This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32005R0001
Council Regulation (EC) No 1/2005 of 22 December 2004 on the protection of animals during transport and related operations and amending Directives 64/432/EEC and 93/119/EC and Regulation (EC) No 1255/97
Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97
Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97
EUT L 3, 5.1.2005, p. 1–44
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(BG, RO, HR)
In force
5.1.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 3/1 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1/2005
av den 22 december 2004
om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt protokollet om djurskydd och djurens välfärd som fogas till fördraget skall gemenskapen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd vid utformning och genomförande av politiken i fråga om jordbruk och transport. |
(2) |
Rådet har, i enlighet med rådets direktiv 91/628/EEG av den 19 november 1991 om skydd av djur vid transport (3), antagit regler om djurtransport i syfte att undanröja tekniska hinder för handeln med levande djur och möjliggöra smidigt fungerande marknadsorganisationer, samtidigt som en tillfredsställande skyddsnivå för djuren säkras. |
(3) |
I kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om de erfarenheter medlemsstaterna gjort efter genomförandet av rådets direktiv 95/29/EG av den 29 juni 1995 om ändring av direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport (4), som lades fram i enlighet med direktiv 91/628/EEG, rekommenderades en ändring av gällande gemenskapslagstiftning på detta område. |
(4) |
De flesta medlemsstater har ratificerat Europeiska konventionen om skydd av djur under internationella transporter, och rådet har givit kommissionen mandat att på gemenskapens vägnar förhandla om den ändrade Europeiska konventionen om skydd av djur under internationella transporter. |
(5) |
Långa djurtransporter, även långa transporter av djur som förs till slakt, bör med hänsyn till djurens välbefinnande begränsas i största möjliga utsträckning. |
(6) |
Rådet uppmanade den 19 juni 2001 (5) kommissionen att lägga fram förslag i syfte att se till att den gällande gemenskapslagstiftningen genomförs effektivt och säkerställa en sträng kontroll av dess efterlevnad, förbättra djurskyddet och djurens välbefinnande, förhindra förekomst och spridning av smittsamma djursjukdomar samt införa skärpta krav för att trygga djurens välbefinnande och hälsa under och efter transporten, så att smärta och lidande undviks. |
(7) |
Europaparlamentet uppmanade den 13 november 2001 kommissionen att lägga fram förslag till ändring av nuvarande gemenskapsbestämmelser om transport av djur och i samband med detta i synnerhet att
|
(8) |
Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande avgav den 11 mars 2002 ett yttrande om djurs välbefinnande under transport. Gemenskapslagstiftningen bör därför ändras så att nya vetenskapliga rön beaktas samtidigt som nödvändigheten av att denna lagstiftning skall kunna tillämpas inom en snar framtid ges högsta prioritet. |
(9) |
Särskilda bestämmelser för fjäderfä, katter och hundar kommer att anges i aktuella förslag när respektive yttranden från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) föreligger. |
(10) |
Mot bakgrund av erfarenheterna av direktiv 91/628/EEG när det gäller harmonisering av gemenskapslagstiftning om djurtransport och de svårigheter som har uppstått på grund av skillnaderna i införlivandet av det direktivet på nationell nivå, är det lämpligare att fastställa gemenskapsregler på detta område i en förordning. I avvaktan på detaljerade bestämmelser för vissa arter med särskilda behov som utgör en mycket begränsad del av gemenskapens djur är det lämpligt att ge medlemsstaterna möjlighet att fastställa eller behålla särskilda nationella tilläggsbestämmelser för transport av sådana djurarter. |
(11) |
För att säkerställa en enhetlig och effektiv tillämpning av denna förordning i hela gemenskapen mot bakgrund av dess grundläggande princip enligt vilken djuren inte får transporteras på ett sådant sätt att de riskerar att skadas eller orsakas onödigt lidande, är det lämpligt att fastställa detaljerade bestämmelser som tar upp de särskilda behov som uppkommer i samband med olika transportformer. Sådana detaljerade bestämmelser bör tolkas och tillämpas i enlighet med ovannämnda princip och de bör uppdateras vid lämplig tidpunkt så snart som de – särskilt med beaktande av nya vetenskapliga utlåtanden – visar sig inte längre säkerställa överensstämmelse med ovan nämnda princip när det gäller vissa djurarter eller vissa transportformer. |
(12) |
Transport i kommersiellt syfte begränsar sig inte till transporter som innebär ett omedelbart utbyte av pengar, varor eller tjänster. Transport i kommersiellt syfte inbegriper bl.a. transporter som leder till eller syftar till direkt eller indirekt vinst. |
(13) |
Urlastning och därpå följande omlastning av djuren kan även utgöra en källa till stress för dem, och kontakter vid kontrollstationer (tidigare kallade mellanstationer) kan under vissa förhållanden leda till att infektionssjukdomar sprids. Det är därför lämpligt att föreskriva särskilda åtgärder för att skydda djurens hälsa och välbefinnande när de vilar vid kontrollstationer. Följaktligen är det nödvändigt att ändra bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1255/97 av den 25 juni 1997 om gemenskapskriterier för mellanstationer och om ändring av färdplanen i bilagan till direktiv 91/628/EEG (6). |
(14) |
Otillfredsställande förhållanden avseende djurens välbefinnande beror ofta på bristande kunskaper. Det bör därför ställas krav på att alla personer som hanterar djur under transport skall ha genomgått en utbildning och denna utbildning, bör bara ges av organisationer som är godkända av behöriga myndigheter. |
(15) |
Villkoren för djurens välbefinnande under transport är i första hand beroende av transportörernas agerande. Transportörerna kan bedriva sin verksamhet fritt i olika medlemsstater och det kan därför vara svårt för behöriga myndigheter att utföra sina kontroller. Transportörerna bör därför i högre grad kunna ställas till svars och öppenheten bör vara större i fråga om deras ställning och verksamhet. I synnerhet bör de kunna visa att de har tillstånd, att de systematiskt rapporterar eventuella problem och att de noggrant journalför sina åtgärder samt resultaten av dessa. |
(16) |
Det är inte bara transportörerna som är involverade i arbetet med djurtransporter, utan även andra kategorier av aktörer som uppfödare, handlare, uppsamlingscentraler och slakterier. Vissa skyldigheter beträffande djurens välbefinnande bör därför utvidgas till att gälla alla involverade aktörer. |
(17) |
Uppsamlingscentraler spelar en väsentlig roll vid transport av vissa djurarter. Det är därför viktigt att se till att anställda vid och besökare till dessa centraler känner till och följer gemenskapslagstiftningen om skydd av djur under transport. |
(18) |
Långa transporter torde ha större negativ inverkan på djurens välbefinnande än korta transporter. Det bör därför finnas särskilda förfaranden som gör att reglerna efterlevs i högre grad, bl.a. genom bättre möjligheter att spåra sådana transporter. |
(19) |
I rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter (7) fastställs längsta tillåtna körtider och kortast tillåtna viloperioder för förare. Befordran av djur bör regleras på ett liknande sätt. I rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (8) fastställs att färdskrivare skall installeras och användas för att sörja för en effektiv kontroll av att den sociala lagstiftningen om vägtransporter efterlevs. Det är nödvändigt att registrerade uppgifter skickas vidare och kontrolleras så att reglerna om längsta tillåtna transporttid enligt djurskyddslagstiftningen verkställs. |
(20) |
Bristande informationsutbyte mellan behöriga myndigheter leder till att gemenskapslagstiftningen om skydd av djur under transport inte tillämpas på ett tillfredsställande sätt. Man bör därför införa flexibla förfaranden för att förbättra samarbetet mellan behöriga myndigheter i de olika medlemsstaterna. |
(21) |
Registrerade hästdjur, enligt definitionen i artikel 2 c i direktiv 90/426/EEG (9), transporteras ofta i icke-kommersiella syften och sådana transporter måste genomföras i enlighet med de övergripande målen för denna förordning. Med hänsyn till dessa transporters art tycks det vara lämpligt att avvika från vissa bestämmelser när registrerade hästdjur transporteras för tävlingar, kapplöpningar, kulturella evenemang eller avel. Det är dock inte lämpligt att tillämpa en sådan avvikelse för hästdjur avsedda att föras till slakt antingen direkt eller efter transitering via en marknad eller ett uppsamlingsställe för slaktdjur, vilka i enlighet med artikel 2 d och artikel 8.1 andra strecksatsen i direktiv 90/426/EEG skall betraktas som ”hästdjur för slakt”. |
(22) |
Otillfredsställande uppföljning av överträdelser av djurskyddslagstiftningen uppmuntrar till bristande efterlevnad av denna lagstiftning, vilket i sin tur snedvrider konkurrensen. Enhetliga förfaranden bör därför fastställas för hela gemenskapen så att kontrollerna skärps och påföljder i ökad utsträckning utdöms för överträdelser av djurskyddslagstiftningen. Medlemsstaterna bör införa bestämmelser om påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och se till att de tillämpas. Påföljderna måste vara effektiva, proportionella och avskräckande. |
(23) |
Ett avsevärt antal djur transporteras mycket långa sträckor från och inom gemenskapen med fartyg för djurtransport, och sådana sjötransporter kan kontrolleras vid avsändningsorten. Särskilda åtgärder och normer bör därför fastställas för detta transportsätt. |
(24) |
För att gemenskapslagstiftningen skall vara konsekvent bör rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (10) ändras så att det anpassas till denna förordning i fråga om godkännandet av uppsamlingscentraler och de krav som ställs på transportörer. |
(25) |
Även rådets direktiv 93/119/EG av den 22 december 1993 om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning (11) bör ändras så att det anpassas till denna förordning i fråga om användningen av elektriska pådrivare. |
(26) |
I rådets direktiv 89/608/EEG av den 21 november 1989 om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas myndigheter och samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av lagstiftningen om veterinära frågor och avelsfrågor (12) fastställs regler och informationsförfaranden som bör gälla för djurens välbefinnande under transport, så att det säkerställs att denna förordning efterlevs. |
(27) |
I kommissionens beslut 98/139/EG (13) fastställs vissa regler angående kontroller på plats inom veterinärområdet som utförs av kommissionens experter i medlemsstaterna, och dessa regler torde vara relevanta för att säkerställa att denna förordning efterlevs på ett enhetligt sätt. |
(28) |
I denna förordning fastställs bestämmelser för ventilationen i vägfordon för långa djurtransporter. Rådets förordning (EG) nr 411/98 av den 16 februari 1998 om tilläggsnormer avseende skydd av djur vilka skall tillämpas på vägfordon som används när befordran tar längre tid än åtta timmar (14) bör därför upphävas. |
(29) |
Rådet bör genom ett enkelt förfarande kunna uppdatera vissa viktiga tekniska aspekter av denna förordning, särskilt på grundval av en bedömning av dess inverkan på transporter av levande djur inom en utvidgad gemenskap och fastställa specifikationerna för det navigeringssystem som skall användas för alla vägtransportmedel, mot bakgrund av den framtida tekniska utvecklingen på området, exempelvis förverkligandet av Galileosystemet. |
(30) |
Det är lämpligt att medge en möjlighet att införa undantag när det gäller vissa regioner som är belägna långt från det europeiska fastlandet, särskilt de yttersta randområden som avses i artikel 299 i fördraget. |
(31) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (15). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
RÄCKVIDD, DEFINITIONER OCH ALLMÄNNA VILLKOR FÖR TRANSPORT AV DJUR
Artikel 1
Räckvidd
1. Denna förordning skall tillämpas på transport av levande ryggradsdjur inom gemenskapen, inklusive de särskilda kontroller som behöriga tjänstemän skall genomföra av sändningar som ankommer till eller lämnar gemenskapens tullområde.
