32003D0078

Rådets beslut

av den 1 februari 2003

om fastställande av de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningssprogram

(2003/78/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden,

med beaktande av rådets beslut 2003/76/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålförskningsfonden(1), särskilt artikel 4.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(2),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(3), och

av följande skäl:

(1) Intäkterna från förvaltningen av nettovärdet på tillgångarna i EKSG under avveckling, och efter slutförd avveckling, tillgångarna från Kol- och stålforskningsfonden överförs till Kol- och stålforskningsfonden som endast är avsedd att finansiera forskningsprojekt utanför ramprogrammet för sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin.

(2) Kol- och stålforskningsfonden skall förvaltas av kommissionen enligt principer motsvarande dem som gäller för EKSG:s befintliga tekniska forskningsprogram för kol och stål och på grundval av fleråriga tekniska riktlinjer som bör utgöra en god fortsättning på dessa EKSG-program, genom att forskningsverksamheten starkt koncentreras och genom att gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling kompletteras av denna forskningsverksamhet.

(3) I samband med denna förvaltningsverksamhet kommer kommissionen att bistås av en förvaltningskommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna, samt av rådgivande och tekniska grupper som företräder många olika sektorer inom industrin och andra intressenter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram (nedan kallade de "tekniska riktlinjerna") återges i bilagan.

Artikel 2

De tekniska riktlinjerna skall, om det är lämpligt, ses över eller kompletteras vart femte år, varvid den första perioden slutar den 31 december 2007. I detta syfte skall kommissionen senast under det första halvåret av det sista året av varje femårsperiod utvärdera hur de tekniska riktlinjerna har fungerat och om de varit effektiva samt föreslå lämpliga ändringar.

Om kommission anser det lämpligt får den göra en sådan utvärdering och förelägga rådet förslag till lämpliga ändringar innan femårsperioden har löpt ut.

Artikel 3

Detta beslut får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning

Det skall tillämpas från och med den 24 juli 2002.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 1 februari 2003.

På rådets vägnar

G. Papandreou

Ordförande

(1) Se sidan 22 i detta nummer av EGT.

(2) EGT C 29, 30.1.2001, s. 254.

(3) EGT C 87, 11.4.2002, s. 19.

BILAGA

TEKNISKA RIKTLINJER FÖR KOL- OCH STÅLFORSKNINGSFONDENS FORSKNINGSPROGRAM

1. PROGRAMMET

1.1 Mål

Som en fortsättning på Europeiska kol- och stålgemenskapens program för forskning och teknisk utveckling (EKSG:s FoTU-program) avseende kol och stål och inom ramen för en hållbar utveckling skall ett forskningsprogram för Kol- och stålforskningsfonden (nedan kallat "programmet") upprättas. Syftet med programmet är att främja konkurrenskraften för sådana sektorer inom gemenskapen som har anknytning till kol- och stålindustrin. Programmet skall vara förenligt med Europeiska unionens vetenskapliga, tekniska och politiska mål och komplettera den verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna inom ramen för de befintliga gemenskapsprogrammen för forskning, till exempel ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat "ramprogrammet för forskning"). Ambitionen är att samordna dessa program och se till att de kompletterar och stärker varandra samt att främja informationsutbyte mellan projekt som finansieras genom programmet och liknande projekt som finansieras genom ramprogrammet för forskning.

1.2 Grundläggande principer

Inom ramen för programmet skall ekonomiskt stöd ges till tillåtna projekt, kompletterande åtgärder och annan verksamhet i enlighet med punkt 1.5 genom att samarbete mellan olika företag, forskningscentrum och universitet främjas. Programmet skall omfatta produktionsprocesser, användning och bevarande av tillgångar, miljöförbättringar och arbetarskydd inom sektorer som har anknytning till kol- och stålindustrin.

Definitioner av "kol" och "stål" återfinns i tillägg A.

