29.12.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 346/6

---

RÅDETS DIREKTIV 2007/74/EG

av den 20 december 2007

om undantag från mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande från tredjeländer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 93,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets direktiv 69/169/EEG av den 28 maj 1969 om harmonisering av lagstiftningen om befrielse från omsättningsskatter och punktskatter på varor som införs av resande (1) inrättades en gemenskapsordning för skattebefrielser. Även om det kvarstår ett behov av att bibehålla den ordningen, dels för att undvika dubbelbeskattning, även i de fall då omständigheterna under vilka införseln sker medför att det normala behovet av att skydda ekonomin inte föreligger, bör direktivet fortfarande endast tillämpas på icke-kommersiell införsel av varor som resenärer från tredjeländer medför i sitt personliga bagage.

(2)

Det stora antal ändringar som krävs, behovet av att anpassa direktiv 69/169/EEG till utvidgningen och till gemenskapens nya yttre gränser samt behovet av att omstrukturera och förenkla vissa bestämmelser så att de blir tydligare, gör det dock motiverat att fullständigt se över och ersätta direktiv 69/169/EEG.

(3)	De kvantitativa begränsningar och beloppsbegränsningar som gäller för undantag bör motsvara medlemsstaternas aktuella behov.

(4)

I samband med beloppsbegränsningarna bör man beakta pengars reella värdeförändring sedan den senaste höjningen 1994 samt även avskaffandet av kvantitativa begränsningar på varor som är punktskattepliktiga i vissa medlemsstater och som nu kommer att omfattas av den allmänna begränsningen för mervärdesskatt.

(5)	Underlättande av inköp utomlands kan orsaka problem för medlemsstater som har en gemensam landgräns med tredjeländer med betydligt lägre priser. Det är därför motiverat att fastställa en lägre beloppsbegränsning för resor av andra slag än med flyg och till sjöss.

(6)	Kvantiteterna för tobaksprodukter och alkoholhaltiga drycker har enligt kommissionens erfarenhet generellt varit ändamålsenliga och bör därför bibehållas.

(7)	De kvantitativa begränsningarna för undantag för punktskattepliktiga varor bör återspegla befintliga beskattningsordningar för sådana varor i medlemsstaterna. Följaktligen bör det införas en begränsning för öl, medan begränsningarna för parfym, kaffe och te bör slopas.

(8)	Medlemsstaterna bör få fastställa lägre beloppsbegränsningar för barn och utesluta underåriga från tillämpningen av undantagen för tobaksprodukter och alkoholhaltiga drycker, i syfte att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå.

(9)	Med tanke på behovet av att främja en hög hälsoskyddsnivå för gemenskapens medborgare, bör medlemsstaterna kunna tillämpa sänkta kvantitativa begränsningar när det gäller undantagen för tobaksprodukter.

(10)	Med hänsyn till den speciella situationen för vissa personer med avseende på bostadsort eller arbetsplats, bör medlemsstaterna kunna inskränka undantagen för gränsarbetare, personer som bor nära gemenskapens gränser och besättningen på transportmedel som används för internationella resor.

(11)

Österrike har en gemensam landgräns med Samnauntal, en schweizisk enklav där ett särskilt skattesystem tillämpas, vilket innebär att beskattningen där är betydligt lägre än i resten av Schweiz och till och med i kantonen Graubünden, av vilken Samnauntal utgör en del. Med tanke på denna speciella situation, som har lett till att Österrike i enlighet med artikel 5.8 i direktiv 69/169/EEG tillämpar lägre kvantitativa begränsningar för tobaksprodukter från denna enklav, bör denna medlemsstat tillåtas att tillämpa den lägre gränsen för tobaksprodukter enligt detta direktiv enbart för Samnauntal.

(12)	För de medlemsstater som inte har infört euron bör det införas en metod för att omräkna belopp i nationell valuta till euro, så att likabehandling i medlemsstaterna säkerställs.

(13)	Det belopp som medlemsstaterna inte behöver beskatta vid införsel av varor bör höjas, så att gällande penningvärden återspeglas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

I detta direktiv fastställs regler för undantag från mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs i det personliga bagage som medförs av resande från ett tredjeland eller från ett territorium där gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt eller punktskatt eller båda enligt definitionen i artikel 3 inte tillämpas.

Artikel 2

När en resa inbegriper transitering genom ett tredjelands territorium eller börjar i ett territorium enligt artikel 1, ska detta direktiv tillämpas om resenären inte kan visa att varorna i hans bagage vid förvärvet omfattades av de allmänna villkoren för beskattning på en medlemsstats inhemska marknad och inte ger rätt till återbetalning av mervärdesskatt eller punktskatt.

En överflygning utan landning ska inte anses som transitering.

Artikel 3

I detta direktiv avses med

1.   tredjeland: ett land som inte är en medlemsstat i Europeiska unionen, Med hänsyn till skatteavtalet mellan Frankrike och Furstendömet Monaco av den 18 maj 1963 och avtalet om vänskap och grannförbindelser mellan Italien och Republiken San Marino av den 31 mars 1939 ska varken Monaco eller San Marino betraktas som ett tredjeland vad gäller punktskatt.

