32003R0304

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 304/2003

av den 28 januari 2003

om export och import av farliga kemikalier

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1) Genom rådets förordning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av vissa farliga kemikalier(4), infördes bl.a. ett gemensamt system för anmälning och information vid export till tredje land av kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i gemenskapen på grund av deras inverkan på människors hälsa och miljön. Genom förordningen blev vidare det internationella förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats (PIC-förfarandet) obligatoriskt. Detta förfarande inrättades genom de icke-bindande London Guidelines for the Exchange of Information on Chemicals in International Trade, ändrade 1989, som ingår i Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) och genom International Code of Conduct on the Distribution and Use of Pesticides, ändrad 1990, upprättad av Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

(2) Gemenskapen undertecknade den 11 september 1998 Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel (PIC-konventionen). Samtidigt antogs en resolution om provisoriska överenskommelser. Resolutionen finns i diplomatkonferensens slutakt, och innehåller bestämmelser om ett provisoriskt PIC-förfarande grundat på konventionstexten.

(3) Gemenskapen bör vidta åtgärder för att tillämpa konventionen och, under tiden fram till det att konventionen träder i kraft, det provisoriska PIC-förfarandet, dock utan att det på något sätt medför en sänkning av den skyddsnivå för miljön och allmänheten i importerande länder som fastställs i förordning (EEG) nr 2455/92.

(4) Det är också nödvändigt och lämpligt att, med samma målsättning, införa strängare bestämmelser än konventionen i vissa fall. Enligt artikel 15.4 i konventionen får parterna vidta strängare åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön än vad som föreskrivs i konventionen, under förutsättning att åtgärderna är förenliga med konventionen och följer internationell rätt.

(5) När det gäller gemenskapens deltagande i konventionen är det av högsta vikt att gemenskapens kontakter med sekretariatet, konventionsparterna och andra länder sker genom en och samma kontaktpunkt. Kommissionen bör vara denna kontaktpunkt.

(6) Export av farliga kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i gemenskapen bör även i fortsättningen omfattas av ett gemensamt exportanmälningsförfarande. Farliga kemikalier, oavsett om de förekommer som ett särskilt ämne eller som ett preparat, som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i gemenskapen när de används som växtskyddsmedel, som andra former av bekämpningsmedel eller som industrikemikalier för yrkesmässig eller för allmänhetens användning, bör därför omfattas av samma regler för exportanmälan som gäller för sådana farliga kemikalier när de är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i någon av konventionens användningskategorier, dvs. vid användning som bekämpningsmedel eller för industriellt bruk. Samma regler bör även gälla kemikalier som omfattas av det internationella PIC-förfarandet. Detta exportanmälningsförfarande bör gälla all export från gemenskapen till tredje land, även när det är fråga om länder som inte är parter i konventionen eller som inte tillämpar förfarandena i konventionen. Medlemsstaterna bör få ta ut en administrativ avgift för att täcka kostnaderna för förfarandet.

(7) För att förordningens verkan och effektivitet skall kunna bedömas och utvärderas bör exportörer och importörer åläggas att tillhandahålla information om vilka kemikaliekvantiteter som förekommer i den internationella handel som omfattas av denna förordning.

(8) Anmälningar till konventionssekretariatet av gemenskapens eller medlemsstaternas lagstiftning om förbud mot eller stränga restriktioner för en kemikalie för upptagande av kemikalien i det internationella PIC-förfarandet, bör göras av kommissionen och avse de fall som uppfyller konventionens kriterier i detta avseende. Vid behov bör ytterligare information till stöd för sådana anmälningar kunna inhämtas.

(9) I de fall gemenskapens eller medlemsstaternas lagstiftning inte behöver anmälas, eftersom den inte uppfyller kriterierna, bör konventionssekretariatet och andra konventionsparter ändå informeras i syfte att främja ett informationsutbyte.

(10) Gemenskapen bör också fatta beslut beträffande import till gemenskapen av kemikalier som omfattas av det internationella PIC-förfarandet. Sådana beslut bör grundas på gemenskapslagstiftningen och ta hänsyn till förbud eller stränga restriktioner i medlemsstaterna. Vid behov bör det utarbetas förslag till ändringar i gemenskapslagstiftningen.

(11) Det behövs ett förfarande för att kunna informera medlemsstaterna och exportörer om importerande länders beslut angående kemikalier som omfattas av det internationella PIC-förfarandet. Det måste även kontrolleras att exportörerna följer dessa beslut. För att undvika att oönskad export genomförs, t.ex. på grund av att ett importerande land inte fattat något importbeslut eller underlåtit att vidta åtgärder efter en exportanmälan, bör kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i gemenskapen och som uppfyller konventionens kriterier, eller som omfattas av det internationella PIC-förfarandet, bara få exporteras med det importerande landets uttryckliga medgivande. Detta bör gälla även när det är fråga om länder som inte är parter i konventionen.

(12) Det är också viktigt att exporterade kemikalier har en lagringsbarhet som är tillräcklig för att de skall kunna användas effektivt och säkert. Särskilt när det gäller bekämpningsmedel och i synnerhet vid export av sådana medel till utvecklingsländer är det viktigt att lagringsanvisningar lämnas och att lämpliga förpackningar och lämplig storlek på behållare används för att undvika att lager med utgångna produkter uppkommer.

(13) Artiklar som innehåller kemikalier omfattas inte av konventionen. Exportanmälan bör emellertid krävas för artiklar som innehåller kemikalier som kan komma att släppas ut vid användning eller bortskaffande och som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i gemenskapen inom minst en av konventionens användningskategorier eller som omfattas av det internationella PIC-förfarandet. Vissa kemikalier och artiklar som innehåller kemikalier som inte omfattas av konventionen men som givit upphov till särskilda betänkligheter bör inte få exporteras alls. Rådet bör besluta med kvalificerad majoritet om vilka kemikalier som skall omfattas av denna strikta kontroll.

(14) I överensstämmelse med konventionen bör information om transitering av kemikalier som omfattas av det internationella PIC-förfarandet tillhandahållas de konventionsparter som begär det.

(15) Gemenskapens bestämmelser om förpackning och märkning och annan säkerhetsinformation bör också omfatta alla farliga kemikalier avsedda för export till parter och andra länder, utom när bestämmelserna inte är förenliga med sådana särskilda krav i det importerande landet som tar hänsyn till internationella standarder.

(16) Medlemsstaterna bör utse myndigheter, såsom tullmyndigheter, som skall ansvara för kontrollen av import och export av kemikalier som omfattas av denna förordning, för att säkerställa en effektiv övervakning och tillämpning av bestämmelserna. Kommissionen och medlemsstaterna har en viktig roll och de bör arbeta på ett målinriktat och samordnat sätt. Medlemsstaterna bör införa lämpliga påföljder för överträdelser av bestämmelserna.

