32003R0670

Rådets förordning (EG) nr 670/2003

av den 8 april 2003

om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

av följande skäl:

(1) För att den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter skall kunna fungera och utvecklas bör det också finnas en gemensam jordbrukspolitik, och denna bör bland annat innebära lämpliga åtgärder som kan utformas på olika sätt, beroende på vilken produkt det rör sig om.

(2) Syftet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att uppnå målen i artikel 33 i fördraget. Dessa mål kan nås om det ges bättre möjligheter att följa marknadsutvecklingen, såväl inom gemenskapen som i fråga om handeln med tredje land.

(3) Framställningen av etanol ur vissa jordbruksråvaror är av stor ekonomisk betydelse när det gäller dessa råvaror. Denna bearbetning bidrar i hög grad till att höja värdet på råvarorna och kan vara av särskilt stor ekonomisk och social betydelse i vissa regioner i gemenskapen, och på andra håll kan den svara för en betydande del av inkomsterna för vissa producenter av råvarorna ifråga. Bearbetningen kan också vara ett sätt att bli av med produkter som inte håller tillräckligt hög kvalitet och med konjunkturbetingade överskott som kan orsaka tillfälliga ekonomiska svårigheter på vissa produktområden.

(4) Det är nödvändigt att inrätta en ram med särskilda åtgärder för etanol som framställts av jordbruksprodukter, för att möjliggöra insamling av ekonomiska uppgifter och analys av statistisk information i syfte att uppfölja marknaden; i den mån marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter är knuten till marknaden för etanol i allmänhet, bör man även ha tillgång till upplysningar om marknaden för etanol som inte framställts av jordbruksprodukter.

(5) Om marknadsutvecklingen för etanol skall kunna följas upp bör medlemsstaterna lämna in de uppgifter som krävs till kommissionen så att denna kan göra en helhetsbedömning av denna marknad.

(6) För att få en sund konkurrens och undvika störningar på den traditionella marknaden för etanol bör det inom ramen för de förordningar som är tillämpliga på sådana produkter finnas särskilda förfaranden för avsättning av etanol som framställts av jordbruksprodukter som har varit föremål för interventionsåtgärder eller andra särskilda åtgärder.

(7) Inrättandet av särskilda åtgärder för gemenskapen för etanol som framställts av jordbruksprodukter innebär att det måste finnas ett handelssystem vid gemenskapens yttre gränser. Ett handelssystem med importtullar bör i princip kunna stabilisera gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på avtalen från Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar.

(8) För att handelsutbytena skall kunna följas upp kontinuerligt bör det finnas en möjlighet att införa import- och exportlicenser, och säkerheter bör ställas för att ge garantier för att de transaktioner som licensansökningarna avser verkligen genomförs. Denna ordning bör också omfatta etanolbaserade produkter i lös vikt som framställts av jordbruksprodukter och som importerats enligt vissa KN 2208 -koder och med samtliga kännetecken för en etanol som framställts av jordbruksprodukter, i syfte att effektivt kontrollera sådan import.

(9) Det är lämpligt att bemyndiga kommissionen att öppna och förvalta tullkvoter som är en följd av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra rättsakter som rådet antagit.

(10) Utöver det system som beskrivs ovan och i den omfattning som krävs för att systemet skall fungera tillfredsställande bör det föreskrivas om en möjlighet att reglera den aktiva förädlingen och, om marknadssituationen så kräver, förbjuda användningen av sådan reglering.

(11) Ett system med sådana tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser överflödiga. Den inre marknadens bestämmelser och dessa tullar kan emellertid i vissa undantagsfall visa sig vara otillräckliga. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapens marknad mot eventuella störningar bör gemenskapen snabbt kunna vidta alla nödvändiga åtgärder. Dessa åtgärder bör vara förenliga med åtagandena i WTO-avtalen.

(12) Förverkligandet av den inre marknaden skulle äventyras genom beviljandet av vissa typer av stöd. Fördragets bestämmelser om bedömning av stöd som ges av medlemsstaterna och om förbud mot stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden bör utsträckas till att gälla etanol som framställts av jordbruksprodukter. Med hänsyn till den speciella situationen i Tyskland, där statligt stöd för närvarande ges till ett stort antal mindre producenter av sådan alkohol i enlighet med de särskilda villkoren i tysk alkoholpolitik är det nödvändigt att under en begränsad tidsperiod tillåta att sådant stöd fortsatt ges. Det är också nödvändigt att planera för en rapport vid slutet av den perioden om hur detta undantag har fungerat, åtföljt av lämpliga förslag.

(13) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(4).

(14) De åtgärder som det föreskrivs om i denna förordning bör ta vederbörlig hänsyn till de mål som anges i artiklarna 33 och 131 i fördraget.

(15) De åtgärder som det föreskrivs om i denna förordning bör också vara förenliga med de avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget, i första hand de avtal som utgör en del av Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, och särskilt avtalet om tekniska handelshinder.

