INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kommissionens rekommendation 2006/40/Euratom om allmänna råd för tillämpningen av förordning (Euratom) nr 302/2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll

BILAGA

1.	Dokumentets struktur

2.	Allmänna råd för förordningens olika delar

2.1	Kapitel I – Räckvidd och definitioner (artiklarna 1 och 2)

2.2	Kapitel II – Grundläggande teknisk beskrivning och särskilda kontrollbestämmelser (artiklarna 2–6)

2.2.1

Grundläggande teknisk beskrivning (artikel 3.1)

2.2.2

Områdesbeskrivning (artikel 3.2 och 3.3)

2.2.3

Elektronisk överföring

2.2.4

Frister (artikel 4)

2.2.5

Verksamhetsprogram (artikel 5 och bilaga XI)

2.2.6

Särskilda kontrollbestämmelser (artikel 6)

2.3	Kapitel III – Bokföring av kärnämne

2.3.1

Bokföringssystem (artikel 7)

2.3.2

Driftsdokumentation (artikel 8)

2.3.3

Bokföringsdokumentation och bokföringsrapporter (artiklarna 9 och 10)

2.3.4

Rapport om inventarieförändringar, materialbalansrapport och förteckning över fysiskt inventarium (artiklarna 12 och 13)

2.3.5

Bilagorna III, IV och V

2.3.6

Särskilda kontrollåtaganden (artikel 17)

2.3.7

Undantag

2.4	Kapitel IV – Överföringar mellan stater (artiklarna 20–23)

2.5	Kapitel V – Särskilda bestämmelser (artiklarna 24–33)

2.5.1

Överföring av upplysningar och uppgifter till IAEA (artikel 29)

2.5.2

Bestämmelser om kärnämne som ingår i avfall (artiklarna 30–32 och bilagorna XII–XV)

2.6	Kapitel VII – Slutbestämmelser (artiklarna 35–40)

3.	Sammanfattning av rapporteringskraven (vem, när, vad?)

4.

Tillägg

4.1.	XML-schemat

4.2.	CRC-algoritmen

4.3.	Lista över adresser på Internet

BILAGA

1.   DOKUMENTETS STRUKTUR

De allmänna råden presenteras för varje kapitel i förordningen och har vid behov delats upp ytterligare i artiklar och tillhörande bilagor.

Med tanke på att de flesta potentiella användarna av detta dokument (dvs. de som bokför kärnämne vid kärntekniska anläggningar) redan är förtrogna med bokföring av kärnämne och rapportering enligt kommissionens förordning (Euratom) nr 3227/76 (1), anses det inte vara nödvändigt att behandla artiklar som inte ändrats jämfört med den förordningen.

För de delar av förordningen där stora ändringar har gjorts, analyseras och förklaras däremot i detalj vad som förväntas, och de allmänna råden innehåller också exempel på rapporter.

Dessa detaljerade förklaringar och exempel kommer också att vara värdefulla för driftsansvariga vid kärntekniska anläggningar i länder som ansluts till Europeiska unionen.

För vissa förklaringar anges länkar till Internetadresser där användarna kan få ytterligare information om ämnet.

Det är inte möjligt att i dessa allmänna råd behandla alla frågor som rör tillämpningen av den nya förordningen och det kommer sannolikt att finns specifika frågor som kräver ytterligare och mer ingående diskussioner mellan kommissionen och de driftsansvariga.

2.   ALLMÄNNA RÅD FÖR FÖRORDNINGENS OLIKA DELAR

2.1   Kapitel I – Räckvidd och definitioner (artiklarna 1 och 2)

Enligt artikel 1 skall denna förordning inte tillämpas på innehavare av slutprodukter som används för icke-nukleära ändamål och som innehåller kärnämnen som i praktiken inte är återvinningsbara.

Exempel på slutprodukter är glasyr på keramik, färg i glas, beläggning på lysrörselektroder, färgpigment, glödstrumpor osv.

Alla andra innehavare av kärnämnen har rapporteringsskyldighet enligt den här förordningen.

Definitionerna i artikel 2 behandlas vid behov i tillämpliga delar av dessa allmänna råd.

2.2   Kapitel II – Grundläggande teknisk beskrivning och särskilda kontrollbestämmelser (artiklarna 2–6)

2.2.1   Grundläggande teknisk beskrivning (artikel 3.1)

Grundläggande teknisk beskrivning av befintliga anläggningar: Egentligen inte några ändringar jämfört med de grundläggande tekniska beskrivningar som lämnades in enligt förordning (Euratom) nr 3227/76, förutom att det krävs en skriftlig redovisning av användningen inom 120 dagar efter förordningens ikraftträdande.

Grundläggande tekniska beskrivningar skall avse anläggningens aktuella status och de måste därför uppdateras vid behov.

När den nya förordningen träder i kraft kan det finnas anledning för anläggningen att uppdatera eller ändra sin grundläggande tekniska beskrivning. Små ändringar kan meddelas kommissionen per brev med en tydlig hänvisning till den version av den grundläggande tekniska beskrivningen som uppdateras.

Inom ramen för Euratoms kärnämneskontroll delas anläggningar in i följande kategorier med de definitioner som anges här:

—	anläggning i drift: en anläggning där det finns kärnämne och där verksamheten pågår. Denna kategori omfattar även anläggningar under uppförande och sådana som redan har en MBA-kod men som inte mottagit något kärnämne.

—	avstängd anläggning: en anläggning där verksamheten har avbrutits, men där det fortfarande finns kärnämne. Avstängda anläggningar är en undergrupp av anläggningar i drift. Avstängda anläggningar har samma rapporteringsskyldighet som anläggningar i drift.

—	stängd anläggning: en anläggning där driften har avbrutits, kärnämnet har avlägsnats och där det genom inspektioner kontrollerats att anläggningen är tom, men som inte har lagts ned.

—	nedlagd anläggning: en anläggning där kvarvarande strukturer och den utrustning som krävs för dess drift har avlägsnats eller gjorts obrukbara, så att den inte används för att lagra och inte längre kan användas för att hantera, bearbeta eller använda kärnämne.

—	Enskilda anläggningar som är svåra att kategorisera kommer att tilldelas den preliminära statusindikatorn ”S” tills problemen har lösts.

När en anläggning tilldelats statusen ”stängd” krävs det enligt denna förordning inte längre några bokföringsrapporter. Det kan emellertid vara nödvändigt att fortsätta att lämna in bilaga II, eftersom även stängda anläggningar utgör en del av området tills det har bekräftats att de lagts ned. Detta anges vanligen i ett brev som kommissionen sänder till den driftsansvarige.

För grundläggande tekniska beskrivningar av anläggningar för behandling eller lagring av avfall, se del 2.5.1 om avfall.

2.2.2   Områdesbeskrivning (artikel 3.2 och 3.3)

2.2.2.1   Områdesföreträdare

Medlemsstaterna skall utse en områdesföreträdare för varje område och skall inom 30 dagar efter det att tilläggsprotokollet trätt i kraft meddela kommissionen områdesföreträdarnas namn.

Områdesföreträdaren fungerar som en ”länk” mellan de driftsansvariga vid de anläggningar som ingår i området och kommissionen, och är den som lämnar information om området.

Områdesföreträdaren har följande roll i samband med bilaga II (2):

—	Att samla in information om samtliga byggnader i området.

—	Att sända områdesbeskrivningen till GD TREN.

—	Att fungera som kontaktperson för GD TREN vid eventuella frågor.

2.2.2.2   Områdesbeskrivningens format

Det rekommenderas att områdesbeskrivningen lämnas i elektroniskt format med hjälp av programvaran Cape. Närmare information om hur Cape används finns i programmets hjälpfil. Cape kan erhållas via kommissionen.

2.2.2.3   Innehållet i områdesbeskrivningen enligt bilaga II

Området spelar en viktig roll i den utökade redovisningen enligt tilläggsprotokollet, eftersom en stor mängd information måste lämnas utöver den information som ingår i den grundläggande tekniska beskrivningen. Fastställandet av områdets gränser har direkt betydelse för IAEA: s utökade tillträdesrätt, som ger tillträde till samtliga byggnader i ett område och i princip till alla lokaler i en byggnad, ofta med mycket kort varsel på endast två timmar (dock endast i kombination med en rutinmässig kärnämneskontrollinspektion av området). Detta gör att det ställs nya krav på byggnadernas ägare.

Områden måste därför avgränsas noga. De måste vara tillräckligt stora så att IAEA kan dra slutsatsen att det inte förekommer något oredovisat kärnämne eller någon oredovisad verksamhet. I enlighet med tilläggsprotokollets anda finns det emellertid inte någon anledning att ta med byggnader som inte utgör en del av den kärntekniska verksamheten i området.

Vad utgör ett område?

Områdets kärna är alltid en anläggning. Det kan finnas flera anläggningar i ett område, men ett område kan inte existera utan anläggning.

Byggnader i området

1)

Ett pragmatiskt och rimligt sätt att tolka formuleringen ”lokaliserats (…) för att tillhandahålla (…) väsentliga tjänster” skulle kunna vara att byggnader som ligger i närheten av den kärntekniska anläggningen och som i funktionshänseende är knutna till områdets kärntekniska verksamhet betraktas som en del av området. Begreppet ”väsentliga tjänster” kan då anses omfatta högaktiva celler, anläggningar för bearbetning, lagring och slutförvaring av avfall och byggnader där man bedriver sådana verksamheter som anges i bilaga I till tilläggsprotokollet, dvs. byggnader som är nödvändiga för områdets kärntekniska verksamhet. Det här är byggnader som i princip skulle kunna användas för att dölja olaglig verksamhet.

2)

Det bör bedömas i varje enskilt fall om begreppet även skall omfatta andra tjänster, exempelvis allmännyttiga tjänster, tekniska och vetenskapliga stödtjänster, datortjänster samt vissa administrativa och personalrelaterade tjänster såsom utbildning. Sådana tjänster bör omfattas om de uteslutande tillhandahålls inom ramen för områdets kärntekniska verksamhet.

3)

Ägarskapet bör inte vara avgörande för om byggnader som hyser väsentliga tjänster skall omfattas eller inte. Därför kan det i ett och samma område finnas flera driftsansvariga, ägare och företag. Områdesföreträdaren bör ansvara för att samla in beskrivningar av de olika byggnaderna och sända dem till GD TREN.

4)	Frågan vad som avses med en ”byggnad” bör besvaras pragmatiskt. Det kan räcka att beskriva byggnaden med ett enda ord (t.ex. ”täckt parkering”). Underjordiska byggnader bör redovisas på samma sätt som alla andra byggnader med uppgift om yta, antal våningar osv.

Områdets avgränsning

1)

Det är inte alltid lätt att förstå varför en viss byggnad formellt inte anses tillhöra området trots att den ligger i närheten av en anläggning. Det kan därför vara bra att i enlighet med punkt II.12 i IAEA: s riktlinjer för rapportering (3), komplettera redovisningen med stödjande dokumentation som förklarar vilken funktion dessa byggnader har och varför de inte bör ingå i området.

2)

Även om det är önskvärt att ett område är sammanhängande kan det på grund av byggnadernas funktionssamband vara nödvändigt att dela upp ett område i två skilda delar. Det kan då vara bra att komplettera redovisningen med ett dokument som ingående beskriver byggnadernas funktion i de olika delarna av området och som förklarar varför dessa byggnader, som ligger i närheten av en anläggning, inte ingår i området.

3)

Byggnader som i den grundläggande tekniska beskrivningen anges vara en del av ett materialbalansområde, dvs. byggnader där det finns eller har funnits en nyckelmätpunkt, antas automatiskt utgöra en del av området även om där inte längre finns något kärnämne. Särskilt vid forskningscenter har man ofta behållit minst ett sådant materialbalansområde där man innehar eller har tillstånd att inneha små mängder kärnämne som är utspridda över centret. Avgränsningen av området kan avsevärt förenklas om detta kärnämne koncentreras till en enda plats och den grundläggande tekniska beskrivningen ändras för att avspegla detta förhållande. Vid bristande överensstämmelse mellan områdesbeskrivningen och den grundläggande tekniska beskrivningen krävs i regel ett klargörande av förhållandena och att kompletterande upplysningar lämnas.

4)

Även om det i områdesbeskrivningen enligt bilaga II (4) till förordning (Euratom) nr 302/2005 krävs en beskrivning av alla byggnader i området, kan området också, i enlighet med riktlinjerna för rapportering (se fotnot 3), bestå av ett enda rum. Det rekommenderas emellertid att områden med anläggningar där man bedriver bränslecykelrelaterad verksamhet omfattar minst en byggnad, medan områden med icke-nukleära LOF-anläggningar (5) kan omfatta mindre än en byggnad.

5)	Det bör betonas att ett eventuellt staket inte automatiskt bestämmer områdets gränser.

2.2.2.4   Stängda och nedlagda anläggningar

1)	Av definitionen av område i artikel 2.21 följer att en stängd anläggning utgör ett område så länge den inte är nedlagd.

2)	När det bekräftats att en anläggning är nedlagd (6) utgör den inte längre områdets kärna.

3)	För att en stängd anläggning vars inventarium tidigare omfattade mindre än 1 effektivt kilogram kärnämne (LOF) skall betraktas som ett område måste den innehålla en högaktiv cell eller ha använts för verksamhet med anknytning till konvertering, anrikning, bränsletillverkning eller upparbetning.

4)	En stängd icke-nukleär LOF-anläggning utgör därför i sig inte ett område. Det kan emellertid inte uteslutas att den kan vara en del av ett område som ligger runt en annan anläggning. En stängd icke-nukleär LOF-anläggning kan anses vara nedlagd om där inte finns någon högaktiv cell.

2.2.2.5   Anläggningar i drift med mindre än 1 effektivt kilogram kärnämne (LOF)

Inledning

Beroende på kärnämnets användning kan LOF-anläggningar delas in i två kategorier: nukleära och icke-nukleära LOF-anläggningar. I icke-nukleära LOF-anläggningar används kärnämne för ändamål som inte har någon koppling till kärnbränslecykeln.

I EU finns en virtuell icke-nukleär LOF-anläggning, nämligen det s.k. ”catch-all” – materialbalansområdet (CAM) som omfattar ett stort antal innehavare som var och en innehar mycket små mängder kärnämne.

Undantag enligt tilläggsprotokollet

1)	För kärnämne som innehas av ett materialbalansområde för vilket ett undantag har beviljats enligt förordning (Euratom) nr 302/2005, kommer ett undantag att begäras i enlighet med kontrollavtalet med IAEA.

2)	Anläggningar som endast innehar kärnämne som undantagits enligt kontrollavtalet anses inte längre utgöra områdets kärna. Ingen rapportering är således nödvändig enligt bilaga II till förordning (Euratom) nr 302/2005.

2.2.2.6   Sammanfattning

Ingen rapportering enligt bilaga II krävs för följande typer av anläggningar:

—	Anläggningar som endast innehar undantaget kärnämne.

—	Nedlagda anläggningar.

—	Stängda icke-nukleära LOF-anläggningar utan högaktiv cell.

2.2.3   Elektronisk överföring

Avseende kravet på elektronisk överföring av den grundläggande tekniska beskrivningen och områdesbeskrivningen gäller att nuvarande praxis – att på anläggningen förvara särskilt känslig information under sigill – kommer att fortgå. Elektronisk överföring kan ske via e-post, diskett eller ett säkert nät.

2.2.4   Frister (artikel 4)

Rapporteringskraven och gällande frister sammanfattas i tabellen ”Frister – vem, när vad?” i kapitel 3.

Observera att den driftsansvarige under vissa omständigheter kan begära en förlängning av fristen för inlämnande av grundläggande tekniska beskrivningar. I detta fall undersöker kommissionen de omständigheter som åberopats och meddelar den verksamhetsansvarige sitt beslut.

2.2.5   Verksamhetsprogram (artikel 5 och bilaga XI)

Programmet skall vara lika detaljerat och specifikt som det program som för närvarande utarbetas enligt förordning (Euratom) nr 3227/76. Om det under året inträffar förändringar i verksamhetsprogrammet som anses värda att nämna (t.ex. ett längre avbrott i reaktordriften, inga ytterligare leveranser av kärnämne, ändring av datum för den fysiska inventeringen) räcker det att skicka ett vanligt brev till kommissionen med en tydlig hänvisning till verksamhetsprogrammet.

2.2.6   Särskilda kontrollbestämmelser (artikel 6)

Observera att de särskilda kontrollbestämmelser som antagits inom ramen för förordning (Euratom) nr 3227/76 fortsätter att gälla i sin nuvarande form.

Ändringar som följer av förordning (Euratom) nr 302/2005 kommer att införas i de nuvarande särskilda kontrollbestämmelserna genom ett övergripande kommissionsbeslut inom ramen för den nya förordningen. Alla ändringar som måste göras i de nuvarande bestämmelserna kommer där att anges en för en i en bilaga. Principen om samråd med medlemsstater och driftsansvariga (enligt artikel 6.1) kommer att följas genom att den verksamhetsansvarige och den berörda medlemsstaten får ta del av relevanta delar av det övergripande beslutet, både i form av utkast innan det antas och i sin slutliga form när det väl har antagits. Vid behov kommer kommissionen att ta direkt kontakt med den berörda parten eller anordna möten med vederbörande.

Om inga särskilda kontrollbestämmelser har antagits skall de allmänna bestämmelserna i förordning (Euratom) nr 302/2005 tillämpas. Särskilda kontrollbestämmelser har företräde framför kraven i förordning (Euratom) nr 302/2005.

2.3   Kapitel III – Bokföring av kärnämne

2.3.1   Bokföringssystem (artikel 7)

Det bokföringssystem och den driftsdokumentation som de driftsansvariga är skyldiga att upprätthålla enligt denna förordning är desamma som enligt förordning (Euratom) nr 3227/76.

2.3.2   Driftsdokumentation (artikel 8)

Det planeras inte någon ändring av nuvarande praxis i fråga om driftsdokumentation. Exempel på driftsdokumentation:

—	Mätresultat

—	Analysresultat

—	Utvärderingsresultat

—	Kalibreringskurvor för tankar

—	Interna överföringar

—	Utbränningsberäkning

—	Effekthistograms

—	Packsedlar

—	Leveransorder

All dokumentation enligt ovan skall sparas i 5 år eller längre om så anges i de särskilda kontrollbestämmelserna.

