Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31998R0066

Rådets förordning (EG) nr 66/98 av den 18 december 1997 om vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis, och upphävande av förordning (EG) nr 2113/96

OJ L 6, 10.1.1998, p. 1–17 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

No longer in force, Date of end of validity: 07/04/2004; upphävd genom 32004R0601

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1998/66/oj

31998R0066

Rådets förordning (EG) nr 66/98 av den 18 december 1997 om vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis, och upphävande av förordning (EG) nr 2113/96

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 006 , 10/01/1998 s. 0001 - 0017


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 66/98 av den 18 december 1997 om vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis, och upphävande av förordning (EG) nr 2113/96

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (3), får rådet fastställa vissa villkor för att gemenskapens fiskefartyg skall få tillgång till farvatten och resurser.

Rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (4) gäller all fiskeverksamhet och därmed förbunden verksamhet på medlemsstaternas territorium och inom de marina farvatten som lyder under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion, och all verksamhet som bedrivs av fiskefartyg inom gemenskapen som fiskar i tredje lands farvatten eller på öppet hav, utan att det påverkar tillämpningen av särbestämmelserna i de fiskeavtal som slutits mellan gemenskapen och tredje land, eller de internationella konventioner som gemenskapen anslutit sig till.

Konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, nedan kallad konventionen godkändes genom beslut 81/691/EEG (5) och trädde i kraft i gemenskapen den 21 maj 1982.

Uttalandet från ordföranden för konferensen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis av den 19 maj 1980 som är fogat till slutakten från den konferensen, särskilt punkt 5 i detta bör beaktas.

Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, nedan kallad CCAMLR, som upprättades genom konventionen, antog på rekommendation av sin vetenskapliga kommitté vissa bevarandeåtgärder som framför allt är tillämpliga på fiskbestånd i vattnen utanför Sydgeorgien.

Medlemmarna i CCAMLR har givit uttryck för sin avsikt att provisoriskt tillämpa de senaste bevarandeåtgärderna, som antogs den 1 november 1996, utan att vänta på att de blir bindande, detta mot bakgrund av att vissa bevarandeåtgärder gäller fiskesäsonger som börjar den 1 juli 1997 eller senare.

Gemenskapen är, i egenskap av avtalsslutande part till konventionen, skyldig att säkerställa att de åtgärder som har antagits av CCAMLR tillämpas på gemenskapens fiskefartyg från och med de relevanta tidpunkterna.

Det är nödvändigt att föreskriva ett system som gör det möjligt för rådet att på förslag från kommissionen och enligt ett förenklat förfarande genomföra de ytterligare bevarandeåtgärder som CCAMLR antar.

I rådets förordning nr 2113/96 av den 25 oktober 1996 om vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis (6) anges vissa tekniska åtgärder för det bevarande av fiskbestånd i Antarktis som var i kraft vid den tidpunkten. De ändringar som måste göras av denna förordning för att man skall kunna genomföra de bevarandeåtgärder som antogs vid CCAMLR:s möte 1996 är talrika. För att texten skall vara tydlig bör förordning nr 2113/96 av den 25 oktober 1996 upphävas och ersättas med en ny förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Räckvidd och territoriell tillämpning

1. Den här förordningen skall tillämpas på gemenskapens fiskefartyg som fångar och ombord behåller fisk från levande marina tillgångar i området söder om sextionde breddgraden sydlig bredd och i området mellan den breddgraden och den antarktiska konvergensen, som utgör en del av det antarktiska marina ekosystemet, med undantag för vatten som är föremål för en kuststats jurisdiktion i enlighet med internationell rätt.

2. Den här förordningen skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i konventionen och skall tillämpas under beaktande av de mål och principer från slutakten från den konferens där konventionen antogs.

3. Den antarktiska konvergensen enligt punkt 1 definieras som den linje som binder samman följande punkter längs bredd- och längdgrader: 50° S, 0°-50° S, 30° Ö-45° S, 30° Ö-45° S, 80° Ö-55° S, 80° Ö-55° S, 150° Ö-60° S, 150° Ö-60° S, 50° V-50° S, 50° V-50° S, 0°.

Artikel 2

Rätt att fiska

1. Endast de fiskefartyg som nämns i förteckningen i punkt 2 äger rätt att utöva fiskeverksamhet i det område som definieras i artikel 1.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en förteckning över alla fartyg som för deras flagg och är registrerade inom gemenskapen och som avser att bedriva fiske i det område som definieras i artikel 1 senast den 15 april varje år och därefter senast 30 dagar innan dessa aktiviteter påbörjas.

3. I den till kommissionen översända förteckningen skall anges det interna numret i flottförteckningen enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 109/94 av den 19 januari 1994 om gemenskapens register över fiskefartyg (7) samt fartygets hemmahamn, namn på fartygets ägare eller dess befraktare och en anmälan om att fartygets befälhavare har informerats om gällande åtgärder för det eller de områden där fartyget kommer att bedriva fiske inom det område som omfattas av konventionen.

4. Kommissionen skall överföra alla de uppgifter som krävs till CCAMLR senast den 1 maj varje år.

Artikel 3

1. En medlemsstat skall till kommissionen anmäla ett fiskefartygs avsikt att bedriva krabbfiske i FAO-delområde 48.3 Antarktis. Denna anmälan skall göras fyra månader före det datum då fisket skall påbörjas och skall innehålla det interna numret i flottförteckningen samt det aktuella fartygets forsknings- och fiskeplan.

2. Kommissionen skall granska anmälan, kontrollera att den överensstämmer med tillämpliga regler samt informera medlemsstaten om sina slutsatser. Medlemsstaten får utfärda det särskilda fisketillståndet när den erhåller kommissionens slutsatser eller tio arbetsdagar efter anmälan. Kommissionen skall därefter rapportera till CCAMLR, senast tre månader innan fisket påbörjar.

Artikel 4

Fiskeförbud

1. Riktat fiske efter Notothenia rossii i FAO-delområde 48.1 Antarktis i området kring halvön, i FAO-delområde 48.2 Antarktis runt södra Orkneyöarna och i FAO-delområde 48.3 Antarktis runt Sydgeorgien är förbjudet.

