

 

Liquore di limone della Costa d'Amalfi

Italien

 

Genepì del Piemonte

Italien

 

Genepì della Valle d'Aosta

Italien

 

Benediktbeurer Klosterlikör

Tyskland

 

Ettaler Klosterlikör

Tyskland

 

Ratafia de Champagne

Frankrike

 

Ratafia catalana

Spanien

 

Anis português

Portugal

 

Suomalainen Marjalikööri/Suomalainen Hedelmälikööri/Finsk Bärlikör/Finsk Fruktlikör/

Finnish berry liqueur/Finnish fruit liqueur

Finland

 

Grossglockner Alpenbitter

Österrike

 

Mariazeller Magenlikör

Österrike

 

Mariazeller Jagasaftl

Österrike

 

Puchheimer Bitter

Österrike

 

Steinfelder Magenbitter

Österrike

 

Wachauer Marillenlikör

Österrike

 

Jägertee/Jagertee/Jagatee

Österrike

 

Hüttentee

Tyskland

 

Allažu Kimelis

Lettland

 

Čepkelių

Litauen

 

Demänovka Bylinný Likér

Slovakien

 

Polish Cherry

Polen

 

Karlovarská Hořká

Czech Republic

 

Pelinkovec

Slovenien

 

Blutwurz

Tyskland

 

Cantueso Alicantino

Spanien

 

Licor café de Galicia

Spanien

 

Licor de hierbas de Galicia

Spanien

 

Génépi des Alpes/Genepì degli Alpi

Frankrike, Italien

 

Μαστίχα Χίου/Masticha of Chios

Grekland

 

Κίτρο Νάξου/Kitro of Naxos

Grekland

 

Κουμκουάτ Κέρκυρας/Koum Kouat of Corfu

Grekland

 

Τεντούρα/Tentoura

Grekland

 

Poncha da Madeira

Portugal

34.

Crème de cassis

 

 

 

Cassis de Bourgogne

Frankrike

 

Cassis de Dijon

Frankrike

 

Cassis de Saintonge

Frankrike

 

Cassis du Dauphiné

Frankrike

 

Cassis de Beaufort

Luxemburg

40.

Nocino

 

 

 

Nocino di Modena

Italien

 

Orehovec

Slovenien

Övriga spritdrycker

 

Pommeau de Bretagne

Frankrike

 

Pommeau du Maine

Frankrike

 

Pommeau de Normandie

Frankrike

 

Svensk Punsch/Swedish Punch

Sverige

 

Pacharán navarro

Spanien

 

Pacharán

Spanien

 

Inländerrum

Österrike

 

Bärwurz

Tyskland

 

Aguardiente de hierbas de Galicia

Spanien

 

Aperitivo Café de Alcoy

Spanien

 

Herbero de la Sierra de Mariola

Spanien

 

Königsberger Bärenfang

Tyskland

 

Ostpreußischer Bärenfang

Tyskland

 

Ronmiel

Spanien

 

Ronmiel de Canarias

Spanien

 

Genièvre aux fruits/Vruchtenjenever/ Jenever met vruchten/Fruchtgenever

Belgien, Nederländerna, Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62)), Tyskland (tyska förbundsstater Nordrhein-Westfalen och Niedersachsen)

 

Domači rum

Slovenien

 

Irish Poteen/Irish Póitín

Irland

 

Trauktinė

Litauen

 

Trauktinė Palanga

Litauen

 

Trauktinė Dainava

Litauen


(1)  Den geografiska beteckningen Irish Whiskey/Uisce Beatha Eireannach/Irish Whisky omfattar whisky/whiskey som produceras i Irland och Nordirland.


Top