1.3 Omfattning

I riktlinjerna anges programmets struktur, förvaltning och genomförande, dess vetenskapliga och tekniska innehåll och prioriteringar som komplement till andra befintliga forskningprogram samt villkoren för deltagande.

I dessa riktlinjer återfinns under punkt 3.1 en ansökningsomgång för programmet samt i tilläggen B och C programmets vetenskaplig-tekniska och socioekonomiska prioriteringar vilka kommissionen kan ändra i enlighet med förfarandet i punkt 2.1.

1.4 Deltagande

1.4.1 Medlemsstaterna

Företag, forskningsinstitut och fysiska personer som är etablerade inom en medlemsstats territorium kan delta i programmet och ansöka om ekonomiskt stöd, förutsatt att de avser att utföra en FoTU-verksamhet eller kan ge ett betydande bidrag till denna.

1.4.2 Kandidatländerna

Alla företag, forskningsinstitut och fysiska personer i kandidatländerna skall ha rätt att delta utan att få något ekonomiskt bidrag från programmet såvida inte annat föreskrivs enligt de relevanta Europaavtalen och de tillhörande tilläggsprotokollen samt i besluten av respektive associeringsråd.

1.4.3 Tredje land

Alla företag, forskningsinstitut och fysiska personer från tredje land skall ha rätt att delta på projektbasis utan kompletterande ekonomiskt bidrag från programmet, om sådant deltagande är i Europeiska gemenskapens intresse.

1.5 Tillåtna projekt, kompletterande åtgärder och annan verksamhet

Forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt, kompletterande åtgärder samt stöd och förberedande verksamhet kan finansieras genom programmet.

Ett forskningsprojekt skall innefatta undersökande eller experimentell verksamhet som leder till ny kunskap i syfte att lättare nå specifika praktiska mål, till exempel utarbetande eller utveckling av produkter, produktionsprocesser eller tjänster.

Ett pilotprojekt kännetecknas av uppbyggnad, drift och utveckling av en anläggning eller en betydande del av en anläggning i lämplig skala med användning av komponenter i passande storlek i syfte att verifiera tillämpbarheten av teoretiska och experimentella resultat och/eller höja tillförlitligheten i de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för att gå vidare till en demonstrationsfas och i vissa fall till den industriella och/eller kommersiella fasen.

Ett demonstrationsprojekt kännetecknas av uppbyggnad och/eller drift av en anläggning i industriell skala, eller en betydande del av en sådan anläggning, som syftar till insamling av de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för att gå vidare till industriellt och/eller kommersiellt teknikutnyttjande med minsta möjliga risk.

Kompletterande åtgärder kan handla om att främja användning av ny kunskap, samordna projekt, sprida resultat, eller främja utbildning och rörlighet hos forskare i samband med projekt som finansieras av programmet.

Stödjande och förberedande verksamhet är sådan verksamhet som bidrar till en sund och effektiv förvaltning av programmet, till exempel den återkommande övervakning och utvärdering som beskrivs i punkt 4, undersökningar eller upprättande av nätverk med likartade projekt som finansieras genom programmet.

2. PROGRAMMETS FÖRVALTNING

Programmet skall förvaltas av kommissionen. Följande kommitté och grupper skall inrättas för att bistå kommissionen:

a) Kol- och stålkommittén som beskrivs i punkt 2.1.

b) De rådgivande grupperna för kol och stål som beskrivs i punkt 2.2.

c) De tekniska grupperna för kol och stål som beskrivs i punkt 2.3.

2.1 Kol- och stålkommittén

2.1.1 Kommissionen skall biträdas av en kol- och stålkommitté (nedan kallad "kommittén"). Artiklarna 4 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(1) skall i tillämpliga delar gälla. Den tid som avses i artikel 4.3 i det beslutet skall vara tre månader.

2.1.2 Kommittén får behandla varje fråga som tas upp av dess ordförande, antingen på dennes initiativ eller på en medlemsstats begäran.