(17) Informationsutbyte, delat ansvar och samarbete mellan gemenskapen och dess medlemsstater och tredje länder bör främjas i syfte att säkerställa en sund kemikaliehantering, även om tredje länder inte är konventionsparter. Särskilt bör tekniskt bistånd till utvecklingsländerna och länder med övergångsekonomi ges direkt av kommissionen och medlemsstaterna, eller indirekt via stöd till projekt som drivs av icke-statliga organisationer. Detta gäller särskilt bistånd avsett att göra det lättare för länderna att genomföra konventionen.

(18) Tillämpningen av förfarandena bör kontrolleras regelbundet för att denna skall bli effektiv. Medlemsstaterna bör därför rapportera regelbundet till kommissionen, som i sin tur bör rapportera regelbundet till Europaparlamentet och rådet.

(19) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(5).

(20) Förordning (EEG) nr 2455/92 bör därför upphävas och ersättas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1. Syftet med denna förordning är att

a) genomföra Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel,

b) främja delat ansvar och samarbete i fråga om internationell transport av farliga kemikalier, för att skydda människors hälsa och miljön från potentiell skada, och

c) bidra till en miljövänlig användning av sådana kemikalier.

Detta syfte skall uppnås genom att informationsutbytet om sådana kemikaliers egenskaper underlättas, genom att en beslutsprocess inrättas i gemenskapen för import och export av sådana kemikalier och genom att fattade beslut sprids till parterna och andra länder när så är lämpligt.

2. Syftet med denna förordning är vidare att bestämmelserna i rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen(6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat(7) när det gäller klassificering, förpackning och märkning vid utsläppande på marknaden i Europeiska gemenskapen av kemikalier som är farliga för människor eller miljön, även skall gälla vid export av sådana kemikalier från medlemsstaterna till andra parter eller andra länder, förutom i de fall dessa bestämmelser skulle strida mot särskilda krav som uppställs av dessa parter eller länder.

Artikel 2

Räckvidd

1. Denna förordning skall tillämpas på

a) vissa farliga kemikalier som omfattas av det förfarande med förhandsgodkännande (PIC) sedan information lämnats som fastställs i Rotterdamkonventionen,

b) vissa farliga kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner i gemenskapen eller i en medlemsstat, och

c) alla kemikalier som exporteras vad avser deras klassificering, förpackning och märkning.

2. Denna förordning skall inte tillämpas på

a) narkotika och psykotropa ämnen som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 3677/90 av den 13 december 1990 om åtgärder för att försvåra avledningen av vissa ämnen för olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen(8),

b) radioaktivt material och radioaktiva ämnen som omfattas av rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning(9),

c) avfall som omfattas av rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall(10) och 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall(11),

d) kemiska vapen som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2002 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden(12),

e) livsmedel och livsmedelstillsatser som omfattas av rådets direktiv 89/397/EEG av den 14 juni 1989 om offentlig kontroll av livsmedel(13),

f) foderråvaror som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(14), inbegripet tillsatser, oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är avsedda för utfodring av djur,

g) genetiskt modifierade organismer som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG(15),

h) med undantag för det som omfattas av artikel 3.4 b, farmaceutiska specialiteter och veterinärmedicinska läkemedel som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel(16) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel(17),

i) kemikalier i kvantiteter som sannolikt inte påverkar människors hälsa eller miljön, och i vilket fall som helst inte mer än 10 kg, under förutsättning att de importerats i forsknings- eller analyssyfte.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. kemikalie: ett ämne enligt definitionen i direktiv 67/548/EEG, för sig eller i preparat, eller ett preparat, tillverkat eller utvunnet från naturen, med undantag för levande organismer. Definitionen omfattar två kategorier: bekämpningsmedel, inbegripet mycket farliga beredningar av bekämpningsmedel, och industrikemikalier.

2. preparat: en blandning eller lösning som består av minst två ämnen, om preparatet, enligt definitionen i direktiv 1999/45/EG, skall märkas enligt gemenskapslagstiftningen på grund av förekomsten av något av dessa ämnen.

3. artikel: en färdig produkt som innehåller en kemikalie vars användning i den särskilda produkten är förbjuden eller underkastad stränga restriktioner enligt gemenskapslagstiftningen.

4. bekämpningsmedel: avser kemikalier i någon av följande två underkategorier:

a) Bekämpningsmedel som används som växtskyddsmedel och omfattas av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden(18).

b) Andra bekämpningsmedel, såsom biocidprodukter, som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden(19), och desinfektionsmedel, insekticider och parasitmedel, som omfattas av direktiv 2001/82/EG och direktiv 2001/83/EG.

5. industrikemikalier: avser kemikalier i någon av följande två underkategorier:

a) Kemikalier för yrkesmässig användning.

b) Kemikalier som används av allmänheten.

6. kemikalie för vilken exportanmälan skall ske: kemikalie som i gemenskapen är förbjuden eller underkastad stränga restriktioner inom minst en kategori eller underkategori eller kemikalie som omfattas av PIC-förfarandet och som anges i del 1 i bilaga I.

7. kemikalie för vilken PIC-anmälan skall ske: kemikalie som i gemenskapen eller i en medlemsstat är förbjuden eller underkastad stränga restriktioner inom minst en kategori. Kemikalier som i gemenskapen är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner inom en eller flera kategorier anges i del 2 i bilaga I.

8. kemikalie som omfattas av PIC-förfarandet: kemikalie som anges i bilaga III till konventionen eller, före konventionens ikraftträdande, som omfattas av det provisoriska PIC-förfarandet. Dessa kemikalier anges i del 3 i bilaga I till denna förordning.

9. förbjuden kemikalie:

a) En kemikalie vars användning har förbjudits genom en slutgiltig lag eller författning på gemenskapsnivå inom en eller flera kategorier eller underkategorier i syfte att skydda människors hälsa eller miljön.

b) En kemikalie som inte godkänts för första användning eller som dragits tillbaka av industrin, antingen från gemenskapsmarknaden eller från vidare behandling i ett anmälnings-, registrerings- eller godkännandeförfarande, och där det visats att det finns skäl att hysa farhågor om kemikaliens inverkan på människors hälsa eller miljön.

10. kemikalie underkastad stränga restriktioner:

a) En kemikalie som, vad nästan all användning beträffar, inom en eller flera kategorier eller underkategorier har förbjudits genom en slutgiltig lag eller författning i syfte att skydda människors hälsa eller miljön, men som fortfarande får användas för bestämda ändamål.

b) En kemikalie som, vad nästan all användning beträffar, inte godkänts eller som dragits tillbaka av industrin, antingen från gemenskapsmarknaden eller från vidare behandling i ett anmälnings-, registrerings- eller godkännandeförfarande, och där det visats att det finns skäl att hysa farhågor om kemikaliens inverkan på människors hälsa eller miljön.