Vad gäller kvaliteten på de mätningar som ligger till grund för rapporterna hänvisas till de dokument med internationella målvärden (International Target Values – ITVs) som IAEA utfärdar i samarbete med Euratom och ESARDA (STR-327, april 2001). Det är meningen att de verksamhetsansvariga skall använda dessa målvärden som en måttstock på den mätkvalitet som går att uppnå vid bokföring av kärnämne.

Även äldre anläggningar förväntas klara målvärdena.

Enligt artikel 8 b förväntas anläggningarna upprätta en inventarieförteckning, som skall hållas uppdaterad i största möjliga utsträckning, och känna till var dessa artiklar finns. På grundval av denna förteckning kan det bokförda inventariet bestämmas när som helst.

För anläggningar med artikelbaserad bokföring (t.ex. reaktorer och lagringsanläggningar) antas inventarieförteckningen representera den fysiska verkligheten, men för bearbetningsområden i anläggningar som hanterar material i lös form baseras denna förteckning på värdet på de poster som används i processen eller på resultat från preliminära analyser eller mätningar. Inventarieförteckningen skall konsolideras och ställas till förfogande vid kontroll av den fysiska inventeringen.

2.3.3   Bokföringsdokumentation och bokföringsrapporter (artiklarna 9 och 10)

—

I enlighet med den beskrivning för bokföringssystemet som ingår i den grundläggande tekniska beskrivningen, skall bokföringsdokumentationen omfatta alla inventarieförändringar med angivande av datum, de exakta mängder som bokförts internt av den verksamhetsansvarige samt kategori, särskilda kontrollåtaganden och typ av inventarieförändringar, så att det bokförda inventariet kan fastställas när som helst.

—	Om inventariet inte förändras eller om det förekommer mindre än tio inventarieförändringar per år, får de verksamhetsansvariga ansöka om ett undantag från kravet på elektronisk överföring av rapporterna.

—	Om det krävs komplicerade efterforskningar för att ta fram de ytterligare uppgifter som kommissionen begär (artikel 10) bör ett preliminärt svar sändas inom tre veckor.

2.3.4   Rapport om inventarieförändringar, materialbalansrapport och förteckning över fysiskt inventarium (artiklarna 12 och 13)

Angivelserna av antalet dagar i dessa artiklar avser kalenderdagar.

—

I de särskilda kontrollbestämmelserna för anläggningen anges hur ofta rapporten om inventarieförändringar skall lämnas till kommissionen. Denna rapporteringsfrekvens kan skilja sig från den som anges i artikel 12. Exempelvis kan rapporteringskraven för anläggningar som inte har några inventarieförändringar eller endast ett fåtal inventarieförändringar ändras till kvartalsvis eller årsvis rapportering.

—

Reglerna för översändande av rapporter om inventarieförändringar som hör samman med förteckningar över fysiskt inventarium och materialbalansrapporter enligt förordning (Euratom) nr 302/2005 har ändrats för att undanröja tidigare skillnader jämfört med IAEA: s regler. Det finns emellertid fall där förteckningar över fysiskt inventarium och materialbalansrapporter sänds till Euratom (och vidarebefordras till Wien), utan motsvarande rapport om inventarieförändringar.

Perioden för materialbalansrapporten förblir därför öppen ända tills rapporten om inventarieförändringar har inkommit. Detta leder till felvarningar från IAEA, men situationen återgår till det normala så snart rapporten om inventarieförändringar mottagits.

För att undanröja denna inkonsekvens krävs det två separata rapporter om inventarieförändringar om den fysiska inventeringen inte äger rum den sista dagen i månaden:

—	En första rapport från den första dagen i månaden fram till dagen för den fysiska inventeringen.

—	En andra rapport från dagen efter den fysiska inventeringen till slutet av månaden.

Följande frister gäller för inlämnande av dessa båda rapporter om inventarieförändringar:

—	Den andra rapporten skall lämnas senast den dag som anges i artikel 12.1 (dvs. 15 dagar efter utgången av den månad då inventarieförändringarna inträffar).

—

Fristen för den första rapporten beror på vilken dag den fysiska inventeringen ägde rum. — Om den fysiska inventeringen äger rum mellan den första och femtonde dagen i månaden måste förteckningen över det fysiska inventariet och materialbalansrapporten överlämnas till kommissionen senast 30 dagar efter den fysiska inventeringen. Detta betyder att kommissionen alltid får dessa rapporter före den andra rapporten om inventarieförändringar. I detta fall skall den första rapporten om inventarieförändringar sändas tillsammans med materialbalansrapporten och förteckningen över det fysiska inventariet, så att man kan undvika obalanserad bokföring. — Om den fysiska inventeringen äger rum mellan den sextonde och den sista dagen i månaden kan kommissionen, beroende på fristerna för överlämnande av förteckningen över det fysiska inventariet och materialbalansrapporten, få dem antingen före den andra rapporten om inventarieförändringar (det ovan beskrivna tidsschemat tillämpas) eller efter denna rapport. I det senare fallet skall den första rapporten om inventarieförändringar sändas tillsammans med den andra rapporten om inventarieförändringar för att garantera att den andra rapporten inte inkommer före den första rapporten, och för att undvika bristande överensstämmelse i materialbalanserna.

Om det är tillåtet enligt de särskilda kontrollbestämmelserna för anläggningen får små inventarieförändringar grupperas samman. Rapporter om inventarieförändringar kan åtföljas av kommentarer som förklarar förändringarna.

Exempel: En verksamhetsansvarig tar varje dag ett kärnämnesprov på några gram från materialbalansområde 1 och sänder det till sitt laboratorium, som ligger i materialbalansområde 2 i samma anläggning för rutinanalys.

I stället för att rapportera 30 sändningar av en artikel från materialbalansområde 1 till materialbalansområde 2 kan den verksamhetsansvarige i slutet av månaden rapportera en sändning av 30 artiklar med en förklaring i fältet för kommentarer, exempelvis ”månatlig summa av överföringar för rutinanalys”.

—	Fält nr 40 i rapporten om inventarieförändringar – ”Kommentarer” (Comments) – kan användas för att ge kommissionen ytterligare information om eller förklaringar till inventarieförändringarna. Detta fält ersätter fältet ”Kortfattad anmärkning” i förordning (Euratom) nr 3227/76.

2.3.5   Bilagorna III, IV och V

Kommissionen och de företag, personer eller enheter som berörs skall komma överens om rutiner för elektronisk överföring av uppgifter och om eventuella ändringar i dessa rutiner. Dessa rutiner skall uppfylla medlemsstatens säkerhetskrav för överföring av sådan information och det skall ingå i rutinerna att myndigheterna i den berörda medlemsstaten underrättas om eller delges denna information.

2.3.5.1   Följande gäller alla de tre rapporteringsbilagorna, dvs. bilagorna III, IV och V

Etiketterat format

Genom förordning (Euratom) nr 302/2005 infördes elektronisk rapportering i ett ”etiketterat” format som är erkänt i hela världen. Kommissionen förväntar sig att de verksamhetsansvariga skall använda formatet XML om detta är möjligt.

För bokföringsrapporter som lämnas in i XML-format skall den verksamhetsansvarige använda XML-schemat i tillägg 1 som kan laddas ned från följande Internetadress:

http://forum.europa.eu.int

Mer information om XML återfinns på följande Internetadress: http://www.xml.org

Namngivningskonventioner för bokföringsrapportfiler

Varje rapport identifieras på ett entydigt sätt genom informationen i rapporthuvudet. Alla rapporter avseende samma materialbalansområde eller anläggning får lämnas i en och samma fil. Rapporternas ordning i filen spelar inte någon roll. Filen måste namnges på följande sätt:

XXXXMMÅÅÅÅ-TC

XXXX: anläggningskod, gruppkod eller eventuell annan kod som tilldelats av Euratom.

MM: bokföringsmånad.

ÅÅÅÅ: bokföringsår.

T: rapporttyp (”X” om det är flera rapporttyper).

C: filens ordningsnummer när mer än en rapportfil översänds per månad, oavsett det antal och den typ av rapporter som ingår i filen (t.ex. I1 och I2 för två inventarieförändringsrapporter samma månad, P1, P2 och P3 för tre förteckningar över fysiska inventarier samma månad och M1 och M2 för två materialbalansrapporter).

Exempel:

(1)   Rapport om inventarieförändringar under februari 2006 för materialbalansområde XYWZ.

Filnamn: XYWZ022006-I1

(2)   Materialbalansområde XYWZ med en fysisk inventering sista dagen i februari 2006, som i en enda fil lämnar en rapport om inventarieförändringar, en förteckning över fysiskt inventarium och en materialbalansrapport.

Filnamn: XYWZ022006-X1

(3)   Materialbalansområde XYWZ med en fysisk inventering i mitten av februari 2006, som i en första fil lämnar en rapport om inventarieförändringar från första dagen i månaden fram till dagen för den fysiska inventeringen samt en förteckning över fysiskt inventarium och en materialbalansrapport, och i en andra fil en rapport om inventarieförändringar från dagen för den fysiska inventeringen till slutet av februari.

Den första filens namn: XYWZ022006-X1

Den andra filens namn: XYWZ022006-I2

(4)   Anläggning IXYZ, som i en första fil lämnar rapporter om inventarieförändringar under februari månad för två av sina materialbalansområden, och i en andra fil inventarieförändringar under februari månad för tre andra materialbalansområden.

Den första filens namn: IXYZ022006-I1

Den andra filens namn: IXYZ022006-I2

Överföring av bokföringsrapportfiler

Bokföringsrapportfiler kan sändas till Euratom med vanlig post eller på elektronisk väg.

Såsom anges i artikel 35 är det nödvändigt att ingå en överenskommelse om hur säkerheten vid överföring av information skall garanteras med hjälp av kryptering och elektroniska signaturer av bokföringsrapporter.

Om bokföringsrapportfilerna sänds med vanlig post skall de adresseras till

Europeiska kommissionen

Euratoms kärnämneskontroll

L-2920 Luxemburg

Elektronisk överföring av bokföringsrapportfiler

Vid elektronisk överföring av bokföringsrapporterna skall de sändas via e-post till följande adress:

Safeguards-reporting@cec.eu.int

Ärenderaden i e-postmeddelandet med bokföringsrapporter skall ha följande struktur:

MBA:<XXXX>#Period:<MMÅÅÅÅ>#Nfiles:<N>

XXXX: anläggningskod, gruppkod eller eventuell annan kod som tilldelats av Euratom.

MM: bokföringsmånad.

ÅÅÅÅ: bokföringsår.

N: antal bokföringsrapportfiler som bifogas meddelandet.

Exempel:

(5)   E-postmeddelande med rapport om inventarieförändringar under februari 2006 för materialbalansområde XYWZ.

Ärende: MBA: XYWZ#Period: 022006#Nfiles: 1

(6)   Materialbalansområde XYWZ med en fysisk inventering sista dagen i februari 2006, som i en enda fil lämnar en rapport om inventarieförändringar, en förteckning över fysiskt inventarium och en materialbalansrapport.

Ärende: MBA: XYWZ#Period: 022006#Nfiles: 1

(7)   Materialbalansområde XYWZ med en fysisk inventering i mitten av februari 2006, som först i en enda fil lämnar en rapport om inventarieförändringar från första dagen i månaden fram till dagen för den fysiska inventeringen samt en förteckning över fysiskt inventarium och en materialbalansrapport, och som sedan sänder en fil med en rapport om inventarieförändringar från dagen för den fysiska inventeringen till slutet av februari.

Första ärendet: MBA: XYWZ#Period: 022006#Nfiles: 1

Andra ärendet: MBA: XYWZ#Period: 022006#Nfiles: 1

(8)   Anläggning IXYZ, som samtidigt översänder en första fil med rapporter om inventarieförändringar under februari månad för två av sina materialbalansområden, och en andra fil med inventarieförändringar under februari månad för tre andra materialbalansområden.

Ärende: MBA: XYWZ#Period: 022006#Nfiles: 2

Sändaren erhåller ett automatiskt mottagningsbevis från Euratoms e-postbrevlåda.

Rapport- och radnummer

Alla rapporter avseende ett materialbalansområde numreras i ordningsföljd (utan avbrott), oavsett rapporttyp. Varje rad tilldelas ett eget löpnummer (utan avbrott) med början från 1 i varje rapport.

Exempel: Materialbalansområde XYWZ som lämnar en rapport om inventarieförändringar under februari och som har en fysisk inventering den 14 mars.

—	Februari månads rapport om inventarieförändringar får rapportnummer X (t.ex. 25).

—	Mars månads rapport om inventarieförändringar, från den första dagen i månaden till dagen för den fysiska inventeringen, får rapportnummer X+1 (dvs. 26).

—	Förteckningen över det fysiska inventariet får rapportnummer X+2 (dvs. 27).

—	Materialbalansrapporten får rapportnummer X+3 (dvs. 28).

—	Mars månads rapport om inventarieförändringar, från dagen efter den fysiska inventeringen till slutet av månaden, får rapportnummer X+4 (dvs. 29).

Rättelser

Rättelser av typ ”D” (radering) och ”A” (tillägg) rapporteras genom hänvisning till den rad som skall rättas. Den identifieras med hjälp av fälten ”Föregående rapport” (Previous report) och ”Föregående rad” (Previous line) samt ”Föregående hashkod” (Previous CRC) för kontroll av dataintegritet.

Teckenkonvention och decimalnotation

Siffrorna i viktfälten (Element weight och Fissile weight) och i fältet ”Artiklar” (Items) måste föregås av ett tecken.

Det är vedertaget bruk att använda punkt ”.” som decimaltecken.

Fält för kontroll av dataintegritet

Fälten ”Radantal” (Line count) och ”Hashkod” (CRC) har införts för att garantera de elektroniskt rapporterade uppgifternas dataintegritet.

För varje rad måste en hashkod anges. Det är en kontrollsumma som beräknas på en uppsättning data och som baseras på en cyklisk redundanskontroll i enlighet med ISO 3309. Den resulterande kontrollsumman är fyra (4) oktetter lång och utgör en digital signatur som representerar de data på vilka beräkningen utförs. För varje rad i rapporten beräknas hashkoden på en sträng som är ett resultat av en sammanslagning av alla värden i alla fält på raden, inklusive de värden som hör till rapporthuvudet (Report number, Line count osv.) i nummerordning efter taggfältet. Själva hashkodsfältet beaktas naturligtvis inte vid beräkningen.

Värdet i varje fält som tas med i beräkningen betraktas som en sträng. Exempelvis är rapportnumret (RepNbr) ett nummer som betraktas som en sträng.

För datumfältet används formatet ”ddmmåååå” vid beräkning av hashkoden.

Den hashkod som hör samman med en rapportrad gör det möjligt att kontrollera om uppgifterna överförts utan att ha ändrats på något sätt.

Ett exempel på hashkod i datorspråket ”C” som beräknats med hjälp av en algoritm återfinns i tillägg 2 och på följande Internetadress:

http://forum.europa.eu.int

Exempel:

Hashkoden för följande rad

Etikett/tagg	Värde
MBA	MB11
Report type	I
Report date	08102006
Report number	6
Line count	4
Start report	01092006
End report	30092006
Reporting person	bouchre
Transaction ID	8900
IC code	SD
Batch	3698
KMP	1
Measurement	E
Material form	OR
Material container	C
Material state	F
MBA to	MB12
Line number	1
Accounting date	08092006
Items	– 1
Element category	D
Element weight	– 100.23
Isotope	G
Fissile weight	– 69.23
Obligation	A
Advance notification	5694

beräknas på strängen

MB11I08102006640109200630092006bouchre8900SD36981EORCFMB12108092006-1D-100.23G-69.23A5694

vilket ger följande hashkod som resultat: 716598390

Ändringar av datafält jämfört med förordning (Euratom) nr 3227/76

Genom förordning (Euratom) nr 302/2005 införs många ändringar av de rapporterade uppgifternas antal, typ, längd och innehåll. Nedan analyseras dessa ändringar närmare, för var och en av rapporteringsbilagorna.

Poster som redovisats inom ramen för förordning (Euratom) nr 3227/76

Det kan hända att det är nödvändigt att rapportera ändringar av rader som ursprungligen redovisats inom ramen för förordning (Euratom) nr 3227/76. Här gäller följande:

—

För att rapportera raderade rader enligt det format som föreskrivs i förordning (Euratom) nr 302/2005 används rättelsekoden ”D”, inget värde anges i fälten ”Föregående rapport” (Previous report), ”Föregående rad” (Previous line) eller ”Hashkod” (CRC) och alla andra fält fylls i på motsvarande sätt (se exempel 1 och 2 på sidan 27).

—	För att rapportera tillägg av rader enligt det format som föreskrivs i förordning (Euratom) nr 302/2005 används rättelsekoden ”A” och inget värde anges i fälten ”Föregående rapport” (Previous report), ”Föregående rad” (Previous line) och ”Hashkod” (CRC).

Nya rader, med ursprungligt datum (Original date) under den period då redovisningarna lämnades in i enlighet med förordning (Euratom) nr 3227/76, kan rapporteras enligt formatet i förordning (Euratom) nr 302/2005 med hjälp av rättelsekoden ”L”.

Observera att när en rad väl har redovisats i det format som föreskrivs i förordning (Euratom) nr 302/2005 (även om den avser en period när rapporter tillhandahölls i det format som föreskrivs i förordning (Euratom) nr 3227/76) kan den raderas med hjälp av det system för rättelser som anges i denna förordning.

Rader med isotopdata eller kortfattade anmärkningar som redovisats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76 kan inte raderas med hjälp av det format som föreskrivs i förordning (Euratom) nr 302/2005.

