Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32004R1973

Kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

OJ L 345, 20.11.2004, p. 1–84 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
OJ L 330M , 9.12.2008, p. 58–141 (MT)
Special edition in Bulgarian: Chapter 03 Volume 060 P. 190 - 273
Special edition in Romanian: Chapter 03 Volume 060 P. 190 - 273

No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2009; upphävd genom 32009R1121

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/1973/oj

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 345/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1973/2004

av den 29 oktober 2004

om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

INNEHÅLL

Kapitel 1

Räckvidd och allmänna föreskrifter

Kapitel 2

Särskilt kvalitetsbidrag för durumvete

Kapitel 3

Bidrag för proteingrödor

Kapitel 4

Grödspecifikt stöd för ris

Kapitel 5

Arealstöd för nötter

Kapitel 6

Stöd för stärkelsepotatis

Kapitel 7

Mjölkbidrag och ytterligare betalningar

Kapitel 8

Stöd för energigrödor

Avsnitt 1

Definitioner

Avsnitt 2

Avtal

Avsnitt 3

Ändring eller upphävande av avtalet

Avsnitt 4

Representativ avkastning och kvantiteter som skall levereras

Avsnitt 5

Villkor för utbetalning av stöd

Avsnitt 6

Avtal och skyldigheter för den sökande och den förste förädlaren

Avsnitt 7

Säkerheter

Avsnitt 8

Dokument för försäljning, överlåtelse eller leverans i en annan medlemsstat eller export

Avsnitt 9

Kontroller

Avsnitt 10

Uteslutning från stödsystemet och utvärdering

Kapitel 9

Särskilt regionalt stöd för jordbruksgrödor

Kapitel 10

Stöd för utsäde

Kapitel 11

Arealstöd för jordbruksgrödor

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser för beviljande av arealstöd för jordbruksgrödor

Avsnitt 2

Särskilda bestämmelser för vissa jordbruksgrödor

Avsnitt 3

Basarealer, referensavkastning och tak

Avsnitt 4

Arealuttag

Avsnitt 5

Slutbestämmelser

Kapitel 12

Tack- och getbidrag

Avsnitt 1

Direkta utbetalningar

Avsnitt 2

Gränser, reserver och överlåtelser

Avsnitt 3

Ytterligare betalningar

Avsnitt 4

Allmänna bestämmelser

Kapitel 13

Nötköttsbidrag

Avsnitt 1

Särskilt bidrag (artikel 123 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Avsnitt 2

Säsongsutjämningsbidrag (artikel 124 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Avsnitt 3

Am- och dikobidrag (artiklarna 125–129 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Avsnitt 4

Gemensamma bestämmelser för det särskilda bidraget och am- och dikobidraget

Avsnitt 5

Slaktbidrag (artikel 130 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Avsnitt 6

Tilläggsbidrag (artiklarna 133–136 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Avsnitt 7

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 8

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Kapitel 14

Systemet för enhetlig arealersättning

Kapitel 15

Kompletterande nationella direktstöd

Kapitel 16

Användning av uttagen mark för råvaruproduktion

Avsnitt 1

Definition

Avsnitt 2

Avtal

Avsnitt 3

Ändring eller uppsägning av avtal

Avsnitt 4

Representativ avkastning och kvantiteter som skall levereras

Avsnitt 5

Villkor för utbetalning av stöd

Avsnitt 6

Avtal och skyldigheter

Avsnitt 7

Säkerhet

Avsnitt 8

Dokument för försäljning, överlåtelse eller leverans i en annan medlemsstat eller export

Avsnitt 9

Kontroller

Avsnitt 10

Uteslutning från stödsystemet och meddelanden

Kapitel 17

Arealstöd för humle

Kapitel 18

Slutbestämmelser

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Akten om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning, särskilt artikel 41 första stycket i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (1) särskilt artikel 110 och artikel 145 c, d, e och f i denna, och

av följande skäl:

(1)

I avdelning IV och IV a i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs vissa stödsystem för jordbrukare. Genomförandebestämmelser för en del av dessa stödsystem har redan antagits genom följande rättsakter: Kommissionens förordning (EEG) nr 1686/72 av den 2 augusti 1972 om vissa tillämpningsföreskrifter för stöd för utsäde (2), kommissionens förordning (EEG) nr 1445/76 av den 22 juni 1976 om fastställande av en förteckning över de olika sorterna av Lolium perenne L (3)., kommissionens förordning (EG) nr 1644/96 av den 30 juli 1996 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för beviljande av stöd för vissa trindsädesslag (4), kommissionens förordning (EG) nr 609/1999 av den 19 mars 1999 om bestämmelser om beviljande av stöd till humleproducenter (5), kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 av den 22 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (6), kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 av den 28 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen (7), kommissionens förordning (EG) nr 2461/1999 av den 19 november 1999 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) 1251/1999 beträffande användningen av jordbruksmark som tagits ur bruk till produktion av råvaror för tillverkning inom gemenskapen av produkter som inte primärt är avsedda till livsmedel eller foder (8), kommissionens förordning (EG) nr 2550/2001 av den 21 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2529/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött vad beträffar bidragssystemen, och ändring av förordning (EG) nr 2419/2001 (9), kommissionens förordning (EG) 2199/2003 av den 16 december 2003 om fastställande av övergångsåtgärder för tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1259/1999 för 2004 avseende systemet för enhetlig arealersättning för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (10), kommissionens förordning (EG) nr 2237/2003 av den 23 december 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter av vissa stödsystem som avses i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (11). För att förtydliga gemenskapens lagstiftning bör dessa rättsakter upphöra att gälla och ersättas med en enda förordning med tillämpningsföreskrifterna för samtliga system, och den förordningen bör tillämpas från och med den 1 januari 2005.

(2)

För att se till att dessa stödsystem förvaltas på ett effektivt sätt bör arealstödet begränsas till vissa områden och villkoren för stödberättigande anges närmare.

(3)

På Malta finns det ett mycket stort antal jordbruk på mindre än 0,3 ha. För att undvika att jordbrukarna på Malta utesluts från det arealbaserade direktstödet bör den lägsta gränsen för ansökan om arealbaserat direktstöd på Malta fastställas till 0,1 ha, och under åren 2005 och 2006 bör Malta få göra undantag från artikel 107.9. i förordning (EG) nr 1782/2003.

(4)

Det bör förhindras att arealer besås enbart för att arealersättning skall kunna erhållas. Vissa villkor för sådd och odling av grödor bör specificeras, särskilt när det gäller durumvete, proteingrödor och ris. För att ta hänsyn till skillnaderna mellan de olika jordbrukstekniska metoder som används inom gemenskapen bör lokala normer beaktas.

(5)

Endast en ansökan om arealersättning bör tillåtas för varje jordbruksskifte och år, utom när arealersättningen ges som ett tillägg för samma gröda eller stödet avser produktion av utsäde. Arealersättning får beviljas för arealer för vilka stöd erhålls enligt en ordning som omfattas av gemenskapens struktur- eller miljöpolitik.

(6)

I de arealbaserade stödsystemen fastställs att om den areal för vilken stöd begärs överskrider den maximala garanterade arealen, basarealerna eller delbasarealerna, skall den areal per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året. Det är därför lämpligt att fastställa villkor och tidsgränser för utbyte av information mellan kommissionen och medlemsstaterna för att fastställa en minskningskoefficient och för att informera kommissionen om de arealer för vilka stöd har betalats ut. Samma föreskrifter bör gälla för minskningen av det totala antalet individuella referenskvantiteter vad gäller tillämpningen av artikel 95.4. i förordning (EG) nr 1782/2003.

(7)

Enligt artikel 73 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete beviljas på villkor att det används vissa kvantiteter av certifierat utsäde av sorter som i regionen erkänns vara av hög kvalitet för semolina- eller pastaproduktion. För att säkerställa att dessa krav uppfylls bör det i varje medlemsstat fastställas kriterier för den metod som används för att kontrollera sorterna, ett förfarande för att upprätta en förteckning över stödberättigande sorter, samt minimikvantiteten certifierat utsäde som skall användas.

(8)

Den korta perioden mellan antagandet av förordning (EG) nr 1782/2003 och ikraftträdandet av det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete gör det omöjligt att upprätta en förteckning över sorter som berättigar till stödet under 2005 i enlighet med den planerade kontrollmetoden. Det är därför nödvändigt att medlemsstaterna upprättar en övergångsförteckning baserad på ett urval av de nuvarande sorterna.

(9)

I vissa regioner sås proteingrödorna av agronomiska skäl traditionellt i en blandning med spannmål. Skörden består huvudsakligen av proteingrödor. För att proteingrödebidraget skall kunna beviljas bör de arealer som besås på det sättet därför anses vara proteingrödearealer.

(10)

Normer för sötlupiner bör fastställas, liksom vilka metoder som skall användas för att fastställa om ett lupinprov är sött eller inte.

(11)

Av skäl som har att göra med effektivitet och god förvaltning av stödsystemet för nötter bör arealersättningen inte användas för att finansiera marginella planteringar eller isolerade träd. En minsta skiftesstorlek och trädtäthet för en specialiserad fruktodling bör därför fastställas. För att underlätta övergången mellan de befintliga förbättringsplanerna, som löper ut senare än införandet av det nya stödsystemet, är det lämpligt att föreskriva övergångsåtgärder.

(12)

Stödvillkoren och beräkningen av det grödspecifika stödet för ris beror inte bara på basarealen eller de arealer som fastställts för varje producerande medlemsstat genom förordning (EG) nr 1782/2003, utan också på den eventuella uppdelningen av dessa basarealer i delbasarealer, på de objektiva kriterier som varje medlemsstat valt för att genomföra denna uppdelning, på villkoren för odlingen av skiftena och på basarealernas minimistorlek. Följaktligen bör detaljerade bestämmelser fastställas för upprättande, förvaltning och odling av basarealer och delbasarealer.

(13)

Om den basareal som avses i artikel 82 i förordning (EG) nr 1782/2003 riskerar att överskridas skall det grödspecifika stödet för ris minskas. För att fastställa regler för att beräkna denna minskning bör det fastställas vilka kriterier som skall beaktas och tillämpliga koefficienter.

(14)

Uppföljningen av det grödspecifika stödet för ris förutsätter att kommissionen får vissa uppgifter om odlingen av basarealer och delbasarealer. Därför bör det fastställas vilka detaljerade uppgifter som medlemsstaterna skall meddela kommissionen, liksom tidsfrister för dessa.

(15)

I artiklarna 93 och 94 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs stöd för jordbrukare som odlar potatis avsedd för framställning av potatisstärkelse som omfattas av ett odlingsavtal och inom den kvot som fastställs genom rådets förordning (EG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse (12). Det bör därför fastställas villkor för beviljande av stödet, och i förekommande fall bör korshänvisningar göras till befintliga bestämmelser om det kvotsystem som föreskrivs i förordning (EG) nr 1868/94.

(16)

I artiklarna 95 och 96 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs att mjölkbidraget och ytterligare betalningar skall betalas ut till producenterna. I rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (13) fastställs särskilda bestämmelser vid inställd verksamhet. Det är därför lämpligt att föreskriva att en fysisk eller juridisk person som innehar referenskvantiteter, men som under de tolv månader som föregår den 31 mars det aktuella året inte längre uppfyller kraven enligt artikel 5 c i rådets förordning (EG) nr 1788/2003, skall uteslutas från att få bidraget och betalningen.

(17)

I artiklarna 88–92 i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs ett nytt stödsystem för energigrödor som skall beviljas till jordbrukare. I linje med förordning (EG) nr 2461/1999, där sockerbetor utesluts från stöd, bör odling av sockerbetor uteslutas från stödsystemet för energigrödor.

(18)

Det är nödvändigt att fastställa villkoren för detta stöd. Därför är det nödvändigt att fastställa att ett avtal måste ingås mellan producenten och den förste förädlaren för de berörda jordbruksråvarorna. Det bör också fastställas villkor för fall där förädlingen görs av jordbrukaren själv på jordbruksföretaget.

(19)

För att säkerställa att råvaran förädlas till den föreskrivna energiprodukten bör en säkerhet ställas av den förste förädlaren trots att stödet inte beviljas denne, utan beviljas jordbrukaren. Säkerhetens storlek bör vara tillräcklig för att undanröja risken för att råvarorna omdirigeras från sin destination. För att göra ordningens kontrollsystem effektivt är det dessutom nödvändigt att begränsa försäljningen av råvaror och halvförädlade varor till två gånger före den slutliga förädlingen.

(20)

En tydlig skillnad bör göras mellan de skyldigheter som gäller för den som ansöker om stöd, som upphör när den totala mängden skördad råvara levereras, och de skyldigheter som gäller för den förste förädlaren och som börjar vid leveransen och upphör i och med att råvarorna slutligt förädlas till energiprodukter.

(21)

Vissa transporter inom gemenskapen av råvaror och produkter som härrör från dessa bör omfattas av kontrollsystem som inbegriper användning av kontrollexemplar T5 som skall utfärdas enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (14). Andra bevis bör föreskrivas om kontrollexemplar T5 går förlorade till följd av omständigheter som inte beror på den förste förädlaren.

(22)

I artikel 98 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs en minskning av det särskilda regionala stödet för jordbruksgrödor när det sammanlagda begärda stödbeloppet överskrider det fastställda taket. Det bör därför fastställas beräkningsmetoder för att fastställa minskningskoefficienten.

(23)

I artikel 99 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs det en möjlighet att beviljas direktstöd för produktion av en eller flera sorters utsäde.

(24)

Det stödet kan bara beviljas för produktion av basutsäde eller certifikatsutsäde, och de produkterna skall tydligt definieras genom hänvisning till direktiven om certifiering och saluföring av utsäde: rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (15), rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (16) och rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (17).

(25)

För att möjliggöra kontroller skall basutsäde och certifikatsutsäde produceras inom ramen för odlingsavtal eller odlingsdeklarationer som skall bifogas ansökningshandlingen, och utsädesföretag och förädlare skall vara officiellt godkända eller registrerade. Nödvändiga åtgärder bör fastställas för de fall där ett utsädesföretag eller en förädlare från en medlemsstat odlar utsäde i en annan medlemsstat.

(26)

Av administrativa skäl bör stödet i varje medlemsstat bara beviljas för produkter som skördats på den medlemsstatens territorium.

(27)

Enligt bilaga XI till förordning (EG) nr 1782/2003 skall produktionsstöd ges för basutsäde och certifikatsutsäde av sorter av Cannabis sativa L. med en högsta tillåten halt av tetrahydrokannabinol på 0,2 %. För att reglerna för beviljande av stödet skall tillämpas enhetligt i hela gemenskapen skall den förteckning över sorter av Cannabis sativa L. användas som fastställs i bilaga II till kommissionen förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (18).

(28)

I artikel 108 i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs vilken mark som berättigar till arealersättning för jordbruksgrödor. I nämnda artikel tillåts vissa undantag som skall kontrolleras av medlemsstaterna, och som inte får motverka bestämmelserna i den förordningen. För att förhindra denna risk bör lämpliga åtgärder fastställas för att behålla den totala arealen stödberättigande mark på nuvarande nivå och för att undvika avsevärda ökningar. Åtgärderna kan i vissa fall innebära att arealer som tidigare berättigade till stöd bedöms såsom icke-stödberättigande.

(29)

I medlemsstater där majs inte traditionellt odlas kan gräsensilage bli stödberättigande inom ramen för arealstödet. Därför bör begreppet gräsensilage definieras.

(30)

Genom artikel 106 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs det för lin och hampa som odlas för fiberproduktion att arealstödet skall utbetalas endast när det har ingåtts ett kontrakt eller ett åtagande enligt artikel 2.1. i förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion (19). Det bör föreskrivas att en kopia av kontraktet eller åtagandet skall sändas till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som har ansvaret för förvaltningen av stödansökningar. Det bör också säkerställas att de sorter av lin och hampa som odlas för fiberproduktion är de som finns förtecknade som fiberväxter i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, och när det gäller lin i synnerhet spånadslin. När det gäller hampa får halten tetrahydrokannabinol i de tillåtna arterna inte överskrida 0,2 %. En förteckning över bidragsberättigande sorter av lin bör därför upprättas, medan de bidragsberättigande hampasorterna återfinns i bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 796/2004. För att ytterligare garantera hampans kvalitet bör det också krävas att man använder certifikatsutsäde.

(31)

Enligt artikel 109 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall producenter av spannmål, oljeväxter och proteingrödor ha sått sitt utsäde senast den 31 maj. I vissa fall får den sista dagen för sådd på grund av klimatförhållandena senareläggas till efter den 31 maj. Perioden för sådd och för inlämnande av ansökningar bör förlängas för vissa grödor i vissa områden. Sådana förlängningar får emellertid inte påverka stödsystemet negativt eller äventyra det kontrollsystem som införs genom kapitel 4 i avdelning II i förordning (EG) nr 1782/2003.

(32)

För att säkerställa en regelbunden tillgång på sockermajs för förädlingsindustrin under hela regleringsåret bör producenter tillåtas att sprida sin sådd över en längre period. Sista dagen för sådd av sockermajs bör därför skjutas upp till den 15 juni.

(33)

Det bör föreskrivas att en minimikvantitet certifikatsutsäde av durumvete används vid ansökning om tilläggsstöd för durumvete och särskilt stöd. Med hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaterna och mellan regionerna inom medlemsstaterna när det gäller jordbruk, bör de berörda medlemsstaterna få fastställa denna minimikvantitet.

(34)

För tillämpningen av artikel 103 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör det definieras vad som avses med bevattning.

(35)

Det bör klargöras hur stora arealer som skall beaktas vid beräkningen av den procentsats med vilken basarealen eventuellt har överskridits, liksom regler för hur denna procentsats skall fastställas. Om en särskild basareal fastställs för majs, för bevattnade arealer eller gräsensilage, bör det införas särskilda regler för hur stora arealer som skall beaktas vid beräkningen av ett eventuellt överskridande av basarealen i fråga. Bestämmelserna för att fastställa den procentsats med vilken basarealen eventuellt har överskridits bör under alla omständigheter säkerställa att basarealen iakttas. Det bör klargöras hur den procentsats med vilken den maximala garantiarealen för durumvete har överskridits skall beräknas. Det bör också fastställas ett förfarande för att avgöra om stödtaket enligt artikel 102.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 har överskridits.

(36)

Vid tillämpning av artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003 är producenten för att vara berättigad till arealersättning för jordbruksgrödor skyldig att ta en del av sin mark ur produktion. Närmare tillämpningsregler bör fastställas så att systemet får den avsedda effekten. Därför bör det fastställas att arealer som betraktas som tagna ur produktion skulle vara jämförbara med dem som används för att beräkna den regionala basarealen. De baljväxter som avses i artikel 107.3. andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 bör definieras.

(37)

Enligt artikel 107.6. och vid tillämpning av artikel 66 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör detaljerade bestämmelser fastställas för frivilligt arealuttag. Dessa regler bör vara förenliga med det övergripande system som införs genom förordning (EG) nr 1782/2003.

(38)

Kriterierna för att man skall vara berättigad till tack- och getbidrag enligt kapitel 11 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003, och i synnerhet de villkor som skall vara uppfyllda, bör fastställas.

(39)

Enligt artikel 113.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall jordbruksföretag som producerar getkött i vissa områden i gemenskapen beviljas ett bidrag. Dessa områden bör därför fastställas på grundval av kriterierna i den bestämmelsen.

(40)

Enligt artikel 114.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 kan jordbrukare med företag där minst 50 % av den areal som används för jordbruk är belägen i ett mindre gynnat område beviljas tilläggsbidrag. I artikel 113.2. hänvisas det till de särskilda geografiska områden i vilka jordbrukare som producerar getkött uppfyller kraven för att beviljas getbidrag. Bestämmelser bör införas för att de jordbrukare som uppfyller dessa villkor skall lämna en deklaration för att bevisa att minst häften av den areal de använder för jordbruksproduktion är belägen i ett mindre gynnat område eller i ett område som berättigar till getbidrag.

(41)

För att kunna kontrollera berättigande till rätt nivå på tackbidrag bör medlemsstaterna skapa ett register över jordbrukare som saluför fårmjölk eller produkter av fårmjölk.

(42)

För att tillämpa systemet med individuella tak enligt artiklarna 116, 117 och 118 i förordning (EG) nr 1782/2003 kan de befintliga administrativa reglerna fortsätta att gälla, i synnerhet när det gäller användningen av bidragsrättigheter som beviljas gratis, användningen av normala bidragsrättigheter inklusive minimianvändning, tillfällig överlåtelse och överföring av bidragsrättigheter, anmälan om ändring av individuella tak och överföring av bidragsrättigheter genom den nationella reserven. En del av dessa regler är särskilda bestämmelser för vederbörligen motiverade undantagsfall, exempelvis när det gäller bidragsrättigheter, de små jordbruksföretagens och jordbrukarnas deltagande i extensifieringsprogram, system för förtidspension och, när det gäller överföringar av bidragsrättigheter, arv av bidragsrättigheter och situationer då jordbrukare använder uteslutande allmän eller kollektivt ägd mark som betesmarker.

(43)

Kommissionen kommer att övervaka de nya förfarandena, och därför måste den få all nödvändig information från medlemsstaterna om införandet och tillämpningen av bidragsreglerna.

(44)

I tillämpliga fall bör detaljerade uppgifter om de nationella bestämmelserna och tillämpningen av dem när det gäller de ytterligare betalningarna lämnas till kommissionen.

(45)

Genom avdelning IV kapitel 12 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs bidrag för nötkött. Kriterierna för att bli berättigad till detta bidrag och de villkor som skall uppfyllas måste fastställas.

(46)

Målet med bestämmelserna om det regionala taket och om djurtäthetsfaktorn innebär att djur för vilka dessa två bestämmelser tillämpas inte längre kan omfattas av en ansökan om särskilt bidrag för samma åldersgrupp. När det gäller säsongsutjämningsbidraget bör dessa djur anses berättiga till det särskilda bidraget.

(47)

Det bör fastställas att det administrativa dokument som avses i artikel 123.3. b i förordning (EG) nr 1782/2003 skall utformas och utfärdas på nationell nivå. Med hänsyn till de särskilda förhållandena i medlemsstaterna i fråga om administration och kontroll bör det tillåtas att de administrativa dokumenten utformas på skilda sätt.

(48)

Enligt artikel 123.3. a och artikel 130.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall djuren som ett villkor för det särskilda bidraget och slaktbidraget hållas under en viss period. Denna period bör följaktligen definieras och dess längd bör bestämmas.

(49)

Bestämmelserna för beviljande av det särskilda bidraget vid tidpunkten för slakt bör överensstämma med bestämmelserna för beviljande av slaktbidrag. De typer av dokument som måste åtfölja djuret fram till slakt, avsändning eller export bör fastställas. Med hänsyn till de specifika förhållanden som kännetecknar beviljandet av bidrag vid slakt bör det fastställas ålderskrav för stutar och krav på presentationsform för slaktkroppar av vuxna nötkreatur.

(50)

Villkoren för beviljande av säsongsutjämningsbidrag bör fastställas i överensstämmelse med de närmare bestämmelserna för beviljande av slaktbidrag. Kommissionen bör mot bakgrund av tillgängliga uppgifter fastställa vilka medlemsstater som uppfyller villkoren för att tillämpa detta särskilda bidragssystem.

(51)

Begreppet am- och diko enligt artikel 125 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör definieras. Samma raser bör ingå som i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999. De befintliga grundläggande kraven bör tillämpas även i fortsättningen, i synnerhet när det gäller genomsnittlig mjölkavkastning och det nationella tilläggsbidraget.

(52)

De befintliga administrativa reglerna bör fortsätta att tillämpas, i synnerhet när det gäller individuella tak, anmälningar om individuella tak och den nationella reserven, bidragsrättigheter som beviljas gratis, användningen av bidragsrättigheter, tillfällig överlåtelse respektive överföring av bidragsrättigheter och överföring av bidragsrättigheter genom den nationella reserven.

(53)

Kommissionen bör på grundval av tillgängliga uppgifter avgöra vilka medlemsstater som uppfyller villkoren för att tillämpa det särskilda system som avses i artikel 129 i förordning (EG) nr 1782/2003. Det bör fastställas särskilda närmare bestämmelser för beviljandet av bidraget.

(54)

Metoden för att beräkna djurtäthetsfaktorn bör fastställas. Ett datum bör fastställas för när referenskvantiteten för mjölk skall beaktas.

(55)

Vid beräkning av djurtäthetsfaktorn i samband med extensifieringsersättning bör alla nötkreatur på jordbruksföretaget som är sex månader eller äldre tas med. Detta kräver särskilda bestämmelser för att räkna djuren och för producentens förklaring om sitt deltagande i systemet. Bestämmelser bör fastställas för användningen av den databas som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (20).

(56)

Åtgärder bör vidtas för att se till att extensifieringsersättning inte beviljas jordbrukare som på ett konstlat sätt uppfyller de krav på genomsnittlig djurtäthet som krävs för beviljandet av extensifieringsersättning.

(57)

Det bör fastställas förfaranden som gör det möjligt att mot bakgrund av tillgänglig information fastställa vilka medlemsstater som uppfyller villkoren för beviljande av extensifieringsersättning för mjölkkor enligt artikel 132.4. i förordning (EG) nr 1782/2003. Det bör fastställas särskilda närmare bestämmelser för beviljandet av bidraget. Det bör fastställas en minimitid för hur länge djuren skall hållas.

(58)

Särskilda bestämmelser bör fastställas om tillämpningen av reglerna för bestämning av perioder, datum och frister för djurhållningsperioden.

(59)

För att förenkla administrationen bör ansökan om djurbidrag som avses i det integrerade systemet betraktas som en ansökan om slaktbidrag, under förutsättning att ansökan innehåller alla de uppgifter som krävs för betalningen av slaktbidraget och att djuret slaktas i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat eller exporteras.

(60)

Det bör vara möjligt att använda den databas som avses i förordning (EG) nr 1760/2000 för att förenkla hanteringen av slaktbidraget, om medlemsstaten anser att databasen ger tillräckliga garantier för att de uppgifter som är avsedda för bidragsbetalningar är korrekta.

(61)

Slaktbidraget för kalvar är förenat med ett villkor om en högsta tillåtna vikt. Det bör alltså fastställas en standardiserad form för presentation av slaktkroppar för vilken det villkoret skall gälla.

(62)

Kommissionen bör få utförlig information om nationella regler och om införandet av ytterligare betalningar.

(63)

För att producenterna skall kunna få betalningarna så snart som möjligt bör det antas bestämmelser om beviljande av förskott. Med hänsyn till tillämpningen av nationella och regionala tak är det emellertid nödvändigt att undvika att förskottet är högre än slutbetalningen. Medlemsstaten bör därför ha möjlighet att sätta ned den procentsats som gäller för förskottet för bidragssystem som omfattas av sådana tak.

(64)

I förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs påföljder vid illegal användning eller illegalt innehav av substanser eller produkter som inte är tillåtna enligt veterinärlagstiftningen. Om överträdelsen upprepas är det lämpligt att låta medlemsstaterna fastställa hur länge påföljderna skall gälla, eftersom de är bättre skickade att bedöma hur allvarlig den konstaterade överträdelsen är.

(65)

Det är nödvändigt att fastställa tidpunkten för den avgörande händelsen när det gäller de uppgifter som skall beaktas vid tillämpningen av systemen med särskilt bidrag och am- och dikobidrag. För att säkerställa en effektiv och enhetlig administration bör som en allmän regel väljas den dag då ansökningarna lämnades in. När det gäller det särskilda slaktbidraget bör det emellertid fastställas särskilda bestämmelser för att undvika överföringar från ett år till ett annat i syfte att erhålla ett högre bidragsbelopp. När det gäller slaktbidraget är datum för slakt eller export mer tillförlitligt för att avgöra om transaktionerna faktiskt har genomförts.

(66)

Den växelkurs som är tillämplig vid tidpunkten för den avgörande händelsen bör fastställas på ett sätt som i princip garanterar att sådana stöd vid omräkningen i nationell valuta inte drabbas av plötsliga fluktuationer orsakade av växelkursen en viss dag.

(67)

Bestämmelser bör antas som innebär att medlemsstaterna åläggs viss underrättelseskyldighet. För att underlätta överföring och analys av uppgifterna bör dessa ha en enhetlig utformning.

(68)

För att underlätta övergången till det nya systemet är det nödvändigt med övergångsbestämmelser om förpliktelsen att märka och identifiera djur.

(69)

Genom artikel 143b i förordning (EG) nr 1782/2003 får Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungen, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (de nya medlemsstaterna) ersätta direktstödet med ett enda stöd (systemet med enhetlig arealersättning). Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, och Slovakien har valt den möjligheten. Därför bör det fastställas utförliga bestämmelser för tillämpningen av systemet med enhetlig arealersättning.

(70)

Enligt artikel 143b.5. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003, och för att undvika handläggning av flera ansökningar som skulle innebära utbetalningar på mindre än 50 euro till enskilda företag har Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien ansökt om att få fastställa en minsta tillåtna bidragsberättigande areal per jordbruksföretag på mer än 0,3 ha.

(71)

Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien har beräknat den del av deras utnyttjade jordbruksareal som befann sig i god jordbrukshävd den 30 juni 2003, och har föreslagit att de skall justera den i enlighet med minimistorleken på bidragsberättigande areal per företag.

(72)

Genom artikel 143c i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs en möjlighet för de nya medlemsstaterna att efter kommissionens godkännande komplettera direktstödet till jordbrukare. De allmänna reglerna för att förverkliga denna möjlighet bör fastställas.

(73)

Enligt artikel 55 b och artikel 107.3. första strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 kan mark undantas från kravet på arealuttag om den används för att producera råvaror för framställning inom gemenskapen av produkter som inte huvudsakligen är avsedda som livsmedel eller foder, förutsatt att effektiva kontrollsystem tillämpas.

(74)

På vissa villkor är det önskvärt att inte utesluta odling av sockerbetor, jordärtskockor och cikoriarot på uttagna arealer. Sådana odlingar kan inte beviljas stöd eftersom de riskerar att få effekter på sockermarknaden. Det är emellertid nödvändigt att se till att sådana odlingar uppfyller de krav som gäller för användningen av uttagna arealer.

(75)

Det bör fastställas villkor för bidragsberättigande enligt detta system. Det finns i det sammanhanget anledning att precisera villkoret om ett avtal mellan producenten och antingen mottagaren eller den förste förädlaren när det gäller de berörda jordbruksråvarorna. Det bör också fastställas villkor för vad som skall gälla om förädlingen görs av jordbrukaren själv på företaget.