11. kemikalie som är förbjuden eller underkastad stränga restriktioner i en medlemsstat: varje kemikalie som är förbjuden eller underkastad stränga restriktioner enligt nationell lag eller författning i en medlemsstat.

12. slutgiltig lag eller författning: lag eller annan författning vars syfte är att förbjuda en kemikalie eller underkasta den stränga restriktioner.

13. konventionen: Rotterdamkonventionen av den 10 september 1998 om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel.

14. PIC-förfarandet: det förfarande med förhandsgodkännande sedan information lämnats som fastställs i konventionen.

15. mycket farlig beredning av bekämpningsmedel: en kemikalie som beretts för användning som bekämpningsmedel och som vid användning ger upphov till allvarliga hälso- eller miljöeffekter som kan konstateras inom kort tid efter en enstaka eller mångfaldig exponering.

16. export:

a) Slutlig eller temporär export av en kemikalie som omfattas av artikel 23.2 i fördraget.

b) Återexport av en kemikalie som inte omfattas av a och som genomgår annat tullförfarande än transiteringsförfarande.

17. import: fysiskt införande i gemenskapens tullområde av en kemikalie som genomgår annat tullförfarande än transiteringsförfarande.

18. exportör: fysisk eller juridisk person på vars vägnar en tulldeklaration avges, dvs. den person som vid tidpunkten för deklarationens godtagande har ett avtal med mottagaren i en part eller i något annat land, och har befogenhet att besluta om att föra ut kemikalien ur gemenskapens tullområde. Om inget exportavtal ingåtts, eller om avtalsinnehavaren inte agerar för egen räkning, skall den som har befogenhet att besluta om utförsel av kemikalien ur gemenskapens tullområde anses som exportör.

19. importör: fysisk eller juridisk person som vid tidpunkten för importen till gemenskapens tullområde är kemikaliens mottagare.

20. part i konventionen: stat eller regional organisation för ekonomisk integration som har åtagit sig att följa konventionen och för vilken konventionen har trätt i kraft,

21. part:

a) Part i konventionen.

b) Land som inte har ratificerat konventionen men som deltar i PIC-förfarandet under en period som skall fastställas av partskonferensen.

c) Före konventionens ikraftträdande: land som deltar i det provisoriska PIC-förfarande som inrättades genom resolutionen om provisoriska överenskommelser som antogs i Rotterdam den 11 september 1998.

22. annat land: land som inte är part enligt definitionen i punkt 21.

23. partskonferensen: det organ som inrättas genom artikel 18 i konventionen för att utföra vissa uppgifter i samband med konventionens tillämpning.

24. undersökningskommittén för kemikalier: det biträdande organ som i enlighet med artikel 18.6 i konventionen inrättats av partskonferensen eller, före konventionens ikraftträdande, den provisoriska undersökningskommitté för kemikalier som inrättats genom resolutionen om provisoriska överenskommelser.

25. sekretariatet: det sekretariat som inrättas genom konventionen eller, före konventionens ikraftträdande, det sekretariat som inrättas genom resolutionen om provisoriska överenskommelser.

26. riktlinjer för beslut: tekniskt dokument utarbetat av undersökningskommittén för kemikalier för en kemikalie som omfattas av PIC-förfarandet.

Artikel 4

Utseende av nationella myndigheter

Varje medlemsstat skall utse en eller flera myndigheter, nedan kallade "utsedd nationell myndighet" eller "utsedda nationella myndigheter", som skall utföra de administrativa uppgifter som föreskrivs i denna förordning.

Medlemsstaterna skall senast tre månader efter det att förordningen trätt i kraft underrätta kommissionen om vilka myndigheter som utsetts.

Artikel 5

Gemenskapens deltagande i konventionen

Kommissionen och medlemsstaterna skall gemensamt ansvara för gemenskapens deltagande i konventionen, särskilt när det gäller tekniskt bistånd, informationsutbyte och frågor som gäller deltagande i underställda organ, omröstning och lösning av tvister.

När det gäller gemenskapens deltagande i konventionen skall kommissionen, för konventionens administrativa funktioner i samband med PIC-förfarandet och exportanmälningar, agera som gemensam utsedd myndighet på samtliga utsedda nationella myndigheters vägnar i nära samarbete och samråd med medlemsstaternas utsedda nationella myndigheter.

Kommissionen skall särskilt ansvara för att i enlighet med artikel 7 översända gemenskapens exportanmälningar till parter och andra länder, i enlighet med artikel 10 översända anmälningar om relevanta slutgiltiga lagar eller författningar till sekretariatet, i enlighet med artikel 11 översända information om andra slutgiltiga lagar eller författningar för vilka kraven för PIC-anmälan inte är uppfyllda samt ta emot information i allmänhet från sekretariatet. Kommissionen skall även i enlighet med artikel 12, översända gemenskapens importsvar rörande kemikalier som omfattas av PIC-förfarandet till sekretariatet.

Kommissionen skall vidare samordna gemenskapens bidrag i alla tekniska frågor som rör konventionen, förberedelserna inför partskonferensen, undersökningskommittén för kemikalier och andra underställda organ. Ett nätverk med rapportörer från medlemsstaterna skall inrättas på lämpligt sätt för utarbetande av tekniska dokument, t.ex. riktlinjer för beslut.

Kommissionen och medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att gemenskapen skall företrädas på ett lämpligt sätt i de olika organ som tillämpar konventionen.

Artikel 6

Kemikalier som omfattas av exportanmälan, som uppfyller kraven för PIC-anmälan och som omfattas av PIC-förfarandet

1. De kemikalier som omfattas av förordningens bestämmelser om exportanmälan, PIC-anmälan respektive PIC-förfarandet skall anges i bilaga I.

2. Kemikalierna i bilaga I skall ingå i en eller flera av de tre grupper av kemikalier som anges som del 1, del 2 och del 3 i bilaga I.

För kemikalier som anges i del 1 skall exportanmälan enligt artikel 7 göras, med angivande av detaljerad information om ämnets identitet, vilka kategorier eller underkategorier restriktionerna gäller och typ av restriktion samt, när så är lämpligt, ytterligare information, särskilt om eventuella undantag från kravet på exportanmälan.

För kemikalier som anges i del 2 skall exportanmälan enligt artikel 7 och PIC-anmälan enligt artikel 10 göras, med angivande av detaljerad information om ämnets identitet och användningskategorier.

För kemikalier som anges i del 3 skall PIC-förfarandet tillämpas med angivande av användningskategori och, när så är lämpligt, ytterligare information, särskilt om krav beträffande exportanmälan.