Hjälpcentral

En hjälpcentral som kan besvara frågor om bokföring och specifika tekniska frågor rörande rapporteringen kommer att finnas tillgänglig på följande e-postadress:

safeguards-new-regulation@cec.eu.int

En webbplats, där de vanligaste frågorna besvaras, kommer också att skapas och bli tillgänglig på följande Internetadress:

http://forum.europa.eu.int

2.3.5.2   Bilaga III – rapport om inventarieförändringar

De viktigaste skillnaderna jämfört med förordning (Euratom) nr 3227/76

Rapport om inventarieförändringar vid tidpunkten för förteckningen över fysiskt inventarium

Observera att två separata rapporter om inventarieförändringar skall lämnas in. Den ena rapporten omfattar perioden fram till dagen för den fysiska inventeringen för månader då en fysisk inventering görs och dagen för inventeringen inte är den sista dagen i månaden. Närmare upplysningar lämnas i punkt 2.3.4 i dessa allmänna råd.

Exempel:

Anta att den fysiska inventeringen har ägt rum den 12 februari. Den verksamhetsansvarige skall då överlämna följande dokument till kommissionen:

—	En rapport om inventarieförändringar för perioden den 1–12 februari.

—	En förteckning över fysiskt inventarium och en materialbalansrapport (som vanligt).

—	En rapport om inventarieförändringar från den 13 februari till den sista februari.

Oredovisade kärnämnesmängder (MF)

I den rapport om inventarieförändringar som upprättas efter den fysiska inventeringen måste den verksamhetsansvarige lämna uppgifter om oredovisade kärnämnesmängder med hjälp av inventarieförändringskoden MF och ange när den fysiska inventeringen ägt rumt i fältet ”PIT-datum” (PIT date).

Bokfört inventarium (BA) per särskilt kontrollåtagande

Det bokförda inventariet (BA) i slutet av rapporten om inventarieförändringar måste redovisas per kategori och per särskilt kontrollåtagande. Överenskommelser om bokföringspooler (fastställs vanligen i korrespondens och anges i de särskilda kontrollbestämmelserna) påverkas emellertid inte av denna bestämmelse. Kravet på rapportering av utgående bokfört inventarium per särskilt kontrollåtagande påverkar inte de förfaranden för satsuppföljning som redan tillämpas (t.ex. vid anläggningar med artikelbaserad bokföring).

BA i stället för NC

Om det inte skett några inventarieförändringar under rapporteringsperioden måste materialbalansområdet redovisa det bokförda inventariet (BA) för den senaste perioden i stället för ”ingen förändring” (NC) som enligt förordning (Euratom) nr 3227/76.

Ändringar av datafälten i rapporten om inventarieförändringar

I tabellen nedan anges vilka etiketter som skall användas i rapporter om inventarieförändringar, under vilka omständigheter de skall användas och huruvida användningen är obligatorisk eller frivillig.

De fält som tillkommit i förordning (Euratom) nr 302/2005 kan delas in i tre kategorier:

(1)

Fält för ytterligare upplysningar som lämnas för att de lösa problem som noterats under tillämpningen av förordning (Euratom) nr 3227/76, t.ex. när det gäller — identifieringen av oredovisade kärnämnesmängder och kopplingen till motsvarande förteckning över fysiskt inventarium, — redovisning av utbränning för reaktorer, — kopplingen mellan förhandsanmälan och motsvarande redovisning i rapporten om inventarieförändringar, — otvetydig identifiering av CAM-innehavare (användning av samma fält flera gånger, vilket leder till förvirring).

(2)	De nya fälten för numrering/rättelser, vars enda funktion är att sörja för en otvetydig koppling mellan rader med rättelser och de rader som rättas.

(3)

Kvalitetskontrollfälten kommer att leda till bättre datakvalitet. Etikett/tagg Beskrivning av ändringen Report date Ny Report number Ny Line count Ny Transaction ID Ny Batch Fältlängden har utökats (från 8 till 20 tecken) Material form De två första tecknen i fältet ”Materialbeskrivning” i förordning (Euratom) nr 3227/76 Material container Det tredje tecknet i fältet ”Materialbeskrivning” i förordning (Euratom) nr 3227/76 Material state Det sista tecknet i fältet ”Materialbeskrivning” i förordning (Euratom) nr 3227/76 MBA from Motsvarande MBA vid mottagning i förordning (Euratom) nr 3227/76 MBA to Motsvarande MBA vid avsändning i förordning (Euratom) nr 3227/76 Previous batch Motsvarande information vid satsförnyelse i förordning (Euratom) nr 3227/76 Previous category Motsvarande information vid kategoriförändring i förordning (Euratom) nr 3227/76 Previous obligation Motsvarande information vid förändring av särskild skyldighet i förordning (Euratom) nr 3227/76 PIT date Ny, avsedd att användas med IC-koden MF Line number Ny Element weight Fältlängden har utökats (från 9 till 24,3 tecken) Fissile weight Fältlängden har utökats (från 9 till 24,3 tecken) Isotopic composition Ny, ersätter isotopdata – post I i förordning (Euratom) nr 3227/76 Obligation Fältlängden har utökats (från 1 till 2 tecken) CAM code from Motsvarande MBA vid mottagning från CAM-medlem i förordning (Euratom) nr 3227/76 CAM code to Motsvarande MBA vid avsändning till CAM-medlem i förordning (Euratom) nr 3227/76 Document Ny Container ID Ny Previous report Ny Previous line Ny Comment Ny, ersätter ”Kortfattade anmärkningar” i förordning (Euratom) nr 3227/76 Burn-up Ny CRC Ny Previous CRC Ny Advance notification Ny Campaign Ny Reactor Ny Error path Ny Use Fält i förordning (Euratom) nr 3227/76 som utgått och ersatts med information i den grundläggande tekniska beskrivningen Entry Fält i förordning (Euratom) nr 3227/76 som utgått Unit Fält i förordning (Euratom) nr 3227/76 som utgått i och med att alla vikter numera skall anges i gram Concise note (Entry ”N”) Post i förordning (Euratom) nr 3227/76 som ersatts av kommentarfältet (Comment) Isotopic (Entry ”I”) Post i förordning (Euratom) nr 3227/76 som ersatts av fältet ”Isotopsammansättning” (Isotopic Composition) och som anges i gram i stället för procent

Ändringar av datainnehållet i rapporten om inventarieförändringar

Nya IC-koder har införts för att den fysiska transaktionen i samband med bokföringsdokumentationen skall bli tydligare.

Genom införandet av nya koder kommer kommissionens kontor att kunna identifiera den fysiska transaktion som föranledde redovisningen och med hjälp av dator analysera och enklare utvärdera de olika inventarieförändringar som tidigare redovisades under en enda kod (t.ex. CE, CB och CC i stället för enbart CC vid kategoriförändring).

Etikett/tagg	Beskrivning av ändringen
IC code	Nya koder: TC, TE, FC, GA, CE, CB, BR, PR, SR, NP, NL, BJ, R5, TU och MF Koder som utgått: LD, WD, EU, DU och CU (som redovisas vid uppdatering av den grundläggande tekniska beskrivningen), NT (som delas upp i NP och NL), NC (som ersätts av rapportering av utgående bokfört inventarium för föregående månad med IC-koden BA)
Material form	Nya koder: U2, U3, U8, T2, NV, NG, NB, NC och NO
Material state	Kod som utgått: R
Correction	Ny kod: L

Etiketter i rapporten om inventarieförändringar

I tabellen nedan anges vilka etiketter som skall användas i rapporter om inventarieförändringar, under vilka omständigheter de skall användas och huruvida användningen är obligatorisk eller frivillig.

Alla dessa etiketter är obligatoriska i rapporterna. De får bara anges en gång i varje rapport (i rapporthuvudet).

Fältnummer	Etikett/tagg
1	MBA
2	Report type
3	Report date
4	Report number
5	Line count
6	Start report
7	End report
8	Reporting person

Radetiketter

Fältnummer	Etikett/tagg	Omständigheter	Ny post	Beroende på typ av rättelse
				”L”	”A”	”D”
9	Transaction ID		M	M	M	M
10	IC code		M	M	M	O
11	Batch	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF	M	M	M	O
12	KMP	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF	M	M	M	O
13	Measurement	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF	M	M	M	O
14	Material form	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF	M	M	M	O
15	Material container	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF	M	M	M	O
16	Material state	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF	M	M	M	O
17	MBA from	Endast för IC-koderna RD och RF	M	M	M	O
18	MBA to	Endast för IC-koderna SD och SF	M	M	M	O
19	Previous batch	IC-kod = RB	M	M	M	O
20	Original date	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF		M	M	O
21	PIT Date	IC-kod = MF	M	M	M	O
22	Line number		M	M	M	M
23	Accounting date		M	M	M	M
24	Items	Alla IC-koder utom BJ, BA och MF	M	M	M	O
25	Element category		M	M	M	O
26	Element weight		M	M	M	O
27	Isotope	Om Element category är H, L eller enligt de särskilda kontrollbestämmelserna	M	M	M	O
28	Fissile weight	Om isotop anges	M	M	M	O
29	Isotopic composition	Om detta anges i de särskilda kontrollbestämmelserna	M	M	M	O
30	Obligation		M	M	M	O
31	Previous category	Endast för IC-koderna CE, CC och CB	M	M	M	O
32	Previous obligation	Endast för IC-koderna BR, PR, SR och CR	M	M	M	O
33	CAM code from	Endast för IC-koderna SD, RD, SF och RF och om sändaren är en CAM-medlem	M	M	M	O
34	CAM code to	Endast för IC-koderna SD, RD, SF och RF och om mottagaren är en CAM-medlem	M	M	M	O
35	Document		O	O	O	O
36	Container		O	O	O	O
37	Correction			M	M	M
38	Previous report			M	M	M
39	Previous line			M	M	M
40	Comment		O	O	O	O
41	Burn-up	För kärnreaktorer. Endast för IC-kod NL eller NP	M	M	M	O
42	CRC		M	M	M	M
43	Previous CRC				M	M
44	Advance notification	Överföring av kärnämne som anmälts enligt artikel 20 eller 21	M	M	M	O
45	Campaign	Anläggning för upparbetning av utbränt kärnbränsle	M	M	M	O
46	Reactor	Anläggning för lagring eller upparbetning av utbränt kärnbränsle	M	M	M	O
47	Error path		O	O	O	O

M = Obligatoriskt, O = Valfritt, Ingen uppgift = Krävs ej

IC-koder och underförstådda dubbla rader

Trots att det för inventarieförändringskoderna CE, CB, CC, RB, BR, PR, SR och CR egentligen behövs dubbla rader i bokföringen, krävs det i förordningen bara en rad. Den andra raden genereras automatiskt i databasen, utifrån de uppgifter som lämnats i den rapporterade raden.

IC-koder och teckenkonvention

Av konvention betraktas de grundämnes- och isotopvikter som rapporteras av den verksamhetsansvarige, beroende på den använda IC-koden, som positiva eller negativa bidrag till innehavet av kärnämne. Såvida inte IC-koden tillåter båda tecknen antas vikterna ha det tecken som anges i nedanstående tabell, oavsett vilket tecken den verksamhetsansvarige har uppgett.

IC-kod	Tecken
RD	Plus
RF	Plus
RN	Plus
SD	Minus
SF	Minus
SN	Minus
TC	Minus
TE	Minus
TW	Minus
FC	Plus
FW	Plus
LA	Minus
GA	Plus
CE	Plus
CB	Plus
CC	Plus
RB	Plus
BR	Plus
PR	Plus
SR	Plus
CR	Plus
NP	Enl. redovisningen
NL	Enl. redovisningen
DI	Enl. redovisningen
NM	Enl. redovisningen
BJ	Enl. redovisningen
MF	Enl. redovisningen
RA	Enl. redovisningen
R5	Enl. redovisningen
MP	Plus
TU	Minus
BA	Enl. redovisningen (minustecken anger att något är fel)

Fält som skall rapporteras vid radering av en post som redovisats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76

I nedanstående tabell anges vilka obligatoriska radetiketter som skall användas för att radera en post i en rapport om inventarieförändringar enligt förordning (Euratom) nr 3227/76 och under vilka omständigheter de skall användas.

Fältnummer	Etikett/tagg	Omständigheter
10	IC code
11	Batch
12	KMP
13	Measurement
14	Material form
15	Material container
16	Material state
17	MBA from	Endast för IC-koderna RD och RF
18	MBA to	Endast för IC-koderna SD och SF
19	Previous Batch	IC-kod = RB
20	Original date
22	Line number
23	Accounting date
24	Items
25	Element category
26	Element weight
27	Isotope
28	Fissile weight
30	Obligation
31	Previous category	IC-kod = CC
32	Previous obligation	IC-kod = CR
37	Correction
42	CRC

Med undantag för grundämnets och den klyvbara isotopens vikt måste fältets innehåll överensstämma med den ursprungliga radens innehåll.

Exempel: Rättelse enligt förordning (Euratom) nr 302/2005 av rader som redovisas enligt förordning (Euratom) nr 3227/76.

Exempel 1:

Rättelse av grundämnets vikt från 3 181,792 till 3 205,768k och rättelse av särskilt kontrollåtagande från P till S med hjälp av koderna D och A

MBA

Date

KMP

Measurement

Type of inventory change

Corresponding MBA

Batch

Number items

Mat. Desc. Code

Element

Element Weight

Unit

Isotope

Fissile weight

Unit

Obligation

Use

Cor. Info

Correction

Original date

MBA1

12/11/2003

3

F

SD

MBA2

915

1

LNOI

D

3181.792

K

P

Exempel 2:

Rättelse av kategoribyte (N till D i stället för N till L) med hjälp av koderna D och A

MBA

Date

KMP

Measurement

Type of inventory change

Corresponding MBA

Batch

Number items

Mat. Desc. Code

Element

Element Weight

Unit

Isotope

Fissile weight

Unit

Obligation

Use

Cor. Info

Correction

Original date

MBA1

25/11/2003

2

F

CC

GO6N1

1

U6CF

L

3376422

G

8568

A

N

Rapporthuvud
MBA	MBA1
Report type	I
Report date	06012004
Report number	61
Line count	118
Start report	01122003
End report	31122003
Reporting person	MPJ
(exempel 1 – radering)			(exempel 1 – tillägg)
Transaction ID	(ej rapporterad enligt förordning (Euratom) nr 3227/76)		Transaction ID	1
IC code	SD		IC code	SD
Batch	915		Batch	915
KMP	3		KMP	3
Measurement	F		Measurement	F
Material form	LN		Material form	LN
Material container	O		Material container	O
Material state	I		Material state	I
MBA from			MBA from
MBA to	MBA2		MBA to	MBA2
Previous batch			Previous batch
Original date	12112003		Original date	12112003
PIT date			PIT date
Line number	1		Line number	2
Accounting date	10122003		Accounting date	10122003
Items	1		Items	1
Element category	D		Element category	D
Element weight	3181792		Element weight	3205768
Isotope			Isotope
Fissile weight			Fissile weight
Isotopic Composition			Isotopic Composition
Obligation	P		Obligation	S
Previous category			Previous category
Previous obligation			Previous obligation
Correction	D		Correction	A
CRC	Enl. beräkning		CRC	Enl. beräkning
(exempel 2 – radering)			(exempel 2 – tillägg)
Transaction ID	(ej rapporterad enligt förordning (Euratom) nr 3227/76)		Transaction ID	ZZZ
IC code	CC		IC code	CC
Batch	G06N1		Batch	G06N1
KMP	2		KMP	2
Measurement	F		Measurement	F
Material form	U6		Material form	U6
Material container	C		Material container	C
Material state	F		Material state	F
MBA from			MBA from
MBA to			MBA to
Previous batch			Previous batch
Original date	25112003		Original date	25112003
PIT date			PIT date
Line number	3		Line number	4
Accounting date	10122003		Accounting date	10122003
Items	1		Items	1
Element category	L		Element category	D
Element weight	3376422		Element weight	3376422
Isotope	G		Isotope	G
Fissile weight	8568		Fissile weight	8568
Isotopic Composition			Isotopic Composition
Obligation	A		Obligation	A
Previous category	N		Previous category	N
Previous obligation			Previous obligation
Correction	D		Correction	A
CRC	Enl. beräkning		CRC	Enl. beräkning

Särskilda bestämmelser som är tillämpliga vid rättelse av rader som ursprungligen redovisats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76

Viktenheten är alltid gram (dvs. vikterna skall anges i gram även om de ursprungligen redovisats i andra enheter).

De tillåtna värdena på IC-koden är de som anges i förordning (Euratom) nr 3227/76.

Exempel: Det går inte att rapportera ett tillägg med IC-koden R5.

Redovisning av tidigare oredovisade kärnämnesmängder

Nedan ges ett exempel på hur tidigare oredovisade kärnämnesmängder kan redovisas i en rapport om inventarieförändringar. MAMF är ett materialbalansområde som lämnar in en rapport efter att ha gjort en fysisk inventering dag ”x”.

Materialbalansrapport dag ”x”

MBA	IC code	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation
MAMF	PB	L	250	G	10	A
MAMF	RD	L	150	G	6	A
MAMF	SD	L	125	G	5	A
MAMF	LN	L	– 100	G	– 4	A
MAMF	BA	L	175	G	7	A
MAMF	PE	L	140	G	6	A
MAMF	MF	L	– 35	G	– 1	A

I rapporten om inventarieförändringar, som omfattar perioden från dagen efter den fysiska inventeringen till slutet av månaden, ingår en post enligt nedan:

MBA	Accounting date	Original date	PIT date	IC code	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation
MAMF	Postens datum (> x)	x	x	MF	L	-35	G	-1	A

Redovisning av kategoribyte

I förordning (Euratom) nr 302/2005 finns tre olika IC-koder som kan användas för att redovisa kategoribyte: CC, CB och CE.

IC code	Typiskt materialbalansområde	Transaktion
CC	Alla	Kategoribyte görs ”av konvention” enligt de särskilda kontrollbestämmelserna eller som en följd av en nukleär transformation
CB	Bränsletillverknings- eller upparbetningsanläggningar	Kategoribyte till följd av blandning
CE	Anriknings- eller upparbetningsanläggningar	Kategoribyte till följd av anrikning

Nedan visas ett exempel på berörda fält i rapporten om inventarieförändringar. MACC är ett kraftverk, MACB en anläggning för bränsletillverkning och MACE en anrikningsanläggning:

MBA	IC code	Batch	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation	Previous category
MACC	CC	BATCH09	11042002	D	7394	G	46	N	L
MACC	CC	BATCH610	11042002	D	7452	G	46	N	L
MACB	CB	BATCH7-1	16042002	L	174758	G	1240	N	N
MACB	CB	BATCH7-2	12092002	N	61525	G		N	D
MACE	CE	BATCH97	15032002	L	1480118	G	73533	N	N
MACE	CE	BATCH61	28052002	D	608	G	4	N	N
MACE	CE	BATCH61	28052002	D	8383640	G	19364	N	N

Redovisning av isotopjustering med hjälp av koden R5

Som en följd av byten till grundämneskategori D (utarmat uran) uppkommer vanligen en obalans i det bokförda lagret för isotopen U-235 som inte redovisas om detta inte krävs i de särskilda kontrollbestämmelserna.