(76)

För att se till att de bestämmelser följs som fastställs i punkt 7 i samförståndsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenta staterna inom ramen för GATT om vissa oljeväxtfrön som godkändes genom rådets beslut 93/355/EG (21) är det nödvändigt att införa tillämpningsbestämmelser för att vid behov minska den kvantitet råvaror som kan produceras som är avsedda som livsmedel eller foder om den sammanlagda kvantiteten sådana produkter årligen överskrider 1 miljon ton uttryckt i sojamjölsekvivalent.

(77)

För att se till att råvaran verkligen förädlas till den slutprodukt som angetts skall mottagaren eller den förste förädlaren ställa en säkerhet, trots att stödet beviljas jordbrukaren. Vidare är det lämpligt att förenkla kontrollsystemet genom att begränsa antalet förädlare.

(78)

Det är nödvändigt att göra en uttrycklig distinktion mellan den sökandes skyldigheter, som upphör när den totala skörden av råvaror har levererats, och de skyldigheter, åtföljda av en säkerhet, som åligger mottagaren eller den förste förädlaren, och som börjar vid leveransen och upphör i och med att förädlingen av råvarorna till slutprodukten är avslutad.

(79)

Vissa transporter av råvaror och produkter av dessa inom gemenskapen bör omfattas av kontrollsystem som inbegriper användningen av deklarationer och kontrollexemplar T5, som skall utfärdas enligt förordning (EEG) nr 2454/93. Alternativa styrkande handlingar bör föreskrivas om kontrollexemplar T5 inte återsänds till den behöriga myndigheten av mottagaren eller den förste förädlaren av skäl som dessa inte råder över. För att se till att stödsystemet blir effektivt och förvaltas väl bör det fastställas bestämmelser om hur kontrollerna skall skötas.

(80)

Frånsett de kriterier för stödberättigande till arealstödet för humle som fastställs i artikel 110o i förordning (EG) nr 1782/2003 bör det fastställas några ytterligare kriterier för att se till att stödet beviljas till områden där humle odlas under vanliga omständigheter. Begreppet areal som planterats med humle bör definieras på gemenskapsnivå så att de arealer för vilka extra stöd beviljas beräknas på samma sätt. Det är nödvändigt att fastställa hur den totala summan som medlemsstaterna har tillgängliga för extra stöd fördelas över de stödberättigande arealerna.

(81)

Det bör fastställas en tidsfrist för när betalningarna skall göras när det gäller de åtgärder som avses i artikel 7.1. a–d i rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle (22) av de erkända producentorganisationerna, och kommissionen bör informeras om hur betalningarna har använts. Belopp som inte har fördelats inom en viss tidsperiod skall betalas tillbaka. Det är nödvändigt att fastställa hur den sammanlagda summan fördelas som varje medlemsstat har tillgänglig för betalningar till erkända producentorganisationer för humle.

(82)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

RÄCKVIDD OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll och räckvidd

1.   I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för följande stödsystem enligt avdelning IV och avdelning IV a i förordning (EG) nr 1782/2003:

a)

Särskilt kvalitetsbidrag för durumvete enligt kapitel 1 i avdelning IV i den förordningen.

b)

Bidrag för proteingrödor enligt kapitel 2 i avdelning IV i den förordningen.

c)

Grödspecifikt stöd för ris enligt kapitel 3 i avdelning IV i den förordningen.

d)

Arealstöd för nötter enligt kapitel 4 i avdelning IV i den förordningen.

e)

Stöd för energigrödor enligt kapitel 5 i avdelning IV i den förordningen.

f)

Stöd för potatisstärkelse enligt kapitel 6 i avdelning IV i den förordningen.

g)

Mjölkbidrag och tilläggsstöd enligt kapitel 7 i avdelning IV i den förordningen.

h)

Särskilt regionalt stöd för jordbruksgrödor enligt kapitel 8 i avdelning IV i den förordningen.

i)

Stöd för utsäde enligt kapitel 9 i avdelning IV i den förordningen.

j)

Arealstöd för jordbruksgrödor enligt kapitel 10 i avdelning IV i den förordningen.

k)

Tack- och getbidrag enligt kapitel 11 i avdelning IV i den förordningen.

l)

Stöd för nötkött enligt kapitel 12 i avdelning IV i den förordningen.

m)

Stöd för trindsädesslag enligt kapitel 13 i avdelning IV i den förordningen.

n)

Enhetligt arealstöd enligt artikel 143 b i den förordningen.

o)

Kompletterande nationellt direktstöd enligt artikel 143 c i den förordningen.

p)

Arealstöd för humle enligt kapitel 10 d i avdelning IV i den förordningen.

2.   I den här förordningen fastställs närmare regler för användningen av arealuttag för produktion av råvaror inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd enligt avdelning III i förordning (EG) nr 1782/2003 och systemet med arealstöd för jordbruksgrödor enligt avdelning IV kapitel 10 i den förordningen.

Artikel 2

Stödvillkor

1.   De direktstöd som anges i artikel 1 a, b, c, e, h, i, j, m och p skall beviljas endast för de arealer, för varje typ av gröda, som omfattas av en ansökan om minst 0,3 hektar där varje odlat skifte överstiger den minimistorlek som fastställts av medlemsstaten inom den gräns som fastställs genom artikel 14.4. i förordning (EG) nr 796/2004.

När det gäller Malta skall de direktstöd som anges i artikel 1 a, b, c, e, h, i, j, m och p beviljas endast för de arealer, för varje typ av gröda, som omfattas av en ansökan om minst 0,1 hektar där varje skifte överstiger den minimistorlek som fastställts av medlemsstaten inom den gräns som fastställs genom artikel 14.4. i förordning (EG) nr 796/2004.

2.   Det direktstöd som anges i artikel 1 a, b, c, h och j skall bara beviljas för arealer som är helt besådda och där alla normala odlingsvillkor följs i enlighet med de lokala normerna.

När det gäller det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete enligt kapitel 1 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 och stödet för jordbruksgrödor enligt kapitel 10 i avdelning IV i den förordningen skall grödor som odlas på arealer som är helt besådda och som brukas i överensstämmelse med lokala normer, men som inte uppnår blomningsstadiet beroende på exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, förbli stödberättigande, förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.

3.   Under ett givet år får inte mer än en ansökan om arealstöd göras för något odlat skifte i enlighet med ett system som finansieras enligt artikel 1.2. b i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 (23).

Följande gäller dock:

a)

Varje odlat skifte som samma år omfattas av en ansökan om särskilt kvalitetsbidrag för durumvete enligt avdelning IV kapitel 1 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller bidrag för proteingrödor enligt avdelning IV kapitel 2 i den förordningen får omfattas av en ansökan om stöd för jordbruksgrödor enligt avdelning IV kapitel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003.

b)

Varje odlat skifte som samma år omfattas av en ansökan om det grödspecifika stödet för ris enligt avdelning IV kapitel 3 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller bidrag för proteingrödor enligt avdelning IV kapitel 2 i den förordningen får omfattas av en ansökan om utsädesbidrag enligt avdelning IV kapitel 9 i förordning (EG) nr 1782/2003.

c)

Varje odlat skifte som samma år omfattas av en ansökan om stöd för energigrödor enligt avdelning IV kapitel 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 får omfattas av en ansökan om arealstöd för jordbruksgrödor enligt avdelning IV kapitel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003 utan att detta påverkar tillämpningen av andra stycket i artikel 90 i förordning (EG) nr 1782/2003, eller omfattas av en ansökan om grödspecifikt stöd för ris enligt avdelning IV kapitel 3 i samma förordning.

d)

Varje odlat skifte som samma år omfattas av en ansökan om arealstöd för jordbruksgrödor enligt avdelning IV kapitel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003 får omfattas av en ansökan om utsädesbidrag enligt avdelning IV kapitel 9 i samma förordning.

4.   Mark som används för produktion av råvaror enligt artikel 55 b och artikel 107.3. första strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 eller odlas inom ramen för stödet för energigrödor enligt avdelning IV kapitel 5 i den förordningen skall inte berättiga till gemenskapsstödet enligt avdelning II kapitel VIII i rådets förordning (EG) 1257/1999 (24), med undantag från stöd som beviljats för plantering av snabbväxande arter enligt artikel 31.3. andra stycket i den förordningen.

Sådana råvaror som avses i artikel 55 b och artikel 107.3. första strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 och odlas på mark som tagits ur bruk skall, i likhet med mellanprodukter, slutprodukter, delprodukter och biprodukter av dessa, inte berättiga till finansiering från garantisektionen i Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket enligt artikel 1.2. a och b i förordning (EG) 1258/1999.

5.   Inom ramen för det stöd för proteingrödor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 2 i förordning (EG) nr 1782/2003, och det arealstöd för jordbruksgrödor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10 i samma förordning avses med sötlupiner sådana lupinsorter som ger högst 5 % bittra frön. Andelen bittra frön skall beräknas enligt den undersökningsmetod som anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 3

Meddelanden

Medlemsstaterna skall på elektronisk väg förmedla följande uppgifter till kommissionen:

a)

Senast den 15 september det aktuella året, de tillgängliga uppgifterna om arealerna, eller kvantiteterna när det rör sig om mjölkbidrag och tilläggsstöd enligt artiklarna 95 och 96 i förordning (EG) nr 1782/2003, för vilka stödet har begärts för det kalenderåret, i förekommande fall uppdelade per delbasareal.

b)

Senast den 31 oktober det aktuella året, slutliga uppgifter om de arealer eller kvantiteter som avses i a, med hänsyn tagen till de kontroller som redan har utförts.

c)

Senast den 31 juli följande år, de slutliga uppgifterna om de arealer eller kvantiteter för vilka stöd faktiskt har utbetalats för det aktuella året, efter, i förekommande fall, avdrag av de minskningar i areal som föreskrivs avdelning IV kapitel 1 i förordning (EG) nr 796/2004.

Arealerna skall anges i hektar med två decimaler. Kvantiteten skall anges i ton med tre decimaler.

Artikel 4

Minskningskoefficient

1.   Minskningskoefficienten för arealen i det fall som avses i artiklarna 75, 78.2, 82, 85, 89.2, 98, 143 och 143 b.7. i förordning (EG) nr 1782/2003, eller för de kvantiteter och objektiva kriterier i det fall som avses i artikel 95.4. i den förordningen, skall fastställas senast den 15 november det berörda året på grundval av de uppgifter som meddelats i enlighet med artikel 3 b i denna förordning.

2.   I de fall som avses i artiklarna 75, 82, 85 och artikel 95.4, artiklarna 98, 143 och artikel 143 b.7. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaterna senast den 1 december det aktuella året meddela kommissionen den minskningskoefficient som tillämpas, och i det fall som avses i artikel 95.4. i den förordningen, de objektiva kriterier som tillämpas.

KAPITEL 2

SÄRSKILT KVALITETSBIDRAG FÖR DURUMVETE

Artikel 5

Kontroll av sorter

1.   De medlemsstater som anges i artikel 74.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall upprätta en förteckning över sorter av durumvete som berättigar till det särskilda kvalitetsbidrag som anges i artikel 72 i den förordningen, i enlighet med den metod för kontroll av sorterna som fastställs i punkterna 2 till 5 i denna artikel.

2.   Medlemsstaterna skall, minst vartannat år, fastställa minst två representativa sorter. De representativa sorterna skall vara de mest certifierade durumvetesorterna.

3.   Medlemsstaterna skall analysera durumvetesorter i enlighet med följande kvalitetsparametrar och tilldela varje parameter relevant viktning:

a)

Proteininnehåll (40 %).

b)

Glutenkvalitet (30 %).

c)

Färgindex (20 %).

d)

Specifik vikt eller vikten av ett tusen kärnor (10 %).

Summan av genomsnitten av de kvalitetsparametrar som anges i första stycket a–d multiplicerad med det angivna procentvärdet, skall utgöra sorternas kvalitetsindex.

Varje medlemsstat skall under en period på minst två år jämföra kvalitetsindexen för durumvetesorterna med kvalitetsindexen för de representativa sorterna på regional nivå. De sorter som skall undersökas är de som är registrerade i varje medlemsstats nationella katalog, med undantag för de sorter för vilka det inte finns några analytiska uppgifter för de senaste tre åren eftersom de inte längre används eller certifieras.

I det syftet, och baserat på det genomsnittliga kvalitetsindexet 100 som tilldelats de representativa sorterna, skall varje medlemsstat för var och en av de kvalitetsparametrar som anges i första stycket a–d beräkna den procentsats som skall tilldelas de andra durumvetesorterna jämfört med indexet 100. Endast durumvetesorter med ett index lika med eller högre än 98 får berättiga till det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete.

4.   En medlemsstat får utesluta sorter med en genomsnittlig grad av förlorat glasaktigt utseende (mitadinage) som överstiger 27 % från förteckningen över bidragsberättigande sorter.

5.   Sorter som är registrerade i en annan medlemsstats nationella katalog får också undersökas vad gäller deras bidragsberättigande.

Artikel 6

Analysmetoder

1.   Analysmetoderna för proteininnehåll, specifik vikt och graden av förlorat glasaktigt utseende (mitadinage) skall vara de som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (25).

2.   Färgindexet skall mätas i enlighet med ICC 152-metoden eller en likvärdig erkänd metod.

3.   Glutenkvaliteten skall mätas i enlighet med ICC 158-metoden eller i enlighet med ICC 151-metoden.

Artikel 7

Kvantitet av certifierat utsäde

Medlemsstaterna skall före den 1 oktober det år som föregår året då det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete beviljas fastställa den minimikvantitet utsäde, certifierat i enlighet med direktiv 66/402/EEG (26), som skall användas i enlighet med nuvarande jordbrukspraxis i det berörda produktionsområdet.

Artikel 8

Offentliggöranden och meddelanden

1.   Medlemsstaterna skall senast den 1 oktober för vintersorter, och senast den 31 december för vårsorter det år som föregår året då bidraget beviljas, offentliggöra förteckningen över utvalda sorter som på nationell och regional nivå berättigar till det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete.

2.   Medlemsstaterna skall senast en månad efter de datum som fastställs i punkt 1 meddela kommissionen den förteckning som anges i punkt 1 samt den minsta kvantitet certifierat utsäde som används, om denna har ändrats.

Artikel 9

Giltighet

1.   De sorter som finns med i den förteckning som anges i artikel 8.1. skall berättiga till det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete för femårsperioder från och med det datum de först togs upp i den förteckningen.

2.   Bidragsberättigandet för varje sort får förlängas för en period på fem år, baserat på resultaten av de kvalitativa analyser som utförts under andra och tredje året av den bidragsberättigande perioden på fem år.

Artikel 10

Övergångsbestämmelser

1.   Medlemsstaterna skall senast den 1 oktober 2004 för vintersorter, och senast den 31 december 2004 för vårsorter, offentliggöra förteckningen över utvalda sorter som berättigar till det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete under 2005.

2.   Medlemsstaterna skall upprätta den förteckning som anges i punkt 1 genom att från den förteckning över sorter som är registrerade i den nationella katalogen avlägsna de sorter som inte har certifierats 2003 och 2004 och de sorter som inte uppfyller minst två av följande fyra parametrar:

a)

Ett proteininnehåll på minst 11,5 %.

b)

En rymdvikt på minst 78 kg/hl eller en vikt av ett tusen kärnor på minst 42 g.

c)

En grad av förlorat glasaktigt utseende för durumvetet (mitadinage) på högst 27 %.

d)

Ett gluteninnehåll på minst 10 %.

3.   Förteckningarna över sorter som är bidragsberättigande 2005 och 2006 får inkludera sorter som finns med i förteckningen över utvalda sorter i en annan medlemsstat på grundval av resultaten av de kvalitativa analyser som utförts av denna andra medlemsstat.

KAPITEL 3

BIDRAG FÖR PROTEINGRÖDOR

Artikel 11

Blandning av spannmål och proteingrödor

I regioner där proteingrödor traditionellt sås i en blandning med spannmål skall bidraget för proteingrödor utbetalas på begäran av den sökande, under förutsättning att denne på ett tillfredsställande sätt för de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten bevisar att proteingrödorna överväger i blandningen. De berörda arealerna berättigar inte till det särskilda regionalstöd för jordbruksgrödor som föreskrivs artikel 98 i förordning (EG) nr 1782/2003.

KAPITEL 4

GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR RIS

Artikel 12

Datum för sådd

För att berättiga till det grödspecifika stödet för ris skall den deklarerade arealen vara besådd senast

a)

den 30 juni året före den aktuella skörden, i Spanien och Portugal,

b)

den 31 maj i de övriga producerande medlemsstater som anges i artikel 80.2. i förordning (EG) nr 1782/2003.

När det gäller Franska Guyana skall emellertid, för var och en av de två cyklerna, arealerna vara besådda senast den 31 december respektive den 30 juni före skördarna, och det grödspecifika stödet för ris skall beviljas på grundval av genomsnittet för de arealer som besås för var och en av de två cyklerna.

Artikel 13

Minskningskoefficient

Den minskningskoefficient för det grödspecifika stödet för ris som anges i artikel 82 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall beräknas i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 14

Meddelanden

1.   Medlemsstaterna skall i enlighet med artikel 3 meddela kommissionen

a)

senast den 15 september

i)

en förteckning över de sorter som är registrerade i den nationella katalogen, klassificerade i enlighet med de kriterier som definieras i punkt 2 i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1785/2003 (27),

ii)

de besådda arealer för vilka ansökningar om det grödspecifika stödet för ris har lämnats in, per rissort och basareal och delbasareal, i enlighet med den förlaga som fastställs i bilaga III A till denna förordning, inbegripet överskridandena av basarealerna och delbasarealerna,

b)

senast den 31 oktober; de ändringar avseende de besådda arealerna för vilka ansökningar om det grödspecifika stödet för ris har lämnats in, meddelade i enlighet med första stycket och med hjälp av den förlaga till blankett som återfinns i bilaga III B,

c)

senast den 31 juli; den information avseende de besådda arealerna för vilka det grödspecifika stödet för ris faktiskt har betalats ut för det senaste regleringsåret, i enlighet med den beräkningsmetod som definieras i bilaga II och med hjälp den förlaga till blankett som återfinns i bilaga III C.

2.   När det gäller Franska Guyana skall informationen avseende de besådda arealerna meddelas på grundval av genomsnittet för de arealer som besåtts under de två cyklerna.

3.   Medlemsstaterna får årligen se över uppdelningen av sina basarealer eller arealer i delbasarealer och de objektiva kriterier som uppdelningen grundar sig på. De skall meddela kommissionen denna information senast den 15 maj före den aktuella skörden.

KAPITEL 5

AREALSTÖD FÖR NÖTTER

Artikel 15

Villkor för berättigande till gemenskapsstöd

1.   I detta kapitel avses med fruktodling ett homogent och sammanhängande område som är planterat med nötträd, som inte styckas upp av andra grödor eller planteringar och som är geografiskt sammanhängande. Isolerade träd eller en enda rad nötträd planterad längs med vägar eller andra grödor skall inte anses vara en fruktodling.

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna tillåta förekomsten av andra träd än nötträd inom en gräns som motsvarar 10 % av det antal träd som fastställs i punkt 3. Dessutom får medlemsstaterna tillåta förekomsten av kastanjeträd om det antal träd som fastställs i punkt 3 iakttas vad gäller de stödberättigande nötträden.

2.   Endast fruktodlingar som producerar nötter och som uppfyller de villkor som anges i punkterna 3 och 4 vid det datum som skall fastställas i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 796/2004 berättigar till det arealstöd som föreskrivs artikel 83 i förordning (EG) nr 1782/2003.

När det gäller en fruktodling där olika typer av nötter odlas och där stödet är differentierat beroende på produkt, skall villkoren för berättigande och nivån på det stöd som är specifikt för den typ av nöt som är vanligast gälla.

3.   Fruktodlingarnas minsta skiftesstorlek får inte understiga en areal på 0,10 hektar.

Antalet nötträd per hektar fruktodling får inte understiga

i)

125 för hasselnötter,

ii)

50 för mandlar,

iii)

50 för valnötter,

iv)

50 för pistaschmandlar,

v)

30 för johannesbröd.

4.   Medlemsstaterna får fastställa den minsta skiftesstorleken och trädtätheten till en högre nivå än den som fastställts i punkt 3, i enlighet med objektiva kriterier och för att ta hänsyn till de berörda arealernas och skördarnas specifika egenskaper.

Artikel 16

Villkor för berättigande till nationellt stöd

Artikel 15 skall tillämpas på det nationella stöd som föreskrivs i artikel 87 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 87 i förordning (EG) nr 1782/2003 får en medlemsstat fastställa ytterligare kriterier för berättigande, under förutsättning att dessa kriterier överensstämmer med stödsystemets miljömål, landsbygdsmål, sociala och ekonomiska mål och inte inför någon diskriminering mellan producenterna. Medlemsstaterna skall fastställa de rutiner som krävs för att kontrollera att dessa kriterier för bidragsberättigande respekteras av jordbrukarna.

Artikel 17

Meddelanden

1.   Medlemsstaterna skall meddela kommissionen före det datum som av medlemsstaterna fastställs för inlämnande av ansökan enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 796/2004 och senast

a)

den 31 mars; de högre nivåerna och kriterierna enligt artikel 15.4. och de ytterligare kriterierna enligt artikel 16,

b)

den 15 maj; om en medlemsstat differentierar stödet enligt artikel 83.2. i förordning (EG) nr 1782/2003, nivån på arealstödet per produkt och/eller den nationella garantiarealen (nedan kallade ”NGA”),

2.   Varje ändring av de uppgifter som skall sändas till kommissionen enligt punkt 1 skall gälla för följande år, och den berörda medlemsstaten skall omedelbart meddela kommissionen denna ändring åtföljd av de objektiva kriterier som motiverar ändringen.

Artikel 18

Övergångsbestämmelser

1.   Medlemsstaterna får fastställa om och på vilka villkor de förbättringsplaner som anges i artikel 86.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 får avslutas innan de normalt skulle upphöra, och om de berörda arealerna blir bidragsberättigande enligt det system som föreskrivs genom kapitel 4 i avsnitt IV i den förordningen.

2.   När medlemsstaterna fastställer de villkor som anges i punkt 1 skall de se till att

a)

planen inte avslutas innan den årliga perioden har fullföljts, och

b)

planens ursprungliga mål har uppfyllts till medlemsstaternas fulla belåtenhet.

KAPITEL 6

STÖD FÖR STÄRKELSEPOTATIS

Artikel 19

Stödberättigande

Det stöd för stärkelsepotatis som föreskrivs i artikel 93 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall beviljas för potatis som omfattas av ett odlingsavtal enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2236/2003 (28), på grundval av potatisens nettovikt, som fastställs genom en av de metoder som beskrivs i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2235/2003 (29) och den levererade potatisens stärkelseinnehåll, i enlighet med de värden som fastställs i bilaga II till samma förordning.

Inget stöd för stärkelsepotatis får beviljas för potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, förutom då artikel 5.3. andra stycket i förordning (EG) nr 2236/2003 är tillämpligt.

Artikel 20

Minimipris

För att stöd skall kunna beviljas för stärkelsepotatis skall bevis tillhandahållas för att ett pris som inte understiger det som anges i artikel 4a i förordning (EG) nr 1868/94 har utbetalats i leveransskedet och i enlighet med de värden som fastställs i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003.

Artikel 10.2. i förordning (EG) nr 2236/2003 skall tillämpas.

Artikel 21

Utbetalningar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall stödet för stärkelsepotatis betalas ut till jordbrukaren av den medlemsstat på vilkens territorium potatisstärkelsen framställdes när samtliga jordbrukarens kvantiteter för det aktuella regleringsåret har levererats till det stärkelseproducerande företaget, inom fyra månader från och med det datum då det bevis som avses i artikel 20 i denna förordning lämnades och de villkor som avses i artikel 19 i denna förordning har uppfyllts.

2.   Medlemsstaterna får, från och med den 1 december det aktuella regleringsåret, bevilja förskott på grundval av de olika andelar av kvantiteten stärkelsepotatis per jordbruk som har levererats till det stärkelseproducerande företaget för det regleringsåret. Varje förskottsbetalning skall beviljas för den kvantitet stärkelsepotatis som har levererats då det bevis som avses i artikel 20 i denna förordning har lämnats, och de villkor som avses i artikel 19 har uppfyllts.

3.   Den omräkningskurs som skall användas för att ange stödet för stärkelsepotatis i nationell valuta skall vara den som tillämpas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 2236/2003.

KAPITEL 7

MJÖLKBIDRAG OCH YTTERLIGARE BETALNING

Artikel 22

Fall då ingen verksamhet bedrivs

1.   När en fysisk eller juridisk person som har en individuell referenskvantitet inte uppfyller de villkor som anges i artikel 5 c i förordning (EG) nr 1788/2003 under den tolvmånadersperiod som slutar den 31 mars det aktuella året, får inga mjölkbidrag och ytterligare stöd betalas ut för det aktuella året, om den sökande inte på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt, och före utgången av tidsfristen för ansökan, bevisar att produktionen har återupptagits.

2.   Punkt 1 skall inte gälla vid force majeure och i vederbörligen styrkta fall som tillfälligt påverkar de berörda producenternas produktionskapacitet som godkänns av den berörda myndigheten.

KAPITEL 8

STÖD FÖR ENERGIGRÖDOR

AVSNITT 1

Definitioner

Artikel 23

Definitioner

I detta kapitel avses med

a)

sökande: en jordbrukare som odlar de arealer som avses i artikel 88 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 för att erhålla det stöd som föreskrivs i den artikeln,

b)

förste förädlare: den användare som svarar för det första förädlingssteget av jordbruksråvarorna i syfte att framställa en eller flera av de produkter som avses i artikel 88 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

AVSNITT 2

Avtal

Artikel 24

Råvarans användning

1.   Med undantag för sockerbetor får alla jordbruksråvaror odlas på arealer som omfattas av det stöd som föreskrivs i artikel 88 i förordning (EG) nr 1782/2003, under förutsättning att deras slutanvändning är framställning av någon av de energiprodukter som avses i punkt 2 i den artikeln.

Det ekonomiska värdet av de energiprodukter som erhålls från varje förädling av råvaror skall vara större än värdet av alla andra produkter avsedda för andra ändamål och som erhålls från samma förädlingssteg, som föreskrivs i den värderingsmetod som föreskrivs i artikel 39.3.

2.   De råvaror som avses i punkt 1 skall omfattas av ett avtal i enlighet med artikel 90 i förordning (EG) nr 1782/2003, på de villkor som fastställs i detta avsnitt.

3.   Den sökande skall leverera all skördad råvara till den förste förädlaren, som skall ta emot den och se till att motsvarande kvantitet råvara används inom gemenskapen för framställning av en eller flera av de energiprodukter som förtecknas i artikel 88 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

Om den förste förädlaren använder den skördade råvaran för att framställa en mellanprodukt eller biprodukt, får han använda motsvarande kvantitet av denna mellanprodukt eller biprodukt för framställning av en eller flera av de slutprodukter som avses i första stycket.

I det fall som avses i andra stycket skall den förste förädlaren informera den behöriga myndighet hos vilken säkerheten har ställts. Om en motsvarande kvantitet används i en annan medlemsstat än den där råvaran har skördats skall de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna hålla varandra informerade om transaktionen.

4.   I enlighet med de nationella bestämmelserna för avtalen får den förste förädlaren till en tredje part delegera insamlingen av råvaran hos den jordbrukare som ansöker om stöd. Den delegerade skall agera i förädlarens namn och för dennes räkning, och det är förädlaren ensam som är ansvarig för de skyldigheter som fastställs i detta kapitel.

Artikel 25

Undantag

1.   Utan hinder av artikel 24.2. och 24.3. får medlemsstaterna tillåta den sökande att

a)

använda snabbväxande skogsträd som omfattas av ex 0602 90 41 eller samtliga de spannmål och oljeväxter som efter skörd omfattas av KN-nummer 1201 00 90, 1205 10 90, 1205 90 00, 1206 00 91 och 1206 00 99,

i)

som bränsle för att värma upp sitt jordbruksföretag,

ii)

för att producera energi eller biobränsle vid sitt jordbruksföretag,

b)

förädla samtliga råvaror som skördats vid företaget till biogas med KN-nummer 2711 29 00.

2.   I de fall som avses i punkt 1 skall de sökande

a)

genom en deklaration som ersätter det avtal som avses i artikel 26 förbinda sig att använda eller direkt förädla den råvara som deklarationen gäller, och artiklarna 26–40 skall i tillämpliga delar gälla för sådana fall,

b)

låta väga samtliga skördade råvaror hos ett av medlemsstaten utsett organ eller företag samt särskilt bokföra den råvara som använts och de produkter och biprodukter som följer av förädlingen; för spannmål och oljeväxter, för strån eller om hela växten används, får dock vägningen ersättas med volymmätning av råvaran.

3.   En medlemsstat som utnyttjar den möjlighet som erbjuds i punkt 1 skall införa lämpliga kontroller för att garantera att råvarorna omedelbart används vid jordbruksföretaget eller att de förädlas till biogas med KN-nummer 2711 29 00.

4.   Spannmål och oljeväxter som används enligt punkt 1 a skall denatureras enligt den metod som medlemsstaten har fastställt. Medlemsstaterna får dock i stället för denaturering av oljefrön tillåta denaturering av olja som framställts genom förädlingen av oljeväxter enligt punkt 1 a ii, under förutsättning att denatureringen sker direkt efter förädlingen till olja och att det införs kontroller av hur fröna används.

Artikel 26

Avtal

1.   Den sökande skall, för att styrka sin ansökan om stöd, till den behöriga myndigheten lämna in det avtal som slutits med den förste förädlaren.

2.   Den sökande skall se till att avtalet innehåller följande uppgifter:

a)

Samtliga avtalsslutande parters namn och adresser.

b)

Avtalets giltighetstid.

c)

Alla berörda råvaruslag och arealen för varje slag.

d)

Alla tillämpliga villkor för leverans av den förväntade kvantiteten råvara.

e)

Ett åtagande att fullgöra skyldigheterna enligt artikel 24.3.

f)

De huvudsakliga slutanvändningarna för råvarorna, i enlighet med de villkor som fastställs i artiklarna 24.1. och 39.3.

3.   Den sökande skall se till att avtalet sluts i så god tid att den förste förädlaren kan lämna en kopia av avtalet till den behöriga myndigheten inom de tidsfrister som anges i artikel 34.1.

4.   Av kontrollskäl får medlemsstaterna föreskriva att varje sökande endast får sluta ett leveransavtal för varje råvara.

AVSNITT 3

Ändring eller upphävande av avtal

Artikel 27

Ändring eller upphävande av avtal

Om de avtalsslutande parterna ändrar eller upphäver avtalet efter det att den sökande har lämnat in en ansökan om stöd, kvarstår rätten till stöd endast om den sökande före sista inlämningsdatum för ändring av ansökan om stöd i den berörda medlemsstaten underrättar den behöriga myndigheten om ändringen eller upphävandet så att alla nödvändiga kontroller kan utföras.