3. Förteckningarna skall vara tillgängliga för allmänheten på elektronisk väg.

Artikel 7

Exportanmälan till parter och andra länder

1. När en kemikalie som anges i del 1 i bilaga I skall exporteras från gemenskapen till en part eller till ett annat land för första gången sedan kemikalien kom att omfattas av denna förordning, skall exportören senast 30 dagar före exporten anmäla detta till den utsedda nationella myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad. Därefter skall exportören anmäla den första exporten av kemikalien varje kalenderår till den utsedda nationella myndigheten senast 15 dagar före exporten. Anmälan skall uppfylla de krav som anges i bilaga III.

Den utsedda nationella myndigheten skall kontrollera att anmälan innehåller de uppgifter som anges i bilaga III, och snarast vidarebefordra den till kommissionen.

Kommissionen skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de behöriga myndigheterna i den importerande parten eller i annat land underrättas om den första planerade exporten av kemikalien minst 15 dagar i förväg och därefter före den första exporten av kemikalien varje kalenderår. Detta gäller oavsett hur kemikalien är tänkt att användas i den importerande parten eller i annat land.

Alla exportanmälningar skall registreras i kommissionens databas, och en uppdaterad förteckning för varje kalenderår över berörda kemikalier och importerande parter och andra länder skall hållas tillgänglig för allmänheten, och när så är lämpligt distribueras till medlemsstaternas utsedda nationella myndigheter.

2. Om kommissionen inte inom 30 dagar efter avsändandet av den första exportanmälan efter det att kemikalien förtecknats i del 1 i bilaga I har fått en bekräftelse från den importerande parten eller från annat land på att anmälan mottagits, skall kommissionen skicka en andra anmälan. Kommissionen skall göra rimliga ansträngningar för att se till att den andra anmälan når den behöriga myndigheten i den importerande parten eller i annat land.

3. En ny exportanmälan enligt punkt 1 skall lämnas för export som sker efter ändringar av gemenskapslagstiftning om saluföring, användning eller märkning av de berörda ämnena, samt när det aktuella preparatets sammansättning har ändrats på ett sådant sätt att preparatets märkning ändras. Den nya anmälan skall uppfylla kraven i bilaga III, och det skall framgå att det är en ändring av en tidigare anmälan.

4. Den utsedda nationella myndigheten i den exporterande medlemsstaten får i samråd med kommissionen medge undantag helt eller delvis från ovanstående bestämmelser om exporten av en kemikalie sammanhänger med en nödsituation där varje dröjsmål kan äventyra människors hälsa eller miljön i den importerande parten eller i annat land.

5. De skyldigheter som anges i punkterna 1-3 skall upphöra när

a) kemikalien har blivit en kemikalie som omfattas av PIC-förfarandet, och

b) det importerande landet, som är part i konventionen, har lämnat ett svar i enlighet med artikel 10.2 i konventionen till sekretariatet om huruvida landet kommer att godkänna import av kemikalien eller ej, och

c) kommissionen har fått denna information från sekretariatet och vidarebefordrat den till medlemsstaterna.

Den bestämmelsen skall inte tillämpas om det importerande landet, som är part i konventionen, t.ex. genom sitt importbeslut eller på annat sätt uttryckligen kräver att exporterande parter gör kontinuerlig exportanmälan.

Skyldigheterna i punkterna 1-3 skall också upphöra om

i) den behöriga myndigheten i den importerande parten eller i annat land har gjort ett undantag från kravet att den skall underrättas före export av kemikalien, och

ii) kommissionen har fått denna information från sekretariatet eller den behöriga myndigheten i den importerande parten eller i annat land, och har vidarebefordrat informationen till medlemsstaterna och gjort den tillgänglig på Internet.

6. Kommissionen, medlemsstaternas utsedda nationella myndigheter och exportörer skall på begäran tillhandahålla importerande parter och andra länder tillgänglig ytterligare information om exporterade kemikalier.

7. Medlemsstaterna får ta ut en administrativ avgift av exportören för exportanmälan, som skall motsvara vad det kostar medlemsstaten att utföra de uppgifter som föreskrivs i denna artikel.

Artikel 8

Exportanmälningar från parter eller andra länder

1. Exportanmälningar som kommissionen får från en parts utsedda nationella myndigheter eller från andra länder angående export till gemenskapen av kemikalier vars tillverkning, användning, hantering, förbrukning, transport och/eller försäljning är förbjuden eller underkastad stränga restriktioner enligt partens eller ett annat lands lagstiftning, skall finnas tillgängliga på elektronisk väg via kommissionens databas.

Kommissionen skall bekräfta att den mottagit den första exportanmälan för varje kemikalie från respektive part eller annat land.

De utsedda nationella myndigheterna i den medlemsstat som tar emot importen skall få en kopia av anmälan och all tillgänglig information. Andra medlemsstater skall på begäran erhålla kopior.

2. Om en medlemsstats utsedda nationella myndigheter mottar en exportanmälan från en parts utsedda nationella myndigheter eller från behöriga myndigheter i andra länder, direkt eller indirekt, skall anmälan och all tillgänglig information omedelbart vidarebefordras till kommissionen.

Artikel 9

Information om handeln med kemikalier

1. Den som exporterar en kemikalie som anges i bilaga I skall under det första kvartalet varje år informera den utsedda nationella myndigheten i den medlemsstat där exportören bedriver sin verksamhet om hur stora kvantiteter av kemikalien (som ämne för sig eller i ett preparat) som skickats till respektive part eller annat land under föregående år. Informationen skall åtföljas av en förteckning med namn och adress över de importörer som kemikalierna skickades till under samma period.

Importörer i gemenskapen skall tillhandahålla samma information för de kvantiteter som importeras till gemenskapen.

2. På begäran av kommissionen eller den utsedda nationella myndigheten skall exportören eller importören tillhandahålla sådan ytterligare information om kemikalien som behövs för tillämpningen av denna förordning.

3. Medlemsstaterna skall årligen tillhandahålla kommissionen samlad information i enlighet med bilaga IV. Kommissionen skall sammanfatta informationen på gemenskapsnivå och offentliggöra icke-konfidentiell information via sin databas på Internet.

Artikel 10

Deltagande i anmälningsförfarandet för kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner enligt konventionen

1. Om så inte skett innan denna förordning har trätt i kraft skall kommissionen skriftligen underrätta sekretariatet om vilka kemikalier som är anmälningspliktiga enligt PIC-förfarandet.

2. Kommissionen skall underrätta sekretariatet när kemikalier blir anmälningspliktiga enligt PIC-förfarandet och när de förtecknas i del 2 i bilaga I. Anmälan skall ske så snart som möjligt efter det att en slutgiltig lag eller annan författning angående förbud eller stränga restriktioner för kemikalien har antagits på gemenskapsnivå, dock senast 90 dagar efter det att den slutgiltiga lagen eller författningen skall börja tillämpas.