2.1.3 Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

2.1.4 Följande ärenden skall antas i enlighet med förfarandet under punkt 2.1.1:

a) Tilldelningen av ekonomiska medel för enskilda projekt i enlighet med punkt 3.3.3.

b) Upprättande av specifikationer för den övervakning och utvärdering av programmet som beskrivs i punkt 4.

c) Ändringar i tilläggen B och C till riktlinjerna.

d) Andra frågor som rör programmet.

2.1.5 Kommissionen skall förse kommittén med övergripande information om programmet och om hur samtliga finansierade FoTU-projekt fortskrider samt om deras faktiska eller uppskattade effekt.

2.2 De rådgivande grupperna för kol och stål

De rådgivande grupperna för kol och stål (nedan kallade "de rådgivande grupperna") är grupper för teknisk rådgivning som skall vara oberoende av varandra och inrättade för att bistå kommissionen. För FoTU-verksamhet med anknytning till kol och stål skall respektive rådgivande grupp ge råd när det gäller

a) programmets övergripande utveckling, de prioriteringar som förtecknas i tillägg B och C, inbegripet eventuella ändringar, informationspaket i enlighet med punkt 3.1 och kommande riktlinjer,

b) samstämmighet och eventuell överlappning med andra FoTU-program på gemenskapsnivå och nationell nivå,

c) utarbetandet av riktlinjer för övervakning av FoTU-projekt,

d) det arbete som utförs i enskilda projekt,

e) fastställande av kortsiktiga prioriteringar för programmet i enlighet med tilläggen B och C,

f) utarbetande av en handbok för utvärdering och urval av FoTU-projekt enligt punkt 3.3,

g) utvärderingen av förslag till FoTU-projekt och prioriteringen av de förslagen med hänsyn till tillgängliga medel,

h) antal, behörighet och sammansättning när det gäller de tekniska grupper som avses i punkt 2.3,

i) andra åtgärder om detta begärs av kommissionen.

Varje rådgivande grupp skall bestå av ledamöter, i enlighet med punkt 2.2.1 och 2.2.2, som utnämns av kommissionen till personlig tjänstgöring för en tid på fem år. Utnämningar kan återkallas. Kommissionen skall överväga förslag till utnämningar som mottagits på följande sätt: på förslag från en medlemsstat, på förslag från de enheter som avses i punkt 2.2.1 och 2.2.2, eller som svar på en begäran om ansökningar om att föras upp på en reservlista.

Varje berörd medlemsstat bör företrädas av minst en ledamot och inom varje rådgivande grupp måste man se till att få en väl avvägd och ändamålsenlig sakkunskap och största möjliga geografiska spridning. Ledamöterna skall vara verksamma inom det berörda området och förstå betydelsen av industriella prioriteringar.

Vid de rådgivande gruppernas möten skall ordförandeskapet innehas av kommissionen, som också skall stå för sekretariatet. Vid behov kan ordföranden begära omröstning bland ledamöterna, varvid varje ledamot har en röst. När så är lämpligt kan ordföranden bjuda in ytterligare experter att delta i möten.

De båda rådgivande grupperna skall vid behov hålla gemensamma möten, till exempel för att ge råd i frågor som berör båda sektorerna.

2.2.1 Den rådgivande gruppen för kol

Den rådgivande gruppen för kol skall vara sammansatt på följande sätt:

>Plats för tabell>

Ledamöterna skall ha en bred kompetens och personlig sakkunskap inom ett eller flera av följande områden: kolbrytning och kolanvändning, miljö och samhällsfrågor, inklusive säkerhetsaspekter.

2.2.2 Den rådgivande gruppen för stål

Den rådgivande gruppen för stål skall vara sammansatt på följande sätt:

>Plats för tabell>

Ledamöterna skall ha en bred kompetens och personlig sakkunskap inom ett eller flera av följande områden: råmaterial, järnframställning, stålframställning, kontinuerlig gjutning, varm- och/eller kallvalsning, slutbearbetning och/eller ytbehandling av stål, utveckling av stålsorter och/eller -produkter, tillämpningar och egenskaper för stål, miljö- och samhällsfrågor, inklusive säkerhetsaspekter.

