EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32005H0925

Kommissionens rekommendation av den 14 december 2005 om det samordnade kontrollprogram som skall genomföras på foderområdet under 2006 i enlighet med rådets direktiv 95/53/EG

OJ L 337, 22.12.2005, p. 51–59 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
OJ L 349M , 12.12.2006, p. 688–696 (MT)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2005/925/oj

22.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/51


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 14 december 2005

om det samordnade kontrollprogram som skall genomföras på foderområdet under 2006 i enlighet med rådets direktiv 95/53/EG

(2005/925/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 95/53/EG av den 25 oktober 1995 om fastställande av principerna för organisationen av officiell kontroll på djurfoderområdet (1), särskilt artikel 22.3, och

av följande skäl:

(1)

Under 2005 har medlemsstaterna valt ut vissa frågor som bör ingå i ett samordnat kontrollprogram för år 2006.

(2)

Även om det i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (2) fastställs högsta tillåtna halter av aflatoxin B1 i foder, finns det inga gemenskapsbestämmelser för andra mykotoxiner, t.ex. okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisin, T 2- och HT 2-toxiner. Om man samlade in uppgifter om förekomsten av dessa mykotoxiner genom stickprov, skulle det bilda ett värdefullt underlag för en bedömning av situationen med tanke på framtida lagstiftning. Dessutom är vissa foderråvaror, t.ex. spannmål och oljeväxtfrön, särskilt utsatta för kontaminering med mykotoxiner på grund av förhållandena vid skörd, lagring och transport. Eftersom mykotoxinkoncentrationen växlar från år till år, är det lämpligt att samla in uppgifter från flera år i rad för alla de nämnda mykotoxinerna.

(3)

Tidigare resultat av kontrollerna av förekomsten av antibiotika och koccidiostatika i vissa foder avsedda för djurarter eller kategorier för vilka dessa aktiva ämnen inte är tillåtna visar att det fortfarande sker överträdelser i detta avseende. I enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (3) är det dessutom viktigt att garantera att utfasningen av antibiotika som fodertillsats sker effektivt.

(4)

Det är viktigt att säkerställa att de restriktioner för användning av foderråvaror av animaliskt ursprung i foder som fastställs i EU-lagstiftningen verkligen tillämpas.

(5)

Man bör säkerställa att halterna av spårelementen koppar och zink i foderblandningar för svin inte överstiger den högsta tillåtna halten enligt kommissionens förordning (EG) nr 1334/2003 av den 25 juli 2003 om ändring av villkoren för godkännande av fodertillsatser som hör till typen spårelement (4).

(6)

Åtgärderna i denna rekommendation är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Under år 2006 bör medlemsstaterna genomföra ett samordnat kontrollprogram med inriktning på följande:

a)

Koncentrationen av mykotoxiner (aflatoxin B1, okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisin, T 2- och HT 2-toxiner) i foder och därvid lämna uppgift om analysmetoder. Provtagningsmetoderna skall omfatta både stickprov och riktad provtagning. I det senare fallet skall proven bestå av foderråvaror som misstänks innehålla högre koncentrationer av mykotoxiner, t.ex. spannmål, oljeväxtfrön, oljehaltiga frukter, produkter och biprodukter till dessa samt foderråvaror som lagrats länge eller transporterats till havs över långa avstånd. När det gäller aflatoxin B1 bör man särskilt uppmärksamma foderblandningar för andra mjölkdjur än mjölkboskap. Resultaten av kontrollerna bör redovisas med hjälp av mallen i bilaga I.

b)

Koccidiostatika eller histomonostatika, oberoende av om de får användas som fodertillsatser för vissa djurarter och djurkategorier eller inte, som ofta förekommer i förblandningar utan läkemedel eller i foderblandningar där dessa ämnen inte är tillåtna. Kontrollerna bör inriktas på dessa ämnen i förblandningar och foderblandningar, om den behöriga myndigheten anser att det finns större möjlighet att finna oegentligheter. Resultaten av kontrollerna bör redovisas med hjälp av mallen i bilaga II.

c)

Utfasningen av användningen av antibiotika som fodertillsats enligt bilaga II.

d)

Genomförande av restriktioner för framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung enligt bilaga III.

e)

Halten av koppar och zink i foderblandningar för svin enligt bilaga IV.