Anmälan skall innehålla all den relevanta information som krävs enligt bilaga II.

3. Kommissionen skall vid fastställandet av prioriteringarna för anmälningarna beakta huruvida kemikalien redan är förtecknad i del 3 i bilaga I, i vilken utsträckning informationskraven i bilaga II kan uppfyllas och hur allvarliga riskerna med kemikalien är, särskilt för utvecklingsländer.

Om en kemikalie enligt kriterierna skall omfattas av PIC-förfarandet men informationen inte innehåller alla de uppgifter som anges i bilaga II, skall kända exportörer och importörer på kommissionens begäran tillhandahålla all den relevanta information de har tillgång till, även information från nationella eller internationella program för kemikaliekontroll.

4. Om en slutgiltig lag eller författning som anmälts i enlighet med punkterna 1 eller 2 ändras skall kommissionen skriftligen underrätta sekretariatet så snart som möjligt efter det att den nya slutgiltiga lagen eller författningen antagits, dock senast 60 dagar efter det att den skall börja tillämpas.

Kommissionen skall tillhandahålla all relevant information som inte fanns tillgänglig när den ursprungliga anmälan i enlighet med punkterna 1 eller 2 gjordes.

5. På begäran av en part eller av sekretariatet skall kommissionen i möjligaste mån tillhandahålla ytterligare information om kemikalien eller lagen eller författningen. Medlemsstaterna skall på begäran bistå kommissionen i den utsträckning som behövs för att samla in informationen.

6. Kommissionen skall omedelbart till medlemsstaterna vidarebefordra information från sekretariatet om kemikalier som annan part anmält som förbjudna eller underkastade stränga restriktioner.

Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna bedöma behovet av åtgärder på gemenskapsnivå för att undvika oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön i gemenskapen.

7. När en medlemsstat antar nationella lagar eller författningar i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning för att förbjuda eller underkasta en kemikalie stränga restriktioner skall den tillhandahålla kommissionen relevant information. Kommissionen skall göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna. Medlemsstaterna får inom fyra veckor sända kommentarer om en eventuell PIC-anmälan, särskilt innehållande relevant information om hur kemikalien behandlas i deras nationella lagstiftning, till kommissionen och medlemsstaten som anmält en nationell lag eller författning. Efter att kommentarerna behandlats informerar den anmälande medlemsstaten kommissionen om huruvida kommissionen skall

- underrätta sekretariatet, i enlighet med denna artikel, eller

- tillhandahålla sekretariatet information, i enlighet med artikel 11.

Artikel 11

Information till sekretariatet om kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner men för vilka PIC-anmälan inte skall göras

När en kemikalie förtecknas enbart i del 1 i bilaga I eller om en medlemsstat har lämnat sådan information som anges i artikel 10.7 andra strecksatsen skall kommissionen tillhandahålla sekretariatet information om de relevanta lagarna eller författningarna, så att sekretariatet får möjlighet att sprida denna information på lämpligt sätt till övriga parter i konventionen.

Artikel 12

Skyldigheter vid import av kemikalier

1. När kommissionen får riktlinjer för beslut från sekretariatet skall dessa omedelbart vidarebefordras till medlemsstaterna. Kommissionens beslut om import till gemenskapen av den berörda kemikalien, i form av ett slutligt importsvar eller ett interimssvar på gemenskapens vägnar, skall fattas i enlighet med befintlig gemenskapslagstiftning och med tillämpning av det förfarande som avses i artikel 24.2. Beslutet skall därefter vidarebefordras till sekretariatet så snart som möjligt, dock senast nio månader efter det att sekretariatet skickat riktlinjerna för beslut.

Om det för en kemikalie i gemenskapslagstiftningen införs ytterligare restriktioner, eller restriktioner ändras, skall kommissionen ändra importbeslutet med tillämpning av samma förfarande, och vidarebefordra beslutet till sekretariatet.

2. När det rör sig om en kemikalie som är förbjuden eller underkastad stränga restriktioner i en eller flera medlemsstaters lagstiftning skall kommissionen, på skriftlig begäran från medlemsstaten i fråga, ta hänsyn till denna information i sitt importbeslut.

3. Ett importbeslut enligt punkt 1 skall avse den eller de kategorier som anges för kemikalien i riktlinjerna för beslut.

4. När kommissionen vidarebefordrar ett importbeslut till sekretariatet skall det åtföljas av en beskrivning av de lagar eller administrativa bestämmelser som ligger till grund för det.

5. De utsedda nationella myndigheterna i gemenskapen skall göra de importbeslut som avses i punkt 1 tillgängliga för berörda inom deras ansvarsområden, i enlighet med de lagar eller administrativa bestämmelser som gäller för myndigheten.

6. I lämpliga fall skall kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna bedöma behovet av åtgärder på gemenskapsnivå för att undvika oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön i gemenskapen, med beaktande av informationen i riktlinjerna för beslut.

Artikel 13

Andra skyldigheter vid export av kemikalier än exportanmälningsplikten

1. När kommissionen från sekretariatet får information i form av cirkulär eller på annat sätt om kemikalier som omfattas av PIC-förfarandet och om importerande parters beslut om importvillkor för dessa kemikalier, skall kommissionen omedelbart vidarebefordra informationen till medlemsstaterna och europeiska branschorganisationer. Kommissionen skall också till medlemsstaterna omedelbart vidarebefordra information om fall där något svar inte har lämnats in. Kommissionen skall hålla all information om importbeslut tillgänglig via sin databas på Internet, och skall ge informationen till den som begär det.

2. Kommissionen skall tilldela var och en av de kemikalier som anges i bilaga I ett klassificeringsnummer i Europeiska gemenskapens kombinerade nomenklatur. Dessa nummer skall vid behov anpassas när Världstullorganisationen gör ändringar beträffande de berörda kemikalierna i Harmoniserade systemets nomenklatur.

3. Medlemsstaterna skall till berörda inom sin jurisdiktion vidarebefordra de svar de får från kommissionen i enlighet med punkt 1.

4. Exportörerna skall följa besluten i importsvaren senast sex månader efter det att sekretariatet först informerat kommissionen om svaret i enlighet med punkt 1.

5. Kommissionen och medlemsstaterna skall på begäran och på lämpligt sätt ge råd till importerande parter och bistå dem med att skaffa ytterligare information som kan hjälpa dem att lämna ett svar till sekretariatet beträffande import av en bestämd kemikalie.