2. Riktat fiske efter fisk i FAO-delområden 48.1 och 48.2 Antarktis är, med undantag för forskningsändamål, förbjudet.

3. Riktat fiske efter Gobionothen gibberifrons, Chaenocephalus aceratus, Pseudochaenichthys georgianus, Lepidonotothen squamifrons och Patagonotothen guntheri är förbjudet till den 7 november 1997 i FAO-delområde 48.3 Antarktis.

Artikel 5

Fångstbegränsningar

1. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Euphausia superba än under alla fiskesäsonger begränsad till

a) 1 500 000 ton i FAO-område 48 Antarktis,

b) 450 000 ton i FAO-område 58.4.2 Antarktis,

c) 775 000 ton i FAO-område 58.4.1 Antarktis.

En fiskesäsong börjar den 1 juli och slutar den 30 juni påföljande år.

2. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Dissostichus eleginoides är begränsad till

a) 5 000 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 1 mars-31 augusti 1997,

b) 28 ton i FAO-delområde 48.4 Antarktis under perioden 1 mars-31 augusti 1997, eller tills dess att den TAC som anges i punkt a har uppnåtts,

c) 3 800 ton i FAO-område 58.5.2 Antarktis under perioden 2 november 1996-31 augusti 1997.

Det totala antalet och den totala vikten av Dissostichus eleginoides, inklusive dem med jellymeat-tillstånd, skall rapporteras. Dessa fiskar dras av från den totala tillåtna fångstmängden.

3. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Champsocephalus gunnari är begränsad till

a) 311 ton i FAO-område 58.5.2 Antarktis under perioden 2 november 1996-31 augusti 1997,

b) 1 300 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 2 november 1996-31 mars 1997.

Om mer än 10 % av Champsocephalus gunnari har en hel längd som är mindre än 28 cm i ett enskilt drag under riktat fiske efter Champsocephalus gunnari i FAO-område 58.5.2 Antarktis skall fiskefartygen flytta sig till ett annat fiskeområde minst 5 nautiska mil därifrån under en period av minst fem dagar.

Det riktade fisket efter Champsocephalus gunnari i FAO-delområdet 48.3 Antarktis och i området Shag Rocks skall upphöra om bifångsten av någon av de arter som anges i punkt 5 i överskrider de fastställda gränserna. Om vid riktat fiske efter Champsocephalus gunnari, bifångsten av någon av de arter som anges i punkt 5 i ovan överstiger 5 % av totalvikten per fångst i ett enskilt drag skall fiskefartyget flytta sig till ett annat fångstområde minst 5 nautiska mil därifrån. Fiskefartyget får inte bedriva fiske inom ett område på 5 nautiska mil från den plats där bifångsten översteg 5 % under en period av fem dagar.

4. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av krabba, arter av släktet Paralomis spp. (Decapoda, underordning Reptantia) är begränsad till 1 600 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 2 november 1996-7 november 1997.

Den totala tillåtna fångsten av Electrona carlsbergi är begränsad till 109 000 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 2 november 1996-7 november 1997, varav högst 14 500 ton i området Shag Rocks, som definieras som området inom 52° 30' S, 40° V; 52° 30' S, 44° V; 54° 30' S, 40° V och 54° 30' S, 44° V.

Det riktade fisket av Electrona carlsbergi i FAO-delområde 48.3 Antarktis och i området Shag Rocks skall upphöra om bifångsten av någon av de arter som anges i punkt 5 i överskrider de fastställda gränserna.

Om fångsten av någon annan art än de målarter som anges i punkt 5 i nedan överstiger 5 % av den totala fångstvikten i ett enskilt drag, under riktat fiske efter Electrona carlsbergi skall fiskefartygen flytta sig till ett annat fångstområde minst 5 nautiska mil därifrån. Fiskefartygen får inte bedriva fiske inom ett område på 5 nautiska mil från den plats där bifångsten översteg 5 % under en period av minst fem dagar.

5. i) Under fiske i FAO-delområde 48.3 Antarktis, skall bifångsten av Gobionotothen gibberrifrons begränsas till 1 470 ton, bifångsten av Chaenocephalus aceratus begränsas till 2 200 ton och bifångsten av Pseudochaenichthys georgianus, Notothenia rossii och Lepidonotothen squamifrons begränsas till 300 ton av varje art.

ii) Om bifångsten av någon av arterna Lepidonotothen squamifrons, Notothenia rossii, Channichthys rhinoceratus eller av arter av släktet Bathyrajja spp. överstiger 5 % av den totala fångstvikten i ett enskilt drag under riktat fiske efter Dissostichus eleginoides eller Champsocephalus gunnari i FAO-område 58.5.2 Antarktis, skall fiskefartygen flytta sig till ett annat fångstområde minst 5 nautiska mil därifrån. Fiskefartyget får inte bedriva fiske inom ett område på 5 nautiska mil från den plats där bifångsten översteg 5 % under en period av minst fem dagar. Fångster av andra arter än dem som anges ovan skall inte överstiga 50 ton.

6. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Lepidonotothen squamifrons under perioden 2 november 1996-7 november 1997 i FAO-område 58.4.4 Antarktis (Ob- och Lenabankarna) är fastställd till 715 ton vid Lenabankarna och 435 ton vid Ob-bankarna.

7. Fångster av ovan nämnda arter som tas av gemenskapsfartyg för forskningsändamål skall beträffande varje fångad art enligt punkterna 1-6 anses ingå i gällande fångstbegränsningar.

Artikel 6

Fiskeredskap

1. Fiske efter Dissostichus eleginoides i område 58.5.2 Antarktis är förbjudet med undantag för trålfiske.

2. Beträffande krabbfiske enligt artikel 5.4 godkänns bara krabbtinor. Detta fiske skall begränsas till fullvuxna hankrabbor. Alla honkrabbor och icke-fullvuxna hankrabbor skall släppas oskadda. När det gäller Paralomis spinosissima och P. formosa får hanar med en minsta bredd på ryggskölden av 102 mm respektive 90 mm behållas ombord. Krabba som bearbetas till havs skall frysas ned i delar (den minsta storleken av krabba kan bestämmas utifrån delarna).