2. Endast artiklarna 3 och 27 skall tillämpas på
a) |
transporter av djur som utförs av uppfödare med användning av jordbruksfordon eller egna transportmedel i sådana fall där de geografiska förhållandena kräver en transport för årstidsbetingad transhumance för vissa typer av djur, |
b) |
transporter av egna djur som uppfödarna utför med egna transportmedel på avstånd understigande 50 km från deras anläggning. |
3. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att vidta strängare nationella åtgärder som syftar till att förbättra djurens välbefinnande under transporter som endast äger rum på deras territorium eller under sjötransporter från deras territorium.
4. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av för gemenskapen gällande veterinärlagstiftning.
5. Denna förordning skall inte tillämpas på djurtransporter som inte har samband med en ekonomisk verksamhet och inte heller på djurtransporter som på veterinärs inrådan företas direkt till eller från veterinärmottagning eller klinik.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
a) |
djur: levande ryggradsdjur. |
b) |
uppsamlingscentral: platser som anläggningar, uppsamlingsställen och marknader, där tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin från olika anläggningar grupperas för att utgöra sändningar. |
c) |
skötare: person som direkt ansvarar för djurens välbefinnande och som ledsagar djuren under befordran. |
d) |
gränskontrollstation: varje kontrollstation som utformats och godkänts i enlighet med artikel 6 i direktiv 91/496/EEG (16) för utförande av veterinärkontroller på djur som anländer från tredjeländer till gemenskapens gräns. |
e) |
gemenskapens veterinärlagstiftning: den lagstiftning som förtecknas i kapitel I i bilaga A till direktiv 90/425/EEG (17) och alla därav följande tillämpningsföreskrifter. |
f) |
behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som är behörig att utföra kontroller av djurens välbefinnande eller en myndighet till vilken den har delegerat denna behörighet. |
g) |
behållare: bur, box, låda eller annan styv konstruktion som används för transport av djur, men som inte är ett transportmedel. |
h) |
kontrollstationer: kontrollstationer i den mening som avses i förordning (EG) nr 1255/97. |
i) |
utförselställe: gränskontrollstation eller varje annan plats som en medlemsstat har anvisat och där djur lämnar gemenskapens tullområde. |
j) |
befordran: hela transporten från avsändningsorten till bestämmelseorten, inklusive eventuell urlastning, förvaring och ilastning vid mellanstationer under befordran. |
k) |
djurhållare: fysisk eller juridisk person, med undantag för en transportör, som antingen permanent eller tillfälligt är ansvarig för eller hanterar djur. |
l) |
fartyg för djurtransport: fartyg, med undantag för rorofartyg och fartyg som transporterar djur i flyttbara behållare, som används eller är avsett att användas för transport av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin. |
m) |
lång transport: befordran som överskrider åtta timmar räknat från den tidpunkt då det första djuret i sändningen flyttas. |
n) |
transportmedel: vägfordon, järnvägsfordon, fartyg och flygplan som används för djurtransport. |
o) |
navigeringssystem: satellitbaserade infrastrukturer som erbjuder tjänster för globala, kontinuerliga, noggranna och garanterade tids- och positionsbestämningar eller varje slags teknik som tillhandahåller tjänster som anses likvärdiga för de syften som avses i denna förordning. |
p) |
officiell veterinär: den veterinär som utses av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. |
q) |
organisatör:
|
r) |
avsändningsort: plats där djuret först lastas i ett transportmedel, förutsatt att djuret före avsändningen har förvarats på denna plats under minst 48 timmar. Dock får uppsamlingscentraler som godkänts enligt gemenskapens veterinärlagstiftning betraktas som avsändningsorter om
|
s) |
bestämmelseort: plats där ett djur lastas ur ett transportmedel och
|
t) |
plats för vila eller omlastning: varje plats där man gör uppehåll under befordran och som inte utgör bestämmelseort, inklusive plats där djuren har bytt transportmedel med eller utan urlastning. |
u) |
registrerade hästdjur: registrerade hästdjur i den mening som avses i direktiv 90/426/EEG (18). |
v) |
rorofartyg: sjögående fartyg som är utrustat med anordningar som gör det möjligt för väg- eller järnvägsfordon att rulla på och av fartyget. |
w) |
transport: förflyttning av djur som genomförs med hjälp av ett eller flera transportmedel och därmed sammanhängande förfaranden, inklusive ilastning, urlastning, omlastning och vila, fram till det att urlastningen av djuren är avslutad på bestämmelseorten. |
x) |
transportör: varje fysisk eller juridisk person som transporterar djur för sin egen eller annans räkning. |
y) |
icke hanterade hästdjur: hästdjur som inte kan bindas eller ledas i grimma utan att detta leder till oro, smärta eller lidande som kan undvikas. |
z) |
fordon: självgående eller bogserat transportmedel på hjul. |
Artikel 3
Allmänna villkor för transport av djur
Ingen person får transportera eller låta transportera djur på ett sådant sätt att de riskerar att skadas eller orsakas onödigt lidande.
Dessutom skall följande villkor vara uppfyllda:
a) |
Alla nödvändiga åtgärder skall ha vidtagits på förhand för att transporttiden skall begränsas till ett minimum och djurens behov skall vara tillfredsställda under befordran. |
b) |
Djuren skall vara i skick för planerad befordran. |
c) |
Transportmedlen skall vara utformade och konstruerade samt underhållas och handhas på ett sådant sätt att skador och lidande förhindras och djurens säkerhet tryggas. |
d) |
Anordningar för i- och urlastning skall vara utformade och konstruerade samt underhållas och drivas på ett sådant sätt att skador och lidande förhindras och djurens säkerhet tryggas. |
e) |
Personer som hanterar djuren skall vara utbildade eller ha vederbörlig kompetens för sin uppgift och utföra sitt arbete utan att använda våld eller andra metoder som i onödan kan skrämma djuren eller tillfoga djuren skada eller lidande. |
f) |
Transporten till bestämmelseorten skall genomföras utan dröjsmål och förutsättningarna för djurens välbefinnande skall kontrolleras regelbundet och upprätthållas på lämpligt sätt. |
g) |
Djuren skall förfoga över tillräcklig golvyta och ståhöjd i förhållande till sin storlek och den planerade befordran. |
h) |
Djuren skall få vatten, foder och vila med lämpliga intervall och i en mängd och av en kvalitet som skall vara anpassad till djurart och storlek. |
KAPITEL II
ORGANISATÖRER, TRANSPORTÖRER, DJURHÅLLARE OCH UPPSAMLINGSCENTRALER
Artikel 4
Transporthandlingar
1. En person får transportera djur endast om det i transportmedlet medförs handlingar där följande uppgifter anges:
a) |
Ursprung och ägare |
b) |
Avsändningsort |
c) |
Datum och tid för avsändning |
d) |
Avsedd bestämmelseort |
e) |
Förväntad transporttid |
2. Transportören skall på begäran ställa handlingarna enligt punkt 1 till de behöriga myndigheternas förfogande.
Artikel 5
Krav på planering av djurtransporten
1. En person får endast ingå avtal om djurtransport eller lägga ut djurtransport på underentreprenad med transportörer som har tillstånd enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1.
2. Transportörer skall utse en fysisk person att ansvara för transporten och skall se till att uppgifter om planering, genomförande och slutförande av den del av befordran som de kontrollerar alltid finns att tillgå.
3. Organisatörer skall vid varje befordran se till
a) |
att djurens välbefinnande inte äventyras på grund av bristande samordning av de olika delarna av befordran och att hänsyn tas till väderförhållanden, och |
b) |
att en fysisk person är ansvarig för att uppgifter om planering, genomförande och slutförande av befordran alltid kan ställas till den behöriga myndighetens förfogande. |
4. Vid långa transporter mellan medlemsstaterna eller med tredjeland av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall transportörer och organisatörer följa bestämmelserna om färdjournal enligt bilaga II.
Artikel 6
Transportörer
1. En person får agera som transportör endast om vederbörande har ett tillstånd som utfärdats av en behörig myndighet enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1. En kopia av detta tillstånd skall tillhandahållas den behöriga myndigheten underdjurtransporten.
2. Transportörer skall till den behöriga myndigheten anmäla eventuella förändringar i förhållande till informationen och handlingarna enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1 senast 15 arbetsdagar räknat från den dag då förändringarna inträffade.
3. Transportörer skall transportera djur i enlighet med de tekniska föreskrifter som anges i bilaga I.
4. Transportörer skall anförtro djurhanteringen till personal som har fått utbildning om tillämpliga bestämmelser enligt bilagorna I och II.
5. Vägfordon för transport av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä får endast framföras av personer som innehar ett kompetensbevis enligt artikel 17.2 och endast personer som innehar detta bevis får fungera som skötare. Detta kompetensbevis skall föreläggas den behöriga myndigheten i samband med djurtransporten.
6. Transportörer skall se till att en skötare följer med varje sändning av djur utom i de fall
a) |
djuren transporteras i behållare som är säkrade, adekvat ventilerade och vid behov försedda med foder och vatten, i behållare som inte kan vältas, i tillräcklig mängd för en befordran som varar dubbla den förväntade transporttiden, |
b) |
föraren utför skötarens åligganden. |
7. Punkterna 1, 2, 4 och 5 gäller inte för personer som transporterar djur över ett avstånd på högst 65 kilometer räknat från avsändningsorten till bestämmelseorten.
8. Transportörer skall i samband med djurtransporten tillhandahålla den behöriga myndigheten det intyg om godkännande som avses i artikel 18.2 eller artikel 19.2.
9. Transportörer som utför långa transporter på väg av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och av tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin skall använda sig av ett sådant navigeringssystem som avses i punkt 4.2 i kapitel VI i bilaga I från och med den 1 januari 2007 för vägfordon som är i bruk för första gången och från och med den 1 januari 2009 för alla vägtransportmedel. De skall bevara journalerna över de uppgifter som erhållits genom detta navigeringssystem under minst tre år och skall på begäran ställa dem till den behöriga myndighetens förfogande, särskilt när sådana kontroller som avses i artikel 15.4 görs. Genomförandeåtgärder som avser denna punkt får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2.
Artikel 7
Förhandsinspektion och godkännande av transportmedel
1. En person får utföra långa djurtransporter på väg endast om transportmedlet har inspekterats och godkänts enligt artikel 18.1.
2. En person får transportera tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin till sjöss mer än tio sjömil med fartyg för djurtransport som avgår från en gemenskapshamn endast om fartyget har inspekterats och godkänts enligt artikel 19.1.
3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall gälla för behållare som används för långa transporter på väg och/eller till sjöss av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin.
Artikel 8
Djurhållare
1. Djurhållare på avsändningsorten, omlastningsplatsen eller bestämmelseorten skall se till att de tekniska föreskrifter som anges i kapitel I och III avsnitt 1 i bilaga I uppfylls i fråga om de djur som transporteras.
2. Djurhållarna skall kontrollera alla djur som anländer till en omlastningsplats eller en bestämmelseort och fastställa om djuren är eller har varit föremål för lång transport mellan medlemsstaterna och med tredjeland. Vid långa transporter av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall djurhållare följa bestämmelserna om färdjournal enligt bilaga II.