6. Kemikalier som anges i del 2 eller 3 i bilaga I får bara exporteras

a) om exportören har sökt och fått ett uttryckligt medgivande för importen genom de utsedda nationella myndigheterna i sitt land respektive i den importerande parten eller genom lämplig myndighet i annat importerande land, eller

b) om det, i fråga om kemikalier som anges i del 3 i bilaga I, anges i det senaste cirkuläret som sekretariatet ger ut i enlighet med punkt 1 att den importerande parten har gett sitt medgivande till importen.

7. Kemikalier får inte exporteras senare än sex månader före sista förbrukningsdag, där sådan anges eller kan härledas från tillverkningsdagen, såvida inte detta är ogenomförbart på grund av kemikaliens egenskaper. Exportörer av bekämpningsmedel skall minimera risken för att lager av utgångna produkter skapas genom att förpacka bekämpningsmedlet i behållare av optimal storlek och på ett optimalt sätt.

8. Exportörer av bekämpningsmedel skall även se till att märkningen innehåller särskild information om lagring och lagringsstabilitet vid de klimatförhållanden som råder i den importerande parten eller i annat land. De skall vidare se till att exporterade bekämpningsmedel uppfyller gemenskapslagstiftningens renhetsspecifikationer.

Artikel 14

Kontroll av export av vissa kemikalier och artiklar som innehåller kemikalier

1. Exportanmälan i enlighet med artikel 7 skall göras för artiklar som innehåller de kemikalier i oreagerad form som anges i del 2 eller 3 i bilaga I.

2. Kemikalier och artiklar som anges i bilaga V och som inte får användas i gemenskapen på grund av skydd av människors hälsa eller miljön får inte exporteras.

Artikel 15

Information om transitering

1. De parter i konventionen som behöver information om transitering av kemikalier som omfattas av PIC-förfarandet, och den information som varje part i konventionen har begärt från sekretariatet, skall anges i bilaga VI.

2. När en kemikalie som anges i del 3 i bilaga I skall transporteras genom en i bilaga VI angiven konventionsparts territorium, skall exportören i möjligaste mån tillhandahålla den utsedda nationella myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad den information som parten i konventionen enligt bilaga VI behöver, vilket skall göras senast 30 dagar före den första transiteringen och senast åtta dagar före varje följande transitering.

3. Den utsedda nationella myndigheten i medlemsstaten skall till kommissionen vidarebefordra den information som exportören tillhandahållit i enlighet med punkt 2 tillsammans med all tillgänglig ytterligare information.

4. Kommissionen skall vidarebefordra den information som erhållits i enlighet med punkt 3 till den utsedda nationella myndigheten i de parter i konventionen som begärt informationen tillsammans med all tillgänglig ytterligare information senast 15 dagar före den första transiteringen och före varje följande transitering.

Artikel 16

Information som skall åtfölja exporterade kemikalier

1. Kemikalier som är avsedda för export skall omfattas av de regler för förpackning och märkning som fastställts i eller följer av direktiv 67/548/EEG, direktiv 1999/45/EG, direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG, och annan särskild gemenskapslagstiftning. Detta påverkar dock inte den importerande partens eller annat lands särskilda krav eller internationella standarder.

2. Sista förbrukningsdag och tillverkningsdatum skall i lämpliga fall anges på märkningen av de kemikalier som avses i punkt 1 eller som anges i bilaga I, och vid behov skall sista förbrukningsdag anges för olika klimatzoner.

3. De kemikalier som avses i punkt 1 skall vid export åtföljas av ett säkerhetsdatablad i enlighet med kommissionens direktiv 91/155/EEG(20). Exportören skall skicka säkerhetsdatabladet till alla importörer.

4. Informationen på märkningen och i säkerhetsdatabladet skall i möjligaste mån lämnas på det eller de officiella språken eller på ett eller flera av de viktigaste språken i destinationslandet eller i det område där kemikalien är avsedd att användas.

Artikel 17

Skyldigheter för medlemsstaternas myndigheter för kontroll av import och export

Varje medlemsstat skall utse myndigheter, såsom tullmyndigheter, med ansvar för kontrollen av import och export av kemikalier som anges i bilaga I.

Kommissionen och medlemsstaterna skall arbeta på ett målinriktat och samordnat sätt när de kontrollerar att exportörerna följer bestämmelserna i denna förordning.

De rapporter om tillämpningen av förfarandena som medlemsstaterna enligt artikel 21.1 skall lämna skall innehålla närmare uppgifter om den verksamhet som medlemsstaternas myndighet utför i detta avseende.

Artikel 18

Påföljder

Medlemsstaterna skall bestämma vilka påföljder som skall tillämpas vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning, och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att förordningen tillämpas korrekt. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla åtgärderna till kommissionen inom tolv månader efter det att denna förordning har antagits, och eventuella ändringar skall anmälas så snart som möjligt efter det att de har antagits.

Artikel 19

Informationsutbyte

1. Kommissionen och medlemsstaterna skall när så är lämpligt underlätta tillhandahållande av vetenskaplig, teknisk, ekonomisk och juridisk information om de kemikalier som omfattas av denna förordning, inbegripet information om toxikologi, ekotoxikologi och säkerhet.

Kommissionen skall, vid behov med medlemsstaternas bistånd, på lämpligt sätt se till att

a) offentlig information om lagar och andra författningar som berör konventionen tillhandahålls, och

b) parter och andra länder tillhandahålls information, direkt eller via sekretariatet, om lagar och andra författningar som avsevärt begränsar en eller flera användningar av en kemikalie.

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall komma överens om hur konfidentiell information som erhållits från annan part eller från ett annat land skall skyddas.

3. Om inte annat följer av rådets direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt att ta del av miljöinformation(21), skall följande information inte anses som konfidentiell när det gäller informationsöverföring inom ramen för denna förordning:

a) Information som anges i bilagorna II och III.

b) Information som förekommer i de säkerhetsdatablad som avses i artikel 16.3.

c) Sista förbrukningsdag för kemikalien.

d) Kemikaliens tillverkningsdag.

e) Information om säkerhetsåtgärder, inbegripet riskklassificering, risktyp och säkerhetsråd.

f) Sammanfattande resultat av toxikologiska och ekotoxikologiska tester.

Kommissionen skall regelbundet göra en sammanställning av den överförda informationen på grundval av bidrag från medlemsstaterna.

Artikel 20

Tekniskt bistånd

Med hänsyn särskilt till de behov som utvecklingsländer och länder med övergångsekonomi har skall kommissionen i samarbete med medlemsstaternas utsedda nationella myndigheter främja tekniskt bistånd, bl.a. i form av utbildning, för utveckling av den infrastruktur, kapacitet och sakkunskap som krävs för att kunna hantera kemikalier korrekt under kemikaliens hela livscykel.