Artikel 28

Särskilda omständigheter

Om en sökande meddelar den behöriga myndigheten att han på grund av särskilda omständigheter inte kan leverera all eller en del av den råvara som anges i avtalet, får den behöriga myndigheten, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27, efter det att dessa särskilda omständigheter vederbörligen har styrkts, tillåta att avtalet ändras i den utsträckning som förefaller berättigad, eller att det upphävs.

Om ändringen leder till att den areal som avtalet omfattar minskar eller om avtalet upphävs förlorar den sökande sin rätt till det stöd som avses i detta kapitel för de arealer som inte längre omfattas av ett avtal.

Artikel 29

Ändringar av slutanvändningarna

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 får den förste förädlaren ändra de huvudsakliga slutanvändningarna för de råvaror som avses i artikel 26.2. f, efter det att den i avtalet avsedda råvaran har levererats till den förste förädlaren, och villkoren i artikel 31.1. och i artikel 34.3. första stycket har uppfyllts.

Ändringar av slutanvändningarna skall uppfylla de villkor som anges i artikel 24.1. andra stycket och artikel 39.3.

Den förste förädlaren skall i förväg lämna besked till sin behöriga myndighet, så att alla nödvändiga kontroller kan genomföras.

AVSNITT 4

Representativ avkastning och kvantiteter som skall levereras

Artikel 30

Representativ avkastning

Medlemsstaterna skall varje år, enligt ett lämpligt förfarande, fastställa en representativ avkastning som bör kunna uppnås, och de berörda sökande skall informeras om denna.

Artikel 31

Kvantiteter som skall levereras

1.   Den sökande skall till den behöriga myndigheten deklarera den totala kvantiteten råvara som har skördats av varje sort samt bekräfta den levererade kvantiteten och till vilken part råvaran har levererats.

2.   Den kvantitet som den sökande skall leverera till den förste förädlaren skall minst motsvara den representativa avkastningen.

I välmotiverade undantagsfall får medlemsstaterna emellertid godta att denna kvantitet är upp till 10 % lägre än den representativa avkastningen.

Om den behöriga myndigheten har tillåtit att avtalet ändras eller upphävs i enlighet med artikel 28, får den behöriga myndigheten vidare minska den kvantitet som den sökande skall leverera enligt första stycket i denna punkt om detta förefaller motiverat.

AVSNITT 5

Villkor för utbetalning av stöd

Artikel 32

Utbetalningar

1.   Utbetalningen av stöd till den sökande får emellertid bara ske före förädlingen av råvaran. Utbetalningen får dock endast göras när den mängd råvara som skall levereras enligt det här kapitlet har levererats till den förste förädlaren, och under förutsättning att

a)

den deklaration som föreskrivs i artikel 31.1. har lämnats,

b)

en kopia av avtalet har lämnats av den förste förädlaren till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 34.1, och de villkor som avses i artikel 24.1. är uppfyllda,

c)

den behöriga myndigheten har mottagit bevis för att fullständig säkerhet har ställts enligt artikel 35.2,

d)

den behöriga myndighet som ansvarar för utbetalning av stöd har kontrollerat att varje ansökan uppfyller villkoren i artikel 26.

2.   Vid odling av tvååriga grödor, då råvaran skördas och levereras först det andra odlingsåret, skall utbetalningen göras under de två år som följer på det datum då det avtal sluts som avses i artikel 26, under förutsättning att de behöriga myndigheterna kan konstatera att

a)

de skyldigheter som avses i punkt 1 b–d i denna artikel är uppfyllda från och med det första odlingsåret,

b)

både de skyldigheter som avses i punkt 1 a i denna artikel är uppfyllda och att de uppgifter som avses i artikel 34.3. har överlämnats under det andra odlingsåret.

För det första odlingsåret gäller att utbetalningar skall göras endast om den behöriga myndigheten har fått bevis för att den säkerhet har ställts som avses i artikel 35.2. När det gäller det andra odlingsåret får utbetalning göras utan att säkerheten har ställts.

3.   När det gäller en permanent eller flerårig odling skall utbetalningen av stödet göras varje år efter det datum då avtalet har slutits. De villkor som föreskrivs i punkt 2 skall gälla i tillämpliga delar.

AVSNITT 6

Avtal och skyldigheter för den sökande och den förste förädlaren

Artikel 33

Antal förädlare

Energiprodukterna får framställas av högst en andra förädlare.

Artikel 34

Avtal och skyldigheter för den sökande och den förste förädlaren

1.   Den förste förädlaren skall inom en tidsfrist som skall fastställas av den berörda medlemsstaten, och i alla händelser senast den dag då ansökan om arealstöd skall lämnas in för det aktuella året i den berörda medlemsstaten, lämna in en kopia av avtalet till sin behöriga myndighet.

Om den sökande och den förste förädlaren något år ändrar eller upphäver avtalet före den dag som anges i artikel 27, skall den förste förädlaren senast den dagen lämna in en kopia av detta ändrade eller upphävda avtal till sin behöriga myndighet.

2.   Den förste förädlaren skall till sin behöriga myndighet lämna de nödvändiga uppgifterna om förädlingskedjan i fråga, i synnerhet uppgifter om de priser och tekniska förädlingskoefficienter som skall användas för att fastställa vilka kvantiteter slutprodukter som är möjliga att erhålla, så som avses i artikel 40.1. andra stycket.

3.   Den förste förädlare som har mottagit råvarorna från den sökande skall senast det datum som medlemsstaterna fastställer meddela sin behöriga myndighet vilken kvantitet råvaror som har mottagits, och ange råvarusort samt namn och adress på den avtalsslutande part som har levererat råvarorna, leveranssorten och det berörda avtalets referensnummer, så att betalningarna kan göras inom den tidsfrist som anges i artikel 28 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Om den förste förädlarens medlemsstat inte är den medlemsstat i vilken råvaran har odlats, skall den myndigheten, senast 40 arbetsdagar efter det att de uppgifter som avses i första stycket har tagits emot, upplysa den sökandes behöriga myndighet om den totala kvantiteten råvara som har levererats.

AVSNITT 7

Säkerheter

Artikel 35

Den förste förädlarens säkerhet

1.   Den förste förädlaren skall senast den sista inlämningsdagen för ansökan om stöd för det aktuella året ställa hela den säkerhet som avses i punkt 2 till sin behöriga myndighet i den berörda medlemsstaten.

2.   Säkerheten skall för varje råvara beräknas på grundval av ett belopp på 60 euro per hektar multiplicerat med summan av all mark som omfattas av ett avtal som undertecknats av den förste förädlaren och som används för att producera denna råvara.

3.   Om ett avtal ändras eller upphävs enligt artikel 27 eller 28, skall säkerheten justeras på motsvarande sätt.

4.   En procentandel av säkerheten skall frisläppas för varje råvara, på villkor att den förste förädlarens behöriga myndighet har bevis för att denna kvantitet av råvaran har förädlats enligt villkoren i artikel 26.2. f, och i förekommande fall skall hänsyn tas till ändringar som har gjorts i enlighet med artikel 29.

Artikel 36

Primära krav och underordnade krav

1.   Följande skyldigheter utgör primära krav enligt artikel 20 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 (30):

a)

Skyldigheten att i första hand förädla de kvantiteter råvaror till de slutprodukter som anges i avtalet. Förädlingen skall vara gjord senast den 31 juli det andra året efter det år då råvaran skördats.

b)

Skyldigheten att produkten skall åtföljas av ett kontrollexemplar T5 i enlighet med artiklarna 37 och 38 i den här förordningen.

2.   Följande skyldigheter som åligger den förste förädlaren utgör underordnade krav enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85:

a)

Skyldigheten att ta emot hela den skörd av råvaror som har levererats av den sökande enligt artikel 24.3. i den här förordningen.

b)

Skyldigheten att lämna in en kopia av avtalet enligt artikel 34.1. i den här förordningen.

c)

Skyldigheten att lämna de uppgifter som krävs i artikel 34.3. första stycket i den här förordningen.

d)

Skyldigheten att ställa en säkerhet enligt artikel 35.1. i den här förordningen.

AVSNITT 8

Dokument för försäljning, överlåtelse eller leverans till en annan medlemsstat eller export

Artikel 37

Kontrollexemplar T5

Om den förste förädlaren säljer eller överlåter mellanprodukter som omfattas av ett avtal enligt artikel 26 till en förädlare i en annan medlemsstat, skall produkten åtföljas av ett kontrollexemplar T5, utfärdat i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93.

Fält 104 i kontrollexemplar T5 skall fyllas i med en av följande uppgifter under rubriken ”Övrigt”:

Producto destinado a su transformación o entrega de acuerdo con lo establecido en el articulo 26 del Reglamento (CE) no 1973/2004 de la Comisión;

Použito pro zpracování nebo dodávku v souladu s článkem 26 nařízení Komise (ES) 1973/2004

Skal anvendes til forarbejdning eller levering i overensstemmelse med artikel 26 i Kommissionens forordning (EF) nr. 1973/2004

Zur Verarbeitung oder Lieferung gemäß Artikel 26 der Verordnung (EG) Nr. 1973/2004 der Kommission zu verwenden

Προς χρήση για μεταποίηση ή παράδοση σύμφωνα με το άρθρο 26 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1973/2004 της Επιτροπής

To be used for processing or delivery in accordance with Article 26 of Commission Regulation (EC) No 1973/2004

Kasutamiseks töötlemisel või tarnimisel vastavalt komisjoni määruse (EÜ) nr 1973/2004 artiklile 26

À utiliser pour transformation ou livraison conformément aux dispositions de l'article 26 du règlement (CE) no 1973/2004 de la Commission

Da consegnare o trasformare conformemente all'articolo 26 del regolamento (CE) n. 1973/2004 della Commissione

Izmantot pārstrādei vai piegādei saskaņā ar Komisijas Regulas (EK) Nr. 1973/2004 26. panta nosacījumiem

Naudoti perdirbimui arba pristatymui pagal Komisijos reglamento (EB) Nr. 1973/2004 26 straipsnio nuostatas

A Bizottság 2004/1973/EK rendelete szerint feldolgozásra, vagy átadásra használandó

Te gebruiken voor verwerking of aflevering overeenkomstig artikel 26 van Verordening (EG) nr. 1973/2004 van de Commissie

Do wykorzystania w procesie przetwórstwa bądź do dostawy zgodnie z postanowieniami zawartymi w art. 26 rozporządzenia Komisji (WE) nr 1973/2004

A utilizar para transformação ou entrega em conformidade com o artigo 26 do Regulamento (CE) n.o 1973/2004 da Comissão

Na spracovanie alebo dodávku v súlade s článkom 26 nariadenia Komisie (ES) č. 1973/2004

Se uporablja za predelavo ali dostavo v skladu s členom 26 Uredbe Komisije (ES) št. 1973/2004

Käytetään jalostamiseen tai toimittamiseen komission asetuksen (EY) N:o 1973/2004 26 artiklan mukaisesti

Används till bearbetning eller leverans i enlighet med artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004.

Artikel 38

Andra bevis än kontrollexemplar T5

Om kontrollexemplar T5, av orsaker som inte kan tillskrivas den första förädlaren, inte returneras till avgångskontoret för det organ som ansvarar för kontroll i den medlemsstat där den första förädlaren har sitt säte senast två månader innan den tidsfrist löper ut för förädlingen av råvaran som föreskrivs i artikel 36.1. a, får följande dokument godkännas som alternativ till kontrollexemplar T5:

a)

Inköpsfakturor på mellanprodukter.

b)

Intyg från den andra förädlaren om den slutliga förädlingen av råvarorna till energiprodukter enligt artikel 88 i förordning (EG) nr 1782/2003.

c)

Fotokopior, vidimerade av den andra förädlaren, av de bokföringshandlingar som bevisar att förädlingen utförts.

AVSNITT 9

Kontroller

Artikel 39

Bokföring

1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall fastställa vilken bokföring som åligger förädlaren samt dess periodicitet, som minst skall vara månatlig.

Bokföringen skall minst innehålla följande uppgifter:

a)

De kvantiteter olika råvaror som har köpts för förädling.

b)

De kvantiteter råvaror som har förädlats, samt kvantiteter och typer av slutprodukter, delprodukter och biprodukter som framställts av dem.

c)

Svinn vid förädlingen.

d)

De kvantiteter som förstörts och anledningen till det.

e)

De kvantiteter och typer av produkter som sålts eller överlåtits av förädlaren samt de priser som har erhållits.

f)

I förekommande fall, den efterföljande förädlarens namn och adress.

2.   Den förste förädlarens behöriga myndighet skall kontrollera att de inlämnade avtalen uppfyller de villkor som avses i artikel 24.1. Om villkoren inte är uppfyllda skall den sökandes behöriga myndighet underrättas.

3.   I syfte att beräkna det ekonomiska värdet på de produkter som avses i artikel 24.1. skall den behöriga myndigheten i fråga, på grundval av de uppgifter som avses i artikel 34.2, jämföra det sammanlagda värdet av alla energiprodukter med det sammanlagda värdet av alla produkter som är avsedda för andra ändamål och som erhålls från samma förädlingssteg. Varje värde skall vara resultatet av respektive kvantitet multiplicerad med genomsnittet av de priser fritt fabrik som konstaterats för föregående regleringsår. Om dessa priser inte är tillgängliga skall den behöriga myndigheten fastställa tillämpliga priser, främst på grundval av de uppgifter som avses i artikel 34.2.

Artikel 40

Kontroller hos förädlarna

1.   De behöriga myndigheterna i de medlemsstater där förädling sker skall hos minst 25 % av de förädlare som är verksamma på deras område, och som har valts ut genom en riskanalys, kontrollera att bestämmelserna i artikel 24.1. följs. Dessa kontroller skall minst omfatta följande:

a)

En jämförelse av summan av alla energiprodukternas värde med summan av värdet av alla andra produkter avsedda för andra användningar och som erhålls från samma förädlingssteg.

b)

En analys av förädlarens produktionssystem som omfattar fysiska kontroller och undersökning av kommersiella dokument för att säkerställa att det råder överensstämmelse mellan leverans av råvaror, slutprodukter, delprodukter och biprodukter.

För den kontroll som avses i första stycket led b skall den behöriga myndigheten genomföra dessa kontroller särskilt med utgångspunkt i de tekniska förädlingskoefficienterna för råvarorna i fråga. Om sådana koefficienter finns i gemenskapslagstiftningen beträffande export skall de tillämpas. Om de inte finns skall andra koefficienter tillämpas om sådana finns i gemenskapslagstiftningen. I alla andra fall skall kontrollen huvudsakligen baseras på koefficienter som är allmänt accepterade av förädlingsindustrin i fråga.

2.   För de förädlingar som avses i artikel 25 skall kontroller genomföras hos 10 % av de sökande som valts ut på grundval av en riskanalys och omfatta

a)

stödbeloppens storlek,

b)

antalet jordbruksskiften och den areal som är föremål för en stödansökan,

c)

förändringar jämfört med det föregående året,

d)

resultaten av tidigare års kontroller,

e)

andra parametrar som medlemsstaterna skall fastställa på grundval av hur representativa de inlämnade deklarationerna är.

3.   Om det vid de kontroller som avses i punkt 2 upptäcks oegentligheter i minst 3 % av fallen skall den behöriga myndigheten genomföra ytterligare kontroller under det aktuella året och detta ökar följaktligen procentandelen företag som skall vara föremål för en kontroll på plats följande år.

4.   Om det har föreskrivits att vissa delar av de kontroller som avses i punkterna 1 och 2 kan genomföras på grundval av ett stickprov skall det stickprovet säkerställa att nivån på kontrollerna är trovärdiga och representativa.

5.   För varje kontroll skall det upprättas en kontrollrapport undertecknad av kontrollanten upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesöket i detalj. Rapporten skall särskilt innehålla

a)

datum för kontrollen,

b)

närvarande personer,

c)

kontrollperioden,

d)

de kontrollmetoder som används och i förekommande fall en hänvisning till stickprovsmetoderna,

e)

resultaten av dessa kontroller.

Artikel 41

Produktion av hampa

De bestämmelser om hampa som avses i artikel 29 i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 (31) och i artikel 33 i förordning (EG) nr 796/2004 skall tillämpas.

Artikel 42

Tilläggsåtgärder och ömsesidigt bistånd

1.   Medlemsstaterna skall vidta alla tilläggsåtgärder som krävs för en korrekt tillämpning av detta kapitel och skall ge det ömsesidiga bistånd som är nödvändigt för de kontroller som krävs enligt detta kapitel. Om tillämpliga minskningar och uteslutningar inte föreskrivs i denna förordning får medlemsstaterna i detta sammanhang tillämpa passande nationella påföljder mot marknadsaktörer som är delaktiga i beviljandet av stöd.

2.   Medlemsstaterna skall, så långt det är nödvändigt eller föreskrivet enligt detta kapitel, ge varandra ömsesidigt bistånd för att se till att kontrollerna är effektiva, och att göra det möjligt att kontrollera att de dokument och uppgifter som lämnats in är äkta och korrekta.

AVSNITT 10

Uteslutning från stöd för energigrödor och utvärdering

Artikel 43

Uteslutning av råvaror från stöd för energigrödor och minsta odlade areal

1.   Medlemsstaterna får utesluta jordbruksråvaror från stödet för energigrödor om råvarorna medför problem på områdena för kontroll, folkhälsa, miljö, straffrätt eller en mindre mängd slutliga energiprodukter.

2.   För råvaror som avses i artikel 24 får medlemsstaterna fastställa en minsta odlad areal.

Artikel 44

Utvärdering

Före den 15 oktober efter utgången av det år för vilket stödet har beviljats skall medlemsstaterna till kommissionen meddela alla uppgifter som är nödvändiga för att utvärdera stödet för energigrödor.

Av meddelandena skall särskilt följande framgå:

a)

Arealerna för varje råvaruslag.

b)

Kvantiteterna av varje typ av råvara, framställd slutprodukt, delprodukt och biprodukt, med uppgift om den använda råvarutypen.

c)

Åtgärder som har vidtagits enligt artikel 25.

d)

De råvaror som uteslutits från stöd för energigrödor i enlighet med artikel 43.1. och den minsta odlade areal som avses i artikel 43.2.

KAPITEL 9

SÄRSKILT REGIONALT STÖD FÖR JORDBRUKSGRÖDOR

Artikel 45

Datum för sådd

För att berättiga till det särskilda regionala stöd för jordbruksgrödor som föreskrivs i artikel 98 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den deklarerade arealen vara sådd vid ett datum som närmare skall fastställas av medlemsstaterna, dock senast den 15 juni.

KAPITEL 10

STÖD FÖR UTSÄDE

Artikel 46

Certifikatsutsäde

Vid tillämpning av artikel 99 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall stödet beviljas för produktion av basutsäde och certifikatsutsäde enligt definitionen i direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG och 2002/57/EG och i enlighet med de normer och villkor som fastställs i de direktiven, i enlighet med artiklarna 47–50 i den här förordningen.

Artikel 47

Produktion av utsäde

1.   Utsäde skall produceras

a)

inom ramen för ett odlingsavtal som ingåtts mellan ett utsädesföretag eller en förädlare och en utsädesodlare, eller

b)

direkt av utsädesföretaget eller utsädesodlaren, då produktionen skall styrkas genom en odlingsdeklaration.

2.   De utsädesföretag och utsädesförädlare som avses i punkt 1 skall vara godkända eller registrerade i medlemsstaten. Godkännande eller registrering i en medlemsstat skall gälla i hela gemenskapen.

3.   Ett utsädesföretag eller en förädlare som odlar eller låter odla utsäde i en annan medlemsstat än den där godkännandet eller registreringen enligt punkt 2 ägde rum skall på begäran av de behöriga myndigheterna i denna andra medlemsstat överlämna alla upplysningar som krävs för att kontrollera rätten till stöd.

Artikel 48

Geografiska kriterier för rätt till stöd

Varje medlemsstat skall bevilja stöd endast för utsäde som skördats på dess territorium under det kalenderår då det regleringsår inleds som stödet fastställdes för.

Stödet skall beviljas till alla utsädesodlare på villkor som garanterar likabehandling för mottagarna oberoende av var i gemenskapen deras företag är beläget.

Artikel 49

Saluföring av utsäde

Stöd skall beviljas bara under förutsättning att mottagaren har salufört utsädet för sådd senast den 15 juni året efter skörden. Med saluföring avses att utsäde hålls tillgängligt eller i lager, förevisas i försäljningssyfte eller utbjuds till försäljning, säljs eller levereras till annan person.

Artikel 50

Cannabis sativa L. sorter

De sorter av Cannabis sativa L. som är stödberättigande enligt artikel 99.4. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall vara de som finns upptagna i förteckningen i bilaga II till förordning (EG) nr 796/2004.

KAPITEL 11

AREALSTÖD FÖR JORDBRUKSGRÖDOR

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser för beviljande av arealstöd för jordbruksgrödor

Artikel 51

Stödberättigad mark

1.   I kapitel 10 i förordning (EEG) nr 1782/2003 avses med

a)

permanent betesmark: permanent betesmark enligt artikel 2.2. i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004,

b)

permanenta grödor: permanenta grödor enligt artikel 2 c i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004,

2.   I artikel 108 första stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 avses med permanenta betesmarker under 2003 avses

a)

mark som en jordbrukare i sin stödansökan för 2003 har deklarerat som permanent betesmark,

och

b)

mark som jordbrukaren inte har deklarerat i sin stödansökan för 2003, om det inte kan visas att den marken inte var permanent betesmark under 2003.

3.   I enlighet med artikel 108 tredje stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 får medlemsstaterna bara göra undantag från första stycket i den artikeln på följande villkor:

a)

När det gäller arealer som omfattas av ett omstruktureringsprogram, med vilket avses de förändringar i jordbruksföretagets struktur och/eller i den stödberättigande arealen som vidtas av offentliga myndigheter, skall medlemsstaterna vidta åtgärder för att förhindra varje betydande ökning av den sammanlagda stödberättigande jordbruksarealen; detta kan bland annat innebära att man som en inledande åtgärd bedömer tidigare bidragsberättigande arealer som icke-bidragsberättigande; de arealer som nyligen förklarats vara bidragsberättigande av medlemsstaterna inom ramen för ett omstruktureringsprogram skall inte överskrida den areal som nyligen förklarats icke-bidragsberättigande inom ramen för det programmet med mer än 5 %.

b)

När en eller annan typ av offentlig intervention innebär att en jordbrukare för att fortsätta sin normala jordbruksverksamhet odlar jordbruksgrödor på en areal som tidigare inte ansågs berättiga till arealstöd, och när interventionen innebär att mark som tidigare var bidragsberättigande upphör att vara det, får medlemsstaterna inte öka sin sammanlagda bidragsberättigande jordbruksareal, tillfälligt eller permanent, med mer än 0,1 % av sin sammanlagda basareal.

c)

Då en producent kan lämna relevanta och objektiva skäl för att byta icke stödberättigande arealer på sitt jordbruksföretag mot stödberättigande, skall medlemsstaten kontrollera att det inte finns något giltigt skäl att motsätta sig utbytet, särskilt med hänsyn till miljörisker, och skall i en plan som lämnas till kommissionen styrka att den sammanlagda arealen av bidragsberättigande mark förblir konstant; under inga omständigheter får ett byte resultera i en ökning av den sammanlagda bidragsberättigande arealen vid företaget; medlemsstaterna skall införa ett system för anmälan i förväg och godkännande av sådana byten.

Artikel 52

Stödvillkor

Utan att det påverkar artikel 2 skall arealstöd för jordbruksgrödor betalas endast för arealer

a)

som ligger i områden som ur klimat- och jordbrukssynpunkt lämpar sig för odling av jordbruksgrödor; medlemsstaterna skall ha behörighet att besluta att en region inte lämpar sig för produktion av vissa jordbruksgrödor,

b)

på vilka jordbruksgrödan behålls minst fram till början av blomningstiden under normala växtvillkor.

För durumvete skall detta för att berättiga till stöd vidare odlas i enlighet med lokala normer åtminstone till den 30 juni, om det inte har skördats i fullmoget tillstånd före det datumet.

Artikel 53

Regionalt belopp

1.   Om en producents mark som berättigar till arealstöd för jordbruksgrödor är belägen i mer än en produktionsregion avgör belägenheten för varje enskild areal som omfattas av ansökan vilket belopp som skall betalas ut.

2.   De medlemsstater som tillämpar en särskild behandling för majs i en region där majs främst odlas för ensilage, får för alla majsarealer i den berörda regionen tillämpa den avkastning som gäller för foderspannmål i denna region.

AVSNITT 2

Särskilda bestämmelser för vissa jordbruksgrödor

Artikel 54

Gräsensilage

1.   Vid tillämpningen av artikel 100.3. i förordning (EG) nr 1782/2003 avses med gräsensilage en gröda som odlas på en areal som huvudsakligen besås med gräs och som skördas i fuktigt tillstånd minst en gång per år, för konservering i sluten miljö genom anaerob jäsning.

Arealer som registrerats för odling av certifierat gräsutsäde enligt direktiv 66/401/EEG under det aktuella regleringsåret skall inte berättiga till arealstödet för jordbruksgrödor.

2.   Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas i fråga om gräsensilage, med undantag av villkoret avseende blomning i artikel 52 b första stycket.

3.   Jordbrukare i de medlemsstater som utfärdar bestämmelser om en särskild areal för gräsensilage enligt bilaga IV skall vara berättigade till arealstöd för gräsensilage.

Artikel 55

Durumvete

1.   Ansökningar om tilläggsstöd för durumvete och särskilt stöd enligt artikel 105 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall bara vara giltiga om

a)

ansökan om ett arealstöd enligt artikel 101 i förordning (EG) nr 1782/2003 görs för samma antal hektar durumvete, och

b)

en minimikvantitet utsäde används som är certifierat enligt direktiv 66/402/EEG.

2.   Före den 1 oktober året före det år för vilket stödet beviljas skall medlemsstaterna fastställa vilken minimikvantitet certifierat utsäde som skall användas i enlighet med jordbrukspraxis i den berörda medlemsstaten och meddela jordbrukarna denna.

Artikel 56

Lin och hampa som odlas för fiberproduktion

1.   För arealstödet för lin och hampa som odlas för fiberproduktion gäller följande villkor:

a)

En kopia av det avtal eller åtagande som avses i artikel 106 första stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 skall lämnas in senast den 15 september det år som stödet beviljats för, eller tidigare än så om medlemsstaten beslutat detta.

b)

Följande sorter av utsäde skall användas:

i)

För lin som odlas för fiberproduktion, de sorter som anges i bilaga V den 15 maj det år för vilket stödet har beviljats.

ii)

För hampa som odlas för fiberproduktion, de sorter som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 796/2004 den 15 maj det år för vilket stödet har beviljats och som är certifierade enligt direktiv 2002/57/EG (32).

2.   Vid beviljande av arealstöd för odling av hampa för fiberproduktion får medlemsstaterna fastställa en minsta sådd som är förenlig med god jordbrukshävd i samband med hampaodling.

Artikel 57

Datum för sådd

Utan hinder av artikel 109 i förordning (EG) nr 1782/2003 får medlemsstaterna skjuta upp sista dagen för sådd till senast den 15 juni för de grödor som anges i bilaga VIII till den här förordningen och i områden som de berörda medlemsstaterna själva fastställer, belägna i de regioner som anges i den bilagan.

AVSNITT 3

Basarealer, referensavkastning och tak

Artikel 58

Bevattnade och icke-bevattnade områden

1.   Om det i den regionaliseringsplan som avses i artikel 103 i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs olika avkastning för bevattnade och icke-bevattnade områden skall medlemsstaterna utfärda bestämmelser för att avgöra om en areal skall anses som bevattnad under ett regleringsår. De skall särskilt

a)

upprätta en förteckning över de jordbruksgrödor för vilka arealersättning får beviljas på grundval av satsen för bevattnad avkastning,

b)

beskriva den bevattningsutrustning som jordbrukaren skall ha tillgång till och som skall vara anpassad till den berörda arealen och göra det möjligt att tillföra de vattenmängder som krävs för växternas normala utveckling under växtperioden,

c)

bestämma den bevattningsperiod som skall beaktas.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 skall inte tillämpas för produktionsregionerna ”regadío” i Spanien eller andra regioner där bevattningen är ett historiskt betingat särdrag för skiftena, som gör det möjligt att särskilja och upprätta en förteckning över dessa.

Artikel 59

Överskridanden av basarealen

1.   För att fastställa om det har förekommit några överskridanden av de regionala basarealerna enligt artikel 102 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten beakta

a)

den regionala basarealen enligt bilaga IV till den här förordningen,

b)

summan av de arealer som omfattas av ansökningar om arealstöd för varje gröda, inklusive, vid tillämpning av artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003, motsvarande obligatoriskt arealuttag.

Frivilligt arealuttag skall räknas in under andra arealer än bevattnade och arealer för majs och/eller gräsensilage.

2.   Vid beräkningen av de sammanlagda arealer för vilka ansökningar om stöd har lämnats in, skall de arealer eller delar av arealer som omfattas av ansökningar som vid den administrativa kontrollen visar sig vara uppenbart oberättigade inte beaktas.

I förekommande fall skall ansökan gälla för den faktiska areal som fastställs vid kontroll på platsen i enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 1782/2003.

3.   Summan av de arealer för vilka ansökningar har lämnats in, justerad i enlighet med punkt 2, skall ökas med de arealer som besåtts med jordbruksgrödor enligt kapitel 10 i avsnitt IV i förordning (EG) nr 1782/2003 och som används som motivering för en ansökan om stöd enligt kapitel 12 i avsnitt IV i den förordningen.

4.   Procentsatsen för överskridandet av basarealen skall beräknas enligt tabellen i bilaga VI.

Artikel 60

Överskridande av den begränsade arealen för durumvete

1.   För att fastställa överskridanden av den begränsade arealen för durumvete som berättigar till det tillägg till arealstödet som fastställs i artikel 105.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaten beakta summan av de arealer som omfattas av ansökningar för tillägget till stödet för durumvete, justerat i enlighet med artikel 59.2. i den här förordningen och, i tillämpliga fall, minskat i enlighet med artikel 102 i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas vid fastställandet av eventuellt överskridande av den begränsade areal som berättigar till särskilt stöd för durumvete enligt artikel 105.3. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 61

Definitivt procentuellt överskridande av arealer och minskningskoefficient

1.   Om ett sådant överskridande av arealer som avses i artiklarna 59 och 60 konstateras, skall medlemsstaten i fråga senast den 31 oktober under det berörda året fastställa den definitiva procentsatsen för överskridandet, angiven med två decimaler.