2.   territorium där gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt eller punktskatt eller båda inte tillämpas: territorium som inte är ett tredjelands territorium och där direktiven 2006/112/EC (2) eller 92/12/EEG eller båda inte tillämpas,

Med hänsyn till avtalet mellan Förenade kungarikets och Isle of Mans regeringar om tullar och punktskatter och övriga frågor inom tullområdet av den 15 oktober 1979 ska Isle of Man inte betraktas som ett territorium där gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt eller punktskatt eller båda inte tillämpas.

3.   flygresenär och sjöresenär: passagerare som reser med flyg eller till sjöss med annat än privat nöjesflyg eller privat nöjessjöfart,

4.   privat nöjesflyg och privat nöjessjöfart: användning av ett luftfartyg eller ett havsgående fartyg av dess ägare eller av den fysiska eller juridiska person som har nyttjanderätt till det antingen via förhyrning eller på annat sätt, för andra än kommersiella ändamål och särskilt andra ändamål än transport av passagerare eller varor eller för tillhandahållande av tjänster mot ersättning eller för offentliga myndigheters räkning,

5.   gränsområde: ett område som fågelvägen sträcker sig högst 15 kilometer från en medlemsstats gräns och som inbegriper de lokala förvaltningsområdena i det territorium som ingår i området; medlemsstaterna får bevilja undantag från detta,

6.   gränsarbetare: varje person vars normala verksamhet kräver att han passerar gränsen under sin arbetsdag.

KAPITEL II

UNDANTAG FRÅN SKATTEPLIKT

AVSNITT 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 4

Medlemsstaterna ska på grundval av antingen beloppsbegränsningar eller kvantitativa begränsningar tillämpa undantag från mervärdesskatt och punktskatt för varor som införs i resenärers personliga bagage, förutsatt att införseln är av icke-kommersiell karaktär.

Artikel 5

Vid tillämpning av bestämmelserna om undantag från skatteplikt avses med personligt bagage allt bagage som en resenär vid sin ankomst kan visa upp för tullmyndigheterna samt det bagage som resenären senare visar upp för tullmyndigheterna, förutsatt att det kan styrkas att bagaget var registrerat som medföljande bagage vid tidpunkten för avfärden hos det bolag som ansvarade för transporten. Annat bränsle än det som avses i artikel 11 ska inte betraktas som personligt bagage.

Artikel 6

Vid tillämpning av bestämmelserna om undantag från skatteplikt ska införsel anses vara av icke-kommersiell karaktär om den uppfyller följande villkor:

a)	Den är av tillfällig karaktär.

b)	Den består uteslutande av varor avsedda för resenärens personliga bruk eller hans familjs bruk eller av varor avsedda som presenter.

Det måste framgå av varornas beskaffenhet eller kvantitet att de inte införs för kommersiella syften.

AVSNITT 2

Beloppsbegränsningar

Artikel 7

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa undantag från mervärdesskatt och punktskatt för införsel av andra varor än de som avses i avsnitt 3 till ett sammanlagt värde på högst 300 EUR per person.

För flyg- och sjöresenärer ska den beloppbegränsning som anges i första stycket vara 430 EUR.

2.   Medlemsstaterna får sänka beloppsbegränsningen för resenärer som är under 15 år oavsett transportmedel. Beloppsbegränsningen får emellertid inte understiga 150 EUR.

3.   Vid tillämpning av beloppsbegränsningar får värdet av ett enskilt föremål inte delas upp.

4.   Värdet av en resenärs personliga bagage, när detta tillfälligt införs eller återinförs efter en tillfällig utförsel, och värdet av läkemedel som behövs för en resenärs personliga bruk ska inte beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna om undantag från skatteplikt i punkterna 1 och 2.

AVSNITT 3

Kvantitativa begränsningar

Artikel 8

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa undantag från mervärdesskatt och punktskatt för införsel av följande slags tobaksprodukter, med tillämpning av antingen den följande högre eller den följande lägre kvantitativa begränsningen:

a)	200 cigaretter eller 40 cigaretter.

b)	100 cigariller eller 20 cigariller.

c)	50 cigarrer eller 10 cigarrer.

d)	250 g röktobak eller 50 g röktobak.

Varje kvantitet som anges i a–d ska för tillämpningen av punkt 4 motsvara 100 % av den sammanlagda ransonen för tobaksprodukter.

Med cigariller avses cigarrer som väger högst 3 g styck.

2.   Medlemsstaterna kan välja att skilja på flygresenärer och andra resenärer genom att endast tillämpa de lägre kvantitativa begränsningarna enligt punkt 1 på andra resenärer än flygresenärer.