3. Fiske efter Dissostichus eleginoides i FAO-delområde 48.3 och 48.4 Antarktis är förbjudet med undantag för fiske med långrev.

4. Fiske efter Champsocephalus gunnari i FAO-delområde 48.3 Antarktis är förbjudet med undantag för fiske med bottentrål.

Artikel 7

Kontrollåtgärder

Gemenskapens fartyg skall vara föremål för tre olika rapportsystem för fångster och fiskeansträngningar:

1. Beträffande rapportsystemet över månatliga fångster och fiskeansträngningar fastställs rapportperioden till en kalendermånad.

2. Beträffande rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under tiodagarsperiod är varje kalendermånad uppdelad i tre rapportperioder som betecknas med bokstäverna A, B och C och som löper från första till tionde dagen, från elfte till tjugonde dagen och från tjugoförsta till sista dagen i månaden.

3. Beträffande rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under femdagarsperioder, är varje kalendermånad uppdelad i sex rapportperioder som betecknas med bokstäverna A, B, C, D, E och F och som löper från första till femte dagen, från sjätte till tionde dagen, från elfte till femtonde dagen, från sextonde till tjugonde dagen, från tjugoförsta till tjugofemte dagen och från tjugosjätte till sista dagen i månaden.

Artikel 8

1. Rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under femdagarsperioder gäller

i) fiske efter Dissosticus eleginoides i FAO-delområden 48.3 och 48.4 Antarktis från och med den 1 mars 1997,

ii) fiske efter Champsocephalus gunnari i FAO-område 48.3 Antarktis,

iii) fiske efter Lepidonotothen squamifrons i FAO-område 58.4.4 Antarktis från och med den 2 november 1996.

2. Rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under tiodagarsperioder gäller

i) fiske efter krabba av släktet Paralomis spp. (Decapoda, underordning Reptantia), i FAO-delområde 48.3 Antarktis; uppgifter om fångster som tagits mellan den 31 juli och den 25 augusti 1997 skall rapporteras till kommissionen senast den 25 september 1997.

ii) fiske efter Champsocephalus gunnari och Dissostichus eleginoides och andra djuphavsarter i FAO-område 58.5.2 Antarktis.

3. Rapportsystemet över månatliga fångster gäller

i) fiske efter Electrona carlsbergi i FAO-delområde 48.3 Antarktis,

ii) fiske efter Euphausia superba i FAO-område 48 Antarktis och FAO-område 58.4.2 och 58.4.1 Antarktis.

4. Rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar skall gälla alla arter som fångas för vetenskapliga forskningsändamål om fångsten inom en given period överskrider 5 ton.

Artikel 9

1. Befälhavare på gemenskapens fiskefartyg skall översända en rapport över fångster och fiskeansträngningar till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för senast dagen efter det att den aktuella rapportperioden löpt ut.

2. En medlemsstat skall senast inom varje rapportperiods tre första dagar till kommissionen elektroniskt överföra den fångst- och fiskeansträngningsrapport som har översänts av varje fiskefartyg som för medlemsstatens flagg och som är registrerat i gemenskapen. Varje fångst- och fiskeansträngningsrapport skall ange den berörda rapportperioden.

3. Kommissionen skall till CCAMLR senast inom fem dagar efter utgången av varje rapportperiod anmäla vilka fångst- och fiskeansträngningsrapporter som har mottagits i enlighet med punkt 2.

Artikel 10

Fångst- och fiskeansträngningsrapporten skall innehålla följande upplysningar för föregående period:

- Namn.

- Yttre identifikationsmärkning av det berörda fartyget.

- Den totala fångsten av den berörda arten.

- Totalt antal dagar och timmar som fisket har bedrivits.

- Fångst av alla arter, även bifångstarter, som behållits ombord under rapporteringsperioden.

- Vid fiske med långrev; antal krokar.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de totala fångster, uppdelade på fartyg, som har gjorts av fiskefartyg som för deras flagg och som var registrerade i gemenskapen under perioden mellan den 1 juli 1997 och utgången av den första månad som följer efter den månad då denna förordning träder i kraft. Denna underrättelse skall göras inom 10 dagar efter utgången av denna tidsperiod.

2. Alla fartyg som fiskar krabba i FAO-delområde 48.3 Antarktis skall, i fråga om krabbor som fångats före den 31 juli 1997, senast den 25 augusti 1997 rapportera följande till kommissionen:

- Antal tinor och avstånd mellan dem, plats, datum, djup och nedsänkningstid, uppgifter rörande fångst (antal och vikt) av krabbor av kommersiell storlek (rapporteras så exakt som möjligt, ej mindre noggrant än 0,5° breddgrad och 1,0° längdgrad) för varje tiodagarsperiod.

- Art, storlek och kön av ett representativt stickprov av krabbor som tagits enligt förfarandet i bilaga I (ett stickprov på 35-50 krabbor skall tas varje dag från det redskap som tagits upp strax före middagstid) och från bifångster i fällor.

- Om möjligt, andra tillgängliga, relevanta uppgifter enligt de krav som anges i bilaga I.

Artikel 12

Månatliga finskaliga fiskeansträngningar och rapportsystem med biologiska uppgifter för fiske med trål och långrev

1. Fiskefartyg från gemenskapen skall, senast den femtonde i varje månad efter fiskemånaden, till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg de för anmäla de uppgifter om varje drag som krävs för ifyllande av CCAMLR:s finskaliga formulär för fångst- och fiskeansträngningar (blankett C1 för fiske med trål och blankett C2 för fiske med långrev) när de fiskar efter

a) Dissostichus eleginoides i FAO-område 58.5.2 Antarktis under perioden 2 november 1996-31 augusti 1997 och i FAO-delområden 48.3 och 48.4 Antarktis från och med den 1 mars 1997,

b) Champsocephalus gunnari i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 2 november 1996-31 mars 1997,

c) Champsocephalus gunnari i FAO-område 58.5.2 Antarktis under perioden 2 november 1996-31 augusti 1997,

d) Lepidonotothen squamifrons i FAO-område 58.4.4 Antarktis och bifångster av Dissostichus eleginoides under 1996/1997 års säsong med början den 2 november 1996,

e) Electrona Carlsbergi som målart i FAO-delområde 48.3 Antarktis och efter alla "bifångstarter" av bläckfisk, kräftdjur eller fisk utom Electrona carlsbergi. Ett representativt urval skall i detta fall bestå av minst 500 fiskar.