2.

Medlemsstaterna bör redovisa resultaten av det samordnade kontrollprogrammet enligt punkt 1 i ett särskilt kapitel i den årsrapport om kontrollverksamheten som skall överlämnas före den 1 april 2007 och den senaste versionen av den harmoniserade rapporteringsmodellen.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 265, 8.11.1995, s. 17. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/46/EG (EGT L 234, 1.9.2001, s. 55).

(2)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/8/EG. (EUT L 27, 29.1.2005, s. 44.).

(3)  EUT L 268, 18.10.2003, s. 29. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 378/2005 (EUT L 59, 5.3.2005, s. 8).

(4)  EUT L 187, 26.7.2003, s. 11. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2112/2003 (EUT L 317, 2.12.2003, s. 22).


BILAGA I

Koncentration av vissa mykotoxiner (aflatoxin B1, okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisin, T 2- och HT 2-toxiner) i foder

Enskilda resultat av alla prover. Mall för de rapporter som avses i punkt 1 a

Djurfoder

Provmetod

(stickprov eller riktad provtagning)

Slag och koncentration av mykotoxiner (μg/kg för foder med en fuktighetshalt på 12 %)

Klass (1)

Typ (2)

Ursprungsland

Aflatoxin B1

Okratoxin A

Zearalenon

Deoxynivalenol

Fumonisin (3)

T-2 and HT-2 toxin (4)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den behöriga myndigheten skall också ange

vilken åtgärd som vidtas när de högsta tillåtna halterna av aflatoxin B1 överskrids,

analysmetoder,

detektionsgränser.


(1)  Välj en av följande typer: foderråmaterial, fodertillsats, förblandning, tillskottsfoder, helfoder, foderblandning.

(2)  Välj en av följande typer: a) för foderråmaterial, namnet på foderråmaterialet enligt del B i bilagan till rådets direktiv 96/25/EG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 35), b) för övriga foder, målarten.

(3)  Koncentrationen av fumonisin B1 och B2 kan rapporteras som summan av båda.

(4)  Koncentrationen av T 2- och HT 2-toxiner kan rapporteras som summan av båda.


BILAGA II

Förekomst av vissa medicinskt verksamma ämnen som inte är tillåtna som fodertillsatser

Vissa medicinskt verksamma ämnen får förekomma som tillsatser i förblandningar och foderblandningar för vissa djurarter och kategorier, om de uppfyller kraven i artikel 10 i förordning (EG) nr 1831/2003.

Om det förekommer otillåtna medicinskt verksamma ämnen i foder för vissa djurarter och kategorier, innebär det en överträdelse.

De medicinskt verksamma ämnen som skall kontrolleras bör väljas bland följande:

1.

Medicinskt verksamma ämnen som är tillåtna som fodertillsatser för endast vissa djurarter eller djurkategorier:

 

dekokinat (Deccox)

 

diklazuril (Clinacox 0,2 %)

 

halofuginonhydrobromid (Stenorol)

 

lasalocid A natrium (Avatec 15 %)

 

maduramicinammonium alfa (Cygro 1 %)

 

monensinnatrium (Elancoban G100, 100, G200, 200)

 

narasin (Monteban)

 

narasin – nicarbazin (Maxiban G160)

 

robenidin hydroklorid (Cycostat 66 G)

 

salinomycin natrium (Sacox 120G, 120)

 

semduramicin natrium (Aviax 5 %)

2.

