32000R0452

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 452/2000

av den 28 februari 2000

om genomförande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader vid kvalitetsbedömning av arbetskraftskostnadsstatistik

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 av den 9 mars 1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader(1), särskilt artikel 11 i denna, och

av följande skäl:

(1) I enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 530/1999 är det nödvändigt med tillämpningsåtgärder i fråga om utvärderingskriterier för kvaliteten på statistiken och den rapport där tillämpningen av förordningen beskrivs.

(2) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Kommittén för det statistiska programmet som upprättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom(2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utvärderingskriterier för kvalitetsbedömning och anvisningar för innehållet i rapporten om kvalitet

Utvärderingskriterierna för kvalitetsbedömning och anvisningar för innehållet i den rapport om kvalitet som avses i artikel 10 i förordning (EG) nr 530/1999 återfinns i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2000.

På kommissionens vägnar

Pedro SOLBES MIRA

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 63, 12.3.1999, s. 6.

(2) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

BILAGA

UTVÄRDERINGSKRITERIER FÖR KVALITETSDÖMING OCH ANVISNINGAR FÖR INNEHÄLLET I RAPPORTEN OM KVALITET PÅ ARBETSKRAFTSKOSTNADSSTATISTIKEN

TIDSFRIST FÖR INSÄNDANDE AV RAPPORTEN

Kvalitetsrapporten skall helst sändas in samtidigt med uppgifterna men senast 24 månader efter utgången av den referensperiod som de insamlade uppgifterna avser.

ÖVERGÅNGSPERIOD

Eftersom kvalitetsrapporter är en nyhet i Europeiska statistiksystemet måste man ge de nationella statistikkontoren möjlighet att stegvis anpassa sina verktyg, metoder och resurser till detta. Med anledning av detta har man nedan sammanställt ett antal punkter som man kan välja att ta med i den första kvalitetsrapporten som skall inlämnas för den arbetskraftskostnadsundersökning som skall göras för referensåret 2000. Dessa punkters ändamålsenlighet och relevans kommer att utvärderas mot bakgrund av det material som medlemsstaterna faktiskt översänder och de allmänna framsteg som görs inom statistiken. Utvärderingen bör göras gemensamt av Eurostat och de nationella statistikkontoren före nästa undersökning så att beslut kan fattas om huruvida de frivilliga uppgifterna skall vara frivilliga även i framtiden.

OMFATTNING

Den information som efterfrågas står inte i motsatsförhållande till andra relevanta förordningar från rådet eller kommissionen. Dessa förordningar rör strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader, arbetskraftsundersökning, företagsstrukturer och nationalräkenskaper. Detsamma gäller de frivilliga punkterna eller uppdelningarna nedan.

SPRIDNING AV DEN INFORMATION SOM INSAMLATS VIA KVALITETSRAPPORTEN

Kvalitetskomponenter: relevans, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet samt fullständighet kommer främst att användas internt inom Europeiska statistiksystemet.

Punkterna exakthet, jämförbarhet samt koherens är av störst intresse för användarna. Informationen kommer att skickas ut till användarna via statistiska eller metodiska dokument.

INNEHÅLL

Anm.:

Tabellerna A, B och C definieras, tillsammans med de tillhörande variablerna (t.ex. A11, B1, D1,...) i kommissionens förordning (EG) nr 1726/1999 av den 27 juli 1999 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 530/1999(1) om strukturstatistik över arbetskraftskostnader i fråga om definitioner och rapportering.

1. Relevans

Frivillig punkt

- En sammanfattning som omfattar en beskrivning av användare, ursprung till och tillfredsställande av användarnas behov, samt statistikens relevans för användarna.

2. Exakthet

2.1 Fel som beror på urvalet

2.1.1 Sannolikhetsurval

2.1.1.1 Snedvridning

Frivillig punkt

- Snedvridningar på grund av skattningsmetoden, som är mätbara.

2.1.1.2 Variation

- Variationskoefficienter(2) uppdelade enligt strukturen i tabellerna A, B, och C för:

- Årliga arbetskraftskostnader per anställd (D1/A11+A121+A131)

- Arbetskraftskostnader per timme (D1/B1).

- Variationskoefficienter uppdelade enligt strukturen i tabell A för:

- B1 Antal utförda arbetstimmar av alla anställda

- D1 Löner och kollektiva avgifter

- D11 Egentlig lön (totalt)

- Metodik som använts för skattningen av variationen

Frivilliga punkter

- Variationskoefficienter uppdelade enligt strukturen i tabellerna B och C för:

- B1 Antal utförda arbetstimmar av alla anställda

- D1 Löner och kollektiva avgifter

- D11 Egentlig lön (totalt)

- Variationskoefficienter uppdelade enligt strukturen i tabellerna A, B, och C för:

- A1 Totalt antal anställda

- A11+A121+A131 Totalt antal anställda omräknade till årsverken

2.1.2 Andra metoder än sannolikhetsurval

Om existerande källor används där beräkning av en variationskoefficient inte ger mening, bör istället en beskrivning göras av eventuella felkällor.