För att bokföringen skall stämma överens med verkligheten kan man lägga in en bokföringspost med hjälp av IC-koden R5.

Nedan visas ett exempel på berörda fält i rapporten om inventarieförändringar. MAR5 är ett materialbalansområde som har redovisat vissa kategoribyten från L (låganrikat uran) till D (utarmat uran) och en slutlig R5 för motsvarande värde på U-235:

MBA	IC code	Batch	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation	Previous category
MAR5	CC	BATCH6-1	11042002	D	6182685	G	42157	N	L
MAR5	CC	BATCH6-2	11042002	D	6175026	G	42104	N	L
MAR5	CC	BATCH6-3	12042002	D	6175026	G	42104	N	L
MAR5	CC	BATCH7-1	12042002	D	6179927	G	42261	N	L
MAR5	CC	BATCH7-2	25042002	D	6192712	G	42349	N	L
MAR5	CC	BATCH7-3	25042002	D	6177370	G	42244	N	L
MAR5	R5		25042002	D	0	G	-253219	N

Redovisning av byte av särskilt kontrollåtagande

I förordning (Euratom) nr 302/2005 finns fyra olika IC-koder för att redovisa byte av särskilt kontrollåtagande: CR, PR, BR och SR. I förordning (Euratom) nr 3227/76 var däremot endast IC-koden CR tillgänglig.

I samtliga nedanstående exempel skulle bytet därför tidigare ha redovisats med hjälp av IC-koden CR.

Nedan visas ett exempel på berörda fält i rapporten om inventarieförändringar. MAPR är ett materialbalansområde som har mottagit kärnämne som det önskar överföra till en åtagandepool.

MBA	IC code	Batch	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation	Previous obligation
MAPR	PR	BATCH45	20012006	D	8384925	G	22891	Y	A
MAPR	PR	BATCH44	20012006	D	8379448	G	22876	Y	A
MAPR	PR	BATCH43	20012006	D	8370118	G	22850	Y	A
MAPR	PR	BATCH42	20012006	D	8407912	G	22954	Y	A
MAPR	PR	BATCH41	20012006	D	8112930	G	22148	Y	A
MAPR	PR	BATCH40	20012006	D	8114958	G	22154	Y	A
MAPR	PR	BATCH39	20012006	D	8140379	G	22223	Y	A

Nedan visas ett exempel på berörda fält i rapporten om inventarieförändringar. MABR är ett materialbalansområde som redovisar ett byte av särskilt kontrollåtagande för att balansera det totala uraninventariet efter en blandning.

MBA	IC code	Batch	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation	Previous obligation
MABR	BR	BATCH7	14122005	L	446	G	0	A	S
MABR	BR	BATCH7	14122005	L	53559	G	0	A	C
MABR	BR	BATCH7	14122005	L	216528	G	0	A	P

Nedan visas ett exempel på berörda fält i de rapporter om inventarieförändringar som inkommer samtidigt från materialbalansområdena MSR1 och MSR2, som sinsemellan bytt särskilda kontrollåtaganden.

MBA	IC code	Batch	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation	Previous obligation
MSR1	SR	BATCH15	28102005	D	175000000	G	542500	C	N
MSR1	SR	BATCH15	28102005	D	150000000	G	465000	C	P
MSR2	SR	EXCHANGE	28102005	D	175000000	G	542500	N	C
MSR2	SR	EXCHANGE	28102005	D	150000000	G	465000	P	C

Redovisning av nukleär produktion och nukleär förlust (NP och NL)

Nedan visas ett exempel på berörda fält i rapporten om inventarieförändringar. MNPL är ett materialbalansområde (reaktor) som omfattas av särskilda kontrollbestämmelser. Enligt dessa bestämmelser gäller att värdena för nukleär produktion och nukleär förlust skall redovisas med motsatta tecken när bränslepatroner som tidigare urladdats ur härden återladdas. På så sätt återställs avsändarens bränsleuppgifter. (Det här exemplet förklarar varför IC-koderna NL och NP måste anges med plus- eller minustecken.)

MBA	IC code	Batch	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation	Comment
Urladdning ur reaktorhärden:
MNPL	NL	BATCH2	12101994	L	– 958	G	– 700	C
MNPL	NP	BATCH2	12101994	P	306			C
Återladdning till reaktorhärden:
MNPL	NL	BATCH2	06011996	L	958	G	700	C	Invertering av nukleär förlust (NL) som tidigare redovisats enl. de särskilda kontrollbestämmelserna
MNPL	NL	BATCH2	06011996	P	– 306			C	Invertering av nukleär förlust (NL) som tidigare redovisats enl. de särskilda kontrollbestämmelserna
Slutlig urladdning ur reaktorhärden:
MNPL	NL	BATCH2	18052005	L	– 3379	G	– 2689	C
MNPL	NP	BATCH2	18052005	P	734			C

För att rätta ett värde i posten måste rutinerna för radering/tillägg användas.

Redovisning av balansjustering (BJ)

Nedan visas ett exempel på berörda fält i rapporten om inventarieförändringar. MABJ är ett materialbalansområde som avlägger rapporter efter en anläggningsintern delinventering.

MBA	IC code	Batch	Items	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation	Comment
MABJ	BJ	CHAIN-1	1	15022006	P	10			A	Delinventering av CHAIN-1
MABJ	BJ	CHAIN-1	0	15022006	L	– 250	G	– 10	A
MABJ	BJ	CHAIN-1	0	15022006	D	4000			A

Redovisning av isotopsammansättning

Nedan visas ett exempel på berörda fält i rapporten om inventarieförändringar. MAIC är ett materialbalansområde som enligt de särskilda kontrollbestämmelserna är skyldigt att rapportera isotopsammansättningen hos plutonium (Pu) och uran (U). Exemplet nedan visar en sändning av MOX-bränsle med följande sammansättning:

Pu 2 500 g	Pu-238 0 g	Pu-239 1487 g	Pu-240 553,8 g	Pu-241 341,3 g	Pu-242 118,3 g
U 250 000 g	U-233 0 g	U-234 50 g	U-235 2 525 g	U-236 1 125 g	U-238 246 300 g

MBA	IC code	Batch	Items	Accounting date	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Isotopic composition
MAIC	SD	MOX-1	1	15022006	P	2 500			0;1487;553.8;341.3;118.3
MAIC	SD	MOX-1	0	15022006	L	250 000	G	2 525	0;50;2525;1125;246300

2.3.5.3   Bilaga IV – materialbalansrapport

De viktigaste skillnaderna jämfört med förordning (Euratom) nr 3227/76

Materialbalansrapport per särskilt kontrollåtagande

Materialbalansrapporten måste upprättas per kategori och per särskilt kontrollåtagande. Överenskommelser om bokföringspooler (fastställs vanligen i korrespondens och anges i de särskilda kontrollbestämmelserna) påverkas emellertid inte av denna bestämmelse. Kravet på rapportering av utgående bokfört inventarium per särskilt kontrollåtagande påverkar inte de förfaranden för satsuppföljning som redan tillämpas (t.ex. vid anläggningar med artikelbaserad bokföring).

Ändringar av datafälten i materialbalansrapporten

Etikett/tagg	Beskrivning av ändringen
Report number	Ny
Line count	Ny
Line number	Ny
Element weight	Fältlängden har utökats (från 9 till 24,3 tecken)
Fissile weight	Fältlängden har utökats (från 9 till 24,3 tecken)
Obligation	Ny
Previous report	Ny
Previous line	Ny
Comment	Ersätter fältet ”Anmärkningar” i förordning (Euratom) nr 3227/76
CRC	Ny
Previous CRC	Ny
Unit	Fält i förordning (Euratom) nr 3227/76 som utgått i och med att alla vikter numera skall anges i gram

Ändringar av datainnehållet i materialbalansrapporten

Etikett/tagg	Beskrivning av ändringen
IC code	Nya koder: TC, TE, FC, GA, CE, CB, BR, PR, SR, NP, NL, BJ, R5, TU och MF Koder som utgått: LD, WD, EU, DU, CU, NT och NC
Correction	Ny kod: L

Etiketter i materialbalansrapporten

I tabellen nedan anges vilka etiketter som skall användas i materialbalansrapporter, under vilka omständigheter de skall användas och huruvida användningen är obligatorisk eller frivillig.

Alla dessa etiketter är obligatoriska i rapporterna. De får bara anges en gång i varje rapport (i rapporthuvudet).

Fältnummer	Etikett/tagg
1	MBA
2	Report type
3	Report date
4	Start report
5	End report
6	Report number
8	Line count
9	Reporting person

Radetiketter

Fältnummer	Etikett/tagg	Ny post	Beroende på typ av rättelse
			”L”	”A”	”D”
7	Element category	M	M	M	O
10	IC code	M	M	M	O
11	Line number	M	M	M	M
12	Element weight	M	M	M	O
13	Isotope	M	M	M	O
14	Fissile weight	M	M	M	O
15	Obligation	M	M	M	O
16	Correction		M	M	M
17	Previous report		M	M	M
18	Previous line		M	M	M
19	Comment	O	O	O	O
20	CRC	M	M	M	M
21	Previous CRC			M	M

M = Obligatoriskt, O = Valfritt, Ingen uppgift = Krävs ej

I exemplet nedan visas en redovisning av tidigare oredovisade kärnämnesmängder under två på varandra följande perioder:

Materialbalansrapport för perioden P samt därpå följande redovisning av tidigare oredovisade kärnämnesmängder i den första rapporten om inventarieförändringar för perioden P+1.

Perioden P fysisk inventering dag ”x”
MBA	IC code	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation
MAMF	PB	L	250	G	10	A
MAMF	RD	L	150	G	6	A
MAMF	SD	L	125	G	5	A
MAMF	LN	L	– 100	G	– 4	A
MAMF	BA	L	175	G	7	A
MAMF	PE	L	140	G	6	A
MAMF	MF	L	– 35	G	– 1	A

I rapporten om inventarieförändringar, som omfattar perioden från dagen efter den fysiska inventeringen till slutet av månaden, ingår en post enligt nedan:

MBA	Accounting date	Original date	PIT date	IC code	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation
MAMF	Postens datum (> x)	x	x	MF	L	-35	G	-1	A

Materialbalansrapport för perioden P+1 som omfattar tidigare oredovisade kärnämnesmängder för perioden M samt därpå följande redovisning av oredovisade kärnämnesmängder i den första rapporten om inventarieförändringar för perioden P+2.

Perioden P+1 fysisk inventering dag ”y”
MBA	IC code	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation
MAMF	PB	L	140	G	6	A
MAMF	RD	L	500	G	35	A
MAMF	SD	L	125	G	5	A
MAMF	NM	L	– 15	G	– 1	A
MAMF	BA	L	500	G	35	A
MAMF	PE	L	472	G	34	A
MAMF	MF	L	– 28	G	– 1	A

I rapporten om inventarieförändringar, som omfattar perioden från dagen efter den fysiska inventeringen till slutet av månaden (perioden M+2), ingår en post enligt nedan:

MBA	Accounting date	Original date	PIT date	IC code	Element category	Element weight	Isotope	Fissile weight	Obligation
MAMF	Postens datum (> y)	y	y	MF	L	-28	G	-1	A

Fält som skall rapporteras vid radering av en post som redovisats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76

I nedanstående tabell anges vilka obligatoriska radetiketter som skall användas för att radera en post i en materialbalansrapport enligt förordning (Euratom) nr 3227/76 och under vilka omständigheter de skall användas.

Fältnummer	Etikett/tagg
7	Element category
10	IC code
11	Line number
12	Element weight
13	Isotope
14	Fissile weight
16	Correction
20	CRC

Med undantag för grundämnets och den klyvbara isotopens vikt måste fältets innehåll överensstämma med den ursprungliga radens innehåll.

Exempel:

MBA	MBR Date	Inventory information	Element	Weight of element	Unit	Isotope	Weight of isotopes	Unit	Correction	Observaciones
MBAH	12/5/03	PB	H	4870.2		G	391.2
MBAH	12/5/03	SD	H	4.2		G	2.2
MBAH	12/5/03	PE	H	4866		G	3913

Fel upptäckt i det ingående fysiska inventariet (PB): isotopens vikt skall vara 3 915,2

Rättelsen rapporteras på följande sätt:

MBA	MBAH
Report type	M
Report date	15092006
Start report	13072005
End report	12052006
Report number	18
Line count	2
Reporting person	PJP
Element category	H		Element category	H
IC code	PB		IC code	PB
Line number	1		Line number	2
Element weight	4870.2		Element weight	4870.2
Isotope	G		Isotope	G
Fissile weight	391.2		Fissile weight	3915.2
Obligation			Obligation
Correction	D		Correction	A
Previous report			Previous report
Previous line			Previous line
Comment			Comment
CRC	Enl. beräkning		CRC	Enl. beräkning

Särskilda bestämmelser som är tillämpliga vid rättelse av rader som ursprungligen redovisats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76

Viktenheten är alltid gram (dvs. vikterna skall anges i gram även om de ursprungligen redovisats i andra enheter).

De tillåtna värdena på IC-koden är de som anges i förordning (Euratom) nr 3227/76.

Exempel: Det går inte att rapportera ett tillägg med IC-koden R5.

2.3.5.4   Bilaga V – förteckning över fysiskt inventarium (PIL)

De viktigaste skillnaderna jämfört med förordning (Euratom) nr 3227/76

Ändringar av datafälten i förteckningen över fysiskt inventarium

Etikett/tagg	Beskrivning av ändringen
Report number	Ny
Line count	Ny
PIL_ITEM_ID	Ny
Batch	Fältlängden har utökats (från 8 till 20 tecken)
Material form	De två första tecknen i fältet ”Materialbeskrivning” i förordning (Euratom) nr 3227/76
Material container	Det tredje tecknet i fältet ”Materialbeskrivning” i förordning (Euratom) nr 3227/76
Material state	Det sista tecknet i fältet ”Materialbeskrivning” i förordning (Euratom) nr 3227/76
Line number	Ny
Element weight	Fältlängden har utökats (från 9 till 24,3 tecken)
Fissile weight	Fältlängden har utökats (från 9 till 24,3 tecken)
Obligation	Fältlängden har utökats (från 1 till 2 tecken)
Document	Ny
Container ID	Ny
Previous report	Ny
Previous line	Ny
Comment	Ny, ersätter fältet ”Anmärkningar” i förordning (Euratom) nr 3227/76
CRC	Ny
Previous CRC	Ny
Use	Fält i förordning (Euratom) nr 3227/76 som utgått och ersatts med information i den grundläggande tekniska beskrivningen
Unit	Fält i förordning (Euratom) nr 3227/76 som utgått i och med att alla vikter numera skall anges i gram

Ändringar av datainnehållet i förteckningen över fysiskt inventarium

Etikett/tagg	Beskrivning av ändringen
Material form	Nya koder: U2, U3, U8, T2, NV, NG, NB, NC och NO
Material state	Kod som utgått: R
Correction	Ny kod: L

Etiketter i förteckningen för fysiskt inventarium

I tabellen nedan anges vilka etiketter som skall användas i förteckningar över fysiskt inventarium, under vilka omständigheter de skall användas och huruvida användningen är obligatorisk eller frivillig.

Alla dessa etiketter är obligatoriska i rapporterna. De får endast användas en gång per rapport.

Fältnummer	Etikett/tagg
1	MBA
2	Report type
3	Report date
4	Report number
5	PIT date
6	Line count
7	Reporting person

Radetiketter

Fältnummer	Etikett/tagg	Ny post	Beroende på typ av rättelse
			”L”	”A”	”D”
8	PIL_ITEM_ID	M	M	M	O
9	Batch	M	M	M	O
10	KMP	M	M	M	O
11	Measurement	M	M	M	O
12	Element category	M	M	M	O
13	Material form	M	M	M	O
14	Material container	M	M	M	O
15	Material state	M	M	M	O
16	Line number	M	M	M	M
17	Items	M	M	M	O
18	Element weight	M	M	M	O
19	Isotope	M	M	M	O
20	Fissile weight	M	M	M	O
21	Obligation	M	M	M	O
22	Document	O	O	O	O
23	Container	O	O	O	O
24	Correction		M	M	M
25	Previous report		M	M	M
26	Previous line		M	M	M
27	Comment	O	O	O	O
28	CRC	M	M	M	M
29	Previous CRC			M	M

M = Obligatoriskt, O = Valfritt, Ingen uppgift = Krävs ej

Fält som skall rapporteras vid radering av en post som registrerats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76

I nedanstående tabell anges vilka obligatoriska radetiketter som skall användas för att radera en post i en förteckning över fysiskt inventarium som registrerats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76.

Fältnummer	Etikett/tagg
9	Batch
10	KMP
11	Measurement
12	Element category
13	Material form
14	Material container
15	Material state
16	Line number
17	Items
18	Element weight
19	Isotope
20	Fissile weight
21	Obligation
24	Correction
28	CRC

Med undantag för grundämnets och den klyvbara isotopens vikt måste fältets innehåll överensstämma med den ursprungliga radens innehåll.