2.3 Tekniska grupper för kol och stål

De tekniska grupperna för kol och stål skall ha till uppgift att bistå kommissionen med övervakningen av forsknings- och pilot/demonstrationsprojekt. Ledamöterna skall utses av kommissionen och komma från sektorer som har anknytning till kol- och stålindustrin, forskningsorganisationer eller användarindustrier där de skall ha ansvar för forskningsstrategi, förvaltning eller produktion.

3. PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE

3.1 Ansökningsomgång

Genom detta beslut utfärdas en löpande öppen ansökningsomgång; från och med 2002 är den 15 september varje år sista dagen för inlämnande av ansökningar för utvärdering.

Kommissionen skall utarbeta och via Gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling (CORDIS) eller motsvarande webbplats offentliggöra ett informationspaket som ger sökande och berörda parter praktisk information om programmet som innehåller villkor för deltagande och uppgifter om hanteringen av ansökningar och projekt, ansökningsblanketter, regler för inlämnande av ansökningar, standardkontrakt, tillåtna kostnader, högsta möjliga bidragsbelopp samt betalningsvillkor.

Ansökningar måste lämnas till kommissionen i enlighet med reglerna i informationspaketet, som på begäran kan erhållas i pappersform från kommissionen.

3.2 Ansökningarnas innehåll

Ansökningarna måste avse de vetenskaplig-tekniska och socioekonomiska prioriteringar som anges i tilläggen B och C.

Varje ansökan måste innehålla en ingående beskrivning av det föreslagna projektet och ge fullständig information om projektets mål, partnerskap (med angivande av varje partners roll), ledningsstruktur, förväntade resultat och utsikter för deras praktiska tillämpning samt uppskattning av förväntade industriella, ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster.

Den föreslagna totalkostnaden och delkostnaderna måste vara realistiska och motsvara de verkliga kostnaderna, och projektet skall förväntas ge hög nytta i förhållande till de insatta medlen.

3.3 Utvärdering och urval av ansökningar och övervakning av projekt

Kommissionen skall ansvara för att ansökningarna utvärderas på ett konfidentiellt, rättvist och opartiskt sätt. Kommissionen skall utarbeta och offentliggöra en handbok för utvärdering och urval av FoTU-projekt i enlighet med punkt 2.2 f.

Utvärderingen och urvalet av ansökningar skall utföras under kommissionens ansvar på följande sätt:

1. Efter det att ansökningarna har tagits emot och registrerats och sedan det kontrollerats att de är bidragsberättigade, skall kommissionen utvärdera dem med hjälp av den berörda rådgivande gruppen enligt punkt 2.2 g och, vid behov, oberoende experter.

2. Kommissionen skall upprätta en förteckning över godkända ansökningar i meritordning.

3. Kommissionen skall, biträdd av kommittén, besluta om urvalet av projekt och tilldelningen av medel i enlighet med det förfarande som anges under punkt 2.1.1.

Med bistånd av de tekniska grupper som anges under punkt 2.3 skall kommissionen övervaka forskningsprojekt och forskningsverksamhet.

3.4 Kontrakt

Kontrakt skall upprättas för projekt som grundas på utvalda ansökningar och åtgärder i enlighet med punkt 1.5. Kontrakten skall bygga på de tillämpliga standardkontrakt som utarbetats av kommissionen och när så är lämpligt anpassas till de olika aktuella verksamheterna.

I kontrakten skall det ekonomiska bidraget från programmet fastställas på grundval av de tillåtna kostnaderna liksom villkoren för kostnadsredovisning, bokslut och revision.