Tekniskt bistånd skall främjas för att ge sådana länder möjlighet att tillämpa konventionen, särskilt genom tillhandahållande av teknisk information om kemikalier, främjande av expertutbyte, stöd till inrättande eller drift av utsedda nationella myndigheter samt tillhandahållande av teknisk expertis för identifiering av farliga beredningar av bekämpningsmedel och för utarbetande av anmälningar till sekretariatet.

Kommissionen och medlemsstaterna bör delta aktivt i det informationsnätverk för kapacitetsuppbyggnad som inrättats av Mellanstatligt forum för kemikaliesäkerhet (IFCS), genom att tillhandahålla information om de projekt de stöder eller finansierar i syfte att förbättra kemikaliehanteringen i utvecklingsländer och länder med övergångsekonomi.

Kommissionen och medlemsstaterna skall också överväga att stödja icke-statliga organisationer.

Artikel 21

Övervakning och rapportering

1. Medlemsstaterna skall regelbundet informera kommissionen om tillämpningen av de förfaranden som anges i denna förordning, däribland tullkontroller, överträdelser, påföljder eller avhjälpande insatser.

2. Kommissionen skall regelbundet sammanställa en rapport om fullgörandet av de uppgifter som kommissionen enligt denna förordning ansvarar för och skall införliva den i en sammanfattande rapport tillsammans med en sammanställning av den information från medlemsstaterna som avses i punkt 1. En sammanfattning av rapporten skall offentliggöras på Internet och vidarebefordras till Europaparlamentet och rådet.

3. I fråga om den information som lämnas enligt punkterna 1 och 2 skall medlemsstaterna och kommissionen iaktta de skyldigheter som gäller för skyddet av konfidentiella data och äganderätten.

Artikel 22

Aktualisering av bilagorna

1. Kommissionen skall åtminstone en gång om året se över kemikalieförteckningen i bilaga I med beaktande av utvecklingen i enlighet med gemenskapslagstiftningen och konventionen.

2. Vid bedömningen av om en slutgiltig lag eller annan författning i gemenskapslagstiftningen utgör ett förbud eller en sträng restriktion skall föreskriftens konsekvenser bedömas med utgångspunkt i underkategorierna till kategorierna bekämpningsmedel och industrikemikalier. Om lagen eller författningen innebär ett förbud eller stränga restriktioner för en kemikalie inom någon av underkategorierna, skall kemikalien förtecknas i del 1 i bilaga I.

Vid bedömningen av om en slutgiltig lag eller annan författning i gemenskapslagstiftningen utgör ett förbud eller en sträng restriktion som innebär att PIC-anmälan skall göras för kemikalien i enlighet med artikel 10, skall föreskriftens konsekvenser bedömas med utgångspunkt i kategorierna bekämpningsmedel och industrikemikalier. Om lagen eller författningen innebär ett förbud eller stränga restriktioner för användningen av en kemikalie inom någon av kategorierna skall kemikalien även förtecknas i del 2 i bilaga I.

3. När kommissionen fattar beslut om att en kemikalie skall anges i bilaga I, eller om det föreligger behov av att ändra befintliga uppgifter om kemikalien i bilagan, skall detta ske utan onödigt dröjsmål.

4. Beslut i enlighet med punkt 2 om förteckning av en kemikalie i del 1 eller 2 i bilaga I med anledning av lag eller författning i gemenskapslagstiftningen skall fattas med tillämpning av det förfarande som avses i artikel 24.3.

5. Andra ändringar i bilaga I, inbegripet ändring av befintliga uppgifter i bilagan, och ändring av bilagorna II-IV och VI skall ske med tillämpning av det förfarande som avses i artikel 24.2.

Artikel 23

Tekniska riktlinjer

Kommissionen skall med tillämpning av det förfarande som avses i artikel 24.2 utarbeta tekniska riktlinjer för att underlätta den praktiska tillämpningen av förordningen.

Dessa tekniska riktlinjer skall offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 29 i rådets direktiv 67/548/EEG.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 25

Upphävande

Förordning (EEG) nr 2455/92 upphör härmed att gälla.

Artikel 26

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 januari 2003.

På Europaparlamentets vägnar

P. Cox

Ordförande

På rådets vägnar

G. Papandreou

Ordförande

(1) EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 291.

(2) EGT C 241, 7.10.2002, s. 50.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 24 oktober 2002 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 19 december 2002.

(4) EGT L 251, 29.8.1992, s. 13. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 300/2002 (EGT L 52, 22.2.2002, s. 1).

(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(6) EGT 196, 16.8.1967, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/59/EG (EGT L 225, 21.8.2001, s. 1).

(7) EGT L 200, 30.7.1999, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/60/EG (EGT L 226, 22.8.2001, s. 5).

(8) EGT L 357, 20.12.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1232/2002 (EGT L 180, 10.7.2002, s. 5).

(9) EGT L 159, 29.6.1996, s. 1.

(10) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 96/350/EG (EGT L 135, 6.6.1996, s. 32).

(11) EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).

(12) EGT L 159, 30.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 880/2002 (EGT L 139, 29.5.2002, s. 7).

(13) EGT L 186, 30.6.1989, s. 23. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 93/99/EEG (EGT L 290, 24.11.1993, s. 14).

(14) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(15) EGT L 106, 17.4.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets beslut 2002/811/EG (EGT L 280, 18.10.2002, s. 27).

(16) EGT L 311, 28.11.2001, s. 67.

(17) EGT L 311, 28.11.2001, s. 1.

(18) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2002/81/EG (EGT L 276, 12.10.2002, S. 28).

(19) EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.

(20) Komissionens direktiv 91/155/EEG av den 5 mars 1991 om införandet och den närmare utformningen av ett särskilt informationssystem avseende farliga preparat (beredningar) i enlighet med artikel 10 i direktiv 88/379/EEG (EGT L 76, 22.3.1991, s. 35). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/58/EG (EGT L 212, 7.8.2001, s. 24).

(21) EGT L 158, 23.6.1990, s. 56.

BILAGA I

DEL 1. Kemikalier för vilka exportanmälan skall göras

(artikel 7 i denna förordning)

Om en kemikalie som anges i denna del av bilagan också omfattas av PIC-förfarandet behöver någon exportanmälan i enlighet med artikel 7.1-7.3 i förordningen inte göras om de krav som anges i artikel 7.5 b och c är uppfyllda. Dessa kemikalier markeras i förteckningen med, >Hänvisning till > och återfinns för enkelhetens skull även i del 3.

Kemikalier som anges i denna del som omfattas av PIC-förfarandet på grund av den slutgiltiga gemenskapslagstiftningens natur återfinns även i del 2. Dessa kemikalier markeras i förteckningen med +.

>Plats för tabell>

CAS = Chemical Abstracts Service.

Kemikalie som helt eller delvis omfattas av PIC-förfarandet.

+ Kemikalie för vilken PIC-anmälan skall göras.