Exempel:

MBA

PIL date

Batch

Item

Obligation

KMP

Measurement

Material description

Element

Element weight

Unit

Isotope

Isotope weight

Unit

Correction

MABL

13/06/03

F01DP

1

N

B

L

EASF

D

258.566

K

MABL

13/06/03

B16DP

1

P

A

L

EROF

D

10.418

K

MABL

13/06/03

B22DP

1

P

A

L

EROF

D

22.284

K

MABL

13/06/03

B34DP

1

P

A

L

EROF

D

13.345

K

Rättelse: Satsen F01DP måste finnas i nyckelmätpunkt A (KMP A) med ett särskilt kontrollåtagande P

Rättelsen rapporteras på följande sätt:

Etikett/tagg
MBA	MABL
Report type	P
Report date	05012004
Report number	186
PIT date	130603
Line count	2
Reporting person	VCT
PIL_ITEM_ID			PIL_ITEM_ID
Batch	F01DP		Batch	F01DP
KMP	B		KMP	A
Measurement	L		Measurement	L
Element category	D		Element category	D
Material form	EA		Material form	EA
Material container	S		Material container	S
Material state	F		Material state	F
Line number	1		Line number	2
Items	1		Items	1
Element weight	258566		Element weight	258566
Isotope			Isotope
Fissile weight			Fissile weight
Obligation	N		Obligation	P
Document			Document
Container ID			Container ID
Correction	D		Correction	A
Previous report			Previous report
Previous line			Previous line
Comment			Comment
CRC	Enl. beräkning		CRC	Enl. beräkning
Previous CRC			Previous CRC

Särskilda bestämmelser som är tillämpliga vid rättelse av rader som ursprungligen redovisats enligt förordning (Euratom) nr 3227/76

Viktenheten är alltid gram (dvs. vikterna skall anges i gram även om de ursprungligen redovisats i andra enheter).

2.3.6   Särskilda kontrollåtaganden (artikel 17)

Identifieringen av särskilda kontrollåtaganden i de meddelanden som avses i artikel 17.1 a–d bör följa Euratoms koder för de särskilda kontrollåtagandena, som meddelas de verksamhetsansvariga och som uppdateras genom en skrivelse. Den senaste skrivelsen med referens E/31/921 sändes till alla verksamhetsansvariga den 26 juni 1998.

Överenskommelser som ingåtts mellan Euratom och de verksamhetsansvariga (vanligen genom brevväxling) om driften vid en eller flera anläggningar som ingår i ett särskilt poolbokföringssystem påverkas inte av denna förordning. På begäran av en verksamhetsansvarig eller kommissionen kan frågan om införande av en ny pool eller ändring av reglerna för ett poolbokföringssystem tas upp till diskussion.

2.3.7   Undantag

2.3.7.1   Inledande anmärkning

Artikel 19 riktar sig främst till anläggningar där man använder kärnämne i återvinningsbar form och uteslutande för icke-nukleära ändamål.

Kommissionen får emellertid också, genom de särskilda kontrollbestämmelserna, bevilja undantag från rapporteringsreglerna för avstängda anläggningar där det finns kärnämne som skulle kunna uppfylla villkoren för undantag.

Undantag (derogation) enligt artikel 19 i förordning (Euratom) nr 302/2005 och undantag (exemption) enligt artiklarna 36 och 37 i IAEA: s INFCIRC/193

Undantag (derogation) enligt förordning (Euratom) nr 302/2005 och undantag (exemption) enligt IAEA: s INFCIRC/193 är två skilda saker.

Den förstnämnda typen av undantag beviljas av kommissionen för att lätta på vissa rapporteringskrav i förordningen.

Den andra typen av undantag beviljas av IAEA och syftet är att undanta kärnämne från de kontroller som föreskrivs i kontrollavtalet (INFCIRC/193). I detta anges hur man begär undantag från IAEA.

På begäran av gemenskapen kan IAEA undanta kärnämne från kontrollerna. Ett sådant undantag beviljas med hänsyn till kärnämnets användning (artikel 36 i INFCIRC/193) eller med hänsyn till dess mängd (artikel 37 i INFCIRC/193). Eftersom det kärnämne som det är fråga om i dessa fall vanligen inte används i den bränslecykelrelaterade verksamheten eller eftersom kärnämnesmängden är liten, är det av försumbar betydelse för IAEA: s kontroller.

Undantag som beviljas av IAEA är också av intresse för tillämpningen av kommissionens förordning. Om kärnämnet i en LOF-anläggning har undantagits enligt artikel 36 eller 37 i kontrollavtalet skulle denna anläggning inte längre utgöra områdets kärna. Det skulle därför inte krävas någon rapportering enligt bilaga II till förordning (Euratom) nr 302/2005.

I följande tabell jämförs undantag enligt INFCIRC/193 och undantag enligt förordning (Euratom) nr 302/2005.

Undantag enligt INFCIRC/193	Undantag enligt förordning (Euratom) nr 302/2005
Ett undantag från IAEA: s kärnämneskontroll innebär att kärnämnet inte är föremål för några klassiska kontrollåtgärder (t.ex. inspektioner).	Ett undantag innebär att bestämmelserna om rapporternas form och periodicitet i artiklarna 10–18 förenklas för den verksamhetsansvarige. Kärnämnet omfattas fortfarande av Euratoms kärnämneskontroll.
Kärnämne som med hänsyn till användningen kan anses uppfylla villkoren för undantag (artikel 36 i kontrollavtalet) är a) speciellt klyvbart material som används i gramkvantiteter eller mindre som sensorer i instrument, b) återvinningsbart kärnämne som används i icke-nukleär verksamhet, och c) plutonium med en isotopkoncentration av plutonium-238 som överstiger 80 %.	Ett materialbalansområde som endast innehåller kärnämne som undantagits från IAEA: s kärnämneskontroll kan på begäran beviljas undantag från bestämmelserna i förordningen. Kommissionen kan emellertid också bevilja undantag för materialbalansområden där man hanterar kärnämne som inte uppfyller villkoren för undantag från IAEA: s kärnämneskontroll. I detta fall beviljas undantaget från rapporteringskraven på ett sådant sätt att de bestämmelser som gäller för IAEA: s kärnämneskontroll (t.ex. om inspektioner och rapportering till IAEA) följs.
Kärnämne kan undantas från IAEA: s kärnämneskontroll upp till de mängder som anges i artikel 37 i kontrollavtalet.	Undantag kan beviljas för materialbalansområden som innehåller mängder av kärnämne som motsvarar dem som anges i bilaga I-G och som bibehålls i samma skick under långa perioder. I detta fall formuleras undantaget på ett sådant sätt att de bestämmelser som gäller för IAEA: s kärnämneskontroll (t.ex. om inspektioner och rapportering till IAEA) följs.
Undantaget fortsätter att gälla så länge kärnämnet inte permanent överförs till en annan plats. Permanenta överföringar måste rapporteras till de myndigheter som ansvarar för kärnämneskontrollen genom fastställda rutiner för upphävande av undantag.	Den årsrapport som skall lämnas in av dem som beviljats undantag enligt förordningen gör det möjligt att hålla reda på vilka mängder kärnämne som undantagits från IAEA: s kärnämneskontroll och var de finns, och att vid behov utarbeta rapporter enligt tilläggsprotokollets artikel 2 a vii.

CAM

Det finns en typ av anläggning kallad CAM (”catch-all” -materialbalansområde) som automatiskt beviljas undantag enligt den nya förordningen. Dit hör små innehavare vars inventarium av kärnämne är mindre än eller lika stora som de som anges i bilaga I-G till förordning (Euratom) nr 302/2005:

Utarmat uran	350 000 g eller
Torium	200 000 g eller
Naturligt uran	100 000 g eller
Låganrikat uran	1 000 g eller
Höganrikat uran	5 g eller
Plutonium	5 g

Driftsansvariga som tror att de kan bli CAM-medlemmar bör använda bilaga I-G när de lämnar in sina grundläggande tekniska beskrivningar.

Det är kommissionen som avgör om en driftsansvarig skall få ingå i CAM eller inte, eftersom den totala mängden kärnämne som innehas av dessa små innehavare tillsammans inte får uppgå till mer än 1 effektivt kg (enligt definitionen i artikel 2.13) för denna enskilda anläggning. CAM, som för närvarande endast är öppen för icke-kärnvapenstater, omfattas av Internationella atomenergiorganets (IAEA) kärnämneskontroll enligt de särskilda kontrollbestämmelserna som fastställs i anläggningsbilagan för dessa anläggningar. CAM skapades för att minska antalet inspektioner hos små innehavare av kärnämne. I anläggningsbilagan för CAM föreskrivs en årlig bokföringsinspektion som äger rum i kommissionens kontor. Ingen CAM har inrättats i kärnvapenstaterna, eftersom anläggningar i dessa stater inte omfattas av kontrollavtalet med IAEA.

Rapporteringskraven för verksamhetsansvariga som måste ansöka om undantag och för verksamhetsansvariga som automatiskt beviljas undantag (t.ex. CAM-medlemmar) är mycket likartade. I tabellen nedan sammanfattas rapporteringskraven i respektive fall).

Undantag	CAM-medlem
Bokföringsrapporter
En anläggning som beviljats undantag skall sända följande rapporter till kommissionen med användning av formuläret i de tillämpliga bilagorna: En första ansökan om undantag (bilaga IX). En exportrapport om kärnämnet bytt ägare (bilaga X). En ansökan om undantag vid mottagning av kärnämne som har köpts in av den verksamhetsansvarige (bilaga IX). En årsrapport som upprättas den 31 december och som sammanfattar alla inventarieförändringar (vid ägarbyte) som inträffat under rapporteringsperioden (bilaga X).	En anläggning som kommissionen beslutar skall ingå i CAM skall sända följande rapporter till kommissionen, antingen i ett brev eller med användning av bilagorna i förordning (Euratom) nr 302/2005: En rapport om alla inventarieförändringar när de äger rum (alla RD/SD/RF/SF, även om inget ägarbyte skett, och andra inventarieförändringar ...) En årsrapport med uppgifter om lagret per den 31 december, även om ingen inventarieförändring har ägt rum under perioden.

Små innehavare av kärnämne som tidigare lämnat in en grundläggande teknisk beskrivning kommer inte att behöva uppdatera denna på grund av denna förordnings ikraftträdande.

För små innehavare av kärnämne som inte lämnat in någon grundläggande teknisk beskrivning gäller att de som är kandidater till medlemskap i CAM skall använda formuläret i bilaga I-G, medan de som inte är CAM-kandidater skall använda formuläret i bilaga I-J.

2.3.7.2   Artikel 19

1.   Kommissionen får skriftligen bevilja producenter och användare av kärnämne undantag från bestämmelserna om form och periodicitet för rapporterna som avses i artiklarna 10–18, för att ta hänsyn till särskilda omständigheter under vilka kontrollerat kärnämne används eller framställs.

Artikel 19 riktar sig främst till anläggningar där man använder kärnämne i återvinningsbar form och uteslutande för icke-nukleära ändamål. Undantag från rapporteringsskyldigheten inom ramen för kärnämneskontrollen beviljas endast för innehavare av slutprodukter som används för icke-nukleära ändamål och som innehåller kärnämnen som i praktiken inte är återvinningsbara (se punkt 2.1 ovan).

Undantag skall beviljas på begäran från de berörda personerna eller företagen med användning av blanketten i bilaga IX.

Exempel på en första ansökan om undantag från bestämmelserna om rapporternas form och periodicitet (se exempel 1 nedan).

En tillverkare av utrustning för medicinsk och industriell radiografi som innehar utarmat uran vilket används som strålskydd

—

ansöker om undantag från bestämmelserna om rapporternas form och periodicitet med användning av bilaga IX (obs: om en verksamhetsansvarig innehar kärnämne som kan tänkas uppfylla mer än ett av kriterierna i artikel 19.2 krävs en separat ansökan om undantag för varje fall). Kommissionen skall normalt behandla en ansökan om undantag inom tre månader.

—	Punkt 13 i bilaga IX (Överföringsdatum … från …) är inte relevant för den första ansökan om undantag.

—	Det totala inventariet av kärnämne som redovisas i den första ansökan om undantag bör vara lika med det ingående inventarium som redovisas i den första årsrapporten.

De driftsansvariga måste fortsätta att lämna in rapporter som vanligt tills kommissionen har besvarat deras första ansökan om undantag.

När kommissionen beviljar ett undantag måste den driftsansvarige, den sista dagen i månaden innan undantaget börjar gälla, upprätta ett fysiskt inventarium och lämna in en förteckning över fysiskt inventarium till kommissionen. På så sätt får kommissionen en uppfattning om den driftsansvariges inventarium innan undantaget börjar gälla.

Driftsansvariga som tidigare har beviljats undantag enligt förordning (Euratom) nr 3227/76, vilket normalt anges i de särskilda kontrollbestämmelserna, behöver inte lämna in en ny ansökan om undantag. De särskilda kontrollbestämmelserna fortsätter att gälla. De särskilda kontrollbestämmelserna kan ses över om den verksamhetsansvarige, kommissionen och medlemsstaten kommer överens om detta.

Verksamhetsansvariga som genom en skrivelse beviljats undantag från kvartalsvis, halvårsvis eller årlig redovisning måste lämna in en första ansökan om undantag enligt artikel 19 i förordning (Euratom) nr 302/2005. Detta beror på att formatet, uppgifterna och den typ av inventarieförändringar som skall redovisas skiljer sig från rutinerna enligt förordning (Euratom) nr 3227/76. Driftsansvariga som beviljats undantag enligt artikel 19 måste redovisa sådana inventarieförändringar som ökar (nyförvärv eller produktion av kärnämne) eller minskar (försäljning, transformationer, överföring till avfall eller förluster av kärnämne) det inventarium av kärnämne för vilka de ansvarar. Dessa inventarieförändringar skall redovisas i årsrapporten med användning av bilaga X till förordning (Euratom) nr 302/2005.

Undantag skall beviljas endast för ett helt materialbalansområde där kärnämne inte bearbetas eller lagras tillsammans med kärnämne för vilket undantag inte kan beviljas.

Uppföljningen av de rapporter som lämnas in som en följd av ett undantag (ihopparning av transiteringar, kontroll av kvalitet och överensstämmelse osv.) skiljer sig från den uppföljning som krävs för månadsrapporter.

Detta är ett av skälen till att undantag endast kan beviljas för ett helt materialbalansområde. Ett annat skäl är möjligheten att koppla ett materialbalansområde som beviljats undantag enligt förordningen till ett materialbalansområde som är undantaget från IAEA: s kärnämneskontroll.

En verksamhetsansvarig som samtidigt innehar kärnämne som kan undantas enligt förordningen (kärnämne som används i icke-nukleär verksamhet) och kärnämne som inte kan undantas, kan emellertid överväga att skapa ett separat materialbalansområde som endast omfattar kärnämne och verksamhet som uppfyller villkoren för undantag. Förflyttningar mellan detta materialbalansområde och materialbalansområden som inte omfattas av något undantag behöver i detta fall endast redovisas av de sistnämnda materialbalansområdena.

2.   Kommissionen kan bevilja undantag för ett materialbalansområde som innehåller

Såsom nämns ovan måste verksamhetsansvariga som innehar kärnämne som uppfyller mer än ett av kriterierna i artikel 19.2 lämna en separat ansökan om undantag i varje fall.

(a)

mängder av kärnämne som motsvarar dem som anges i bilaga I-G och som bibehålls i samma skick under långa perioder, — Tillverkare av mätinstrument som använder slutna strålkällor som standarder vid kalibrering. — Analyslaboratorier som använder kärnämne som referensmaterial. — Universitet, högskolor, forskningsinstitut osv. som använder kärnämne i studiesyfte.

(b)

utarmat uran, naturligt uran eller torium som används uteslutande i icke-nukleär verksamhet, — Strålskydd — Innehavare eller leverantörer av medicinsk eller industriell utrustning som innehåller utarmat uran som strålskydd (t.ex. instrument för strålbehandling). — Leverantörer av medicinska eller industriella radioisotoper som använder transportbehållare innehållande utarmat uran. — Innehavare av utarmat uran som används som strålskydd, om deras huvudsakliga verksamhet inte har något samband med kärnbränslecykeln. — Innehavare av transportbehållare som innehåller utarmat uran som strålskydd. — Barlast/motvikter — Ägare av flygplan, helikoptrar, vibratorexcenter. — Ägare av robotsystem med motvikter innehållande utarmat uran. — Hårda legeringar — Ägare av magnesium-/toriumlegeringar som används inom luft- och rymdfart. — Katalysator för den kemiska industrin. — Pigment för glas.

(c)	speciellt klyvbart material som används i en mängd av ett gram eller mindre som sensorer i instrument, Tillverkare av rökdetektorer. Tillverkare av fissionskammare.

(d)	plutonium med en isotopisk koncentration av plutonium-238 som överstiger 80 %. Tillverkare av pacemaker.

3.   De personer eller företag som beviljas undantag skall lämna en årsrapport till kommissionen senast den 31 januari varje år med användning av blanketten i bilaga X. Denna rapport skall beskriva situationen i slutet av det föregående kalenderåret.

Årsrapporten i bilaga X skall omfatta följande (se punkt 3.3.7.3 nedan – exempel 2):

—	Inventariet av varje kategori av kärnämne i början av året: (Se exempel 2, redovisning nr 20, post nr 1).

—

Inventarieförändringar som ökar det lager av kärnämne som ägs av materialbalansområdet: — RD (domestic receipt – mottagning av kärnämne som har sitt ursprung i EU) för nya inköp av kärnämne som beviljas undantag när leverantören har sitt säte i EU. (Se exempel 2, redovisning nr 20, post nr 2). — RF (foreign receipt – mottagning av kärnämne från tredjeland) för nya inköp av kärnämne som beviljas undantag när leverantören har sitt säte utanför EU. (Se exempel 2, redovisning nr 20, post nr 3). — MP (material production – materialframställning) t.ex. för en anläggning där sällsynta jordartsmetaller hanteras och där kärnämne är en biprodukt.

—

Inventarieförändringar som minskar det lager av kärnämne som ägs av materialbalansområdet: — SD (domestic shipment – avsändning till land inom EU) för försäljning av kärnämne till kunder i EU. (Se exempel 2, redovisning nr 20, post nr 6 och 7). — SF (foreign shipment – avsändning från tredjeland) för försäljning av kärnämne till kunder utanför EU. (Se exempel 2, redovisning nr 20, post nr 8 och 9). — RA (rounding adjustment – avrundning). — TW (transfer to retained waste – överföring till förvarat avfall). (Se exempel 2, redovisning nr 20, post nr 10). — TC (transfer to conditioned waste – överföring till konditionerat avfall). — TU (termination of use – användningen har upphört). — LA (accidental loss – oavsiktlig förlust) vid oavsiktlig förlust av kärnämne skall en särskild rapport upprättas och kommissionen skall underrättas så snart förlusten upptäcks.