3.5 Ekonomiskt bidrag

Programmet skall baseras på FoTU-kontrakt med kostnadsdelning. Det sammanlagda ekonomiska bidraget inklusive annan offentlig tilläggsfinansiering skall vara förenligt med tillämpliga regler för statligt stöd.

Om inte annat föreskrivs i föregående punkt skall det sammanlagda ekonomiska bidraget, uttryckt som en procentandel av de tillåtna kostnaderna enligt punkt 3.6, inte överstiga följande värden:

>Plats för tabell>

3.6 Tillåtna kostnader

Tillåtna kostnader skall endast omfatta faktiska kostnader som uppstår i samband med arbete som utförts i enlighet med kontraktet. Avtalsslutande parter, associerade parter och underentreprenörer kan inte kräva ersättning för budgeterade eller kommersiella kostnader. De tillåtna kostnaderna skall delas in i fyra kostnadskategorier enligt vad som anges nedan.

3.6.1 Kostnader för utrustning

Inköpt eller hyrd utrustning som har direkt anknytning till genomförandet av projektet får tas upp som en direkt kostnad. De tillåtna kostnaderna för hyrd utrustning får inte överskrida de tillåtna kostnaderna för inköp av utrustningen.

3.6.2 Kostnader för personal

Endast kostnader för arbetstimmar som faktiskt lagts ned uteslutande på projektet av vetenskaplig personal, personal under forskarutbildning och teknisk personal samt arbetare som är direkt anställda av huvudparten får debiteras som direkta kostnader. För alla övriga personalkostnader (exempelvis stipendier) skall ett skriftligt förhandsgodkännande av kommissionen krävas. Den debiterade arbetstiden måste redovisas och bestyrkas.

3.6.3 Driftskostnader

Driftskostnader med direkt anknytning till projektets genomförande skall endast omfatta kostnader för

a) råmaterial,

b) mindre förbrukningsartiklar,

c) förbrukningsmaterial,

d) energi,

e) underhåll och reparation av utrustning,

f) transport av utrustning eller produkter,

g) modifiering och ombyggnad av befintlig utrustning,

h) IT-tjänster,

i) hyra av utrustning,

j) diverse analyser,

k) speciella undersökningar och prov,

l) medverkan från tredje part,

m) kostnader för resor och uppehälle.

3.6.4 Indirekta kostnader

Alla övriga utgifter (allmänna omkostnader) som kan uppstå i samband med projektet och som inte har specificerats i ovanstående kategorier skall täckas av en klumpsumma på 30 % av de tillåtna personalkostnaderna enligt punkt 3.6.2.

3.7 Teknisk rapportering

För forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt enligt beskrivningen i punkt 1.5 skall den avtalsslutande parten/-erna lämna en rapport en gång per halvår. I dessa rapporter skall de tekniska framstegen dokumenteras. Efter arbetets slut skall en slutrapport lämnas in, med en utvärdering av resultatens utnyttjande och av effekterna. Kommissionen skall offentliggöra denna rapport i sin helhet eller i sammanfattning beroende på projektets strategiska betydelse. Beslutet skall fattas av kommissionen, vid behov efter samråd med den berörda rådgivande gruppen. Slutrapporter om kompletterande åtgärder och om stödjande och förberedande verksamhet skall krävas och offentliggöras, om det är lämpligt.

4. ÅRLIG GRANSKNING, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING AV PROGRAMMET

Kommissionen skall genomföra en årlig granskning av programmets aktiviteter och av hur FoTU-verksamheten fortskrider. Den rapport som innehåller den årliga granskningen skall överlämnas till kommittén.

En övervakning av programmet skall genomföras och innefatta en bedömning av de förväntade vinsterna. En rapport om övervakningen skall offentliggöras senast i slutet av 2006 och därefter vart femte år. Dessa rapporter skall överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommittén och de rådgivande grupperna.

En utvärdering av programmet skall genomföras när de projekt som finansieras under varje femårsperiod har slutförts, varvid den första perioden skall sluta år 2008. Dessutom skall FoTU-projektens nytta för samhället och för de berörda sektorerna utvärderas. Utvärderingsrapporten skall offentliggöras.