Artikel 9
Uppsamlingscentraler
1. Den som svarar för driften av en uppsamlingscentral skall se till att djuren behandlas i enlighet med de tekniska föreskrifter som anges i kapitel I och III avsnitt 1 i bilaga I.
2. Den som svarar för driften av en uppsamlingscentral och är godkänd enligt gemenskapens veterinärlagstiftning skall dessutom
a) |
anförtro hanteringen av djur endast till personal som har fullföljt en utbildning om tillämpliga tekniska föreskrifter enligt bilaga I, |
b) |
regelbundet informera personer som får tillträde till uppsamlingscentralen om deras uppgifter och skyldigheter enligt denna förordning och om påföljderna vid eventuella överträdelser, |
c) |
se till att personer som får tillträde till uppsamlingscentralen har permanent tillgång till uppgifter om till vilken behörig myndighet eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning skall anmälas, |
d) |
om bestämmelserna i denna förordning inte efterlevs av en person som befinner sig på uppsamlingscentralen, och utan att det påverkar tillämpningen av eventuella åtgärder som vidtas av den behöriga myndigheten, vidta nödvändiga åtgärder för att avhjälpa de överträdelser som konstateras och förebygga att detta inträffar igen, |
e) |
fastställa, kontrollera och verkställa den arbetsordning som krävs för att säkerställa efterlevnaden av leden a–d. |
KAPITEL III
BEHÖRIGA MYNDIGHETERS UPPGIFTER OCH SKYLDIGHETER
Artikel 10
Krav för tillstånd för transportörer
1. Tillstånd för transportörer skall meddelas av den behöriga myndigheten under förutsättning att
a) |
sökandena är etablerade eller, i fråga om sökande som är etablerade i ett tredjeland, är företrädda i den medlemsstat där de ansöker om tillstånd, |
b) |
sökandena har visat att de i tillräcklig utsträckning förfogar över lämplig personal, utrustning och driftsförfaranden för att kunna följa bestämmelserna i denna förordning, inklusive riktlinjer för god praxis, när det är lämpligt, |
c) |
sökandena eller deras företrädare inte har dömts för allvarliga överträdelser av gemenskapslagstiftningen och/eller den nationella lagstiftningen om djurskydd under de tre år som föregår ansökningsdatum. Denna bestämmelse skall inte tillämpas om sökanden för den behöriga myndigheten visar att denne vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att undvika ytterligare överträdelser på sådant sätt att detta kan godkännas av myndigheten. |
2. Den behöriga myndigheten skall utfärda tillstånd enligt punkt 1 i enlighet med modellen i kapitel I i bilaga III. Tillstånden skall ha en giltighetstid på högst fem år räknat från den dag då tillståndet utfärdades och skall inte vara giltiga för långa transporter.
Artikel 11
Krav för tillstånd för transportörer som utför långa transporter
1. Tillstånd för transportörer som utför långa transporter skall meddelas av den behöriga myndigheten efter ansökan, förutsatt att
a) |
sökandena uppfyller villkoren i artikel 10.1, och att |
b) |
sökandena har lämnat in följande handlingar:
|
2. För tillämpningen av punkt 1 b iii skall transportörer vid långa transporter av tama hästdjur, med undantag av registrerade hästdjur, och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin visa att de använder det navigeringssystem som avses i artikel 6.9
a) |
för fordon som är i bruk för första gången, från och med den 1 januari 2007, |
b) |
för alla vägtransportmedel, från och med den 1 januari 2009. |
3. Den behöriga myndigheten skall utfärda tillstånden i enlighet med modellen i kapitel II i bilaga III. Tillstånden skall ha en giltighetstid på högst fem år räknat från den dag då tillståndet utfärdades och skall vara giltiga för all sorts befordran, inbegripet långa transporter.
Artikel 12
Begränsningar vad gäller ansökningar om tillstånd
Transportören får endast ansöka om tillstånd enligt artikel 10 eller artikel 11 hos en enda behörig myndighet och i en enda medlemsstat.
Artikel 13
Den behöriga myndighetens utfärdande av tillstånd
1. Den behöriga myndigheten får begränsa tillämpningsområdet för ett tillstånd enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1 enligt kriterier som kan kontrolleras under transporten.
2. Den behöriga myndigheten skall vid utfärdandet förse varje tillstånd enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1 med ett för medlemsstaten unikt nummer. Tillståndet skall avfattas på den utfärdande medlemsstatens officiella språk samt engelska när transportören sannolikt kommer att vara verksam i en annan medlemsstat.
3. Den behöriga myndigheten skall registrera tillstånd enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1 på ett sådant sätt att den behöriga myndigheten snabbt kan identifiera transportörer, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.
4. Den behöriga myndigheten skall registrera tillstånd som utfärdats enligt artikel 11.1 i en elektronisk databas. Transportörens namn och tillståndsnummer skall under den period som tillståndet är giltigt hållas tillgängliga för allmänheten. Med förbehåll för gemenskapsbestämmelser och/eller nationella bestämmelser om integritetsskydd skall medlemsstaterna göra andra uppgifter som rör transportörers tillstånd tillgängliga för allmänheten. I databasen skall det även registreras beslut som anmälts enligt artikel 26.4 c och artikel 26.6.
Artikel 14
Kontroller och andra åtgärder avseende färdjournalen som den behöriga myndigheten skall utföra före långa transporter
1. Före långa transporter mellan medlemsstaterna och med tredjeland av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall den behöriga myndigheten på avsändningsorten
a) |
på lämpligt sätt kontrollera att
|
b) |
om resultaten av kontrollerna enligt led a inte är tillfredsställande, ålägga organisatören att ändra planerna för den långa transporten så att den överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning, |
c) |
om resultaten av kontrollerna enligt led a är tillfredsställande skall den behöriga myndigheten påföra färdjournalen en stämpel, |
d) |
via det system för informationsutbyte som anges i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG så snart som möjligt till den behöriga myndigheten på bestämmelseorten, utförselstället eller kontrollstationen översända de i färdjournalen angivna uppgifterna om de långa transporter som avses. |
2. Genom undantag från punkt 1 c skall stämpling av färdjournalen inte krävas för transporter där det system som anges i artikel 6.9 används.
Artikel 15
Kontroller som den behöriga myndigheten skall genomföra när som helst under en lång transport
1. Den behöriga myndigheten skall när som helst under den långa transporten stickprovsvis eller målinriktat på lämpligt sätt kontrollera att angivna transporttider är realistiska och att transporten överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning och särskilt att transporttider och viloperioder har överensstämt med de begränsningar som anges i kapitel V i bilaga I.
2. När det gäller långa transporter mellan medlemsstater eller mellan medlemsstater och tredjeländer skall kontrollerna på avsändningsorten av huruvida djuren är i skick att transporteras, enligt kapitel I i bilaga I, utövas före lastningen som ett led i kontrollerna avseende djurens hälsa enligt relevant veterinärlagstiftning i gemenskapen, inom de frister som fastställs i sådan lagstiftning.
3. Om bestämmelseorten är ett slakteri får kontrollerna enligt punkt 1 utövas som ett led i besiktningen avseende djurskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (19).
4. De registreringar av vägtransportmedlens förflyttningar som erhålls från navigeringssystem får när så är lämpligt användas för att genomföra dessa kontroller.
Artikel 16
Den behöriga myndighetens personalutbildning och utrustning
Den behöriga myndigheten skall se till att dess personal har sådan utbildning och utrustning att den kan kontrollera uppgifter som registrerats av
— |
färdskrivare vid vägtransporter enligt föreskrifter i förordning (EEG) nr 3821/85, |
— |
navigeringssystemet. |
Artikel 17
Utbildning och kompetensbevis
1. Transportörers och uppsamlingscentralers personal skall få sådan utbildning som avses i artikel 6.4 och artikel 9.2 a.
2. Det kompetensbevis för förare och skötare på vägfordon för transport av tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä som avses i artikel 6.5 skall meddelas i enlighet med bilaga IV. Kompetensbeviset skall avfattas på den utfärdande medlemsstatens officiella språk samt engelska när transportören sannolikt kommer att vara verksam i en annan medlemsstat. Kompetensbeviset skall utfärdas av den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett för detta ändamål och i enlighet med modellen i kapitel III i bilaga III. Giltigheten för nämnda kompetensbevis får begränsas till att endast omfatta en viss djurart eller grupp av djurarter.
Artikel 18
Intyg om godkännande av vägtransportmedel
1. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett skall efter ansökan ställa ut ett intyg om godkännande för vägtransportmedel som används för långa transporter, förutsatt att detta transportmedel
a) |
inte redan är föremål för en ansökan som lämnats in till eller inte redan har godkänts av en annan behörig myndighet i samma eller i en annan medlemsstat, |
b) |
har inspekterats av den behöriga myndigheten eller det organ som medlemsstaten har utsett och befunnits uppfylla de krav enligt kapitlen II och VI i bilaga I som gäller för utformning, konstruktion och underhåll av vägtransportmedel som används för långa transporter. |
2. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett, skall utfärda intyget i enlighet med modellen i kapitel IV i bilaga III och förse varje intyg med ett för medlemsstaten unikt nummer. Intyget skall avfattas på den utfärdande medlemsstatens officiella språk och engelska. Intygens giltighetstid skall vara högst fem år räknat från den dag då de utfärdades och de skall upphöra att gälla så snart som transportmedlet ändras eller byggs om på ett sätt som påverkar djurens välbefinnande.
3. Den behöriga myndigheten skall registrera intygen om godkännande av vägtransportmedel för långa transporter i en elektronisk databas på ett sådant sätt att den behöriga myndigheten i samtliga medlemsstater snabbt kan identifiera dessa intyg, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.
4. Medlemsstaterna får bevilja undantag från bestämmelserna i denna artikel och från bestämmelserna i kapitel V punkt 1.4 led b och kapitel VI i bilaga I för vägtransportmedel när det gäller befordran till den slutliga bestämmelseorten som inte överstiger 12 timmar.
Artikel 19
Intyg om godkännande av fartyg för djurtransport
1. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett skall efter ansökan ställa ut ett intyg om godkännande för ett fartyg för djurtransport, förutsatt att detta fartyg
a) |
är i drift från den medlemsstat där ansökan görs, |
b) |
inte redan är föremål för en ansökan som lämnats in till eller inte redan har godkänts av en annan behörig myndighet i samma eller i en annan medlemsstat, |
c) |
har inspekterats av den behöriga myndigheten eller det organ som medlemsstaten har utsett och befunnits uppfylla kraven i kapitel IV avsnitt 1 i bilaga I med avseende på konstruktion och utrustning för fartyg för djurtransport. |
2. Den behöriga myndighet eller det behöriga organ som medlemsstaten har utsett, skall vid utfärdandet förse varje intyg med ett för medlemsstaten unikt nummer. Intyget skall avfattas på åtminstone ett av den utfärdande medlemsstatens officiella språk och engelska. Intygens giltighetstid skall vara högst fem år räknat från den dag då de utfärdades och de skall upphöra att gälla så snart som transportmedlet ändras eller byggs om på ett sätt som påverkar djurens välbefinnande.
3. Den behöriga myndigheten skall registrera godkända fartyg för djurtransport på ett sådant sätt att de snabbt kan identifieras, i synnerhet vid eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.
