Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32004R0796

Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare

OJ L 141, 30.4.2004, p. 18–58 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Special edition in Czech: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Estonian: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Latvian: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Lithuanian: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Hungarian Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Maltese: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Polish: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Slovak: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Slovene: Chapter 03 Volume 044 P. 243 - 283
Special edition in Bulgarian: Chapter 03 Volume 056 P. 210 - 250
Special edition in Romanian: Chapter 03 Volume 056 P. 210 - 250

No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2009; upphävd genom 32009R1122

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/796/oj

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/18


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (eg) nr 796/2004

av den 21 april 2004

om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (1), särskilt artiklarna 7.1, 10.3, 24.2, 34.2, 52.2 och 145 b, c, d, g, j, k, l, m, n, p i denna, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 1782/2003 infördes systemet med samlat gårdsstöd och vissa andra system för direktstöd. Samtidigt slogs en rad befintliga direktstöd ihop. Vidare fastställs i förordningen principen om minskning av eller uteslutning från direktstöd för jordbrukare som inte uppfyller vissa villkor avseende folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljön och djurskydd („tvärvillkoren“).

(2)

Direktstöden, som infördes för första gången till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 och som vidareutvecklades inom ramen för Agenda 2000, omfattas numera av ett integrerat administrations- och kontrollsystem (nedan kallat „det integrerade systemet“). Det integrerade systemet har visat sig vara ett effektivt och ändamålsenligt medel för att genomföra direktstöd. Förordning (EG) nr 1782/2003 bygger på det integrerade systemet, som enligt förordningen skall läggas till grund dels för förvaltning och kontroll av de direktstöd som fastställs i förordningen, dels för kontroll av att tvärvillkoren uppfylls.

(3)

Det är därför lämpligt att upphäva kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 av den 11 december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (2), och att som grund för denna förordning använda de principer som fastställs i förordning (EG) nr 2419/2001.

(4)

Av tydlighetsskäl bör vissa definitioner införas.

(5)

Enligt förordning (EG) nr 1782/2003 innebär tvärvillkoren bland annat vissa skyldigheter för både medlemsstaterna och de enskilda jordbrukarna när det gäller bevarandet av permanent betesmark. Det krävs närmare föreskrifter för fastställandet av dels förhållandet mellan permanent betesmark och åkermark, dels de skyldigheter som den enskilda jordbrukaren måste uppfylla, om det visar sig att det fastställda förhållandet minskar till skada för andelen permanent betesmark.

(6)

För att säkerställa en effektiv kontroll och för att undvika att flera stödansökningar lämnas in till olika utbetalningsställen inom en och samma medlemsstat, bör medlemsstaterna se till att de har ett enda system för att registrera identiteten på de jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för det integrerade systemet.

(7)

Det krävs närmare föreskrifter för det identifieringssystem för jordbruksskiften som medlemsstaterna skall tillämpa enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 1782/2003. Enligt samma bestämmelse skall datoriserade geografiska informationssystem användas (nedan förkortat GIS). Det bör klargöras ned till vilken nivå systemet bör fungera och hur detaljerade uppgifterna i GIS måste vara.

(8)

Eftersom det i kapitel 4 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 införs arealstöd för nötter, är det dessutom nödvändigt att införa en ny uppgiftskategori i GIS. Det är emellertid lämpligt att befria medlemsstater med en garantiareal på högst 1 500 hektar från denna skyldighet och att i stället införa en högre kontrollfrekvens för kontroller på plats.

(9)

För att se till att systemet med samlat gårdsstöd enligt avdelning III i förordning (EG) nr 1782/2003 tillämpas på rätt sätt bör medlemsstaterna upprätta ett system för identifiering och registrering enligt vilket stödrättigheterna måste vara spårbara och som bland annat möjliggör dubbelkontroller mellan de arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd med de stödrättigheter som varje jordbrukare har tillgång till samt mellan själva stödrättigheterna.

(10)

För övervakningen av att de olika tvärvillkoren verkligen uppfylls krävs ett kontrollsystem och lämpliga påföljder. Medlemsstaternas olika myndigheter måste i detta syfte utbyta information om stödansökningar, kontrollprov, resultat av kontroller på plats, osv. Det bör införas bestämmelser om de grundläggande inslagen i ett sådant system.

(11)

För att bidra till skyddet av gemenskapens finansiella intressen bör det föreskrivas att inga utbetalningar enligt förordning (EG) nr 1782/2003 får göras innan kontrollerna i fråga om stödkriterierna har slutförts.

(12)

Enligt förordning (EG) nr 1782/2003 kan medlemsstaterna välja vilket av förordningens stödsystem de vill tillämpa. I denna förordning måste det därför finnas bestämmelser om administrations- och kontrollbehov med hänsyn till eventuella val som medlemsstaterna gjort. De relevanta bestämmelserna i denna förordning får därför bara gälla i den utsträckning som medlemsstaterna verkligen har gjort sådana val.

(13)

För att kontrollerna skall bli effektiva bör varje form av arealanvändning och motsvarande stödsystem deklareras samtidigt. Det bör därför föreskrivas att det bara får lämnas in en samlad stödansökan innehållande samtliga ansökningar om stöd som på något sätt rör arealen i fråga.

(14)

En samlad ansökan bör även lämnas in av sådana jordbrukare som visserligen förfogar över jordbruksmark, men som inte ansöker om något av de stöd som måste lämnas in i form av en samlad ansökan.

(15)

Enligt artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 är den 15 maj det senaste datum som medlemsstaterna får fastställa för inlämnande av stödansökningar inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd. Eftersom alla arealrelaterade stödansökningar måste lämnas som samlad ansökan, bör denna regel också tillämpas på alla andra arealrelaterade stödansökningar. I enlighet med andra stycket i samma bestämmelse bör Finland och Sverige på grund av sina särskilda klimatförhållanden tillåtas fastställa ett senare datum, men senast den 15 juni. På samma rättsliga grund bör det vara tillåtet med undantag i enskilda fall, om detta under något visst år blir nödvändigt på grund av klimatförhållandena.

(16)

Vid sidan om vilken areal som används för jordbruksändamål bör jordbrukaren i sin samlade ansökan också ange sina stödrättigheter. Tillsammans med den samlade ansökan bör även eventuella särskilda uppgifter om produktion av hampa, durumvete, ris, nötter, energigrödor, potatisstärkelse och utsäde begäras in.

(17)

För att förenkla ansökningsförfarandena i detta sammanhang bör medlemsstaterna i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 helst förse jordbrukarna med förtryckt information.

(18)

För att kunna utföra effektiva kontroller bör varje medlemsstat dessutom bestämma den minsta storlek på jordbruksskiftena som en arealstödsansökan får gälla.

(19)

Det bör vidare föreskrivas att man i den samlade ansökningsblanketten skall ange de arealer för vilka det inte ansöks om något stöd. Beroende på form av användning kan det vara viktigt med exakta uppgifter. Vissa former av användning bör därför deklareras särskilt, medan andra kan deklareras under en och samma rubrik. Om en medlemsstat emellertid redan får uppgifter av detta slag, bör undantag från denna regel vara tillåtna.

(20)

För att ge jordbrukarna största möjliga flexibilitet i sin planering av arealens användning, bör de tillåtas ändra sin samlade ansökan fram till dagen för normal sådd, förutsatt att alla särskilda krav i de olika stödsystemen är uppfyllda, och den behöriga myndigheten ännu varken informerat jordbrukaren om fel som finns i ansökan eller underrättat denne om en kontroll på plats vid vilken fel uppdagas i den del som berörs av ändringen. Efter ändringen måste det vara möjligt att ändra de relevanta underlag eller kontrakt som måste lämnas in.

(21)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör gemensamma bestämmelser fastställas för de uppgifter som ansökningarna om djurbidrag skall omfatta.

(22)

IEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (3), krävs att djurhållare som håller nötkreatur skall föra in uppgifter som rör dessa djur i en databas. Enligt artikel 138 i förordning (EG) nr 1782/2003 får stöd inom ramen för stödsystemen för nötkreatur bara utbetalas för djur som identifieras och registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000. Databasen har ökat i betydelse vid förvaltningen av stödsystemen. De jordbrukare som lämnar in ansökningar inom ramen för stödsystemen bör därför i sinom tid få tillträde till de relevanta uppgifterna.

(23)

För att kunna införa förenklade ansökningsförfaranden bör medlemsstaterna få tillstånd att använda de uppgifter som finns i databasen, under förutsättning att databasen är tillförlitlig. Man bör tillåta olika lösningar så att medlemsstaterna i samband med inlämnande och förvaltning av stödansökningar kan dra nytta av de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur. Om emellertid en lösning innebär att jordbrukaren inte måste identifiera varje enskilt nötkreatur för vilket bidrag söks, bör det klargöras att varje potentiellt stödberättigande djur, där det uppdagas oegentligheter som är oförenliga med systemet för identifiering och registrering, kan komma att betraktas som djur för vilket stöd har sökts när det gäller utdömande av påföljder.

(24)

Det krävs närmare föreskrifter för inlämnandet av och innehållet i de stödansökningar som avser mjölkbidrag och därmed sammanhängande ytterligare betalningar.

(25)

Det bör upprättas en allmän ram för förenklade kommunikationsförfaranden mellan jordbrukarna och medlemsstaternas myndigheter. Ramen bör framför allt möjliggöra användandet av elektroniska hjälpmedel. I så fall måste det dock bland annat garanteras att uppgifterna verkligen är tillförlitliga och att ingen jordbrukare diskrimineras.

(26)

Om stödansökningar innehåller uppenbara fel bör de kunna rättas till när som helst.

(27)

Det är av yttersta vikt att man följer tidsfristerna för inlämnande av stödansökningar, för ändring av arealstödsansökningar och för inlämnande av eventuella underlag, kontrakt eller intyg, så att de nationella myndigheterna kan planera och därefter utföra effektiva kontroller av att stödansökningarna är korrekta. Det bör därför införas bestämmelser om tidsfrister inom vilka förseningar kan godtas. Dessutom bör en minskning tillämpas för att få jordbrukarna att följa tidsfristerna.

(28)

Jordbrukare bör när som helst ha rätt att dra tillbaka sina stödansökningar eller delar av dessa, förutsatt att den behöriga myndigheten, beträffande den återkallade delen, varken informerat jordbrukaren om fel i stödansökan eller anmält en kontroll på plats där fel uppdagas.

(29)

Det bör finnas en effektiv övervakning av att bestämmelserna om de stödsystem som förvaltas inom ramen för det integrerade systemet följs. I detta syfte, och för att uppnå en enhetlig kontrollnivå i alla medlemsstater, är det nödvändigt att fastställa detaljerade kriterier och tekniska förfaranden för genomförandet av de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats, både beträffande stödsystemens stödkriterier och beträffande tvärvillkoren. När det gäller kontroll av att stödkriterierna är uppfyllda, bör dessutom kontroller på plats normalt ske oanmälda. Vid behov bör medlemsstaterna kombinera de olika kontrollerna enligt denna förordning med varandra.

(30)

Det bör fastställas hur många jordbrukare som måste kontrolleras på plats enligt de olika stödsystemen. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika systemen för djurbidrag, bör man i fråga om de jordbrukare som ansöker om stöd inom ramen för dessa system fastställa ett integrerat tillvägagångssätt baserat på hela jordbruksföretaget.

(31)

Om betydande oegentligheter konstateras bör detta medföra en ökning av antalet kontroller på plats under det innevarande året och under påföljande år för att man skall uppnå en godtagbar säkerhetsnivå i fråga om stödansökningarnas riktighet.

(32)

Det stickprov som görs för att uppnå det lägsta antalet kontroller på plats bör väljas ut delvis på grundval av en riskanalys och delvis slumpmässigt. Riskanalysens huvudinslag bör anges närmare.

(33)

Kontroller på plats av jordbrukare som lämnar in stödansökningar behöver inte nödvändigtvis avse varje enskilt djur eller varje enskilt jordbruksskifte. I vissa fall kan kontrollerna genomföras genom stickprov. När detta är tillåtet bör antalet stickprov vara tillräckligt stort för att garantera en pålitlig och representativ säkerhetsnivå. I vissa fall kan det bli nödvändigt att utöka stickproven till en fullständig kontroll. Medlemsstaterna bör fastställa kriterier för urvalet av det stickprov som skall kontrolleras.

(34)

För att kunna utföra effektiva kontroller på plats är det viktigt att kontrollanterna informeras om varför ett jordbruksföretag skall kontrolleras på plats. Medlemsstaterna bör föra register över sådana uppgifter.

(35)

För att de nationella myndigheterna och gemenskapens behöriga myndigheter skall kunna följa upp kontroller på plats bör dessutom detaljuppgifter om kontrollerna anges i en kontrollrapport. Jordbrukaren eller dennes företrädare bör få möjlighet att skriva under rapporten. Vid kontroller genom fjärranalys bör medlemsstaterna dock har rätt att ge jordbrukaren denna möjlighet endast om det konstateras oegentligheter vid kontrollerna. Oavsett vilken typ av kontroll på plats som utförs bör jordbrukaren få en kopia av rapporten, om oegentligheter har konstaterats.

(36)

Kontroller på plats av arealer består i allmänhet av två delar, varav den första avser verifiering och mätning av deklarerade jordbruksskiften på grundval av grafiskt material, flygfotografering osv. Den andra delen består av en fysisk kontroll av jordbruksskiftena där de deklarerade jordbruksskiftenas storlek verifieras liksom, beroende på stödsystemet i fråga, den deklarerade skörden och dess kvalitet. Mätningar bör göras vid behov. De fysiska kontrollerna på plats bör kunna ske på grundval av en stickprovskontroll.

(37)

Det krävs närmare bestämmelser om hur arealer skall bestämmas och vilka mätmetoder som skall användas. Vid fastställandet av arealen av de jordbruksskiften som är berättigade till arealstöd för produktion av vissa grödor, har erfarenheten visat att det är nödvändigt att definiera vilken bredd som är godtagbar för vissa inslag på ägorna, särskilt gärdsgårdar, diken och murar. När det gäller särskilda miljöbehov är det lämpligt att skapa en viss flexibilitet inom de gränser som beaktas när de regionala avkastningarna fastställs.

(38)

När det gäller arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd, bör stödet emellertid differentieras, eftersom det inte längre är kopplat till någon produktionsskyldighet.

(39)

Med tanke på de specifika inslagen i stödsystemet för utsäde enligt artikel 99 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör särskilda kontrollbestämmelser antas.

(40)

Villkoren för användning av fjärranalys för kontroller på plats bör fastställas, och det bör fastställas att fysiska kontroller skall utföras, när en tolkning av foton inte ger några tydliga resultat.

(41)

När det gäller produktion av hampa på de arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd, krävs enligt artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003 särskilda kontroller av halten av tetrahydrokannabinol. Det krävs närmare föreskrifter för sådana kontroller.

(42)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det för stödansökningar inom ramen för dessa ordningar fastställas vad kontroller på plats minst skall omfatta och när sådana kontroller skall utföras. För att effektivt kunna kontrollera att de uppgifter som anges i stödansökningarna och de som förs in i databasen för nötkreatur är korrekta, är det viktigt att utföra en stor del av dessa kontroller på plats medan djuren fortfarande hålls på jordbruket i enlighet med djurhållningsåtagandet.

(43)

En korrekt identifiering och registrering av nötkreatur är ett villkor för stödberättigande enligt artikel 138 i förordning (EG) nr 1782/2003. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika stödsystemen för nötkreatur, bör det därför säkerställas att gemenskapsstöd endast beviljas för nötkreatur som är identifierade och registrerade på rätt sätt. Kontroller i detta avseende bör också omfatta nötkreatur för vilka det ännu inte ansökts om stöd, men som kan bli föremål för en stödansökan i framtiden, eftersom det för sådana djur ofta begärs stöd först efter det att djuren har lämnat jordbruksföretaget, vilket beror på hur flera av stödsystemen för nötkreatur är utformade.

(44)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, bör det fastställas särskilda bestämmelser för kontroll av slakterierna för att man skall kunna förvissa sig om att djur för vilka stöd har sökts är stödberättigande och att uppgifterna i databasen är korrekta. Medlemsstaterna bör ges rätt att tillämpa två olika grunder för att välja ut slakterier för sådana kontroller.

(45)

I så fall behövs det för slaktbidrag som beviljas efter export av nötkreatur särskilda bestämmelser som kompletterar gemenskapens kontrollbestämmelser beträffande export i allmänhet, eftersom syftena med kontrollerna skiljer sig åt.

(46)

De kontrollbestämmelser som finns för djurbidrag bör i lämpliga fall också gälla för ytterligare betalningar enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(47)

Det har införts särskilda kontrollbestämmelser i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1082/2003 av den 23 juni 2003 om närmare föreskrifter för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller miniminivån för de kontroller som skall utföras inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur (4). Resultaten från kontroller enligt den förordningen bör anges i kontrollrapporten för det integrerade systemet.

(48)

Det viktigaste stödkriteriet för stödansökningar som avser mjölkbidrag och därmed sammanhängande ytterligare betalningar är hur mycket mjölk som jordbrukaren får producera inom ramen för sin referenskvantitet och huruvida jordbrukaren faktiskt är mjölkproducent. Medlemsstaternas behöriga myndigheter känner redan till referenskvantiteten. Det viktigaste kriteriet som måste kontrolleras på plats är därför huruvida jordbrukaren är mjölkproducent. Sådana kontroller får bland annat utföras på grundval av jordbrukarens bokföring eller andra register.

(49)

I förordning (EG) nr 1782/2003 införs tvärvillkor för de jordbrukare som får direktstöd inom ramen för något av de system som förtecknas i bilaga I till samma förordning. Genom samma förordning införs ett system med minskning av eller uteslutning från stöd för det fall att villkoren inte uppfylls. Det krävs närmare föreskrifter för det systemet.

(50)

Det krävs närmare bestämmelser om vilka myndigheter i medlemsstaterna som skall kontrollera att tvärvillkoren är uppfyllda.

(51)

I vissa fall kan det vara bra om medlemsstaterna utför administrativa kontroller av tvärvillkoren. Sådana kontroller bör vara frivilliga för medlemsstaterna.

(52)

Det bör fastställas en lägsta frekvens för kontroll av att tvärvillkoren följs. Kontrollfrekvensen bör uppgå till 1 % av de jordbrukare som omfattas av respektive kontrollmyndighets behörighet, och urvalet bör göras på grundval av en riskanalys. Stickproven bör antingen väljas ut bland de jordbrukare som ingår i stickproven för kontroll av stödkriterierna på plats eller bland samtliga jordbrukare som söker direktstöd. I det senare fallet bör man tillåta vissa delalternativ.

(53)

Med tanke på tvärvillkorens mångfald bör kontroller på plats generellt inriktas på sådana skyldigheter som kan kontrolleras vid tidpunkten för besöket. När det gäller krav och normer vars uppfyllande inte klart kan kontrolleras vid tidpunkten för besöket, bör kontrollanten vid behov dessutom fastställa om det behövs ytterligare kontroller.