Rättelser

Om den verksamhetsansvarige upptäcker ett fel i en årsrapport eller uppmärksammas på ett sådant fel av kommissionen skall en rättelse lämnas in inom 15 dagar räknat från slutet av den månad då felet upptäcktes.

Rapporten rättas genom att den felaktiga posten, som identifieras på lämpligt sätt (redovisningsnummer och postnummer), raderas och en post med korrekta uppgifter redovisas (se punkt 3.3.7.3 nedan – exempel 2.1).

Obs: Om kärnämne förs in i och sedan förs ut ur ett undantaget materialbalansområde (t.ex. transportbehållare med utarmat uran) utan ägarbyte, behöver dessa överföringar inte redovisas.

—	Det utgående inventariet av kärnämne i slutet av året, dvs. den 31 december.

Årsrapporten skall lämnas till kommissionen senast den 31 januari.

Andra exempel på rapporter och rättelser

—	Ingen ändring: (se punkt 2.3.6.3 nedan – exempel 2.2).

—	Mottagning och avsändning av transportbehållare med utarmat uran utan ägarbyte, eller mottagning och avsändning av medicinsk eller industriell utrustning med strålskydd av utarmat uran, t.ex. för underhåll (se punkt 2.3.6.3 nedan – exempel 2.3).

—	Förbrukning av kärnämne: (se punkt 2.3.6.3 nedan – exempel 2.4).

4.   Vid export av kärnämne till ett tredjeland skall de personer eller företag som beviljats undantag så snart som möjligt och senast 15 dagar efter utgången av den månad när exporten ägde rum lämna en rapport till kommissionen på blanketten i bilaga X. Av denna rapport skall framgå mängden kärnämne som exporterats och vilket lager med kärnämne som fortfarande omfattas av undantaget.

Obs: Om det undantagna materialbalansområdet är undantaget även från IAEA: s kärnämneskontroll skall ett upphävande av undantaget för detta kärnämne begäras från IAEA innan exporten sker. Detta förfarande, som initieras av kommissionen, kan ta lång tid.

Exempel på exportrapport för avsändning av kärnämne utanför EU (se punkt 2.3.6.3 nedan – exempel 3)

Den 12 juli säljer en tillverkare gammautrustning innehållande utarmat uran till en kund utanför EU:

—	Exporten måste anmälas till kommissionen senast den 15 augusti med användning av bilaga X till förordning (Euratom) nr 302/2005. Tack vare denna rapport kan kommissionen para ihop internationella överföringar.

—	Redovisningen tilldelas ett löpnummer (dvs. föregående redovisningsnummer + 1).

—	Eftersom bilaga X används för två olika rapporttyper (årsrapport och exportrapport) måste rapporttypen anges i första kolumnen.

—	Kundens MBA-kod eller (om denna inte är känd) namn och adress skall anges.

—	Om tillverkaren använder en intern kod för att identifiera sina kunder kan denna användas under förutsättning att kommissionen underrättas om koderna och eventuella ändringar av dem (se exempel 3 nedan, där koden EX-C940 används för att identifiera kunden).

—	Denna export skall tas upp i årsrapporten och betecknas med inventarieförändringskod SF.

5.   Om kärnämne importeras från ett tredjeland skall de personer eller företag som beviljats undantag lämna en begäran till kommissionen om att lägga till detta material i förteckningen över material som redan omfattas av undantaget. Begäran skall lämnas till kommissionen på blanketten i bilaga IX så snart som företagen eller de personerna känner till överföringsdagen och senast 15 dagar efter utgången av den månad när överföringen äger rum.

Exempel på importrapport (se punkt 2.3.6.3 – exempel 4)

En leverantör av medicinska radioisotoper erhåller tolv transportbehållare med utarmat uran som köpts in utanför EU. Behållarna anländer den 28 augusti.

—	Mottagningen skall anmälas med användning av bilaga IX, vilket också är den blankett som används vid en första ansökan om undantag.

—	Rapporten skall lämnas in så snart överföringsdatumet är känt och senast den 15 september. Tack vare denna rapport kan kommissionen bekräfta att villkoren för undantag fortsätter att gälla och den gör det också möjligt att para ihop internationella överföringar.

—	Punkt 13 i bilaga IX: Eftersom detta inte är en första ansökan om undantag måste mottagningsdatumet anges liksom avsändarens namn och adress.

—	Mottagningen skall tas upp i årsrapporten och betecknas med inventarieförändringskod RF.

6.   Kommissionen kan i de särskilda kontrollbestämmelser som avses i artikel 6 fastställa andra specifika regler om vilken form rapporterna skall ha och hur ofta de skall lämnas.

Kommissionen kan genom de särskilda kontrollbestämmelserna bevilja undantag från de bestämmelser om rapporternas form och periodicitet som anges ovan:

—	Beroende på särskilda omständigheter i det enskilda fallet kan rapporteringsfrekvensen ändras så att verksamhetsutövaren i stället för att lämna rapporter en gång om året blir skyldig att lämna rapporter kvartalsvis, halvårsvis eller fem gånger om året.

—	Rapporterna kan ha den form som beskrivs i bilagorna III, IV och V, särskilt om särskilda kontrollbestämmelser gäller för anläggningen eller om det finns en anläggningsbilaga (FA).

7.   Om villkoren för undantag inte längre är uppfyllda, skall kommissionen upphäva undantaget på grundval av uppgifter från de personer eller företag som beviljats undantag.

När villkoren för beviljande av undantag enligt denna artikel inte längre är uppfyllda (t.ex. ändrad användning, mottagning av kärnämne som inte kan undantas …) måste den verksamhetsansvarige snarast möjligt underrätta kommissionen om detta. Kommissionen skall i varje enskilt fall meddela den verksamhetsansvarige att undantaget antingen har upphävts tills vidare (om det rör sig om en tillfällig ändring av villkoren) eller definitivt har återkallats. Rapporter måste då lämnas in i enlighet med de förfaranden och i den form som anges i artiklarna 10–18.

Om kommissionen vid sina kontroller upptäcker att en anläggning inte längre uppfyller villkoren för undantag skall den begära kompletterande upplysningar från den verksamhetsansvarige innan undantaget upphävs tills vidare eller definitivt återkallas.

2.3.7.3   Exempel

Exempel 1: Första ansökan om undantag

Exempel 2: Årsrapport

Juli	Augusti	September	Oktober	November	December
Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D=84 500 g (se DN=20 EN=4)	Inköp av utarmat uran från leverantör EU-F111 D=80 000 g (se DN=20 EN=2)	Underhåll av EU-C107 kundutrustning (3)	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D=84 500 g (se DN=20 EN=4)	Försäljning av en utrustning till kunden EX-C912 D=370 000 g (1) (se DN=20 EN=8)	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D= 370 000 g (se DN=20 EN=4)
Underhåll av EU-C107 kundutrustning (3)	Import av utarmat uran från leverantör EX-F901 D= 2 500 000 g (2) (se DN=20 EN=3)	Underhåll av EX-C903 kundutrustning (3)	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C122 D= 27 000 g (se DN=20 EN=6)	Inköp av utarmat uran från leverantör EU-F111 D= 250 000 g (se DN=20 EN=2)	Import av utarmat uran från leverantör EX-F901 D=1 000 000 g (2) (se DN=20 EN=3)
Försäljning av en utrustning till kunden EX-C940 D= 78 000 g (1) (se DN=20 EN=7)	Underhåll av EU-C177 kundutrustning (3)	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C102 D= 84 500 g (se DN=20 EN=5)	Överföring till förvarat avfall av en nedgraderad utrustning D= 55 000 g (se DN=20 EN=9)	Försäljning av en utrustning till kunden EX-C940 D= 78 000 g (1) (se DN=20 EN=7)	Underhåll av EX-C903 kundutrustning (3)

Exempel 2: Årsrapport (fortsättning)

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZYXV Redovisningsdatum: 31.1.2006 Redovisningsnummer: 20 Anläggning: Int. Soc. Eq. Radiographie _ Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1			BB		D		1 350 000	NN	strålskydd	2 b
A	2			RD	EU-F111	D		330 000	NN	strålskydd	2 b
A	3			RF	EX-F901	D		3 500 000	NN	strålskydd	2 b
A	4			SD	EU-C111	D		539 000	NN	strålskydd	2 b
A	5			SD	EU-C102	D		84 500	NN	strålskydd	2 b
A	6			SD	EU-C122	D		27 000	NN	strålskydd	2 b
A	7			SF	EX-C940	D		156 000	NN	strålskydd	2 b
A	8			SF	EX-C912	D		370 000	NN	strålskydd	2 b
A	9			TW		D		55 000	NN	strålskydd	2 b
A	10			BA		D		12 948 500	NN	strålskydd	2 b

Exempel 2.1: Årsrapport – rättelse

2.1.1 Lagret i början av perioden är inte korrekt redovisat

För att rätta ett fel i en tidigare årsrapport används bilaga X. Den rad som skall rättas identifieras med hjälp av sitt ursprungliga redovisningsnummer och det postnummer som skall anges i kolumnen ”ref.” i den nya redovisningen. Alla andra kolumner i bilagan skall fyllas i med angivande av rättelsen.

Exempel: I den senaste redovisningen (nr 20) gjordes ett skrivfel vid angivande av uppgiften om lager i början av perioden (post nr 1) och följaktligen är även det utgående bokförda lagret felaktigt (post nr 10).

En ny rapport (redovisning nr 21) måste sändas till kommissionen så snart felet upptäcks.

—	De nya värdena i redovisning 21, post 1, ersätter de värden som tagits upp i redovisning 20, post 1.

—	De nya värdena i redovisning 21, post 2, ersätter de värden som tagits upp i redovisning 20, post 10.

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZYXV Redovisningsdatum: 15.3.2006 Redovisningsnummer: 21 Anläggning: Int. Soc. Eq. Radiographie Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1	20	1	BB		D		10 530 000	NN	strålskydd	2 b
A	2	20	10	BA		D		13 128 500	NN	strålskydd	2 b

Exempel 2.1.2: De uppgifter som anges med FETSTIL är felaktiga

I det här exemplet åtgärdas några typiska fel:

—	Rättelse av den berörda anläggningen.

—	Annullering av en import.

—	Rättelse av grundämnets vikt.

—	Tillägg av en försäljning som inte redovisats.

Juli	Augusti	September	Oktober	November	December
Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D=84 500 g	Inköp av utarmat uran från leverantör EU-F111 D=80 000 g	Revidering av EU-C107 kundutrustning	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C711 D=84 500 g	Försäljning av en utrustning till kunden EX-C912 D=370 000 g	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D= 370 000 g
Revidering av EU-C107 kundutrustning	Import av utarmat uran från leverantör EX-F901 D= 2 500 000 g	Revidering av EX-C903 kundutrustning	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C122 D= 27 000 g	Inköp av utarmat uran från leverantör EU-F111 D= 250 000 g	Import av utarmat uran från leverantör EX-F901 D= 1 000 000 g Annullerat
Försäljning av en utrustning till kunden EX-C940 D= 78 000 g	Revidering av EU-C177 kundutrustning	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C102 D= 1 000 000 g	Överföring till förvarat avfall av en nedgraderad utrustning D= 55 000 g	Försäljning av en utrustning till kunden EX-C940 D= 78 000	Revidering av EX-C903 kundutrustning
			Försäljning av en utrustning till EU-C109 D= 24 500 g Ej redovisat

Av följande skäl måste en ny redovisning (nr 22) sändas till kommissionen med användning av bilaga X:

(1)

För att rätta uppgiften om berörd anläggning, som identifierar den kund som köpte utrustningen i oktober. Transaktionen har tagits upp i redovisning nr 20, post 4. — Första steget: Att stryka sändningen från kunden EU-C111. Värdena i redovisning 22, post 1, ersätter alla värden i redovisning 20, post 4. — Andra steget: Att redovisa sändningen till rätt kund, EU-C711, i en ny post (nr 2).

(2)	För att annullera importen av utarmat uran från leverantör EX-F901 som tagits upp i redovisning 20, post 3. Värdena i redovisning 22, post 3, ersätter alla värden som tagits upp i redovisning 20, post 3.

(3)	För att korrigera grundämnets vikt för den utrustning som sålts till kunden EU-C102 och som tagits upp i redovisning 20, post 5. Värdena i redovisning 22, post 4, ersätter alla värden som tagits upp i redovisning 20, post 5.

(4)	För att lägga till den oredovisade försäljningen i en ny post (nr 5).

(5)	För att justera innehavet av kärnämne: Det sista bokförda inventariet (BA) har tagits upp i redovisning 21, post 2, så denna rad måste nämnas i kolumnen ”Ref.”. Värdena i redovisning 22, post 6, ersätter alla värden som tagits upp i redovisning 21, post 2.

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZYXV Redovisningsdatum: 31.5.2006 Redovisningsnummer: 22 Anläggning: Int. Soc. Eq. Radiographie Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1	20	4	SD	EU-C111	D		454 500	NN	strålskydd	2 b
A	2			SD	EU-C711	D		84 500	NN	strålskydd	2 b
A	3	20	3	RF	EX-F901	D		2 500 000	NN	strålskydd	2 b
A	4	20	5	SD	EU-C102	D		48 500	NN	strålskydd	2 b
A	5			SD	EU-C109	D		24 500	NN	strålskydd	2 b
A	6	21	2	BA		D		12 140 000	NN	strålskydd	2 b

2.1.3. De uppgifter som anges med FETSTIL är felaktiga

Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D=84 500 g	Inköp av utarmat uran från leverantör EU-F111 D=80 000 g	Revidering av EU-C107 kundutrustning	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D= 28 500 g	Försäljning av en utrustning till kunden EX-C912 D=370 000 g	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C111 D= 370 000 g
Revidering av EU-C107 kundutrustning	Import av utarmat uran från leverantör EX-F901 D= 2 500 000 g	Revidering av EX-C903 kundutrustning	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C122 D= 27 000 g	Inköp av utarmat uran från leverantör EU-F111 D= 250 000 g	Import av utarmat uran från leverantör EX-F901 D=1 000 000 g Annullerat
Försäljning av en utrustning till kunden EX-C940 D= 78 000 g	Revidering av EU-C177 kundutrustning	Försäljning av en utrustning till kunden EU-C201 D= 84 500 g	Överföring till förvarat avfall av en nedgraderad utrustning	Försäljning av en utrustning till kunden EX-C940 D= 78 000	Revidering av EX-C903 kundutrustning
			Försäljning av en utrustning till EU-C109 D= 24 500 g

För att korrigera grundämnets vikt för den utrustning som sålts till kunden EU-C711 och som tagits upp i redovisning 22, post 2, måste en ny redovisning sändas till kommissionen med en ny post (nr 1).

Det sista bokförda inventariet (BA) som tagits upp i redovisning 22, post 6, måste justeras med hjälp av en ny post (nr 2).

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZYXV Redovisningsdatum: 31.7.2006 Redovisningsnummer: 23 Anläggning: Int. Soc. Eq. Radiographie Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1	22	2	SD	EU-C711	D		28 500	NN	strålskydd	2 b
A	2	22	6	BA		D		12 196 000	NN	strålskydd	2 b

Exempel 2.2: Årsrapport: Ingen ändring

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZYXA Redovisningsdatum: 31.1.2006 Redovisningsnummer: 2 Anläggning: Sjukhus A Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1			BB		D		250 000	NN	strålskydd	2 b
A	2			BA		D		250 000	NN	strålskydd	2 b

Exempel 2.3: Årsrapport: Avsändning och mottagning av transportbehållare hos radioisotopleverantörer

Period: 1.1.2004 till 31.12.2004: Behållarna sänds till kunderna och kommer tillbaka till radioisotopleverantören.

Period: 1.1.2005 till 31.12.2005: Rutinverksamhet plus inköp av tio nya transportbehållare; fem behållare nedgraderas och överförs till förvarat avfall.

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS(1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZMNP Redovisningsdatum: 31.1.2005 Redovisningsnummer: 2 Anläggning: CERIAN S.A. Rapporteringsperiod: från 1.1.2004 ___ till _31.12.2004__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1			BB		D		12 250 000	NN	strålskydd	2 b
A	1			BA		D		12 250 000	NN	strålskydd	2 b

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZMNP Redovisningsdatum: 31.1.2006 Redovisningsnummer: 3 Anläggning: CERIAN S.A. Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1			BB		D		12 250 000	NN	Transportbehållare	2 b
A	2			RD	EU-F614	D		125 425	NN	Transportbehållare	2 b
A	3			RA		D		-25	NN	Transportbehållare	2 b
A	4			TW		D		310 800	NN	Transportbehållare	2 b
A	5			BA				12 064 600	NN	Transportbehållare	2 b

Exempel 2.4: Årsrapport: Förbrukning av kärnämne

Ett kontrollaboratorium använder urannitrat för att tillverka filament för masspektrometrar.

Anläggningen skulle kunna beviljas undantag enligt artikel 19.2 c.

Årsredovisningen skulle kunna omfatta följande: RD för inköp av urannitrat, TU för det uran som ingår i filamenten och TW för det avfall som bildas och det slutliga innehavet.