4. Den behöriga myndigheten skall registrera intyg om godkännande av fartyg för djurtransport i en elektronisk databas på ett sådant sätt att intygen snabbt kan identifieras, i synnerhet vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.
Artikel 20
Inspektion av fartyg för djurtransport vid i- och urlastning
1. Den behöriga myndigheten skall inspektera fartyg för djurtransport innan djur lastas i för att i synnerhet kontrollera att
a) |
fartyget för djurtransport är byggt och utrustat för det antal djur och den djurart som skall transporteras, |
b) |
lastutrymmen där djuren skall förvaras är i gott skick, |
c) |
den utrustning som avses i kapitel IV i bilaga I fungerar väl. |
2. Den behöriga myndigheten skall före och under i- och urlastning av fartyg för djurtransport företa nedanstående inspektioner för att försäkra sig om att
a) |
djuren är i skick för vidare befordran, |
b) |
i- och urlastning utförs i enlighet med bestämmelserna i kapitel III i bilaga I, |
c) |
arrangemangen för utfodring och vattning står i överensstämmelse med kapitel IV avsnitt 2 i bilaga I. |
Artikel 21
Kontroller vid utförselställen och gränskontrollstationer
1. Utan att det påverkar de kontroller som föreskrivs i artikel 2 i förordning (EG) nr 639/2003 när djur befinner sig på utförselställen eller gränskontrollstationer, skall officiella veterinärer i medlemsstaterna i fråga kontrollera att djuren transporteras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i synnerhet
a) |
att transportörerna har lämnat in en kopia av ett giltigt tillstånd enligt artikel 10.1 eller, i fråga om långa transporter, artikel 11.1, |
b) |
att förarna av vägfordon som transporterar tama hästdjur, tamdjur av nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä, samt skötare av dessa, har förelagt ett giltigt kompetensbevis enligt artikel 17.2, |
c) |
att djuren är i skick för vidare befordran, |
d) |
att det transportmedel som skall användas för djurens vidare befordran uppfyller kraven i kapitel II och i tillämpliga fall kapitel VI i bilaga I, |
e) |
att transportörerna vid export har visat att befordran från avsändningsorten fram till första urlastning i det slutliga bestämmelselandet överensstämmer med reglerna enligt alla internationella avtal som förtecknas i bilaga V och som gäller i berörda tredjeländer, |
f) |
om tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin har transporterats eller skall transporteras med långa transporter. |
2. Vid långa transporter av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin skall de officiella veterinärerna vid utförselställen och gränskontrollstationer utföra och journalföra de kontroller som anges i avsnitt 3, Bestämmelseort, i färdjournalen i bilaga II. Den behöriga myndigheten skall bevara uppgifterna om dessa kontroller och kontrollerna enligt punkt 1 under minst tre år räknat från den dag då kontrollerna utfördes samt en kopia av motsvarande diagramblad eller utskrift enligt bilaga I eller bilaga I B till förordning (EEG) nr 3821/85 om fordonet omfattas av den förordningen.
3. Om den behöriga myndigheten anser att djuren inte är i skick att fullfölja transporten skall dessa lastas ur, vattnas, utfodras och få vila.
Artikel 22
Dröjsmål under transport
1. Den behöriga myndigheten skall vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller minimera dröjsmål under transporten eller djurs lidande vid oförutsedda omständigheter som förhindrar tillämpningen av denna förordning. Den behöriga myndigheten skall se till att särskilda åtgärder vidtas vid omlastningsplatser, utförselställen och gränskontrollstationer så att djurtransporter behandlas med prioritet.
2. Sändningar av djur får inte fördröjas såvida detta inte är absolut nödvändigt för djurens välbefinnande eller med hänsyn till den allmänna säkerheten. Ingen opåkallad fördröjning får ske mellan fullbordad lastning och avresa. Om en sändning av djur har fördröjts i mer än två timmar, skall den behöriga myndigheten se till att lämpliga åtgärder vidtas så att djuren får skötsel och vid behov utfodras, vattnas, lastas ur och förvaras.
KAPITEL IV
GENOMFÖRANDE OCH INFORMATIONSUTBYTE
Artikel 23
Nödåtgärder vid transportörens bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning
1. Om en behörig myndighet konstaterar att en bestämmelse i denna förordning inte efterlevs eller inte har efterlevts, skall den vidta, eller kräva att den person som ansvarar för djuren vidtar, alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa djurskyddet.
Sådana åtgärder får inte ge upphov till onödigt eller ytterligare lidande för djuren och skall stå i proportion till de risker som föreligger. Den behöriga myndigheten skall på vederbörligt sätt söka ersättning för de kostnader som uppkommer genom åtgärderna.
2. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet får dessa åtgärder omfatta
a) |
att förare eller skötare byts ut, |
b) |
att transportmedlet repareras provisoriskt för att undvika varje risk för omedelbar skada på djuren, |
c) |
att sändningen eller en del av sändningen flyttas över till ett annat transportmedel, |
d) |
att djuren sänds tillbaka till sin avsändningsort närmaste vägen eller att medge en fortsatt transport av djuren till deras bestämmelseort närmaste vägen enligt det alternativ som är till djurens bästa när det gäller deras välbefinnande, |
e) |
att djuren lastas ur och hålls i lämplig förvaring och ges adekvat skötsel tills problemet är löst. |
Om det inte finns någon möjlighet att garantera djurens välbefinnande skall de dödas eller avlivas på ett humant sätt.
3. Om åtgärder skall vidtas på grund av bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning enligt punkt 1 och djuren måste transporteras i strid med vissa av bestämmelserna i denna förordning, skall den behöriga myndigheten utfärda ett tillstånd för transporten av dessa djur. De berörda djuren skall vara identifierade i tillståndet och där skall även anges på vilka villkor djuren får transporteras fram till dess att bestämmelserna i denna förordning efterlevs fullt ut. Detta tillstånd skall medfölja djuren.
4. Den behöriga myndigheten skall omedelbart se till att nödvändiga åtgärder vidtas om den person som ansvarar för djuren inte kan kontaktas eller inte följer myndighetens instruktioner.
5. Beslut som fattas av den behöriga myndigheten och grunderna för dessa beslut skall så snart som möjligt delges transportören eller dennes ombud samt den behöriga myndighet som meddelade tillståndet enligt artikel 10.1 eller artikel 11.1. De behöriga myndigheterna skall vid behov bistå transportören för att underlätta genomförandet av de nödåtgärder som krävs.
Artikel 24
Ömsesidigt bistånd och informationsutbyte
1. De regler och informationsförfaranden som anges i rådets direktiv 89/608/EEG (20) skall tillämpas för de syften som avses i denna förordning.
2. Varje medlemsstat skall inom tre månader från denna förordnings ikraftträdande till kommissionen översända uppgifter om samt eventuell e-postadress till en kontaktpunkt för de syften som avses med denna förordning, samt alla ändringar av sådana uppgifter. Kommissionen skall vidarebefordra uppgifterna om kontaktpunkten till övriga medlemsstater inom ramen för Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.
Artikel 25
Påföljder
Medlemsstaterna skall fastställa regler om påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. De föreskrivna påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall senast den 5 juli 2006 till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt tillämpningsföreskrifterna för artikel 26, och skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla eventuella senare ändringar av dessa bestämmelser.
Artikel 26
Överträdelser och anmälan av överträdelser
1. Vid eventuella överträdelser av denna förordning skall den behöriga myndigheten vidta de särskilda åtgärder som avses i punkterna 2–7.
2. Om en behörig myndighet konstaterar att en transportör inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning eller att ett transportmedel inte uppfyller kraven enligt dessa bestämmelser, skall myndigheten utan dröjsmål anmäla detta till den behöriga myndighet som meddelade transportören tillståndet eller ställde ut intyget om godkännande av transportmedlet och, om föraren inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning, till den som utfärdat förarens kompetensbevis. Denna anmälan skall omfatta alla relevanta uppgifter och handlingar.
3. Om en behörig myndighet på en bestämmelseort konstaterar att befordran skett i strid med denna förordning, skall denna myndighet utan dröjsmål anmäla detta till den behöriga myndigheten på avsändningsorten. Denna anmälan skall omfatta alla relevanta uppgifter och handlingar.
4. Om en behörig myndighet konstaterar att en transportör inte har iakttagit bestämmelserna i denna förordning eller att ett transportmedel inte uppfyller kraven i densamma eller om en behörig myndighet får en anmälan enligt punkterna 2 eller 3 skall den om så är lämpligt
a) |
ålägga den berörda transportören att åtgärda de överträdelser som konstaterats och att vidta åtgärder för att förhindra att dessa inträffar igen, |
b) |
låta den berörda transportören undergå ytterligare kontroller, och särskilt kräva närvaro av en veterinär vid lastning av djuren, |
c) |
tillfälligt eller slutgiltigt återkalla transportörens tillstånd eller intyget om godkännande av transportmedlet ifråga. |
5. Om en förare eller skötare som innehar ett kompetensbevis enligt artikel 17.2 gör sig skyldig till en överträdelse av bestämmelserna i denna förordning, får den behöriga myndigheten tillfälligt eller slutgiltigt återkalla detta kompetensbevis, i synnerhet om överträdelsen visar att föraren eller skötaren inte har tillräckliga kunskaper och information för att kunna transportera djur i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.
6. Vid upprepade eller allvarliga överträdelser av bestämmelserna i denna förordning får en medlemsstat tillfälligt förbjuda att djur transporteras på medlemsstatens territorium av denna transportör eller med detta transportmedel, även om en annan medlemsstat har meddelat transportören tillstånd eller godkänt transportmedlet, förutsatt att alla möjligheter inom ramen för det ömsesidiga bistånd och informationsutbyte som avses i artikel 24 är uttömda.
7. Medlemsstaterna skall se till att alla kontaktpunkter enligt artikel 24.2 utan dröjsmål underrättas om alla beslut som fattas enligt punkt 4 c eller punkterna 5 eller 6 i den här artikeln.
Artikel 27
Behöriga myndigheters inspektioner och årliga rapporter
1. Den behöriga myndigheten skall genom icke-diskriminerande inspektioner av djur, transportmedel och följedokument kontrollera att kraven i denna förordning är uppfyllda. Dessa inspektioner skall utföras på ett adekvat antal av de djur som transporteras årligen inom den enskilda medlemsstaten och de kan genomföras samtidigt med kontroller som utförs för andra ändamål. Antalet inspektioner skall ökas om det konstateras att bestämmelserna i denna förordning inte efterlevs. Ovannämnda antal djur och inspektioner skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2.
2. Medlemsstaterna skall senast den 30 juni varje år lägga fram en rapport för kommissionen om de inspektioner enligt punkt 1 som utförts året dessförinnan. Rapporten skall även innehålla en analys av allvarliga brister som konstaterats och en åtgärdsplan för att avhjälpa dessa brister.
Artikel 28
Kontroller på plats
Kommissionens veterinärmedicinska experter kan, om det behövs för att denna förordning skall tillämpas enhetligt, i samverkan med den berörda medlemsstatens myndigheter företa kontroller på plats i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 45 i Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (21).