Medicinskt verksamma ämnen som inte längre är tillåtna som fodertillsatser:

 

amprolium

 

amprolium/etopabat

 

arprinocid

 

avilamycin

 

avoparcin

 

karbadox

 

dimetridazol

 

dinitolmid

 

flavofosfolipol

 

ipronidazol

 

metiklorpindol

 

metiklorpindol/metylbensokvat

 

nicarbazin

 

nifursol

 

olakvindox

 

ronidazol

 

spiramycin

 

tetracyklin

 

tylosinfosfat

 

virginiamycin

 

zinkbacitracin

 

andra antimikrobiella ämnen

3.

Medicinskt verksamma ämnen som aldrig varit tillåtna som fodertillsatser:

andra ämnen

Enskilda resultat av alla prover som inte uppfyller kraven. Mall för de rapporter som avses i punkt 1 b

Slag av foder

(djurart och djurkategori)

Upptäckt ämne

Halt

Anledning till överträdelsen (1)

Åtgärd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den behöriga myndigheten bör också uppge

det totala antalet prover,

namn på de ämnen som undersökts,

analysmetoder,

detektionsgränser.


(1)  Skäl till att det icke tillåtna ämnet förekommer i fodret enligt en undersökning som utförts av den behöriga myndigheten.


BILAGA III

Restriktioner för framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EEG) nr 882/2004 (1) bör medlemsstaterna under 2006 genomföra ett samordnat kontrollprogram för att fastställa om de restriktioner som har införts när det gäller framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung har följts.

För att säkerställa att förbudet mot utfodring av vissa djur med bearbetat animaliskt protein enligt bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (2) har tillämpats på ett effektivt sätt, bör medlemsstaterna genomföra ett särskilt kontrollprogram utifrån riktade kontroller. I enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004 bör kontrollprogrammet bygga på en riskbaserad strategi där samtliga produktionsled och typer av anläggningar där foder produceras, hanteras och administreras ingår. Medlemsstaterna bör särskilt ta hänsyn till definitionen av kriterier som kan relateras till en risk. Viktningen av varje enskilt kriterium bör stå i proportion till risken. Kontrollfrekvensen och antalet prov som skall analyseras på anläggningarna bör stå i relation till summan av viktningar som hänförs till dessa anläggningar.

Vid utarbetandet av ett kontrollprogram bör hänsyn tas till följande vägledande förteckning över anläggningar och kriterier:

Anläggningar

Kriterier

Viktning

Foderfabriker

Foderfabriker med dubbla produktionslinjer som tillverkar foderblandningar för idisslare och för icke-idisslare som innehåller bearbetat animaliskt protein som undantagits

Foderfabriker som tidigare inte har följt bestämmelserna eller som misstänks för att inte följa bestämmelserna

Foderfabriker som importerar stora mängder foder med hög proteinhalt, t.ex. fiskmjöl, sojabönsmjöl, majsglutenmjöl och proteinkoncentrat

Foderfabriker som tillverkar stora mängder foderblandningar

Risk för korskontaminering till följd av interna arbetsmoment (uppdelning på silor, kontroll av att linjerna verkligen är åtskilda, kontroll av ingredienser, interna laboratorier, provtagningsrutiner)

 

Gränskontrollstationer och andra införselorter till gemenskapen

Import av stora/små mängder av foder

Foder med hög proteinhalt

 

Jordbruksföretag

Blandare på jordbruksföretag som använder bearbetat animaliskt protein som undantagits

Jordbruksföretag som håller idisslare och andra djur (risk för sammanblandning av foder)

Jordbruksföretag som köper foder i bulk

 

Handlare

Lagring och mellanlagring av foder med hög proteinhalt

Omfattande handel med foder i bulk

Handel med foderblandningar som tillverkats utomlands

 

Mobila blandare

Blandare som tillverkar foderblandningar för såväl idisslare som icke-idisslare

Blandare som tidigare inte har följt bestämmelserna eller som misstänks för att inte följa bestämmelserna