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZMNP Redovisningsdatum: 31.1.2006 Redovisningsnummer: 3 Anläggning: Kontrollaboratorium Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 19.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
A	1			BB		L	1 %	1,346	NN	Instrumentdel	2 c
A	2			RD	FQWH	L	1 %	5,00	NN	Instrumentdel	2 c
A	3			TU		L	1 %	2,125	NN	Instrumentdel	2 c
A	4			TW		L	1 %	1,275	NN	Instrumentdel	2 c
A	5			BA		L	1 %	2,948	NN	Instrumentdel	2 c

Exempel 3: Exportrapport för utarmat uran med ägarbyte

BILAGA X ÅRSRAPPORT ELLER EXPORTRAPPORT OM KÄRNÄMNE FÖR VILKET UNDANTAG BEVILJATS (1) EUROPEISKA KOMMISSIONEN – EURATOMS KÄRNÄMNESKONTROLL Kod för materialbalansområde: ZABC Redovisningsdatum: 31.1.2006 Redovisningsnummer: 13 Anläggning: Int. Soc. Eq. Radiographie Rapporteringsperiod: från 1.1.2005 ___ till _31.12.2005__
Typ av rapport (2)	Post (3)	Ref. (4)		Uppgift om inventarieförändring (5)	Kod för materialbalansområde eller den berörda anläggningens namn och adress	Grundämne	Anrikning	Grundämnets vikt	Användning		Typ av undantag enligt artikel 20.2
		Redovisning	Post						Nukleär eller icke- nukleär (6)	Beskrivning (7)
EXP	1			SF	EX-C940	D		78 000	NN	strålskydd	2 b
Datum och plats för avsändande av rapporten: 31.7.2005 Undertecknarens namn och befattning: Underskrift:

Exempel 4: Ansökan om undantag efter inköp av behållare innehållande utarmat uran

2.4   Kapitel IV – Överföringar mellan stater (artiklarna 20–23)

Artiklarna 20 och 21 gäller för överföring av råmaterial (atområbränsle) och speciella klyvbara material. De gäller inte överföring av kärnämne i malm och överföring av kärnämnen i avfall.

Observera att bestämmelserna i de internationella avtalen mellan Euratom och tredjeländer medför att tidsfristerna uttrycks i arbetsdagar som gäller i det land som lämnar in anmälan. Hänsyn tas också till lokala och regionala helgdagar i det anmälande landet.

Observera också att en tolvmånadersperiod avser en rullande tolvmånadersperiod, och inte nödvändigtvis ett kalenderår.

2.5   Kapitel V – Särskilda bestämmelser (artiklarna 24–33)

2.5.1   Överföring av upplysningar och uppgifter till IAEA (artikel 29)

Artikeln är tagen från 1993 års ändring av förordning (Euratom) nr 3227/76.

Skälen till ändringen är fortfarande relevanta. De innebär att kommissionen – utöver sådan information som anges i avtalen med IAEA om kärnämneskontroll (nedan kallade ”kontrollavtalen”) – till IAEA även får vidarebefordra information och uppgifter som den erhåller enligt förordningen.

Därför ansågs det nödvändigt att behålla ovannämnda artikel.

Anmärkning:

När det gäller medlemsstaternas efterlevnad av tidsfristerna i artikel 32 kommer kommissionen att ta hänsyn till förseningar som kan uppstå i samband med anpassning av nationell lagstiftning under det första året då förordning (Euratom) nr 302/2005 tillämpas.

2.5.2   Bestämmelser om kärnämne som ingår i avfall (artiklarna 30–32 och bilagorna XII–XV)

2.5.2.1   Definitioner (av relevans för kärnämne i avfall)

(1)	Kärnämne i inventarium Kärnämne som ingår i avfall kommer normalt från en ”avfallsström” i någon verksamhet där kärnämne bearbetas. Sådana ”avfallsströmmar” redovisas på vedertaget sätt i de anläggningar där avfallet alstras, och de rapporteras på samma sätt som allt annat kärnämne i inventariet.

(2)

Förvarat avfall Förvarat avfall är kärnämne som uppstått under en tillverkningsprocess eller till följd av en olyckshändelse under drift, och som vid den aktuella tidpunkten inte anses kunna återvinnas, men som lagras. Den faktiska inventarieförändringen som används i bokföringsdokumentation och bokföringsrapporter benämns överföring till förvarat avfall (TW – transfer to retained waste). Material som överförs till förvarat avfall lagras i materialbalansområdet (MBA) och omfattas även framöver av IAEA: s kärnämneskontroll (enligt kontrollavtalen). Däremot tas det inte längre med i inventariet för MBA. Begreppet förvarat avfall avser kärnämne som ingår i avfall som uppmätts, eller som har uppskattats på grundval av mätningar, och som har överförts till en särskild plats inom materialbalansområdet, varifrån det kan återföras. Avfall som hör till denna kategori har normalt ännu inte konditionerats och lönar sig inte att återvinna med nuvarande teknik.

(3)

Konditionerat avfall Konditionerat avfall är kärnämne som ingår i avfall som uppmätts, eller som har uppskattats på grundval av mätningar, och som har konditionerats på ett sådant sätt – t.ex. genom inbakning i glas, cement, betong eller bitumen – att det inte längre lämpar sig för kärnteknisk användning. Den faktiska inventarieförändringen som används i bokföringsdokumentation och bokföringsrapporter kallas överföring till konditionerat avfall (TC – transfer to conditioned waste). Sådant material omfattas normalt inte längre av IAEA: s kärnämneskontroll enligt avtalet om kärnämneskontroll (den upphävs enligt punkterna 11 och 35 i INFCIRC/193, INFCIRC/263 eller INFCIRC/290). Kategorin kan också omfatta särskilda fall där IAEA: s kärnämneskontroll upphör för kärnämne i avfall som inte är helt konditionerat. När det gäller mellanaktivt eller högaktivt konditionerat avfall, som innehåller plutonium, höganrikat uran eller uran-233, för vilket kärnämneskontrollen har upphört enligt punkt 11 i INFCIRC/193, INFCIRC/263 eller INFCIRC/290, måste uppgifter om var det befinner sig eller på vilket sätt det kommer att vidarebearbetas emellertid rapporteras till IAEA enligt tilläggsprotokollets artikel 2 a viii. I detta sammanhang innefattar begreppet vidarebearbetning inte omförpackning av avfallet eller ytterligare konditionering – där separation av grundämnen inte ingår – för lagring eller slutförvaring.

(4)

Upphävande av Euratoms kärnämneskontroll Euratoms kärnämneskontroll upphävs för kärnämne som genom ett planerat utsläpp förts ut i miljön för att stanna kvar där. Kärnämne i sådana utsläpp uppmäts, eller uppskattas på grundval av mätningar. För sådant kärnämne upphävs Euratoms och IAEA: s kärnämneskontroll vid platsen för utsläppet.

(5)

Upphävande av Euratoms kärnämneskontroll för avfall med låga koncentrationer av kärnämne Euratoms kärnämneskontroll kan också upphävas för avfall som innehåller mycket låga koncentrationer av kärnämne enligt följande tabell, och som anses vara praktiskt taget omöjligt att återvinna, även om det inte skulle släppas ut i miljön. Kärnämneskontroll för avfall, som innehåller högre koncentrationer av kärnämne än i nedanstående tabell, kan i väl motiverade fall upphöra genom beslut från fall till fall. Utarmat och naturligt uran 1 000 g/ton Låganrikat uran 200 g/ton Höganrikat uran 10 g/ton Plutonium 4 g/ton

2.5.2.2   Bokföringskrav för kärnämne som ingår i avfall

(6)	Kärnämne i inventarium Kärnämne som ingår i avfall, som ännu inte har redovisats som förvarat avfall, konditionerat avfall eller avfall som släppts ut i miljön, bokförs och rapporteras som vilket annat kärnämne i inventariet som helst.

(7)

Kärnämne som ingår i förvarat avfall (artikel 30) Anläggningar som producerar, hanterar, bearbetar eller lagrar förvarat avfall tillhandahåller grundläggande tekniska beskrivningar, som ligger till grund för de särskilda kontrollbestämmelserna. Den grundläggande tekniska beskrivningen upprättas i enlighet med bilaga I-H till förordning (Euratom) nr 302/2005 om de avser en anläggning där det enbart förekommer kärnämne i avfall, eller alternativt tas de aktuella verksamheterna upp i den grundläggande tekniska beskrivningen för den anläggning där det förvarade avfallet alstras. Varje anläggning skall dessutom årligen lägga fram ett ramprogram för sin verksamhet. Det skall om möjligt omfatta båda de två år som följer på det år då programmet läggs fram. För anläggningar där förvarat avfall alstras skall detta program ingå i det verksamhetsprogram vars innehåll specificeras i artikel 5. Kärnämne överförs från huvudinventariet till förvarat avfall med användning av inventarieförändringskoden TW (överföring till förvarat avfall). Det dras av från inventariet avseende tredjelandsåtaganden och registreras normalt med åtagandekoden P. Förvarat avfall återförs till huvudinventariet med användning av koden FW (återföring av förvarat avfall – transfer from retained waste) för all bearbetning som omfattar separation av grundämnen eller för avsändning. All bearbetning av förvarat avfall som inte omfattar separation av grundämnen kan utföras utanför huvudinventariet. Den driftsansvarige informerar i sitt verksamhetsprogram Euratoms kärnämneskontroll om all sådan bearbetning. Dokumentation över detta (inklusive kärnämnesmängder) skall hållas tillgänglig vid anläggningen. Som ett första underlag skall i förekommande fall upprättas en preliminär lagerförteckning över det kärnämne som ingår i det förvarade avfallet. Denna skall innehålla en uppskattning av lagret (t.ex. med användning av formulären för förteckning över fysiskt inventarium [PIL] eller inventarieförteckning [LII]), normalt med åtagandekoden P och utgående från bästa tillgängliga värden. Den preliminära lagerförteckningen bör innehålla uppgifter om de sammanlagda mängderna av kärnämne i varje materialbalansområde, indelat i kategorier (Pu, höganrikat uran [HEU], låganrikat uran [LEU], N, D och T), och uppdelat på lagringsområden och avfallstyper. Förteckningen uppdateras varje år efter den fysiska inventeringen. I samband med Euratoms kärnämnesinspektioner skall den driftsansvarige på begäran tillhandahålla dokumentation som styrker dessa siffror. Vid avsändning anger anläggningen inventarieförändringskoden FW, följd av SD eller SF, normalt med åtagandekoden P. Efter mottagande av kärnämne som kan klassas som förvarat avfall anger den driftsansvarige koden RD eller RF, följd av TW, normalt med åtagandekoden P. Bokföringsdokumentation och driftrapporter, däribland uppgifter om alla förflyttningar, skall bevaras och på begäran tillhandahållas på plats i samband med Euratoms kärnämnesinspektioner. Det krävs ingen förhandsanmälan (artiklarna 20 och 21) för mottagande eller avsändning av förvarat avfall. De driftsansvariga skall årligen genomföra en fysisk inventering av kärnämne i det förvarade avfallet. Ingen förnyad mätning av kärnämne görs, utan inventariet fastställs på basis av bästa tillgängliga värden. Lagerförteckningen uppdateras varje år efter den fysiska inventeringen. Fysisk inventering (enligt bilaga V till förordning (Euratom) nr 302/2005) och materialbalansrapport (enligt bilaga IV till förordning (Euratom) nr 302/2005) krävs inte för kärnämne som tidigare redovisats som förvarat avfall. Alla TW- och FW-transaktioner tas med i rapporterna om inventarieförändringar (enligt bilaga III till förordning (Euratom) nr 302/2005) för det materialbalansområde där avfallet alstrats.

(8)

Kärnämne som ingår i konditionerat avfall (artikel 30) Anläggningar som producerar, hanterar, bearbetar eller lagrar konditionerat avfall tillhandahåller grundläggande tekniska beskrivningar, som ligger till grund för de särskilda kontrollbestämmelserna. Den grundläggande tekniska beskrivningen upprättas i enlighet med bilaga I-H till förordning (Euratom) nr 302/2005 om de avser en anläggning där det enbart förekommer kärnämne i avfall, eller alternativt tas de aktuella verksamheterna upp i den grundläggande tekniska beskrivningen för den anläggning där det konditionerade avfallet alstras. Varje anläggning skall dessutom årligen lägga fram ett ramprogram för sin verksamhet. Det skall om möjligt omfatta båda de två år som följer på det år då programmet läggs fram. Kärnämne överförs från huvudinventariet till konditionerat avfall med användning av inventarieförändringskoden TC (överföring till konditionerat avfall). Det dras av från inventariet avseende tredjelandsåtaganden och registreras normalt med åtagandekoden P. Där så är tillämpligt upphör IAEA: s kärnämneskontroll för detta ämne i enlighet med artiklarna 11 och 35 i kontrollavtalen. Som ett första underlag skall i förekommande fall upprättas en preliminär lagerförteckning över det kärnämne som ingår i det konditionerade avfallet. Denna skall innehålla en uppskattning av lagret (t.ex. med användning av formulären för förteckning över fysiskt inventarium [PIL] eller inventarieförteckning [LII]), normalt med åtagandekoden P och utgående från bästa tillgängliga värden. Den preliminära lagerförteckningen skall innehålla uppgifter om de sammanlagda mängderna av kärnämne i varje materialbalansområde, indelat i kategorier (Pu, höganrikat uran [HEU], låganrikat uran [LEU], N, D och T), och uppdelat på lagringsområden och avfallstyper. Förteckningen skall uppdateras varje år efter den fysiska inventeringen. I samband med Euratoms kärnämnesinspektioner skall den driftsansvarige på begäran tillhandahålla dokumentation som styrker dessa siffror. Avsändning av konditionerat avfall från anläggningen meddelas till Euratoms kärnämneskontroll med användning av formuläret i bilaga XIII. Mottagande av konditionerat avfall från länder utanför EU (eller inom EU om avsändaren inte har någon kod för materialbalansområde) meddelas med användning av formuläret i bilaga XIV. Meddelanden enligt bilagorna XIII och XIV kan lämnas i form av årliga sammanställningar och kräver ingen åtagandekod. Om inga transaktioner har ägt rum krävs inga meddelanden. Det krävs ingen förhandsanmälan (artiklarna 20 och 21) för avsändning eller mottagande av konditionerat avfall. I enlighet med åtagandena inom ramen för tilläggsprotokollet skall förhandsanmälan (artikel 31) göras till kommissionen avseende all avfallsbearbetning som omfattar mellanaktivt eller högaktivt avfall innehållande plutonium eller höganrikat uran eller uran-233 (anmälan görs enligt formuläret i bilaga XII). Detta gäller inte för omförpackning eller vidarebearbetning som inte omfattar separation av grundämnen. Ingen anmälan krävs för bearbetning av lågaktivt avfall. Enligt artikel 32 c skall dessutom varje år en rapport om ändrad placering av konditionerat avfall som innehåller plutonium, höganrikat uran eller uran-233 upprättas på blanketten i bilaga XV. Ovanstående avser i huvudsak avfall. Bokföringsdokumentation och driftrapporter, inklusive uppgifter om alla förflyttningar, skall bevaras och på begäran tillhandahållas på plats vid Euratoms kärnämnesinspektioner. De driftsansvariga skall årligen genomföra en fysisk inventering av kärnämne i det konditionerade avfallet. Ingen förnyad mätning av kärnämne görs, utan inventariet fastställs på basis av bästa tillgängliga värden. Lagerförteckningen uppdateras varje år efter den fysiska inventeringen. Rapport om inventarieförändringar (bilaga III till förordning (Euratom) nr 302/2005), förteckning över fysiskt inventarium (bilaga V till förordning (Euratom) nr 302/2005) och materialbalansrapport (bilaga IV till förordning (Euratom) nr 302/2005) krävs inte för kärnämne som tidigare redovisats som konditionerat avfall.

(9)

Kärnämne för vilka Euratoms kärnämneskontroll kan upphävas Kärnämne från huvudinventariet som släpps ut i miljön får transaktionskod TE (utsläpp i miljön – discard to the environment) och dras av från inventariet avseende tredjelandsåtaganden. För sådant kärnämne upphävs Euratoms kärnämneskontroll. Kärnämne, för vilket Euratoms kärnämneskontroll skall upphävas, men som inte släpps ut i miljön, dras av dels från huvudinventariet med användning av transaktionskoden TU (användningen har upphört – termination of use), dels från det berörda åtagandekodkontot.

2.5.2.3   Exempel på olika typer av ”avfall” och hur de rapporteras

I tabellen nedan ges exempel på vanliga avfallsströmmar i EU: s kärnbränslecykel, och rapporteringsrutiner för dem.

För att kärnämne skall få klassificeras som konditionerat avfall (TC) måste det vara inbakat i en matrix av glas, cement, betong eller bitumen på ett sätt som gör att det inte längre lämpar sig för kärnteknisk användning. Den driftsansvarige och kommissionen kan komma överens om rapportrutiner från fall till fall. Riktlinjerna för de koncentrationer som provisoriskt tillämpas av Euratoms kärnämneskontroll (och i tillämpliga fall av IAEA) är samma som rekommenderas av IAEA-medlemsstaternas sakkunniga och som ingår i IAEA: s policydokument nr 14 om avfall.

Kärnämne som ingår i ”avfall”

Exempel på rapportering enligt förordning (Euratom) nr 302/2005

Materialbeskrivning	Transaktionskod
Utbränt kärnbränsle i bränslebassänger	NMI (kärnämne i inventarium – Nuclear Material on Inventory)
Utbränt kärnbränsle i behållare för torrlagring	NMI
Utbränt kärnbränsle i lagringssilon	NMI
Utbränt kärnbränsle i slutförvar	NMI
Lösning innehållande klyvningsprodukter i upparbetningsanläggningar	Normalt TW vid förvaring
Bränslefragment och rester från PIE (efterbestrålningsundersökning) inbakade i cementmatrix	TC vid konditionering
Inkapslingsmaterial som upplösts i upparbetningsanläggningar, inbakat i cementmatrix	TC vid konditionering
Spån tömda från behållare med medföljande kärnämne (från upparbetningsanläggningar), inbakade i cementmatrix	TC vid konditionering
Oupplösta fina kornfraktioner i upparbetningsanläggningar	TW vid förvaring eller TC vid konditionering
Vätskeformiga utsläpp från olika slags verksamhet	TW vid förvaring eller TC vid konditionering
Förglasat avfall från upparbetningsanläggningar	Normalt TC vid konditionering.
Cementinbakat avfall från upparbetningsanläggningar	TC vid konditionering
Lager för radioaktivt avfall innehåller ofta olika mängder av uran och torium	Beroende på varje enskilt fall
Annat plutoniumkontaminerat material	TW vid förvaring eller TC vid konditionering
Kärnämne som återfunnits under avveckling och rengöring av gamla anläggningar	Bokförs först som GA eller FW och därefter som TW vid förvaring eller TC vid konditionering
Avfall i anläggningar för uranbearbetning	Beroende på varje enskilt fall

2.5.2.4   Kontroller

1.