Kommissionen skall fastställa ramarna för övervakningen och utvärderingen varvid den skall bistås av kommittén. Både övervakning och utvärdering skall utföras av en panel med högt kvalificerade experter som utnämns av kommissionen.

5. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Kommissionen skall sörja för en smidig övergång från EKSG:s FoTU-program till det nya programmet. EKSG-kontrakt som fortfarande gäller efter det att EKSG-fördraget upphört att gälla skall förvaltas av kommissionen i enlighet med bestämmelserna i respektive kontrakt i syfte att harmonisera förvaltningen av EKSG-kontrakt och programmets kontrakt.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

Tillägg A

KOL- OCH STÅLFORSKNINGSFONDENS FORSKNINGSPROGRAM

DEFINITION AV BEGREPPEN "KOL" OCH "STÅL"

1. Kol

a) Stenkol.

b) Stenkolsbriketter.

c) Koks och halvkoks framställt ur stenkol.

d) Brunkol.

e) Brunkolsbriketter.

f) Koks och halvkoks framställt ur brunkol.

Termen "stenkol" omfattar de högvärdiga kolsorterna och de lågvärdiga kolsorterna i kategori "A" (eller subbituminösa kol) i det internationella kodifieringssystem för kol som utarbetats av FN:s ekonomiska kommission för Europa. Termen "brunkol" omfattar de lågvärdiga kolsorterna i kategori "C" (ortoligniter) och i kategori "B" (metaligniter) enligt samma system. När det gäller brunkol skall programmet inte tillämpas för tillverkning av briketter och halvkoks, utan endast för utnyttjande av brunkol för elproduktion eller kombinerad produktion av värme och elektricitet.

2. Järn och stål

a) Råmaterial för järn- och ståltillverkning, till exempel järnmalm, järnsvamp och järnskrot.

b) Tackjärn (inklusive het metall) och ferrolegeringar.

c) Obearbetade produkter och halvfabrikat av järn, handelsstål eller specialstål (inklusive produkter som skall återvinnas eller omvalsas), till exempel flytande stål som gjuts genom kontinuerlig gjutning eller på annat sätt, och halvfabrikat, till exempel blooms, billets, slabs, stänger och band.

d) Varmbearbetade produkter av järn, handelsstål eller specialstål (produkter med eller utan beläggning, exklusive gjutgods, smidesgods och pulverprodukter av stål), till exempel räls, järnspont, profiler, stänger, valstråd, plåt och universalplåt, band och formatplåt och runda eller fyrkantiga rör.

e) Färdiga produkter av järn, handelsstål eller specialstål (med eller utan beläggning), till exempel kallvalsad plåt och band och elektroplåt.

f) Delvis bearbetade produkter som kan ge en förbättrad konkurrenskraft för ovannämnda stålprodukter, till exempel rörformiga produkter, dragna produkter, högglansprodukter, kallvalsade och kallbearbetade produkter.

Tillägg B

KOL- OCH STÅLFORSKNINGSFONDENS FORSKNINGSPROGRAM

VETENSKAPLIG-TEKNISKA OCH SOCIOEKONOMISKA PRIORITERINGAR

FOTU AVSEENDE KOL

Forskning och teknisk utveckling är ett viktigt verktyg för att ge stöd åt gemenskapens energimål när det gäller tillgången på kol inom gemenskapen samt konkurrenskraftig och miljövänlig omvandling och användning av detta kol. Kolmarknadens allt större internationella omfattning och de globala problem den står inför innebär dessutom att Europeiska unionen måste spela en ledande roll för att anta utmaningar i fråga om modern teknik, säkerhet i gruvor och miljöskydd på ett globalt plan genom att säkerställa den kunskapsöverföring som krävs för fortsatta tekniska framsteg, förbättrade arbetsförhållanden (hälsa och säkerhet) och bättre miljöskydd. Prioriterade områden finns angivna under punkterna 1-4 nedan. Punkternas inbördes ordning avser inte prioritet.