Artikel 29
Riktlinjer för god praxis
Medlemsstaterna skall främja utarbetandet av riktlinjer för god praxis där det även skall ingå riktlinjer för efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning, i synnerhet artikel 10.1. Dessa riktlinjer skall utarbetas på nationell nivå, mellan flera medlemsstater eller på gemenskapsnivå. Spridningen och användningen av såväl nationella riktlinjer som gemenskapsriktlinjer skall uppmuntras.
KAPITEL V
GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE
Artikel 30
Ändring av bilagor och tillämpningsföreskrifter
1. Bilagorna till förordningen skall ändras av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, särskilt i syfte att anpassa dem till vetenskapliga och tekniska framsteg, utom när det gäller kapitel IV och punkt 3.1 i kapitel VI i bilaga I, avsnitten 1–5 i bilaga II samt bilagorna III, IV, V och VI, vilka som får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 31.2.
2. Eventuella tillämpningsföreskrifter för denna förordning får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2.
3. Intyg eller andra handlingar som föreskrivs i gemenskapens veterinärlagstiftning för levande djur får kompletteras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2 för att ta hänsyn till kraven i denna förordning.
4. Skyldigheten att inneha ett kompetensbevis enligt artikel 6.5 får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2, utvidgas till att även gälla förare som transporterar andra tamdjur eller skötare av dessa.
5. I samband med marknadsstödjande undantagsåtgärder som vidtas på grund av restriktioner för förflyttningar som hänger samman med veterinära åtgärder för att bekämpa en sjukdom får kommissionen medge undantag från punkt 2 e i kapitel I i bilaga I. Den kommitté som avses i artikel 31 skall underrättas om alla sådana beslut.
6. Undantag från de krav som gäller för långa transporter får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2, för att ta hänsyn till att vissa regioner är belägna långt från det europeiska fastlandet.
7. Genom undantag från denna förordning får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa de nuvarande nationella bestämmelserna om transport av djur i sina yttersta randområden, om djuren har sitt ursprung där eller anländer dit. De skall informera kommissionen om detta.
8. I avvaktan på att detaljerade bestämmelser antas för djurarter som inte särskilt omnämns i bilagorna, får medlemsstaterna fastställa eller behålla nationella tilläggsregler som skall tillämpas på transport av dessa djurarter.
Artikel 31
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (22).
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 32
Rapport
Inom fyra år från det datum som anges i artikel 37 andra stycket skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om konsekvenserna av denna förordning på djurskyddet under transport och på handelsflödena av levande djur inom den utvidgade gemenskapen. I rapporten skall särskilt beaktas vetenskapliga bevis om djurs behov från djurskyddssynpunkt, rapporten om genomförandet av navigeringssystemet enligt punkt 4.3 i kapitel VI i bilaga I, samt de socioekonomiska konsekvenserna av den här förordningen, inbegripet regionala aspekter. Rapporten kan vid behov åtföljas av lämpliga lagförslag som rör långa transporter, särskilt avseende transporttider, viloperioder och utrymme.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 33
Upphävande
Direktiv 91/628/EEG och förordning (EG) nr 411/98 skall upphöra att gälla från och med den 5 januari 2007. Hänvisningar till det upphävda direktivet och den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 34
Ändringar av direktiv 64/432/EEG
Direktiv 64/432/EEG ändras härmed på följande sätt:
1. |
Artikel 11 skall ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 12 skall ersättas med följande: ”Artikel 12 1. Medlemsstaterna skall se till att transportörerna uppfyller följande tilläggsvillkor:
2. Transportören skall, för varje fordon som används för djurtransport, se till att det förs ett register med åtminstone följande uppgifter, som skall bevaras i åtminstone tre år:
3. Transportören skall se till att sändningen eller djuren inte vid något tillfälle, från det att de lämnar anläggningen eller den ursprungliga uppsamlingscentralen till ankomsten till bestämmelseorten, kommer i kontakt med djur med sämre hälsostatus. 4. Medlemsstaterna skall förvissa sig om att transportören följer bestämmelserna i denna artikel om de erforderliga handlingar som skall åtfölja djuren. 5. Denna artikel gäller inte för personer som transporterar djur över ett avstånd på högst 65 kilometer räknat från avsändningsorten till bestämmelseorten. 6. Vid överträdelser av bestämmelserna i denna artikel skall bestämmelserna om överträdelser och anmälan av överträdelser i artikel 26 i förordning (EG) nr 1/2005 också tillämpas när det gäller djurhälsa.” |
Artikel 35
Ändring av direktiv 93/119/EG
I bilaga A till direktiv 93/119/EG skall punkt 3 i del II ersättas med följande:
”3. |
Djur skall förflyttas med varsamhet. Drivgångarna skall konstrueras så att risken minimeras för att djuren skadas, och vara inrättade så att deras flockinstinkt utnyttjas. Instrument som är avsedda att styra djuren får endast användas i det syftet och endast under korta perioder. Användning av instrument som ger elektriska stötar skall undvikas i möjligaste mån. Under alla omständigheter får sådana instrument endast användas i fråga om fullvuxna nötkreatur och svin som vägrar att förflytta sig och endast när de har utrymme att förflytta sig framåt. Stötarna får inte vara mer än en sekund, de skall komma med tillräckligt långa mellanrum, och får endast ges på bakpartiets muskler. Stötarna får inte upprepas om djuret inte reagerar på dem.” |
Artikel 36
Ändringar av förordning (EG) nr 1255/97
Förordning (EG) nr 1255/97 ändras på följande sätt:
1. |
Ordet ”mellanstationer” skall överallt i förordningen ersättas med ordet ”kontrollstationer”. |
2. |
I artikel 1 skall punkt 1 ersättas med följande: ”1. Kontrollstationer är platser där djuren vilar under minst 12 timmar i enlighet med punkt 1.5 eller punkt 1.7 b i kapitel V i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005 (25).” |
3. |
Artikel 3 skall ersättas med följande: ”Artikel 3 1. Den behöriga myndigheten skall godkänna och utfärda ett godkännandenummer till varje kontrollstation. Detta godkännande får begränsas till en eller flera särskilda arter eller till vissa kategorier av djur och viss hälsostatus. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna förteckningen över godkända kontrollstationer samt eventuella uppdateringar. Medlemsstaterna skall också meddela kommissionen de detaljerade arrangemangen för tillämpning av bestämmelserna i artikel 4.2, särskilt perioden för användning som kontrollstationer och de godkända lokalernas dubbla funktion. 2. Kontrollstationerna skall förtecknas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1/2005 på förslag av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. 3. Medlemsstaterna får föreslå att en kontrollstation förs in på förteckningen först när den behöriga myndigheten har kontrollerat att den uppfyller relevanta krav och har godkänt den. För att ett sådant godkännande skall kunna ske skall den behöriga myndigheten så som den definieras i artikel 2.6 i direktiv 90/425/EEG se till att kontrollstationerna uppfyller kraven i bilaga I till denna förordning; dessutom skall sådana kontrollstationer
4. En medlemsstat måste i allvarliga fall, särskilt om djurens hälsa eller välbefinnande står på spel, förbjuda användningen av en kontrollstation som är belägen på dess territorium. Den skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om förbudet och orsakerna till detta. Förbudet mot användning av en kontrollstation kan endast upphävas om kommissionen och de övriga medlemsstaterna har underrättats om orsakerna. 5. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1/2005 förbjuda användningen av en kontrollstation eller ta bort den från förteckningen om inspektioner på plats som utförs av kommissionens experter enligt artikel 28 i den förordningen visar att relevant gemenskapslagstiftning inte följs.” |
4. |
I artikel 4 skall följande punkt läggas till: ”4. Den behöriga myndigheten på avsändningsorten skall använda det system för informationsutbyte som avses i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG för att meddela när djur passerar genom kontrollstationerna.” |
5. |
Artikel 6 skall ersättas med följande: ”Artikel 6 1. Innan djuren lämnar kontrollstationen skall den officielle veterinären eller en annan veterinär som den behöriga myndigheten har utsett för ändamålet bekräfta i den färdjournal som avses i bilaga II i förordning (EG) nr 1/2005 att djuren är i skick att fortsätta resan. Medlemsstaterna kan föreskriva att utgifter som uppstår genom veterinärkontrollen skall bäras av den berörda verksamhetsutövaren. 2. Reglerna om det informationsutbyte mellan myndigheterna som är nödvändigt för att uppfylla kraven i denna förordning skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1/2005.” |
6. |
Artikel 6a skall ersättas med följande: ”Artikel 6a Denna förordning skall ändras av rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen, särskilt i syfte att anpassa den till vetenskapliga och tekniska framsteg, utom när det gäller de ändringar av bilagan som krävs för att anpassa den till djurhälsoläget, vilka får antas i enlighet med förfarandet enligt artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1/2005.” |
7. |
Artikel 6b första meningen skall ersättas med följande: ”Artikel 6b Medlemsstaterna skall tillämpa bestämmelserna i artikel 26 i förordning (EG) nr 1/2005 vid sanktioner på grund av eventuella överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs.” |
8. |
Bilaga I skall ändras på följande sätt:
|
9. |
Bilaga II skall utgå. |
Artikel 37
Ikraftträdande och tillämpningsdatum
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 5 januari 2007.
Artikel 6.5 skall dock tillämpas från och med den 5 januari 2008.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 december 2004
På rådets vägnar
C. VEERMAN
Ordförande
(1) Yttrandet avgivet den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) EUT C 110, 30.4.2004, s. 135.
(3) EGT L 340, 11.12.1991, s. 17. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
(4) EGT L 148, 30.6.1995, s. 52.
(5) EGT C 273, 28.9.2001, s. 1.
(6) EGT L 174, 2.7.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1040/2003 (EUT L 151, 19.6.2003, s. 21).
(7) EGT L 370, 31.12.1985, s. 1.
(8) EGT L 370, 31.12.1985, s. 8. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 432/2004 (EUT L 71, 10.3.2004, s. 3).
(9) EGT L 224, 18.8.1990, s. 42. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 320).
(10) EGT P 121, 29.7.1964, s. 1977/64. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 21/2004 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).
(11) EGT L 340, 31.12.1993, s. 21. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
(12) EGT L 351, 2.12.1989, s. 34.
(13) EGT L 38, 12.2.1998, s. 10.
(14) EGT L 52, 21.2.1998, s. 8.
(15) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(16) EGT L 268, 24.9.1991, s. 56. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(17) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).
(18) EGT L 224, 18.8.1990, s. 42. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 320).
(19) EUT L 226, 25.6.2004, s. 83.
(20) EGT L 351, 2.12.1989, s. 34.
(21) EUT L 191, 28.5.2004, s. 1.
(22) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).