2.   Den definitiva procentsats som därvid erhålls skall användas för att beräkna den proportionella minskningen av den areal som berättigar till

a)

arealstödet för jordbruksgrödor enligt artikel 102.1. i förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

tilläggsstödet till detta och det särskilda stödet för durumvete enligt artikel 105 i förordning (EG) nr 1782/2003 och efter tillämpning av artikel 102.1. i den förordningen.

Artikel 62

Delbasarealer

Vid tillämpningen av artikel 102.5. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaterna senast den 15 september under det år för vilket arealersättningen har sökts fastställa följande uppgifter och meddela dessa till kommissionen:

a)

Den nationella basareal som skall delas upp.

b)

De kriterier som medlemsstaten har använt för att fastställa delbasarealer.

c)

Delbasarealerna (antal, benämning och storlek).

d)

De närmare bestämmelserna för koncentration av de åtgärder som är tillämpliga vid överskridande.

Artikel 63

Tak för stödbeloppen

Vid fastställandet av överskridande av taket för beloppen och motsvarande minskningskoefficient enligt artikel 102.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna beakta den proportionella minskningen i de stödberättigande regioner som fastställs i artikel 102.1. och artikel 105.2. i den förordningen.

AVSNITT 4

Arealuttag

Artikel 64

Definition

Vid tillämpningen av artikel 107.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall med arealuttag avses att en areal som berättigar till stöd enligt artikel 108 i förordning (EG) nr 1782/2003 lämnas obrukad.

Artikel 65

Villkor

1.   Artikel 32 i förordning (EG) nr 795/2004 skall tillämpas.

2.   Genom avvikelse från artikel 107.9. i förordning (EG) nr 1782/2003 får Malta för åren 2005 och 2006 fastställa den minsta storleken på arealuttaget till mindre än 0,1 ha och 10 meters bredd.

Artikel 66

Regional fördelning

1.   De stödansökningar som avses i avdelning II i förordning (EG) nr 1782/2003 skall fördelas regionvis enligt den regionaliseringsplan som avses i artikel 103 i samma förordning.

2.   En ansökan om arealstöd i en given produktionsregion skall motsvaras av en deklaration om arealuttag avseende minst motsvarande antal hektar mark i samma produktionsregion.

3.   Medlemsstaten får föreskriva om undantag från punkt 2 i enlighet med objektiva kriterier.

4.   Utan hinder av vad som sägs i punkt 2 får det obligatoriska arealuttag som motsvarar en inlämnad ansökan om arealstöd helt eller delvis göras

a)

i ”secano”-regioner, när det gäller Spanien, om anläggningen ligger i en så kallad ”secano”- eller ”regadío” -produktionsregion,

b)

i en annan produktionsregion, förutsatt att de arealer som skall tas ur bruk ligger i anslutning till de arealer som odlas.

5.   Om punkterna 3 och 4 tillämpas, skall den areal som tas ur bruk justeras med hänsyn till skillnaden mellan de avkastningar som används för att beräkna arealstödet i de berörda regionerna. Tillämpningen av den här punkten får dock inte innebära en minskning av det antal hektar som skall tas ur bruk för att det obligatoriska arealuttaget skall respekteras.

Artikel 67

Foderbaljväxter

1.   Vid tillämpningen av artikel 107.3. andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 skall med baljväxtodlingar avses arealer som har besåtts med en eller flera arter av de foderbaljväxter som anges i bilaga VII till den här förordningen. Såddblandningar med spannmål och/eller gräs skall vara tillåtna på följande villkor:

a)

Området är huvudsakligen sått med foderbaljväxter.

b)

De kan inte skördas separat.

Om särskilda regionala miljönormer för ekologisk odling har fastställts av medlemsstaterna och det finns ett tak för arealer som får sås med foderbaljväxter, skall de villkor som fastställs för arealer som huvudsakligen besåtts med foderbaljväxter enligt a anses vara uppfyllda om åtminstone 85 % av den gräns som medlemsstaten har fastställt är uppfylld.

2.   Arealer på vilka sådana baljväxtodlingar som avses i punkt 1 är stödberättigande mellan den 15 januari och den 31 augusti inom ramen för det stödsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1786/2003 (33) berättigar inte till arealstöd.

Artikel 68

Stöd för frivilligt arealuttag

Inom ramen för artikel 107.6. i förordning (EG) nr 1782/2003 och vid tillämpning av artikel 66 i samma förordning skall medlemsstaterna tillåta jordbrukare att ur ta bruk upp till åtminstone 10 % av den areal med jordbruksgrödor för vilken en ansökan om stöd lämnats in och som inte används för att berättiga till stöd för arealuttag. En medlemsstat får fastställa högre procentsatser med hänsyn till särskilda situationer och till att en tillräckligt stor del av jordbruksmarken utnyttjas.

Basbeloppet för frivilligt arealuttag skall vara 63 euro/t från och med regleringsåret 2005/2006. När olika avkastningar fastställs för bevattnade och icke-bevattnade arealer, skall de belopp som motsvarar uttag av icke-bevattnade arealer tillämpas.

Medlemsstaterna skall anta lämpliga bestämmelser som är förenliga med den frivilligt uttagna markens särskilda beskaffenhet för att se till att den hålls i god jordbrukshävd och att miljön skyddas.

AVSNITT 5

Meddelanden

Artikel 69

Meddelanden

1.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna de uppgifter som avses i bilaga IX i det standardformat som beskrivs i denna, om produktionsregioner, basarealer och medlemsstat enligt den tidsplan som fastställs i artikel 3.

2.   Om det visar sig att de arealer som avses i artiklarna 59 och 60 har överskridits skall den berörda medlemsstaten omedelbart, och senast den 15 november det berörda året, fastställa överskridandets definitiva procentandel, och senast den 1 december det berörda året meddela kommissionen storleken på denna. De uppgifter som ligger till grund för beräkningen av procentsatsen för överskridandet av en basareal skall redovisas enligt förlagan i bilaga VI.

3.   Om procentsatsen för överskridandet är fördelad i enlighet med artiklarna 102.5. och 105.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaten senast den 15 november underrätta kommissionen om denna fördelning.

4.   Vid tillämpning av artikel 63 skall den berörda medlemsstaten meddela kommissionen den slutgiltiga minskningskoefficienten senast den 1 december det aktuella året.

KAPITEL 12

TACK- OCH GETBIDRAG

AVSNITT 1

Direktstöd

Artikel 70

Tillämpning och djurhållningsperiod

1.   Utöver de krav som ställs inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i kapitel 4 i avdelning II i förordning (EG) nr 1782/2003 (det integrerade systemet) skall jordbrukare i sina ansökningar om tack- och getbidrag och tilläggsbidrag ange om de saluför fårmjölk eller fårmjölksprodukter under det år ansökan gäller.

2.   Ansökningar om stöd till jordbrukare som håller tackor och/eller getter skall lämnas till den behöriga myndigheten under en enda period som medlemsstaten själv skall fastställa och som inte får börja före den 1 november och inte löpa ut efter den 30 april, det vill säga före och efter början av det år ansökan gäller.

Förenade kungariket får dock fastställa olika perioder för Nordirland och Storbritannien.

3.   Den djurhållningsperiod som avses i artikel 115.1. i förordning (EG) nr 1782/2003, under vilken jordbrukaren förbinder sig att hålla så många tackor och/eller getter på sitt jordbruksföretag som han sökt bidrag för skall uppgå till 100 dagar, med början den första dagen efter den sista dagen i den period för inlämning av ansökningar som anges i punkt 2.

Artikel 71

Arealer som berättigar till getbidrag

Kriterierna som föreskrivs i artikel 113.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall anses vara uppfyllda i de områden som anges i bilaga X.

Medlemsstaterna skall emellertid regelbundet kontrollera om dessa kriterier även fortsättningsvis är uppfyllda i samtliga områden som finns förtecknade i bilaga X som ligger på deras territorium. Efter denna utvärdering skall medlemsstaterna meddela kommissionen om det finns något behov av att ändra bilaga X före den 31 juli året före det år som ändringen skall tillämpas. Av meddelandet skall särskilt framgå vilka zoner eller delar av zoner som ingår i bilaga X som inte längre uppfyller de kriterier som avses i artikel 113.2. i förordning (EG) nr 1782/2003, liksom vilka zoner som eventuellt uppfyller kriterierna, men som ännu inte har förtecknats i bilaga X. För dessa tänkbara nya zoner skall medlemsstaterna till kommissionen lämna en noggrann motivering till att de föreslås.

Artikel 72

Ansökan om tilläggsbidrag och getbidrag

1.   För att få tilläggsbidrag eller getbidrag skall en jordbrukare som har ett jordbruksföretag på vilket mer än 50 % men mindre än 100 % av arealen används för jordbruk, och som ligger i sådana områden som avses i artikel 114.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 eller i områden som anges i bilaga X till den här förordningen, lämna in en eller flera deklarationer där ägornas läge anges enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.   En jordbrukare som är skyldig att varje år vid tillfället för ansökan om stöd lämna en deklaration om jordbruksföretagets totala brukade jordbruksareal, enligt artikel 22.1. i förordning (EG) nr 1782/2003, skall i denna deklaration ange vilka jordbruksskiften som ligger i sådana områden som avses i artikel 114.1. i förordning (EG) nr 1782/2003, eller i förekommande fall i sådana områden som anges i bilaga X till den här förordningen.

En jordbrukare som inte är skyldig att lämna in en deklaration enligt punkt 1 skall varje år lämna in en särskild deklaration och i förekommande fall använda det system för identifiering av jordbruksskiften som föreskrivs i det integrerade systemet.

I den särskilda deklarationen skall anges all mark som jordbrukaren äger, hyr eller på något annat sätt använder, med uppgift om storlek och om vilka skiften som används för jordbruk och som är belägna i de områden som avses i artikel 114.1. i förordning (EG) nr 1782/2003, eller i förekommande fall i de områden som anges i bilaga X till den här förordningen. Medlemsstaterna får föreskriva att denna särskilda deklaration skall ingå i ansökan om tack- och/eller getbidrag. Medlemsstaterna får också kräva att den särskilda deklarationen görs på en blankett för ansökan om samlat gårdsstöd.

3.   Den behöriga nationella myndigheten får kräva att det skall lämnas in ett lagfartsbevis, ett hyreskontrakt eller ett skriftligt avtal mellan jordbrukare och, i förekommande fall, ett intyg från den lokala eller regionala myndighet som ställt de arealer som används till jordbruk till den berörde jordbrukarens förfogande. Intyget skall visa de arealer som beviljats jordbrukaren och de skiften som är belägna i de områden som avses i artikel 114.1. i förordning (EG) nr 1782/2003, eller i förekommande fall i de områden som anges i bilaga X till den här förordningen.

Artikel 73

Jordbrukare som tillämpar växling av betesområde

1.   Bidragsansökningar som lämnas in av jordbrukare med registrerad adress i de områden som anges i artikel 114.2. b i förordning (EG) nr 1782/2003 och som vill bli berättigade till tilläggsbidrag, skall innehålla uppgifter om

a)

den eller de platser där växling av betesområde skall tillämpas under innevarande år,

b)

den period på minst 90 dagar som avses i artikel 114.2. a i förordning (EG) nr 1782/2003 och som fastställs för innevarande år.

2.   Utom i fall av force majeure eller då väl belagda naturliga omständigheter påverkat besättningen, skall bidragsansökningar från de jordbrukare som avses i punkt 1 åtföljas av dokument som styrker att växling av betesområden har genomförts under de två föregående åren och av ett intyg från lokala eller regionala myndigheter på orten för växlingen som styrker att en växling av betesområden ägt rum under minst 90 dagar i följd.

När medlemsstaterna genomför administrativa kontroller av ansökningarna skall de försäkra sig om att den plats för växling av betesområden som anges i ansökan ligger i ett sådant område som avses i artikel 114.1. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 74

Stödberättigande

1.   Bidragen skall betalas ut till jordbrukarna på grundval av det antal tackor eller hongetter som de håller på sitt jordbruksföretag under hela den djurhållningsperiod som avses i artikel 70.3.

2.   De djur som den sista dagen under djurhållningsperioden uppfyller villkoren enligt definitionerna i artikel 112 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall anses vara bidragsberättigande.

Artikel 75

Förteckning över jordbrukare som saluför fårmjölk eller fårmjölksprodukter

Medlemsstaterna skall varje år, senast den trettionde dagen under djurhållningsperioden, upprätta en förteckning över de jordbrukare som saluför fårmjölk eller fårmjölksprodukter, på grundval av jordbrukarnas deklarationer enligt artikel 70.1

När medlemsstaterna upprättar förteckningen skall hänsyn tas till resultaten från kontroller och till övriga informationskällor som är tillgängliga för den behöriga myndigheten, särskilt information från förädlingsföretag eller distributörer om jordbrukarnas saluföring av fårmjölk eller fårmjölksprodukter.

Artikel 76

Underrättelse

1.   Medlemsstaterna skall lämna följande underrättelser till kommissionen:

a)

Senast den 31 juli varje år, de bidragsansökningar som lämnats in för innevarande år, med den förlaga till blankett som återges i bilaga XI.

b)

Senast den 31 juli varje år det antal bidrag och de bidragsbelopp som betalats ut det föregående året, i förekommande fall med tillämpning av den minskningskoefficient som föreskrivs i artikel 120 i förordning (EG) nr 1782/2003, med hjälp av den förlaga som återges i bilaga XII till den här förordningen.

c)

Senast den 31 oktober varje år, eventuella ändringar i den förteckning över geografiska områden där det tillämpas växling av betesområden enligt artikel 114.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 och artikel 73 i den här förordningen.

De uppgifter som skall lämnas enligt punkt 1 skall på begäran göras tillgängliga för de nationella organ som är ansvariga för att utarbeta den officiella statistiken för får- och getköttssektorn.

2.   Om de uppgifter som skall meddelas enligt punkt 1 ändras, särskilt till följd av kontroller, korrigeringar eller förbättringar av tidigare siffror, skall en uppdatering meddelas kommissionen senast en månad efter det att ändringen gjordes.

AVSNITT 2

Tak, reserver och överlåtelser

Artikel 77

Rättighet som erhållits gratis

Utom i väl motiverade undantagsfall får den jordbrukare som har erhållit bidragsrättigheter gratis från den nationella reserven inte överlåta dessa eller tillfälligt upplåta dem under de tre åren efter att han fick rättigheterna.

Artikel 78

Användning av bidragsrättigheter

1.   En jordbrukare som har rättigheter kan utnyttja dem genom att själv använda dem och/eller genom att tillfälligt upplåta dem till en annan jordbrukare.

2.   Om en jordbrukare inte under varje år har utnyttjat den lägsta procentsats av sina bidragsrättigheter enligt punkt 4, skall den del som inte har använts föras över till den nationella reserven, utom i följande fall:

a)

Om en jordbrukare har högst 20 bidragsrättigheter, och inte har använt den lägsta procentsatsen under vardera av två på varandra följande kalenderår, skall bara den del som inte har använts under det sista kalenderåret föras över till den nationella reserven.

b)

Om en jordbrukare deltar i ett extensifieringsprogram som erkänts av kommissionen.

c)

Om en jordbrukare deltar i ett program för förtidspensionering som erkänts av kommissionen och som inte innebär någon skyldighet att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter.

d)

I väl motiverade undantagsfall.

3.   Tillfällig upplåtelse får endast avse hela år och skall minst avse det lägsta antal djur som avses i artikel 79.1. Vid utgången av varje period för tillfällig upplåtelse, som inte får överskrida tre på varandra följande år, skall en jordbrukare, såvida det inte rör sig om en överlåtelse av bidragsrättigheter, återfå samtliga sina bidragsrättigheter under minst två på varandra följande år. Om jordbrukaren inte själv använder minst den lägsta procentsats av sina rättigheter som fastställs enligt punkt 4 under vart och ett av de ovannämnda två åren, får medlemsstaten, utom i väl motiverade undantagsfall, varje år återkalla de rättigheter som inte har utnyttjats och återföra dem till den nationella reserven.

För jordbrukare som deltar i ett program för förtidspensionering som godkänts av kommissionen får medlemsstaterna fastställa en förlängning av den totala varaktigheten för den tillfälliga upplåtelsen i förhållande till ett sådant program.

Jordbrukare som har åtagit sig att delta i ett extensifieringsprogram i enlighet med den bestämmelse som avses i artikel 2.1. c i rådets förordning (EG) nr 2078/92 (34) eller i ett extensifieringsprogram enligt artiklarna 22 och 23 i förordning (EG) nr 1257/1999, får inte tillfälligt upplåta eller överlåta sina rättigheter så länge deras åtagande varar. Detta förbud skall dock inte gälla om programmet gör det möjligt att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter till jordbrukare som behöver dessa rättigheter för att delta i andra åtgärder än de som avses i detta stycke.

4.   Den lägsta procentsats av bidragsrättigheterna som skall utnyttjas skall vara 70 %.

Medlemsstaterna får emellertid höja denna procentsats upp till 100 %. Medlemsstaterna skall i förväg underrätta kommissionen om vilken procentsats de har för avsikt att tillämpa.

Artikel 79

Överlåtelse och tillfällig upplåtelse av rättigheter

1.   Medlemsstaterna får, i förhållande till sina produktionsstrukturer, fastställa det lägsta antal bidragsrättigheter som kan omfattas av en partiell överlåtelse utan överlåtelse av jordbruksföretaget. Detta lägsta antal får inte vara högre än 10 bidragsrättigheter.

2.   Överlåtelse av bidragsrättigheter och tillfällig upplåtelse av sådana skall ha verkan först efter det att både den jordbrukare som överlåter och/eller upplåter dem och den jordbrukare som erhåller dem har underrättat de behöriga myndigheterna i medlemsstaten om detta.

Underrättelsen skall ske inom en tidsfrist som fastställs av medlemsstaten och senast den dag då ansökningsperioden för bidraget går ut i medlemsstaten i fråga, utom om överlåtelsen sker i samband med arv. I så fall skall den jordbrukare som erhåller rättigheterna kunna lägga fram giltiga juridiska handlingar som visar att han eller hon är berättigad till arv efter den jordbrukare som har avlidit.

3.   Överlåts inte företaget, utan bara bidragsrättigheterna, skall det antal bidragsrättigheter som överlåts utan kompensation till den nationella reserven alltid vara minst en.

Artikel 80

Ändring av individuella tak

Vid överlåtelse eller tillfällig upplåtelse av bidragsrättigheter skall medlemsstaterna fastställa nya individuella tak och underrätta de berörda jordbrukarna om det antal bidragsrättigheter som de har rätt till senast 60 dagar efter den sista dagen i den period under vilken jordbrukaren lämnade in sin ansökan.

Första stycket skall inte tillämpas om överlåtelsen sker i samband med arv, enligt de villkor som anges i artikel 79.2.

Artikel 81

Jordbrukare som inte äger den mark de brukar

Jordbrukare som brukar enbart offentligt eller gemensamt ägd mark, och som beslutar att sluta använda denna som betesmark och överlåta alla sina rättigheter till en annan jordbrukare, skall behandlas på samma sätt som jordbrukare som säljer eller överlåter sina jordbruksföretag. I alla andra fall skall sådana jordbrukare behandlas på samma sätt som jordbrukare som överlåter enbart sina bidragsrättigheter.

Artikel 82

Överlåtelse via den nationella reserven

Om en medlemsstat fastställer att en överlåtelse av bidragsrättigheter skall ske via den nationella reserven, skall de tillämpa nationella bestämmelser motsvarande bestämmelserna i det här kapitlet. Dessutom skall följande gälla i dessa fall:

a)

Medlemsstaterna får föreskriva en tillfällig upplåtelse via den nationella reserven.

b)

Vid en överlåtelse av bidragsrättigheter eller en tillfällig upplåtelse i enlighet med punkt a skall överlåtelsen till reserven inte ha verkan förrän de behöriga myndigheterna i medlemsstaten har underrättat den jordbrukare som överlåter och/eller tillfälligt upplåter bidragsrättigheterna om detta, och överlåtelser från reserven till en annan jordbrukare skall inte ha verkan förrän myndigheterna meddelat den berörda jordbrukaren detta.

Dessutom måste de nationella bestämmelser som avses i första stycket ge garantier för att den del av bidragsrättigheterna som inte omfattas av artikel 117.2. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 kompenseras genom en betalning från medlemsstaten som motsvarar det belopp som en direkt överlåtelse mellan jordbrukarna skulle ha betingat, och därvid skall särskilt produktionsutvecklingen i medlemsstaten beaktas. Den betalningen skall vara lika stor som det belopp som debiteras de jordbrukare som erhåller motsvarande antal bidragsrättigheter från den nationella reserven.

Artikel 83

Beräkning av individuella tak

I den första beräkningen och i följande justeringar av individuella tak för bidragsrättigheter skall endast heltal användas.

Om den matematiska beräkningen resulterar i ett värde som inte är ett heltal skall närmaste heltal användas. Om beräkningen resulterar i ett värde som ligger exakt mellan två heltal skall närmast högre heltal användas.

Artikel 84

Underrättelse

1.   Medlemsstaterna skall senast den 1 mars 2005 underrätta kommissionen om den del av de överlåtna bidragsrättigheterna som skall övergå till den nationella reserven enligt artikel 117.3. i förordning (EG) nr 1782/2003, och i förekommande fall om åtgärder har vidtagits enligt artikel 117.2. i den förordningen samt, före den 1 januari varje år, om eventuella ändringar.

2.   Medlemsstaterna skall med hjälp av tabellerna i bilagorna XIII och XIV senast den 30 april varje år underrätta kommissionen om

a)

det antal bidragsrättigheter som under föregående år utan kompensation har återlämnats till den nationella reserven till följd av överlåtelse av bidragsrättigheter utan överlåtelse av företaget,

b)

det antal ej använda bidragsrättigheter som avses i artikel 118.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 som har förts över till den nationella reserven under föregående år,

c)

det antal bidragsrättigheter som under föregående år har beviljats enligt artikel 118.3. i förordning (EG) nr 1782/2003,

d)

det antal bidragsrättigheter som från den nationella reserven har beviljats jordbrukare i mindre gynnade områden under föregående år,

e)

datum för perioder och tidsfrister i samband med såväl överlåtelser av bidragsrättigheter som bidragsansökningar.

AVSNITT 3

Ytterligare betalningar

Artikel 85

Ytterligare betalningar

Medlemsstater som tillämpar artikel 71 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 skall underrätta kommissionen om sina nationella bestämmelser för att bevilja ytterligare betalningar enligt artikel 119 i den förordningen. I tillämpliga delar skall denna information särskilt innehålla följande:

a)

När det gäller utbetalningar per djur

i)

preliminära belopp per djur, samt förfaranden för att bevilja dem,

ii)

en prognos för de totala utgifterna och för antalet djur,

iii)

särskilda krav i fråga om djurtäthet,

iv)

annan information om tillämpningsföreskrifter.

b)

När det gäller arealstöd, i förekommande fall

i)

beräkning av den regionala basarealen,

ii)

preliminära belopp per hektar,

iii)

prognos beträffande de totala utgifterna och det antal hektar som berörs,

iv)

annan information om tillämpningsföreskrifter.

c)

Uppgifter om andra system som införts för att göra ytterligare betalningar.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om eventuella ändringar i de nationella bestämmelserna senast en månad efter det att ändringarna gjorts.

AVSNITT 4

Allmänna bestämmelser

Artikel 86

Omräkning till nationell valuta

För den växelkurs som skall användas för bidrag och betalningar enligt artiklarna 113, 114 och 119 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den avgörande händelsen vara första dagen i det kalenderår för vilket bidraget och betalningen beviljas.

Den använda växelkursen skall vara det tidsproportionellt beräknade genomsnittet av de växelkurser som använts under den decembermånad som föregår dagen för den avgörande händelsen. Den skall fastställas av kommissionen under månaden efter dagen för den avgörande händelsen.

KAPITEL 13

NÖTKÖTTSBIDRAG

AVSNITT 1

Särskilt bidrag

(artikel 123 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 87

Ansökan om bidrag

1.   Förutom de krav som ställs inom ramen för det integrerade systemet skall varje ansökan om direktstöd enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1782/2003 innehålla

a)

en indelning av antalet djur per åldersgrupp,

b)

hänvisningar till de djurpass eller administrativa dokument som åtföljer de djur som omfattas av ansökan.

2.   Ansökningar får endast lämnas in för djur som på den första dagen i den djurhållningsperiod som avses i artikel 90 är

a)

minst sju månader gamla när det gäller tjurar, eller

b)

när det gäller stutar

i)

minst sju och högst 19 månader gamla, för den första åldersgruppen,

ii)

minst 20 månader gamla, för den andra åldersgruppen.

Artikel 88

Beviljande av bidrag

Djur för vilka särskilt bidrag inte har lämnats, antingen på grund av tillämpningen av den proportionella minskning som föreskrivs i artikel 123.4. i förordning (EG) nr 1782/2003 eller på grund av tillämpningen av den djurtäthetsfaktor som föreskrivs i artikel 131 i den förordningen, får inte längre omfattas av en ansökan avseende samma åldersgrupp och skall betraktas som djur för vilka bidrag har lämnats.

Artikel 89

Djurpass och administrativa dokument

1.   Om något djurpass inte finns att tillgå på de villkor som anges i artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000, skall det ersättas med ett sådant nationellt administrativt dokument som avses i artikel 123.3. b i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Medlemsstatens behöriga myndigheter skall se till att djurpass eller administrativa dokument säkerställer att endast ett bidrag beviljas per djur och per åldersgrupp. I detta syfte skall medlemsstaterna bistå varandra i den utsträckning det behövs.

3.   Medlemsstaterna får föreskriva att det nationella administrativa dokument som avses i punkt 1 har formen av

a)

ett dokument som åtföljer varje enskilt djur,

b)

en fullständig förteckning som finns hos jordbrukaren och som innehåller alla uppgifter som krävs för det administrativa dokumentet, förutsatt att de berörda djuren stannar kvar hos samma jordbrukare från och med den dag då den första ansökan lämnas in till dess att de släpps ut på marknaden för att slaktas,

c)

en fullständig förteckning som finns hos centrala myndigheter och innehåller alla uppgifter som krävs för det administrativa dokumentet, förutsatt att den medlemsstat eller den region i en medlemsstat som utnyttjar denna möjlighet på plats kontrollerar alla djur som omfattas av en ansökan och kontrollerar förflyttningar av dessa djur samt på ett obestridligt sätt märker varje kontrollerat djur, vilket jordbrukarna måste godta,

d)

en fullständig förteckning som finns hos centrala myndigheter och som innehåller alla uppgifter som krävs för det administrativa dokumentet, förutsatt att medlemsstaten vidtar alla nödvändiga åtgärder för att undvika att bidrag beviljas två gånger för samma åldersgrupp och säkerställer att det på begäran, utan dröjsmål, lämnas information om bidragsstatusen för alla djur.

4.   Medlemsstater som bestämmer sig för att utnyttja någon eller flera av de möjligheter som föreskrivs i punkt 3 skall i god tid underrätta kommissionen om detta och överlämna de aktuella genomförandebestämmelserna.

Vid tillämpningen av 3 c skall endast Storbritannien och Nordirland betraktas som regioner i en medlemsstat.

Artikel 90

Djurhållningsperiod

Varaktigheten på den djurhållningsperiod som avses i artikel 123.3. a i förordning (EG) nr 1782/2003 skall vara två månader och börja dagen efter det att ansökan har lämnats in.

Medlemsstaterna får dock föreskriva att jordbrukaren får välja andra begynnelsedagar, förutsatt att dessa inte infaller mer än två månader efter den dag då ansökan lämnades in.

Artikel 91

Regionala tak

1.   Om tillämpningen av den proportionella minskning som föreskrivs i artikel 123.4. i förordning (EG) nr 1782/2003 leder till att antalet djur som ger rätt till bidrag inte är ett heltal skall det för decimaldelen beviljas en motsvarande del av bidragets belopp per enhet. Vid denna beräkning skall endast den första decimalen beaktas.

2.   Om en medlemsstat beslutar att införa särskilda regioner i den mening som avses i artikel 122 a i förordning (EG) nr 1782/2003, eller ändra befintliga regioner inom sitt territorium, skall den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda året, med angivande av en definition av regionen och det tak som har fastställts. Varje senare ändring skall anmälas till kommissionen före den 1 januari det berörda året.

Artikel 92

Tak för antalet djur per företag

1.   Om en medlemsstat beslutar att ändra den gräns på 90 djur per företag och åldersgrupp som avses i artikel 123.1. i förordning (EG) nr 1782/2003, eller beslutar att avvika från den, skall den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda kalenderåret.

Om medlemsstaten fastställer ett lägsta antal djur per företag, under vilket den proportionella minskningen inte skall tillämpas, skall den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda kalenderåret.

2.   Varje senare ändring i tillämpningen av punkt 1 skall anmälas till kommissionen före den 1 januari det berörda kalenderåret.

Artikel 93

Beviljande vid slakt

1.   Medlemsstaterna får bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för djurets slakt

a)

när det gäller tjurar, för den enda åldersgruppen,

b)

när det gäller stutar, för den första eller andra åldersgruppen eller genom en kombination av beviljandet av bidragen för de båda åldersgrupperna.

2.   Medlemsstater som beslutar att bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för djurets slakt i enlighet med punkt 1 skall föreskriva att bidraget även skall beviljas när bidragsberättigande djur avsänds till en annan medlemsstat eller exporteras till tredjeland.

3.   Om medlemsstater beslutar att bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för djurets slakt enligt punkt 1 skall detta avsnitt och artikel 120 och artikel 121.1. och 121.2. också gälla i tillämpliga delar vid beviljande av bidraget.

4.   Utöver de uppgifter som avses i artikel 121.1. skall bidragsansökan innehålla uppgift om huruvida djuret är en tjur eller en stut och åtföljas av ett dokument som innehåller de uppgifter som behövs för tillämpningen av artikel 89.2. Det dokumentet skall enligt medlemsstatens eget val vara antingen

a)

djurpasset eller en kopia av djurpasset, om den använda typen av djurpass omfattar flera exemplar, eller

b)

en kopia av djurpasset, om den använda passförlagan endast omfattar ett exemplar, som skall lämnas tillbaka till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000; i så fall skall medlemsstaten se till att de uppgifter som anges i kopia är de samma som i originalet, eller

c)

det nationella administrativa dokumentet, om djurpass inte finns att tillgå, på de villkor som anges i artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000.

Medlemsstaterna får tillfälligt upphäva användningen av det nationella administrativa dokumentet. I sådana fall skall de vidta de åtgärder som krävs för att undvika att bidraget beviljas två gånger för samma åldersgrupp för djur som varit föremål för handel inom gemenskapen.

