Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32002R2370

Rådets förordning (EG) nr 2370/2002 av den 20 december 2002 om införande av en nödåtgärd från gemenskapen för skrotning av fiskefartyg

OJ L 358, 31.12.2002, p. 57–58 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Special edition in Czech: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Estonian: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Latvian: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Lithuanian: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Hungarian Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Maltese: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Polish: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Slovak: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459
Special edition in Slovene: Chapter 04 Volume 005 P. 458 - 459

No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2006

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2002/2370/oj

31.12.2002   

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 358/57


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2370/2002

av den 20 december 2002

om införande av en nödåtgärd från gemenskapen för skrotning av fiskefartyg

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna [36 och] 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn (3) har det varit möjligt att ta fartyg ur bruk för att skapa balans mellan flottkapacitet och tillgängliga resurser på lång sikt.

(2)

Flera bestånd av mycket stor betydelse för gemenskapens fiske är nu starkt utfiskade. De ägare till fiskefartyg som har fått sina fiskemöjligheter kraftigt nedskurna till följd av en återhämtningsplan som rådet har antagit bör därför ges ytterligare incitament för att ta sina fartyg ur bruk utöver de som redan finns genom förordning (EG) nr 2792/1999. Medlemsstaterna bör också ges tillräckliga extra medel för detta ändamål.

(3)

Endast de fartygsägare som drabbas svårt av en återhämtningsplan bör få tillgång till det extra incitament för att skrota fartyg som ges genom denna förordning. En minskning på 25 % eller mer av fartygets fiskemöjligheter bör anses som en objektiv indikator på att fartyget drabbats hårt.

(4)

De högsta belopp för skrotningsbidrag som fastställs i artikel 7 i förordning (EG) nr 2792/1999 är inte tillräckliga för att betala ut de högre bidragsbeloppen.

(5)

För att bestånden skall kunna bevaras, bör gemenskapsåtgärden införas så fort som möjligt samt tidsbegränsas, så att flottan kan omstruktureras på lämpligt sätt utan dröjsmål.

(6)

Det är nödvändigt att säkerställa en flexibel fördelning av de extra skrotningsmedlen, så att de går till de medlemsstater som har störst behov.

(7)

Alla parter som sysslar med genomförandet av den finansiella åtgärden bör ha klart fastställda roller, och åtgärder bör vidtas för att garantera öppna och rättvisa förfaranden för förvaltning och övervakning av åtgärden.

(8)

Bestämmelser för de ekonomiska bidragen enligt denna förordning bör fastställas genom hänvisning till bestämmelserna i förordning (EG) nr 2792/1999.

(9)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4).

(10)

Det är nödvändigt och lämpligt för att uppnå de grundläggande målen i denna förordning, nämligen bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna, att fastställa bestämmelser för skrotning av fiskefartyg. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I   Innehåll och rätt till stöd

Artikel 1

Innehåll

Härmed införs en nödåtgärd från gemenskapens sida under perioden 2003-2006 för att hjälpa medlemsstaterna att ytterligare minska fiskeansträngningen enligt de återhämtningsplaner som rådet har antagit. Åtgärden skall bestå av ett särskilt incitament, som gör medel tillgängliga för medlemsstaterna för att delfinansiera deras ytterligare behov i samband med skrotning av fiskefartyg som berörs av återhämtningsplaner.

Artikel 2

Rätt till stöd

Alla fiskefartyg som omfattas av en återhämtningsplan som antagits av rådet skall vara berättigade till ökat skrotningsbidrag enligt artikel 3 under förutsättning att

a)

fiskefartyget också är berättigat till skrotningsbidrag enligt förordning (EG) nr 2792/1999,

och

b)

fartygets fiskeansträngning har behövt minskas med minst 25 % till följd av en återhämtningsplan.

Artikel 3

Högsta belopp för ökat skrotningsbidrag

Fiskefartygsägare får beviljas offentligt stöd för stödberättigande fiskefartyg i den mening som avses i artikel 2 på grundval av de skalor som avses i artikel 7.5 a i förordning (EG) nr 2792/1999, ökat med 20 %.

AVDELNING II   År 2003

Artikel 4

Gemenskapens ekonomiska bidrag

Gemenskapen får för år 2003 bevilja medlemsstaterna ett ekonomiskt bidrag (nedan kallat ekonomiskt bidrag) för de kostnader som de ådrar sig med tillämpning av artikel 3. Det ekonomiska bidraget skall beräknas enligt satserna i tabell 3, grupp 1, i bilaga IV till förordning (EG) nr 2792/1999.

Artikel 5

Prognosprogram för årliga utgifter

Medlemsstater som önskar få ett ekonomiskt bidrag skall till kommissionen senast den 30 juni 2003 lämna in en plan över föreslagna kostnader för att ta fartyg ur bruk för 2003 enligt denna åtgärd. Kommissionen kommer att göra åtaganden för det årliga belopp som totalt finns tillgängligt i budgeten för denna åtgärd.

Artikel 6

Förfarande

1.   Medlemsstaterna skall lämna in sina ansökningar om betalning av kostnaderna senast den 30 juni 2004. På grundval av ansökningarna och situationen i varje medlemsstat när det gäller fleråriga återhämtnings- och förvaltningsplaners inverkan skall kommissionen fatta beslut om storleken på det ekonomiska bidraget till varje medlemsstat. Kommissionen skall betala upp till 50 % av bidraget då ansökan mottas och återstoden efter intygandet från myndigheterna enligt punkt 2 nedan.

2.   Ansvariga myndigheter för genomförandet av denna nödåtgärd från gemenskapen skall vara de förvaltningsmyndigheter och utbetalande myndigheter som sysslar med strukturfondsåtgärder på fiskeområdet i berörd medlemsstat. De skall utföra de uppgifter de åläggs enligt rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (5).

3.   Om inte annat föreskrivs i den här förordningen, skall de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 1260/1999, särskilt artiklarna 33–39, och föreskrifter som härrör från dessa, tillämpas.

AVDELNING III   Perioden 2004–2006

Artikel 7

För perioden 2004–2006 skall de medel som krävs för att finansiera denna nödåtgärd från gemenskapen för skrotning av fiskefartyg göras tillgängliga genom en omprogrammering av de strukturfondsmedel som föreskrivs i artiklarna 41 och 44 i förordning (EG) nr 1260/1999 och programplaneras inom befintliga program för Fonden för fiskets utveckling.

AVDELNING IV   Genomförande och ikraftträdande

Artikel 8

Genomförande

Närmare bestämmelser för tillämpning av denna förordning skall antas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 30.2 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (6).

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2002.

På rådets vägnar

M. FISCHER BOEL

Ordförande


(1)  EGT C 227 E, 24.9.2002, s. 333.

(2)  Yttrandet avgivet den 5 december 2002 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3)  EGT L 337, 30.12.1999, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 179/2002 (EGT L 31, 1.2.2002, s. 25).

(4)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(5)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1447/2001 (EGT L 198, 21.7.2001, s. 1).

(6)  Se sidan 59 i detta nummer av EGT.


Top