(54)

Det krävs föreskrifter för utarbetandet av detaljerade och specifika kontrollrapporter. De specialiserade kontrollanterna på plats bör redovisa alla kontrollresultat, och också hur allvarliga överträdelserna är, så att utbetalningsstället i förekommande fall kan besluta om minskning av eller uteslutning från direktstöd.

(55)

För att man effektivt skall kunna skydda gemenskapens finansiella intressen, bör det antas lämpliga bestämmelser för bekämpning av oegentligheter och bedrägeri. Särskilda bestämmelser bör antas för oegentligheter i samband med de olika stödsystemens stödkriterier.

(56)

Det system med minskning av eller uteslutning från stöd som fastställs i förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller tvärvillkoren har emellertid ett annat syfte, nämligen att få jordbrukarna att efterleva gällande lagstiftning på tvärvillkorens olika områden.

(57)

Beslut om minskning av och uteslutning från stöd bör fattas med beaktande av proportionalitetsprincipen och, när det gäller stödkriterier, med beaktande av särskilda problem i händelse av force majeure, exceptionella händelser och naturkatastrofer. I samband med tvärvillkoren får minskning av och uteslutning från stöd bara tillämpas om jordbrukaren gjort sig skyldig till försumlighet eller uppsåt. Beslut om minskning av och uteslutning från stöd bör graderas efter hur allvarlig den begångna oegentligheten är, och bör gå så långt som till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under en viss tid. När det gäller stödkriterier bör besluten fattas med hänsyn till de särskilda inslagen i de olika stödsystemen.

(58)

Oegentligheter i arealstödsansökningar avser normalt delar av arealer. För högt deklarerade skiften kan därför uppvägas av för lågt deklarerade skiften inom samma odlingsgrupp. Det bör fastställas att man inom en viss toleransmarginal bara behöver justera arealstödsansökningar med hänsyn till den faktiska arealen, och att stödet bara skall minskas om marginalen överskrids.

(59)

Det är därför nödvändigt att definiera vilka arealer som omfattas av samma odlingsgrupp. Principiellt bör arealer som deklarerats för samlat gårdsstöd omfattas av samma odlingsgrupp. För det fall att den deklarerade arealen och den fastställda arealen inte stämmer överens, krävs det emellertid särskilda föreskrifter för att man skall kunna fastställa vilka av de relevanta stödrättigheterna som har använts. Enligt artikel 54.6 i förordning (EG) nr 1782/2003 måste dessutom arealuttagsrättigheter användas före alla andra rättigheter. Mot denna bakgrund krävs det föreskrifter för två situationer. För det första: om det visar sig att en areal som enligt uppgift tagits ur produktion genom användning av uttagsrättigheter i själva verket inte tagits ur produktion, bör denna areal såsom icke-fastställd areal dras av från den totala areal som deklarerats för samlat gårdsstöd. För det andra: samma sak bör gälla för den areal som teoretiskt motsvarar oanvända uttagsrättigheter, om man för motsvarande areal samtidigt använder andra rättigheter.

(60)

Det krävs särskilda föreskrifter för att man skall kunna ta hänsyn till de särskilda inslagen i stödansökningar inom ramen för stödsystemen för potatisstärkelse och utsäde. Om en medlemsstat väljer att tillämpa de olika ordningarna för djurbidrag, bör det inte vara förenat med någon påföljd, om en jordbrukare ansöker om djurbidrag och i samband därmed deklarerar för stor grovfoderareal, om detta inte leder till större utbetalningar för djuren.

(61)

I fråga om ansökningar om djurbidrag leder oegentligheter till att djuret inte blir stödberättigande. Stödet bör minskas från och med det första djuret för vilket oegentligheter konstateras, men påföljden bör, oberoende av minskningens storlek, bli lindrigare när oegentligheter konstateras för högst tre djur. I alla andra fall bör påföljdens stränghet bero på andelen djur för vilka oegentligheter konstateras.

(62)

Jordbrukare bör tillåtas ersätta nötkreatur, får och getter inom de gränser som anges i motsvarande sektoriella bestämmelser. Om en jordbrukare på grund av naturliga omständigheter inte kan fullgöra de skyldigheter för djurhållning som anges i de sektoriella bestämmelserna, bör minskning av och uteslutning från stöd inte tillämpas.

(63)

Om en medlemsstat väljer att tillämpa slaktbidrag, bör det fastställas bestämmelser för de fall där slakterier, av grov försumlighet eller avsiktligt, utfärdar falska intyg eller deklarationer, eftersom slakterier spelar en viktig roll för att vissa stödsystem för nötkreatur skall fungera tillfredsställande.

(64)

När det gäller oegentligheter i samband med ytterligare betalningar enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1782/2003, bör medlemsstaterna införa påföljder som motsvarar de påföljder som gäller för ordningarna för arealstöd och djurbidrag, utom i de fall där detta är olämpligt. I det senare fallet bör medlemsstaterna införa lämpliga likvärdiga påföljder.

(65)

Minskning av och uteslutning från stöd bör tillämpas i samband med mjölkbidrag och ytterligare betalningar, om en jordbrukare som ansökt om stöd inte fullgör sina skyldigheter som mjölkproducent.

(66)

Vid sidan om en graderad minskning av eller uteslutning från stöd i enlighet med proportionalitetsprincipen bör upprepade överträdelser av ett och samma tvärvillkor från och med en viss tidpunkt, och efter det att jordbrukaren har varnats, behandlas som avsiktlig överträdelse.

(67)

När det gäller stödkriterier bör minskning och uteslutning normalt inte tillämpas, om jordbrukaren lämnat sakligt riktiga uppgifter eller på annat sätt kan visa att han inte har gjort sig skyldig till något fel.

(68)

Jordbrukare som underrättar de behöriga nationella myndigheterna om felaktigheter i stödansökningarna bör, oavsett när detta sker eller oavsett anledningen till felaktigheten, inte drabbas av minskning eller uteslutning, förutsatt att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att utföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har underrättat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan. Samma sak bör gälla för felaktiga uppgifter i databasen, både när det gäller nötkreatur för vilka bidrag har sökts – där sådana oegentligheter inte bara innebär bristande uppfyllande av ett tvärvillkor utan också av ett stödkriterium – och när det gäller nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan – där sådana oegentligheter endast har betydelse för tvärvillkoren.

(69)

Hantering av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör därför slippa att betala ut stödbelopp som är lägre än ett visst minimibelopp och att begära återbetalning av felaktigt utbetalda belopp när summorna i fråga är försumbara.

(70)

Särskilda och detaljerade bestämmelser måste antas för en rättvis tillämpning av de olika minskningar som skall göras med avseende på en eller flera stödansökningar från en och samma jordbrukare. Minskning och uteslutning enligt denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare påföljder enligt andra gemenskapsbestämmelser eller enligt nationell lagstiftning.

(71)

Det bör fastställas att jordbrukare inte förlorar rätten till stöd om de, till följd av force majeure eller exceptionella omständigheter, inte kan fullgöra de skyldigheter som anges i de sektoriella bestämmelserna. Det bör klargöras vilka fall som myndigheterna får betrakta som exceptionella omständigheter.

(72)

För att i gemenskapen säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om god tro när felaktigt utbetalda belopp krävs tillbaka, bör det fastställas villkor för när principen kan åberopas, utan att detta påverkar utgifternas hantering i samband med att räkenskaperna avslutas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (5).

(73)

Det bör antas bestämmelser om följderna av överlåtelsen av hela jordbruksföretag för vilka gäller vissa skyldigheter avseende direktstöd inom ramen för det integrerade systemet.

(74)

Som en allmän regel bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att denna förordning fungerar väl. Medlemsstaterna bör vid behov hjälpa varandra.

(75)

Kommissionen bör vid behov informeras om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att göra ändringar i tillämpningen av det integrerade systemet. För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka det integrerade systemet bör medlemsstaterna varje år skicka viss kontrollstatistik till kommissionen. Kommissionen bör dessutom underrättas om eventuella åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att bevara permanent betesmark.

(76)

För att man skall kunna fastställa om den tröskel på 5 000 euro som nämns i artikel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003 har uppnåtts krävs det (i) föreskrifter för fastställandet av beräkningsgrunden för de minskningar som skall tillämpas vid modulering enligt samma artikel, (ii) föreskrifter för tilldelningskvoten för de ekonomiska medel som på så sätt blir tillgängliga och (iii) föreskrifter för beräkningen av det kompletterande stödbeloppet enligt artikel 12 i samma förordning.

(77)

Denna förordning bör bli tillämplig från och med den 1 januari 2005. Från och med samma dag bör förordning (EG) nr 2419/2001 upphävas. Den sistnämnda förordningen bör dock fortsätta att tillämpas på stödansökningar för vilka regleringsåret eller bidragsperioden börjar före den 1 januari 2005. Det krävs särskilda föreskrifter för att man skall kunna se till att minskningar enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 2419/2001 inte urvattnas genom övergången till det nya systemet.

(78)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

RÄCKVIDD OCH ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER

Artikel 1

Räckvidd

Genom denna förordning fastställs närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem (nedan kallat „det integrerade systemet“) som infördes genom avdelning II i förordning (EG) nr 1782/2003. Den skall inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelser som fastställs i de förordningar som avser de enskilda stödsystemen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

(1)

åkermark: areal som utnyttjas för vegetabilieproduktion och areal som är föremål för arealuttag, eller areal som uppfyller kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1782/2003, eller areal som täcks av växthus eller av annat fast eller rörligt skydd.

(2)

permanent betesmark: areal som utnyttjas till att odla gräs och annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som under fem år eller mer inte ingår i växtföljden på jordbruksföretaget.

(3)

systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: det system för identifiering och registrering av nötkreatur som infördes genom Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (6).

(4)

öronmärke: det öronmärke för individuell identifiering av djur som avses i artikel 3 a och artikel 4 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(5)

databas för nötkreatur: den databas som avses i artikel 3 b och artikel 5 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(6)

djurpass: det djurpass som avses i artikel 3 c och artikel 6 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(7)

register: det register som förs av djurhållare i enlighet med artikel 4 i rådets beslut 92/102/EEG (7), artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 21/2004 (8) eller artikel 3 d respektive artikel 7 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(8)

delar av systemet för identifiering och registrering av nötkreatur: de delar som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(9)

identitetskod: den identitetskod som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1760/2000.

(10)

oegentligheter: varje form av bristande efterlevnad av de bestämmelser som är av betydelse för beviljandet av stödet i fråga.

(11)

samlad ansökan: ansökan om direktstöd inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd och inom ramen för andra arealrelaterade stödsystem enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003.

(12)

arealrelaterade stödsystem: systemet med samlat gårdsstöd och alla stödsystem som anges i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003, utom de som anges i kapitlen 7, 11 och 12 i den avdelningen.

(13)

ansökan om djurbidrag: stödansökan som avser de system för tack- och getbidrag respektive nötköttsbidrag som avses i kapitel 11 respektive 12 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003.

(14)

ansökan om mjölkbidrag: stödansökan som avser mjölkbidrag inom ramen för det system för mjölkbidrag och ytterligare betalningar som avses i kapitel 7 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003.

(15)

användning: användning av areal när det gäller typ av gröda, marktäcke eller frånvaro av gröda.

(16)

stödsystem för nötkreatur: stödsystem enligt artikel 121 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(17)

stödsystem för får och getter: stödsystem enligt artikel 111 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(18)

nötkreatur för vilka bidrag har sökts: nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödsystemen för nötkreatur.

(19)

nötkreatur som eventuellt kan omfattas av en stödansökan: nötkreatur som ännu inte är stödberättigande inom ramen för stödsystemen för nötkreatur.

(20)

djurhållningsperiod: den period under vilken ett djur för vilket bidrag har sökts måste hållas på jordbruksföretaget, och som anges i följande bestämmelser:

a)

Artiklarna 5 och 9 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 av den 28 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen (9), när det gäller särskilt bidrag för nötkreatur av hankön.

b)

Artikel 16 i förordning (EG) nr 2342/1999, när det gäller am- och dikobidraget.

c)

Artikel 37 i förordning (EG) nr 2342/1999, när det gäller slaktbidraget.

d)

Artikel 2.3 i kommissionens förordning (EG) nr 2550/2001 av den 21 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG nr 2529/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött vad beträffar bidragssystemen, och ändring av förordning (EG) nr 2419/2001 (10), när det gäller stöd för får och getter.

(21)

djurhållare: en fysisk eller juridisk person som permanent eller tillfälligt ansvarar för djur, även under transport eller på en marknad.

(22)

fastställd areal: den areal för vilken alla villkor som fastställs i bestämmelserna om beviljande av stödet är uppfyllda – i systemet med samlat gårdsstöd anses en deklarerad areal vara fastställd endast om den åtföljs av ett motsvarande antal stödrättigheter.

(23)

fastställt djur: ett djur för vilket alla villkor som fastställs i bestämmelserna om beviljande av stödet är uppfyllda.

(24)

bidragsperiod: den period som en stödansökan avser, oavsett när den lämnas in.

(25)

geografiskt informationssystem (nedan förkortat GIS): de metoder för datoriserade geografiska informationssystem som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(26)

referensskifte: ett geografiskt begränsat område som med en unik identifiering registrerats i medlemsstatens GIS inom ramen för det identifieringssystem som avses i artikel 18 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(27)

grafiskt material: kartor och andra dokument som används för överföring av GIS-innehållet mellan de sökande och medlemsstaterna.

(28)

nationellt geodetiskt system: ett koordinatsystem som möjliggör standardiserad uppmätning och unik identifiering av jordbruksskiften i den berörda medlemsstaten – om olika koordinatsystem används, skall de vara kompatibla inom en och samma medlemsstat.

(29)

utbetalningsställe: myndigheter och organ enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 (11).

(30)

tvärvillkor: föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artiklarna 4–5 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(31)

tvärvillkorsområden: de olika områden inom vilka föreskrivna verksamhetskrav skall vara uppfyllda enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1782/2003, liksom de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i bilaga IV till samma förordning.

(32)

rättsakt: vart och ett av de direktiv och var och en av de förordningar som finns förtecknade i bilaga III till förordning (EG) nr 1782/2003 – det direktiv och de förordningar som är förtecknade i punkterna 6, 7 och 8 samt punkt 8a i bilaga III till den förordningen skall dock utgöra en enda rättsakt.

(33)

norm: normer som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 5 i och bilaga IV till förordning (EG) nr 1782/2003.

(34)

krav: vart och ett av de föreskrivna verksamhetskrav som i samband med tvärvillkoren kan härledas från någon av rättsaktsartiklarna i bilaga III till förordning (EG) nr 1782/2003 och som i allt väsentligt skiljer sig från andra krav i rättsakten i fråga.

(35)

överträdelse: avvikelse från krav och normer – varje form av överträdelse från skyldigheterna enligt artikel 4 i denna förordning skall också utgöra en överträdelse.

(36)

specialiserade organ: de nationella behöriga myndigheter enligt artikel 25.2 första stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 som ser till att föreskrivna verksamhetskrav liksom krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas.

(37)

fastställd individuell referenskvantitet: den individuella referenskvantitet som jordbrukaren har rätt till.

Artikel 3

Bibehållande av permanent betesmark på medlemsstatsnivå

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som anges i artikel 5.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaterna, i enlighet med artikel 5.2 första stycket i den förordningen, se till att den permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksarealen i den mening som avses i artikel 2 a i förordning (EG) nr 796/2004 bibehålls. Denna skyldighet skall gälla på nationell eller regional nivå.

Om mängden permanent betesmark i absoluta tal enligt punkt 4 a bibehålls skall emellertid skyldigheten i artikel 5.2 första stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 anses uppfylld.

2.   Vid tillämpningen av artikel 5.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaterna se till att den andel permanent betesmark som avses i punkt 1 inte minskar med mer än 10 % i förhållande till referensandelen för 2003.

3.   Den andel som avses i punkt 1 skall fastställas varje år på grundval av de arealer som deklareras av jordbrukarna för det berörda året.

4.   Den referensandel för 2003 som avses i punkt 2 skall fastställas på följande sätt:

a)

Permanent betesmark skall vara den permanenta betesmark som deklarerats av jordbrukarna 2003 plus den permanenta betesmark som deklareras 2005 i enlighet med artikel 14.1 i den här förordningen och som inte deklarerades för någon annan användning än vall- och betesmark 2003, såvida inte jordbrukarna kan påvisa att den marken inte var permanent betesmark under 2003.

Arealer som deklareras under 2005 som permanent betesmark och som 2003 var stödberättigande för arealersättning för jordbruksgrödor enligt artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 skall räknas bort (12).

Mark som var permanent betesmark 2003 och som har beskogats efter 2003 eller skall beskogas i enlighet med artikel 5.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 skall räknas bort.

b)

Den totala jordbruksarealen skall vara den totala jordbruksareal som deklareras av jordbrukarna 2005.

Artikel 4

Bibehållande av permanent betesmark på individuell nivå

1.   Om det konstateras att den andelen som avses i artikel 3.1 i den här förordningen minskar skall den berörda medlemsstaten på nationell eller regional nivå införa en skyldighet för jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de system för direktstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 att inte ställa om permanent betesmark utan förhandsgodkännande.

2.   Om det konstateras att den skyldighet som avses i artikel 3.2 i den här förordningen inte kan uppfyllas skall den berörda medlemsstaten, utöver de åtgärder som skall vidtas i enlighet med punkt 1, på nationell och regional nivå införa en skyldighet för jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de system för direktstöd som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 och som förfogar över mark som har ställts om från permanent betesmark till annan användning att återställa mark till permanent betesmark.

Denna skyldighet skall under 2005 gälla för mark som ställts om till annan användning efter den dag som fastställts för inlämnande av ansökningar om arealstöd för 2003. Från och med 2006 skall denna skyldighet gälla för mark som ställts om till annan användning efter inledningen av den 12-månadersperiod som föregick den sista dagen för inlämnande av samlade ansökningar i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 11.

I dessa fall skall jordbrukare återställa en procentandel av den arealen till permanent betesmark eller anlägga motsvarande areal permanent betesmark. Procentandelen skall beräknas på grundval av den areal som jordbrukaren har ställt om och den areal som krävs för att återställa balansen.

Om marken har överförts efter det att den omställdes till mark för annan användning, skall denna skyldighet gälla endast om överföringen skedde efter det att denna förordning träder i kraft.

Genom undantag från artikel 2.2 skall arealer som återställts till eller anlagts som permanent betesmark, från och med den första dagen av återställandet eller anläggandet betraktas som permanent betesmark.