2. Alla fångster av mål- och bifångstarter skall rapporteras per art. Uppgifterna skall ange antalet sjöfåglar eller havsdäggdjur av varje art som fångats och släppts eller dödats.

3. Fiskefartyg från gemenskapen skall också anmäla stickprov av mätningar av längdsammansättningen hos målarten och bifångstarten vid fisket (senaste versionen av blankett B2). Vid längdmätning av fisk bör mätningen omfatta hela längden (avrundas nedåt till närmast hela centimeter) och stickprov av längdsammansättningen bör tas från en enda finskalig ruta (0,5° latitud × 1° longitud). Om ett fartyg flyttar sig från en finskalig ruta till en annan under loppet av en månad skall separata längdsammansättningar lämnas in för varje finskalig ruta.

4. I slutet av varje månad skall medlemsstaterna översända de sålunda erhållna upplysningar till kommissionen. Kommissionen skall omedelbart vidarebefordra dem till CCAMLR.

5. Gemenskapens fiskefartyg skall samla in och på blanketterna B2 och B3 till flaggstaten för varje bank separat rapporterna åldersfrekvens, längdfrekvens och ålders-/längdstrukturer för Lepidonotothen squamifrons, Dissostichus eleginoides och alla andra arter som utgör en betydelsefull del av fångsten av Lepidonotothen squamifrons i FAO-område 58.4.4 Antarktis (Ob- och Lenabankarna). Medlemsstaterna skall vidarebefordra denna information till kommissionen som skall vidarebefordra uppgifterna i tid före varje årsmöte som arbetsgruppen för beståndsuppskattning håller.

Artikel 13

Fiskeförbud

Efter meddelande från CCAMLR till kommissionen om att de totala tillåtna fångstmängderna för ett bestånd eller en grupp av bestånd enligt artikel 5 är förbrukade, eller efter utgången av den fiskesäsong som anges i artikel 5, skall det vara förbjudet för gemenskapens fiskefartyg att efter denna tidpunkt fiska, ombord behålla, lasta om eller ta i land sådan fisk.

Artikel 14

Maskstorlekar

1. Inga trålar, danska snurrevadar eller liknande redskap med maskor som är mindre än den norm som avses i bilaga III får användas vid riktat fiske efter följande arter eller grupper av arter: Notothenia rossii, Dissostichus eleginoides, Gobionotothen gibberifrons, Notothenia kempi, Lepidonotothen squamifrons och Champsocephalus gunnari. Det är förbjudet att använda hjälpmedel eller anordningar för att täppa till maskorna eller minska maskstorleken.

2. När det gäller de nät som anges i föregående punkt skall den minsta maskstorlek som anges i bilaga III bestämmas enligt följande regler:

A. Beskrivning av mätredskapen

a) De mätstickor som används för att bestämma maskstorlek skall vara 2 mm tjocka, plana och gjorda av ett hållbart och formbeständigt material. De skall ha antingen en serie parallellsidiga sidor som förbinds genom mellanliggande sidor som smalnar av i förhållandet 1:8 på varje sida eller enbart sidor som smalnar av enligt samma förhållande. De skall vara försedda med ett hål i den smalaste änden.

b) På mätstickans översida skall bredden i millimeter vara angiven på båda parallellsidiga sektioner, om sådana finns, och på den avsmalnande sektionen. I det senare fallet skall bredden vara angiven i millimeter och med jämna mellanrum.

B. Mätstickans användning

a) Nätredskapet skall hållas utsträckt i maskornas diagonalriktning.

b) Den i punkt A beskrivna mätstickans smalaste ände skall föras in i maskans öppning vinkelrätt mot nätets plan.

c) Mätstickan skall föras in i maskans öppning antingen manuellt eller med hjälp av en vikt eller dynamometer tills den stoppas av maskans motstånd vid de avsmalnande sidorna.

C. Urval av maskor som skall mätas

a) De maskor som skall mätas skall utgöra en rad av 20 på varandra följande maskor i nätets längdriktning.

b) Maskor på ett avstånd av mindre än 50 cm från linor, lister eller knytstropp skall inte mätas. Avståndet skall mätas vinkelrätt mot linorna, listerna eller knytstroppen med nätet sträckt i mätningens riktning. Maskor som lagats eller rivits sönder eller i vilka tillbehör till nätet är fastsatta skall inte heller mätas.

c) Trots vad som sägs i a behöver de maskor som skall mätas inte följa på varandra om detta hindras genom tillämpningen av b.

d) Näten skall mätas endast när de är våta och inte nedfrysta.

D. Mätning av varje maska

En maskas storlek definieras som den bredd som mätstickan har på det ställe där den på sätt som anges i punkt B inte går att föra in längre.

E. Fastställande av nätredskapets maskstorlek

Nätredskapets maskstorlek skall vara det aritmetiska medelvärdet, uttryckt i millimeter, av alla maskor som valts ut och mätts i enlighet med punkterna C och D. Medelvärdet skall avrundas till närmaste millimetertal.

Det sammanlagda antalet maskor som skall mätas anges i punkt F.

F. Förfarandet vid inspektion

a) Inspektören skall mäta en serie om 20 maskor, utvalda i enlighet med punkt C, genom att föra in mätstickan manuellt utan att använda någon vikt eller dynamometer. Maskstorleken skall sedan bestämmas enligt punkt E ovan.

Om beräkningen av maskstorleken visar att denna inte stämmer överens med gällande bestämmelser skall ytterligare två serier om 20 maskor, utvalda i enlighet med punkt C ovan, mätas.

Maskstorleken skall sedan beräknas ytterligare en gång på grundval av den 60 maskor som nu mätts. Utan att det påverkar tillämpningen av b skall detta vara nätredskapets maskstorlek.

b) Om befälhavaren på fartyget inte godtar den maskstorlek som fastställts i enlighet med a får denna mätning inte ligga till grund för bestämmandet av maskstorleken utan nätredskapet skall mätas på nytt. En vikt eller dynamometer som är fastsatt vid mätinstrumentet skall användas vid den nya mätningen. Valet mellan vikt och dynamometer ankommer på inspektören. Vikten skall fästas med en krok i hålet vid mätstickans smalaste ände. Dynamometern kan fästas antingen i hålet vid mätstickans smalaste ände eller vid dess bredaste del. Viktens eller dynamometerns precision skall intygas av den behöriga nationella myndigheten.