Kärnämne i inventarium Så länge kärnämnet är kvar i inventariet och inte har överförts till någon av typerna av ”avfall”, gäller alla rutiner som är fastlagda för kärnämneskontrollen på anläggningen. Till dem hör normalt kontroll av den grundläggande tekniska beskrivningen, fysisk kontroll av inventarier, mottagande och avsändning samt kontroll av bokföringssystem, bokföringsdokumentation, bokföringsrapporter och driftrapporter.

2.

Kärnämne som ingår i förvarat avfall Kärnämneskontrollen är normalt begränsad till kontroll av de grundläggande tekniska beskrivningarna samt av bokföringsdokumentation och driftrapporter. Syftet med kontrollen av de grundläggande tekniska beskrivningarna är att få bekräftat att anläggningen drivs i enlighet med vad som uppgetts. På förvarat avfall görs normalt inga fysiska kontroller. Inom ramen för sin kärnämneskontroll har Euratom emellertid rätt att begära fysiska kontroller för att reda ut fall av bristande överensstämmelse.

3.

Kärnämne som ingår i konditionerat avfall Kärnämneskontrollen är normalt begränsad till kontroll av de grundläggande tekniska beskrivningarna samt av bokföringsdokumentation och driftrapporter. Syftet med kontrollen av den grundläggande tekniska beskrivningen är att få bekräftat att anläggningen drivs i enlighet med vad som redovisats. På konditionerat avfall görs normalt inga fysiska kontroller. Inom ramen för sin kärnämneskontroll har Euratom emellertid rätt att begära fysiska kontroller för att reda ut fall av bristande överensstämmelse.

2.6   Kapitel VII – Slutbestämmelser (artiklarna 35–40)

Beträffande konfidentiella uppgifter (artikel 35) skall sekretessklassen för information, som en driftsansvarig eller medlemsstat lämnar in till kommissionen – eller vice versa – vara lägst den som uppgiftslämnaren har krävt.

När en driftsansvarig, en medlemsstat eller kommissionen säkerhetsklassificerar dokument, skall säkerhetsåtgärderna i Euratoms förordning nr 3 av den 31 juli 1958 genomföras. När säkerhetsklassificerad information överförs på elektromagnetisk väg – dvs. elektroniskt eller på elektromagnetiskt medium – till kommissionen, skall bestämmelserna i kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (7) följas. Punkt 25.5.5 i bilagan är särskilt relevant.

Under övergångsperioden (artikel 39) får personer och företag fortsätta att använda bilagorna II, III och IV till förordning (Euratom) nr 3227/76 för sin rapportering.

Om en person eller ett företag för sin rapportering vill övergå till att använda bilagorna III, IV och V till förordning (Euratom) nr 302/2005 inom tre år efter det att den har trätt i kraft, skall personen eller företaget underrätta kommissionen om detta. Därefter får rapporteringen göras med hjälp av de nya bilagorna.

Om en person eller ett företag fortfarande tre år efter det att förordningen har trätt i kraft inte har möjlighet att börja använda bilagorna III, IV och V för sin rapportering, skall personen eller företaget begära att kommissionen förlänger övergångsperioden och samtidigt lägga fram en plan för genomförandet av bytet. Övergångsperioden får förlängas med högst två år.

Kommissionen vill genom detta förfarande – dvs. skyldigheten att begära förlängning av övergångsperioden – kunna följa hur personerna eller företagen framskrider med införandet av den nya rapporteringsformen, så att hela omläggningen kan ske inom den femårsperiod som föreskrivs i förordningen.

3.   SAMMANFATTNING AV RAPPORTERINGKRAVEN (VEM, NÄR, VAD?)

Vem?	När?	Vad?	Hänvisning
Personer och företag som uppför eller driver en anläggning för produktion, isotopseparation, upparbetning, förvaring eller varje annan användning av kärnämne, t.ex. elproduktion i reaktorer, forskning i kritiska anläggningar (uppställningar) och nolleffektanläggningar, konvertering, bränsleframställning, malmkoncentration samt bearbetning och förvaring av avfall.	200 dagar innan den första leveransen av kärnämne skall tas emot.	Grundläggande teknisk beskrivning, bilaga I.	Artiklarna 3 och 4
Personer, företag och enheter som utsetts till områdesföreträdare av respektive medlemsstat som är part i kontrollavtalens tilläggsprotokoll som undertecknades den 22 september 1998.	Inom 120 dagar efter det att tilläggsprotokollet har trätt i kraft.	Redovisning med en allmän beskrivning av anläggningen baserad på frågeformuläret i bilaga II. Beskrivningen skall uppfylla kraven i tilläggsprotokollets artikel 2 a iii.	Artikel 3
Personer, företag, och enheter som utsetts till områdesföreträdare av respektive medlemsstat som är part i kontrollavtalens tilläggsprotokoll som undertecknades den 22 september 1998.	Senast den 1 april varje år.	Uppdatering av ovannämnda redovisning.	Artikel 3
Personer och företag som uppför en ny anläggning där inventariet eller den årliga omsättningen av kärnämne överskrider ett effektivt kilogram.	Minst 200 dagar före byggstart.	Alla relevanta uppgifter om ägare, driftsansvarig, ändamål, plats, typ, kapacitet och planerat datum för idrifttagande.	Artikel 4
Personer och företag som driver anläggningar för bearbetning eller förvaring av avfall samt för malmproduktion vilka redan fanns när förordningen trädde i kraft och för vilka inga grundläggande tekniska beskrivningar tidigare har lämnats in.	Inom 120 dagar efter det att förordningen har trätt i kraft.	Grundläggande teknisk beskrivning, bilaga I	Artikel 4
Personer och företag som drev en befintlig anläggning när förordningen trädde i kraft och som kan lämna ytterligare information (beträffande ”användning”) vilka krävs enligt frågeformuläret i bilaga I.	Inom 120 dagar efter det att förordningen har trätt i kraft.	Grundläggande teknisk beskrivning, ytterligare uppgifter till bilaga I (i form av skrivelse).	Artikel 4
Personer och företag som uppför eller driver en anläggning där man inför ändringar i de grundläggande tekniska beskrivningarna, eller anläggningar i anslutningsländer.	Inom 30 dagar efter det att ändringen genomförts, eller inom 30 dagar efter det att landet har anslutits till EU.	Ändringar i den grundläggande tekniska beskrivningen.	Artikel 4
Personer och företag som driver en anläggning.	Årligen.	Ett årligt ramprogram för verksamheter på basis av de allmänna råden i bilaga XI. Det är särskilt viktigt att ange preliminära datum för fysisk inventering.	Artikel 5
Personer och företag som driver en anläggning där man planerar att genomföra en fysisk inventering.	Minst 40 dagar före inventeringen.	Arbetsplan för inventeringen.	Artikel 5
Personer och företag som driver en anläggning där man genomför ändringar som påverkar ramprogrammet för verksamheterna. Den fysiska inventeringen är särskilt viktig.	Utan dröjsmål.	Uppdaterat ramprogram för verksamheterna. Den fysiska inventeringen är särskilt viktig.	Artikel 5
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som mottagit en motiverad begäran från kommissionen om att inkomma med ytterligare uppgifter eller klargöranden beträffande bokföringsrapporterna.	Inom tre veckor efter det att begäran har mottagits.	Ytterligare uppgifter eller klargöranden som kommissionen har begärt.	Artikel 10
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 som ännu inte har sänt in en första inventarieförteckning i enlighet med förordning (Euratom) nr 3227/76 och som inte driver anläggningar för bearbetning eller förvaring av avfall.	Inom 30 dagar efter det att förordningen har trätt i kraft.	Ett första bokfört inventarium av allt kärnämne som anläggningarna innehar. Inventariet skall upprättas enligt formuläret i bilaga V.	Artikel 11
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som driver en anläggning där inventarieförändringar har ägt rum under kalendermånaden och där en fysisk inventering har genomförts den sista dagen i månaden.	Om ingen frist anges i särskilda kontrollbestämmelser: senast inom 15 dagar räknat från utgången av den månad då inventarieförändringarna ägde rum eller konstaterades.	Inventarieförändringsrapporter för allt kärnämne. Rapporterna skall upprättas enligt formuläret i bilaga III.	Artikel 12
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som driver en anläggning där en fysisk inventering har genomförts på en annan dag än den sista i månaden.	Snarast möjligt, dock senast inom 30 dagar räknat från den dag då den fysiska inventeringen genomfördes.	Inventarieförändringsrapporter för allt kärnämne. Rapporterna skall upprättas enligt formuläret i bilaga III och skall innehålla alla förändringar från den första dagen i månaden fram till och med dagen för den fysiska inventeringen.	Artikel 12
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som driver en anläggning där en fysisk inventering har genomförts på en annan dag än den sista i månaden.	Om ingen frist anges i särskilda kontrollbestämmelser: senast inom 15 dagar räknat från utgången av den månad då inventarieförändringarna ägde rum eller konstaterades.	Inventarieförändringsrapporter för allt kärnämne. Rapporterna skall upprättas enligt formuläret i bilaga III och skall innehålla alla förändringar från den första dagen efter den fysiska inventeringen fram till och med den sista dagen i månaden.	Artikel 12
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som driver en anläggning där inga inventarieförändringar har ägt rum under kalendermånaden.	Om inte annat anges i de särskilda kontrollbestämmelserna: senast inom 15 dagar räknat från utgången av den månad då inventarieförändringarna ägde rum eller konstaterades.	Inventarieförändringsrapporter för allt kärnämne. Rapporterna skall upprättas enligt formuläret i bilaga III, med utgående bokfört inventarium från föregående månad.	Artikel 12
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1.	Om inte annat anges i de särskilda kontrollbestämmelserna: varje kalenderår inom 14 månader efter närmast föregående inventering.	Fysisk inventering.	Artikel 13
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som genomfört en fysisk inventering.	Snarast möjligt, dock senast inom 30 dagar räknat från den dag då den fysiska inventeringen genomfördes.	Materialbalansrapporter upprättade enligt formuläret i bilaga IV. En förteckning över fysiskt inventarium upprättad enligt formuläret i bilaga V.	Artikel 13
Personer och företag som konstaterar att inneslutningen oväntat har förändrats från den som anges i de särskilda kontrollbestämmelserna så att ett otillåtet bortförande av kärnämne har blivit möjligt.	Så fort förändringen har konstaterats.	Särskild rapport.	Artiklarna 14 och 15
Personer och företag som bedömer att det har förekommit eller skulle kunna inträffa en ökning eller förlust av kärnämne (som överskrider de gränser som är angivna i de särskilda kontrollbestämmelserna). Om det saknas särskilda kontrollbestämmelser skall en särskild rapport upprättas om alla sådana ökningar eller förluster.	Så fort ökningen eller förlusten har konstaterats.	Särskild rapport.	Artiklarna 14 och 15
Personer och företag som har lämnat in en särskild rapport i enlighet med artikel 14 och som har mottagit en begäran från kommissionen om ytterligare uppgifter eller förklaringar beträffande rapporten.	Utan dröjsmål.	Begärda förklaringar.	Artikel 14
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som driver en reaktor.	Senast när bestrålat bränsle överförs från ett materialbalansområde som utgörs av en reaktor.	Beräknade uppgifter om nukleära transformationer skall redovisas i inventarieförändringsrapporten.	Artikel 16
Producenter och användare av kärnämne som i enlighet med artikel 19 är berättigade till undantag från bestämmelserna om i vilken form och hur ofta de rapporter som anges i artiklarna 10–18 skall lämnas in (form och periodicitet).	Vid behov.	Begäran om undantag upprättad enligt formuläret i bilaga IX.	Artikel 19
Personer och företag som beviljats undantag.	Senast den 31 januari varje år.	Rapport med beskrivning av läget vid utgången av närmaste föregående kalenderår. Rapporten skall upprättas enligt formuläret i bilaga X.	Artikel 19
Personer och företag som beviljats undantag och som säljer kärnämne till tredjeland.	Snarast möjligt, dock senast inom 15 dagar räknat från utgången av den månad under vilken överföringen av kärnämne ägde rum.	Rapport med uppgift om mängden kärnämne som sålts och exporterats samt storleken av det lager av kärnämne som fortfarande omfattas av undantag. Rapporten skall upprättas enligt formuläret i bilaga X.	Artikel 19
Personer och företag som beviljats undantag och som köper kärnämne från tredjeland.	Så snart personen eller företaget vet datumet för överföringen, dock senast inom 15 dagar räknat från utgången av den månad under vilken överföringen av kärnämne ägde rum.	Begäran om att den aktuella mängden kärnämne skall läggas till den förteckning över kärnämne som beviljats undantag. Begäran skall upprättas enligt formuläret i bilaga IX.	Artikel 19
Personer och företag som beviljats undantag.	Villkoren för undantag är inte längre uppfyllda.	Underrätta kommissionen.	Artikel 19
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som i enlighet med artikel 20 exporterar eller avsänder råmaterial (atområbränsle) eller speciellt klyvbart material.	Efter det att avtalet om överföringen ingåtts; underrättelsen skall ha inkommit till kommissionen senast åtta arbetsdagar innan materialet förpackas för överföringen.	Förhandsanmälan enligt formuläret i bilaga VI.	Artikel 20
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som i enlighet med artikel 21 importerar eller mottar råmaterial (atområbränsle) eller speciellt klyvbart material.	Så långt i förväg som möjligt innan materialet beräknas ankomma, dock senast på dagen för mottagandet; underrättelsen skall inkomma till kommissionen senast fem arbetsdagar innan materialet packas upp.	Förhandsanmälan enligt formuläret i bilaga VII.	Artikel 21
Personer och företag som förhandsanmäler en överföring som görs i enlighet med artikel 20 eller 21 och som erhåller information om att kärnämne har gått förlorat eller verkar ha gått förlorat till följd av exceptionella omständigheter eller en incident.	Utan dröjsmål.	Särskild rapport enligt artikel 15.	Artikel 22
Personer och företag som förhandsanmäler en överföring som görs i enlighet med artikel 20 eller 21.	Utan dröjsmål.	Ändring av datum för förpackandet av kärnämne före överföringen, ändring av datum för transporten av kärnämne i samband med överföringen, eller ändring av datum för uppackningen av kärnämne. De nya datumen skall anges om dessa är kända.	Artikel 23
Personer och företag som utvinner eller exporterar malm till tredjeland.	Senast på dagen för avsändningen.	Exportdeklaration med uppgift om mängd material som har avsänts från respektive gruva. Formuläret i bilaga VIII skall användas.	Artikel 25
Personer eller företag som utvinner och avsänder malm till medlemsstater i EU.	Senast den 31 januari varje år.	Exportdeklaration med uppgift om mängd material som har avsänts från respektive gruva. Formuläret i bilaga VIII skall användas.	Artikel 25
Personer eller företag som bearbetar eller lagrar kärnämne som tidigare redovisats som förvarat eller konditionerat avfall.	Inom 120 dagar efter det att förordningen har trätt i kraft.	En preliminär lagerförteckning över allt kärnämne uppdelat på kategorier, lagringsområden och avfallstyper.	Artikel 30
De personer eller företag som avses i artikel 3.1 skall lämna in en förhandsanmälan till kommissionen om bearbetningskampanjer avseende material som tidigare redovisats som förvarat eller konditionerat avfall, exklusive ompackning eller ytterligare konditionering utan separation av grundämnen.	Skall inkomma till kommissionen senast 200 dagar innan kampanjen börjar.	Denna förhandsanmälan, som upprättas enligt formuläret i bilaga XII, skall innehålla uppgift om mängden material per sats (endast plutonium, höganrikat uran och uran-233), formen (glas, högaktiv vätska etc.), kampanjens planerade längd samt den plats där materialet finns före och efter kampanjen.	Artikel 31
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1 och som deltar i överföringar av material som tidigare har redovisats som konditionerat avfall.	Senast den 31 januari varje år.	Årsrapporter om följande:   Avsändningar eller export av konditionerat avfall. Rapporterna skall upprättas enligt formuläret i bilaga XIII.   Mottaganden eller import av konditionerat avfall. Rapporterna skall upprättas enligt formuläret i bilaga XIV.   Avsändningar eller export av konditionerat avfall. Rapporterna skall upprättas enligt bilaga XV.	Artikel 32
Sådana personer och företag som anges i artikel 3.1.	Inom tre år från det att förordningen har trätt i kraft.	Underrätta kommissionen om datum när man planerar att börja använda formulären i bilagorna III, IV och V för sin rapportering.	Artikel 39

4.   TILLÄGG

4.1   XML-schemat

XSD-rapporteringsschema

4.2   CRC-algoritmen

CRC – exempel på kod i ”C”

4.3   Lista över adresser på Internet

XML-schemat, CRC-algoritmen och plats där de vanligaste frågorna besvaras: http://forum.europa.eu.int

För allmänna upplysningar om XML: http://www.xml.org

---

(1)  EGT L 363, 31.12.1976, s. 1.

(2)  Andra uppgifter för områdesföreträdaren, t.ex. att underrätta de driftsansvariga i ett område om en pågående inspektion av ett av områdets materialbalansområden (eftersom detta skulle kunna utgöra grunden för ett utökat tillträde med två timmars varsel) eller bevilja tillträde till områdets samtliga byggnader (ett område kan även omfatta andra byggnader än sådana där det finns kärnämne), kan fastställas efter överenskommelse med den driftsansvarige och den berörda medlemsstaten.

(3)  ”Guidelines and Format for Preparation and Submission of Declarations Pursuant to Article 2&3 of the Model Protocol Additional to the Safeguards Agreements”, augusti 1997.

(4)  Denna bilaga motsvaras av tilläggsprotokollets artikel 2a iii, enligt vilken det krävs en allmän beskrivning av alla byggnader i området med angivande av deras användning (om detta inte framgår av beskrivningen), deras innehåll osv.

(5)  Icke-nukleära LOF-anläggningar innehållande kärnämne som inte omfattas av ett undantag. Termen ”LOF” i dessa allmänna råd avser anläggningar där man använder kärnämne i mindre mängder än ett effektivt kilogram.

(6)  Observera att rivningsarbete fortfarande kan pågå efter det att anläggningen fått status som ”nedlagd”.

(7)  EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.