3.   Den skyldighet för jordbrukare som anges i punkterna 1 och 2 skall dock inte gälla om jordbrukaren har anlagt mark som permanent betesmark inom ramen för program enligt rådets förordningar (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven (13) och (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (14) och rådets förordning (EG) nr 1017/94 av den 26 april 1994 om omställning av mark i Portugal från odling av jordbruksgrödor till extensiv djuruppfödning (15).

DEL II

DET INTEGRERADE ADMINISTRATIONS- OCH KONTROLLSYSTEMET

AVDELNING I

ALLMÄNT

Artikel 5

Identifiering av jordbrukare

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.3 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall det enda systemet för registrering av varje jordbrukares identitet som avses i artikel 18.1 f i den förordningen säkerställa en unik identifiering av alla stödansökningar som lämnas in av en och samma jordbrukare.

Artikel 6

Identifiering av jordbruksskiften

1.   Det system för identifiering av jordbruksskiften som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall utformas så att referensskiften identifieras såsom fastighetsskifte eller odlingsenhet, vilket skall säkerställa en unik identifiering av varje referensskifte.

Medlemsstaterna skall också säkerställa att jordbruksskiftena identifieras på ett tillförlitligt sätt och särskilt kräva att samlade ansökningar förses med de uppgifter eller åtföljs av de handlingar som den behöriga myndigheten fastställer och som gör det möjligt att lokalisera och mäta upp varje enskilt jordbruksskifte. GIS skall utformas på grundval av ett nationellt geodetiskt system.

2.   Medlemsstaten skall säkerställa att minst 90 % av respektive areal för minst 75 % av de referensskiften som omfattas av en stödansökan är stödberättigande enligt systemet med samlat gårdsstöd. Denna bedömning skall göras varje år med hjälp av lämpliga statistiska metoder.

3.   När det gäller arealstödet för nötter enligt kapitel 4 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstater för vilka den nationella garantiareal som fastställs i artikel 84.3 i den förordningen är över 1 500 ha, från och med den 1 januari 2006 lägga till ett nytt skikt med GIS-information om antalet träd per skifte, deras typ, läge samt beräkning av trädodlingens areal.

Artikel 7

Identifiering och registrering av stödrättigheter

1.   Det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som föreskrivs i artikel 21 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall vara ett elektroniskt register på medlemsstatsnivå och skall, särskilt i samband med de dubbelkontroller som avses i artikel 24 i den här förordningen, säkerställa en effektiv spårbarhet för stödrättigheter, särskilt avseende följande faktorer:

a)

Innehavare.

b)

Värde.

c)

Datum för fastställande.

d)

Datum för senaste användning.

e)

Ursprung, särskilt när det gäller tilldelning, ursprunglig eller nationell reserv, inköp, arrende, arv.

f)

Typ av stödrättighet, särskilt arealuttagsrättigheter, stödrättigheter som omfattas av särskilda villkor enligt artikel 48 i förordning (EG) nr 1782/2003 och stödrättigheter med tillstånd enligt artikel 60 i den förordningen.

g)

I tillämpliga fall, regionala restriktioner.

2.   Medlemsstater där det finns mer än ett utbetalningsställe får besluta att det elektroniska registret skall föras vid utbetalningsställena. I sådana fall skall den berörda medlemsstaten se till att de olika registren är förenliga med varandra.

Artikel 8

Allmänna principer för jordbruksskiften

1.   Ett skifte som innehåller träd skall anses vara ett jordbruksskifte vid tillämpning av arealrelaterade stödsystem, förutsatt att den jordbruksverksamhet som avses i artikel 51 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller, i tillämpliga fall, den planerade produktionen kan utföras på ett liknande sätt som på skiften utan träd i samma område.

2.   Följande skall gälla för grovfoderarealer:

a)

Om en grovfoderareal används gemensamt, skall de behöriga myndigheterna på ett fingerat sätt fördela denna areal mellan de enskilda jordbrukarna i förhållande till deras användning av den eller till rätten till sådan användning.

b)

Vid tillämpning av artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall varje grovfoderareal vara tillgänglig för djuruppfödning under en period på minst sju månader, som börjar vid en tidpunkt som skall fastställas av medlemsstaten och som skall infalla mellan den 1 januari och den 31 mars.

c)

Vid tillämpning av artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall en grovfoderareal som ligger i en annan medlemsstat än den där jordbrukaren som använder den har sin huvudsakliga verksamhet anses utgöra en del av denna jordbrukares företag, om jordbrukaren begär detta och förutsatt att grovfoderarealen ligger i jordbruksföretagets omedelbara närhet, och en större del av den sammanlagda jordbruksareal som denna jordbrukare brukar ligger i den medlemsstat där jordbrukaren har sin huvudsakliga verksamhet.

Artikel 9

Kontrollsystem för tvärvillkor

Medlemsstaterna skall inrätta ett system som säkerställer en effektiv kontroll av att tvärvillkoren iakttas. Systemet skall i överensstämmelse med kapitel III i avdelning III i den här förordningen särskilt omfatta

a)

i de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, överföring av nödvändig information om de jordbrukare som ansöker om direktstöd från utbetalningsstället till de specialiserade kontrollorganen eller, i tillämpliga fall, via den samordnande myndighet som avses i artikel 23.3 i förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

de metoder som skall användas för urval av kontrollprov,

c)

uppgifter om utformning och omfattning av de kontroller som skall genomföras,

d)

kontrollrapporter med uppgift särskilt om upptäckta överträdelser och en bedömning av deras allvar, omfattning, varaktighet och upprepning,

e)

i de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, överföring av kontrollrapporter från de specialiserade kontrollorganen antingen till utbetalningsstället eller den samordnande myndighet som avses i artikel 23.3 i förordning (EG) nr 1782/2003, eller båda,

f)

utbetalningsställets tillämpning av systemet för minskning och uteslutning.

Medlemsstaterna får också föreskriva ett förfarande enligt vilket jordbrukaren till utbetalningsstället lämnar de uppgifter som fordras för att fastställa vilka krav och normer som gäller för denna jordbrukare.

Artikel 10

Utbetalning av stöd

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av den tidsperiod som anges i artikel 28.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller andra bestämmelser om utbetalning av förskott enligt punkt 3 i den artikeln, skall direktstöd som omfattas av den här förordningens tillämpningsområde inte betalas ut förrän de kontroller av stödkriterier, som skall utföras av medlemsstaten enligt den här förordningen, har slutförts.

2.   När de kontroller av tvärvillkoren som avses i kapitel III avdelning III i den här förordningen inte kan avslutas före utbetalning skall eventuella felaktiga utbetalningar återvinnas enligt artikel 73 i den här förordningen.

AVDELNING II

ANSÖKAN OM STÖD

KAPITEL I

SAMLAD ANSÖKAN

Artikel 11

Datum för inlämnande av samlad ansökan

1.   En jordbrukare som ansöker om stöd enligt något av de arealrelaterade stödsystemen får endast lämna in en ansökan per år.

En jordbrukare som inte ansöker om stöd enligt något av de arealrelaterade stödsystemen utan ansöker om stöd enligt ett annat stödsystem som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003, skall lämna in en samlad ansökan om han förfogar över jordbruksareal i den mening som avses i artikel 2 a i förordning (EG) nr 796/2004 för vilken arealer skall anges i ansökningsblanketten i enlighet med artikel 14. Medlemsstaterna får dock undanta jordbrukare från denna skyldighet om de behöriga myndigheterna har tillgång till denna information inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Den samlade ansökan skall lämnas in senast det datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast den 15 maj. Finland och Sverige får emellertid fastställa ett senare datum, dock senast den 15 juni.

Enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 kan det tillåtas att de datum som anges i första stycket i den här punkten senareläggs i vissa zoner där de normala datumen inte kan tillämpas på grund av exceptionella klimatförhållanden.

När medlemsstaterna fastställer detta datum skall de ta hänsyn till den period som krävs för att alla relevanta uppgifter skall finnas tillgängliga för en korrekt administrativ och ekonomisk förvaltning av stödet, de skall se till att effektiva kontroller kan planeras in, och de skall särskilt beakta den dag som skall fastställas i enlighet med artikel 44.3 i förordning (EG) nr 1782/2003.

3.   Om mer än ett utbetalningsställe ansvarar för förvaltningen av stödsystem som omfattas av en samlad ansökan från en och samma jordbrukare, skall medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att se till att de uppgifter som krävs enligt den här artikeln görs tillgängliga för alla berörda utbetalningsställen.

Artikel 12

Innehåll i den samlade ansökan

1.   Den samlade ansökan skall innehålla alla nödvändiga uppgifter för att fastställa stödberättigandet, särskilt

a)

jordbrukarens identitet,

b)

stödsystemet eller stödsystemen i fråga,

c)

stödrättigheternas identifiering enligt det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som anges i artikel 7 för systemet med samlat gårdsstöd, fördelat på arealuttagsrättigheter och andra stödrättigheter,

d)

uppgifter som gör det möjligt att identifiera jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften, deras areal uttryckt i hektar med två decimaler, läge samt, i tillämpliga fall, användning och huruvida de är konstbevattnade,

e)

en försäkran från jordbrukaren om att han känner till villkoren för stödsystemen i fråga.

2.   För den identifiering av stödrättigheter som avses i punkt 1 c i den här artikeln skall i de förtryckta blanketter som distribueras till jordbrukaren i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 anges stödrättigheternas identifiering enligt det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som anges i artikel 7, fördelat på arealuttagsrättigheter och andra stödrättigheter.

Innan ansökningsblanketten lämnas in skall jordbrukaren korrigera den förtryckta blanketten om några ändringar har skett, särskilt överföringar av stödrättigheter i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Jordbrukaren skall separat deklarera den areal som ligger till grund för arealuttagsrättigheter och den areal som ligger till grund för andra stödrättigheter. Enligt artikel 54.6 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall jordbrukaren ansöka om arealuttagsrättigheter före alla andra rättigheter. Jordbrukaren skall följaktligen deklarera den areal för arealuttag som motsvarar hans arealuttagsrättigheter förutsatt att han förfogar över en tillräckligt stor stödberättigande areal. Om den stödberättigande arealen är mindre än den areal som motsvarar arealuttagsrättigheterna får jordbrukaren ansöka om det antal arealuttagsrättigheter som motsvarar den areal han förfogar över.

3.   För den identifiering av jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften som avses i punkt 1 d skall det i de förtryckta blanketter som distribueras till jordbrukaren i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 anges maximal stödberättigande areal per referensskifte enligt systemet med samlat gårdsstöd. I det grafiska material som tillhandahålls jordbrukaren enligt samma bestämmelse skall referensskiftenas gränslinjer samt deras unika identifiering anges, och jordbrukaren skall ange läget för varje jordbruksskifte. Innan ansökningsblanketten lämnas in skall jordbrukaren också korrigera den förtryckta blanketten om några ändringar har skett.

Artikel 13

Särskilda krav för den samlade ansökan

1.   Om en ansökan om arealstöd för jordbruksgrödor enligt kapitel 10 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 innehåller en deklaration om odling av lin och hampa som odlas för fiberproduktion i enlighet med artikel 106 i den förordningen, skall till ansökan fogas de officiella etiketter som används på förpackningarna med utsäde i enlighet med rådets direktiv 2002/57/EG (16), särskilt artikel 12 i detta, eller, när det gäller lin som odlas för fiberproduktion, andra dokument som erkänns som likvärdiga av den berörda medlemsstaten, inbegripet den certifiering som avses i artikel 19 i det direktivet.

Om sådden sker efter sista datum för inlämnande av den samlade ansökan skall dessa etiketter eller dokument lämnas in senast den 30 juni.

Om etiketter för utsäde av hampa som odlas för fiberproduktion också måste lämnas in till andra nationella myndigheter får medlemsstaterna föreskriva att dessa etiketter skall återsändas till jordbrukaren efter inlämnandet.

När det gäller hampa som odlas för fiberproduktion skall alla uppgifter som krävs för att identifiera de skiften som besåtts med hampa lämnas för varje sort av hampa som såtts.

I detta fall och i det fall en jordbrukare avser att producera hampa i enlighet med artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den samlade ansökan innehålla

a)

en kopia av det avtal eller åtagande som avses i artiklarna 52 och 106 i den förordningen, om inte medlemsstaten har beslutat att kopian får lämnas in ett senare datum, dock senast den 15 september,

b)

i det fall som avses i artikel 52 i den förordningen, en uppgift om hur stor kvantitet utsäde som använts (kg per hektar),

c)

de officiella etiketter som används på förpackningar av utsäde i enlighet med direktiv 2002/57/EG, särskilt artikel 12 i detta – om sådden sker efter sista datum för inlämnande av den samlade ansökan skall etiketterna dock lämnas in senast den 30 juni – om etiketterna också skall lämnas in till andra nationella myndigheter får medlemsstaterna föreskriva att dessa etiketter skall återsändas till jordbrukaren efter inlämnandet enligt denna punkt.

2.   I de fall uttagen mark används i enlighet med artikel 55 b i förordning (EG) nr 1782/2003 eller artikel 107.3 första strecksatsen i den förordningen skall den samlade ansökan innehålla de bevis som krävs enligt tillämpliga sektoriella bestämmelser.

3.   Vid ansökan om särskilt kvalitetsbidrag för durumvete enligt kapitel 1 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 och om tillägg och särskilt stöd för durumvete enligt artikel 105 i den förordningen skall den samlade ansökan innehålla ett bevis, enligt de bestämmelser som medlemsstaten fastställer, på att minimikvantiteten certifierat utsäde för durumvete har använts.

4.   Vid ansökan om grödspecifikt stöd för ris enligt kapitel 3 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den samlade ansökan innehålla en specifikation av vilken rissort som såtts och en identifiering av motsvarande skiften.

5.   Vid ansökan om arealstöd för nötter enligt kapitel 4 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den samlade ansökan innehålla uppgift om antalet träd, deras läge och typ av träd.

6.   Vid ansökan om stöd för energigrödor enligt kapitel 5 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den samlade ansökan innehålla en kopia av det avtal som den sökande har slutit med den förste förädlaren enligt artikel 35 i förordning (EG) nr 2237/2003.

7.   Vid ansökan om stöd för stärkelsepotatis enligt kapitel 6 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den samlade ansökan innehålla en kopia av odlingsavtalet; medlemsstaterna får dock föreskriva att kopian får lämnas in ett senare datum, dock senast den 30 juni.

8.   Vid ansökan om stöd för utsäde enligt kapitel 9 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall den samlade ansökan innehålla

a)

en kopia av odlingsavtalet eller odlingsdeklarationen; medlemsstaterna får dock föreskriva att kopian får lämnas in ett senare datum, dock senast den 15 september,

b)

en uppgift om vilka arter av utsäde som såtts på varje skifte,

c)

en uppgift om hur stor kvantitet utsäde som producerats, uttryckt i deciton med en decimal – medlemsstaterna får emellertid besluta att dessa uppgifter får lämnas in ett senare datum, dock senast den 15 juni året efter skörden,

d)

en kopia av styrkande handlingar som visar att de kvantiteter utsäde som avses har certifierats officiellt – medlemsstaterna får emellertid besluta att dessa uppgifter får lämnas in ett senare datum, dock senast den 31 maj året efter skörden.

Artikel 14

Allmänna bestämmelser för den samlade ansökan och deklarationer i samband med vissa markanvändningar

1.   Markanvändningar som avses i artikel 5.2 och artikel 51 i förordning (EG) nr 1782/2003 och de som förtecknas i bilaga V till den förordningen, samt arealer som används för odling av lin för fiberproduktion om dessa arealer inte skall deklareras i enlighet med artikel 13 i den här förordningen, skall deklareras under en separat rubrik i blanketten för samlad ansökan.

Markanvändningar som varken omfattas av de stödsystem som anges i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 eller förtecknas i bilaga V till den förordningen skall deklareras under en eller flera rubriker för „annan markanvändning“.

Medlemsstaterna får besluta att första och andra styckena inte skall tillämpas om de behöriga myndigheterna har tillgång till den aktuella informationen inom ramen för andra administrations- och kontrollsystem som är förenliga med det integrerade systemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Under det första årets tillämpning av systemet med samlat gårdsstöd får medlemsstaterna göra undantag från artiklarna 12 och 13 i den här förordningen om stödrättigheterna ännu inte är slutgiltigt fastställda vid sista datum för inlämnande av den samlade ansökan.

3.   Medlemsstaterna får besluta att alla ansökningar om stöd enligt avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall omfattas av den samlade ansökan. I det fallet skall kapitlen II och III i denna avdelning gälla i tillämpliga delar för de särskilda krav som fastställs för ansökan om stöd enligt dessa system.

4.   Varje medlemsstat skall fastställa den minsta areal som ett jordbruksskifte får ha för att kunna omfattas av en ansökan. Den minsta arealstorleken får dock inte överstiga 0,3 ha.

Artikel 15

Ändringar av den samlade ansökan

1.   Efter sista datum för inlämnande av den samlade ansökan får enskilda jordbruksskiften, i förekommande fall tillsammans med motsvarande stödrättigheter, som ännu inte deklarerats i den samlade ansökan för något av de arealrelaterade stödsystemen, läggas till i den samlade ansökan förutsatt att de krav som gäller enligt de aktuella stödsystemen iakttas.

Ändringar av markanvändning eller stödsystem för enskilda jordbruksskiften som redan deklarerats i den samlade ansökan får göras på samma villkor.

Om de ändringar som avses i första och andra styckena har betydelse för de styrkande handlingar eller avtal som skall lämnas in skall motsvarande ändringar av dessa handlingar eller avtal också tillåtas.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av de datum som Finland eller Sverige fastställer för inlämnande av den samlade ansökan i enlighet med artikel 11.2 första stycket skall ändringar i enlighet med punkt 1 i den här artikeln anmälas skriftligt till den behöriga myndigheten senast den 31 maj, för Finland och Sverige senast den 15 juni, det aktuella kalenderåret.

3.   Om den behöriga myndigheten redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i den samlade ansökan eller om den har informerat jordbrukaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid kontrollen, får inga ändringar i enlighet med punkt 1 tillåtas när det gäller de jordbruksskiften som berörs av oegentligheterna.

KAPITEL II

ANSÖKNINGAR OM DJURBIDRAG

Artikel 16

Villkor för ansökningar om djurbidrag

1.   Ansökningar om djurbidrag skall innehålla alla nödvändiga uppgifter för att fastställa stödberättigandet, särskilt

a)

jordbrukarens identitet,

b)

en hänvisning till den samlade ansökan, om den redan har lämnats in,

c)

antalet djur av varje typ för vilka stöd söks och, när det gäller nötkreatur, djurens identitetskod,

d)

i tillämpliga fall, ett åtagande av jordbrukaren att hålla de djur som avses i c på sitt jordbruksföretag under djurhållningsperioden och uppgifter om var djuren kommer att hållas, inklusive den eller de aktuella perioderna,

e)

i tillämpliga fall, den individuella gränsen eller det individuella taket för de berörda djuren,

f)

i tillämpliga fall, jordbrukarens individuella referenskvantitet för mjölk per den 31 mars eller, om den berörda medlemsstaten beslutar att tillämpa det undantag som avses i artikel 44a i förordning (EG) nr 2342/1999, den 1 april under det berörda kalenderåret – om denna kvantitet är okänd när ansökan lämnas in, skall den behöriga myndigheten underrättas om detta så snart som möjligt,

g)

en försäkran från jordbrukaren om att han känner till villkoren för stöden i fråga.