För nätredskap med en maskstorlek på 35 mm eller mindre som fastställs i enlighet med a skall en kraft på 19,61 newton (motsvarande en vikt på två kilo) användas och för andra nätredskap skall en kraft på 49,03 newton (motsvarande en vikt på fem kilo) användas.

När en vikt eller dynamometer används skall endast en serie om 20 maskor mätas för att fastställa maskstorleken i enlighet med punkt E.

3. Tillämpliga åtgärder för att minska dödligheten bland sjöfåglar på grund av olyckshändelser under fiske med långrev anges i bilaga IV.

Artikel 15

Anmälan om nytt fiske

1. Med nytt fiske avses i denna artikel fiske efter en art med användande av en bestämd fångstmetod i ett FAO-delområde Antarktis, för vilket

a) varken uppgifter om utbredning, mängd, demografi, potentiell avkastning och beståndens identitet baserade på omfattande forskning/kartläggning eller försöksfiske har överlämnats till CCAMLR, eller

b) uppgifter om fångster och fiskeansträngningar aldrig har överlämnats till CCAMLR, eller

c) uppgifter om fångster och fiskeansträngningar under de två närmast föregående säsonger då fiske bedrivits inte har överlämnats till CCAMLR.

2. Nytt fiske är förbjudet inom CCAMLR:s konventionsområde om det inte har tillåtits i enlighet med punkt 6.

3. Varje ägare till ett fiskefartyg som avser att påbörja nytt fiske i CCAMLR:s konventionsområde skall underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för om sin avsikt och förse dessa myndigheter med all den information som anges i punkt 4 som han kan uppbringa.

4. En medlemsstat som underrättats om en sådan avsikt att bedriva nytt fiske i CCAMLR:s konventionsområde skall anmäla detta till kommissionen utan dröjsmål och minst fyra månader före CCAMLR:s årsmöte.

Medlemsstaten skall till anmälan foga så mycket som möjligt av följande information:

a) Vilket slags fiske som planeras, inbegripet målarter, fångstmetoder, tänkt område och vilken minimifångst som krävs för att utveckla ett bärkraftigt fiske.

b) Biologisk information baserad på omfattande forsknings- och kartläggningsresor rörande t.ex. utbredning, mängd, demografiska data och uppgifter om beståndens identitet.

c) Närmare uppgifter om beroende och närstående arter och om hur sannolikt det är att dessa kan komma att påverkas av det föreslagna fisket.

d) Uppgifter om annat fiske i området eller om liknande fiske i andra områden som kan bidra till bedömningen av den potentiella avkastningen.

5. Kommissionen skall överlämna informationen enligt punkt 4 samt övrig relevant information till CCAMLR som den förfogar över för bedömning.

6. Så snart CCAMLR har fattat ett beslut, skall det nya fisket tillåtas

- av kommissionen, om CCAMLR inte har vidtagit några bevarandeåtgärder i samband med det nya fisket, eller

- av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen i alla övriga fall.

Artikel 16

Provfiske

Provfiske definieras som sådant fiske som tidigare klassificerades som nytt fiske enligt definitionen i artikel 15. Provfiske skall fortsätta att klassificeras som sådant fiske tills tillräcklig information finns till hands

a) för att kunna utvärdera målartens utbredning, mängd och demografi, vilket leder till en uppskattning av den potentiella avkastningen från fisket,

b) för att granska fiskets potentiella inverkan på beroende och närstående arter, och

c) för att CCAMLR:s vetenskapliga kommitté skall få tillfälle att formulera och ge råd om lämpliga fångstnivåer samt i tillämpliga fall om grad av fiskeansträngningar och om fiskeredskap.

Den information som skall lämnas in i samband med provfiske anges i bilaga V.

Artikel 17

Tillämpning av bevarandeåtgärder vid vetenskaplig forskning

1. Den medlemsstat vars fartyg har för avsikt att bedriva forskning när den beräknade fångsten förväntas understiga 50 ton, skall direkt till CCAMLR översända följande uppgifter, samt sända en kopia till kommissionen med följande uppgifter:

- Namn.

- Yttre identifieringsmärkning på fartyget.

- Område och delområde där forskningen utförs.

- Beräknade tidpunkter när fartyget inträder i och lämnar CCAMLR:s konventionsområde.

- Syfte med forskningen.

- Fiskeutrustning som sannolikt kommer att användas.

2. De gemenskapsfartyg som avses i punkt 1 skall undantas från bevarandeåtgärder rörande bestämmelser om maskstorlek, förbud mot vissa typer av fiskeredskap, stängda områden, fiskesäsonger och storleksbegränsningar samt krav på rapportsystem utöver dem som anges i artiklarna 5.8 och 8.4.

3. Den medlemsstat vars fartyg har för avsikt att bedriva forskning där den beräknade fångsten förväntas överstiga 50 ton, skall till CCAMLR minst sex månader innan den tänkta forskningen påbörjas inge sina forskningsplaner för granskning enligt det formulär som tillhandahålls av CCAMLR, och en kopia av formuläret skall samtidigt inges till kommissionen. Innan CCAMLR har avslutat granskningsförfarandet och innan dess beslut har meddelats får det planerade fisket för forskningsändamål inte utföras.

4. Medlemsstaterna skall till CCAMLR rapportera in alla uppgifter om fångst och fiskeansträngningar drag för drag på blankett C4 i samband med allt fiske för forskningsändamål som omfattas av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3, samt översända en kopia till kommissionen.

En sammanfattning av forskningsresultaten skall inges av medlemsstaten till CCAMLR inom 180 dagar efter det att forskningsfisket har avslutats och en kopia av sammanfattningen skall översändas till kommissionen. En fullständig rapport om forskningsresultaten skall lämnas till CCAMLAR inom tolv månader, och en kopia skall översändas till kommissionen.