(16) För att ordningen skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt bör kommissionen ges möjligheter att anta övergångsåtgärder. Kommissionen bör också bemyndigas att genom tidsbegränsade undantagsåtgärder lösa särskilda praktiska problem.

(17) Åtgärderna för tillämpning av denna förordning bör inte medföra någon diskriminering mellan etanol som framställts av jordbruksprodukter och etanol som framställts av andra produkter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Inom sektorn för etanol som framställts av jordbruksprodukter fastställs härmed särskilda åtgärder som omfattar följande produkter:

>Plats för tabell>

2. Artikel 4 skall också tillämpas på etanolbaserade produkter som framställts av jordbruksprodukter som omfattas av KN-nummer 2208, förpackade i behållare som rymmer minst 2 liter och som har samtliga kännetecken för en etanol så som den beskrivs i punkt 1.

Artikel 2

Framställningsmetod

Framställningsmetoden för etanol som framställts av en viss jordbruksprodukt som anges i bilaga I till fördraget, samt denna etanols egenskaper, kan fastställas enligt förfarandet i artikel 12.2.

Artikel 3

Information

1. Medlemsstaterna skall överlämna följande information till kommissionen:

- Produktionen av etanol som framställts av jordbruksprodukter uttryckt i hektoliter ren etanol, fördelad på de råvaror som använts.

- Avsättningen, uttryckt i hektoliter ren etanol som framställts av jordbruksprodukter, fördelad på användningsområden.

- De lager av etanol som framställts av jordbruksprodukter som fanns i medlemsstaten vid slutet av föregående år.

- Den beräknade produktionen under innevarande år.

Tillämpningsföreskrifterna för detta överlämnande av information, bland annat hur ofta detta skall ske och hur användningsområdena skall definieras, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.

2. På grundval av denna information och annan tillgänglig information skall kommissionen göra dels en sammanfattande bedömning av gemenskapens marknad för etanol som framställts av jordbruksprodukter under föregående år, dels en preliminär bedömning av marknaden under innevarande år.

3. Den sammanfattande bedömningen av gemenskapens marknad för etanol skall även innehålla information om den alkohol som inte framställts av jordbruksprodukter. Informationens exakta innehåll och hur informationen skall samlas in skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.

Med "etanol som inte framställts av jordbruksprodukter" avses de produkter som omfattas av KN-nummer 2207, 2208 90 91 och 2208 90 99 som inte har framställts av en viss jordbruksprodukt som anges i bilaga I till fördraget.

4. Kommissionen skall överlämna dessa bedömningar till medlemsstaterna.

Artikel 4

Import- och exportlicenser

1. Vid all import till gemenskapen av de produkter som anges i artikel 1 får en importlicens krävas. För export från gemenskapen av någon av dessa produkter får en exportlicens krävas.

2. Licenser skall utfärdas av medlemsstaterna till alla sökande, oavsett deras etableringsort inom gemenskapen, och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som antas för att tillämpa artikel 6. Licenserna skall gälla i hela gemenskapen.

3. Licenserna skall utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras eller exporteras under licensens giltighetstid; utom i händelse av force majeure skall säkerheten vara helt eller delvis förverkad om import eller export inte genomförs, eller om den endast genomförs delvis under licensens giltighetstid.

4. Licensernas giltighetstid och andra detaljerade regler för tillämpningen av denna artikel skall fastställas enligt förfarandet i artikel 12.2.

Artikel 5

Tillämpning av Gemensamma tulltaxan

Om inte annat följer av den här förordningen skall tullsatserna i Gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som förtecknas i artikel 1.

Artikel 6

Tullkvoter

1. De tullkvoter som gäller för de produkter som förtecknas i artikel 1 och som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget eller någon annan rättsakt som rådet antagit, skall öppnas och förvaltas av kommissionen i enlighet med detaljerade regler för tillämpningen som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.

2. Tullkvoter skall förvaltas med användning av en av följande metoder eller en kombination av dessa metoder:

a) Den kronologiska ordningsföljd i vilken ansökningarna lämnats in (metoden "först till kvarn").

b) Fördelning av kvoterna i proportion till kvantiteterna i de ansökningar som lämnats in (samtidig behandling).

c) Med beaktande av de traditionella handelsflödena (metoden "traditionella aktörer/nya aktörer").

Även andra lämpliga metoder får användas. Dessa får inte medföra en diskriminering av vissa berörda aktörer.

3. Den förvaltningsmetod som väljs skall vid behov vara anpassad efter försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och efter behovet av att bevara balansen på denna marknad; metoden kan också utgå från andra metoder som tidigare använts på kvoter motsvarande dem som avses i punkt 1, utan att detta påverkar de rättigheter som följer av avtal som ingåtts inom ramen för handelsförhandlingarna i Uruguayrundan.

4. De detaljerade regler som avses i punkt 1 skall innehålla bestämmelser om årliga kvoter, som vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, och om den förvaltningsmetod som skall användas, om så krävs får reglerna också innehålla

a) bestämmelser som ger garantier för produktens art, varifrån den kommer och dess ursprung,

b) bestämmelser om godkännande av det dokument som används för att verifiera att de garantier som avses i a föreligger,

c) bestämmelser om villkor och giltighetstid för importlicenser.