Om den databas som föreskrivs i artikel 3 b i förordning (EG) nr 1760/2000 på ett för medlemsstaten tillfredsställande sätt innehåller de uppgifter som behövs för att säkerställa att det endast beviljas ett enda bidrag per djur och per åldersgrupp, behöver bidragsansökan inte åtföljas av det dokument som avses i första stycket i denna punkt.

Utan hinder av första stycket i denna punkt skall en medlemsstat om den har valt att tillämpa den möjlighet som avses i artikel 121.2. första stycket, vidta de åtgärder som behövs för att jordbrukaren skall kunna bestämma för vilka djur denne ansöker om det särskilda bidraget.

5.   När det gäller tjurar skall slaktvikten anges i slaktintyget.

6.   Vid avsändning av djur skall avsändarintyget utgöras av en försäkran från avsändaren med uppgift om den medlemsstat som är djurets destination.

I så fall skall bidragsansökan innehålla

a)

avsändarens namn och adress (eller en motsvarande kod),

b)

djurets identifieringsnummer,

c)

en försäkran om att djuret är minst nio månader gammalt.

Bidragsansökan skall lämnas innan djuret lämnar den berörda medlemsstatens territorium och avsändarintyget skall lämnas in senast tre månader från den dag då djuret lämnade den berörda medlemsstatens territorium.

Artikel 94

Särskilda bestämmelser för bidragssystemet

1.   Utan hinder av artikel 90 skall bidraget betalas ut till den jordbrukare som har hållit djuret under en period på minst två månader som löper ut mindre än en månad före dagen för slakt eller avsändning, eller som löper ut mindre än två månader före dagen för export.

För stutar skall följande villkor gälla för betalningen av bidraget:

a)

Bidraget för den första åldersgruppen får endast betalas ut om jordbrukaren har hållit djuret under minst två månader mellan den tidpunkt då djuret var minst sju månader och mindre än 22 månader gammalt.

b)

Bidraget för den andra åldersgruppen får endast betalas ut om jordbrukaren har hållit djuret under minst två månader och djuret varit minst 20 månader gammalt.

c)

Bidragen för de två åldersgrupperna får endast betalas ut tillsammans om jordbrukaren har hållit djuret under minst fyra månader i följd och följt de ålderskrav som anges i a och b.

d)

Bidraget för den andra åldersgruppen får endast betalas ut om djuret har sänts från en annan medlemsstat efter det att det hade uppnått 19 månaders ålder.

2.   Vid beräkningen av den djurtäthetsfaktor som föreskrivs i artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall varje djur som omfattas av en ansökan om ett kombinerat bidrag för de två åldersgrupperna räknas två gånger.

3.   Slaktkroppens vikt skall bestämmas på grundval av en slaktkropp i den betydelse som avses i artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 1208/81 (35).

Om slaktkroppens presentation skiljer sig från denna definition skall de korrigeringsfaktorer tillämpas som anges i bilagan till kommissionens förordning (EEG) nr 563/82 (36).

Om slakten äger rum i ett slakteri som inte omfattas av tillämpningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna nötkreatur, får medlemsstaterna tillåta att vikten bestäms på grundval av det slaktade djurets levande vikt. I sådana fall skall slaktkroppens vikt anses vara lika med eller högre än 185 kg om slaktdjurets levande vikt var lika med eller högre än 340 kg.

Artikel 95

Underrättelse

Medlemsstaterna skall före den 1 januari det berörda kalenderåret underrätta kommissionen om sitt beslut eller eventuella ändringar av detta när det gäller tillämpningen av artikel 93 och de förfaranden som hör samman med den.

AVSNITT 2

Säsongsutjämningsbidrag

(artikel 124 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 96

Tillämpningen av bidragssystemet

Kommissionen skall senast den 1 september varje kalenderår besluta om i vilka medlemsstater säsongsutjämningsbidrag får beviljas för det följande kalenderåret.

Medlemsstaterna skall före den 1 januari det kalenderår för vilket bidraget beviljas underrätta kommissionen om de har beslutat att tillämpa artikel 124.3. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 97

Rätt till bidrag

1.   Säsongsutjämningsbidraget får endast beviljas för stutar för vilka det särskilda bidraget redan har lämnats, eller för vilka det särskilda bidraget anses ha lämnats som föreskrivs i artikel 88, i en medlemsstat som tillämpar säsongsutjämningsbidrag och om djuren har slaktats i en medlemsstat som tillämpar säsongsutjämningsbidrag.

2.   Säsongsutjämningsbidraget får lämnas endast till den jordbrukare som senast höll djuret före slakten.

Artikel 98

Ansökningar

1.   Jordbrukaren skall lämna in sin ansökan till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där jordbruksföretaget är beläget.

2.   Ansökan skall utformas enligt bestämmelserna i artikel 93.4. och tillämpliga delar av artikel 121.

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att kontrollera att det särskilda bidraget har beviljats och regelbundet göra oanmälda kontroller av riktigheten av de intyg som föreskrivs i artikel 121.

AVSNITT 3

Bidrag för am- och dikor

(artiklarna 125–129 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 99

Kor av köttras

Vid tillämpningen av artikel 122 d och artikel 129.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall kor som tillhör de raser av nötkreatur som anges i bilaga XV till den här förordningen inte anses vara av köttras.

Artikel 100

Maximal individuell referenskvantitet

1.   Om en medlemsstat ändrar gränsen på 120 000 kg för den individuella referenskvantitet som avses i artikel 125.2. b i förordning (EG) nr 1782/2003 eller avviker från denna, skall den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda kalenderåret.

2.   Varje senare ändring i tillämpningen av punkt 1 skall anmälas till kommissionen före den 1 januari det berörda kalenderåret.

Artikel 101

Djurhållningsperiod

Den djurhållningsperiod på sex månader som föreskrivs i artikel 125.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall börja dagen efter det att ansökan har lämnats in.

Artikel 102

Ansökningar

1.   Utan att det påverkar de krav som ställs inom ramen för det integrerade systemet skall en ansökan om bidrag enligt artikel 125.2. b i förordning (EG) nr 1782/2003, när det rör sig om en ansökan om direktstöd enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1782/2003, innehålla följande:

a)

En förklaring med uppgift om den individuella referenskvantitet mjölk som tilldelats jordbrukaren den 31 mars före början av den tillämpningsperiod på tolv månader för systemet med tilläggsavgift som börjar under det berörda kalenderåret; om denna uppgift är okänd när ansökan lämnas in, skall den meddelas den behöriga myndigheten snarast möjligt.

b)

En utfästelse från jordbrukaren att inte öka sin individuella referenskvantitet utöver den kvantitativa gräns som fastställs i artikel 125.2. b i förordning (EG) nr 1782/2003 under en period på tolv månader från och med den dag då ansökan lämnas in.

Punkt b skall emellertid inte tillämpas om medlemsstaten har avskaffat den kvantitativa gränsen.

2.   Ansökningar skall lämnas in under loppet av en sexmånadersperiod under ett kalenderår, och denna period skall fastställas av medlemsstaten.

En medlemsstat får föreskriva skilda inlämningsperioder under den perioden.

Artikel 103

Genomsnittlig mjölkavkastning

Den genomsnittliga mjölkavkastningen skall beräknas på grundval av den genomsnittliga mjölkavkastning som anges i bilaga XVI. För denna beräkning får dock medlemsstaten använda ett dokument som är godkänt av medlemsstaten och som bekräftar den genomsnittliga mjölkavkastningen från jordbrukarens mjölkkobesättning.

Artikel 104

Nationellt tilläggsbidrag

1.   Ett nationellt tilläggsbidrag enligt artikel 125.5. i förordning (EG) nr 1782/2003 får endast beviljas en jordbrukare som för samma kalenderår tar emot bidrag för am- och dikor.

Det nationella tilläggsbidraget för am- och dikor skall beviljas för högst det antal djur som berättigar till am- och dikobidraget, i förekommande fall efter tillämpning av den proportionella minskning som anges i artikel 129.1. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Medlemsstaterna får fastställa ytterligare villkor för beviljandet av tilläggsbidraget för am- och dikor. De skall underrätta kommissionen om dessa villkor i god tid innan de skall börja tillämpas.

3.   Kommissionen skall senast den 1 september varje kalenderår bestämma vilka medlemsstater som uppfyller de villkor som avses i artikel 125.5. tredje stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 105

Individuella tak

Medlemsstaterna skall bestämma ett individuellt tak för varje jordbrukare enligt artikel 126.1. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 106

Underrättelse

1.   Medlemsstaterna skall senast den 1 mars 2005 underrätta kommissionen om eventuella ändringar av förfarandena för att minska de individuella taken i enlighet med artikel 126.3. i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Medlemsstaterna skall anmäla följande till kommissionen:

a)

Senast den 1 mars 2005; eventuella ändringar i sättet att beräkna den minskning som föreskrivs i artikel 127.1. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

b)

Före den 1 januari varje år; i tillämpliga fall alla ändringar i de åtgärder som har vidtagits enligt artikel 127.2. a i den förordningen.

3.   Medlemsstaterna skall för varje kalenderår med ledning av tabellen i del 3 i bilaga XVIII, preliminärt senast den 1 mars, och slutgiltigt senast den 31 juli, underrätta kommissionen om följande:

a)

Det antal bidragsrättigheter som under föregående kalenderår utan kompensation har återlämnats till den nationella reserven till följd av överlåtelse av rättigheter utan överlåtelse av jordbruksföretag.

b)

Det antal ej utnyttjade bidragsrättigheter som avses i artikel 109.2. som har återgått till den nationella reserven under föregående kalenderår.

c)

Det antal bidragsrättigheter som under föregående kalenderår har tilldelats med tillämpning av artikel 128.3. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 107

Rättigheter som erhållits gratis

Utom i vederbörligen motiverade undantagsfall får en jordbrukare som erhållit bidragsrättigheter gratis från den nationella reserven inte överlåta eller tillfälligt upplåta sina rättigheter under de tre följande kalenderåren.

Artikel 108

Användande av bidragsrättigheter

1.   En jordbrukare som har bidragsrättigheter kan utnyttja dem genom att själv använda dem och/eller genom att tillfälligt upplåta dem till en annan jordbrukare.

2.   Om en jordbrukare inte under varje år har utnyttjat minst den lägsta procentsats av sina rättigheter, som fastställs enligt punkt 4, skall den del som inte använts återgå till den nationella reserven, utom i följande fall:

När en jordbrukare innehar högst sju bidragsrättigheter. Om en sådan jordbrukare inte utnyttjar minst den lägsta procentsatsen av sina rättigheter enligt punkt 4, inom vart och ett av två på varandra följande kalenderår, skall den del som inte utnyttjats under det sista kalenderåret återgå till den nationella reserven.

Om en jordbrukare deltar i ett extensifieringsprogram som erkänts av kommissionen.

Om en jordbrukare deltar i ett program för förtidspensionering som erkänts av kommissionen och som inte innebär någon skyldighet att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter.

I vederbörligen motiverade undantagsfall.

3.   Tillfällig upplåtelse får endast avse hela kalenderår och skall minst avse det antal djur som fastställs i artikel 109.1. Vid utgången av varje period för tillfällig upplåtelse, som inte får överskrida tre år i följd, skall en jordbrukare, såvida det inte rör sig om en överlåtelse av bidragsrättigheter, återfå samtliga sina bidragsrättigheter under minst två kalenderår i följd. Om jordbrukaren inte själv använder minst den lägsta procentsats av sina rättigheter, som fastställs enligt punkt 4, under vart och ett av de ovannämnda två åren, får medlemsstaten, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall, varje år dra tillbaka de rättigheter som inte utnyttjats och återföra dem till den nationella reserven.

För jordbrukare som deltar i ett program för förtidspensionering som erkänts av kommissionen får medlemsstaterna fastställa en förlängning av den totala varaktigheten för den tillfälliga upplåtelsen i förhållande till ett sådant program.

Jordbrukare som har åtagit sig att delta i ett extensifieringsprogram i enlighet med den bestämmelse som avses i artikel 2.1. c i rådets förordning (EG) nr 2078/92 (37) eller i ett extensifieringsprogram enligt artiklarna 22 och 23 i förordning (EG) nr 1257/1999 (38), får inte tillfälligt upplåta eller överlåta sina rättigheter så länge deras åtagande varar. Detta förbud skall dock inte gälla om programmet gör det möjligt att överlåta och/eller tillfälligt upplåta rättigheter till jordbrukare som behöver dessa rättigheter för att delta i andra åtgärder än de som avses i detta stycke.

4.   Den lägsta procentsats av bidragsrättigheterna som skall utnyttjas skall vara 70 %. Medlemsstaterna får emellertid öka denna procentsats till 100 %.

Medlemsstaterna skall i förväg underrätta kommissionen om vilken procentsats de tillämpar eller om någon ändring av denna.

Artikel 109

Överlåtelse och tillfällig upplåtelse av rättigheter

1.   Medlemsstaterna får, i förhållande till sina produktionsstrukturer, fastställa det lägsta antal bidragsrättigheter som kan omfattas av en partiell överlåtelse utan överlåtelse av jordbruksföretaget. Detta lägsta antal får inte överskrida fem bidragsrättigheter.

2.   Överlåtelse av bidragsrättigheter och tillfällig upplåtelse av sådana skall ha verkan först efter det att den jordbrukare som överlåter och/eller upplåter dem och den jordbrukare som erhåller dem gemensamt har underrättat de behöriga myndigheterna i medlemsstaten om detta.

En sådan anmälan skall göras inom en tidsfrist som medlemsstaten bestämmer, dock senast den dag då den jordbrukare som erhåller rättigheterna lämnar in sin bidragsansökan, utom i de fall då överlåtelsen av rättigheterna sker i samband med arv. Den jordbrukare som erhåller rättigheterna måste i sådana fall kunna lägga fram giltiga juridiska handlingar som visar att han eller hon är berättigad till arv efter den jordbrukare som har avlidit.

Artikel 110

Ändring av individuella tak

Vid överlåtelse eller tillfällig upplåtelse av bidragsrättigheter skall medlemsstaterna fastställa nya individuella tak och underrätta de berörda jordbrukarna om det antal bidragsrättigheter som de har rätt till senast 60 dagar efter den sista dagen i den period under vilken jordbrukaren lämnade in sin ansökan.

Bestämmelsen i första stycket skall inte tillämpas om överlåtelsen sker i samband med arv.

Artikel 111

Jordbrukare som inte äger den mark de brukar

Jordbrukare som endast brukar offentligt eller gemensamt ägd mark, och som beslutar att upphöra att bruka denna mark och överlåta alla sina rättigheter till en annan jordbrukare, skall behandlas på samma sätt som jordbrukare som säljer eller överlåter sina jordbruksföretag. I alla andra fall skall sådana jordbrukare behandlas på samma sätt som jordbrukare som överlåter enbart sina bidragsrättigheter.

Artikel 112

Överlåtelse via den nationella reserven

Om en medlemsstat föreskriver att överlåtelse av rättigheter utan överlåtelse av jordbruksföretaget skall ske via den nationella reserven i enlighet med artikel 127.2. b i förordning (EG) nr 1782/2003, skall den tillämpa nationella bestämmelser som är jämförbara med bestämmelserna i artiklarna 109–111. Dessutom gäller i så fall följande:

Medlemsstaterna får föreskriva att en tillfällig upplåtelse skall ske via den nationella reserven.

När bidragsrättigheter överlåts, eller tillfälligt upplåts med tillämpning av första strecksatsen, skall en överlåtelse till reserven ha verkan först sedan de behöriga myndigheterna i medlemsstaten meddelat detta till den jordbrukare som överlåter och/eller upplåter sina rättigheter, och en överlåtelse från reserven till en annan jordbrukare skall ha verkan först sedan dessa myndigheter har meddelat detta till den sistnämnde jordbrukaren.

Dessutom skall dessa bestämmelser säkerställa att medlemsstaten för den del av rättigheterna som inte avses i artikel 127.1. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 betalar ett belopp som motsvarar det belopp som en direkt överlåtelse mellan jordbrukare skulle ha betingat, särskilt med hänsyn till produktionsutvecklingen i den berörda medlemsstaten. Betalningen skall vara lika med det belopp som kommer att krävas av jordbrukare som tar emot motsvarande antal rättigheter från den nationella reserven.

Artikel 113

Partiella rättigheter

1.   Om de beräkningar som skall göras enligt artiklarna 105–112 inte resulterar i ett heltal, skall endast den första decimalen beaktas.

2.   Om tillämpningen av bestämmelserna i detta avsnitt leder till partiella bidragsrättigheter, antingen för en jordbrukare eller för den nationella reserven, skall dessa partiella rättigheter summeras.

3.   Om en jordbrukare har en partiell rättighet skall denna rättighet endast ge rätt till motsvarande del av bidragets belopp per enhet och, i förekommande fall, av det nationella tilläggsbidrag som avses i artikel 104 och av det extensifieringsstöd som avses i artikel 118.

Artikel 114

Särskild ordning för kvigor

1.   Medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som föreskrivs i artikel 129.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall meddela detta till kommissionen, och samtidigt lämna de uppgifter som krävs för att fastställa om villkoren enligt artikel 129.1. i den förordningen är uppfyllda.

Berörda medlemsstater skall också i tillämpliga fall meddela det särskilda nationella tak som har fastställts.

Kommissionen skall besluta vilka medlemsstater som uppfyller de villkor som anges i artikel 129.1. i förordning (EG) nr 1782/2003.

De beslut som är i kraft när den här förordningen träder i kraft skall fortsätta att tillämpas.

2.   Medlemsstater som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 129.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall före den 1 januari det aktuella året meddela kommissionen eventuella beslut om ändringar av det särskilda nationella taket.

3.   En medlemsstat som tillämpar den särskilda ordningen skall fastställa kriterier som säkerställer att bidraget betalas ut till uppfödare vars kvigbesättning är avsedd att förnya kobesättningar. Dessa kriterier kan särskilt omfatta en åldersgräns och/eller krav på ras. Medlemsstaten skall före den 1 januari det berörda året underrätta kommissionen om de kriterier som fastställts. Varje senare ändring skall anmälas till kommissionen före den 1 januari det berörda året.

4.   Om tillämpningen av den proportionella minskning som avses i artikel 129.1. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 av det antal djur som ger rätt till bidrag leder till ett tal som är mindre än ett heltal, skall det för decimaldelen beviljas en motsvarande del av bidragets belopp per enhet och, i förekommande fall, av det nationella tilläggsbidrag som avses i artikel 104 och av det extensifieringsstöd som avses i artikel 118. Vid denna beräkning skall endast den första decimalen beaktas.

5.   I en medlemsstat som tillämpar den särskilda ordningen skall den skyldighet som avses i artikel 125.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 avseende lägsta antal hållna djur uppfyllas till hundra procent, antingen av am- och dikor, om jordbrukaren har lämnat in en ansökan avseende am- och dikor, eller av kvigor, om jordbrukaren har lämnat in en ansökan avseende kvigor.

6.   Bestämmelserna i artiklarna 105–113 skall inte tillämpas inom ramen för den särskilda ordningen.

Artikel 115

Avrundning av antalet djur

Om det vid den procentuella beräkningen av det maximala antalet kvigor enligt artikel 125.2. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 visar sig att resultatet inte är ett heltal, skall siffran avrundas neråt till närmaste heltal om den är mindre än 0,5 och uppåt till närmaste heltal om den är 0,5 eller mer.

AVSNITT 4

Gemensamma bestämmelser om det särskilda bidraget och bidraget för am- och dikor

Underavsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 116

Ansökningar om det särskilda bidraget och am- och dikobidraget

1.   Medlemsstaterna får av administrativa skäl föreskriva att ansökningar om direktstöd enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller det särskilda bidraget och am- och dikobidraget skall avse ett lägsta antal djur, förutsatt att detta inte överstiger tre.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 102.2. och artikel 118 c.2. får medlemsstaterna fastställa perioder och datum för inlämnande av bidragsansökningar och det antal ansökningar som en jordbrukare får lämna in per bidragssystem och kalenderår.

Artikel 117

Djurtäthetsfaktor

1.   För varje jordbrukare som för samma kalenderår lämnar in en ansökan om direktstöd enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1782/2003, om särskilt bidrag eller am- och dikobidrag skall de behöriga myndigheterna fastställa antalet djurenheter som motsvarar det antal djur för vilka ett särskilt bidrag eller am- och dikobidrag kan beviljas, med beaktande av grovfoderarealen vid företaget.

2.   När den djurtäthetsfaktor som avses i artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs skall följande gälla:

a)

Hänsyn skall tas till den individuella referenskvantitet mjölk som tilldelats jordbrukaren den 31 mars före början av den tillämpningsperiod på tolv månader för systemet för tilläggsavgiften som börjar under det berörda kalenderåret.

b)

Det antal mjölkkor som behövs för att producera denna referenskvantitet skall beräknas enligt bestämmelserna i artikel 103 i den här förordningen.

3.   När antalet djur som berättigar till bidrag fastställs skall följande gälla:

a)

Det antal hektar som fastställts enligt reglerna i det integrerade systemet skall multipliceras med den djurtäthetsfaktor som avses i artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003.

b)

Det sålunda framräknade talet skall minskas med det antal djurenheter som motsvarar det antal mjölkkor som behövs för att producera den referenskvantitet mjölk som jordbrukaren har blivit tilldelad.

c)

Det sålunda framräknade talet skall minskas med det antal djurenheter som motsvarar det antal får eller getter för vilka en bidragsansökan lämnats in.

Det sålunda beräknade slutresultatet motsvarar det största antal djurenheter för vilka det särskilda bidraget samt am- och dikobidraget får beviljas.

4.   Medlemsstaterna skall underrätta varje berörd jordbrukare om den djurtäthetsfaktor som fastställts för dennes del och om det därav följande antalet djurenheter för vilka ett bidrag får beviljas.

Underavsnitt 2

Extensifieringsstöd

(artikel 132 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 118

Deltagande i systemet för extensifieringsstöd

1.   För att beviljas extensifieringsstöd skall jordbrukaren i sin ansökan om direktstöd enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1782/2003 ange att han vill delta i systemet för extensifieringsstöd.

2.   Extensifieringsstöd får inte betalas ut för djur för vilka det särskilda bidrag som avses i artikel 88 anses ha lämnats.

Artikel 118a

Fastställande av djurtäthetsfaktor genom räkning av djuren

1.   För att kontrollera att det antal djur som beräknats enligt artikel 132.3. a i förordning (EG) nr 1782/2003 uppfyller de krav på djurtäthetsfaktor som anges i artikel 132.2. i samma förordning, skall medlemsstaten varje år fastställa minst fem tillfällen för räkning av djuren och underrätta kommissionen om dessa.

Utom i de fall medlemsstaten beslutar att räkningstillfällena skall vara alla dagar på året skall räkningstillfällena fördelas slumpmässigt på ett sådant sätt att de är representativa för hela året och skall ändras varje år, och varje räkningstillfälle skall fastställas i efterhand och meddelas jordbrukaren tidigast två veckor efter det att det har fastställts.

2.   Djurräkningen vid dessa tillfällen får enligt medlemsstatens eget val utföras enligt någon av följande metoder:

a)

Medlemsstaten kan uppmana jordbrukaren att före ett visst datum som medlemsstaten fastställer, på grundval av sin stalljournal redovisa antalet djurenheter eller antalet djur i var och en av de två kategorier av nötkreatur som fastställs i omräkningstabellen i artikel 131.2. a i förordning (EG) nr 1782/2003.

b)

Medlemsstaten kan använda de databaser som avses i artikel 3 b i förordning (EG) nr 1760/2000 för att bestämma antalet djurenheter, förutsatt att databaserna, på ett för medlemsstaten tillfredsställande sätt, erbjuder tillräckliga garantier i fråga om riktigheten av de uppgifter som den innehåller med hänsyn till tillämpningen av systemet med extensifieringsstöd.

3.   Det antal djurenheter som används för att bestämma om jordbrukaren följer de täthetsfaktorer som anges i artikel 132.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall vara det aritmetiska medelvärdet av det antal djurenheter som fastställts vid räkningstillfällena plus de djurenheter som motsvarar de får och getter för vilka bidragsansökningar lämnats in för samma kalenderår.

Om medlemsstaten beslutar att räkningstillfällena kan vara vilken dag som helst på året, får den föreskriva att de antal som avses i punkterna 2 a och 2 b skall beräknas tidsproportionellt i förhållande till den tid som djuren funnits på företaget.

4.   Medlemsstaten skall vidta de åtgärder som behövs för att tillämpa artikel 29 i förordning (EG) nr 1782/2003 om jordbrukare genom att hålla djurtätheten onormalt låg under en del av året på ett konstlat sätt har uppfyllt de villkor som krävs enligt den förordningen.

Artikel 118b

Förenklad beräkning av djurtäthetsfaktorn

1.   Utan hinder av artikel 118a får medlemsstaten ge jordbrukaren möjligheten att välja ett förenklat system för att beräkna djurtäthetsfaktorn.

I så fall skall jordbrukaren i sin stödansökan inkludera följande:

a)

En förklaring om att han varje dag har följt den högsta täthetsfaktor som fastställs i artikel 132 i förordning (EG) nr 1782/2003 fram till och med dagen för stödansökan.

b)

Ett åtagande om att varje dag följa denna täthetsfaktor mellan dagen för ansökan om stöd och den påföljande 31 december.

Om den berörda medlemsstaten har valt att tillämpa artikel 132.2. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 skall jordbrukaren i sin ansökan ange vilken av de två högsta täthetsfaktorerna han följer. Jordbrukaren får ändra sitt val så länge inget meddelande om kontroll på platsen av antalet djur har lämnats.

Jordbrukaren får underrätta den behöriga myndigheten om att han tar tillbaka det åtagande som avses i punkt b så länge inget meddelande om kontroll på platsen av antalet djur har lämnats. I sådana fall skall jordbrukaren inte vara berättigad till extensifieringsstöd.

Den förklaring och det åtagande som föreskrivs i andra stycket skall omfattas av bestämmelserna om kontroll och påföljder i det integrerade systemet.

2.   Om en medlemsstat väljer att tillämpa eller att upphöra att tillämpa alternativet i artikel 132 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003, skall den underrätta kommissionen om detta före den 1 januari det berörda kalenderåret.

Artikel 118c

Jordbrukare i bergsområden

1.   Medlemsstater som vill utnyttja den möjlighet som föreskrivs i artikel 132.4. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall meddela detta till kommissionen, och samtidigt lämna de uppgifter som krävs för att fastställa om villkoren som föreskrivs i den artikeln är uppfyllda.

Vid tillämpningen av artikel 132.4. i förordning (EG) nr 1782/2003 avses med jordbrukare i bergsområde antingen

a)

en jordbrukare vars företag är beläget i ett bergsområde, eller

b)

en jordbrukare vars foderareal till minst 50 % ligger i ett bergsområde.

Kommissionen skall besluta vilka medlemsstater som uppfyller de villkor som anges i artikel 132.4. i förordning (EG) nr 1782/2003.

De beslut som är i kraft när den här förordningen träder i kraft skall fortsätta att tillämpas.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 118.1. skall jordbrukare som vill ha rätt till extensifieringsstöd enligt denna ange detta i sin stödansökan. Jordbrukare skall, under minst sex månader i följd från och med den dag då den ansökan som avses i artikel 118 lämnas in, hålla minst så många mjölkkor som ansökan om extensifieringsstöd avser. Djurhållningsperioden på sex månader skall börja dagen efter den dag då ansökan lämnas in.

Ansökningar skall lämnas in under loppet av en sexmånadersperiod under ett kalenderår, och denna period skall fastställas av medlemsstaten.

Medlemsstaten får föreskriva skilda inlämningsperioder under denna period.

Artikel 118d

Maximalt antal mjölkkor som berättigar till stöd

Det antal mjölkkor som en jordbrukare beviljas extensifieringsstöd för får inte överstiga något av följande två antal:

a)

Det antal mjölkkor som behövs för att producera den individuella referenskvantitet mjölk som tilldelats producenten den 31 mars före början av den tillämpningsperiod på tolv månader för systemet med tilläggsavgiften som börjar under det berörda kalenderåret, varvid detta antal kor skall beräknas med hjälp av den genomsnittliga mjölkavkastning som definieras i bilaga XVI.

b)

Det totala antalet kor på företaget, som fastställts enligt punkt 118a, minskat med det antal am- och dikor som motsvarar jordbrukarens individuella tak.

Artikel 119

Allmänna bestämmelser

1.   Medlemsstaterna skall före den 1 januari det aktuella året underrätta kommissionen om eventuella ändringar av den definition av betesmark som används vid tillämpningen av artikel 132.3. c i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Vid beräkningen av djurtäthetsfaktorn i enlighet med detta underavsnitt skall endast de två första decimalerna beaktas.

3.   Om de behöriga veterinärmyndigheterna beslutar att inga djur får lämna produktionsenheten annat för att gå till slakt skall antalet djurenheter som bokförs vid anläggningen multipliceras med en koefficient på 0,8 vid tillämpningen av detta underavsnitt.

Den åtgärden kan begränsas till den tidsperiod plus 20 dagar under vilken det beslut tillämpas som avses i första stycket, under förutsättning att jordbrukaren inom 10 arbetsdagar efter det att beslutet fattades skriftligen har informerat den behöriga myndigheten om de berörda djurens närvaro och har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa och/eller begränsa djursjukdomens spridning.

AVSNITT 5

Slaktbidrag

(artikel 130 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 120

En medlemsstat får föreskriva att varje jordbrukare, för att kunna få slaktbidrag för ett kalenderår, skall lämna in en anmälan om deltagande innan eller samtidigt som den första ansökan lämnas in för det kalenderåret.

Om jordbrukaren inte gör några ändringar i sin anmälan om deltagande, kan medlemsstaten emellertid godkänna att den anmälan som gjorts tidigare förblir giltig.

Artikel 121

Ansökningar

1.   Bidragsansökningar skall innehålla de uppgifter som behövs för betalningen av slaktbidraget, särskilt djurets födelsedatum när det gäller djur som är födda efter den 1 januari 1998.

Ansökan om bidrag skall lämnas in efter det att djuret slaktats, eller om djuret exporteras, efter den dag då det lämnar gemenskapens tullområde, inom en tidsfrist som medlemsstaten fastställer, som inte får överstiga sex månader och som får löpa ut senast vid utgången av februari påföljande år, utom i undantagsfall som skall fastställas av den berörda medlemsstaten då det rör sig om djur som skall exporteras eller avsändas. Utan att det påverkar tillämpningen av den tidsfristen får medlemsstaterna fastställa perioder och datum för inlämnande av bidragsansökningar och det antal ansökningar som varje jordbrukare får lämna in per kalenderår.

Medlemsstaterna får tillåta att ansökan lämnas in genom en annan person än jordbrukaren. I så fall skall ansökan innehålla uppgift om namn och adress på den jordbrukare som skall ta emot slaktbidraget.