Om djuren flyttas till en annan plats under djurhållningsperioden, skall jordbrukaren på förhand skriftligen underrätta den behöriga myndigheten om detta.

2.   Medlemsstaterna skall garantera att samtliga djurhållare, utan begränsningar, med rimliga mellanrum och utan onödigt dröjsmål, från de behöriga myndigheterna får information om de uppgifter i databasen för nötkreatur som berör dem eller de djur som de håller. När stödansökan lämnas in skall jordbrukaren deklarera att dessa uppgifter är korrekta och fullständiga eller, i förekommande fall, ändra felaktigheter eller komplettera ofullständiga uppgifter.

3.   Medlemsstaterna får besluta att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 inte behöver tas med i stödansökan, om uppgifterna redan har meddelats till den behöriga myndigheten.

Medlemsstaterna får särskilt införa förfaranden enligt vilka uppgifter i databasen för nötkreatur kan användas för stödansökan, förutsatt att databasen för nötkreatur ger den säkerhet och fungerar på ett sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen. Dessa förfaranden kan bestå i ett system där jordbrukaren får ansöka om stöd för alla djur som, vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, berättigar till stöd på grundval av de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur. I detta fall skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

a)

i enlighet med de bestämmelser som gäller för stödsystemet i fråga, de datum då de aktuella djurhållningsperioderna börjar och slutar är klart fastställda och kända av jordbrukaren,

b)

jordbrukaren är medveten om att ett djur som befinns vara felaktigt identifierat eller registrerat i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur skall räknas som ett djur för vilket oegentligheter har upptäckts enligt artikel 59.

När det gäller am- och dikobidrag enligt artikel 125 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall alla oegentligheter som upptäcks med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur fördelas proportionellt mellan det antal djur som krävs för att få bidraget och de djur som krävs för leverans av mjölk och mjölkprodukter enligt artikel 125.2 b i den förordningen. Dessa oegentligheter skall dock först fördelas på det antal djur som inte krävs inom de enskilda gränser eller tak som avses i artikel 125.2 b och artikel 126.

4.   Medlemsstaterna får föreskriva att en del av de uppgifter som avses i punkt 1 kan eller skall skickas via ett eller flera av medlemsstaterna godkända organ. Jordbrukaren skall dock fortfarande vara ansvarig för de uppgifter som lämnas.

KAPITEL III

ANSÖKAN OM MJÖLKBIDRAG OCH YTTERLIGARE BETALNINGAR

Artikel 17

Villkor för ansökningar om mjölkbidrag och ytterligare betalningar

Varje mjölkproducent som ansöker om mjölkbidrag och ytterligare betalningar enligt kapitel 7 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall lämna in en stödansökan som innehåller alla uppgifter som krävs för att fastställa stödberättigandet, särskilt

a)

jordbrukarens identitet,

b)

en försäkran från jordbrukaren om att han känner till villkoren för stöden i fråga.

Stödansökan skall lämnas in senast det datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast den 15 maj eller, när det gäller Finland och Sverige, den 15 juni.

KAPITEL IV

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 18

Förenkling av förfaranden

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i den här förordningen och i förordning (EG) nr 1782/2003 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla meddelanden enligt den här förordningen både från jordbrukaren till myndigheterna och omvänt lämnas elektroniskt. I sådana fall skall lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa särskilt

a)

att jordbrukaren otvetydigt kan identifieras,

b)

att jordbrukaren uppfyller alla krav enligt det berörda stödsystemet,

c)

att överförda uppgifter är tillförlitliga med avseende på en korrekt förvaltning av det berörda stödsystemet – om de uppgifter som finns i databasen för nötkreatur används skall databasen ge den säkerhet och fungera på ett sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen,

d)

att alla kompletterande dokument som krävs är de behöriga myndigheterna till handa inom de tidsfrister som gäller för ansökningar som inte överförs elektroniskt,

e)

att det inte görs någon åtskillnad mellan jordbrukare som inte lämnar in ansökningar elektroniskt och jordbrukare som väljer elektronisk överföring.

2.   Medlemsstaterna får på de villkor som anges i punkt 1 a–e föreskriva förenklade förfaranden för inlämnande av stödansökningar om uppgifter redan finns tillgängliga för myndigheterna, särskilt om situationen inte har ändrats sedan ansökan om stöd enligt det berörda stödsystemet senast lämnades in.

Artikel 19

Korrigeringar av uppenbara fel

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11–18 får en stödansökan ändras när som helst efter inlämnandet, om den innehåller uppenbara fel som den behöriga myndigheten godkänner.

Artikel 20

Undantag från sista dag för inlämnande av stödansökningar, kompletterande dokument, avtal och deklarationer

Om sista dagen för inlämnande av en stödansökan eller kompletterande dokument, avtal eller deklarationer enligt denna avdelning är en helgdag, lördag eller söndag skall, utan hinder av artikel 5.1 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 (17), sista dagen anses infalla påföljande arbetsdag.

Artikel 21

Försenad inlämning

1.   Utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 72 skall inlämnande av en stödansökan enligt den här förordningen efter utgången av den tillämpliga tidsfristen medföra att det stödbelopp som jordbrukaren skulle ha haft rätt till om ansökan lämnats inom tidsfristen, minskas med 1 % per arbetsdag.

Utan att det påverkar några särskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaterna när det gäller kravet på att lämna in kompletterande dokument i god tid för att möjliggöra planering och genomförande av effektiva kontroller, skall första stycket också gälla dokument, avtal och deklarationer som skall lämnas in till den behöriga myndigheten enligt artiklarna 12 och 13 i de fall sådana handlingar ligger till grund för berättigandet till stödet i fråga. I sådana fall skall minskningen göras på det belopp som skall betalas enligt det berörda stödet.

Om förseningen överstiger 25 kalenderdagar, skall ansökan inte godtas.

2.   Om en ändring av en samlad ansökan lämnas in efter sista dagen enligt artikel 15.2, skall det belopp som avser den faktiska användningen av berörda jordbruksskiften minskas med 1 % per arbetsdag.

Ändringar av en samlad ansökan skall godtas endast till och med den sista dag för att lämna in en försenad samlad ansökan som anges i punkt 1 tredje stycket. Om den dagen infaller före eller samtidigt med den sista dagen enligt artikel 15.2, skall ändringar av en samlad ansökan inte godtas efter den dag som avses i artikel 14.2.

3.   Om en samlad ansökan lämnas in för sent och leder till minskat stöd skall, när det gäller grovfoderarealer, denna minskning läggas till andra minskningar som gäller för försenat inlämnande av ansökningar om stöd som avses i artiklarna 131 och 132 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 22

terkallelse av stödansökningar

1.   En stödansökan får när som helst återkallas skriftligt helt eller delvis.

Om en medlemsstat utnyttjar de möjligheter som anges i artikel 16.3 andra stycket får den medlemsstaten föreskriva att anmälan till databasen för nötkreatur om ett djur som har lämnat jordbruksföretaget får ersätta en skriftlig återkallelse.

Om den behöriga myndigheten redan har informerat jordbrukaren om oegentligheter i stödansökan eller om den har underrättat jordbrukaren om sin avsikt att genomföra en kontroll på plats och om oegentligheter uppdagas vid kontrollen, får återkallelse dock inte tillåtas av de delar av stödansökan som berörs av oegentligheterna.

2.   En återkallelse enligt punkt 1 skall försätta den sökande i samma situation som han befann sig i innan han lämnade in den berörda stödansökan eller en del av denna.

AVDELNING III

KONTROLLER

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 23

Allmänna principer

1.   Administrativa kontroller och kontroller på plats enligt denna förordning skall genomföras så att en effektiv prövning säkerställs av att villkoren för beviljande av stöd samt de krav och normer som omfattas av tvärvillkoren är uppfyllda.

2.   Stödansökan skall avslås, om en kontroll på platsen inte kan utföras och detta beror på jordbrukaren eller dennes företrädare.

KAPITEL II

KONTROLLER AV STÖDKRITERIER

Avsnitt I

Administrativa kontroller

Artikel 24

Dubbelkontroller

1.   De administrativa kontroller som avses i artikel 23 i förordning (EEG) nr 1782/2003 skall göra det möjligt att med elektroniska hjälpmedel automatiskt söka efter oegentligheter, även genom dubbelkontroller

a)

av de stödrättigheter och jordbruksskiften som deklareras, för att förhindra att ett och samma stöd beviljas orättmätigt flera gånger under ett och samma kalenderår eller regleringsår och för att förhindra orättmätig kumulering av stöd som beviljas i enlighet med de arealrelaterade stödsystem som förtecknas i bilagorna I och V till förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

av stödrättigheterna för att verifiera deras existens och stödberättigandet,

c)

av de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan och de referensskiften som ingår i identifieringssystemet för jordbruksskiften, för att verifiera att arealerna är stödberättigande,

d)

av stödrättigheterna och den fastställda arealen, för att verifiera att stödrättigheterna åtföljs av motsvarande antal stödberättigande hektar enligt definitionen i artiklarna 44.2 respektive 54.2 i förordning (EG) nr 1782/2003,

e)

med hjälp av databasen för nötkreatur, för att verifiera stödberättigandet och för att förhindra att ett och samma stöd beviljas orättmätigt flera gånger under ett och samma kalenderår,

f)

i tillämpliga fall, om kompletterande dokument, avtal eller odlingsdeklarationer skall lämnas in, av de jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan och i kompletterande dokument, avtal eller odlingsdeklarationer, för att verifiera att arealen är stödberättigande,

g)

av jordbruksskiften som deklareras i den samlade ansökan och skiften som har varit föremål för officiell undersökning och befunnits uppfylla kraven i de direktiv som avses artikel 1.1 i rådets förordning (EEG) nr 1674/72 av den 2 augusti 1972 om fastställande av allmänna bestämmelser för beviljande och finansiering av stöd för utsäde (18).

2.   Indikationer på oegentligheter som visat sig vid dubbelkontrollerna skall följas upp genom annat lämpligt administrativt förfarande och vid behov av kontroll på plats.

Avsnitt II

Kontroller på plats

Underavsnitt I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 25

Allmänna principer

1.   Kontroller på plats skall ske oanmälda. Förutsatt att syftet med kontrollen inte äventyras, får dock en förhandsanmälan med kortast möjliga varsel göras. Denna tidsfrist får inte överstiga 48 timmar, utom i vederbörligen motiverade fall.

2.   När det är lämpligt skall kontroller på plats enligt denna förordning genomföras samtidigt med andra kontroller enligt gemenskapslagstiftningen.

Artikel 26

Kontrollfrekvens

1.   Det totala antalet kontroller på plats som genomförs varje år skall omfatta minst 5 % av alla jordbrukare som lämnar in en samlad ansökan.

Med förbehåll för tredje stycket skall medlemsstaterna i följande fall göra ytterligare stickprovskontroller av minst

a)

5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd för stärkelsepotatis enligt kapitel 6 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003,

b)

5 % per art av utsäde som omfattas av stödansökan i enlighet med artikel 99 i förordning (EG) nr 1782/2003,

c)

50 % av alla jordbrukare som ansöker om arealstöd för nötter enligt kapitel 4 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 i de fall en medlemsstat utnyttjar möjligheten att inte lägga till ett nytt skikt med GIS-information, i enlighet med artikel 6.3 i den här förordningen;

för 2005, när det gäller alla andra medlemsstater, 5 % av alla jordbrukare som ansöker om arealstöd för nötter enligt kapitel 4 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 om det nya skiktet med GIS-information inte redan har lagts till.

Om det stickprov som görs enligt första stycket redan innehåller sökande för de stöd som avses i punkterna a–c i andra stycket, får dessa sökande räknas in i de kontrollfrekvenser som anges där.

2.   Det totala antalet kontroller på plats som genomförs varje år skall dessutom minst omfatta följande:

a)

Den lägsta kontrollfrekvensen på 30 % eller 20 % av de arealer som deklareras för produktion av hampa enligt artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Om en medlemsstat redan har infört ett system för förhandsgodkännande av sådan odling och har underrättat kommissionen om sina föreskrifter och villkor för detta system innan den här förordningen träder i kraft, skall alla ändringar av dessa föreskrifter eller villkor anmälas till kommissionen utan dröjsmål.

b)

5 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd enligt stödsystemen för nötkreatur. Om databasen för nötkreatur inte ger den säkerhet och fungerar på ett sätt som krävs för en korrekt förvaltning av de berörda stödsystemen skall procentsatsen dock ökas till 10 %. Dessa kontroller på plats skall per stödsystem även omfatta minst 5 % av alla djur för vilka stöd söks.

c)

10 % av alla jordbrukare som ansöker om stöd enligt stödsystemet för får och getter oavsett om stödansökningarna lämnas in som en del av den samlade ansökan eller fristående.

d)

2 % av alla mjölkproducenter som ansöker om mjölkbidrag eller ytterligare betalningar.

3.   Om det vid kontroller på plats konstateras betydande oegentligheter inom ett stödsystem, en region eller del av region, skall den behöriga myndigheten under det aktuella året genomföra ytterligare kontroller på plats och öka den andel jordbrukare som skall kontrolleras på plats under påföljande år.

4.   Om det föreskrivs att vissa delar av kontrollen på plats kan genomföras som stickprovskontroll, så skall denna genomföras på ett sätt som säkerställer en tillförlitlig och representativ kontrollnivå. Medlemsstaterna skall fastställa kriterierna för det urval som skall kontrolleras med stickprov. Om det konstateras oegentligheter vid stickprovskontrollen, skall dennas omfattning och räckvidd utökas i lämplig omfattning.

Artikel 27

Stickprovsurval

1.   De jordbrukare som skall kontrolleras på plats skall väljas ut av den behöriga myndigheten, på grundval av en riskanalys och på ett sådant sätt att de är representativa i förhållande till de inlämnade ansökningarna. Varje år skall det göras en utvärdering av hur effektiva parametrarna i tidigare års riskanalyser har varit.

För att åstadkomma representativitet skall medlemsstaterna slumpmässigt välja ut 20–25 % av det minsta antal jordbrukare som skall kontrolleras på plats enligt artikel 26.1 och 26.2.

2.   Riskanalysen skall beakta

a)

stödbeloppens storlek,

b)

antalet jordbruksskiften, arealen eller antalet djur för vilka stöd söks,

c)

förändringar jämfört med föregående år,

d)

resultaten av tidigare års kontroller,

e)

fall då förordning (EG) nr 1760/2000 och förordning (EG) nr 21/2004 inte följts,

f)

de jordbrukare som ligger strax över eller under tak eller gränser som är av betydelse för att stöd skall beviljas,

g)

ersättande av djur enligt artikel 58 i den här förordningen,

h)

efterlevnaden av artikel 49.2 i förordning (EG) nr 1782/2003,

i)

den kvantitet potatis som är avsedd för framställning av potatisstärkelse för den areal som deklareras i det odlingsavtal som avses i artikel 13.7,

j)

vid ansökan om det stöd för utsäde som föreskrivs i avdelning IV kapitel 9 i förordning (EG) nr 1782/2003, kvantiteten certifierat utsäde i förhållande till deklarerad areal,

k)

andra faktorer som medlemsstaterna fastställer

3.   Den behöriga myndigheten skall föra register över orsaken till att en viss jordbrukare har valts ut för en kontroll på plats. Den inspektör som genomför kontrollen på plats skall vara informerad därom innan kontrollen på plats inleds.

Artikel 28

Kontrollrapport

1.   För varje kontroll på plats enligt detta avsnitt skall en kontrollrapport upprättas som gör det möjligt att närmare granska kontrollbesökets detaljer. Rapporten skall särskilt innehålla följande:

a)

De stödsystem och ansökningar som kontrollerades.

b)

Närvarande personer.

c)

De jordbruksskiften som kontrollerades eller mättes upp samt mätresultatet för varje uppmätt jordbruksskifte, och de mätmetoder som användes.

d)

Antalet djur och djurtyper som noterades och, i förekommande fall, numren på öronmärkena, uppgifter i registret och i databasen för nötkreatur och i andra styrkande handlingar som kontrollerats samt resultaten av dessa kontroller och, i förekommande fall, särskilda iakttagelser beträffande enskilda djur eller deras identitetskod.

e)

Om besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

f)

Uppgifter om eventuella särskilda kontrollåtgärder som skall utföras inom ramen för enskilda stödsystem.

g)

Uppgifter om andra kontrollåtgärder som genomförts.

2.   Jordbrukaren skall ges möjlighet att underteckna rapporten, för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, och för att lämna synpunkter på innehållet. Om oegentligheter konstateras, skall jordbrukaren få en kopia av kontrollrapporten.

Om kontrollen på plats sker genom fjärranalys i enlighet med artikel 32, får medlemsstaten besluta att inte ge jordbrukaren eller dennes företrädare möjlighet att underteckna kontrollrapporten om inga oegentligheter uppdagas under denna kontroll. Om oegentligheter uppdagas till följd av denna kontroll skall möjlighet ges att underteckna rapporten innan den behöriga myndigheten fattar beslut om eventuell minskning eller uteslutning.

Underavsnitt II

Kontroller på plats av samlade ansökningar beträffande arealrelaterade stödsystem

Artikel 29

Omfattning av kontroller på plats

Kontroller på plats skall omfatta alla jordbruksskiften för vilka stöd söks enligt stödsystem som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003, utom skiften som berörs av ansökningar om stöd för utsäde enligt artikel 99 i den förordningen. Den fysiska kontroll av marken som utgör en del av kontrollen på plats får dock begränsas till en stickprovskontroll som omfattar minst hälften av de skiften för vilka ansökningar har lämnats in.

Artikel 30

Fastställande av arealer

1.   Jordbruksskiftenas areal skall bestämmas på lämpligt sätt som anges av den behöriga myndigheten, och som säkerställer mätning med en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella mätningar enligt nationella regler. Den behöriga myndigheten får fastställa en toleransgräns för mätningarna som inte får överstiga 5 % av jordbruksskiftets areal eller en tolerans på 1,5 meter för jordbruksskiftets omkrets. Den högsta toleransen för varje jordbruksskifte får inte, i absoluta tal, överstiga 1,0 hektar.

2.   Ett jordbruksskiftes totala areal får beaktas endast om den fullt ut används i enlighet med vad som är brukligt i den berörda medlemsstaten eller regionen. I övriga fall skall den faktiskt använda arealen beaktas.