2.2 Fel som beror på annat än urvalet

2.2.1 Fel i urvalsramen

- Beskrivning av den huvudsakliga felklassificeringen, problem med under- och övertäckning(3) vid insamling av data.

- De metoder som använts för att motverka dessa eventuella fel.

Frivilliga punkter

- Förekomsten av över- och undertäckning samt felklassificering uppdelad efter den stratifiering som använts för urvalet.

Den efterfrågade informationen kan delvis hämtas från den rapport som beskriver kvaliteten på registret.

Anm.:

Om man använder sig av individuella administrativa data skall en liknande analys göras av den administrativa referensfilen.

2.2.2 Fel i samband med mätningen eller behandlingen

- Beskrivning av de metoder som använts för att minska felen i samband med mätningen eller behandlingen(4).

Frivillig punkt

- Antalet korrigerade fall för de variabler som efterfrågas i tabell A i procent av de enheter som svarat på den aktuella variabeln.

- Felfrekvens för inmatning eller kodning för variablerna:

- Antal anställda

- Löner och kollektiva avgifter

- Den lokala enhetens verksamhet (NACE Rev.1)

- Region (NUTS 1)

- Metodiska uppgifter om skattningen(5) av dessa siffror.

2.2.3 Svarsbortfall

- Enheternas svarsfrekvens(6) totalt och uppdelad enligt den stratifiering som använts för urvalet.

- En beskrivning av de metoder som använts för imputering och/eller omviktning av svarsbortfallen.

Anm.:

Om man använder sig av individuella administrativa data skall administrativa dataposter som inte är tillgängliga ersätta svarsbortfall.

Frivilliga punkter

- Svarsfrekvens per post för varje variabel. Frekvensen är förhållandet mellan antalet svar per post och antalet svar som erhållits från dem som omfattas.

- En beskrivning av orsakerna till svarsbortfallet och en utvärdering av den snedvridning svarsbortfallet medfört för en av frågeformulärets viktigaste frågor.

2.2.4 Fel som beror på modeller

- Rapportera(7) den eventuella användningen av följande modeller:

- Anpassning av räkenskapsår till kalenderår.

- Hänsynstagande till små och medelstora företag.

- Om data från administrativa källor kombinerats med data från undersökningar.

Anm.:

Om individuella administrativa data används skall överensstämmelsen mellan det administrativa konceptet och det teoretiska statistiska konceptet kommenteras.

3. Aktualitet och punktlighet

- Viktiga datum för insamling av data: t.ex. sista inlämningsdag i de olika medlemsstaterna, datum då frågeformulären skickades ut, datum då uppföljning utfördes och datum då fältundersökningar utfördes.

- Viktiga datum för arbetet efter insamlingen: t.ex. när arbetet påbörjades och när det avslutades, när kodning och kontroller utfördes, när kvalitetskontroll utfördes (resultatens överensstämmelse) och när åtgärder vidtagits av sekretesskäl.

- Viktiga publikationsdatum: t.ex. när speciella och detaljerade resultat framkommit och publicerats.

Anm.:

Punktligheten hos dataöverföringen till Eurostat kommer att bedömas enligt kriterierna i den förordning som anger tidpunkter och tidsfrister för dataöverföring.

4. Tillgänglighet och tydlighet

- Ett exemplar av publikationen.

- I tillämpliga fall information om vilka resultat som översänts till de redovisande enheter som ingår i urvalet.

- Information om hur resultaten skall publiceras (t.ex. till vilka personer resultaten kommer att skickas).

- Ett exemplar av eventuella metodiska dokument som diskuterar den aktuella statistiken.

5. Jämförbarhet

5.1 Spatial jämförbarhet

- Medlemsstaterna bör rapportera eventuella skillnader mellan nationella och europeiska koncept avseende definitionerna främst för statistiska enheter, referenspopulation, klassifikationer och definitioner av variabler i de översända resultaten. Om möjlighet finns, bör skillnaderna kvantifieras.

Anm.:

Om klassifikationer och enheter kommer från register, bör kvaliteten på denna information komma från rapporten om kvaliteten på registret.

5.2 Jämförbarhet mellan olika tidsperioder

- Detaljerad information om ändringar i definitioner, täckning eller metoder och om möjligt en utvärdering av de konsekvenser som eventuella icke-försumbara ändringar får.

6. Koherens

Anm.:

Det finns två mål för denna punkt: det första är att informera användarna om de ofta små konceptuella skillnader som existerar mellan olika källor för variablerna och som ofta har samma namn i statistiska publikationer. Informationen skall också göra det möjligt för användaren att bedöma hur övergången mellan de olika koncepten kan se ut. Det andra målet är att se till att statistik som ur ett konceptuellt perspektiv är förhållandevis koherent även ger jämförbara resultat på samma referenspopulation. För att uppnå dessa båda mål bör arbetskraftskostnadsstatistiken och annan statistik som sänds till Eurostat jämföras med lämpliga nationella koncept och nationella mätningar. Som exempel kan nämnas att arbetskraftsundersökningen (AKU) använder sig av en annan definition på anställning: i AKU mäts anställningen bland invånarna medan arbetskraftskostnadsundersökningen utgår från antalet anställda nationellt. Arbetskraftskostnadsundersökningens metod stämmer överens med de metoder som används för nationalräkenskaper och i företagsstatistik. Jämförelser bör också ta hänsyn till att arbetskraftskostnadsstatistiken bygger på företag med fler än nio anställda.