Utöver de krav som följer av det integrerade systemet skall varje ansökan innehålla följande:

a)

Om bidraget beviljas vid slakten, ett intyg från slakteriet, eller något annat dokument som slakteriet utfärdat eller attesterat och som minst innehåller samma upplysningar, med uppgift om

i)

slakteriets namn och adress (eller motsvarande kod),

ii)

slaktdatum och det slaktade djurets identifierings- och slaktnummer,

iii)

när det gäller kalvar, slaktkroppsvikten (utom när artikel 122.4. är tillämplig).

b)

Om djuret exporteras till ett tredjeland

i)

exportörens namn och adress (eller motsvarande kod),

ii)

djurets identifieringsnummer,

iii)

exportdeklarationen med uppgift om djurens ålder när det gäller djur födda efter den 1 januari 1998, och när det gäller kalvar, utom när artikel 122.4. är tillämplig, uppgift om levande vikt, som inte får överstiga 300 kg,

iv)

intyg som visar att djuret förts ut från gemenskapens tullområde, framlagt på samma sätt som gäller för exportbidrag,

Medlemsstaterna får föreskriva att de uppgifter som avses i fjärde stycket punkterna a och b skall lämnas via ett eller flera organ som medlemsstaten har godkänt och att uppgifterna får lämnas på elektronisk väg.

Medlemsstaterna skall regelbundet och oanmält kontrollera riktigheten av de utfärdade intygen eller dokumenten samt, i förekommande fall, av de uppgifter som avses i fjärde stycket.

2.   Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna föreskriva att slaktuppgifterna om djuren som förts in i den databas som avses i artikel 3 b i förordning (EG) nr 1760/2000 och som av slakterierna vidarebefordrats till den behöriga myndigheten skall betraktas som ansökningar om slaktbidrag på jordbrukarnas vägnar, förutsatt att denna databas på ett för medlemsstaten tillfredsställande sätt erbjuder tillräckliga garantier för att de uppgifter den innehåller är riktiga med avseende på systemet med slaktbidrag och i förekommande fall betalningen vid slakt av det särskilda bidraget, och/eller ytterligare betalningar om dessa görs vid slakt, och/eller betalningen av säsongsutjämningsbidraget.

Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att en ansökan är nödvändig. I sådana fall får medlemsstaterna fastställa vilka uppgifter ansökan skall innehålla.

Medlemsstater som väljer att tillämpa denna bestämmelse skall informera kommissionen om eventuella ändringar innan den genomförs.

Medlemsstaterna skall se till att de uppgifter som lämnas till utbetalningsstället innehåller alla de upplysningar som är nödvändiga för betalningen av slaktbidraget, särskilt

a)

de djurkategorier och antal djur som föreskrivs i artikel 130.1. förordning (EG) nr 1782/2003 som slaktats under det berörda året,

b)

upplysningar om att de bestämmelser som avses i nämnda artikel har följts när det gäller djurens ålder och slaktkroppsvikt, liksom djurhållningsperioden enligt artikel 123 i den här förordningen,

c)

i förekommande fall de upplysningar som är nödvändiga för betalningen vid slakt av det särskilda bidraget och/eller ytterligare betalningar, om dessa görs vid slakt, eller säsongsutjämningsbidraget.

3.   För djur som har varit föremål för handel inom gemenskapen efter den djurhållningsperiod som avses i artikel 123, skall slakteriet utfärda det dokument som avses i punkt 2 fjärde stycket led a i denna artikel, även om den medlemsstat där slakten äger rum har valt att tillämpa det undantag som anges i punkt 2.

Om två medlemsstaters databaser för informationsutbyte är kompatibla, får dessa medlemsstater komma överens om att inbördes tillämpa det system som anges i punkt 2.

Medlemsstaterna skall bistå varandra för att säkerställa en effektiv kontroll av översända dokuments äkthet och av utväxlade uppgifters riktighet. För detta ändamål skall den medlemsstat där betalningen görs till den medlemsstat där djurets slaktades regelbundet sända en sammanställning, per slakteri, över de slaktintyg (eller motsvarande uppgifter) som den har tagit emot från den sistnämnda medlemsstaten.

Artikel 122

Slaktkroppens vikt och presentation

1.   Vid tillämpningen av artikel 130.1. b i förordning (EG) nr 1782/2003 skall kalvslaktkropparna presenteras flådda, urtagna och avblodade, utan huvud och fötter, med lever, njurar och njurfett.

2.   Den vikt som skall beaktas skall vara slaktkroppens vikt efter kylning, eller slaktkroppens varma vikt snarast möjligt efter slakt, minus 2 %.

3.   Om slaktkroppen presenteras utan lever, njurar och/eller njurfett skall slaktkroppens vikt ökas med

a)

3,5 kg för levern,

b)

0,5 kg för njurarna,

c)

3,5 kg för njurfettet.

4.   Om kalven vid slakt eller export är yngre än sex månader får medlemsstaterna föreskriva att det viktkrav som anges i artikel 130.1. b i förordning (EG) nr 1782/2003 skall anses som uppfyllt.

Om slaktkroppens vikt inte kan bestämmas på slakteriet skall det viktkrav som avses i artikel 130.1. b i förordning (EG) nr 1782/2003 anses som uppfyllt om den levande vikten inte överstiger 300 kg.

Artikel 123

Bidragsmottagare

1.   Slaktbidraget skall betalas till en jordbrukare som har hållit djuret under en djurhållningsperiod på minst två månader som löper ut mindre än en månad före slakt eller mindre än två månader före export.

2.   När det gäller kalvar som slaktas före tre månaders ålder, skall djurhållningsperioden vara en månad.

Artikel 124

Nationella tak

1.   De nationella tak som avses i artikel 130.1. och 130.3. i förordning (EG) nr 1782/2003 anges i bilaga XVII till den här förordningen.

2.   Om tillämpningen av den proportionella minskning som föreskrivs i artikel 130.4. i förordning (EG) nr 1782/2003 leder till att antalet djur som ger rätt till bidrag inte är ett heltal skall det för decimaldelen beviljas en motsvarande del av slaktbidragets belopp per enhet. Vid denna beräkning skall endast den första decimalen beaktas.

AVSNITT 6

Ytterligare betalningar

(artiklarna 133–136 i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 125

Nationella bestämmelser

Den information om nationella bestämmelser som avses i artikel 137 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall innehålla följande uppgifter:

(1)

När det gäller betalning per djur (i förekommande fall):

a)

Vägledande belopp per djur för varje djurkategori och närmare bestämmelser om villkor för betalningen.

b)

Prognos beträffande de totala utgifterna för varje djurkategori, med uppgift om huruvida betalningarna kommer att göras som ett tillägg till slaktbidraget, och antalet djur som berörs.

c)

Särskilda krav när det gäller djurtäthetsfaktorn, utom vid betalning i form av ett tillägg till slaktbidraget.

d)

Tak för antalet handjur av nötkreatur per företag, i förekommande fall.

e)

Övriga upplysningar om tillämpningsföreskrifterna.

De djurkategorier som avses i a och b är tjur, stut, am- och diko, mjölkko, kviga som berättigar till am- och dikobidrag samt andra kvigor, eller någon annan underkategori djur som medlemsstaten bestämt och som ingår i dessa kategorier.

(2)

När det gäller betalningar av arealstöd, i förekommande fall:

a)

Beräkning av den regionala basarealen.

b)

Preliminära belopp per hektar.

c)

Prognos beträffande de totala utgifterna och det antal hektar som berörs.

d)

Övriga upplysningar om tillämpningsföreskrifterna.

AVSNITT 7

Allmänna bestämmelser

Artikel 126

Förskott

1.   I enlighet med artikel 28.3. b i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den behöriga myndigheten med utgångspunkt från den administrativa kontrollen och kontrollen på plats för det antal djur som bedöms uppfylla bidragsvillkoren betala ett förskott till jordbrukaren som motsvarar 60 % av det särskilda bidraget, bidraget för am- och dikor och slaktbidraget.

När det gäller det särskilda bidraget, det särskilda systemet för kvigor som avses i artikel 114 och slaktbidraget, får medlemsstaterna sätta ned procentsatsen för förskottet, vilken dock inte får vara lägre än 40 %.

Med utgångspunkt från administrativa kontroller och kontroller på plats kan medlemsstaterna vidare besluta att betala jordbrukarna ett förskott på högst 60 % av de ytterligare betalningar som avses i artikel 133 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Förskottet får endast betalas ut från och med den 16 oktober det kalenderår som bidragsansökan avser eller den ytterligare betalningen har beviljats för.

2.   Den slutliga utbetalningen av bidraget eller den ytterligare betalningen skall utgöras av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan förskottet och det belopp som jordbrukaren har rätt till.

Artikel 127

Tilldelningsår

1.   Dagen för inlämnande av en ansökan skall utgöra den avgörande händelsen för att fastställa till vilket år de djur skall hänföras som omfattas av systemen för särskilt bidrag, am- och dikobidrag, säsongsutjämningsbidrag och extensifieringsstöd, och det antal djurenheter som skall beaktas vid beräkningen av djurtäthetsfaktorn.

Om det särskilda bidraget emellertid beviljas enligt artikel 93 skall beloppet på bidraget i följande fall vara det som gällde den 31 december det år slakt eller export ägde rum:

a)

Om djuret har slaktats eller exporterats senast den 31 december.

b)

Om bidragsansökan för det djuret lämnades in efter det datumet.

2.   När det gäller slaktbidraget skall tilldelningsåret vara slaktåret eller exportåret vid tillämpning av stödsatsen och för beräkningen av den proportionella minskningen i enlighet med artikel 124.

Artikel 128

Omräkning till nationell valuta

Bidragsbelopp, extensifieringsstöd och ytterligare betalningar skall räknas om till nationell valuta med hjälp av ett medelvärde, beräknat i förhållande till tidsperioden, av de växelkurser som tillämpades under december månad före det tilldelningsår som fastställs enligt artikel 127. Den genomsnittliga växelkursen skall fastställas av kommissionen under den påföljande månaden.

Artikel 129

Påföljder vid illegal användning eller olaga innehav av vissa ämnen eller produkter

Vid upprepade överträdelser i form av användning eller olaga innehav av ämnen eller produkter som är förbjudna enligt gemenskapens bestämmelser på veterinärområdet skall medlemsstaterna, med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, fastställa längden på den period för uteslutning från stödsystemen som anges i artikel 140.1. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 130

Fastställande av den individuella referenskvantiteten för mjölk

Genom undantag från artiklarna 102.1. a, 117.2. a och 118d a i den här förordningen får medlemsstaterna fram till slutet av den elfte period som fastställs genom artikel 1 i förordning (EG) nr 1788/2003 besluta att när det gäller mjölkproducenter som släpper eller övertar alla eller delar av individuella referenskvantiteter från och med den 31 mars respektive den 1 april enligt artikel 5 j och 5 k i förordning (EG) nr 1788/2003 eller enligt nationella bestämmelser som antagits för tillämpningen av artiklarna 16, 17 och 18 i den förordningen skall följande fastställas den 1 april:

a)

Den maximala individuella referenskvantiteten mjölk som kan berättiga till am- och dikobidraget samt det maximala antalet am- och dikor.

b)

Beviljandet av ytterligare betalningar per djur för mjölkkor.

c)

Antalet mjölkkor, för att bevilja extensifieringsstödet för mjölkkor på jordbruksföretag som är belägna i bergsområden.

d)

Djurtäthetsfaktorn.

Artikel 130a

Fastställande av djurhållningsperioder

Den sista dagen i de djurhållningsperioder som avses i artikel 90, artikel 94.1, artikel 101, artikel 118c.2. och artikel 123 skall vara den dag, oavsett om det är en arbetsdag eller ej, som föregår den dag som har samma nummer som den dag som inleder perioden.

Artikel 131

Underrättelse

1.   Vid tillämpning av artikel 68.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaten lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)

Senast den 15 september när det gäller uppgifter om de första sex månaderna av innevarande år och senast den 1 mars när det gäller uppgifter om de sista sex månaderna av föregående år, vilket antal kalvar för vilka ansökan om slaktbidrag har lämnats in, och uppgift om djuren slaktades eller exporterades.

b)

Senast den 31 juli varje år och för föregående kalenderår om

i)

för vilket antal kalvar som slaktbidrag beviljades och uppgift om stödet beviljades för slakt eller export, liksom antalet berörda jordbrukare,

ii)

för vilket antal kalvar som slaktbidraget inte beviljades under föregående kalenderår på grund av tillämpningen av nationella tak.

2.   Vid tillämpning av artikel 68.2. a i och ii i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaten lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)

Senast den 15 september när det gäller uppgifter om de första sex månaderna av innevarande år och senast den 1 mars när det gäller uppgifter om de sista sex månaderna av föregående år, om

i)

antalet kor som omfattas av en ansökan om am- och dikobidrag, uppdelat i enlighet med den ordning som avses i artikel 125.2. a och b i förordning (EG) nr 1782/2003,

ii)

antalet nötkreatur utom kalvar för vilken ansökan om slaktbidrag har lämnats in och uppgift om djuren slaktades eller exporterades.

b)

Senast den 31 juli varje år och för föregående kalenderår om

i)

antalet kor och kvigor för vilka am- och dikobidraget faktiskt beviljades, uppdelat i enlighet med den ordning som avses i artikel 125.2. a och b i förordning (EG) nr 1782/2003, liksom antalet berörda jordbrukare inom respektive ordning,

ii)

i förekommande fall, det antal djur för vilka bidraget inte beviljades för föregående kalenderår på grund av tillämpningen av det särskilda nationella taket för kvigor.

iii)

I förekommande fall, beviljande av varje nationellt bidrag utöver am- och dikobidraget med uppgift om

villkoren för bidraget, och

det totala belopp som beviljats per djur,

iv)

för vilket antal nötkreatur utom kalvar som slaktbidrag beviljades och uppgift om stödet beviljades för slakt eller export, liksom antalet berörda jordbrukare,

v)

för vilket antal nötkreatur utom kalvar som slaktbidraget inte beviljades under föregående kalenderår på grund av tillämpning av nationella tak.

3.   Vid tillämpning av artikel 68.2. b. i i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaten lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)

Senast den 15 september när det gäller uppgifter om de första sex månaderna av innevarande år och senast den 1 mars när det gäller uppgifter om de sista sex månaderna av föregående år, vilket antal nötkreatur utom kalvar för vilka ansökan om slaktbidrag har lämnats in, och uppgift om djuren slaktades eller exporterades.

b)

Senast den 31 juli varje år och för föregående kalenderår om

i)

för vilket antal nötkreatur utom kalvar som slaktbidrag beviljades och uppgift om djuren slaktades eller exporterades, liksom antalet berörda jordbrukare,

ii)

för vilket antal nötkreatur utom kalvar som slaktbidraget inte beviljades under föregående kalenderår på grund av tillämpning av nationella tak.

4.   Vid tillämpning av artikel 68.2. b. ii i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaten lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)

Senast den 15 september när det gäller uppgifter om de första sex månaderna av innevarande år och senast den 1 mars när det gäller uppgifter om de sista sex månaderna av föregående år, vilket antal handjur av nötkreatur för vilka ansökan om det särskilda bidraget har lämnats in, uppdelat i åldergrupper och typ av djur (tjur eller stut).

b)

Senast den 31 juli varje år och för föregående kalenderår om

i)

antalet handjur av nötkreatur för vilka det särskilda bidraget beviljades, uppdelat i åldersgrupper och typ av djur (tjur eller stut) och antalet berörda jordbrukare,

ii)

det antal djur, uppdelat efter åldersgrupp, för vilka det särskilda bidraget inte beviljades för föregående kalenderår på grund av tillämpningen av det regionala taket.

5.   Medlemsstaterna skall senast den 31 juli varje år meddela kommissionen de bidragsbelopp som betalats ut under det föregående året enligt det val som gjorts om ett delvis genomförande av systemet med samlat gårdsstöd efter tillämpning av den minskning som föreskrivs i artikel 139 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003.

6.   Vid tillämpning av artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaten lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)

I förekommande fall, senast den 15 september när det gäller uppgifter om de första sex månaderna av innevarande år och senast den 1 mars när det gäller uppgifter om de sista sex månaderna av föregående år, antalet djur för vilka säsongsutjämningsbidrag betalades ut, med uppgift om vilka djur som omfattades av det särskilda bidraget för den första eller den andra åldersgruppen och det antal jordbrukare som omfattas av respektive grupp.

b)

Senast den 31 juli varje år och för föregående kalenderår om

i)

antalet handjur av nötkreatur, uppdelat i enlighet med de gränser som fastställs i artikel 132.2. i förordning (EG) nr 1782/2003, för vilka extensifieringsstödet beviljades, liksom antalet berörda jordbrukare, fördelade separat i enlighet med de gränserna,

ii)

antalet kor och kvigor, uppdelat i enlighet med de gränser som fastställs i artikel 132.2. i förordning (EG) nr 1782/2003, för vilka extensifieringsstödet beviljades, liksom antalet berörda jordbrukare, fördelade separat i enlighet med de gränserna,

iii)

antalet mjölkkor för vilka extensifieringsstödet beviljades,

iv)

antalet djur för vilka bidrag beviljades, utan tillämpning av djurtäthetsfaktorn, samt antalet berörda jordbrukare.

7.   Medlemsstaterna skall överlämna de uppgifter som avses i denna artikel med ledning av förlagorna i bilagorna XVIII och XIX.

AVSNITT 8

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 132

Övergångsbestämmelser

Det krav på identifiering och registrering av djur som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall tillämpas på djur som är födda före den 1 januari 1998 enligt det förfarande som fastställs i rådets direktiv 92/102/EEG (39), utom för djur som är föremål för handel inom gemenskapen.

Artikel 133

Bestämmelser som skall tillämpas under den övergångsperiod som avses i artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003

Utan att det påverkar tillämpningen av de andra artiklarna i detta kapitel skall artiklarna 96, 97, 98, 117, 118–119 och 125 tillämpas under kalenderåren 2005 och 2006 om medlemsstaterna beslutar utnyttja den möjlighet som föreskrivs i artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003.

KAPITEL 14

SYSTEMET FÖR ENHETLIG AREALERSÄTTNING

(Artikel 143b i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 134

Minsta stödberättigande areal per företag

Minsta ersättningsberättigande areal per företag för vilken ersättning kan sökas på en nivå som är högre än 0,3 ha, enligt artikel 143b.5. i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs i bilaga XX.

Artikel 135

Jordbruksmarker

De jordbruksmarker som avses inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143b.4. i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs i bilaga XXI.

Artikel 136

Tillämpning av förordning (EG) nr 796/2004

Utan att det påverkar tredje stycket i artikel 143b.6. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall förordning (EG) nr 796/2004 vara tillämplig på systemet för enhetlig arealersättning utom artikel 6.3, artikel 7, artikel 8.2. b och c, artikel 12.1. c och artikel 12.2, artikel 13.2–13.8, artikel 14.2. och 14.3, artiklarna 16 och 17, artikel 21.3, artikel 24.1. b, d och e, artikel 26.1a, b och c, artikel 26.2. b, c och d, artikel 27.2. g–j, artikel 28.1. d, artikel 30.3, artikel 31, artiklarna 34–40, artikel 49.2. och 49.3, artikel 50.2, 50.4–6, artiklarna 51–64, artikel 69 och artikel 71.1. i denna.

Artikel 137

Tillämpning av enhetlig arealersättning

1.   Ansökan om enhetlig arealersättning skall behandlas som en stödansökan enligt artikel 2.11. i förordning (EG) nr 796/2004 vid tillämpningen av den förordningen.

2.   Av ansökan om enhetlig arealersättning skall framgå vilka områden som kan vara ersättningsberättigande på de villkor som avses i artikel 143 b.5. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 138

Minskning och uteslutning i fråga om villkor för berättigande

1.   Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 72 i förordning (EG) nr 796/2004 skall det belopp som beviljas enligt systemet för enhetlig arealersättning minskas för det aktuella året med dubbla den skillnad som har konstaterats, om det vid en administrativ kontroll eller en kontroll på plats visar sig att den iakttagna skillnaden mellan de arealer som har deklarerats och den areal som fastställs enligt punkt 22 i artikel 2 i förordning (EG) nr 796/2004 är mellan 3 % och 30 % av den fastställda arealen.

Om skillnaden är större än 30 % av den fastställda arealen skall inget stöd beviljas för året i fråga.

Om skillnaden är större än 50 % skall jordbrukaren uteslutas ännu en gång från stöd, upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar i samband med stöd som jordbrukaren har rätt att få och lämnar in ansökningar om under de tre kalenderår som följer på konstaterandet.

2.   I de fall där skillnaderna mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen är en följd av avsiktliga oegentligheter får det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till inte beviljas för året i fråga.

Om skillnaden är större än 20 % av den fastställda arealen skall jordbrukaren uteslutas från stöd ännu en gång, upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar i samband med stöd som jordbrukaren har rätt att få och lämnar in ansökningar om under de tre kalenderår som följer på konstaterandet.

3.   För fastställandet av den areal som avses i artikel 2.22. i förordning (EG) nr 796/2004 skall de regler tillämpas som framgår av artikel 143 b.5. och artikel 143 b.6. första stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 samt artikel 137 i den här förordningen.

KAPITEL 15

KOMPLETTERANDE NATIONELLA DIREKTSTÖD

(Artikel 143c i förordning (EG) nr 1782/2003)

Artikel 139

Minskningskoefficient

Om det kompletterande nationella direktstödet inom en viss sektor skulle överskrida den högsta nivå som fastställts av kommissionen enligt artikel 143c.7. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall det kompletterande nationella direktstödets andel inom den berörda sektorn sättas ner proportionellt genom tillämpning av en minskningskoefficient.

Artikel 140

Kontroller och påföljder

1.   Förordning (EG) nr 796/2004 skall tillämpas på det kompletterande nationella direktstöd som medfinansieras enligt artikel 33h i förordning (EG) nr 1257/1999.

2.   Om ingen medfinansiering görs skall de berörda nya medlemsstaterna vidta lämpliga kontrollåtgärder så att de villkor för att bevilja kompletterande nationella direktstöd uppfylls som definieras av kommissionens beviljande enligt artikel 143c.7. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 141

Meddelanden

Nya medlemsstater skall lämna en rapport om genomförandet av de kompletterande nationella direktstöden före den 30 juni året efter genomförandet. Rapporten skall åtminstone omfatta följande:

a)

Eventuella förändringar i situationen som påverkar de kompletterande nationella direktstöden.

b)

För varje kompletterande nationellt direktstöd, antalet mottagare, hektar och utbetalda enheter.

c)

En rapport om kontroller och påföljder som har tillämpats enligt artikel 140.

Artikel 142

Statligt stöd

Kompletterande nationellt direktstöd som inte betalats ut i enlighet med kommissionens tillstånd enligt artikel 143 c.6. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall betraktas som olagligt stöd enligt rådets förordning (EG) nr 659/1999 (40).

KAPITEL 16

ANVÄNDNING AV UTTAGEN MARK FÖR RÅVARUPRODUKTION

AVSNITT 1

Syfte och definitioner

Artikel 143

Syfte

1.   De arealer som tas ur bruk inom ramen för den ordning för direktstöd som föreskrivs genom förordning (EG) nr 1782/2003 får i enlighet med artikel 55 b och artikel 107.3 första strecksatsen i den förordningen, och på de villkor som fastställs i detta kapitel, användas för produktion av råvaror som inte är avsedda som livsmedel eller foder.

2.   Det utgår inget stöd för uttagna arealer som används för odling av sockerbetor, jordärtskockor eller cikoriarötter. Bestämmelserna i detta kapitel omfattar emellertid dessa grödor på uttagna arealer på samma villkor som om det gavs stöd.

Det är tillåtet att odla dessa råvaror på uttagna arealer under förutsättning att

a)

sockerbetor inte används för sockerframställning enligt förordning (EG) nr 314/2002 (41), varken som mellanprodukt, delprodukt eller biprodukt,

b)

cikoriarötter och jordärtskockor inte genomgår hydrolysbehandling enligt förordning (EG) nr 314/2002, inte vare sig i färskt tillstånd, som mellanprodukt, exempelvis inulin, eller som delprodukt, exempelvis i form av oligofruktos, eller eventuellt som biprodukt.

Artikel 144

Definitioner

I detta kapitel avses med

a)

sökande: den jordbrukare som använder de uttagna arealerna i enlighet med artikel 55 b och artikel 107.3. första strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

mottagare: den person som skrivit under det avtal som avses i artikel 147 och som för egen räkning köper de råvaror som avses i artikel 145 för de ändamål som fastställs i bilaga XXIII,

c)

förste förädlare: en användare av råvaror från jordbruket som gör den första förädlingen för att framställa en eller flera av de produkter som anges i bilaga XXIII till den här förordningen.

AVSNITT 2

Avtal

Artikel 145

Användning av råvaran

1.   Alla jordbruksråvaror får odlas på uttagna arealer enligt artikel 53 b och artikel 107.3. första strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003.

Det ekonomiska värdet av de produkter som används för ändamål utom livsmedel eller foder enligt bilaga XXIII till den här förordningen, och som har framställts av råvaror skall vara större än värdet av alla andra produkter avsedda för andra användningar och som erhålls från samma förädlingssteg, enligt den värderingsmetod som föreskrivs i artikel 163.3. i den här förordningen.

2.   De råvaror som avses i punkt 1 skall vara föremål för ett avtal i enlighet med artikel 147, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 148.

3.   Den sökande skall leverera all skördad råvara till mottagaren eller den förste förädlaren, och denne tar emot den och garanterar att motsvarande kvantitet råvara används inom gemenskapen vid framställning av en eller flera av de slutprodukter för andra ändamål än livsmedel eller foder som förtecknas i bilaga XXIII.

Om den förste förädlaren använder den råvara som skördas för att framställa en mellanprodukt eller biprodukt, får han använda motsvarande kvantitet av denna mellanprodukt eller biprodukt för framställning av en eller flera av de slutprodukter som avses i första stycket.

I det fall som avses i andra stycket eller om mottagaren säljer motsvarande kvantitet som har skördats skall den förste förädlaren eller mottagaren informera den behöriga myndighet hos vilken säkerheten har ställts. Om en motsvarande kvantitet används i en annan medlemsstat än den där råvaran har skördats skall de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna hålla varandra informerade om transaktionen

4.   Inom ramen för nationella avtalsbestämmelser får den förste förädlaren delegera insamlingen av råvaran hos den jordbrukare som ansöker om stöd till en tredje part. Förädlaren har det fulla ansvaret med hänsyn till de skyldigheter som fastställs i detta kapitel.

Artikel 146

Undantag

1.   Utan hinder av artikel 145.2. och 145.3. får medlemsstaterna tillåta den sökande att

a)

använda all spannmål och alla oljeväxter med KN-numren 1201 00 90, 1205 10 90, 1205 90 00, 1206 00 91 och 1206 00 99 som är skördade

i)

som bränsle för att värma upp sitt jordbruksföretag,

ii)

för att producera energi eller biobränsle vid sitt jordbruksföretag,

b)

vid sitt jordbruksföretag förädla samtliga råvaror som skördats till biogas med KN-nummer 2711 29 00.

2.   I de fall som avses i punkt 1 skall den sökande

a)

genom en deklaration som ersätter det avtal som avses i artikel 147 förbinda sig att använda eller direkt förädla den råvara som är föremål för deklarationen, och artiklarna 147–164 skall gälla i tillämpliga delar.

b)

låta väga samtliga skördade råvaror hos ett av medlemsstaten utsett organ eller företag samt införa särskild bokföring för den råvara som använts och de produkter och biprodukter som följer av förädlingen; för spannmål och oljeväxter, för strån eller om hela växten används, får dock vägningen ersättas med volymmätning av råvaran.

3.   En medlemsstat som utnyttjar den möjlighet som erbjuds i punkt 1 skall införa lämpliga kontrollåtgärder för att garantera att råvarorna omedelbart utnyttjas vid jordbruksföretaget eller att de förädlas till biogas med KN-nummer 2711 29 00.

4.   Spannmål och oljeväxter som används enligt punkt 1 a skall denatureras, och medlemsstaten skall fastställa vilken metod som skall användas. Medlemsstaterna får dock i stället för denaturering av oljefrön tillåta denaturering av olja som framställts genom förädlingen av oljeväxter enligt punkt 1 a ii, under förutsättning att denatureringen sker direkt efter förädlingen till olja och att det införs kontroller av hur fröna används.

Artikel 147

Avtal

1.   Den sökande skall för att styrka sin ansökan om stöd till den behöriga myndigheten lämna in det avtal som slutits med mottagaren eller den förste förädlaren. Medlemsstaten får emellertid besluta att avtalet endast kan slutas mellan den sökande och den förste förädlaren.

2.   Den sökande skall se till att avtalet innehåller följande uppgifter:

a)

Samtliga avtalsslutande parters namn och adresser.

b)

Avtalets giltighetstid.

c)

Alla berörda råvaruslag och arealen för varje slag.

d)

Alla tillämpliga villkor för leveranserna, och när det gäller oljeväxter den förväntade kvantiteten råvara som av den behöriga myndigheten bedöms vara representativ.

e)

En förpliktelse att fullgöra skyldigheterna enligt artikel 145.3.

f)

De huvudsakliga slutanvändningarna för råvarorna, i enlighet med de villkor som fastställs i artiklarna 145.1. och 163.3.

3.   Den sökande skall se till att avtalet sluts i så god tid att mottagaren eller den förste förädlaren kan lämna en kopia av avtalet till den behöriga myndigheten inom de tidsfrister som anges i artikel 157.1.

4.   Av kontrollskäl får medlemsstaterna föreskriva att varje sökande endast får sluta ett leveransavtal för varje råvara.

5.   Då avtalet avser raps-, rybs- och solrosfrön eller sojabönor, med KN-nummer ex 1205 10 90, 1205 90 00, 1206 00 91, 1206 00 99 eller 1201 00 90, skall den sökande säkerställa att avtalet förutom de uppgifter som krävs enligt punkt 2 innehåller en uppgift om den förväntade mängden biprodukter och den förväntade kvantiteten biprodukter avsedda till annat än livsmedel eller foder som skall produceras, fördelat på sorter.

Dessa kvantiteter skall beräknas på följande sätt:

a)

100 kg rapsfrön och/eller rybsfrön enligt KN-nummer 1205 10 90 eller 1205 90 00 skall anses motsvara 56 kg biprodukter.

b)

100 kg solrosfrön enligt KN-nummer 1206 00 91 eller KN-nummer 1206 00 99 skall anses motsvara 56 kg biprodukter.

c)

100 kg sojabönor enligt KN-nummer 1201 00 90 skall anses motsvara 78 kg biprodukter.