1. Förbättra konkurrenskraften för gemenskapens kol

Målsättningen är att sänka gruvornas totala produktionskostnader, höja produkternas kvalitet och sänka kostnaderna för kolanvändning. Forskningsprojekten omfattar hela produktionskedjan för kol:

- Modern teknik för prospektering av koltillgångar.

- Integrerad planering av gruvdrift.

- Högeffektiva, högautomatiserade metoder för ortdrivning och utvinning som är anpassade till de europeiska stenkolsfyndigheternas speciella geologiska egenskaper.

- Lämplig stödteknik.

- Transportsystem.

- Tjänster inom elenergiförsörjning, kommunikation och information, kraftöverföring, övervaknings- och processkontrollsystem.

- Metoder för kolbearbetning, inriktade mot konsumtionsmarknadernas behov.

- Kolomvandling.

- Kolförbränning.

En annan målsättning med forskningsprojekten skall vara att göra vetenskapliga och tekniska framsteg som leder till förbättrad kunskap om kolfyndigheternas egenskaper och hur de kan kontrolleras med avseende på berggrundstryck, gasutsläpp, explosionsrisk, ventilation och alla andra faktorer som påverkar gruvdriften. Forskningsprojekt med dessa syften måste ha utsikter att ge resultat som på kort eller medellång sikt kan tillämpas på en betydande del av gemenskapens produktion.

Projekt som främjar minst ett av följande syften ges företräde:

a) Integrering av enskilda tekniska lösningar i system och metoder samt utveckling av integrerade utvinningsmetoder.

b) Betydande minskningar av produktionskostnaderna.

c) Större gruvsäkerhet och ökade miljövinster.

2. Hälsa och säkerhet i gruvor

Den eftersträvade utveckling som beskrivits ovan måste kompletteras med lämpliga åtgärder inom gruvsäkerhet, gaskontroll, ventilation och luftkonditionering. De förhållanden som råder vid arbete under jord nödvändiggör också särskilda förbättringar när det gäller arbetarskydd.

3. Effektivt skydd av miljön och förbättring av kolets användning som en ren energikälla

Forskningsprojekt med detta mål syftar till att genom en integrerad strategi för utsläpp minimera påverkan från gemenskapens gruvdrift och kolanvändning på atmosfären, vattnet och marken. Med tanke på att gemenskapens kolindustri genomgår en ständig omstrukturering bör forskningen också inriktas på att minimera miljöpåverkan från gruvor som skall stängas.

Företräde ges till projekt som syftar till

a) minskade utsläpp av växthusgaser, i synnerhet metan, från kolfyndigheter,

b) återdeponering i gruvor av gruvavfall, flygaska och restprodukter från avsvavling, tillsammans med annat avfall där detta är lämpligt,

c) sanering av avfallshögar och industriell användning av restprodukter från kolproduktion och kolanvändning,

d) skydd av grundvatten och rening av dräneringsvatten från gruvor,

e) minskad miljöpåverkan från anläggningar som huvudsakligen använder stenkol och brunkol från gemenskapen,

f) skydd av anläggningar ovan jord mot kortsiktiga och långsiktiga effekter av sättningar i marken,

g) minskade utsläpp från kolanvändning.

4. Hantering av beroendet av extern energi försörjning

Forskningsprojekt med detta mål rör utsikterna till långsiktig energiförsörjning och handlar om att höja värdet, när det gäller ekonomi, energi och miljöaspekter, av koltillgångar som inte kan utvinnas ekonomiskt med konventionella gruvdriftsmetoder. Projekten kan omfatta studier, utarbetande av strategier, grundforskning och tillämpad forskning samt utprovning av innovativa metoder som ger möjlighet till uppvärdering av gemenskapens koltillgångar.