I regioner där vissa landskapselement, särskilt häckar, diken och murar, traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, får medlemsstaterna besluta att motsvarande areal skall anses ingå i den fullt ut använda arealen, förutsatt att den inte överskrider en sammanlagd bredd som skall fastställas av medlemsstaterna. Denna bredd skall motsvara den traditionella bredden i regionen i fråga, men den får inte överstiga två meter.

Om kommissionen underrättas i förväg får medlemsstaterna tillåta en större bredd än två meter, om de aktuella grödarealerna beaktades när avkastningen för den berörda regionen fastställdes.

3.   Utöver punkt 2 skall, i de fall skiften deklareras inom systemet med samlat gårdsstöd, landskapselement som avses i de rättsakter som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1782/2003, eller som kan ingå i den goda jordbrukshävd och de goda miljöförhållanden som avses i artikel 5 i den förordningen och i bilaga IV till den förordningen, ingå i ett jordbruksskiftes totala areal.

4.   Kontrollen av att jordbruksskiftena är stödberättigande skall ske med lämpliga hjälpmedel. För detta ändamål skall vid behov ytterligare bevismaterial begäras in.

Artikel 31

Omfattning av kontroller på plats som avser ansökningar om stöd för utsäde

Kontroller på plats som avser ansökningar om stöd för utsäde enligt artikel 99 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall särskilt omfatta följande:

a)

Hos jordbrukare som ansöker om stöd skall göras

i)

kontroller av alla skiften för att verifiera art eller sortgrupp av utsäde som såtts på varje deklarerat skifte,

ii)

kontroller av handlingar för att åtminstone verifiera första destination för det utsäde för vilket stöd har sökts,

iii)

andra kontroller som medlemsstaten bedömer vara nödvändiga för att säkerställa att stöd inte betalas för ocertifierat utsäde eller utsäde från tredjeländer.

b)

Om utsädets första destination är en förädlings- eller utsädesanläggning skall ytterligare kontroller göras på anläggningen för att säkerställa

i)

att utsädet har inköpts och betalats av förädlings- eller utsädesanläggningen i enlighet med odlingsavtalet,

ii)

att betalningen för utsädet är registrerad i förädlings- eller utsädesanläggningens ekonomiska bokföring,

iii)

att utsädet har saluförts för sådd. Med saluföring avses att förökningsmaterial hålls tillgängligt eller i lager, förevisas i försäljningssyfte eller utbjuds till försäljning, säljs eller levereras till annan person. I detta syfte skall fysiska kontroller och dokumentkontroller göras av förädlings- eller utsädesanläggningens lager och ekonomiska bokföring.

c)

I tillämpliga fall skall kontroller göras hos slutanvändarna.

Artikel 32

Fjärranalys

1.   Medlemsstaterna får använda sig av fjärranalys för det prov som avses i artikel 26.1 i stället för att göra traditionella kontroller på plats på de villkor som anges i den här artikeln. Dessutom skall artiklarna 23, 25, 26, 27 och 28, artikel 29 första meningen och artikel 30 tillämpas i förekommande fall.

2.   De områden som skall kontrolleras genom fjärranalys skall väljas ut slumpmässigt eller på grundval av en riskanalys.

Om urvalet görs på grundval av en riskanalys skall medlemsstaterna ta hänsyn till lämpliga riskfaktorer, särskilt

a)

deras ekonomiska betydelse när det gäller gemenskapsstöd,

b)

stödansökningarnas sammansättning,

c)

jordbruksskiftenas struktur och jordbrukslandskapets beskaffenhet,

d)

bristen på täckning under tidigare år,

e)

tekniska begränsningar för en effektiv användning av fjärranalys vid avgränsningen av det geografiska området,

f)

resultaten av tidigare års kontroller.

3.   Kontroller på plats genom fjärranalys skall omfatta

a)

alla stödansökningar omfattande minst 80 % av den areal som ingår i ansökan om stöd enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 i respektive zon, eller

b)

stödansökningar som väljs ut av den behöriga myndigheten på grundval av artikel 27.2 i den här förordningen.

Ansökningar som valts ut slumpmässigt i enlighet med artikel 27.1 andra stycket får kontrolleras genom fjärranalys.

4.   När en jordbrukare har valts ut för kontroll på plats i enlighet med punkt 3 skall minst 80 % av den areal för vilken han sökt stöd enligt stödsystemen i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 omfattas av kontrollen på plats med fjärranalys.

5.   Medlemsstater som utnyttjar möjligheten att genomföra kontroller på plats genom fjärranalys skall

a)

utföra bildanalys av satellit- eller flygbilder över samtliga jordbruksskiften i en ansökan som skall kontrolleras i enlighet med punkt 4, för att bestämma marktäcket och för att mäta arealen,

b)

utföra fysiska kontroller på plats av alla jordbruksskiften för vilka bildanalysen inte gör det möjligt att kontrollera deklarationens riktighet på ett för den behöriga myndigheten godtagbart sätt.

6.   De ytterligare kontroller som avses i artikel 26.3 skall genomföras som traditionella kontroller på plats, om det under det aktuella året inte längre är möjligt att genomföra dem med fjärranalys.

Artikel 33

Kontroll av halten av tetrahydrokannabinol i odlad hampa

1.   Den metod som medlemsstaterna använder för att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol (THC) i grödan, i enlighet med artikel 52.1 i förordning (EG) nr 1782/2003, skall vara den som anges i bilaga I till den här förordningen.

2.   Medlemsstaterna skall senast den 15 november det aktuella regleringsåret sända en rapport till kommissionen om erhållna THC-halter. I rapporten skall för varje sort anges

a)

vid vilken tidpunkt provet har tagits i de fall förfarande A enligt bilaga I använts,

b)

antalet utförda prov,

c)

resultat uttryckta som THC-halt, fördelade på intervall om 0,1 %,

d)

vilka åtgärder som vidtagits på nationell nivå.

3.   Om kontrollerna visar att ett betydande antal prov av en viss sort har en THC-halt som överstiger den halt som anges i artikel 52.1 i förordning (EG) nr 1782/2003, får det beslutas, utan att det påverkar tillämpningen av andra åtgärder som gemenskapen kan vidta och i överensstämmelse med det förfarande som avses i artikel 144.2 i den förordningen, att förfarande B enligt bilaga I till den här förordningen skall användas för den berörda sorten under det påföljande kalenderåret.

4.   Stödberättigande hampsorter som odlas för fiberproduktion förtecknas i bilaga II. Ansökningar från en medlemsstat om att få införa en hampsort i den bilagan skall åtföljas av en rapport med resultat av analyser som utförts i enlighet med förfarande B enligt bilaga I och en beskrivning av sorten i fråga.

Underavsnitt III

kontroll på plats av ansökningar om djurbidrag

Artikel 34

Val av tidpunkt för kontroller på plats

1.   Minst 60 % av de kontroller på plats som minst skall genomföras enligt artikel 26.2 b sista meningen i denna förordning skall, för andra stödsystem än de stödsystem som föreskrivs i artiklarna 123.6 och 130 i förordning (EG) nr 1782/2003, genomföras under djurhållningsperioden för det berörda stödsystemet. Den återstående procentandelen kontroller på plats skall genomföras under djurhållningsperioden för minst ett av de berörda stödsystemen.

Om en medlemsstat utnyttjar de möjligheter som anges i artikel 68 i förordning (EG) nr 1782/2003, skall emellertid minsta antalet kontroller på plats enligt artikel 26.2 b sista meningen i sin helhet genomföras under djurhållningsperioden för det berörda stödsystemet.

2.   Minst 50 % av det minsta antalet kontroller på plats enligt artikel 26.2 c skall genomföras under djurhållningsperioden. Minsta antalet kontroller på plats skall dock i sin helhet genomföras under djurhållningsperioden i de medlemsstater där det system som inrättats genom förordning (EG) nr 21/2004 beträffande får och getter inte genomförts och tillämpas fullt ut, särskilt när det gäller identifiering och korrekt registerhållning.

Artikel 35

Omfattning av kontroller på plats

1.   Kontroller på plats skall omfatta alla djur för vilka ansökningar har lämnats in enligt de stödsystem som skall kontrolleras, och i fråga om kontroller av stödsystemen för nötkreatur, också de nötkreatur som eventuellt kan komma att omfattas av en stödansökan.

2.   Kontroller på plats skall särskilt omfatta följande:

a)

En kontroll av att antalet djur som finns på jordbruksföretaget för vilka ansökningar har lämnats in, och antalet nötkreatur som eventuellt kan komma att omfattas av en ansökan, motsvarar det antal djur som förts in i registren och, beträffande nötkreatur, det antal djur som anmälts till databasen för nötkreatur.

b)

I fråga om stödsystemen för nötkreatur skall det kontrolleras

att registeruppgifterna är korrekta liksom anmälningarna till databasen för nötkreatur, på grundval av en stickprovskontroll av styrkande handlingar såsom inköps- och försäljningsfakturor, slaktintyg, veterinärintyg och i förekommande fall djurpass, avseende djur för vilka stödansökningar lämnats in under de 12 månader som föregår kontrollen på plats,

att uppgifterna i databasen för nötkreatur motsvarar registeruppgifterna, på grundval av en stickprovskontroll av djur för vilka stödansökningar lämnats in under de 12 månader som föregår kontrollen på plats,

att alla djur som finns på jordbruksföretaget och som fortfarande hålls i enlighet med djurhållningsåtagandet berättigar till det sökta stödet,

att alla nötkreatur som finns på jordbruksföretaget är identifierade med öronmärke och i förekommande fall är försedda med djurpass samt att de är registerförda och anmälda till databasen för nötkreatur.

Kontrollerna enligt punkt b fjärde strecksatsen skall genomföras individuellt för varje enskilt nötkreatur av hankön som fortfarande hålls i enlighet med djurhållningsåtagandet och för vilket en stödansökan har lämnats in för det särskilda handjursbidraget, med undantag för de ansökningar som lämnats in enligt artikel 123.6 i förordning (EG) nr 1782/2003. I alla övriga fall kan kontrollen av att uppgifterna i djurpassen och i registret samt anmälan till databasen är korrekta kontrolleras genom en stickprovskontroll.

c)

I fråga om stödsystemet för får och getter skall det kontrolleras

i)

på grundval av registret att samtliga djur, för vilka stödansökningar lämnats in under de 12 månader som föregår kontrollen på plats, har hållits på jordbruksföretaget under hela djurhållningsperioden,

ii)

på grundval av ett stickprov av styrkande handlingar såsom inköps- och försäljningsfakturor och veterinärintyg kontrolleras att registeruppgifterna är korrekta.

Artikel 36

Kontrollåtgärder när det gäller kontroller på plats i slakterier

1.   När det gäller det särskilda handjursbidraget enligt artikel 123.6 i förordning (EG) nr 1782/2003 och slaktbidraget enligt artikel 130 i den förordningen, samt om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna enligt artikel 68 i den förordningen, skall kontroller på plats genomföras i slakterierna. I så fall skall medlemsstaterna genomföra kontroller på plats antingen

a)

i minst 30 % av alla slakterier, som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna skall omfatta ett urval på 5 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de 12 månader som föregår kontrollen på plats, eller

b)

i minst 20 % av de slakterier som i förväg godkänts enligt särskilda, av medlemsstaterna fastställda tillförlitlighetskriterier och som valts ut på grundval av en riskanalys, varvid kontrollerna skall omfatta ett urval på 2 % av det totala antalet nötkreatur som slaktats på det berörda slakteriet under de 12 månader som föregår kontrollen på plats.

Slakterikontrollerna på plats skall omfatta en dokumentgranskning i efterhand, en jämförelse med uppgifterna i databasen för nötkreatur samt en kontroll av de sammanfattningar avseende slaktintyg, eller uppgifter som ersätter dessa, som skickats till övriga medlemsstater i enlighet med artikel 35.3 i förordning (EG) nr 2342/1999.

2.   Slakterikontrollerna på plats skall dessutom omfatta en fysisk kontroll av slaktförfarandena, som utförts på dagen för kontrollen på plats, på grundval av ett stickprov. Vid behov skall det kontrolleras om de slaktkroppar som vägs är stödberättigande.

Artikel 37

Kontrollåtgärder beträffande bidrag som beviljas efter export

1.   När det gäller slaktbidrag för nötkreatur som exporteras till tredjeland i enlighet med artikel 130 i förordning (EG) nr 1782/2003, och om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 1782/2003, skall all lastning kontrolleras på plats, vilket skall genomföras enligt följande:

a)

Vid lastningen skall det kontrolleras att alla nötkreatur är identifierade med öronmärke. Dessutom skall minst 10 % av dessa nötkreatur kontrolleras individuellt med avseende på identitet.

b)

Då lasten avgår från gemenskapens territorium skall följande kontrolleras:

Att den officiella tullförseglingen, om en sådan anbringats på transportmedlet, är oskadad. Om förseglingen är oskadad, skall stickprovskontroller bara genomföras om det råder tvivel om huruvida lasten uppfyller kraven i bestämmelserna.

Om ingen officiell tullförsegling har anbringats på transportmedlet eller om en tullförsegling är skadad, skall en förnyad kontroll göras av minst 50 % av de nötkreatur som kontrollerades individuellt vid lastningen.

2.   Djurpassen skall överlämnas till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1760/2000.

3.   Utbetalningsstället skall utifrån betalningsregistret och andra tillgängliga uppgifter granska stödansökningarna, och särskilt uppmärksamma exportrelaterade dokument och kommentarer från behöriga kontrollmyndigheter samt kontrollera att djurpassen har överlämnats i enlighet med punkt 2.

Artikel 38

Särskilda bestämmelser om ytterligare betalningar

När det gäller ytterligare betalningar enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1782/2003, skall medlemsstaterna i förekommande fall tillämpa bestämmelserna i denna avdelning. Om bestämmelserna på grund av stödsystemets struktur inte är tillämpliga, skall medlemsstaterna meddela föreskrifter om kontroller som säkerställer en kontrollnivå som motsvarar den kontrollnivå som följer av den här förordningen.

Artikel 39

Särskilda bestämmelser om kontrollrapporterna

1.   Om medlemsstaterna genomför kontroller på plats enligt den här förordningen och samtidigt genomför inspektioner enligt förordning (EG) nr 1082/2003, skall kontrollrapporten enligt artikel 28 i den här förordningen kompletteras med rapporter i enlighet med artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1082/2003.

2.   När det gäller slakterikontroller enligt artikel 36.1, får kontrollrapporten enligt artikel 28 bestå av en notering i slakteriets redovisningssystem av vilka djur som kontrollerats.

När det gäller kontroller enligt artikel 36.2, skall rapporten bl.a. innehålla identitetskoder, slaktkroppsvikter samt slaktdatum för alla djur som slaktats och kontrollerats den dag kontrollen på plats ägde rum.

3.   När det gäller kontrollen enligt artikel 37, behöver kontrollrapporten bara innehålla en angivelse av de djur som kontrollerats på detta sätt.

4.   Om det vid kontroller på plats enligt den här förordningen konstateras fall där bestämmelserna i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000 inte följts, skall kopior av kontrollrapporten enligt artikel 28 i den här förordningen utan dröjsmål skickas till de myndigheter som har ansvaret för att genomföra förordning (EG) nr 1082/2003.

Underavsnitt IV

Kontroller på plats av ansökningar om mjölkbidrag och ytterligare betalningar

Artikel 40

Kontroller på plats av ansökningar om mjölkbidrag och ytterligare betalningar

Vid kontroller på plats skall det kontrolleras att stödkriterierna är uppfylla, särskilt på grundval av jordbrukarens bokföring eller andra register.

KAPITEL III

KONTROLL AV TVÄRVILLKOREN

Avsnitt I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 41

Allmänna principer och definitioner

Vid tillämpningen av detta kapitel används följande allmänna principer och definitioner:

a)

Upprepade överträdelser skall anses föreligga om det fler än en gång under en period av tre år i följd konstateras en överträdelse av samma krav, norm eller skyldighet enligt artikel 4, förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och, beroende på omständigheterna, har haft möjlighet att åtgärda överträdelsen.

b)

Överträdelsens omfattning skall fastställas bland annat med hänsyn till huruvida överträdelsen har långtgående verkningar eller bara berör jordbruksföretaget i fråga.

c)

Överträdelsens allvar skall framför allt bero på hur stora följder överträdelsen har fått med hänsyn till syftet med kravet eller normen i fråga.

d)

Överträdelsens varaktighet skall bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns för att åtgärda följderna på ett rimligt sätt.

Artikel 42

Behörig kontrollmyndighet

1.   De specialiserade kontrollorganen skall ha ansvaret för att utföra kontrollerna att kraven och normerna i fråga är uppfyllda.

Det skall vara utbetalningsställets ansvar att i varje enskilt fall besluta om minskning eller uteslutning från stöd i enlighet med kapitel II i avdelning IV i denna förordning.

2.   Genom avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att kontroll av samtliga eller vissa krav, normer, rättsakter eller tvärvillkorsområden skall utföras av utbetalningsstället, förutsatt att kontrollerna är minst lika effektiva som de som utförs av ett specialiserat kontrollorgan.

Avsnitt II

Administrativa kontroller

Artikel 43

Administrativa kontroller

Beroende på kraven, normerna, rättsakterna eller tvärvillkorsområdena i fråga får medlemsstaterna besluta att utföra administrativa kontroller, särskilt om detta redan är föreskrivet enligt de kontrollsystem som är tillämpliga på respektive krav, norm, rättsakt eller tvärvillkorsområde.

Avsnitt III

Kontroller på plats

Artikel 44

Minsta kontrollfrekvens

1.   Den behöriga kontrollmyndigheten skall kontrollera efterlevnaden av de krav eller normer som ingår i dess ansvarsområde hos minst 1 % av alla jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för de stödsystem enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 som den behöriga kontrollmyndigheten ansvarar för.

Om det i lagstiftningen för rättsakten och normerna redan fastställs ett lägsta antal kontroller, skall det antalet kontroller utföras i stället för det antal som anges i första stycket.

2.   Om det vid kontroll på plats upptäcks överträdelser av betydande omfattning på ett visst tvärvillkorsområde, skall antalet kontroller på plats under nästa kontrollperiod ökas.

Artikel 45

Stickprovsurval

1.   Urvalet av jordbruksföretag för kontroll enligt artikel 44 skall, i tillämpliga fall, bygga på en riskanalys i enlighet med tillämplig lagstiftning, eller på en riskanalys som lämpar sig för kraven eller normerna i fråga, utan att detta påverkar uppföljningskontroller av överträdelser som den behöriga kontrollmyndigheten på annat sätt fått kännedom om. Riskanalysen kan läggas på gårdsnivå, eller på nivån för olika kategorier av jordbruksföretag eller geografiska områden, eller – i fråga om punkt 3 b i denna artikel – på företagsnivå.

2.   För kontroll enligt artikel 44 av de krav eller normer som ingår i dess ansvarsområde skall den behöriga kontrollmyndigheten i det stickprov som redan har valts ut i enlighet med artiklarna 26 och 27 välja de jordbrukare på vilka kraven och normerna i fråga är tillämpliga.