6.1 Koherens med statistik från arbetskraftsundersökningen

Frivillig punkt

- Beskrivning av de huvudsakliga skillnaderna i relationstalen mellan "antalet deltidsanställda i förhållande till antalet heltidsanställda" och relationen mellan talet för "genomsnittligt antal utförda arbetstimmar av deltidsanställda i förhållande till genomsnittligt antal utförda arbetstimmar av heltidsanställda" i båda källorna. En uppdelning efter ekonomisk aktivitet (NACE Rev.1, avdelningarna C-K) skulle vara av stor hjälp. Hänsyn måste tas till exakthet och koncept hos de båda källorna.

6.2 Koherens med företagsstatistiken

Förordningen(8) om statistik rörande företagsstrukturer omfattar alla de slag av verksamhet på marknaden som anges i avsnitten C-K och M-O i NACE Rev.1.

De delar som stämmer bäst överens i dessa två källor sammanfattas i tabellerna nedan:

>Plats för tabell>

- Beskrivning av de huvudsakliga skillnaderna hos dessa variabler under beaktande av exakthet och koncept i respektive källa (uppdelad på NACE Rev.1, huvudgrupper). Frivilligt: korstabulering efter NUTS 1 och större NACE Rev.1, grupper (C-D-E, F, G-H, I J K).

Frivilliga punkter

Tabellen nedan sammanfattar andra delar av statistiken som skulle kunna jämföras:

>Plats för tabell>

- Beskrivning av de huvudsakliga skillnaderna under beaktande av exaktheten i respektive statistik och skillnader i koncept. Dessa jämförelser kan korstabuleras efter företagets storlek och större NACE Rev.l grupper.

6.3 Koherens med nationalräkenskaper

De delar som stämmer bäst överens i dessa två källor sammanfattas i tabellerna nedan

>Plats för tabell>

- Beskrivning av huvudsakliga skillnader under beaktande av skillnader i koncept och täckning samt om möjligt även exakthet i respektive statistik.

- Kommentarer till i vilken utsträckning arbetskraftskostnadsundersökningen är en källa för nationalräkenskaperna.

7. Fullständighet

- En lista över alla variabler och/eller uppdelningar som skall finnas enligt förordningen men som de facto inte finns samt en förklaring till varför dessa inte finns tillgängliga.

(1) EGT L 203, 3.8.1999, s. 28.

(2) Variationskoefficienten är kvoten mellan kvadratroten ur estimatorns varians och väntevärdet. Den skattas genom kvoten ur kvadratroten av skattningen av urvalets varians och det skattade värdet. Vid skattningen av urvalsvariansen måste man ta hänsyn till urvalets utformning.

(3) Övertäckning avser enheter som antingen klassificerats fel och som de facto inte omfattas (ex. den lokala enhetens faktiska verksamhet omfattas inte av C-K NACE Rev.1) eller enheter som i verkligheten inte finns.

Undertäckning avser (nya) enheter som inte omfattas av ramen, antingen p.g.a. att de uppstått eller upphört att existera, eller felaktigt klassade enheter. Den svarta ekonomin berörs inte.

Felklassificering avser felaktiga klassningar av enheter som hör till målgruppen.

(4) Fel i samband med mätningen är fel som uppstår vid insamlingen av data. Det finns ett antal källor till mätfel, bl.a. undersökningsinstrumentet (frågeformulärets utformning), den person som intervjuats, informationssystemet, sättet på vilket data insamlats och personen som utför intervjun.

Fel i samband med behandlingen är fel som uppstår efter det att data insamlats, t.ex. vid inmatning av data, kodning, stansning, redigering, viktning och tabulering.

(5) Mätningen av felkvoter kan uppnås genom användning av normala tekniker för kvalitetssäkring, t.ex. verifiering av kvaliteten på underurvalet av de behandlade frågeformulären (för att kontrollera antalet fel antingen under stansningen eller vid behandlingen av poster hos de nationella statistikkontoren).

(6) Frekvensen är förhållandet mellan det antal svar som erhållits från dem som omfattas och antalet frågeformulär som skickats ut till målgruppen.

(7) Kommentarer kan t.ex. röra urvalsmetoden för dessa modeller (t.ex. varför en viss modell föredragits framför andra), vid behov kan de behandla förekommande skattningsfel för motsvarande skattningar eller röra de element som verifierar antagandena i den underliggande modellen. Andra möjligheter omfattar undersökningar av modellens förmåga att förutspå utvecklingar genom att göra tester med historiska data, jämförelser med de resultat som modellen genererat i förhållande till resultat från andra liknande datakällor, användningen av kontrollundersökningar, modellens känslighet för skattningar av olika parametrar eller kontroller av de data som använts i modellen.

(8) EGT L 14, 17.1.1997.