Artikel 18

I bilaga II fastställs bestämmelserna för provfångstsystemet för krabbfiske i FAO-delområde 48.3 Antarktis för säsongen 1996/1997 samt de godkända fiskeområdena.

Artikel 19

Gemenskapens fiskefartyg skall ha minst en vetenskaplig observatör som utsetts av CCAMLR ombord när ovan nämnda fartyg fiskar

a) Lepidonotothen squamifrons i FAO-delområde 58.4.4 Antarktis under perioden 2 november 1996-7 november 1997,

b) Dissostichus eleginoides i FAO-delområde 48.3 och 48.4 under perioden 1 mars-31 augusti 1997,

c) Champsocephalus gunnari i FAO-delområde 48.3 under perioden 2 november 1996-31 mars 1997. Fartyg som avser att delta i fisket måste åta sig att genomföra en vetenskaplig undersökning i enlighet med CCAMLR:s utkast till manual till undersökningen av bottentrål. Den berörda medlemsstaten skall lämna in en förteckning över föreslagna positioner för undersökning med trål till CCAMLR och kommissionen, minst en månad innan undersökningen påbörjas,

d) Dissostichus eleginoides i FAO-område 58.5.2 Antarktis perioden 2 november 1996-31 augusti 1997,

e) Champsocephalus gunnari i FAO-område 58.5.2 Antarktis under perioden 2 november 1996-31 augusti 1997.

Artikel 20

Bestämmelser rörande minskad användning av packningsband av plast på fiskefartyg

Användningen på fiskefartygen av packningsband av plast för att försegla beteslådorna skall förbjudas. Användning av andra packningsband för andra ändamål på fiskefartyg som inte använder förbränningsugnar (slutna system) ombord skall också förbjudas.

Alla packningsband skall, när de avlägsnats från förpackningarna, klippas så att de inte formar en ögla och så snart som möjligt brännas i förbränningsugnen ombord.

Allt avfall av plast skall förvaras ombord tills dess att fartyget når hamn och får under inga omständigheter kastas överbord.

Artikel 21

De ändringar av denna förordning som är nödvändiga för att genomföra de rekommendationer som antas av CCAMLR skall göras av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.

Artikel 22

Förordning (EG) nr 2113/96 upphävs och ersätts med bestämmelserna i den här förordningen.

Artikel 23

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 1997.

På rådets vägnar

F. BODEN

Ordförande

(1) EGT C 189, 20.6.1997, s. 10.

(2) EGT C 371, 8.12.1997.

(3) EGT L 389, 31.12.1992, s. 1.

(4) EGT L 261, 20.10.1993, Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2870/95 (EGT L 301, 14.12.1995, s. 1).

(5) EGT L 252, 5.9.1981, s. 26.

(6) EGT L 283, 5.11.1996, s. 1.

(7) EGT L 19, 22.1.1994, s. 5.

BILAGA I

UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS OM PROVFISKE EFTER KRABBA I FAO-DELOMRÅDE 48.3 ANTARKTIS

Fångst- och ansträngningsuppgifter

Beskrivning av fångstresan:

Fångstresekod, fartygskod, tillståndets nummer, år.

Beskrivning av krabbtinorna:

Diagram och andra uppgifter, däribland tinornas form, dimensioner, maskstorlek, trattens placering, öppning och riktning, antal sektioner och om det finns en möjlighet för krabborna att ta sig ut.

Beskrivning av fiskeansträngningen:

Dag, tid, latitud och longitud när redskapet sattes ut, redskapets bäring, totalt antal tinor som nedsänkts, avstånd mellan tinorna på linan, antal förlorade tinor, djup, nedsänkningstid, typ av bete.

Beskrivning av fångst:

Fångst som behållits ombord: antal och vikt per art (jfr tabell 1), löpande registreringsnummer för koppling till stickprovsinformation.

Tabell 1

Uppgifter som skall lämnas om provfiske av krabba i FAO-delområde 48.3 Antarktis

>Plats för tabell>

Biologiska uppgifter

För insamling av dessa uppgifter skall stickprov av krabborna tas från den lina som togs upp strax före middagstid genom att hela innehållet samlas in från ett antal tinor som placeras med jämna mellanrum på linan så att mellan 35 och 50 exemplar finns representerade i delprovet.

Beskrivning av fångstresan

Fångstresekod, fartygskod, tillståndets nummer.

Beskrivning av stickprovet

Dag, position när redskapet sattes ut, redskapets riktning, linans nummer.

Uppgifter

Art, kön, längd för minst 35 individer, närvaro/frånvaro av Rhizocephalan-parasiter, notering om användningsområde för krabban (behållen ombord, kastad överbord, förstörd), notering av numret på den tina som krabban kommer från.

BILAGA II

PROVFÅNGSTSYSTEM FÖR KRABBFISKE I FAO-DELOMRÅDE 48.3 ANTARKTIS UNDER SÄSONGEN 1996/1997

Följande åtgärder gäller allt krabbfiske i FAO-delområde 48.3 under fiskesäsongen 1996/1997. Varje fartyg som deltar i krabbfiske i delområde 48.3 skall utföra fiskeoperationer enligt det provfångstsystem som anges nedan:

1. Provfångstsystemet skall bestå av minst två moment och varje fartyg som deltar i fisket skall utföra alla tre momenten. Moment 1 skall genomföras under den första säsongen då ett fartyg deltar i provfångstsystemet. Moment 2 och eventuella tilläggsmoment skall genomföras under påföljande fiskesäsong.

2. Fartygen skall genomföra moment 1 i provfångstsystemet när de påbörjar den första säsongen som medverkande i krabbfisket. För moment 1 gäller följande villkor:

i) Moment 1 skall definieras som fartygets första 200 000 burtimmar av fiskeansträngningar när dess första fiskesäsong påbörjas.

ii) Varje fartyg som genomför moment 1 skall tillbringa sina första 200 000 burtimmar av fiskeansträngningar inom ett totalt område som utgörs av tolv sektioner som är 0,5° breddgrader och 1° längdgrad.

Dessa sektioner skall numreras A till L. I tillägget till bilaga II illustreras sektionerna (figur 1) och det geografiska läget anges med koordinaterna för sektionens nordöstra hörn.