3.   Genom avvikelse från punkt 2 får den behöriga kontrollmyndigheten för kontroll av de krav eller normer som ingår i dess ansvarsområde göra ett urval på 1 % av alla jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för stödsystemen enligt avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 och som är skyldiga att uppfylla åtminstone ett av de relevanta kraven eller en av de relevanta normerna.

I sådana fall gäller följande:

a)

Om den behöriga kontrollmyndigheten på grundval av en riskanalys på gårdsnivå kommer fram till att jordbrukare som inte får direktstöd utgör en större risk än de jordbrukare som har ansökt om stöd, får myndigheten ersätta jordbrukare som ansökt om stöd med jordbrukare som inte får stöd. Emellertid skall det totala antalet kontrollerade jordbrukare motsvara det antal kontroller som föreskrivs i första stycket. Ersättningar av detta slag skall vederbörligen motiveras och dokumenteras.

b)

Den behöriga kontrollmyndigheten får för effektivitetens skull lägga sin riskanalys på företagsnivå i stället för på gårdsnivå, särskilt när det gäller slakterier, återförsäljare eller leverantörer. I så fall får de jordbrukare som på så sätt kontrollerats räknas med när det gäller det antal kontroller som föreskrivs i artikel 44.

4.   Den behöriga kontrollmyndigheten får besluta att kombinera de olika förfarandena i punkterna 2 och 3, om detta ökar kontrollsystemets effektivitet.

Artikel 46

Efterlevnad av krav och normer

1.   I tillämpliga fall skall frågan huruvida ett krav eller en norm är uppfylld avgöras på det sätt som föreskrivs i tillämplig lagstiftning.

2.   I andra fall skall detta vid behov avgöras på lämpligt sätt som anges av den behöriga kontrollmyndigheten och som säkerställer en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella kontroller enligt nationella regler.

3.   Där så är lämpligt kan kontroller på plats utföras med hjälp av teknik för fjärranalys.

Artikel 47

Omfattning av kontroller på plats

1.   Vid kontroll av stickprovet enligt artikel 44 skall den behöriga kontrollmyndigheten se till att det för alla utvalda jordbrukare kontrolleras att de krav och normer som omfattas av myndighetens ansvarsområde är uppfyllda.

2.   Kontrollerna enligt punkt 1 skall generellt utföras inom ramen för ett enda kontrollbesök där man granskar efterlevnaden av de krav och normer som kan kontrolleras vid tidpunkten för besöket, i syfte att dels upptäcka eventuella överträdelser av dessa krav och normer, dels se i vilka fall det kan komma att behövas ytterligare kontroller.

Artikel 48

Kontrollrapport

1.   Den behöriga kontrollmyndigheten skall för varje kontroll på plats enligt detta kapitel utarbeta en kontrollrapport, oberoende av om jordbrukarna i fråga valdes ut för kontroll på plats i enlighet med artikel 45 eller om de valdes ut för en uppföljningskontroll av överträdelser som den behöriga kontrollmyndigheten på annat sätt fått kännedom om.

Rapporten skall omfatta följande delar:

a)

En allmän del med bland annat följande uppgifter:

i)

Den jordbrukare som valts ut för kontroll på plats.

ii)

Närvarande personer.

iii)

Om besöket var anmält i förväg till jordbrukaren och, i så fall, hur lång tid i förväg.

b)

En del där det särskilt redogörs för hur efterlevnaden av varje enskild rättsakt och norm har kontrollerats, med bland annat följande uppgifter:

i)

De krav och normer som kontrollerades på plats.

ii)

Kontrollernas utformning och omfattning.

iii)

Resultaten.

iv)

De rättsakter och normer som överträtts.

c)

En utvärderingsdel där man för varje enskild rättsakt eller norm gör en bedömning av överträdelsens omfattning på grundval av dess allvar, omfattning, varaktighet och upprepning i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1782/2003, med uppgift om alla faktorer som kan tänkas öka eller minska den minskning som skall tillämpas.

I rapporten skall särskilt anges om de bestämmelser som gäller för kravet eller normen i fråga lämnar utrymme för beslut om att inte gå vidare med den konstaterade överträdelsen. Samma sak skall gälla om en medlemsstat beviljar en viss tid för jordbrukarna att införa en ny norm enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (19) eller en viss tidsfrist för unga jordbrukare att följa de minimikrav som avses i artikel 4.2 i kommissionens förordning (EG) nr 445/2002 av den 26 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (20).

2.   Jordbrukaren skall underrättas om alla överträdelser som konstaterats.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i den lagstiftning som gäller för kraven och normerna i fråga skall kontrollrapporten färdigställas inom en månad efter kontrollen på plats. Denna period får dock förlängas till tre månader om så är motiverat, särskilt om en kemisk eller fysikalisk analys kräver detta.

I de fall den behöriga kontrollmyndigheten inte är utbetalningsstället, skall rapporten skickas till utbetalningsstället inom en månad efter att den har färdigställts.

AVDELNING IV

BERÄKNINGSGRUND FÖR STÖD, MINSKNING OCH UTESLUTNING

KAPITEL I

IAKTTAGELSER BETRÄFFANDE STÖDKRITERIERNA

Avsnitt I

Systemet med samlat gårdsstöd och andra arealrelaterade stödsystem

Artikel 49

Allmänna principer

1.   I detta avsnitt skall åtskillnad göras mellan följande odlingsgrupper:

a)

Arealer som deklarerats för systemet med samlat gårdsstöd och som, beroende på omständigheterna, uppfyller de särskilda villkor som gäller för varje enskild areal.

b)

Arealer för vilka en annan stödsats tillämpas.

c)

Uttagna arealer som deklarerats inom ramen för stödsystem enligt avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 och, i förekommande fall, uttagna arealer för vilka en annan stödsats tillämpas.

d)

Grovfoderarealer som deklarerats för det ändamål som avses i artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003.

e)

Andra grovfoderarealer än betesmark och arealer som används för produktion av jordbruksgrödor i den mening som avses i artikel 132.3 b i förordning (EG) nr 1782/2003, som deklarerats för det ändamål som avses i den artikeln.

f)

Betesmark i enlighet med artikel 132.3 c i förordning (EG) nr 1782/2003 som deklarerats för det ändamål som avses i den artikeln.

Genom avvikelse från b skall man vid tillämpning av a utgå från genomsnittsvärdet av de olika stödrättigheter som gäller för respektive deklarerad areal.

2.   Om den areal som fastställs inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd är mindre än den deklarerade arealen, skall följande gälla för att avgöra vilka stödrättigheter som skall återgå till den nationella reserven i enlighet med artikel 45.1 och artikel 42.8 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003:

a)

Det är den fastställda arealen som skall beaktas, och man skall börja med de stödrättigheter som har högst värde.

b)

Stödrättigheterna skall tillordnas arealen i fallande ordning, dvs. först stödrättigheterna med högst värde, sedan näst högsta värde osv.

Vid tillämpning av detta stycke skall arealuttagsrättigheter och andra stödrättigheter behandlas var för sig.

3.   Om en och samma areal ligger till grund för stödansökningar inom ramen för flera arealrelaterade stödsystem, skall arealen beaktas särskilt för vart och ett av de berörda stödsystemen.

Artikel 50

Beräkningsgrund för deklarerade arealer

1.   När det gäller stödansökningar inom ramen för arealrelaterade stödsystem, utom i fråga om stärkelsepotatis och utsäde enligt kapitlen 6 respektive 9 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003, skall den deklarerade arealen användas för beräkning av stödet, om det konstateras att den faktiskt fastställda arealen för en viss odlingsgrupp är större än den deklarerade arealen.

2.   Om de deklarerade stödrättigheterna och den deklarerade arealen i ansökan om samlat gårdsstöd inte stämmer överens, skall den mindre arealen läggas till grund för stödets beräkning, utan att detta påverkar en eventuell minskning av eller uteslutning från stöd till följd av fastställandet av faktisk areal i enlighet med artiklarna 51 och 53.

3.   När det gäller stödansökningar inom ramen för arealrelaterade stödsystem, utom i fråga om stärkelsepotatis och utsäde enligt kapitlen 6 respektive 9 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003, skall den för den relevanta odlingsgruppen fastställda arealen läggas till grund för stödets beräkning, om den areal som deklareras i en samlad ansökan är större än den för odlingsgruppen fastställda arealen, utan att detta påverkar en eventuell minskning av eller uteslutning från stöd i enlighet med artiklarna 51 och 53.

4.   Vid ansökningar om samlat gårdsstöd skall följande gälla för arealuttagsrättigheter vid tillämpningen av definitionen fastställd areal enligt i artikel 2.22, utan att detta påverkar en eventuell minskning av eller uteslutning från stöd i enlighet med artiklarna 51 och 53:

a)

Om en jordbrukare inte deklarerar hela sin areal för användning av uttagsrättigheter men samtidigt deklarerar en motsvarande areal för användning av andra rättigheter, skall den arealen anses ha deklarerats som uttagen areal och ej fastställd för den odlingsgrupp som avses i artikel 49.1 a.

b)

Om det konstateras att en areal som deklarerats som uttagen areal inte är uttagen, skall den arealen anses vara ej fastställd.

5.   Om en areal har deklarerats för särskilt kvalitetsbidrag för durumvete enligt artikel 72 i förordning (EG) nr 1782/2003 och för tillägg och särskilt stöd för durumvete enligt artikel 105 i den förordningen, och det föreligger en skillnad mellan den minsta kvantitet certifierat utsäde som fastställts av medlemsstaten och den faktiskt använda kvantiteten, skall arealen bestämmas genom att den totala kvantitet certifierat utsäde för vilken bevis på användning har lämnats av jordbrukaren divideras med den minsta kvantitet certifierat utsäde per hektar som medlemsstaten har fastställt i den berörda produktionszonen.

6.   Den stödberättigande maximiarealen för jordbrukare som ansöker om arealstöd för jordbruksgrödor enligt kapitel 10 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 skall beräknas på grundval av den fastställda uttagna arealen och proportionellt i förhållande till varje berörd gröda. Stöd till producenter av jordbruksgrödor skall för den fastställda uttagna arealen dock minskas till den nivå som motsvarar den areal som skulle behövas för att producera 92 ton spannmål, i enlighet med artikel 107.7 i förordning (EG) nr 1782/2003.

7.   Om en jordbrukare på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 72 inte har kunnat fullgöra sina åtaganden, skall han behålla rätten till stöd för den stödberättigande arealen vid tidpunkten då den händelse som utgör force majeure eller de exceptionella omständigheterna inträffade.

Artikel 51

Minskning och uteslutning vid för hög deklaration

1.   Om, i fråga om en odlingsgrupp, den deklarerade arealen för ett arealrelaterat stödsystem, utom de för stärkelsepotatis och utsäde enligt artiklarna 93 respektive 99 i förordning (EG) nr 1782/2003, överskrider den fastställda arealen enligt artikel 50.3–50.5 i den här förordningen, skall stödet beräknas på grundval av den fastställda arealen, minskad med två gånger den konstaterade skillnaden, om denna skillnad utgör mer än 3 % eller två hektar, dock högst 20 % av den fastställda arealen.

Om skillnaden utgör mer än 20 % av den fastställda arealen, skall det inte beviljas något arealrelaterat stöd för den berörda odlingsgruppen.

2.   Om, i fråga om den totala fastställda areal som omfattas av den samlade ansökan, utom för stärkelsepotatis och utsäde enligt artiklarna 93 respektive 99 i förordning (EG) nr 1782/2003, den deklarerade arealen överskrider den fastställda arealen enligt artikel 50.3–50.5 i den här förordningen, skall det stöd som jordbrukaren enligt artikel 50.3–50.5 i den här förordningen skulle ha varit berättigad till enligt dessa stödsystem avslås för kalenderåret i fråga.

Om skillnaden överstiger 50 %, skall jordbrukaren återigen uteslutas från stöd upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts enligt artikel 50.3–50.5. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt de stödsystem som avses i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003, som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då oegentligheterna konstaterades. Om beloppet inte kan räknas av till fullo mot de stödutbetalningarna skall återstoden annulleras.

3.   Vid tillämpning av den här artikeln skall en jordbrukare som ansöker om stöd för energigrödor enligt artikel 88 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller deklarerar skiften som uttagen mark i enlighet med artikel 55 b eller artikel 107.3 första strecksatsen i den förordningen, men inte levererar den erforderliga kvantiteten av en viss råvara, anses ha underlåtit att fullgöra sin skyldighet beträffande skiften avsedda för energiändamål eller markuttag, på en areal som beräknas genom att arealen av den mark han odlar och använder för produktion av råvaror multipliceras med det procentuella underskottet i leveranser av den råvaran.

Artikel 52

Minskning i ansökningar om stöd för stärkelsepotatis och utsäde

1.   Om det visar sig att den odlade arealen är mer än 10 % mindre än den areal som deklarerats för stöd för stärkelsepotatis enligt kapitel 6 i förordning (EG) nr 1782/2003, skall det stöd som skall betalas minskas med två gånger den konstaterade skillnaden.

2.   Om det visar sig att den odlade arealen är mer än 10 % högre än den areal som deklarerats för stöd för utsäde enligt kapitel 9 i förordning (EG) nr 1782/2003, skall det stöd som skall betalas minskas med två gånger den konstaterade skillnaden.

3.   Om det visar sig att jordbrukaren avsiktligt har begått de oegentligheter som avses i punkterna 1 och 2 skall utbetalning av hela det stödbelopp som avses i de punkterna avslås.

Jordbrukaren skall i detta fall återigen uteslutas från stöd upp till detta belopp. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt de stödsystem som avses i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003, som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då oegentligheterna konstaterades. Om beloppet inte kan räknas av till fullo mot de stödutbetalningarna skall återstoden annulleras.

Artikel 53

Avsiktligt höga deklarationer

Om skillnaden mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen enligt artikel 50.3, artikel 50.4 b och artikel 50.5 beror på avsiktliga oegentligheter, skall det stöd som jordbrukaren enligt artikel 50.3, artikel 50.4 b och artikel 50.5 skulle ha varit berättigad till enligt det berörda stödsystemet inte beviljas för kalenderåret i fråga.

Om skillnaden överstiger 20 % av den fastställda arealen, skall jordbrukaren återigen uteslutas från stöd upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den areal som fastställts enligt artikel 50.3, artikel 50.4 b och artikel 50.5. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt de stödsystem som avses i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003, som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då oegentligheterna konstaterades. Om beloppet inte kan räknas av till fullo mot de stödutbetalningarna skall återstoden annulleras.

Artikel 54

Minskning och uteslutning vid ansökningar om stöd för utsäde

1.   Om det visar sig att utsäde som omfattas av en stödansökan inte har saluförts för sådd i den mening som avses i artikel 31 b iii, skall det stöd som betalas för den berörda arten, efter eventuell minskning i enlighet med artikel 52, minskas med 50 % om den ej saluförda kvantiteten uppgår till mer än 2 % men högst 5 % av den kvantitet som omfattas av stödansökan. Om den ej saluförda kvantiteten överstiger 5 % skall inget stöd för utsäde beviljas för det berörda regleringsåret.

2.   Om det visar sig att stöd har sökts för icke officiellt certifierat utsäde eller för utsäde som inte har skördats i den berörda medlemsstaten under det kalenderår då det regleringsår för vilket stödet fastställts börjar, skall inget stöd beviljas för det aktuella regleringsåret eller för det påföljande regleringsåret.

Artikel 55

Beräkning av grovfoderarealer för bidrag enligt artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003

1.   Artiklarna 50.1, 50.3 och 51.1 samt artikel 53 skall tillämpas vid beräkningen av grovfoderareal för beviljande av stöd enligt artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Om en skillnad på mer än 50 % konstateras mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen enligt artikel 50.3 skall jordbrukaren, inom ramen för de stödansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då oegentligheterna konstaterades, återigen uteslutas för en grovfoderareal som motsvarar skillnaden mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen. Om den areal som skall uteslutas inte kan räknas av till fullo inom perioden skall återstoden annulleras.

3.   Minskning och uteslutning enligt punkterna 1 och 2 skall dock bara tillämpas om den deklarerade arealen har eller skulle ha medfört ett högre stöd.

Artikel 56

Beräkning av grovfoderarealer för extensifieringsstöd enligt artikel 132 i förordning (EG) nr 1782/2003

1.   Extensifieringsstöd enligt artikel 132 i förordning (EG) nr 1782/2003 får inte beviljas för ett större antal djur än det för vilket de bidrag som avses i artikel 131 i den förordningen kan betalas ut, efter tillämpning av artikel 55 i den här förordningen.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, skall den berörda grovfoderarealen fastställas i enlighet med artikel 50.

Om djurtäthetstaket inte överskrids för den på detta sätt fastställda arealen, skall den fastställda arealen tjäna som beräkningsgrund för extensifieringsstödet.

Om taket överskrids skall det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till efter stödansökningar enligt de stödsystem som anges i artikel 131 i förordning (EG) nr 1782/2003 som lämnats in under det berörda kalenderåret, minskas med 50 % av det belopp som jordbrukaren har fått eller annars skulle ha fått som extensifieringsstöd.

3.   Om skillnaden mellan den deklarerade arealen och den fastställda arealen beror på avsiktliga oegentligheter och om djurtäthetstaket har överskridits i förhållande till den fastställda arealen, skall det totala stödbelopp som avses i punkt 2 inte beviljas. I detta fall skall artikel 53 andra stycket tillämpas.

Avsnitt II

Djurbidrag

Artikel 57

Beräkningsgrund

1.   Om en individuell gräns eller ett individuellt tak är tillämpligt, skall det antalet djur som anges i stödansökan minskas till det antal som har fastställts som gräns eller tak för den berörda jordbrukaren.

2.   Stöd får under inga omständigheter beviljas för ett större antal djur än vad som anges i stödansökan.

3.   Om det antal djur som deklarerats i stödansökan överstiger det antal som fastställts vid administrativa kontroller eller kontroller på plats, skall stödet beräknas på grundval av antalet djur som fastställts, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 59 och 60.

Om en jordbrukare på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 72 inte har kunnat fullgöra sitt djurhållningsåtagande, skall han behålla rätten till stöd för antalet stödberättigande djur vid tidpunkten då den händelse som utgör force majeure eller de exceptionella omständigheterna inträffade.

4.   Om det konstateras oegentligheter i samband med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur, skall följande gälla:

a)

Ett nötkreatur som förlorat ett av de två öronmärkena skall anses vara fastställt, förutsatt att det säkert kan identifieras på annat sätt i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

b)

Om de konstaterade oegentligheterna avser felaktiga registeruppgifter eller djurpass, skall det berörda djuret anses som ej fastställt endast om felen konstateras vid minst två kontroller under loppet av 24 månader. I alla andra fall skall de berörda djuren anses som ej fastställda efter den första iakttagelsen.