BILAGA I
TEKNISKA FÖRESKRIFTER
(som avses i artiklarna 6.3, 8.1, 9.1 och 9.2 a)
KAPITEL I
I SKICK ATT TRANSPORTERAS
1. |
Djur får endast transporteras om de är i skick för planerad befordran och de skall transporteras under sådana förhållanden att de inte kan skadas eller utsättas för onödigt lidande. |
2. |
Djur som är skadade eller fysiskt svaga eller sjuka skall inte anses vara i skick att transporteras, särskilt om
|
3. |
Sjuka eller skadade djur får dock anses vara i skick att transporteras om
|
4. |
Djur som blir sjuka eller som skadas under transport skall åtskiljas från övriga djur och ges akutvård så snart det är möjligt. De skall få lämplig veterinärbehandling och om nödvändigt nödslaktas eller avlivas på ett sätt som inte orsakar dem onödigt lidande. |
5. |
Lugnande medel får inte användas på djur som skall transporteras såvida det inte är absolut nödvändigt för att säkerställa djurens välbefinnande, och får i så fall enbart användas under överinseende av veterinär. |
6. |
Lakterande hondjur av nötkreatur, får och get som inte transporteras med sin avkomma skall mjölkas minst var 12:e timme. |
7. |
Kraven i punkterna 2 c och 2 d gäller inte för registrerade hästdjur om syftet med transporterna är att förbättra hälsan och välbefinnandet vid födseln, eller för nyfödda föl med deras registrerade ston, under förutsättning att djuren i båda fallen ständigt åtföljas av en skötare som ägnar sig åt dem under transporten. |
KAPITEL II
TRANSPORTMEDEL
1. Bestämmelser för samtliga transportmedel
1.1 |
Transportmedel, behållare och deras tillbehör skall utformas, konstrueras, underhållas och användas på så sätt att
|
1.2 |
Det skall finnas tillräckligt med utrymme i djurens bås och på varje nivå för att säkerställa att ventilationen ovanför djuren är tillräcklig när de står upp, utan att det på något vis begränsar deras naturliga rörelser. |
1.3 |
Vilda djur och andra djur än tama hästdjur eller tamdjur av nötkreatur, får och svin när så är lämpligt skall åtföljas av följande handlingar:
|
1.4 |
Skiljeväggar skall vara tillräckligt starka för att stå emot djurens vikt. Beslag skall kunna öppnas och stängas snabbt och enkelt. |
1.5 |
Smågrisar som väger mindre än 10 kg, lamm som väger mindre än 20 kg, kalvar som är yngre än sex månader och föl som är yngre än fyra månader skall ha lämpligt strö eller likvärdigt material som garanterar deras bekvämlighet och som är lämpligt för arten, antalet djur som transporteras, transporttiden och vädret. Materialet måste medge adekvat uppsugning av urin och spillning. |
1.6 |
Utan att det påverkar bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen eller i nationell lagstiftning om besättningars och passagerares säkerhet skall det, om transport på ett fartyg eller flygplan eller i järnvägsvagn varar mer än 3 timmar, finnas medel för avlivning som är lämpliga för arten i fråga; dessa skall vara tillgängliga för skötaren eller den person ombord som har nödvändig kunskap för att kunna utföra denna uppgift på ett humant och effektivt sätt. |
2. Ytterligare bestämmelser för väg- och järnvägstransport
2.1 |
Fordonen som djuren transporteras i skall vara klart och tydligt märkta så att det framgår att de innehåller levande djur, utom när djuren transporteras i behållare som är märkta i enlighet med punkt 5.1. |
2.2 |
Vägfordon skall ha lämplig utrustning för i- och urlastning. |
2.3 |
När tågset sätts samman och under all annan förflyttning av järnvägsvagnar skall alla försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika skakningar i järnvägsvagnar med levande djur. |
3. Ytterligare bestämmelser för transport på rorofartyg
3.1 |
Innan ilastning sker på fartyg skall befälhavaren kontrollera att
|
3.2 |
Vägfordon och järnvägsvagnar skall vara utrustade med ett tillräckligt antal fästpunkter som är så utformade och placerade och som underhålls på så sätt att fordonet eller vagnen på ett säkert sätt kan göras fast på fartyget. Vägfordon och järnvägsvagnar skall göras fast i fartyget innan transporten påbörjas för att förhindra att de förskjuts ur läge genom fartygsrörelser. |
4. Ytterligare bestämmelser för lufttransport
4.1 |
Djur skall transporteras i behållare, fållor eller bås som är lämpliga för arten och som uppfyller IATA: s bestämmelser om levande djur i den version som anges i bilaga IV. |
4.2 |
Djur skall endast transporteras under förhållanden där luftkvalitet, temperatur och tryck under hela befordran kan bibehållas inom ett intervall som är lämpligt för djurarten. |
5. Ytterligare bestämmelser för transport i behållare
5.1 |
Behållarna som djuren transporteras i skall vara klart och tydligt märkta så att det framgår att de innehåller levande djur, och med ett anslag som anger vilken sida av behållaren som är ovansida. |
5.2 |
Under transport och hantering skall behållarna alltid förvaras upprättstående och kraftiga stötar och skakningar skall minimeras. Behållarna skall göras fast på ett sådant sätt att förskjutning på grund av transportmedlets rörelser förhindras. |
5.3 |
Behållare som väger mer än 50 kg skall vara utrustade med ett tillräckligt antal fästpunkter som är så utformade och placerade och som underhålls på så sätt att de på ett säkert sätt kan göras fast på det transportmedel de skall lastas på. Behållarna skall göras fast vid transportmedlet innan befordran påbörjas på ett sådant sätt att förskjutning på grund av transportmedlets rörelser förhindras. |
KAPITEL III
TRANSPORTMETODER
1. I- och urlastning samt hantering
1.1 |
Tillbörlig hänsyn skall tas till att vissa kategorier av djur, t.ex. vilda djur, i god tid före befordran behöver få vänja sig vid transportmedlet. |
1.2 |
Om i- eller urlastning varar i mer än fyra timmar, utom vad avser fjäderfä,
|
Utrustning och metoder
1.3 |
Utrustning för i- och urlastning, inklusive golvbeläggning, skall utformas, konstrueras, underhållas och drivas på så sätt att
|
1.4 |
|
1.5 |
Varor som transporteras med samma transportmedel som djur skall placeras så att de inte orsakar djuren skada, lidande eller stress. |
1.6 |
Det skall finnas lämplig belysning vid i- och urlastning. |
1.7 |
När behållare med djur placeras ovanpå varandra på ett transportmedel skall nödvändiga åtgärder vidtas
|
Hantering av djuren
1.8 |
Det skall vara förbjudet att
|
1.9 |
Användning av instrument som ger elektriska stötar skall undvikas i möjligaste mån. Under alla omständigheter får sådana instrument endast användas i fråga om fullvuxna nötkreatur och svin som vägrar att förflytta sig och endast när de har utrymme att förflytta sig framåt. Stötarna får inte vara mer än en sekund, de skall komma med tillräckligt långa mellanrum, och får endast ges på bakpartiets muskler. Stötarna får inte upprepas om djuret inte reagerar på dem. |
1.10 |
Marknader och uppsamlingscentraler skall ha anordningar för att kunna binda upp djuren om så är nödvändigt. Djur som inte är vana vid att vara bundna skall inte bindas. Djuren skall ha tillgång till vatten. |
1.11 |
Djuren får inte bindas fast i horn eller nosring, inte heller får benen bindas ihop. Kalvar får inte förses med munkorg. Tama hästdjur som är äldre än åtta månader, med undantag av icke hanterade hästar, skall ha grimma under transporten. Om djuren måste vara bundna skall rep, tjuder eller annat hjälpmedel som används vara
|
Åtskillnad
1.12 |
Djuren skall hanteras och transporteras åtskilda i följande fall:
|
1.13 |
Leden a, b, c och e i punkt 1.12 skall inte vara tillämpliga om djuren har fötts upp tillsammans, är vana vid varandra, om det skulle orsaka dem stress att skilja dem åt eller om det är hondjur med ungar som är beroende av dem. |
2. Under transport
2.1 |
Utrymmet skall minst uppfylla de krav för djurarten och transportmedlet i fråga som fastställs i kapitel VII. |
2.2 |
Tama hästdjur, med undantag för ston som transporteras med sina föl, skall transporteras i enskilda spiltor när fordonet lastas på ett rorofartyg. Undantag från denna bestämmelse får beviljas enligt nationella regler förutsatt att medlemsstaterna anmäler detta till Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
2.3 |
Hästdjur får inte transporteras i fordon med flera däck såvida inte djuren lastas på det lägre däcket och inga djur lastas på de övre däcken. Båsens minsta inre höjd skall vara minst 75 cm högre än det största djurets mankhöjd. |
2.4 |
Icke hanterade hästdjur skall transporteras i grupper om högst fyra hästdjur. |
2.5 |
Punkterna 1.10–1.13 skall också tillämpas på transportmedlet. |
2.6 |
Det skall finnas tillräcklig ventilation för att säkerställa att djurens behov är uppfyllda, och därvid skall särskilt antalet och typen av djur som skall transporteras beaktas, liksom de förväntade väderförhållandena. Behållare skall ställas upp på ett sätt som innebär att ventilationen inte hindras. |
2.7 |
Under transport skall djuren få foder, vatten och vila med lämpliga intervall och i en mängd som är lämplig för djurens art och ålder, särskilt enligt vad som föreskrivs i kapitel V. Om inte annat anges skall däggdjur och fåglar utfodras minst var tjugofjärde timme och vattnas minst var tolfte timme. Foder och vatten skall vara av god kvalitet och ges till djuren på ett sätt som minimerar nedsmutsning. Vederbörlig hänsyn skall tas till att djuren behöver vänja sig vid sättet att utfodras och vattnas. |
KAPITEL IV
YTTERLIGARE BESTÄMMELSER FÖR FARTYG FÖR DJURTRANSPORT ELLER FARTYG SOM TRANSPORTERAR BEHÅLLARE TILL SJÖSS
AVSNITT 1
Krav på konstruktion och utrustning i fråga om fartyg för djurtransport
1. |
Räcken runt fållor och däck skall vara tillräckligt starka för de djur som transporteras. Beräkningen av hållfastheten skall kontrolleras i samband med konstruktion eller ombyggnad av ett fartyg för djurtransport; kontrollen skall göras av ett klassificeringsorgan som godkänts av den behöriga myndigheten. |
2. |
De bås där djur skall transporteras skall ha ett mekaniskt ventilationssystem med tillräcklig kapacitet att ersätta den totala luftvolymen enligt följande:
|
3. |
Lagrings- eller produktionskapaciteten för färskvatten skall uppfylla de krav som fastställs i kapitel VI, med beaktande av det maximala antalet och typen av djur som skall transporteras liksom den maximala transporttiden. |
4. |
Färskvattensystemet skall kunna tillhandahålla färskvatten oavbrutet till samtliga utrymmen där djur hålls, och det skall finnas tillräckligt många hoar för att samtliga djur alltid skall ha enkel och ständig tillgång till färskvatten. Alternativ pumputrustning skall finnas för att säkerställa tillförsel av vatten om fel skulle uppstå i det primära pumpsystemet. |
5. |
Avledningssystemet skall ha kapacitet att leda bort flytande spillning från fållor och däck oavsett omständigheterna. Avloppsrör och -kanaler skall samla upp spillningen i brunnar eller tankar från vilka avloppsvattnet kan släppas ut med hjälp av pumpar eller ejektorer. Alternativ pumputrustning skall finnas för att säkerställa dräneringen om fel skulle uppstå i det primära pumpsystemet. |
6. |
Utrymmen där djuren hålls, förbindelsegångar och ramper skall ha tillräcklig belysning. Nödbelysning skall finnas om fel skulle uppstå i huvudelsystemet. Det skall finnas bärbar belysning som är tillräcklig för att skötaren skall kunna se till och sköta djuren. |
7. |
Det skall finnas ett brandbekämpningssystem installerat i samtliga utrymmen där djur hålls, och brandbekämpningsutrustningen skall uppfylla kraven i den senaste versionen av SOLAS-standarderna (International Convention for the Safety of Life at Sea) för brandskydd, upptäckande av brand och brandsläckning. |
8. |
I styrhytten skall det finnas ett övervaknings-, kontroll- och larmsystem för följande system för djuren:
|
9. |
Det skall finnas en primär kraftkälla som är tillräcklig för att tillhandahålla kontinuerlig ström till de system som avses i punkterna 2, 4, 5 och 6 vid normal drift av fartyget. Det skall finnas en sekundär kraftkälla som är tillräcklig för att ersätta den primära kraftkällan under tre dagar i följd. |
AVSNITT 2
Utfodring och tillförsel av vatten på fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar behållare till sjöss
Fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar behållare till sjöss med tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter eller svin under mer än 24 timmar skall från avresan medföra tillräcklig mängd strö liksom en mängd foder och vatten som minst motsvarar det dagliga behovet enligt tabell 1 för hela befordran samt 25 % eller tre dagars reserv av strö, foder och vatten, varvid den större mängden skall gälla.