För varje rad skall burtimmarna beräknas genom att det totala antalet burar i raden multipliceras med blötläggningstiden (i timmar) för den raden. Med blötläggningsstid för varje rad menas tiden från det att blötläggningen påbörjas till dess att upptagningen påbörjas.

iii) Fartygen får inte fiska utanför det område som utgörs av de tolv sektionerna på 0,5° breddgrader och 1° längdgrad innan moment 1 är fullgjort.

iv) Under moment 1 får inget fartyg lägga ned mer än 30 000 burtimmar i någon sektion på 0,5° breddgrader och 1° längdgrad.

v) Om ett fartyg återvänder till hamn innan det har ägnat 200 000 burtimmar åt moment 1, skall de återstående burtimmarna fullgöras innan moment 1 kan anses fullgjort.

vi) Då 200 000 burtimmars provfiske har fullgjorts skall fartygen anse att moment 1 är fullgjort och kan inleda fiske på vanligt sätt.

3. Normala fiskeoperationer skall genomföras enligt de föreskrifter som anges i artiklarna 3, 5.4, 6.2 och 8.2.

4. Vid övergång till normala fiskeoperationer efter moment 1 i provfångstsystemet gäller det rapportsystem för fångster och fiskeansträngningar under tiodagarsperioder som anges i artikel 7.2.

5. Fartygen skall genomföra moment 2 och eventuella tilläggsmoment i provfångstsystemet då de påbörjar sin andra säsong av krabbfiske.

Om något fartyg påbörjar moment 1 i provfångstsystemet under 1996/1997 eller 1997/1998 års fiskesäsonger skall CCAMLR:s vetenskapliga kommitté och dess arbetsgrupp för beståndsuppskattning rekommendera CCAMLR en lämplig provfångststrategi, moment 2, för följande fiskesäsong. Denna rekommendation skall innehålla bestämmelser

i) som tvingar varje fartyg att fullgöra cirka en månads provfiskeansträngning under andra säsongen det deltar i provfångstsystemet, samt

ii) för en ordning för insamling och inlämning av uppgifter som passar den rekommenderade provfiskestrategin.

6. Uppgifter som har insamlats under provfångstsystemet i både moment 1 och 2 till och med den 30 juni varje brutet år skall inges till CCAMLR senast den 31 augusti påföljande brutna år.

7. De fartyg som fullgör alla momenten i provfångstsystemet är inte tvungna att utföra provfiske under följande säsonger. Dessa fartyg skall emellertid följa de vägledningar som fastställs i artiklarna 3, 5.4, 6.2 och 8.2.

8. Fiskefartygen skall självständigt delta i provfångstsystemet (fartyg får inte samarbeta för att fullborda moment i provet).

9. Krabbor som fångas under provfångstsystemet skall anses ingå i den totala tillåtna fångstmängd som gäller under den innevarande fiskesäsongen (till exempel skall för 1996/1997 provfångster anses ingå i de 1 600 ton som är totala tillåtna fångstmängd enligt artikel 5.4).

10. Alla fartyg som deltar i provfångstsystemet skall ha åtminstone en vetenskaplig observatör ombord vid alla fiskeaktiviteter.

11. Provfångstsystemet skall införas under en tidsperiod av två brutna år (1996/1997 till 1997/1998) och detaljerna i systemet får ändras av kommissionen under denna tidsperiod. Fiskefartyg som påbörjar provfiske under säsongen 1997/1998 skall fullgöra systemet under säsongen 1998/1999.

Den här bilagan innefattar ett tillägg.

Tillägg till bilaga II

FISKEOMRÅDEN FÖR PROVFÅNGSTSYSTEMET FÖR FISKE EFTER KRABBA

>Hänvisning till film>

Figur 1: Operationer under moment 1 i provfångstsystemet för krabbfiske i FAO-delområde 48.3 Antarktis

BILAGA III

MINSTA MASKSTORLEK SOM AVSES I ARTIKEL 14

>Plats för tabell>

BILAGA IV

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DÖDLIGHETEN GENOM OLYCKSHÄNDELSE HOS SJÖFÅGLAR UNDER FISKE MED LÅNGREV INOM CCAMLR:s KONVENTIONSOMRÅDE, OCH ÅTGÄRDER SOM HÄNFÖR SIG TILL ANVÄNDNINGEN AV NÄTSTYRKABLAR

1. Fiskeoperationer skall genomföras på ett sådant sätt att agnade krokar sjunker så snart som möjligt efter att ha nedsänkts i vatten. Om den spanska metoden med långrev med vikter används bör dessa släppas innan linan sträcks, om möjligt bör vikter som väger minst 6 kg användas och dessa bör sitta med 20 meters mellanrum. Enbart upptinat bete skall användas.

2. Långrev skall sättas ut enbart nattetid (tiden mellan den nautiska solnedgången och soluppgången). Om möjligt skall reven ha satts minst tre timmar före soluppgång för att minska förlust av bete till/fångster av vithakade petreller. Under nattligt fiske med långrev skall bara minsta möjliga fartygsljus som påkallas av säkerhetsskäl användas.

3. Fiskavfall bör inte dumpas så länge långrev läggs ut eller tas upp. Om det inte går att undvika tömning av avfall, skall detta ske så långt bort som möjligt och på motsatt sida av det fartygsområde där långreven läggs ut eller tas upp.

4. Alla ansträngningar skall göras för att se till att fåglar som infångas under arbetet med långrev och som är levande släpps i levande skick och att krokar i möjligaste mån tas bort utan att fåglarnas liv riskeras.

5. En lina med remsor gjord för att avhålla fåglar från att landa på betet medan långrev läggs ut skall släpa efter fartyget. En närmare beskrivning av linan och hur den skall läggas ut görs i tillägget till den här bilagan. Detaljer om konstruktionen som rör antal och placering av svängtappar kan variera så länge den effektiva vattenyta som täcks av remsorna inte är mindre än den yta som täcks av här beskriven konstruktion. Detaljerna i den anordning som fungerar som dragg i vattnet för att spänna linan får också variera.