Artikel 19 skall tillämpas på uppgifter i och anmälningar till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

Artikel 58

Ersättande av djur

1.   Nötkreatur som finns på jordbruksföretaget skall betraktas som fastställda djur endast om de är identifierade i stödansökan. Utan att rätten till det sökta stödet förloras kan emellertid under djurhållningsperioden am- och dikor eller kvigor, som omfattas av en stödansökan enligt artikel 125 eller artikel 129 i förordning (EG) nr 1782/2003, samt mjölkkor, som omfattas av en stödansökan enligt artikel 132.4 i den förordningen ersättas, med de begränsningar som anges i dessa artiklar.

2.   Ersättande av djur enligt punkt 1, skall ske inom 20 dagar efter den händelse som gjorde ersättandet nödvändigt, och en uppgift om detta skall föras in i registret senast tre dagar efter det att djuren ersattes. Den behöriga myndighet som stödansökan lämnades in till skall informeras inom sju arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Om en medlemsstat utnyttjar möjligheterna i artikel 16.3 andra stycket får den medlemsstaten föreskriva att anmälan till databasen för nötkreatur om att ett djur har lämnat jordbruksföretaget och att ett annat djur har kommit till jordbruksföretaget inom de tidsfrister som föreskrivs i första stycket får ersätta den information som skall skickas till de behöriga myndigheterna.

3.   Om en jordbrukare ansöker om stöd för både tackor och getter, och om det utbetalade stödet är lika stort för båda, får en tacka bytas ut mot en get och en get mot en tacka. Tackor och getter för vilka stöd söks i enlighet med artikel 113 i förordning (EG) nr 1782/2003 får bytas ut under djurhållningsperioden inom de gränser som anges i den artikeln utan att rätten till det sökta stödet går förlorad.

4.   Utbyte av djur enligt punkt 3, skall ske inom 10 dagar efter den händelse som gjorde bytet nödvändigt, och en uppgift om detta skall föras in i registret senast tre dagar efter det att djuren byttes ut. Den behöriga myndighet som stödansökan lämnades in till skall informeras inom fem arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

Artikel 59

Minskning och uteslutning avseende nötkreatur för vilka bidrag har sökts

1.   Om det i fråga om en stödansökan enligt stödsystem för nötkreatur konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal som fastställts enligt artikel 57.3, skall det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt dessa stödsystem för den berörda bidragsperioden minskas med den procentsats som skall fastställas i enlighet med punkt 3, om inte mer än tre djur berörs av oegentligheterna.

2.   Om oegentligheterna berör fler än tre djur, skall det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt de stödsystem som avses i punkt 1 för den berörda bidragsperioden minskas med

a)

den procentsats som skall fastställas i enlighet med punkt 3, om denna inte är större än 10 %, eller

b)

två gånger den procentsats som skall fastställas i enlighet med punkt 3, om denna är större än 10 %, dock högst 20 %.

Om den procentsats som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 20 %, skall det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt artikel 57.3 avslås enligt dessa stödsystem för den berörda bidragsperioden.

Om procentsatsen som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 50 %, skall jordbrukaren dessutom återigen uteslutas från stöd upp till ett belopp motsvarande skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs i enlighet med artikel 57.3. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt stödsystemet för nötkreatur som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då konstaterandet gjordes. Om beloppet inte kan räknas av till fullo mot de stödutbetalningarna skall återstoden annulleras.

3.   Vid beräkningen av de procentsatser som avses i punkterna 1 och 2, skall de nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag enligt stödsystemen för nötkreatur och för vilka oegentligheter har konstaterats divideras med alla fastställda nötkreatur för den berörda bidragsperioden.

4.   Om skillnaden mellan antalet deklarerade djur och antalet fastställda djur enligt artikel 57.3 beror på avsiktliga oegentligheter, skall det stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt artikel 57.3 avslås enligt stödsystemet för nötkreatur eller de berörda stödsystemen under den aktuella bidragsperioden.

Om skillnaden som fastställts i enlighet med punkt 3 överstiger 20 %, skall jordbrukaren återigen uteslutas från stöd upp till ett belopp motsvarande skillnaden mellan antalet deklarerade djur och det antal djur som fastställs i enlighet med artikel 57.3. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt stödsystemet för nötkreatur som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då konstaterandet gjordes. Om beloppet inte kan räknas av till fullo mot de stödutbetalningarna skall återstoden annulleras.

Artikel 60

Minskning och uteslutning avseende tackor eller getter för vilka bidrag har sökts

1.   Om det i fråga om en stödansökan enligt stödsystemet för får och getter konstateras en skillnad enligt artikel 57.3, skall artikel 59.2, 59.3 och 59.4 gälla i tillämpliga delar från och med det första djur för vilket oegentligheterna konstateras.

2.   Om det fastställs att en fårproducent som saluför fårmjölk och fårmjölksprodukter inte angivit detta i sin bidragsansökan skall det stöd han är berättigad till minskas till det bidrag som betalas ut till fårproducenter som saluför fårmjölk och fårmjölksprodukter, minus skillnaden mellan detta belopp och det fulla beloppet för tackbidraget.

3.   Om det i samband med en ansökan om tilläggsbidrag fastställs att mindre än 50 % av den areal på jordbruksföretaget som används för jordbruk ligger i sådana områden som avses i artikel 114.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 får tilläggsbidraget inte betalas ut, och tack- och getbidraget skall minskas med 50 % av tilläggsbidraget.

4.   Om det fastställs att den procentandel av arealen på jordbruksföretaget som används för jordbruk och som ligger i sådana områden som anges i förteckningen i bilaga I till förordning (EG) nr 2550/2001 är lägre än 50 % får getbidraget inte betalas ut.

5.   Om det fastställs att en producent som tillämpar växling av betesområde och som lämnar in en ansökan om tilläggsbidrag inte har haft 90 % av sina djur på bete i minst 90 dagar i ett sådant område som avses i artikel 114.2 b i förordning (EG) nr 1782/2003, får tilläggsbidraget inte betalas ut, och får- eller getbidraget skall minskas med 50 % av tilläggsbidraget.

6.   Om det visar sig vara avsiktliga överträdelser som ligger bakom de oegentligheter som avses i punkterna 2, 3, 4 och 5 skall en utbetalning av det totala stödbeloppet enligt dessa punkter avslås.

Jordbrukaren skall i detta fall återigen uteslutas från stöd upp till detta belopp. Detta belopp skall räknas av mot stödutbetalningar enligt stödsystemet för får och getter som jordbrukaren har rätt till i samband med ansökningar som han lämnar in under de tre kalenderår som följer efter det kalenderår då konstaterandet gjordes.

7.   När jordbrukare håller både tackor och getter med samma bidragsnivå och kontroller på plats visar en skillnad i sammansättningen av besättningen i fråga om antal djur per art skall djuren anses tillhöra samma grupp.

Artikel 61

Naturliga omständigheter

Om jordbrukaren på grund av naturliga omständigheter som drabbat besättningen eller flocken inte kan fullfölja sitt åtagande att hålla de djur som omfattas av bidragsansökan under hela djurhållningsperioden, skall minskningar och uteslutningar enligt artiklarna 59 och 60 inte tillämpas, förutsatt att jordbrukaren skriftligen har underrättat den behöriga myndigheten inom 10 arbetsdagar från det att han konstaterade minskningen av antalet djur.

Utan att det påverkar tillämpningen av de faktiska omständigheter som måste beaktas i enskilda fall, kan den behöriga myndigheten godkänna särskilt följande naturliga omständigheter som en besättning eller flock kan drabbas av:

a)

Att djur dör på grund av sjukdom.

b)

Att djur dör på grund av olyckor för vilka jordbrukaren inte kan ställas till ansvar.

Artikel 62

Felaktiga intyg och uppgifter från slakterier

Beträffande uppgifter eller intyg om slaktbidrag som utfärdas av slakterier enligt artikel 35 i förordning (EG) nr 2342/1999, skall den berörda medlemsstaten tillämpa lämpliga nationella påföljder om det konstateras att ett slakteri genom allvarlig försummelse eller med avsikt lämnar felaktiga uppgifter eller utfärdar falska intyg. Om sådana oegentligheter konstateras en andra gång, skall slakteriet under minst ett år fråntas rätten att lämna sådana uppgifter och utfärda sådana intyg som kan användas för bidragsändamål.

Artikel 63

Iakttagelser beträffande ytterligare betalningar

Beträffande ytterligare betalningar enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall medlemsstaterna utfärda föreskrifter om minskningar och uteslutningar som i huvudsak skall motsvara de föreskrifter som anges i denna avdelning.

Avsnitt III

Mjölkbidrag och ytterligare betalningar

Artikel 64

Mjölkbidrag och ytterligare betalningar

När det gäller iakttagelser i samband med stödansökningar om mjölkbidrag och ytterligare betalningar skall artikel 50, artikel 51.1 och artikel 53 gälla på så sätt att areal tolkas som individuell referenskvantitet och fastställd areal tolkas som fastställd individuell referenskvantitet.

Om den berörda personen i det fall som avses i artikel 30 i förordning 2237/2003 inte återupptar produktionen innan tidsfristen för ansökan löper ut, skall den individuella referenskvantiteten anses vara noll. I detta fall skall den berörda personens stödansökan för det aktuella året avslås. Ett belopp som motsvarar det belopp som begärs i den avslagna ansökan skall räknas av mot stödutbetalningar enligt de stödsystem som avses i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 och som personen är berättigad till i samband med ansökningar som han lämnar in under det kalenderår som följer efter det kalenderår då konstaterandet gjordes.

KAPITEL II

IAKTTAGELSER I SAMBAND MED TVÄRVILLKOR

Artikel 65

Allmänna principer och definitioner

1.   Vid tillämpning av detta kapitel skall bestämmelserna i artikel 41 gälla.

2.   Vid tillämpningen av artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall en åtgärd eller en försummelse direkt anses bero på den enskilde jordbrukare som själv begick överträdelsen och som vid den tidpunkt då överträdelsen i fråga konstaterades ansvarade för jordbruksföretaget, arealen, produktionsenheten eller djuret i fråga. Om jordbruksföretaget, arealen, produktionsenheten eller djuret i fråga överfördes till en jordbrukare efter det att överträdelsen hade börjat, skall även den övertagande parten hållas ansvarig för att han fortsatte överträdelsen, förutsatt att han rimligtvis kunde ha upptäckt och åtgärdat överträdelsen.

3.   Om mer än ett utbetalningsställe ansvarar för förvaltningen av de olika systemen för direktstöd enligt definitionen i artikel 2 d i förordning (EG) nr 1782/2003, skall medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att se till att bestämmelserna i detta kapitel följs, särskilt att en och samma minskningssats skall tillämpas för alla direktstöd som jordbrukaren ansöker om.

4.   Överträdelser skall anses konstaterade om de upptäcks i samband med någon typ av kontroller som utförs i enlighet med den här förordningen eller efter att ha meddelats den behöriga kontrollmyndigheten på något sätt.

Artikel 66

Minskning vid försummelse

1.   Om en överträdelse beror på jordbrukarens försummelse skall det, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 71, göras en minskning av det totala belopp i direktstöd, enligt definitionen i artikel 2 d i förordning (EG) nr 1782/2003, som har beviljats eller som skall beviljas jordbrukaren i fråga efter stödansökningar som han har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då konstaterandet gjordes. Minskningen skall i allmänhet vara 3 % av det totalbeloppet.

Utbetalningsstället får på grundval av den bedömning som den behöriga kontrollmyndigheten skall lämna i kontrollrapporten enligt artikel 48.1 c besluta att antingen minska den procentsatsen till 1 % eller öka den till 5 % av totalbeloppet eller, i de fall som avses i artikel 48.1 c andra stycket, inte tillämpa några minskningar alls.

2.   Om det konstateras fler än ett fall av överträdelse av olika rättsakter eller normer i samma tvärvillkorsområde skall de fallen betraktas som en enda överträdelse i samband med fastställandet av minskningen enligt punkt 1.

3.   Om det konstateras fler än en överträdelse för olika tvärvillkorsområden, skall det förfarande för att fastställa minskningen som anges i punkt 1 tillämpas för var och en av de överträdelserna. De resulterande procentsatserna för minskningarna skall adderas. Minskningen får dock högst uppgå till 5 % av det totalbelopp som avses i punkt 1.

4.   Om upprepade fall av överträdelser konstateras skall den procentsats som fastställs enligt punkt 1 för den första överträdelsen multipliceras med tre för den första upprepningen, utan att det påverkar fall av avsiktlig överträdelse enligt artikel 67. Om procentsatsen fastställts i enlighet med punkt 2 skall utbetalningsstället fastställa den procentsats som skulle ha tillämpats på den första överträdelsen av kravet eller normen i fråga.

Vid ytterligare upprepningar skall resultatet av den minskning som fastställts för den föregående upprepade överträdelsen multipliceras med tre varje gång. Minskningen får dock högst uppgå till 15 % av det totalbelopp som avses i punkt 1.

När den högsta procentsatsen 15 % har uppnåtts skall den behöriga myndigheten informera den berörda jordbrukaren om att om samma överträdelse konstateras igen, kommer det att anses att han har handlat avsiktligt i den mening som avses i artikel 67. Om en ytterligare överträdelse konstateras därefter skall procentsatsen för minskningen fastställas genom att resultatet av den tidigare multiplikationen, i förekommande fall, före tillämpning av begränsningen på 15 % enligt andra stycket sista meningen, multipliceras med tre.

Artikel 67

Minskning och uteslutning vid avsiktlig överträdelse

1.   Om jordbrukaren har begått den konstaterade överträdelsen med avsikt skall minskningen av det totalbelopp som avses i artikel 66.1 första stycket i allmänhet vara 20 % av det totalbeloppet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 71.

Utbetalningsstället får dock på grundval av den bedömning som den behöriga kontrollmyndigheten skall lämna i kontrollrapporten enligt artikel 48.1 c besluta att minska den procentsatsen till lägst 15 % eller, i lämpliga fall, öka den upp till 100 % av det totalbeloppet.

2.   Om den avsiktliga överträdelsen rör ett särskilt stödsystem skall jordbrukaren uteslutas från det stödsystemet för kalenderåret i fråga.

Om det konstateras avsiktliga överträdelser av extrem karaktär när det gäller omfattning, allvar, varaktighet eller upprepning skall jordbrukaren dessutom uteslutas från stödsystemet i fråga under det följande kalenderåret.

KAPITEL III

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 68

Undantag från tillämpningen av minskning och uteslutning

1.   Minskningar och uteslutningar enligt kapitel I skall inte tillämpas, om jordbrukaren har lämnat sakligt riktiga uppgifter eller om han på annat sätt kan visa att han inte har gjort något fel.

2.   Minskningar och uteslutningar enligt kapitel I skall inte heller tillämpas för de delar av stödansökan för vilka jordbrukaren skriftligen informerar den behöriga myndigheten om att ansökan är felaktig eller har blivit felaktig sedan den lämnades in, under förutsättning att jordbrukaren inte har informerats om den behöriga myndighetens avsikt att genomföra en kontroll på plats och att myndigheten inte redan har informerat jordbrukaren om att oegentligheter förekommer i ansökan.

Jordbrukarens meddelande enligt första stycket skall innebära att stödansökan anpassas till den faktiska situationen.

Artikel 69

Ändringar och justeringar av uppgifter i databasen för nötkreatur

För nötkreatur som omfattas av en ansökan om djurbidrag skall artikel 68 tillämpas på fel och ofullständigheter i uppgifter i databasen för nötkreatur från den tidpunkt då stödansökan lämnas in.

När det gäller nötkreatur som inte omfattas av en ansökan om djurbidrag skall samma sak gälla för minskningar och uteslutningar enligt kapitel II i denna avdelning.

AVDELNING V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 70

Lägsta utbetalningar

Medlemsstaterna får besluta att inte bevilja stöd, om beloppet för en enskild stödansökan inte överstiger 100 euro.

Artikel 71

Kumulerade minskningar

1.   Om en överträdelse även utgör en oegentlighet och därmed är av betydelse när det gäller tillämpningen av minskningar eller uteslutningar enligt både kapitel I och kapitel II i avdelning IV skall

a)

minskningar eller uteslutningar enligt kapitel I i avdelning IV tillämpas för stödsystemen i fråga,

b)

minskningar och uteslutningar enligt kapitel II i avdelning IV tillämpas för det totalbelopp som skall betalas ut enligt systemet med samlat gårdsstöd och enligt alla andra stödsystem som inte omfattas av minskningar eller uteslutningar enligt punkt a.

2.   Om olika minskningar skall göras till följd av modulering, överträdelser och oegentligheter skall den behöriga myndigheten i tillämpliga fall efter tillämpning av punkt 1 beräkna minskningarna på följande sätt:

a)

I första hand skall minskningar enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003 tillämpas.

b)

I andra hand skall det resulterande stödbelopp som jordbrukaren skulle ha rätt till minskas genom de minskningar som föreskrivs i kapitel I i avdelning IV i denna förordning.

c)

I tredje hand skall det resulterande beloppet ligga till grund för beräkningen av eventuella minskningar som skall göras på grund av för sent inlämnade ansökningar enligt artikel 21 i denna förordning.

d)

I fjärde hand skall det resulterande beloppet minskas med eventuella minskningar som föreskrivs i kapitel II i avdelning IV i denna förordning.

3.   Om inte annat sägs i artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 2988/95 (21), skall minskningar och uteslutningar enligt den här förordningen inte påverka tillämpningen av ytterligare påföljder enligt andra bestämmelser i gemenskapslagstiftning eller i nationell rätt.

Artikel 72

Force majeure och exceptionella omständigheter

Fall av force majeure och exceptionella omständigheter i den mening som avses i artikel 40.4 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall, tillsammans med för den behöriga myndigheten tillfredsställande bevismaterial, skriftligen anmälas till myndigheten inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då jordbrukaren är i stånd att göra detta.

Artikel 73

Återvinning av felaktigt utbetalda belopp

1.   Om en felaktig utbetalning har gjorts, skall jordbrukaren betala tillbaka beloppet i fråga jämte ränta, beräknad i enlighet med punkt 3.

2.   Medlemsstaterna får besluta att en felaktig utbetalning skall återvinnas genom att motsvarande belopp dras av från förskott eller utbetalningar enligt de stödsystem som anges i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 och som görs till jordbrukaren efter beslutet om återvinning. Jordbrukaren får dock göra återbetalningen utan att invänta avdraget.

3.   Räntan skall beräknas på grundval av den tid som förflyter från det att jordbrukaren underrättas om återbetalningsskyldigheten till dess återbetalningen eller avdraget görs.

Den räntesats som skall tillämpas skall beräknas enligt nationell rätt men får inte vara lägre än den räntesats som tillämpas när belopp återvinns enligt nationell rätt.