Företräde ges åt projekt som integrerar komplementära metoder, till exempel adsorption av metan och koldioxid, metanutvinning i kolbädd och förgasning av kol under jord.

Tillägg C

KOL- OCH STÅLFORSKNINGSFONDENS FORSKNINGSPROGRAM

VETENSKAPLIG-TEKNISKA OCH SOCIOEKONOMISKA PRIORITERINGAR

FOTU AVSEENDE STÅL

Mot bakgrund av det övergripande målet att öka konkurrenskraften och bidra till en hållbar utveckling är FoTU främst inriktad på att utarbeta nya eller förbättrade metoder för att åstadkomma en lönsam, ren och säker framställning av stål och stålprodukter som kännetecknas av allt bättre prestanda, ändamålsenlighet, uppskattning bland konsumenter, längre livstid och enkel återvinning samt återanvändning. De prioriterade områdena anges under punkterna 1-3 nedan. Den inbördes ordningen avser inte prioritet.

1. Nya och förbättrade metoder för framställning och bearbetning av stål

FoTU måste syfta till att förbättra processerna för stålframställning för att ge produkterna en högre kvalitet och öka produktiviteten. Minskade utsläpp, lägre energiförbrukning och mindre miljöpåverkan samt ett effektivare råvaruutnyttjande och resursbevarande bör ingå som en väsentlig del av den eftersträvade utvecklingen. Forskningsprojekten bör vara inriktade på följande områden:

- Nya och förbättrade processer för reduktion av järnmalm.

- Processer och drift vid järnframställning.

- Ljusbågsugnsprocesser.

- Processer för stålframställning.

- Sekundära metallurgiska metoder.

- Kontinuerlig gjutning och metoder för "near net shape"-gjutning med eller utan direktvalsning.

- Metoder för valsning, ytbehandling och beläggning.

- Varm- och kallvalsningsmetoder, betnings- och ytbehandlingsprocesser.

- Processinstrumentering, -kontroll och -automatisering.

- Produktionslinjers underhåll och tillförlitlighet.

2. FoTU och användningen av stål

När det gäller stålanvändning är FoTU väsentlig för att kunna tillmötesgå framtida krav från stålanvändare och skapa nya marknadsmöjligheter. Forskningsprojekten bör vara inriktade på följande områden:

- Nya stålsorter för krävande tillämpningar.

- Stålsorter med goda mekaniska egenskaper vid låga och höga temperaturer, exempelvis när det gäller hållfasthet och seghet, utmattning, slitage, plastisk deformation, korrosion och motståndskraft mot sprickbildning.

- Förlängd livstid, i synnerhet genom förbättrad motståndskraft mot hetta och korrosion hos stål och stålstrukturer.

- Stål innehållande kompositmaterial och sandwichkonstruktioner.

- Simuleringsmodeller som kan användas för prognoser om mikrostrukturer och mekaniska egenskaper.

- Konstruktionssäkerhet och formgivningsmetoder, i synnerhet när det gäller bränder och jordbävningar.

- Metoder för formning, svetsning och förening av stål och andra material.

- Standardiserade metoder för testning och utvärdering.

3. Resursbevarande och förbättring av arbetsförhållanden

Både inom stålframställning och stålanvändning bör resursbevarande, miljöskydd och säkerhetsfrågor ingå som väsentliga delar av FoTU-verksamheten. Forskningsprojekten bör vara inriktade på följande områden:

- Metoder för återvinning av gammalt stål från olika källor samt klassificering av stålskrot.

- Stålsorter och formgivning av sammansatta konstruktioner som underlättar återvinning av stålskrot och omvandling till användbart stål.

- Kontroll och skydd av miljön på och runt arbetsplatsen.

- Återställande av platser för stålverk.

- Förbättrade arbetsförhållanden och höjd livskvalitet på arbetsplatsen.

- Ergonomiska metoder.

- Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

- Minskad exponering för utsläpp under arbetet.