Artikel 7

Ordning för aktiv förädling

I den mån som krävs för att marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter skall fungera på ett tillfredsställande sätt får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 helt eller delvis förbjuda aktiv förädling av de produkter som förtecknas i artikel 1.

Artikel 8

Tolkning av Kombinerade nomenklaturen

1. De allmänna reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen och dess detaljerade regler för tillämpningen skall tillämpas för klassificering av de produkter som omfattas av denna förordning. Den tullnomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning skall införlivas med Gemensamma tulltaxan.

2. Om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i bestämmelser som antas enligt denna skall det i handeln med tredje land vara förbjudet att

a) ta ut avgifter med verkan som motsvarar tullar,

b) tillämpa kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan.

Artikel 9

Nödåtgärder

1. Om gemenskapens marknad för en eller flera av de produkter som förtecknas i artikel 1 på grund av import eller export utsätts för eller hotas av allvarliga störningar som kan äventyra de mål som fastställs i artikel 33 i fördraget, får lämpliga åtgärder vidtas i handeln med tredje land till dess dessa störningar eller hot om störningar har upphört.

Vid bedömningen av huruvida sådana åtgärder är motiverade i en viss situation skall hänsyn särskilt tas till de kvantiteter för vilka importlicenser har utfärdats eller begärts, samt till vad som redovisas i den sammanfattande bedömningen av marknaden under regleringsåret i fråga.

Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget anta allmänna regler för tillämpningen av denna punkt och fatta beslut om i vilka fall och i vilken utsträckning medlemsstaterna får vidta skyddsåtgärder.

2. Om en sådan situation som avses i punkt 1 uppstår skall kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ fatta beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas; medlemsstaterna skall underrättas om detta, och åtgärderna i fråga skall bli omedelbart tillämpliga. Om en medlemsstat inkommer med en begäran skall kommissionen fatta beslut senast tre arbetsdagar efter det att denna begäran mottogs.

3. En medlemsstat kan senast tre arbetsdagar efter den dag då den underrättades om kommissionens beslut begära att rådet omprövar beslutet i fråga. Rådet skall sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet bekräfta, ändra eller upphäva beslutet i fråga inom en månad efter den dag beslutet överlämnades till rådet.

4. Denna artikel skall tillämpas med iakttagande av de skyldigheter som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.

Artikel 10

Nationella stöd

1. Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall tillämpas på produktion av och handel med de produkter som omfattas av denna förordning.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EEG) nr 26/62 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror(5) skall punkt 1 inte tillämpas på stöd som fram till den 31 december 2010 beviljas Tyskland inom ramen för det tyska alkoholmonopolet för produkter och som efter ytterligare bearbetning saluförs av monopolet som etanol som framställts av jordbruksprodukter enligt bilaga I till fördraget. Det totala beloppet för detta stöd får inte överstiga 110 miljoner euro per år.

3. Tyskland skall varje år före den 30 juni lägga fram en rapport till kommissionen om hur systemet fungerar. Före den 31 december 2009 skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av undantaget, inklusive en utvärdering av de stöd som beviljats inom ramen för det tyska alkoholmonopolet, tillsammans med lämpliga förslag.

Artikel 11

Informationsutbyte

Medlemsstaterna och kommissionen skall utbyta den information som krävs för att genomföra denna förordning. Detaljerade regler om hur informationen skall lämnas, inbegripet vilken typ av information som skall lämnas och i vilken form detta skall ske, samt tidsfrister och hur informationen skall spridas skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.

Artikel 12

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av den förvaltningskommitté för vin (nedan kallad "kommittén") som inrättats genom artikel 74 i förordning (EG) nr 1493/1999(6).

2. När det hänvisas till denna artikel, skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 13

Kommittén får behandla andra frågor på förslag från dess ordförande, antingen på dennes eget initiativ eller på begäran av en företrädare för en medlemsstat.

Artikel 14

Överensstämmelse med fördraget och internationella avtal

När denna förordning tillämpas skall hänsyn samtidigt och på lämpligt sätt tas till målen i artiklarna 33 och 131 i fördraget.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 fatta beslut om

a) vilka åtgärder som krävs för att underlätta övergången till den ordning som inrättas genom denna förordning,

b) vilka åtgärder som är både nödvändiga och välmotiverade och som i nödfall kan lösa en del specifika och oförutsedda praktiska problem.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 8 april 2003.

På rådets vägnar

G. Drys

Ordförande

(1) EGT C 180 E, 26.6.2001, s. 146.

(2) Yttrandet avgivet den 13 juni 2002 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3) EGT C 260, 17.9.2001, s. 33.

(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(5) EGT 30, 20.4.1962, s. 993/62.

(6) Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2585/2001 (EGT L 345, 29.12.2001, s. 10).