6. Andra varianter av linor med remsor får prövas på fartyg som har två observatörer ombord, varav minst en skall vara utsedd enligt CCAMLR:s system för internationell vetenskaplig observation, förutsatt att alla andra delar av denna bevarandeåtgärd efterlevs.

7. Användning av nätstyrkablar på fångstfartyg är förbjuden i CCAMLR:s konventionsområde.

8. Uppgifter om antal för varje art av sjöfåglar som har dödats eller skadats i incidenter med nätstyrkabeln i samband med riktat fiske efter Lepidonotothen squamifrons i FAO-delområde 58.4.4 Antarktis under säsongen 1996/1997 skall också inrapporteras.

Den här bilagan innefattar ett tillägg.

Tillägg till bilaga IV

1. Linan med remsor skall hängas upp i aktern vid en punkt cirka 4,5 m ovanför vattnet så att den befinner sig direkt ovanför den punkt där betet träffar i vattnet.

2. Linan skall vara ungefär 3 mm i diameter, minst 150 lång samt försedd med en anordning i ändan som spänner linan så att större delen av den sträcks ut rakt bakom fartyget även i sidvind.

3. Med 5 m intervaller med början från fästpunkten vid fartyget skall fem remsor som var och en består av två repträdar som är cirka 3 mm i diameter fästas. Remsornas längd skall variera mellan cirka 3,5 m närmast fartyget till cirka 1,25 m för den femte remsan. När linan är sträckt skall remsorna nå vattenytan och då och då doppas ned i vattnet när fartyget häver sig. Svängtapparna skall placeras i linan vid bogseringspunkten, före och efter den punkt där varje remsa är fäst och omedelbart före den vikt som sätts i ändan av linan. Varje remsa skall också ha en svängtapp vid den punkt där den är fäst vid linan.

>Hänvisning till film>

BILAGA V

UPPLYSNINGAR SOM SKALL LÄMNAS FÖR PROVFISKE

1. För att säkerställa att tillräcklig information ges till CCAMLR:s vetenskapliga kommitté för utvärdering under den period då ett fiske klassificeras som provfiske skall följande göras:

i) Vetenskapliga kommittén skall utveckla (och vid behov årligen uppdatera) en plan för insamling av uppgifter som skall fastställa vilka uppgifter som behövs samt beskriva de åtgärder som krävs för att få fram relevanta uppgifter från provfisket.

ii) Varje medlem som aktivt bedriver fiske skall årligen inom viss tid till CCAMLR inge de uppgifter som anges av den plan för datainsamling som har utvecklats av vetenskapliga kommittén.

iii) Varje medlem som aktivt bedriver fiske eller avser att ge tillstånd för ett fartyg att börja fiska, skall årligen iordningställa, och före en bestämd tidpunkt till CCAMLR inge, en plan för forsknings- och fiskeoperationer som skall granskas av vetenskapliga kommittén och kommissionen.

iv) Medlemsstaten skall, innan den ger tillstånd till sina fartyg att delta i ett provfiske som redan pågår, underrätta kommissionen senast tre månader innan nästa reguljära sammanträde i kommissionen, och medlemmen först sedan sammanträdet hållits påbörja verksamheten.

v) Fortsatt provfiske av den medlemsstat som inte har ingivit uppgifter skall förbjudas, om de uppgifter som anges i planen för insamling och uppgifter inte har ingivits till CCAMLR avseende den senaste säsongen som fiske bedrivits, vilket gäller tills aktuella uppgifter har ingivits till CCAMLR och vetenskapliga kommittén har fått tillfälle att granska den.

vi) Fiskekapacitet och fiskeansträngningar skall begränsas genom en förebyggande fångstgräns på en nivå som inte befinner sig avsevärt ovanför den nivå som krävs för att få fram den information som anges i planen för insamling av uppgifter och som krävs för att utföra de granskningar som anges i artikel 16 i förordningen.

vii) Namn, typ, storlek, registreringsnummer och radioanropssignal för varje fartyg som deltar i provfisket skall registreras av CCAMLR:s sekretariat minst tre månader innan varje fiskesäsong inleds.

viii) Varje fartyg som deltar i provfisket skall medta en vetenskaplig observatör som skall garantera att uppgifter insamlas i enlighet med den överenskomna planen för insamling av uppgifter samt för att stå till tjänst vid insamling av biologiska och övriga relevanta uppgifter.

2. Den plan för insamling av uppgifter som skall upprättas och uppdateras av vetenskapliga kommittén skall vid behov omfatta

i) en beskrivning av fiskeansträngningen och därmed sammanfogade biologiska och ekologiska data samt miljödata som erfordras för att utföra de utvärderingar som beskrivs i artikel 16 i förordningen och det datum innan vilket de överenskomna uppgifterna årligen skall inlämnas till CCAMLR,

ii) en plan för riktade fiskeansträngningar under provfasen för att ge utrymme för möjligheten att kunna erhålla relevanta data för utvärdering av fiskepotentialen och de ekologiska förhållandena med fångade, beroende samt närstående, bestånd och sannolikhet för ogynnsamma effekter, och

iii) en utvärdering av de tidsindelningar som gäller vid fastställande av fångade, beroende samt närstående, bestånds reaktioner på fiskeverksamheten.

3. Den plan för forsknings- och fiskeoperationer som skall iordningställas av medlemsstater som deltar eller tänker delta i provfiske skall omfatta så mycket av följande upplysningar som medlemsstaten kan lämna:

i) En beskrivning av på vilket sätt medlemsstatens verksamheter kommer att följa den plan för insamling av uppgifter som har utvecklats av vetenskapliga kommittén.

ii) Provfiskets inriktning, inbegripet målarter, fångstmetoder, tänkt område och totala fångstgränser som föreslås för den kommande säsongen.

iii) Biologisk information baserad på jämförande forsknings- och kartläggningsresor rörande t.ex. utbredning, mängd, demografiska data och uppgifter om beståndens identitet.

iv) Närmare uppgifter om beroende och närstående arter och om hur sannolikt det är att dessa kan komma att påverkas av det avsedda fisket.

v) Uppgifter om annat fiske i området eller om liknande fiske i andra områden som kan bidra till bedömningen av den potentiella avkastningen.

Top