Tabell 1
Dagligt minimibehov av foder och vatten ombord på fartyg för djurtransport eller fartyg som transporterar djur i flyttbara behållare
Kategori |
Foder (i % av djurens vikt) |
Färskvatten (liter per djur) (2) |
|
Grovfoder |
Kraftfoder |
||
Nötkreatur och hästdjur |
2 |
1,6 |
45 |
Får |
2 |
1,8 |
4 |
Svin |
– |
3 |
10 |
Grovfoder kan ersättas med kraftfoder och vice versa. Dock skall med tanke på djurens ämnesomsättning vederbörlig hänsyn tas till att vissa kategorier av djur behöver vänja sig vid den ändrade utfodringen.
KAPITEL V
INTERVALLER FÖR VATTNING OCH UTFODRING SAMT TRANSPORTTIDENS OCH VILOPERIODENS LÄNGD
1. Tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin
1.1 |
De krav som fastställs i detta avsnitt skall tillämpas på transport av tama hästdjur (med undantag för registrerade hästdjur), tamdjur av nötkreatur, får, getter och svin med undantag för flygtransporter. |
1.2 |
Transporttiden för djur av de arter som avses i punkt 1.1 får inte överskrida 8 timmar. |
1.3 |
Den maximala transporttid som avses i punkt 1.2 får förlängas om tilläggskraven i kapitel VI är uppfyllda. |
1.4 |
När ett landsvägsfordon som uppfyller villkoren i punkt 1.3 används, skall intervallen för vattning och utfodring samt transporttidernas och viloperiodernas längd vara som följer:
|
1.5 |
Efter den fastställda transporttiden skall djuren lastas av, utfodras, vattnas och få en vilotid på minst 24 timmar. |
1.6 |
Djuren får inte transporteras med tåg om den maximala transporttiden överstiger den som anges i punkt 1.2. De transporttider som anges i punkt 1.4 skall dock tillämpas om de villkor som föreskrivs i punkterna 1.3 och 1.4 iakttas, med undantag för viloperioderna. |
1.7 |
|
1.8 |
De transporttider som anges i punkterna 1.3, 1.4 och 1.7 b kan i djurens intresse förlängas med två timmar med beaktande framförallt av närheten till bestämmelseorten. |
1.9 |
Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 1.3 till 1.8 får medlemsstaterna för transport av slaktdjur, som uteslutande äger rum mellan en avreseplats och en bestämmelseort som är belägen på deras eget territorium, föreskriva en maximal transporttid på åtta timmar som inte kan förlängas. |
2. Övriga djurarter
2.1 |
För fjäderfä, tamfåglar och tamkaniner skall det finnas lämpligt foder och vatten i tillräckliga mängder, såvida inte befordran varar kortare tid än
|
2.2 |
Hundar och katter som transporteras skall få foder minst var 24:e timme och vatten minst var 8:e timme. Det skall finnas tydliga skriftliga instruktioner om utfodring och vattning. |
2.3 |
Andra arter än de som anges i punkterna 2.1 och 2.2 skall få foder och vatten enligt de skriftliga instruktionerna, med beaktande av eventuella speciella skötselbehov. |
KAPITEL VI
TILLÄGGSBESTÄMMELSER FÖR LÅNGA TRANSPORTER AV TAMA HÄSTDJUR OCH TAMDJUR AV NÖTKREATUR, FÅR, GETTER OCH SVIN
1. Alla långa transporter
Tak
1.1 |
Transportmedlet skall vara försett med ett tak i en ljus färg och vara tillräckligt isolerat. |
Golv och strö
1.2 |
Djuren skall ha lämpligt strö eller likvärdigt material som garanterar deras bekvämlighet och som är lämpligt för arten, antalet djur som transporteras, transporttiden och vädret. Materialet måste medge adekvat uppsugning av urin och spillning. |
Foder
1.3 |
Transportmedlet skall medföra en tillräcklig mängd med lämpligt foder som fyller djurens foderbehov och som räcker för hela befordran. Fodret skall skyddas från dåligt väder och föroreningar som damm, bränsle, avgaser samt urin och spillning från djur. |
1.4 |
Om det krävs särskilda anordningar för att utfordra djuren skall dessa också transporteras på transportmedlet. |
1.5 |
Om sådana utfodringsanordningar som avses i punkt 1.4 används skall de vara utformade på så sätt att de om nödvändigt kan fästas vid transportmedlet för att förhindra att de välter omkull. När transportmedlet framförs och anordningarna inte används skall de förvaras avskilt från djuren. |
Skiljeväggar
1.6 |
Hästdjur skall transporteras i enskilda spiltor eller boxar, med undantag av ston som transporteras med sina föl. |
1.7 |
Transportmedlet skall vara utrustat med skiljeväggar så att separata avdelningar kan skapas samtidigt som alla djur skall ha fri tillgång till vatten. |
1.8 |
Skiljeväggarna skall vara konstruerade på så sätt att de kan placeras i olika lägen så att avdelningarnas storlek kan anpassas efter djurens särskilda behov, typ, storlek och antal. |
Minimikriterier för vissa djurarter
1.9 |
Såvida de inte åtföljs av moderdjuret är långa transporter av tama hästdjur och tamdjur av nötkreatur och svin tillåtna endast om följande krav är uppfyllda:
Icke hanterade hästar får inte befordras med långa transporter. |
2. Vattenförsörjning under väg- och järnvägstransport samt transport i behållare till sjöss
2.1 |
Transportmedlet och behållare som transporteras till sjöss skall ha ett vattenförsörjningssystem som gör det möjligt för skötaren att när som helst direkt tillhandahålla vatten så att varje djur kan dricka när det vill. |
2.2 |
Vattenanordningarna skall vara i gott skick och skall vara utformade och placerade på ett sätt som är lämpligt för den typ av djur som skall vattnas. |
2.3 |
Vattentankarnas totala kapacitet för respektive transportmedel skall vara minst 1,5 % av dess maximala nyttolast. Vattentankarna måste vara utformade på så sätt att de kan tömmas och rengöras efter varje befordran och vattennivån i dem skall kunna kontrolleras. De måste vara anslutna till vattningsanordningar inne i båsen och skall vara i gott skick. |
2.4 |
Undantag från punkt 2.3 får medges för behållare till sjöss som endast används ombord på fartyg som tillför dessa vatten från fartygets egna vattentankar. |
3. Ventilation för vägtransportmedel och temperaturövervakning
3.1 |
Ventilationssystemen i vägtransportmedel skall vara utformade och konstruerade samt underhållas på ett sådant sätt att de under hela befordran, oavsett om vägtransportmedlet står stilla eller rör sig, kan bibehålla en temperatur i vägtransportmedlet som ligger i ett intervall mellan 5 °C och 30 °C för alla djur, med en tolerans på +/- 5 °C, beroende på yttertemperaturen. |
3.2 |
Ventilationssystemet skall kunna ge ett jämnt fördelat minsta luftflöde med en nominell kapacitet på 60 m3/h/kN nyttolast. Det skall kunna fungera under minst fyra timmar, oberoende av fordonets motor. |
3.3 |
Vägtransportmedel skall ha övervakningssystem för temperatur samt utrustning för att registrera sådana data. Det skall finnas sensorer i de delar av lastbilen som, beroende på lastbilskonstruktionen, troligen kommer att få de sämsta klimatförhållandena. De registreringar av temperaturen som erhålls på detta sätt skall dateras och på begäran göras tillgängliga för den behöriga myndigheten. |
3.4 |
Vägtransportmedel skall vara utrustade med ett varningssystem som skall varna föraren när temperaturen i de utrymmen där djuren vistas når den högsta eller lägsta temperaturen. |
3.5 |
Kommissionen skall före den 31 juli 2005 utarbeta en rapport på grundval av ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, åtföljd av utkast till lämpliga åtgärder för att fastställa ett temperaturintervall för djur som transporteras, som skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2, med beaktande av rådande temperaturer i vissa gemenskapsregioner som har särskilda klimatförhållanden. |
4. Navigeringssystem
4.1 |
Från och med den 1 januari 2007 skall fordon som är i bruk för första gången och från och med den 1 januari 2009 alla vägtransportmedel vara utrustade med lämpligt navigeringssystem som kan registrera och lämna uppgifter som motsvarar uppgifterna i färdjournalen enligt bilaga II avsnitt 4, samt uppgifter om öppning/stängning av lastlämmen. |
4.2 |
Senast den 1 januari 2008 skall kommissionen till rådet överlämna resultatet av en studie av navigationssystem och tillämpningen av denna teknik i enlighet med denna förordning. |
4.3 |
Kommissionen skall inte senare än den 1 januari 2010 till rådet överlämna en rapport om införandet av det navigeringssystem som avses i punkt 4.2, åtföljd av eventuella förslag som kommissionen finner lämpliga, särskilt i syfte att fastställa specifikationerna för det navigeringssystem som skall användas för alla transportmedel. Rådet skall fatta beslut om sådana förslag med kvalificerad majoritet. |
KAPITEL VII
TILLGÄNGLIGT UTRYMME
Tillgängligt utrymme för djuren skall motsvara åtminstone följande mått:
A. Tama hästdjur
Järnvägstransport
Fullvuxna hästar |
1,75 m2 (0,7 × 2,5 m) (3) |
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på upp till 48 timmar) |
1,2 m2 (0,6 × 2 m) |
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på över 48 timmar) |
2,4 m2 (1,2 × 2 m) |
Ponnyer (under 144 cm) |
1 m2 (0,6 × 1,8 m) |
Föl (0–6 månader) |
1,4 m2 (1 × 1,4 m) |
OBS! Under långa transporter måste föl och unghästar kunna ligga ner.
Dessa siffror kan variera med högst 10 % för fullvuxna hästar och ponnyer, och med högst 20 % för unghästar och föl, inte enbart beroende på hästarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.
Vägtransport
Fullvuxna hästar |
1,75 m2 (0,7 × 2,5 m) |
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på upp till 48 timmar) |
1,2 m2 (0,6 × 2 m) |
Unghästar (6–24 månader) (för transporter på över 48 timmar) |
2,4 m2 (1,2 × 2 m) |
Ponnyer (under 144 cm) |
1 m2 (0,6 × 1,8 m) |
Föl (0–6 månader) |
1,4 m2 (1 × 1,4 m) |
OBS! Under långa transporter måste föl och unghästar kunna ligga ner.
Dessa siffror kan variera med högst 10 % för fullvuxna hästar och ponnyer, och med högst 20 % för unghästar och föl, inte enbart beroende på hästarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.