4.   Den skyldighet att betala tillbaka som avses i punkt 1 skall inte gälla, om den behöriga myndigheten eller någon annan myndighet gjorde utbetalningen av misstag och det inte är rimligt att anta att felet hade upptäckts av jordbrukaren.

Om felet kan hänföras till faktiska omständigheter som är av betydelse för beräkningen av utbetalningen i fråga, skall emellertid första stycket endast tillämpas om beslutet om återbetalning inte har meddelats inom tolv månader efter utbetalningen.

5.   Den skyldighet att betala tillbaka som avses i punkt 1 skall inte gälla, om mer än tio år förflutit från det att stödets betalades ut till dess att den behöriga myndigheten skickar sin första underrättelse till stödmottagaren om att beloppet är felaktigt utbetalt.

Perioden enligt första stycket skall begränsas till fyra år, om mottagaren handlat i god tro.

6.   För belopp som skall återvinnas som en följd av minskningar och uteslutningar enligt artikel 21 och avdelning IV skall alltid en preskriptionstid av fyra år gälla.

7.   Punkterna 4 och 5 skall inte tillämpas på förskott.

8.   Medlemsstaterna kan besluta att inte återvinna belopp som utan ränta uppgår till 100 euro eller mindre per jordbruksföretag och bidragsperiod, förutsatt att den nationella lagstiftningen föreskriver att återbetalning inte skall ske i sådana fall.

Skall räntebelopp återvinnas oberoende av felaktigt utbetalda belopp kan medlemsstaterna på samma villkor besluta att inte återvinna räntebelopp på 50 euro eller mindre.

Artikel 74

Överlåtelse av jordbruksföretag

1.   I denna artikel avses med

a)

överlåtelse av ett jordbruksföretag: försäljning, utarrendering eller någon annan liknande överlåtelse av de berörda produktionsenheterna,

b)

överlåtande part: den jordbrukare vars jordbruksföretag överlåts till en annan jordbrukare,

c)

övertagande part: den jordbrukare som jordbruksföretaget överlåts till.

2.   Om ett jordbruksföretag i sin helhet överlåts av en jordbrukare till en annan jordbrukare efter att en stödansökan har lämnats in men innan alla villkor för att bevilja stödet har uppfyllts, skall inget stöd beviljas den överlåtande parten för jordbruksföretaget i fråga.

3.   Det stöd som den överlåtande parten har ansökt om skall beviljas den övertagande parten om

a)

den övertagande parten inom en av medlemsstaterna fastställd period efter det att överlåtelsen ägt rum informerar den behöriga myndigheten om överlåtelsen och begär att stödet betalas ut,

b)

den övertagande parten företer alla bevis som begärs av den behöriga myndigheten,

c)

alla villkor för att bevilja stödet är uppfyllda när det gäller det överlåtna jordbruksföretaget,

4.   När den övertagande parten har informerat den behöriga myndigheten och begärt att stödet betalas ut enligt punkt 3 a skall

a)

den överlåtande partens alla juridiska rättigheter och skyldigheter gentemot den behöriga myndigheten som uppkommit genom stödansökan överföras till den övertagande parten,

b)

alla de åtgärder som måste vidtas för att stödet skall beviljas och alla uppgifter som lämnats av den överlåtande parten före överlåtelsen vid tillämpningen av de relevanta gemenskapsreglerna anses vara vidtagna eller lämnade av den övertagande parten,

c)

det jordbruksföretag som överlåtits skall i tillämpliga fall betraktas som ett självständigt jordbruksföretag när det gäller regleringsåret eller bidragsperioden i fråga.

5.   Om en stödansökan lämnas in sedan nödvändiga åtgärder vidtagits för att stödet skall beviljas, och ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet från en jordbrukare till en annan jordbrukare efter det att åtgärder har börjat vidtas men innan alla villkor för beviljande av stödet har uppfyllts, får stödet beviljas den övertagande parten om villkoren i punkterna 3 a och 3 b är uppfyllda. I detta fall skall punkt 4 b tillämpas.

6.   Medlemsstater får om det är lämpligt besluta att bevilja stödet till den överlåtande parten. I sådana fall skall

a)

inget stöd beviljas den övertagande parten,

b)

medlemsstaterna i tillämpliga delar säkerställa en tillämpning av kraven i punkterna 2–5.

7.   Om ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet från en jordbrukare till en annan jordbrukare under den period som anges i artikel 44.3 i förordning (EG) nr 1782/2003, får den övertagande parten använda skiftena i fråga för att lämna in en ansökan om stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd.

Artikel 75

Ytterligare åtgärder och ömsesidig hjälp mellan medlemsstater

1.   Medlemsstaterna skall vidta alla [ytterligare] åtgärder som är nödvändiga för en korrekt tillämpning av det integrerade systemet och skall ge varandra den ömsesidiga hjälp som är nödvändig för de kontroller som krävs enligt denna förordning. I detta avseende får medlemsstaterna, om denna förordning inte innehåller bestämmelser om tillämpliga minskningar och uteslutningar, införa lämpliga nationella påföljder för producenter eller andra marknadsaktörer, t.ex. slakterier eller organisationer som är delaktiga i förfarandet för att bevilja stöd, för att se till att kontrollkraven uppfylls, exempelvis när det gäller jordbruksföretagets djurregister eller skyldigheten att anmäla vissa uppgifter.

2.   Medlemsstaterna skall bistå varandra för att säkerställa effektiva kontroller och för att säkerställa att inlämnade dokument är äkta och att lämnade uppgifter är korrekta.

Artikel 76

Meddelanden

1.   Medlemsstaterna skall för det samlade gårdsstödet och andra arealrelaterade stödsystem senast den 31 mars varje år och för djurbidrag senast den 31 augusti varje år till kommissionen överlämna en rapport för föregående kalenderår som särskilt skall behandla följande:

a)

En redogörelse för hur det integrerade systemet tillämpas, inklusive särskilt de alternativ som valts för kontroll av tvärvillkoren och de behöriga kontrollorgan som ansvarar för kontroll av tvärvillkoren.

b)

Uppgifter om antalet ansökningar, den sammanlagda arealen och det totala antalet djur, fördelade på de enskilda stödsystemen.

c)

Uppgifter om antalet ansökningar, den sammanlagda arealen och det totala antalet djur som omfattas av kontrollerna.

d)

Resultatet av genomförda kontroller, med uppgift om vilka minskningar och uteslutningar som tillämpats enligt avdelning IV.

Samtidigt som de meddelande om djurbidrag som avses i första stycket överlämnas till kommissionen, skall medlemsstaterna meddela det sammanlagda antalet stödmottagare enligt de stödsystem som omfattas av det integrerade systemet.

2.   Medlemsstaterna skall dessutom senast den 31 oktober varje år lämna ett meddelande till kommissionen om den permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksmarken enligt artikel 3.1. Medlemsstaterna skall dessutom senast den 31 oktober 2005 lämna ett meddelande till kommissionen om den andelen under referensåret 2003 enligt artikel 3.2.

3.   I väl motiverade undantagsfall får medlemsstaterna efter överenskommelse med kommissionen avvika från de datum som anges i punkterna 1 och 2.

4.   De elektroniska uppgifter som upprättas som ett led i det integrerade systemet skall användas som stöd för de uppgifter som medlemsstaterna enligt de sektoriella bestämmelserna skall överlämna till kommissionen.

DEL III

MODULERING

Artikel 77

Beräkningsgrund för minskningen

Minskningen enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall beräknas på grundval av de belopp i direktstöd som jordbrukaren har rätt till före minskningar eller uteslutningar enligt denna förordning eller, när det gäller de stödsystem som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 men som inte omfattas av avdelningarna III eller IV i den förordningen, enligt den särskilda lagstiftning som gäller för dem.

Artikel 78

Tilldelningskvot

Fördelningen av de återstående belopp som avses i första stycket i artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall göras utifrån medlemsstaternas andel i jordbruksareal och sysselsättning inom jordbruket, med en vikt av 65 % respektive 35 %.

Varje medlemsstats andel i areal och sysselsättning skall justeras i förhållande till medlemsstatens relativa bruttonationalprodukt (BNP) per capita i köpkraft med en tredjedel av skillnaden av de medlemsstaters genomsnitt i vilka modulering tillämpas.

För det ändamålet skall följande grundläggande uppgifter, baserade på uppgifter från Eurostat i augusti 2003, användas:

a)

När det gäller jordbruksareal, undersökningen av företagsstrukturen i jordbruket 2000 enligt rådets förordning (EG) nr 571/88 (22).

b)

När det gäller sysselsättningen inom jordbruket, resultaten av arbetskraftsundersökningen 2001 inom jordbruk, jakt och fiske enligt rådets förordning (EG) nr 577/98 (23).

c)

När det gäller BNP per capita i köpkraft, genomsnittet under tre år baserat på uppgifter i nationalräkenskaperna 1999–2001.

Artikel 79

Kompletterande stödbelopp

1.   För att fastställa om det tak på 5 000 euro som anges i artikel 12 i förordning (EG) nr 1782/2003 har nåtts, skall hänsyn tas till det totala belopp i direktstöd som skulle ha beviljats före eventuella minskningar enligt denna förordning eller, när det gäller de stödsystem som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 men som inte omfattas av avdelningarna III eller IV i den förordningen, enligt särskild lagstiftning som gäller för dem.

Om en jordbrukare utesluts från att få direktstöd på grund av oegentligheter eller överträdelser skall inga ytterligare stödbelopp beviljas.

2.   Medlemsstaterna skall senast den 31 oktober meddela kommissionen det totala beloppet i ytterligare stöd som har beviljats för föregående år.

DEL IV

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 80

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 2419/2001 skall upphöra att gälla. Den skall dock fortsätta att tillämpas i fråga om stödansökningar som avser regleringsår eller bidragsperioder som börjar före den 1 januari 2005.

Om minskningar som skall göras genom avräkning enligt artikel 32.2 andra stycket, artikel 33 andra stycket, artikel 34.2, artikel 35.3 sista meningen, artikel 38.2 tredje stycket, artikel 38.4 andra stycket och artikel 40.1 och 40.6 i förordning (EG) nr 2419/2001 inte kan räknas av till fullo före tillämpningsdagen för den här förordningen, skall återstoden räknas av mot utbetalningar enligt något annat stödsystem enligt denna förordning, under förutsättning att de tidsfrister för avräkning som föreskrivs i de bestämmelserna ännu inte har löpt ut.

2.   Hänvisningar till förordning (EG) nr 2419/2001 skall anses som hänvisningar till denna förordning och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 81

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas på stödansökningar som avser regleringsår eller stödperioder som börjar den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 april 2004

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 21/2004 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).

(2)  EGT L 327, 12.12.2001, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 118/2004 (EUT L 17, 24.1.2004, s. 7).

(3)  EGT L 204, 11.8.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen – bilaga II: förteckning enligt artikel 20 i anslutningsakten – 6. Jordbruk – B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär lagstiftning – I. Veterinärlagstiftning (EUT L 236, 23.9.2003, s. 381).

(4)  EUT L 156, 25.6.2003, s. 9.

(5)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(6)  EGT L 204, 11.8.2000, s. 1.

(7)  EGT L 355, 5.12.1992, s. 32.

(8)  EUT L 5, 9.1.2004, s. 8.

(9)  EGT L 281, 4.11.1999, s. 30. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1473/2003 (EUT L 211, 21.8.2003, s. 12).

(10)  EGT L 341, 22.12.2001, s. 105. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2307/2003 (EUT L 342, 30.12.2003, s. 11).

(11)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(12)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 1.

(13)  EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(14)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(15)  EGT L 112, 3.5.1994, s. 2.

(16)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 74.

(17)  EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.

(18)  EGT L 177, 4.8.1972, s. 1.

(19)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1783/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 70).

(20)  EGT L 74, 15.3.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 963/2003 (EUT L 138, 5.6.2003, s. 32).

(21)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(22)  EGT L 56, 26.2.1998, s. 1.

(23)  EGT L 77, 14.3.1998, s. 3.


BILAGA I

GEMENSKAPSMETOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING AV Δ9-THC I VISSA HAMPSORTER

1.   Syfte och tillämpningsområde

Metoden används för att bestämma halten av Δ9-tetrahydrokannabinol (THC) i olika hampsorter (Cannabis sativa L.) Beroende på omständigheterna används antingen förfarande A eller förfarande B, vilka beskrivs nedan.

Metoden baseras på kvantitativ bestämning av halten Δ9-THC med gaskromatografi efter extraktion med lämpligt lösningsmedel.

1.1.   Förfarande A

Förfarande A används för sådana kontroller på produktionsnivå som anges i artikel 52.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 och i artikel 26.2 a i den här förordningen.

1.2.   Förfarande B

Förfarande B används för de fall som anges i artikel 52.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 och i artikel 33.4 i den här förordningen.

2.   Provtagning

2.1.   Prov

a)

Förfarande A: I ett bestånd av en viss hampsort, tas för varje vald planta, en del på 30 cm innehållande minst en honblomställning. Provet tas dagtid under en period som inleds 20 dagar efter blomningens början och avslutas 10 dagar efter dess slut, enligt ett systematiskt tillvägagångssätt, varvid prov inte tas utefter fältkanterna, vilket gör att man får ett urval som är representativt för skiftet.

Medlemsstaten får tillåta att provet tas under en period som inleds vid blomningens början och avslutas 20 dagar efter blomningens början, under förutsättning att det för varje odlad sort kontrolleras att andra representativa prov tas enligt bestämmelserna ovan under den period som inleds 10 dagar efter blomningens början och avslutas 20 dagar efter dess slut.

b)

Förfarande B: I ett bestånd av en viss hampsort tas övre tredjedelen av varje vald planta. Provet tas dagtid inom 10 dagar efter blomningens slut, enligt ett systematiskt tillvägagångssätt, varvid prov inte tas utefter fältkanterna, vilket gör att man får ett urval som är representativt för skiftet. Om det rör sig om dioika sorter tas endast honväxterna.

2.2.   Stickprovets storlek

Förfarande A: Provet tas på 50 plantor per skifte.

Förfarande B: Provet tas på 200 plantor per skifte.

Varje prov placeras, utan att pressas samman, i en säck av tyg eller papper och sänds till analyslaboratoriet.

Medlemsstaten får föreskriva att ett andra prov skall samlas in för eventuell kontrollanalys och bevaras antingen av producenten eller av det organ som ansvarar för analysen.

2.3.   Torkning och lagring av proverna

Torkningen av proverna påbörjas så snart som möjligt, och senast inom 48 timmar, med någon metod där temperaturen är lägre än 70 oC. Proverna torkas tills vikten är konstant och fukthalten mellan 8 % och 13 %.

De torra proven lagras i mörker, utan att pressas samman, vid en temperatur lägre än 25 oC.

3.   Analys THC-halten

3.1.   Provberedning

De torkade proverna befrias från stjälkar och frön större än 2 mm.

De torkade proverna mals till ett halvfint pulver (sikt med maskstorlek på 1 mm).

Pulvret lagras under högst 10 veckor i ett torrt, mörkt utrymme med en temperatur under 25 oC.

3.2.   Reagens, extraktionslösning

Reagens

Δ9-tetrahydrokannabinol med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål,

Skvalan med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål som intern standard.

Extraktionslösning

35 mg skvalan per 100 ml hexan.

3.3.   Extraktion avΔ9 -THC

Ett prov på 100 mg av pulvret vägs in för analys och placeras i ett centrifugeringsrör. Tillsätt 5 ml av extraktionslösningen med den interna standarden.

Låt det hela ligga i ett ultraljudsbad under 20 minuter. Centrifugera under 5 minuter med 3 000 varv per minut och avlägsna supernatanten THC. Injicera denna lösning i gaskromatografen och genomför en kvantitativ analys.

3.4.   Gaskromatografiutrustning

a)

Apparatur

Gaskromatografiutrustning försedd med flamjonisationsdetektor och en split/splitless-injektor.

Kolonn som gör det möjligt att separera cannabinoider, exempelvis en kapillärkolonn av glas med en längd på 25 meter och en diameter på 0,22 mm, impregnerad med en opolär fas av 5 % fenyl-metyl-silikon.

b)

Kalibrering

Kalibreringskurvan skall innehålla minst tre punkter för förfarande A och minst 5 punkter för förfarande B varav två punkter skall motsvara 0,04 respektive 0,50 mg/ml Δ9-THC i extraktionslösningen.

c)

Försöksbetingelser

Följande betingelser anges som exempel för den kolonn som avses i punkt a.

Ugnstemperatur: 260 oC

Injektortemperatur: 300 oC

Detektortemperatur: 300 oC

d)

Injicerad volym: 1 μl

4.   Resultat

Resultatet anges med två decimaler i gram Δ9-THC per 100 g analysprov torkat till konstant vikt. Toleransen är 0,03 %.

Förfarande A: Resultatet motsvarar en bestämning per analysprov.

Om det på detta sätt erhållna resultatet överstiger den gräns som anges i artikel 52.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall ytterligare en bestämning utföras på analysprovet och resultatet utgöras av medelvärdet av dessa båda bestämningar.

Förfarande B: Resultatet motsvarar medelvärdet av två bestämningar per analysprov.


BILAGA II

STÖDBERÄTTIGANDE HAMPSORTER SOM ODLAS FÖR FIBERPRODUKTION

A)   Hampsorter som odlas för fiberproduktion

 

Carmagnola

 

Beniko

 

Chamaeleon

 

Cs

 

Delta-Ilosa

 

Delta 405

 

Dioica 88

 

Epsilon 68

 

Fedora 17

 

Felina 32

 

Ferimon – Férimon

 

Fibranova

 

Fibrimon 24

 

Futura 75

 

Juso 14

 

Red Petiole

 

Santhica 23

 

Santhica 27

 

Uso 31

B)   Hampsorter som odlas för fiberproduktion och som godkänts för regleringsåret 2004/2005

 

Bialobrzeskie

 

Cannacomp (1)

 

Fasamo

 

Felina 34 – Félina 34

 

Fibriko TC

 

Finola

 

Lipko (2)

 

Silesia (3)

 

Tiborszállási (2)

 

UNIKO-B


(1)  endast i Ungern

(2)  endast i Ungern

(3)  endast i Polen


BILAGA III

JÄMFÖRELSETABELL

Artikel i kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001

Artikel i den här förordningen

1

2

2

3

5

4.1

6.1

4.2

14.4

5

8

6

7

8

15

9

10

16

11

18

12

19

13

21

14

22

15

23.1

16

24

17.1

25.1

17.2

25.2

17.3

23.2

18

26

19

27

20

28

21

29

22

30

23

32

24

34

25

35

26

36

27

37

28

38

29

39

30

49

31.1

50.1

31.2

50.3

31.3

50.6

31.4

50.7

32

51

33

53

34

55

35

56

36

57

37

58

38

59

39

40

60

41

61

42

62

43

63

44

68

45

69

46

70

47

71

48

72

49

73

50

74

51

75

52

76

53

54


Top