Artikel 148

Råvaror som inte behöver omfattas av avtal

Genom undantag från artikel 147 behöver inte de råvaror som anges i bilaga XXII nödvändigtvis omfattas av ett avtal.

För att beviljas stödet skall den sökande som önskar använda uttagen mark för att odla råvaror genom en skriftlig förklaring till den behöriga myndigheten i medlemsstaten samtidigt som ansökan om stöd lämnas in förbinda sig att vid användande inom sitt jordbruksföretag eller försäljning av råvaror använda dessa på det sätt som föreskrivs i bilaga XXIII.

Artikel 149

Biprodukterna av oljeväxter uttryckta i sojamjölsekvivalent

1.   Den berörda behöriga myndigheten skall snarast möjligt, dock senast den 30 juni det år då råvaran skördas, meddela kommissionen den sammanlagda kvantitet som förväntas, fördelat på sorter, av biprodukter som är avsedda som livsmedel eller foder och som producerats inom ramen för de avtal som avses i artikel 147, om avtalet avser raps-, rybs- och solrosfrön eller sojabönor, med KN-nummer 1205 10 90, 1205 90 00, 1206 00 91, 1206 00 99 eller 1201 00 90, samt på vilka arealer respektive sort odlas.

2.   Kommissionen skall med hjälp av de uppgifter som lämnats enligt punkt 1 beräkna den förväntade totala kvantiteten biprodukter som är avsedda som livsmedel eller foder, angiven som sojamjölsekvivalenter, med hjälp av följande koefficienter:

Sojakakor: 48 %

Rybskakor: 32 %

Oljekakor: 28 %

Om kommissionen, på grundval av en beräkning enligt första stycket, konstaterar ett överskridande av gränsen på en miljon ton biprodukter avsedda som livsmedel eller foder, skall den snarast, dock senast den 31 juli skördeåret för råvaran, fastställa den procentuella nedsättning som skall tillämpas på varje avtal, i syfte att beräkna den maximala kvantitet biprodukter som får vara avsedd som livsmedel eller foder.

AVSNITT 3

Ändring eller uppsägning av avtalet

Artikel 150

Ändring eller uppsägning av avtalet

Om de avtalsslutande parterna ändrar eller upphäver avtalet efter det att den sökande har lämnat in en stödansökan, får denna ansökan endast kvarstå om den sökande före sista inlämningsdatum för ändringar i en stödansökan i den berörda medlemsstaten underrättar den behöriga myndigheten om ändringen eller upphävandet, så att alla nödvändiga kontroller kan utföras.

Artikel 151

Särskilda omständigheter

Om den sökande meddelar den behöriga myndigheten att han på grund av särskilda omständigheter inte kan leverera all eller en del av den råvara som anges i avtalet, får den behöriga myndigheten, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 150, efter det att dessa särskilda omständigheter vederbörligen har styrkts, tillåta att avtalet ändras i den utsträckning som förefaller berättigad, eller att det upphävs.

Om ändringen leder till att den areal som avtalet omfattar minskar eller om avtalet upphävs skall den sökande för att bibehålla rätten till stöd

a)

ta de berörda arealerna ur bruk på ett sätt som tillåts av den behöriga myndigheten,

b)

avstå från att sälja, överlåta eller använda den råvara som odlats på de arealer som inte längre omfattas av avtalet.

Artikel 152

Ändringar av slutanvändningarna

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 150 får mottagaren eller den förste förädlaren ändra de huvudsakliga slutanvändningarna för de råvaror som avses i artikel 147.2. f, efter det att den i avtalet avsedda råvaran har levererats och villkoren i artikel 154.1. och i artikel 157.3. första stycket har uppfyllts.

Ändringar av slutanvändningarna skall uppfylla de villkor som anges i artikel 145.1. andra stycket och artikel 163.3.

Mottagaren eller den förste förädlaren skall i förväg lämna besked till sin behöriga myndighet så att alla nödvändiga kontroller kan genomföras.

AVSNITT 4

Representativ avkastning och kvantiteter som skall levereras

Artikel 153

Representativ avkastning

Medlemsstaterna skall varje år, enligt ett lämpligt förfarande, fastställa en avkastning som bedöms vara representativ och som bör kunna uppnås, och de berörda sökande skall informeras om detta.

De råvaror som anges i bilaga XXII får emellertid undantas från kravet på uppgift om representativa avkastningar.

Artikel 154

Kvantiteter som skall levereras

1.   Den sökande skall till den behöriga myndigheten deklarera den totala kvantiteten råvara som har skördats av varje sort, samt bekräfta den levererade kvantiteten och till vilken part råvaran har levererats.

2.   Den kvantitet som den sökande skall leverera till mottagaren eller den förste förädlaren skall minst motsvara den representativa avkastningen.

I vederbörligen styrkta undantagsfall får medlemsstaterna emellertid godta att denna kvantitet är upp till 10 % lägre än den representativa avkastningen.

Vidare får den behöriga myndigheten, om den har tillåtit att avtalet ändras eller upphävs i enlighet med artikel 151, minska den kvantitet som den sökande skall leverera enligt första stycket i den utsträckning som förefaller motiverad.

AVSNITT 5

Villkor för utbetalning av stöd

Artikel 155

Utbetalningar

1.   Utbetalningen av stöd till den sökande får ske före förädlingen av råvaran. Utbetalningen får emellertid bara ske när den mängd råvara som skall levereras enligt det här kapitlet har levererats till mottagaren eller den förste förädlaren, och under förutsättning att

a)

den deklaration som avses i artikel 154.1. har lämnats,

b)

en kopia av avtalet har lämnats av mottagaren eller den förste förädlaren till den behöriga myndigheten i enlighet med 158.1, och de villkor som avses i artikel 145.1. är uppfyllda,

c)

den behöriga myndigheten har mottagit bevis för att fullständig säkerhet har ställts enligt artikel 158.2,

d)

den behöriga myndighet som ansvarar för utbetalning av stöd har kontrollerat att varje ansökan uppfyller villkoren i artikel 147.

2.   Vid odling av tvååriga grödor, då råvaran skördas och levereras först det andra odlingsåret, skall utbetalningen göras under de två år som följer på det datum då det avtal sluts avses i artikel 147, under förutsättning att de behöriga myndigheterna kan konstatera att

a)

de skyldigheter som avses i punkt 1 b–d respekteras från och med det första odlingsåret,

b)

att både de skyldigheter som avses i punkt 1 a i denna artikel är uppfyllda och att de uppgifter som avses i artikel 157.3. första stycket har överlämnats under det andra odlingsåret.

För det första odlingsåret gäller att utbetalningen skall göras endast om den behöriga myndigheten har fått bevis för att den säkerhet som avses i artikel 158.2. har ställts. När det gäller det andra odlingsåret får utbetalning ske utan att säkerheten har ställts.

3.   När det gäller en permanent eller flerårig odling skall utbetalningen av stödet göras varje år efter det att avtalet slutits. De villkor som föreskrivs i punkt 2 skall gälla i tillämpliga delar.

AVSNITT 6

Mottagarens och den sökandes skyldigheter

Artikel 156

Antal förädlare

Råvaror som är avsedda för annat än livsmedel eller foder får högst framställas av en tredje förädlare.

Artikel 157

Skyldigheter

1.   Mottagaren eller den förste förädlaren skall lämna in en kopia av avtalet till sin behöriga myndighet vid en tidpunkt som fastställs av den berörda medlemsstaten, men senast den dag då stödansökan skall lämnas in för det aktuella året i den berörda medlemsstaten.

Om den sökande och mottagaren eller den förste förädlaren något år ändrar eller upphäver avtalet före den dag som anges i artikel 150, skall mottagaren eller den förste förädlaren senast denna dag lämna in en kopia av detta ändrade eller upphävda avtal till sin behöriga myndighet.

2.   Den förste förädlaren skall till sin behöriga myndighet lämna de nödvändiga uppgifterna för förädlingskedjan i fråga, i synnerhet uppgifter om priser och de tekniska förädlingskoefficienter som skall användas för att fastställa vilka kvantiteter slutprodukter som är möjliga att erhålla enligt artikel 164.2. andra stycket.

3.   Mottagaren eller den förste förädlare som har mottagit råvarorna från den sökande skall senast det datum som medlemsstaterna fastställer meddela sin behöriga myndighet vilken kvantitet råvaror som har mottagits, med specificering av råvaruslag samt namn och adress på den avtalsslutande part som har levererat råvarorna, leveransorten och det berörda avtalets referensnummer, så att ersättningen kan utbetalas inom den tidsfrist som anges i artikel 28 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Om mottagarens eller den förste förädlarens medlemsstat inte är den medlemsstat i vilken råvaran har odlats skall den behöriga myndigheten i fråga, senast 40 arbetsdagar efter det att de uppgifter som avses i första stycket har tagits emot, upplysa den sökandes behöriga myndighet om den totala kvantiteten råvara som har levererats.

AVSNITT 7

Säkerheter

Artikel 158

Mottagarens eller den förste förädlarens säkerhet

1.   Mottagaren eller den förste förädlaren skall senast den sista inlämningsdagen för ansökan om ersättning det aktuella året ställa hela den säkerhet som avses i punkt 2 till sin behöriga myndighet i den berörda medlemsstaten.

2.   Säkerheten skall för varje råvara beräknas på grundval av ett belopp på 250 euro per hektar multiplicerat med summan av all odlad mark som omfattas av ett avtal som undertecknats av mottagaren eller den förste förädlaren och som används för att producera denna råvara.

3.   Om ett avtal ändras eller upphävs enligt artiklarna 150 eller 151 skall säkerheten justeras på motsvarande sätt.

4.   Säkerheten skall frisläppas för varje råvara på villkor att mottagarens eller den förste förädlarens behöriga myndighet har fått följande bevis:

a)

Bevis för att de berörda kvantiteterna råvaror har förädlats för de ändamål som avses i artikel 147.2. f, vid behov med beaktande av ändringar som gjorts inom ramen för bestämmelserna i artikel 152.

b)

Om avtalet avser raps-, rybs- och solrosfrön eller sojabönor, med KN-nummer 1205 10 90, 1205 90 00, 1206 00 91, 1206 00 99 eller 1201 00 90 och det förfarande används som avses i artikel 149.2, bevis för att de kvantiteter biprodukter som överstiger den högsta kvantitet som får användas som livsmedel eller foder inte har fått avsättning på livsmedelsmarknaden.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 skall säkerheten, om den har ställts av mottagaren, frisläppas när den berörda råvaran har levererats till den förste förädlaren, under förutsättning att mottagarens behöriga myndighet har bevis för att den förste förädlaren har ställt en motsvarande säkerhet hos sin behöriga myndighet.

Artikel 159

Primära krav och underordnade krav

1.   Följande skyldigheter utgör primära krav enligt artikel 20 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85:

a)

Skyldigheten att i första hand förädla de kvantiteter råvaror till de slutprodukter som anges i avtalet. Förädlingen skall vara gjord senast den 31 juli det andra året efter det år då råvaran skördats.

b)

Skyldigheten att före det datum som fastställs i punkt a finna annan avsättning än livsmedels- och fodermarknaden för de kvantiteter biprodukter som överstiger den största tillåtna mängd som det är tillåtet att avse för livsmedel eller foder vid tillämpning av det förfarande som fastställs i artikel 149.2. andra stycket i den här förordningen.

c)

Skyldigheten att produkten skall åtföljas av ett kontrollexemplar T5 i enlighet med artiklarna 160 och 161 i den här förordningen.

2.   Följande skyldigheter som åligger mottagaren eller den förste förädlaren skall utgöra underordnade krav enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85:

a)

Skyldigheten att ta emot hela den skörd av råvaror som har levererats av den sökande enligt artikel 145.3. i den här förordningen.

b)

Skyldigheten att lämna in en kopia av avtalet enligt artikel 157.1. i den här förordningen.

c)

Skyldigheten att lämna de uppgifter som krävs i artikel 157.3. första stycket i den här förordningen.

d)

Skyldigheten att ställa en säkerhet enligt artikel 158.1. i den här förordningen.

AVSNITT 8

Dokument för försäljning, överlåtelse eller leverans till en annan medlemsstat eller export

Artikel 160

Kontrollexemplar T5

1.   Om den förste förädlaren säljer eller överlåter mellanprodukter som omfattas av ett avtal enligt artikel 147 till en förädlare i en annan medlemsstat, skall produkten åtföljas av ett kontrollexemplar T5, utfärdat i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93.

Om mottagaren säljer eller överlåter råvaror som omfattas av ett avtal till en förste förädlare i en annan medlemsstat skall första stycket tillämpas.

2.   Fält 104 i kontrollexemplar T5 skall fyllas i med en av följande uppgifter under rubriken ”Övrigt”:

Producto destinado a su transformación o entrega de acuerdo con lo establecido en el articulo 147 del Reglamento (CE) no 1973/2004 de la Comisión;

Použito pro zpracování nebo dodávku v souladu s článkem 147 nařízení Rady (ES) 1973/2004

Skal anvendes til forarbejdning eller levering i overensstemmelse med artikel 147 i Kommissionens forordning (EF) nr. 1973/2004

Zur Verarbeitung oder Lieferung gemäß Artikel 147 der Verordnung (EG) Nr. 1973/2004 der Kommission zu verwenden

Προς χρήση για μεταποίηση ή παράδοση σύμφωνα με το άρθρο 147 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1973/2004 της Επιτροπής

To be used for processing or delivery in accordance with Article 147 of Commission Regulation (EC) No 1973/2004

Kasutamiseks töötlemisel või tarnimisel vastavalt komisjoni määruse (EÜ) nr 1973/2004 artiklile 147

À utiliser pour transformation ou livraison conformément aux dispositions de l'article 147 du règlement (CE) no 1973/2004 de la Commission

Da consegnare o trasformare conformemente all'articolo 147 del regolamento (CE) n. 1973/2004 della Commissione

Izmantot pārstrādei vai piegādei saskaņā ar Komisijas Regulas (EK) Nr. 1973/2004 147. panta nosacījumiem

Naudoti perdirbimui arba pristatymui pagal Komisijos reglamento (EB) Nr. 1973/2004 147 straipsnio nuostatas

A Bizottság 2004/1973/EK rendelete szerint feldolgozásra, vagy átadásra használandó

Te gebruiken voor verwerking of aflevering overeenkomstig artikel 147 van Verordening (EG) nr. 1973/2004 van de Commissie

Do wykorzystania w procesie przetwórstwa bądź do dostawy zgodnie z postanowieniami zawartymi w art. 147 rozporządzenia Komisji (WE) nr 1973/2004

A utilizar para transformação ou entrega em conformidade com o artigo 147 do Regulamento (CE) n.o 1973/2004 da Comissão

Na spracovanie alebo dodávku v súlade s článkom 147 nariadenia Komisie (ES) č. 1973/2004

Se uporablja za predelavo ali dostavo v skladu s členom 147 Uredbe Komisije (ES) št. 1973/2004

Käytetään jalostamiseen tai toimittamiseen komission asetuksen (EY) N:o 1973/2004 147 artiklan mukaisesti

Används till bearbetning eller leverans i enlighet med artikel 147 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004.

Artikel 161

Kontrollexemplar T5 vid export

Om en eller flera slutprodukter, delprodukter, mellanprodukter eller biprodukter som omfattas av ett avtal enligt artikel 147 är avsedda för export till tredjeland skall produkterna under transport på gemenskapens territorium åtföljas av ett kontrollexemplar T5 som utfärdats av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där dessa produkter har sitt ursprung.

Fält 104 i kontrollexemplar T5 skall fyllas i med en av följande uppgifter under rubriken ”Övrigt”:

Este producto no podrá acogerse a ninguna de las medidas previstas en el apartado 2 del artículo 1 del Reglamento (CE) no 1258/1999 del Consejo

Pro tento produkt nemůže být poskytnuto financování podle čl. 1 odst. 2 nařízení (ES) č. 1258/1999 Rady

De finansieringsforanstaltninger, der er omhandlet i artikel 1, stk. 2, i Rådets forordning (EF) nr. 1258/1999, kan ikke anvendes på dette produkt

Dieses Erzeugnis kommt für keine Finanzierungen gemäß Artikel 1 Absatz 2 der Verordnung (EG) Nr. 1258/1999 des Rates in Betracht

Το προϊόν αυτό δεν μπορεί να τύχει καμιάς από τις χρηματοδοτήσεις που προβλέπονται στο άρθρο 1 παράγραφος 2 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1258/1999 του Συμβουλίου

This product shall not qualify for any benefit pursuant to Article 1(2) of Council Regulation (EC) No 1258/1999

Kõnealuse toote puhul nõukogu määruse (EÜ) nr 1258/1999 artikli 1 lõikele 2 vastavaid soodustusi ei anta.

Ce produit ne peut pas bénéficier des financements prévus à l'article ler, paragraphe 2, du règlement (CE) no 1258/1999 du Conseil

Questo prodotto non può beneficiare delle misure di cui all'articolo 1, paragrafo 2 del regolamento (CE) n. 1258/1999 del Consiglio

Šis produkts nevar saņemt Padomes Regulas (EK) Nr. 1258/1999 1. panta 2. punktā noteikto finansējumu

Šiam produktui netaikoma jokia išmoka pagal Tarybos reglamento (EB) Nr. 1258/1999 1 straipsnio 2 punktą.

Ez a termék nem jogosult az 1258/1999/EK tanácsi rendelet 1. cikkének (2) bekezdése szerinti semmilyen ellátásra

Dit product komt niet in aanmerking voor financieringen zoals bedoeld in artikel 1, lid 2, van Verordening (EG) nr. 1258/1999 van de Raad

Ten produkt nie kwalifikuje się do finansowania przewidzianego w art. 1 ust. 2 rozporządzenia Rady (WE) nr 1258/1999

O presente produto não pode beneficiar de medidas ao abrigo do n.o 2 do artigo 1.o do Regulamento (CE) n.o 1258/1999 do Conselho

Tento produkt nie je oprávnený na financovanie uvedené v odseku 2 článku 1 nariadenia Rady (ES) č. 1258/1999

Ta proizvod ni upravičen do financiranja iz člena 1(2) Uredbe Sveta (ES) št. 1258/1999

Tähän tuotteeseen ei sovelleta neuvoston asetuksen (EY) N:o 1258/1999 1 artiklan 2 kohdan mukaisia toimenpiteitä

De åtgärder som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 kan inte användas för denna produkt.

Första och andra stycket är bara tillämpliga om den produkt som avses i bilaga XXIII, mellanprodukten, delprodukten eller biprodukten som omfattas av ett avtal enligt artikel 14 skulle vara bidragberättigande om den hade producerats från råvaror som odlats inom ramen för en annan ordning än den här.

Artikel 162

Andra bevis än kontrollexemplar T5

Om kontrollexemplar T5, av orsaker som inte kan tillskrivas mottagaren eller den första förädlaren, inte returneras till avgångskontoret för det organ som ansvarar för kontroll i den medlemsstat där mottagaren eller den första förädlaren har sitt säte senast två månader efter det att den tidsfrist som fastställs i artikel 159.1. a har löpt ut, får följande dokument, genom undantag från artikel 159.1. b, godkännas som alternativ till kontrollexemplar T5:

a)

Inköpsfakturor på mellanprodukter,

b)

Intyg från den siste förädlaren om den slutliga förädlingen till produkter som inte är avsedda som livsmedel eller foder.

c)

Fotokopior, vidimerade av den siste förädlaren, av de bokföringshandlingar som bevisar att förädlingen utförts.

AVSNITT 9

Kontroller

Artikel 163

Register

1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall fastställa vilka register som mottagaren eller förädlaren skall föra samt deras periodicitet som minst skall vara månatlig.

Mottagarens register skall minst innehålla följande uppgifter:

a)

De kvantiteter olika råvaror som har köpts och sålts för förädling inom ramen för detta system.

b)

Den förste förädlarens namn och adress.

Förädlarens register skall minst innehålla följande uppgifter:

a)

De kvantiteter olika råvaror som har köpts för förädling.

b)

De kvantiteter råvaror som har förädlats, samt kvantiteter och typer av slutprodukter, delprodukter och biprodukter som har framställts av dem.

c)

Svinn vid förädlingen.

d)

De kvantiteter som har förstörts och anledningen till det.

e)

De kvantiteter och typer av produkter som har sålts eller överlåtits av förädlaren samt de priser som har erhållits.

f)

I förekommande fall, den senaste förädlarens namn och adress.

2.   Mottagarens eller den förste förädlarens behöriga myndighet skall kontrollera att de inlämnade avtalen uppfyller de villkor som avses i artikel 145.1. Om villkoren inte är uppfyllda skall den sökandes behöriga myndighet underrättas.

3.   I syfte att beräkna det ekonomiska värdet på de produkter som avses i artikel 145.1. skall den behöriga myndigheten i fråga, på grundval av de uppgifter som avses i artikel 157.2, jämföra det sammanlagda värdet av alla icke livsmedelsprodukter med det sammanlagda värdet av alla produkter som är avsedda för andra ändamål och som erhålls från samma förädlingssteg. Varje värde skall vara resultatet av respektive kvantitet multiplicerad med genomsnittet av de priser fritt fabrik som konstaterats för föregående regleringsår. Om dessa priser inte är tillgängliga skall den behöriga myndigheten fastställa lämpliga priser, främst på grundval av de uppgifter som avses i artikel 157.2.

Artikel 164

Kontroller hos mottagare och förädlare

1.   De behöriga myndigheterna i de medlemsstater där mottagare är verksamma skall kontrollera minst 25 % av de mottagare som är verksamma på deras område, och som har valts ut genom en riskanalys. Kontrollerna skall omfatta fysiska kontroller och granskning av kommersiella dokument, så att inspektörerna kan säkerställa överensstämmelse mellan inköpen av råvaror och leveranserna.

2.   De behöriga myndigheterna i de medlemsstater där förädling har skett skall hos minst 25 % av de förädlare som är verksamma på deras område, och som har valts ut genom en riskanalys, kontrollera att bestämmelserna i artikel 146.1. följs. Dessa kontroller skall minst omfatta följande:

a)

En jämförelse av summan av alla de produkternas värde som inte är avsedda som livsmedel eller foder med summan av värdet av alla andra produkter avsedda för andra användningar och som erhålls från samma förädlingssteg.

b)

En analys av förädlarens produktionssystem som omfattar fysiska kontroller och granskning av kommersiella dokument för att säkerställa att det råder överensstämmelse mellan leverans av råvaror, slutprodukter, delprodukter och biprodukter.

För den kontroll som avses i punkt b skall den behöriga myndigheten särskilt utgå från de tekniska förädlingskoefficienterna för råvarorna i fråga. Om sådana koefficienter finns i gemenskapslagstiftningen beträffande export skall de tillämpas. Om de inte finns skall andra koefficienter tillämpas, om sådana finns i gemenskapslagstiftningen. I alla andra fall skall kontrollen huvudsakligen baseras på koefficienter som är allmänt accepterade inom den berörda förädlingsindustrin.

3.   För de förädlingar som avses i artikel 146 skall kontrollerna genomföras hos 10 % av de sökande som valts ut på grundval av en riskanalys som omfattar

a)

stödbeloppens storlek,

b)

antalet jordbruksskiften och den areal som är föremål för en stödansökan,

c)

förändringar jämfört med det föregående året,

d)

resultaten av tidigare års kontroller,

e)

andra parametrar som medlemsstaterna skall fastställa på grundval av representativa uppgifter från de inlämnade deklarationerna.

4.   Om det vid de kontroller som avses i punkt 3 upptäcks oegentligheter i minst 3 % av fallen skall den behöriga myndigheten genomföra ytterligare kontroller under det aktuella året och detta ökar följaktligen procentsatsen företag som skall vara föremål för en kontroll på plats följande år.

5.   Om det är fastställt att vissa delar av de kontroller som avses i punkterna 1,2 och 3 kan genomföras på grundval av ett stickprov skall detta säkerställa att nivån på kontrollerna är trovärdiga och representativa.

6.   För varje kontroll skall en kontrollrapport undertecknad av kontrollanten upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer. Rapporten skall särskilt innehålla uppgift om

a)

datum för kontrollen,

b)

närvarande personer,

c)

kontrollperioden,

d)

de kontrollmetoder som används och i förekommande fall en hänvisning till stickprovsmetoderna,

e)

resultaten av dessa kontroller.

Artikel 165

Produktion av hampa

De bestämmelser om hampa som avses i artikel 29 i förordning (EG) nr 795/2004 och artikel 33 i förordning (EG) nr 796/2004 skall tillämpas.

Artikel 166

Tilläggsåtgärder och ömsesidigt bistånd

1.   Medlemsstaterna skall vidta alla tilläggsåtgärder som krävs för en korrekt tillämpning av detta kapitel och skall ge det ömsesidiga bistånd som är nödvändigt för de kontroller som krävs enligt detta kapitel. Om tillämpliga minskningar och uteslutningar inte föreskrivs i denna förordning får medlemsstaterna i detta sammanhang också tillämpa passande nationella påföljder mot marknadsaktörer som är delaktiga i beviljandet av stöd.

2.   Medlemsstaterna skall, så långt det är nödvändigt eller föreskrivet enligt detta kapitel, ge varandra ömsesidigt bistånd för att se till att kontrollerna är effektiva och göra det möjligt att kontrollera att de dokument och uppgifter som lämnats in är äkta och korrekta.

AVSNITT 10

Uteslutning från stödsystemet och meddelanden

Artikel 167

Uteslutning av råvaror från systemet

Medlemsstaterna får utesluta jordbruksråvaror från det stödsystem som inrättas genom detta kapitel, om råvarorna medför problem på områdena för kontroll, folkhälsa, miljö, straffrätt eller en lägre procentsats i fråga om slutprodukter som inte är avsedda som livsmedel eller foder.

Artikel 168

Minimiarealer

Medlemsstaterna får för varje råvara som odlas fastställa en minsta areal enligt artikel 145.1.

Artikel 169

Meddelanden

Medlemsstaterna skall före den 15 oktober efter slutet av det aktuella året meddela kommissionen uppgift om

a)

de arealer som omfattas av sådana avtal som avses i artikel 147 och de deklarationer som avses i artikel 146.2. och artikel 148, för varje råvara,

b)

de kvantiteter av varje typ av råvara, slutprodukter, mellanprodukter, delprodukter och biprodukter som har producerats, med uppgift om vilket typ av råvara som har använts,

c)

åtgärder som har vidtagits enligt artikel 146,

d)

råvaror som har uteslutits från systemet enligt artikel 167,

e)

de minsta odlade arealer som har fastställts enligt artikel 168.

KAPITEL 17

AREALSTÖD FÖR HUMLE

Artikel 170

Extra stöd till humleodlare

1.   Det extra stöd som avses i artikel 68a andra stycket i förordning (EG) 1782/2003 skall beviljas jordbrukare som producerar humle på grundval av antalet hektar för de områden som uppfyller villkoren enligt artikel 110o i den förordningen, under förutsättning att

a)

de har planterats med en enhetlig täthet på minst 1 500 plantor per hektar vid dubbel uppbindning eller 2 000 plantor per hektar vid enkel uppbindning,

b)

de har skötts om på normalt sätt.

2.   Med en areal som planterats med humle enligt artikel 110o i förordning (EG) nr 1782/2003 avses det område som inhägnas av en linje kring pålarnas yttersidor. Om det står humleplantor på den linjen skall ett ytterligare utrymme läggas till på varje sida om området som motsvarar den genomsnittliga bredden på en stig inom den aktuella jordlotten. Tilläggsområdena får inte utgöra en del av en offentlig väg. De två områden i slutet av humleraderna som är nödvändiga för att man skall kunna manövrera jordbruksmaskiner räknas in i området under förutsättning att inget av områdena är längre än åtta meter och de inte är del av en offentlig väg.

3.   Områden som planterats med unga humleplantor som huvudsakligen är avsedda som plantskoleprodukter berättigar inte till det extra stödet.

4.   Det sammanlagda summa som är tillgänglig för extra stöd skall fördelas jämnt över de bidragsberättigande arealer som planterats med humle på den berörda medlemsstaten territorium.

Artikel 171

Stöd till erkända producentgrupper för humle

1.   Erkända producentgrupper för humle skall ansöka om den betalning som avses i artikel 68 a andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 senast den 1 september skördeåret.

2.   Den betalning som görs till den erkända producentgruppen skall användas för de åtgärder som fastställs i artikel 7.1. a–d i förordning (EEG) nr 1696/71 inom tre år från och med datum för betalningen. Belopp som inte använts inom denna tidsfrist skall återbetalas till utbetalningsorganet och dras av från de utgifter som finansieras inom ramen för EUGFJ:s garantisektion.

3.   Stöd som hålls inne för skördar före 2005 års skörd enligt artikel 12.5. c i förordning (EEG) 1696/71 skall utnyttjas före den 31 december 2008.

4.   En medlemsstat som gör betalningar till erkända producentgrupper för humle skall årligen sända en rapport till kommissionen om de erkända producentgruppernas användning av resurserna, inklusive en beskrivning av de åtgärder som fastställs i artikel 7.1. a-d i förordning (EEG) nr 1696/71 som finansieras genom stödet. Rapporten skall skickas senast den 30 juni varje år.

5.   Den sammanlagda summa som är tillgänglig i en given medlemsstat som stöd till erkända producentgrupper enligt artikel 68 a andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 skall fördelas mellan grupperna i proportion till arealerna, och skall uppfylla villkoren i artikel 170 i den här förordningen för vilka deras medlemmar har lämnat in en ansökan enligt avdelning II i del II i förordning (EG) nr 796/2004.

KAPITEL 18

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 172

Upphävanden

1.   Förordningarna (EEG) nr 1686/72, (EEG) nr 1445/76, (EG) nr 1644/1996, (EG) nr 2316/1999, (EG) nr 2461/1999, (EG) nr 2550/2001, (EG) nr 2199/2003 och (EG) nr 2237/2003 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2005.

De skall emellertid fortsätta att gälla när det gäller stödansökningar för regleringsåret eller bidragsperioden 2004/2005 och föregående regleringsår eller bidragsperioder. Vid tillämpning av artikel 66 eller artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall artikel 20.2–5 i förordning (EG) nr 2316/1999 fortsätta att tillämpas till dess jordbrukarnas åtaganden löper ut.

2.   Förordning (EG) nr 2342/1999 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2005. Den skall fortsätta att gälla för ansökningar som lämnats in för år 2004.

3.   Förordning (EG) nr 609/1999 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2005. Den skall emellertid fortsätta att gälla för ansökningar om direktstöd för 2004 års skörd och skörden 2005 vid tillämpning av artikel 71.1. i förordning (EG) nr 1782/2003.

4.   Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 173

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas på stödansökningar som gäller regleringsår eller bidragsperioder som inleds den 1 januari 2005, med undantag för artikel 10, som skall tillämpas från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 oktober 2004.