3.   Så länge som skattesystemet i den schweiziska enklaven Samnauntal skiljer sig från det som tillämpas i resten av kantonen Graubünden, får Österrike, genom undantag från punkterna 1 och 2, begränsa tillämpningen av den lägre kvantitativa gränsen till tobaksprodukter som förs in på medlemsstatens territorium av resande som reser in på dess territorium direkt från den schweiziska enklaven Samnauntal.

4.   Undantaget från skatteplikt får, vad avser den enskilda resenären, tillämpas på alla kombinationer av tobaksprodukter, förutsatt att de sammanlagda procentandelarna för de enskilda ransonerna inte överstiger 100 %.

Artikel 9

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa undantag från mervärdesskatt och punktskatt för alkohol och andra alkoholhaltiga drycker än icke-mousserande vin och öl, med tillämpning av följande kvantitativa begränsningar:

a)	Sammanlagt 1 liter alkohol och alkoholhaltiga drycker med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent eller odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent.

b)	Sammanlagt 2 liter alkohol och alkoholhaltiga drycker med en alkoholhalt som uppgår till högst 22 volymprocent.

Varje kvantitet som anges i a och b ska för tillämpningen av punkt 2 motsvara 100 % av den sammanlagda ransonen för alkohol och alkoholhaltiga drycker.

2.   Undantaget från skatteplikt får, vad avser den enskilda resenären, tillämpas på alla kombinationer av alkohol och alkoholhaltiga drycker som anges i punkt 1, förutsatt att de sammanlagda procentandelarna för de enskilda ransonerna inte överstiger 100 %.

3.   Medlemsstaterna ska tillämpa undantag från mervärdesskatt och punktskatt för sammanlagt 4 liter icke-mousserande vin och 16 liter öl.

Artikel 10

Undantag från skatteplikt enligt artiklarna 8 och 9 ska inte tillämpas på resenärer som är under 17 år.

Artikel 11

Medlemsstaterna ska, då transport sker med ett motordrivet transportmedel, tillämpa undantag från mervärdesskatt och punktskatt för bränslet i standardtanken och högst 10 liter bränsle i en bärbar behållare.

Artikel 12

Värdet av sådana varor som avses i artikel 8, 9 eller 11 ska inte beaktas vid tillämpningen av undantaget enligt artikel 7.1.

KAPITEL III

SÄRSKILDA FALL

Artikel 13

1.   Medlemsstaterna får sänka beloppsbegränsningen eller de kvantitativa begränsningarna eller båda för följande resenärer:

a)	Personer som är bosatta i gränsområden.

b)	Gränsarbetare.

c)	Besättningen på transportmedel som används för resor från ett tredjeland eller från ett territorium där gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt eller punktskatt eller båda inte tillämpas.

2.   Punkt 1 ska inte tillämpas när en resenär i någon av de där angivna kategorierna visar att han ska resa längre än till medlemsstatens gränsområde eller att han inte kommer att återvända från det angränsande tredjelandets gränsområde.

Den ska emellertid tillämpas när gränsarbetare eller besättningen på transportmedel som används för internationella resor inför varor när de reser i samband med sitt arbete.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Medlemsstaterna får välja att inte påföra mervärdesskatt eller punktskatt på varor som införs av resenärer, om skatten skulle uppgå till högst 10 EUR.

Artikel 15

1.   Motvärdet till euro för beräkningen av belopp i nationell valuta ska vid genomförandet av detta direktiv fastställas en gång om året. Kursen ska vara den som gäller den första arbetsdagen i oktober. Den ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och tillämpas från och med den 1 januari följande år.

2.   Medlemsstaterna får avrunda de belopp i nationell valuta som erhålls efter omräkningen av de belopp i euro som anges i artikel 7, förutsatt att denna avrundning inte överstiger 5 EUR.

3.   Medlemsstaterna får bibehålla de beloppsbegränsningar som gäller vid tidpunkten för de årliga justeringar som avses i punkt 1, om en omräkning av motsvarande belopp i euro, före en eventuell avrundning enligt punkt 2, skulle leda till en förändring av undantaget från skatteplikt uttryckt i nationell valuta på mindre än 5 % eller till en sänkning av undantaget.

Artikel 16

Vart fjärde år och första gången 2012 ska kommissionen lägga fram en rapport för rådet om direktivets genomförande, om lämpligt åtföljd av ett förslag till ändring.

Artikel 17

I artikel 5.9 i direktiv 69/169/EEG ska ”den 31 december 2007” ersättas med ”den 30 november 2008”.

Artikel 18

Direktiv 69/169/EEG ska upphöra att gälla och ersättas med det här direktivet med verkan från och med den 1 december 2008.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 19

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1–15 i detta direktiv med verkan från och med den 1 december 2008. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 20

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas med verkan från och med den 1 december 2008.

Artikel 17 ska emellertid tillämpas med verkan från och med den 1 januari 2008.

Artikel 21

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 133, 4.6.1969, s. 6. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/93/EG (EUT L 346, 29.12.2005, s. 16).

(2)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1. Direktivet ändrat genom direktiv 2006/138/EG (EUT L 384, 29.12.2006, s. 92).

---

---