Lufttransport
Beläggningsgrad för hästar i förhållande till golvytan
0–100 kg |
0,42 m2 |
100–200 kg |
0,66 m2 |
200–300 kg |
0,87 m2 |
300–400 kg |
1,04 m2 |
400–500 kg |
1,19 m2 |
500–600 kg |
1,34 m2 |
600–700 kg |
1,51 m2 |
700–800 kg |
1,73 m2 |
Sjötransport
Levande vikt i kg |
m2/djur |
200–300 |
0,90–1,175 |
300–400 |
1,175–1,45 |
400–500 |
1,45–1,725 |
500–600 |
1,725–2 |
600–700 |
2–2,25 |
B. Nötkreatur
Järnvägstransport
Kategori |
Ungefärlig vikt (i kg) |
Yta i m2 per djur |
Små kalvar |
55 |
0,30 till 0,40 |
Medelstora kalvar |
110 |
0,40 till 0,70 |
Tunga kalvar |
200 |
0,70 till 0,95 |
Medelstor boskap |
325 |
0,95 till 1,30 |
Tung boskap |
550 |
1,30 till 1,60 |
Mycket tung boskap |
> 700 |
> 1,60 |
Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på djurens vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.
Vägtransport
Kategori |
Ungefärlig vikt (i kg) |
Yta i m2 per djur |
Små kalvar |
50 |
0,30 till 0,40 |
Medelstora kalvar |
110 |
0,40 till 0,70 |
Tunga kalvar |
200 |
0,70 till 0,95 |
Medelstor boskap |
325 |
0,95 till 1,30 |
Tung boskap |
550 |
1,30 till 1,60 |
Mycket tung boskap |
> 700 |
> 1,60 |
Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på djurens vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.
Lufttransport
Kategori |
Ungefärlig vikt (i kg) |
Yta i m2 per djur |
Kalvar |
50 70 |
0,23 0,28 |
Boskap |
300 500 |
0,84 1,27 |
Sjötransport
Levande vikt i kg |
m2/djur |
200–300 |
0,81–1,0575 |
300–400 |
1,0575–1,305 |
400–500 |
1,305–1,5525 |
500–600 |
1,5525–1,8 |
600–700 |
1,8–2,025 |
Dräktiga djur skall ha 10 % mer utrymme.
C. Får/getter
Järnvägstransport
Kategori |
Ungefärlig vikt (i kg) |
Yta i m2 per djur |
Klippta får |
< 55 |
0,20 till 0,30 |
|
> 55 |
> 0,30 |
Oklippta får |
< 55 |
0,30 till 0,40 |
|
> 55 |
> 0,40 |
Högdräktiga tackor |
< 55 |
0,40 till 0,50 |
|
> 55 |
> 0,50 |
Getter |
< 35 |
0,20 till 0,30 |
|
35 till 55 |
0,30 till 0,40 |
|
> 55 |
0,40 till 0,75 |
Högdräktiga getter |
< 55 |
0,40 till 0,50 |
|
> 55 |
> 0,50 |
Den ovan angivna golvytan kan variera beroende på djurens ras, storlek, fysiska tillstånd och pälslängd, liksom på väderförhållandena och den tid som transporten varar.
Vägtransport
Kategori |
Ungefärlig vikt (i kg) |
Yta i m2 per djur |
Klippta får och lamm på minst 26 kg |
< 55 |
0,20 till 0,30 |
|
> 55 |
> 0,30 |
Oklippta får |
< 55 |
0,30 till 0,40 |
|
> 55 |
> 0,40 |
Höggradigt dräktiga tackor |
< 55 |
0,40 till 0,50 |
|
> 55 |
> 0,50 |
Getter |
< 35 |
0,20 till 0,30 |
|
35 till 55 |
0,30 till 0,40 |
|
> 55 |
0,40 till 0,75 |
Höggradigt dräktiga getter |
< 55 |
0,40 till 0,50 |
|
> 55 |
> 0,50 |
Den ovan angivna golvytan kan variera beroende på djurens ras, storlek, fysiska tillstånd och pälslängd, liksom på väderförhållandena och den tid som transporten varar. Exempelvis kan man för små lamm tillhandahålla en yta som är mindre än 0,2 m2 per djur.
Lufttransport
Beläggningsgrad för får och getter i relation till golvyta.
Ungefärlig vikt (i kg) |
Golvyta per får/get (i m2) |
25 |
0,20 |
50 |
0,30 |
75 |
0,40 |
Sjötransport
Levande vikt i kg |
m2/djur |
20–30 |
0,24–0,265 |
30–40 |
0,265–0,290 |
40–50 |
0,290–0,315 |
50–60 |
0,315–0,34 |
60–70 |
0,34–0,39 |
D. Svin
Järnvägs- och vägtransport
Alla svin måste åtminstone kunna ligga ner och stå upp i sin naturliga ställning.
För att göra det möjligt att uppfylla dessa minimikrav bör beläggningsgraden för svin på ca 100 kg inte överskrida 235 kg/m2.
Svinens ras, storlek och fysiska tillstånd kan göra det nödvändigt att öka ovannämnda minsta golvyta. Ytan kan också ökas med upp till 20 % beroende på väderförhållandena och den tid som transporten varar.
Lufttransport
Beläggningsgraden bör vara relativt hög för att förhindra skador vid start, turbulens eller landning. Dock måste alla djur kunna ligga ner. Vid bestämning av beläggningsgraden bör hänsyn tas till klimatet, den totala transporttiden och ankomsttiden.
Medelvikt |
Golvyta per gris |
15 kg |
0,13 m2 |
25 kg |
0,15 m2 |
50 kg |
0,35 m2 |
100 kg |
0,51 m2 |
Sjötransport
Levande vikt i kg |
m2/djur |
10 eller mindre |
0,20 |
20 |
0,28 |
45 |
0,37 |
70 |
0,60 |
100 |
0,85 |
140 |
0,95 |
180 |
1,10 |
270 |
1,50 |
E. Fjäderfä
Beläggningsgrader tillämpliga på transport av fjäderfä i behållare:
Minsta golvyta skall finnas enligt följande:
Kategori |
Utrymme i cm2 |
Dagsgamla kycklingar |
21–25 per kyckling |
Andra fjäderfän än dygnsgamla kycklingar: vikt i kg |
Utrymme i cm2 per kg |
< 1,6 |
180 till 200 |
1,6 till < 3 |
160 |
3 till < 5 |
115 |
> 5 |
105 |
Dessa siffror kan variera, inte enbart beroende på fåglarnas vikt och storlek, utan även på deras fysiska tillstånd, väderförhållandena och den troliga transporttiden.
(1) EGT L 358, 18.12.1986, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/65/EG (EUT L 230, 16.9.2003, s. 32).
(2) Det minimibehov av vatten som anges i den fjärde kolumnen kan för samtliga arter ersättas med en mängd vatten som motsvarar 10 % av djurens levande vikt.
(3) Den användbara standardbredden för vagnar är 2,6 till 2,7 m.
BILAGA II
FÄRDJOURNAL
(som avses i artikel 5.4, artikel 8.2, artikel 14.1 a och 14.1 csamt artikel 21.2)
1. |
Den person som planerar en befordran skall fylla i, stämpla och underteckna samtliga sidor i färdjournalen i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga. |
2. |
Färdjournalen skall bestå av följande avsnitt:
Sidorna i färdjournalen skall vara hopfästade. En mall för varje avsnitt återges i tillägget till denna bilaga. |
3. |
Organisatören skall
|
4. |
Djurhållare på avsändningsorten och på bestämmelseorten, om denna ligger på gemenskapens territorium, skall fylla i och underteckna de relevanta avsnitten av färdjournalen. De skall snarast möjligt informera den behöriga myndigheten om eventuella reservationer de har angående efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning och skall för detta ändamål använda mallen i avsnitt 5. |
5. |
Om bestämmelseorten ligger inom gemenskapens territorium skall djurhållare på bestämmelseorten förvara färdjournalen, utom avsnitt 4, under minst tre år från ankomsten till bestämmelseorten. Färdjournalen skall på begäran överlämnas till den behöriga myndigheten. |
6. |
Om befordran har fullgjorts inom gemenskapen skall transportören fylla i och underteckna avsnitt 4 i färdjournalen. |
7. |
Om djur exporteras till ett tredjeland skall transportörerna överlämna färdjournalen till den officiella veterinären vid utförselstället. För export av levande nötkreatur som omfattas av exportbidrag behöver avsnitt 3 i färdjournalen inte fyllas i om det enligt jordbrukslagstiftningen krävs en rapport. |
8. |
Den transportör som avses i avsnitt 3 i färdjournalen skall behålla
Dokument som anges i leden a och b skall inom en månad efter det att färdjournalen fyllts i göras tillgängliga för den behöriga myndighet som beviljade transportören tillstånd samt, på begäran, den behöriga myndigheten på avsändningsorten, och transportören skall förvara dokumenten under minst tre år från den dag då kontrollen skedde. Dokument som anges i led a skall återsändas till den behöriga myndigheten på avsändningsorten inom en månad efter det att befordran avslutats, om inte de system används som avses i artikel 6.9. En förenklad version av färdjournalen och riktlinjer för framläggandet av de journaler som avses i artikel 6.9 skall upprättas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31.2 när fordon är utrustade med de system som avses i artikel 6.9. |
Tillägg
AVSNITT 1
PLANERING
AVSNITT 2
AVSÄNDNINGSORT
AVSNITT 3
BESTÄMMELSEORT
AVSNITT 4
TRANSPORTÖRENS RAPPORT
AVSNITT 5
MALL FÖR AVVIKELSERAPPORT NR
En kopia av avvikelserapporten tillsammans med en kopia av avsnitt 1 i färdjournalen skall översändas till den behöriga myndigheten.
BILAGA III
BLANKETTER
(som avses i artiklarna 10.2, 11.2, 17.2 och 18.2)
KAPITEL I
Tillstånd för transportörer enligt artikel 10.1
KAPITEL II
Tillstånd för transportörer enligt artikel 11.1
KAPITEL III
Kompetensbevis för förare och skötare enligt artikel 17.2
KAPITEL IV
Intyg om godkännande av vägtransportmedel för långa transporter enligt artikel 18.2
BILAGA IV
UTBILDNING
1. |
Fordonsförare och skötare som avses i artiklarna 6.5 och 17.1 skall ha slutfört den utbildning som föreskrivs i punkt 2 och skall ha genomgått examinering som godkänts av den behöriga myndigheten, vilken skall säkerställa att examinatorerna är oberoende. |
2. |
Den utbildning som avses i punkt 1 skall som minimikrav innefatta de tekniska och administrativa aspekterna av gemenskapens lagstiftning om skydd av djur vid transporter, särskilt följande:
|
BILAGA V
INTERNATIONELLA AVTAL
(som avses i artikel 21.1 e)
Europeiska konventionen om skydd av djur under internationella transporter.
BILAGA VI
INTERNATIONELLA NORMER FÖR BEHÅLLARE, FÅLLOR ELLER BÅS SOM ÄR LÄMPLIGA FÖR LUFTTRANSPORTER AV LEVANDE DJUR
(vilka avses i bilaga I kapitel II punkt 4.1)
IATA: s bestämmelser om levande djur 31: a upplagan, den 1 oktober 2004.