Blandare som tillsätter foder med hög proteinhalt

Blandare som tillverkar stora mängder foder

Blandare som levererar till ett stort antal jordbruksföretag, inkl. företag som håller idisslare

 

Transportmedel

Fordon som används för transport av bearbetat animaliskt protein och fodermedel

Fordon som tidigare har inte har följt bestämmelserna eller som misstänks för att inte följa bestämmelserna

 

I stället för att använda dessa vägledande anläggningar och kriterier kan medlemsstaterna överlämna sin egen riskbedömning till kommissionen före den 31 mars 2006.

Provtagningen bör inriktas på de partier eller situationer där sannolikheten är störst för korskontaminering med förbjudet bearbetat protein (det första partiet efter transport av foder innehållande animaliskt protein som är förbjudet för detta parti, tekniska problem eller förändringar i produktionslinjerna, förändringar i lager eller silor för råvaror i bulkform).

Kontrollerna kan också utsträckas till analys av damm i fordon, tillverkningsutrustning och lagringsutrymmen.

Det lägsta antalet kontroller per år i en medlemsstat bör vara 10 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. Det lägsta antalet officiella prover per år i en medlemsstat bör vara 20 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. Innan alternativa metoder har godkänts bör identifiering och bedömning i mikroskop såsom de beskrivs i kommissionens direktiv 2003/126/EG (3) användas vid analys av prover. Upptäckt av animaliskt protein skall tolkas i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.

Resultaten av kontrollprogrammen bör meddelas kommissionen i följande format.

Sammanfattning av kontrollerna av restriktioner för utfodring av foder av animaliskt ursprung (utfodring med bearbetat animaliskt protein som är förbjudet)

A.   Dokumenterade kontroller

Led

Antal kontroller, inkl. kontroller av förekomst av bearbetat animaliskt protein

Antal överträdelser som inte konstaterats vid laboratorieanalys utan vid t.ex. dokumentkontroll

Import av foderråvaror

 

 

Lagring av foderråvaror

 

 

Foderfabriker

 

 

Blandare på jordbruksföretag/mobila blandare

 

 

Mellanhänder

 

 

Transportmedel

 

 

Jordbruksföretag som håller icke-idisslare

 

 

Jordbruksföretag som håller idisslare

 

 

Övriga: …

 

 

B.   Provtagning och analyser av foderråvaror och foderblandningar avseende bearbetat animaliskt protein

Anläggningar

Antal officiella prover som analyserats för bearbetat animaliskt protein

Antal prover som inte uppfyller kraven

Förekomst av bearbetat animaliskt protein från landlevande djur

Förekomst av bearbetat animaliskt protein från fisk

Foderråvaror

Foderblandningar

Foderråvaror

Foderblandningar

Foderråvaror

Foderblandningar

för idisslare

för icke-idisslare

för idisslare

för icke-idisslare

för idisslare

för icke-idisslare

Vid import

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foderfabriker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mellanhänder/lagring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Transportmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blandare på jordbruksföretag/mobila blandare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På jordbruksföretaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga: …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.   Översikt över förbjudet bearbetat animaliskt protein som påvisats i prover av foder för idisslare

 

Månad för provtagning

Typ av kontaminering, dess omfattning och ursprung

Sanktioner (eller andra åtgärder) som vidtagits

1

 

 

 

2

 

 

 

3

 

 

 

4

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(2)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(3)  EUT L 339, 24.12.2003, s. 78.


BILAGA IV

Enskilda resultat av alla prov (både överensstämmande och icke-överensstämmande) avseende koppar och zink i foderblandningar för svin

Typ av foderblandningar

(djurkategori)

Spårelement

(koppar eller zink)

Påvisad halt

(mg/kg helfoder)

Anledning till att den högsta tillåtna halten överskrids (1)

Åtgärd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Enligt en undersökning som utförts av den behöriga myndigheten.


Top