Del 2. Kemikalier för vilka PIC-anmälan skall göras

(artikel 10 i denna förordning)

I förteckningen anges de kemikalier för vilka PIC-anmälan skall göras. Generellt sett anges inte kemikalier som redan omfattas av PIC-förfarandet. Dessa kemikalier anges i del 3.

>Plats för tabell>

CAS = Chemical Abstracts Service.

Kemikalie som helt eller delvis omfattas av det internationella PIC-förfarandet.

Del 3. Kemikalier som omfattas av PIC-förfarandet enligt Rotterdamkonventionen

(artiklarna 12 och 13 i denna förordning)

(Kategoriangivelsen gäller konventionen)

>Plats för tabell>

BILAGA II

Anmälan till konventionens sekretariat av kemikalier som är förbjudna eller underkastade stränga restriktioner

Information som skall lämnas vid anmälan enligt artikel 10 i denna förordning

Anmälan skall innehålla följande:

1. Egenskaper, identifiering och användningsområden:

a) Trivialnamn.

b) Namn enligt internationellt erkänd terminologi (t.ex. från International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC)), om sådan finns.

c) Handelsnamn och namn på preparat.

d) Kodnummer: Nummer enligt Chemicals Abstract Service (CAS-nummer), tullkod i Harmoniserade systemet och andra nummer.

e) Upplysningar om riskklassificering om kemikalien omfattas av klassificeringskrav.

f) Kemikaliens användningsområden

i Europeiska unionen,

någon annanstans (om det är känt).

g) Fysikalisk-kemiska, toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaper.

2. Slutgiltig lag eller författning:

a) Information som är specifik för den slutgiltiga lagen eller författningen:

i) Sammanfattning av den slutgiltiga lagen eller författningen.

ii) Hänvisning till den slutgiltiga lagen eller författningen.

iii) Datum då den slutgiltiga lagen eller författningen träder i kraft.

iv) Uppgift om huruvida den slutgiltiga lagen eller författningen infördes på grundval av en risk- eller faroutvärdering och, om så är fallet, information om utvärderingen med hänvisning till relevanta dokument.

v) Orsaker till införandet av den slutgiltiga lagen eller författningen som gäller människors hälsa, inbegripet konsumenters och arbetstagares hälsa, eller miljön.

vi) Sammanfattning av de faror och risker som kemikalien utgör för människors hälsa, inbegripet konsumenters och arbetstagares hälsa, eller miljön och den slutgiltiga lagens eller författningens förväntade effekt.

b) Kategori eller kategorier som den slutgiltiga lagen eller författningen gäller, samt för varje kategori följande uppgifter:

i) Användningsområden som förbjuds genom den slutgiltiga lagen eller författningen.

ii) Användningsområden som fortfarande tillåts.

iii) Uppskattning, där en sådan finns, av vilka kvantiteter av kemikalien som produceras, importeras, exporteras och används.

c) Angivelse, i möjligaste mån, på hur den slutgiltiga lagen eller författningen kan komma att påverka andra stater och regioner.

d) Annan relevant information, t.ex.

i) en bedömning av den slutgiltiga lagens eller författningens socioekonomiska effekter,

ii) information om alternativ och deras relativa risker, där sådan finns tillgänglig, t.ex.

- integrerade sjukdomsbekämpningsstrategier,

- industriella metoder och processer, inbegripet renare teknologi.

BILAGA III

Exportanmälan

Information som skall lämnas vid anmälan enligt artikel 7 i denna förordning

1. Identifikationsuppgifter för det ämne som skall exporteras:

a) Benämning i IUPAC:s (International Union of Pure and Applied Chemistry) nomenklatur.

b) Andra benämningar (trivialnamn, handelsnamn, förkortning).

c) EINECS-nummer och CAS-nummer.

d) CUS-nummer och KN-nummer.

e) De viktigaste föroreningarna i ämnet, om dessa är av särskild betydelse.

2. Identifikationsuppgifter för det preparat som skall exporteras:

a) Handelsnamn eller beteckning.

b) För de ämnen som anges i bilaga 1: halt i procent och uppgifter enligt 1.

3. Information om exporten:

a) Destinationsland.

b) Ursprungsland.

c) Beräknat datum för årets första export.

d) Avsedd användning i destinationslandet (om känd).

e) Namn och adress och andra viktiga uppgifter om importören eller det importerande företaget.

f) Namn och adress och andra viktiga uppgifter om exportören eller det exporterande företaget.

4. Utsedda nationella myndigheter:

a) Namn, adress, telefon- och faxnummer eller e-postadress till den utsedda myndighet i Europeiska unionen som kan ge ytterligare information.

b) Namn, adress, telefon- och faxnummer eller e-postadress till den utsedda myndigheten i importlandet.

5. Upplysningar om vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas, även faro- och riskkategorier samt säkerhetsråd.

6. En sammanfattning av de fysikalisk-kemiska, toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaperna.

7. Kemikaliens användning i Europeiska unionen:

a) De användningar, kategorier enligt Rotterdamkonventionen eller underkategorier enligt gemenskapsbestämmelser som kontrollåtgärden (förbud eller stränga restriktioner) avser.

b) Användningar av kemikalien som inte omfattas av förbudet eller stränga restriktioner.

(Kategorier och underkategorier för användning definieras i bilaga I.)

c) Uppskattning, där en sådan finns, av vilka kvantiteter av kemikalien som produceras, importeras, exporteras och används.

8. Information om försiktighetsåtgärder som kan minska exponering och utsläpp av kemikalien.

9. En sammanfattning av restriktionerna och anledningen till dem.

En sammanfattning av den information som anges i bilaga II punkt 2 a, c och d.

Ytterligare information från den exporterande parten som anses nödvändig eller, på begäran av den importerande parten, den ytterligare information som anges i bilaga II.

BILAGA IV

Information som medlemsstaternas utsedda nationella myndigheter tillhandahåller kommissionen i enlighet med artikel 9 i denna förordning

1. En sammanfattning av exportkvantiteterna för föregående år för de kemikalier (i form av ämne eller beredning) som anges i bilaga I.

a) Exportår.

b) En tabell enligt mallen nedan med en sammanfattning av exportkvantiteterna för kemikalier (i form av ämne eller beredning).

>PIC FILE= "L_2003063SV.002402.TIF">

2. Förteckning över importörer.

>PIC FILE= "L_2003063SV.002403.TIF">

BILAGA V

Kemikalier och artiklar som inte får exporteras

(artikel 14 i denna förordning)

>Plats för tabell>

BILAGA VI

Parter i konventionen som behöver information om transitering av kemikalier som omfattas av pic-förfarandet

(artikel 15 i denna förordning)

>PIC FILE= "L_2003063SV.002602.TIF">