På kommissionens vägnar

F. FISCHLER

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 864/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 48).

(2)  EGT L 177, 4.8.1972, s. 26. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 323/2004 (EUT L 58, 26.2.2004, s. 14).

(3)  EGT L 198, 23.6.1991, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1252/2001 (EGT L 173, 27.6.2001, s. 27).

(4)  EGT L 207, 17.8.1996, s. 1.

(5)  EGT L 75, 20.3.1999, s. 20.

(6)  EGT L 280, 30.10.1999, s. 43. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 206/2004 (EUT L 34, 6.2.2004, s. 33).

(7)  EGT L 281, 4.11.1999, s. 30. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1777/2004 (EUT L 316, 15.10.2004, s. 66).

(8)  EGT L 299, 20.11.1999, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 345/2002 (EGT L 55, 26.2.2004, s. 10).

(9)  EGT L 341, 22.12.2001, s. 105. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 920/2004 (EUT L 163, 30.4.2004, s. 92).

(10)  EUT L 328, 17.12.2003, s. 21. Förordningen senast ändrad genomförordning (EG) nr 1766/2004 (EUT L 315, 14.10.2004, s. 27).

(11)  EUT L 339, 24.12.2003, s. 52.

(12)  EGT L 197, 30.7.1994, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003.

(13)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 123.

(14)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

(15)  EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/55/EG (EUT L 114, 21.4.2004, s. 18).

(16)  EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/61/EG (EUT L 165, 3.7.2003, s. 23).

(17)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 74. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/61/EG.

(18)  EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(19)  EGT L 193, 29.7.2000, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 393/2004 (EUT L 65, 3.3.2004, s. 4).

(20)  EGT L 204, 11.8.2000, s. 1. Förordningen ändrad genom anslutningsakten från 2003.

(21)  EGT L 147, 18.6.1993, s. 25.

(22)  EGT L 175, 4.8.1971, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2320/2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 18).

(23)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(24)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(25)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31.

(26)  EGT L 125, 11.7.1966, s. 2309.

(27)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 96.

(28)  EUT L 339, 24.12.2003, s. 45.

(29)  EUT L 339, 24.12.2003, s. 36.

(30)  EGT L 205, 3.8.1985, s. 96.

(31)  EUT L 141, 30.4.2004, s. 1.

(32)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.

(33)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 114.

(34)  EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(35)  EGT L 123, 7.5.1981, s. 3.

(36)  EGT L 67, 11.3.1982, s. 23.

(37)  EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(38)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(39)  EGT L 355, 5.12.1992, s. 32.

(40)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(41)  EGT L 50, 21.2.2002, s. 40.


BILAGA I

UNDERSÖKNING AV LUPINERS BITTERHET SOM AVSES I ARTIKEL 2.5

Undersökningen skall utföras på ett prov bestående av 200 kärnor från en sats på 1 kg från varje parti på högst 20 ton.

Undersökningen skall begränsas till att kvalitativt påvisa bittra kärnor i provet. Toleransen i fråga om enhetlighet skall vara 1 kärna per 100. Grain-Cut-metoden enligt von Sengbusch (1942), Ivanov och Smirnova (1932) och Eggebrecht (1949) skall användas som undersökningsmetod. De torkade eller svällda kärnorna klyvs. Kärnhalvorna placeras i en sil och doppas under tio sekunder i jodlösning och sköljs sedan under fem sekunder i vatten. Bittra kärnors snittyta får en brun missfärgning medan kärnor med låg alkaloidhalt förblir gula.

Jodlösningen bereds genom att 14 g kaliumjodid löses i så lite vatten som möjligt, 10 g jod tillsätts och vatten fylls på till 1 000 cm3. Lösningen skall stå en vecka innan den används. Den skall förvaras i brun glasflaska. Stamlösningen skall spädas mellan 1:3 och 1:5 innan den används.


BILAGA II

GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR RIS

Beräkning av den minskningskoefficient som avses i artikel 13

1.

För att kunna konstatera ett eventuellt överskridande av den basareal som avses i artikel 82 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den berörda myndigheten i medlemsstaten ta hänsyn till å ena sidan de basarealer eller delbasarealer som fastställs i artikel 81 i den förordningen och å andra sidan den sammanlagda arealen för vilka stödansökningar har lämnats in för dessa basarealer och delbasarealer.

2.

Vid fastställande av den totala areal för vilken stödansökningar har lämnats in skall det inte tas hänsyn till ansökningar eller delar av ansökningar som vid en kontroll har visat sig vara klart oberättigade.

3.

Om det konstateras ett överskridande för vissa basarealer eller delbasarealer skall medlemsstaterna för dessa fastställa överskridandets procentsats, beräknat med två decimalers noggrannhet i enlighet med den tidsgräns som fastställs i artikel 18.2. i denna förordning. När ett överskridande kan förutses skall medlemsstaten snarast informera producenterna.

4.

Minskningskoefficienten för det grödspecifika stödet för ris skall enligt artikel 82 i förordning (EG) nr 1782/2003 beräknas med följande formel:

Minskningskoefficienten = referensarealen av delbasarealen dividerad med den totala areal för vilken stödansökningar har lämnats in för denna delbasareal.

Det minskade grödspecifika stödet för ris skall beräknas med följande formel:

Det minskade grödspecifika stödet för ris = det grödspecifika stödet för ris multiplicerat med minskningskoefficienten.

Denna minskningskoefficient och detta minskade grödspecifika stöd för ris skall beräknas för varje delbasareal, efter tillämpning av den omfördelning som fastställs i artikel 82.2. i förordning (EG) nr 1782/2003. Omfördelningen skall göras till förmån för de delbasarealer vars gränser har överskridits. Den skall göras proportionellt mot de överskridanden som har konstaterats för de delbasarealer vars gränser har överskridits.


BILAGA III

Grödspecifikt stöd för ris

A.   Besådd areal för vilken en ansökan om stöd har lämnats in (preliminära uppgifter).

Medlemsstat: …

(endast för Frankrike) basareal: …

Delareal

Referensareal (i ha) (1)

Sort

Besådd areal för vilken en ansökan om stöd har lämnats in (i ha) (2)

Överskridande i procent

Namn på delareal 1

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

Namn på delareal 2

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

Namn på delareal 3

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

TOTALT

 

 

 

 

B.   Besådd areal för vilken en ansökan om stöd har lämnats in (slutliga uppgifter).

Medlemsstat: …

(endast för Frankrike) basareal: …

Delareal

Referensareal (i ha) (3)

Sort

Besådd areal för vilken en ansökan om stöd har lämnats in (i ha) (4)

Överskridande i procent

Namn på delareal 1

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

Namn på delareal 2

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

Namn på delareal 3

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

TOTALT

 

 

 

 

C.   Besådd areal för vilken stöd har betalats ut.

Medlemsstat: …

(endast för Frankrike) basareal: …

Delareal

Referensareal (i ha) (5)

Sort

Besådd areal för vilken stöd har betalats ut (i ha).

Utbetalat specifikt stöd (euro/ha) (6)

Namn på delareal 1

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

Namn på delareal 2

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

Namn på delareal 3

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

 

Sort 1

 

 

Sort 2

 

Sort 3

 

Sort 4

 

Sort 5

 

 

TOTALT

 

TOTALT

 

 

 

 


(1)  Artikel 81 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(2)  Artikel 80.1 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(3)  Artikel 81 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(4)  Artikel 80.1 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(5)  Artikel 81 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(6)  Artikel 82 i förordning (EG) nr 1782/2003 och bilaga II till denna förordning.


BILAGA IV

SOM AVSES I ARTIKEL 54.3 OCH ARTIKEL 59.1

BASAREALER

(1000 ha)

Region

Alla grödor

varav majs

varav gräsensilage

BELGIEN

Totalt

489,5

96,4

 

varav Flandern-Bryssel

 

 

 

DANMARK

2 018,6

 

 

TYSKLAND

10 159,4 (1)

540,3 (3)

 

Schleswig-Holstein

506,2

 

 

Hamburg

5,1

 

 

Niedersachsen

1 424,7

 

 

Bremen

1,8

 

 

Nordrhein-Westfalen

948,5

 

 

Rheinland-Pfalz

368,6

 

 

Hessen

461,4

 

 

Baden-Württemberg

735,5

122,1

 

Bayern

1 776,0

418,2

 

Saarland

36,6

 

 

Berlin

2,9

 

 

Brandenburg

889,6

 

 

Mecklenburg-Vorpommern

968,2

 

 

Sachsen

599,0

 

 

Sachsen-Anhalt

880,9

 

 

Thüringen

554,4

 

 

GREKLAND

1 491,7

222,1

 

SPANIEN

Regadío

1 371,1

403,4

 

Secano

7 849,0

 

 

FRANKRIKE

Totalt

13 582,1

 

 

Basareal för majs

 

613,8 (2)

 

Bevattnad basareal

1 209,7 (2)

 

 

IRLAND

345,6

0,2

 

ITALIEN

5 801,2

400,8

 

LUXEMBURG

42,8

 

 

NEDERLÄNDERNA

441,7

208,3

 

ÖSTERRIKE

1 203,5

 

 

PORTUGAL

Azorerna

9,7

 

 

Madeira

 

 

 

— Regadío

0,31

0,29

 

— Andra

0,30

 

 

Fastlandet

 

 

 

— Regadío

293,4

221,4

 

— Andra

622,7

 

 

FINLAND

1 591,5

 

200,0

SVERIGE

1 737,1

 

130,0

FÖRENADE KUNGARIKET

England

3 794,6

33,2 (3)

 

Skottland

551,6

 

 

Nordirland

52,9

 

 

Wales

61,4

1,2 (1)

 


(1)  Vid tillämpning av artikel 102.5 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(2)  Inbegripet 284 000 ha bevattnad majs.

(3)  Sockermajs ingår ej.


BILAGA V

SOM AVSES I ARTIKEL 56.1 B

Sorter av lin som odlas för fiberproduktion som berättigar till arealstöd till jordbruksgrödor

Adélie

Agatha

Alba

Alizée

Angelin

Argos

Ariane

Artemida

Aurore

Belinka

Bonet

Caesar Augustus

Diane

Diva

Drakkar

Electra

Elise

Escalina

Evelin

Exel

Hermes

Ilona

Jitka

Jordan

Kastyciai

Laura

Liflax

Liviola

Loréa

Luna

Marina

Marylin

Melina

Merkur

Modran

Nike

Opaline

Rosalin

Selena

Super

Tabor

Texa

Venica

Venus

Veralin

Viking

Viola


BILAGA VI

SOM AVSES I ARTIKEL 59.4 OCH ARTIKEL 69.2

Image


BILAGA VII

FODERBALJVÄXTER SOM AVSES I ARTIKEL 67

KN-nummer

 

0713 90

Vicia spp., med undantag av Vicia faba och Vicia sativa, skördade vid full mognad

Vicia sativa, som inte skördats vid full mognad

ex 1209 29 50

Lupinus spp. utom sötlupiner

ex 1214 90 99

Medicago spp.

Trifolium spp.

Lathyrus spp.

Melilotus spp.

Onobrychis spp.

Ornithopus sativus

Hedysarum coronarium

Lotus corniculatus

Galega orientalis

Trigonella foenum-graecum

Vigna sinensis


BILAGA VIII

GRÖDOR SOM AVSES I ARTIKEL 57

Gröda

Medlemsstat

Region

Alla stödberättigande grödor

Estland

Finland

Hela landet

Hela landet

Sverige

Hela landet

Sockermajs

Hampa som odlas för fiberproduktion

Alla medlemsstater

Hela landet


BILAGA IX

UPPGIFTER SOM SKALL ÖVERLÄMNAS TILL KOMMISSIONEN

enligt artikel 69.1

Uppgifterna skall överlämnas i form av en serie tabeller som utformats enligt följande:

Den första gruppen tabeller skall innehålla uppgifterna för varje produktionsregion i enlighet med artikel 103 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Den andra gruppen tabeller skall innehålla uppgifterna för varje region med en fastställd basareal i enlighet med bilaga IV till den här förordningen.

En enda tabell skall innehålla en sammanfattning av uppgifterna för var och en av medlemsstaterna.

Tabellerna skall sändas in både i utskrift och i elektroniskt format.

Formler för arealer:

:

5 = 1 + 2 + 3 + 4

10 = 7 + 8 + 9

16 = 17 + 18

21 = 5 + 10 + 11 + 12 + 13 + 14 + 15 + 16 + 20

Anmärkningar:

Varje tabell skall innehålla namnet på den aktuella regionen.

Avkastningen är den som används för beräkningen av arealstöd till jordbruksgrödor enligt kapitel 10 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003.

Skillnad mellan ”bevattnad” och ”icke-bevattnad” mark skall endast göras när det gäller regioner där båda förekommer. I sådana fall gäller att

 

(d) = (e) + (f)

 

(j) = (k) + (l)

Rad 1 gäller endast durumvete som berättigar till det tillägg till arealerstödet som föreskrivs i artikel 105.1. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Rad 2 gäller endast durumvete som berättigar till det särskilda stöd som föreskrivs i artikel 105.3. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Rad 19 gäller endast mark som tas ur bruk eller beskogas enligt artiklarna 22, 23, 24 och 31 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 och som bokförs som arealuttag enligt artikel 107.8. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Rad 20 motsvarar de arealer som avses i artikel 102.3. i förordning (EG) nr 1782/2003.

Uppgifter måste ockå lämnas för de producenter som inte ansöker om hektarstöd i samband med arealstödet till jordbruksgrödor (kapitel 10 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003). Uppgifterna skall anges i kolumnerna ”m” och ”n” under rubriken ”övrigt” och rör främst de jordbruksgrödor som deklarerats som foderareal i syfte att få bidrag för produktion av nöt- och fårkött.

Rad 23 gäller mark som tas ur bruk för odling av grödor som inte är avsedda för framställning av livsmedel eller foder och för vilken inget stöd beviljats enligt tillämpningsföreskrifterna i artikel 107.3. första strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 (t.ex. sockerbeta, jordärtskocka och cikoriarot).

Rad 24 gäller mark som tagits ur bruk och som används för odling av baljväxter enligt artikel 107.3. andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003.

UPPGIFTERNA

Regionens namn:

Datum:

GRÖDA

nr

Tillämpning > 92 ton

Tillämpning < 92 ton

Övrigt

Totalt antal ansökningar =

Totalt antal ansökningar =

Totalt antal ansökningar =

Avkastning (ton/ha)

Areal (ha)

Avkastning (ton/ha)

Areal (ha)

Avkastning (ton/ha)

Areal (ha)

Totalt

Ej bevattnad

Bevattnad

Totalt

Ej bevattnad

Bevattnad

Totalt

Ej bevattnad

Bevattnad

Totalt

Ej bevattnad

Bevattnad

 

 

 

 

a)

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

i)

j)

k)

l)

m)

n)

Durumvete, artikel 105.1

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Durumvete, artikel 105.3

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Majs (särskild basareal)

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annan spannmål

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spannmål, totalt

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

— varav ensilage

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sojabönor

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Raps

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Solrosor

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Oljeväxter, totalt

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Proteingrödor, totalt

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Linfrö, totalt

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lin som odlas för fiberproduktion, totalt

13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hampa som odlas för fiberproduktion, totalt

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gräsensilage

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arealuttag, totalt (artikel 107)

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

— varav obligatoriskt arealuttag

17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

— varav frivilligt arealuttag, artikel 107.8

18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

— varav arealuttag utan stöd, artikel 107.8

19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksgrödor som deklarerats som foderareal för nötkreaturs- och fårbidrag.

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uttagna arealer som inte är avsedda för livsmedelsproduktion

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

— varav utan stöd

23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uttagna arealer som används för odling av foderbaljväxter

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


BILAGA X

OMRÅDEN SOM BERÄTTIGAR TILL GETBIDRAG

1.

Tyskland: alla bergsområden enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/99.

2.

Grekland: hela landet (1).

3.

Spanien: de autonoma regionerna Andalusien, Aragonien, Balearerna, Castilla-La Mancha, Castilla-Léon, Katalonien, Extremadura, Galicien (utom provinserna La Coruña och Lugo), Madrid, Murcia, Rioja, Valencia och Kanarieöarna (1) och alla bergsområden utanför dessa regioner enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/99.

4.

Frankrike: Korsika, de utomeuropeiska departementen (1) och alla bergsområden utanför denna region enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/99.

5.

Italien: Lazio, Abruzzo, Molise, Kampanien, Apulien, Basilicata, Kalabrien, Sicilien och Sardinien, samt alla bergsområden utanför dessa regioner enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/99.

6.

Cypern: hela landet.

7.

Österrike: alla bergsområden enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/99.

8.

Portugal: hela landet, med undantag av Azorerna (1).

9.

Slovenien: hela landet.

10.

Slovakien: alla bergsområden enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/99.


(1)  De franska utomeuropeiska departementen, Madeira, Kanarieöarna och Egeiska öarna skall betraktas som undantagna från denna bilaga när den berörda medlemsstaten tillämpar det frivilliga undantaget enligt artikel 70.1 b i förordning (EG) nr 1782/2003.


BILAGA XI

ANSÖKNINGAR OM TACK- OCH GETBIDRAG

MEDLEMSSTAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ÅR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DATUM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SISTA INLÄMNINGSDAG: 31 JULI VARJE ÅR

Typ avhondjur

Icke-mjölktackor

Mjölktackor

Getter

Totalt antal hondjur

Antal ansökningar  (1)

 

 

 

 

Totalt antal deklarerade hondjur per producent- ansökan  (2)

10/20 (3)

 

 

 

 

21/50

 

 

 

 

51/100

 

 

 

 

101/500

 

 

 

 

501/1 000

 

 

 

 

+1 000

 

 

 

 

Antal begärda bidrag

TOTALT

 

 

 

 

Varav med tilläggsbidrag (4)

 

 

 

 


(1)  Om det rör sig om ett blandat företag med exempelvis både icke-mjölktackor och getter skall det stå ”1” i de rutor i raden som gäller icke-mjölktackor och getter – även i kolumnen ”totalt antal hondjur” – och ”0” i rutan för mjölktackor. Detta innebär att värdet i kolumnen ”totalt antal hondjur” i den här raden kan ha ett värde som är lägre än summan av de andra tre siffrorna i raden.

(2)  Den rad som ska användas (besättningens storlek) måste grunda sig på det totala antalet hondjur. För raderna under denna rubrik måste kolumnen ”totalt antal hondjur” överensstämma med summan av antalet ”icke- mjölktackor”, ”mjölktackor” och ”getter” i de tre föregående kolumnerna.

(3)  Enligt rådets förordning 1782/2003 är det inte möjligt att lämna in en ansökan för mindre än 10 tackor och/eller getter.

(4)  Enligt artiklarna 4 och 5 i den nuvarande förordningen (mindre gynnade områden).


BILAGA XII

UTBETALNINGAR AV TACK- OCH GETBIDRAG

MEDLEMSSTAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ÅR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DATUM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SISTA INLÄMNINGSDAG: 31 JULI VARJE ÅR

Typ av hondjur

Icke-mjölktackor

Mjölktackor

Getter

Totalt antal hondjur eller belopp

Antal bidrag som betalats ut

(Antal djur)

Antal ytterligare betalningar per djur  (1)

xxxxxxx

xxxxxxx

xxxxxxx

 

Antal tilläggsbidrag  (2)

 

 

 

 

Antal tack- och getbidrag

 

 

 

 

UTBETALDA BELOPP

(euro)

Andra ytterligare betalningar per djur  (1)

xxxxxxx

xxxxxxx

xxxxxxx

 

Ytterligare betalningar per djur  (1)

xxxxxxx

xxxxxxx

xxxxxxx

 

Tilläggsbidrag  (2)

 

 

 

 

Tack- och getbidrag

 

 

 

 

TOTALT

 

 

 

 


(1)  Vid tillämpning av artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003 (övergångsperiod).

(2)  I enlighet med artiklarna 72 och 73 i den här förordningen (mindre gynnade områden).


BILAGA XIII

FÖRVALTNING AV DEN NATIONELLA RESERVEN

MEDLEMSSTAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ÅR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DATUM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SISTA INLÄMNINGSDAG: 30 APRIL VARJE ÅR

Överlåtelse av bidragsrättigheter under ovannämnda år

Antalbidragsrättigheter

a)

Saldo för den nationella reserven i början av året (=slutet av föregående år)

 

RÄTTIGHETER SOM ÅTERLÄMNATS TILL DEN NATIONELLA RESERVEN UTAN ERSÄTTNING

b)

Till följd av överlåtelse av rättigheter utan överlåtelse av jordbruksföretag

 

c)

Ej utnyttjade bidragsrättigheter (otillräckligt utnyttjande)

 

d)

TOTALT = b+c

 

e)

tilldelade rättigheter

 

F)

Rättigheter som beviljats producenter i mindre gynnade områden

 

g)

Saldo för den nationella reserven i slutet av året = (a) + (d) – (e)

 


BILAGA XIV

PERIODER OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERLÅTELSER AV BIDRAGSRÄTTIGHETER OCH FÖR ANSÖKNINGAR OM BIDRAG

MEDLEMSSTAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ÅR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

DATUM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SISTA INLÄMNINGSDAG: 30 APRIL VARJE ÅR

 

Startdatum

Slutdatum

Sista dag för definitiva överlåtelser av rättigheter

XXXXX

 

Sista dag för tillfälliga överlåtelser av rättigheter

XXXXX

 

Period för ansökan om rättigheter från den nationella reserven

 

 

Sista dag för tilldelning av rättigheter från den nationella reserven

XXXXX

 

Period för ansökan om bidrag

 

 

Djurhållningsperiod

 

 


BILAGA XV

FÖRTECKNING ÖVER NÖTKREATURSRASER SOM AVSES I ARTIKEL 99

Angler Rotvieh (Angeln) — Rød dansk mælkerace (RMD)

Ayrshire

Armoricaine

Bretonne Pie-noire

Fries-Hollands (FH), Française frisonne pie noire (FFPN), Friesian-Holstein, Holstein, Black and White Friesian, Red and White Friesian, Frisona española, Frisona Italiana, Zwartbonten van België/Pie noire de Belgique, Sortbroget dansk mælkerace (SDM), Deutsche Schwarzbunte, Schwarzbunte Milchrasse (SMR)

Groninger Blaarkop

Guernsey

Jersey

Malkeborthorn

Reggiana

Valdostana Nera

Itäsuomenkarja

Länsisuomenkarja

Pohjoissuomenkarja.


BILAGA XVI

GENOMSNITTLIG MJÖLKAVKASTNING SOM AVSES I ARTIKEL 103

(kg)

Belgien

5 450

Danmark

6 800

Tyskland

5 800

Grekland

4 250

Spanien

4 650

Frankrike

5 550

Irland

4 100

Italien

5 150

Luxemburg

5 700

Nederländerna

6 800

Österrike

4 650

Portugal

5 100

Finland

6 400

Sverige

7 150

Förenade kungariket

5 900


BILAGA XVII

NATIONELLA TAK FÖR SLAKTBIDRAGET SOM AVSES I ARTIKEL 124.1. SOM SKALL TILLÄMPAS FRÅN OCH MED DEN 1 JANUARI 2005

 

Vuxna nötkreatur

Kalvar

Belgien

711 232

335 935

Danmark

711 589

54 700

Tyskland

4 357 713

652 132

Grekland

235 060

80 324

Spanien (1)

1 982 216

25 629

Frankrike (2)

4 041 075

2 045 731

Irland

1 776 668

0

Italien

3 426 835

1 321 236

Luxemburg

21 867

3 432

Nederländerna

1 207 849

1 198 113

Österrike

546 557

129 881

Portugal (3)

325 093

70 911

Finland

382 536

10 090

Sverige

502 063

29 933

Förenade kungariket

3 266 212

26 271


(1)  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 i förordning (EG) nr 1454/2001.

(2)  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i förordning (EG) nr 1452/2001.

(3)  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 13 och 22 i förordning (EG) nr 1453/2001.


BILAGA XVIII

FÖRLAGA SOM AVSES I ARTIKEL 106.3 OCH ARTIKEL 131

1.   SÄRSKILT BIDRAG

Antal djur

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Allmänt system och program för slakt

Endast programmet för slakt

Enda åldersgrupp eller första åldersgrupp

Andra åldersgrupp

Båda åldersgrupperna tillsammans

Tjurar

Stutar

Stutar

Stutar

Artikel 131.4 a

15 september

1.1

Antal djur för vilka en ansökan lämnats in (januari–juni)

 

 

 

 

1 mars

1.2

Antal djur för vilka en ansökan lämnats in (juli–december)

 

 

 

 

Artikel 131.4 b i

31 juli

1.3

Antal godkända djur (hela året)

 

 

 

 

Artikel 131.4 b ii

31 juli

1.4

Antal djur som inte godkänts p.g.a taket

 

 

 

 

Antal producenter

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Allmänt system och program för slakt

Endast programmet för slakt

Enda åldersgrupp eller första åldersgrupp

Endast andra åldersgrupp

Båda åldersgrupperna tillsammans

Endast båda åldersgrupperna tillsammans

Artikel 131.4 b i

31 juli

1.5

Antal producenter som beviljats bidrag

 

 

 

 

2.   SÄSONGSUTJÄMNINGSBIDRAG

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Enda åldersgrupp eller första åldersgrupp

Andra åldersgrupp

Båda åldersgrupperna tillsammans

Artikel 131.6 a

15 september

2.1

Antal djur för vilka en ansökan lämnats in

 

 

 

2.2

Antal producenter

 

 

 

1 mars

2.3

Antal godkända djur

 

 

 

2.4

Antal producenter

 

 

 

3.   AM- OCH DIKOBIDRAG

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Rena am- och dikobesättningar

Blandade besättningar

Artikel 131.2 a i

15 september

3.1

Antal djur för vilka en ansökan lämnats in (januari–juni)

 

 

1 mars

3.2

Antal djur för vilka en ansökan lämnats in (juli–december)

 

 

Artikel 131.2 b i, 131.6 b ii

31 juli

3.3

Antal godkända kor (hela året)

 

 

3.4

Antal godkända kvigor (hela året)

 

 

3.5

Antal producenter som beviljats bidrag (hela året)

 

 

 

 

 

 

Belopp per djur

 

Artikel 131.2 b iii

31 juli

3.6

Nationellt bidrag

 

 

Artikel 131.2 b ii

31 juli

3.7

Antal djur som inte godkänts p.g.a. det nationella taket för kvigor

 

 

4.   EXTENSIFIERINGSSTÖD

4.1   Tillämpning av en enda djurtäthetsfaktor (artikel 132.2 första stycket i förordning (EG) nr 1782/2003)

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Särskilt bidrag

Am- och dikobidrag

Mjölkkor

TOTALT

Artikel 131.6 b i, 131.6 b ii, 131.6 b iii

31 juli

4.1.1

Antal godkända djur

 

 

 

 

4.1.2

Antal producenter som beviljats stöd

 

 

 

 

4.2   Tillämpning av två djurtäthetsfaktorer (artikel 132.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003)

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Särskilt bidrag

Am- och dikobidrag

Mjölkkor

TOTALT

1,4–1,8

< 1,4

1,4–1,8

< 1,4

1,4–1,8

< 1,4

1,4-1,8

< 1,4

Artikel 131.6 b i, 131.6 b ii, 131.6 b iii

31 juli

4.2.1

Antal godkända djur

 

 

 

 

 

 

 

 

4.2.2

Antal producenter som beviljats stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

5.   BIDRAG OBEROENDE AV DJURTÄTHETSFAKTORN

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Djur

Producenter

Artikel 131.6 b iv

31 juli

5

Antal djur och producenter för vilka bidrag beviljats utan hänsyn till djurtäthetsfaktorn

 

 

6.   SLAKTBIDRAG

Antal djur

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Slakt

Export

Vuxna

Kalvar

Vuxna

Kalvar

Artikel131.1 a, 131.2 a ii, 131.3 a

15 september

6.1

Antal djur för vilka en ansökan lämnats in (januari–juni)

 

 

 

 

1 mars

6.2

Antal djur för vilka en ansökan lämnats in (juli–december)

 

 

 

 

Artikel 131.1 b i, 132.2 b iv, 132.3 b i

31 juli

6.3

Antal godkända djur (hela året)

 

 

 

 

Artikel 131.1 b ii, 131.2 b v, 131.3 b ii

31 juli

6.4

Antal djur som inte godkänts p.g.a taket

 

 

 

 

Antal producenter

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Uppgifter som skall lämnas

Slakt

Export

Vuxna

Kalvar

Vuxna

Kalvar

Artikel 131.1 b i, 131.2 b iv, 131.3 b i

31 juli

6.5

Antal producenter som beviljats bidrag

 

 

 

 

7.   KVOT FÖR AM- OCH DIKOR

Förordning (EG) nr …/2004

Sista inlämningsdag

Ref.

Saldo för rättigheter vid årets början

Rättigheter som tillförts den nationella reserven genom

Rättigheter från den nationella reserven

Saldo för rättigheter vid årets slut

Artikel 106.3

1 mars (Preliminära uppgifter)

7.1

 

a)

Överlåtelser utan företag

(b)

Otillräckligt utnyttjande

 

 

Artikel 106.3

31 juli (Definitiva uppgifter)

7.2

 

 

 

 

 


BILAGA XIX

FÖRLAGA SOM AVSES I ARTIKEL 131, FÖR TILLÄMPNING AV PUNKT 5 I DEN ARTIKELN

 

Upp till 100 % Slaktbidrag (kalvar)

Upp till 100 % Am- och dikobidrag

Upp till 40 % Slaktbidrag (nötkreatur utom kalvar)

Upp till 100 % Slaktbidrag (nötkreatur utom kalvar)

Upp till 75 % Särskilt bidrag

Hänvisning i förordning (EEG) nr 1782/2003

Artikel 68.1

Artikel 68.2 a i

Artikel 68.2 a ii

Artikel 68.2 b i

Artikel 68.2 b ii

Faktiskt utbetalade belopp i euro (efter nedsättning enligt artikel 139)

 

 

 

 

 


BILAGA XX

MINSTA STÖDBERÄTTIGANDE AREAL PER FÖRETAG ENLIGT SYSTEMET FÖR ENHETLIG AREALERSÄTTNING

Nya medlemsstater

Minsta stödberättigande areal per företag

(ha)

Cypern

0,3

Tjeckien

1

Estland

1

Ungern

1

Företag med mer än 0,3 ha frukt- eller vinodling kan dock ansöka om stöd

Lettland

1

Litauen

1

Polen

1

Slovakien

1


BILAGA XXI

JORDBRUKSAREAL ENLIGT SYSTEMET FÖR ENHETLIG AREALERSÄTTNING